Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängOrdning och reda ur ett elevperspektiv
Order and discipline from the pupils point of view
John
Lundquist
Lärarexamen 90 hp Handledare Lars Berglund
Sammanfattning
Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola.
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör ordning och reda i skolan.
Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta. De uppger att lärarens roll för om ordning och reda uppstår är väldigt viktig. Eleverna menade vidare att oron i klassrummet orsakades av stimmiga elever som inte lyssnar på lärarna utan istället är högljudda, svarar emot och har svårt att sitta still. Det är inte
uppenbart för eleverna att lärarna jobbar för att stoppa mobbing och våld.
Nyckelord: Disciplin, elev, lärare, läroplan, ordning, skolmiljö.
John Lundquist Handledare Lars Berglund
Förord
Ett stort tack…
…till intervjupersonerna för att ni tog er tid för min undersökning.
…till min VFT–handledare för att du hjälpte mig med urvalet av elever till intervjuerna. …till annan personal på VFT–skolan för att ni på olika sätt var behjälpliga då jag genomförde mitt fältarbete.
…till min handledare Lars Berglund för dina tydliga råd. John Lundquist
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING 2
FÖRORD 4
1 Inledning
82 Syfte och problemformuleringar
92.1 SYFTE 9
2.2 PROBLEMFORMULERINGAR 9
3 Litteraturöversikt
103.1 HISTORIK 10
3.2 SOCIALKOMPETENS OCH PROBLEMBETEENDE I SKOLAN 10 3.4 VÄRDEPEDAGOGIK I SKOLANS VARDAG 11
3.5 ATTITYDER TILL SKOLAN 2006 11
3.6 ORDNING OCH REDA I SKOLAN 12
3.7 LÄROPLANEN 13 3.8 LAGEN 13
4 Metod
15 4.1 KVALITATIV FORSKNINGSMETOD 15 4.2 HALVSTRUKTURERAD INTERVJU 15 4.3 URVAL 16 4.5 GENOMFÖRANDE 16 4.6 SÖKNING AV REFERENSER 17 4.7 STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET 17 4.8 ETISKA FRÅGOR 18 4.8.1 INFORMERAT SAMTYCKE 18 4.8.2 KONFIDENTIALITET 185 Resultat
205.1 VAD MENAR ELEVERNA ATT ORDNING OCH REDA INNEBÄR? 20
5.2 ÄR ORDNING OCH REDA VIKTIGT FÖR ELEVERNA? 20 5.3 I HUR STOR UTSTRÄCKNING UPPLEVER ELEVERNA ATT DET RÅDER
ORDNING OCH REDA I SKOLAN? 21
5.4 HUR MENAR ELEVERNA ATT ORDNING OCH REDA SKAPAS I SKOLAN? 21
5.5 UPPLEVER ELEVERNA ATT DERAS SKOLA FÖLJER VISSA CENTRALA
ANVISNINGAR I LÄROPLANEN SOM BEHANDLAR ORDNINGSFRÅGOR? 21
5.6 VAD ANSER ELEVERNA OM ORDNINGSREGLERNA PÅ SKOLAN? 22
5.7 ÖVRIGT 22
5.7.1 ELEVERNAS SYN PÅ KUNSKAP 22
6 Diskussion och slutsatser
24 6.1 VAD MENAR ELEVERNA ATT ORDNING OCH REDA INNEBÄR? 246.2 ÄR ORDNING OCH REDA VIKTIGT FÖR ELEVERNA? 25 6.3 I HUR STOR UTSTRÄCKNING UPPLEVER ELEVERNA ATT DET RÅDER
ORDNING OCH REDA I SKOLAN? 25
6.4 HUR MENAR ELEVERNA ATT ORDNING OCH REDA SKAPAS I SKOLAN? 25
6.5 UPPLEVER ELEVERNA ATT DERAS SKOLA FÖLJER VISSA CENTRALA
7 Fortsatt forskning
288 Referenser
8.1 LITTERATUR 29
8.2 INTERNET 30
1 Inledning
Det som slog mig först när jag började på min verksamhetsförlagda tid, VFT, var kaoset på lektionerna. Jag bar med mig förväntningar om att få ägna mig mest åt undervisning, men ordning var den helt klart dominerande frågan i det arbetslag jag var verksam i. Min upplevelse var att arbetet för flera lärare till stora delar överskuggades av maktlöshet, bitterhet, stress och i ett fall utmattning och sjukskrivning.
Allt sedan valrörelsen 2006 har behovet av mer ordning och reda i skolan diskuterats
intensivt. En av aktörerna i denna diskussion har varit folkpartiet som profilerat sig genom att kräva hårdare tag mot elever som missköter sig. Partiet vill exempelvis införa skriftliga omdömen för ordning i betygen. Folkpartiet menar att skolkning måste tyglas då det anses vara en bidragande orsak till oordning i skolan. Föreslagna metoder är att skolk, utan föregående varning, rapporteras till föräldrarna och skrivs in i betygen. Partiet har gett skolorna ökade befogenheter att stänga av och/eller flytta elever som kränker andra. Lärare har också fått rätt att beslagta störande föremål såsom mobiltelefoner och mp3-spelare. (Folkpartiets hemsida, hämtat 2007-11-15)
Min erfarenhet från praktiktiden samt den senaste tidens politiska debatt kring ordningen och bristen på densamma i skolan har gjort mig nyfiken på vad eleverna har för erfarenheter och åsikter kring ordning och reda i skolan.
2 Syfte och problemformuleringar
2.1 Syfte
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever anser om frågor som rör ordning och reda i skolan. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt djupintervjuer med sex elever i årskurs nio som går på en skola i en mindre mellanskånsk stad.
2.2 Problemformuleringar
• Vad menar eleverna att ordning och reda innebär? • Är ordning och reda viktigt för eleverna?
• I hur stor utsträckning upplever eleverna att det råder ordning och reda i skolan? • Upplever eleverna att deras skola följer vissa centrala anvisningar1 i läroplanen som
behandlar ordningsfrågor?
• Vad anser eleverna om ordningsreglerna på skolan?
1 Enligt Lpo 94 ska läraren tillsammans med den övriga personalen på skolan hindra mobbing
och våld på skolan. Vidare ska läraren tillsammans med eleverna formulera regler som rör skolarbetet och umgänget i gruppen. (Lärarens handbok 2005)
3 Litteraturöversikt
3.1 Historik
Läroverkens skolordning från 1820 var den första som innehöll instruktioner för hur betygen skulle sättas. Man angav bland annat anvisningar för betyg i uppförande och ordning. Betygen var graderade enligt en fyrgradig skala. I 1905 års läroverksstadga övergav man den
fyrgradiga skalan till förmån för en sjugradig. Från att ha setts som något självklart började man på 1940-talet att debattera ordningsbetygens vara eller inte vara. Problematiken bestod i att betygen hade stor betydelse för elevernas framtid samtidigt som det var mycket svårt att sätta rättvisa betyg i ordning och uppförande. Diskussionen gav upphov till att
skolöverstyrelsen i begränsad omfattning slopade betygen i ordning och uppförande på försök, vilket i sin tur ledde till att dessa betyg 1964 helt togs bort på gymnasienivå. (Andersson 1999) Från och med att läroplanen Lgr 69 började gälla 1970 var även
ordningsbetygen borta ifrån grundskolan. För övrigt förbjöds skolagan i svenska skolor så sent som år 1958. (Richardson 2004)
Ulla Johansson, professor i pedagogik vid Umeå universitet, menar att det var enklare att hålla ordning i skolan förr. Men, tillägger hon, för den sakens skull är det inte säkert att det var bättre. Samhället hade en tydligare struktur i det gamla bondesamhället och syftet med skolan var en annan. Skolans huvudsyfte var att fostra goda kristna medborgare vilket skedde med auktoritära metoder som numera är otänkbara. Idag ser det helt annorlunda ut, skolan utifrån sin demokratiska värdegrund stimulera eleverna att utvecklas till kritiska självständiga individer i ett sekulärt samhälle. (Johansson 2006)
När det var självklart att man ärvde sina föräldrars yrke var inte ordningsfrågan aktuell eller nödvändig. I det moderna samhället har arbetsdelningen ökat och därmed har också klyftan mellan olika generationer blivit bredare. Idag delar vi därför inte längre med samma
självklarhet värdegemenskap, vilket enligt Ulla Johansson kan vara en del av förklaringen till dagens ordningsproblematik i skolan. (Johansson 2006)
3.2 Socialkompetens och problembeteende i skolan
Terje Ogden (2003) presenterar i, Socialkompetens och problembeteende i skolan –
problembeteende i skolan. I boken formulerar författaren följande definition på problembeteende:
Problembeteende…
• … går emot skolans regelstrukturer och ställda förväntningar.
• … står i vägen för undervisning och inlärning och därmed elevernas utbildning. • … komplicerar ett positivt socialt interagerande.
Vidare menar Ogden att orsaken till problembeteende inte står att finnas hos den enskilda eleven utan snarare uppstår i relationen mellan elev och skola. Författaren skuldbelägger alltså varken skolpersonal eller elever. Ogden menar att skolans största utmaning är elever med problembeteende som saknar eller har mycket låg motivation för skolarbetet. Han pekar på att elever med god socialkompetens sällan betraktas som problematiska av lärarna. Den sociala kompetensen mobiliserar elever att bemöta stress och misslyckanden på ett kreativt sätt. Vidare redovisar författaren resultat som pekar på att det finns ett samband mellan
socialkompetens och lyckade studier. Sedan ger studieframgångarna i sin tur positiva effekter på de sociala förmågorna. Dessa elever hamnar alltså i en mycket positiv spiral.(Ogden 2003)
3.4 Värdepedagogik i skolans vardag
Robert Thornberg (2006), beteendevetare vid Linköpings universitet, visar att elever anser att ordningsregler är av stor vikt för trivseln och välbefinnandet för eleverna i skolan. Thornberg har i sin undersökning tre kategorier av intervjupersoner: Förskolebarn, förstaklassare och femteklassare. Elever lägger enligt Thornberg vikt vid att reglerna bör vara rättvisa, vilket en stor del av eleverna upplever att de inte är. Eleverna som Thornberg intervjuat anser att regler i skolan behövs för ordningens skull.
Författaren visar genom sin undersökning att elever upplever att lärare inte ger eleverna någon större möjlighet att vara med och påverka utan bestämmer allt eller det mesta själva.
(Thornberg 2006)
3.5 Attityder till skolan 2006
Skolverkets rapport ”Attityder till skolan 2006” som redovisar en nationell undersökning om elevers och lärares attityder om skolan gjord våren 2006, inbegrep 5000 elever i årskurserna 4-6, 7-9 och samtliga årskurser i gymnasiet samt 2000 lärare.
I en del av undersökningen fick elever i årskurserna 7-9 och gymnasieeleverna svara på frågor om stämningen i klassrummet, om arbetsklimatet och om arbetsro.
Elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan gav följande svar på frågor om arbetsmiljön i skolan:
• Två tredjedelar av eleverna upplevde att det förelåg arbetsro på de flesta eller under alla lektioner.
• 14 procent ansåg att de stördes av klasskamrater på i stort sätt alla lektioner. • 17 procent menade att det var en allt för hög ljudnivå under lektionerna som
försvårade koncentrationen.
• 60 procent av eleverna tyckte att i stort sätt alla lärare är kompetenta att ordna arbetsro under lektionerna.
• 20 procent menar att ett fåtal lärare är kapabla att se till att arbetsro råder under lektionerna.(Skolverket 2007)
3.6 Ordning och reda i skolan
Terese Hansen och Ulrika Prahl (2006) har i sin C-uppsats, Ordning och reda i skolan –
Enligt eleverna, gjort en kvalitativ studie där de intervjuat 10 högstadieelever på två skolor.
Deras syfte har varit att undersöka vad ordning och reda betyder för de eleverna, vad eleverna har för syn på ordningsregler, hur eleverna uppfattar lärarens roll för ordningen i klassen samt hur eleverna menar att betyg påverkar ordning och reda i klassen.
Enligt deras arbete innebär ordning och reda för eleverna är att hålla reda på sina papper, att det ska vara stillsamt på lektionerna, att man ska vara uppmärksam på vad läraren säger och trevlig mot människor i sin omgivning. Eleverna i deras undersökning tycker att miljöfaktorer som till exempel temperatur och möblemang är viktigt för ordningen i klassrummet. Terese Hansen och Ulrika Prahl visar att intervjupersonerna tycker att regler är viktiga om eleverna ser att de har mening. Samtliga tillfrågade elever är positiva till ordningsregler och anser att de är nödvändiga för ordning och reda i skolan, men endast två elever säger sig ha blivit informerade om gällande regler. Lärarens roll för ordning är enligt de tillfrågade eleverna viktig. Att undervisningen görs intresseväckande och medryckande är centralt. Läraren måste också vara bestämd och principfast när det gäller att följa reglerna i klassrummet. Fyra elever poängterade också att det var viktigt att läraren har humor. En elev i undersökningen berättade
3.7 Läroplanen
Det står ingenting uttryckligt i läroplanen om ordning och reda, men Lpo 94 innehåller sådant som ordning och reda kan vara en förutsättning för eller sådant som skulle kunna vara en förutsättning för ordning och reda.
Om man anser att ordning och reda är: en demokratisk rättighet, ett sätt att respektera allas lika värde, att lära sig ansvar, en fråga om rättigheter och skyldigheter, något som handlar om fostran, en förutsättning för välbefinnande och utveckling och ett villkor för
kunskapsutveckling så kan man få stöd i läroplanen.
Lpo 94 slår fast att skolans bas är demokratiska värderingar och alla som verkar i skolan ska jobba för respekten för alla människors lika värde. Vidare står det att skolan ska jobba för elevens välbefinnande och utveckling. Skolan ska, enligt Lpo 94 informera vårdnadshavare och elever om de rättigheter och skyldigheter eleven har. Skolan ska vara ett stöd för elevernas familjer då det gäller elevernas fostran. Skolan ska sträva efter att alla elever utvecklar en hjälpsam attityd gentemot sina medmänniskor och motsätter sig förbrytelser och tvång mot andra.
Läraren ska diskutera vad elevers handlingar kan få för följder och tillsammans med annan personal på skolan utforma åtgärder för att hindra mobbing och tvång samt tillsammans med eleverna arbeta fram bestämmelser som skolarbetet ska baseras på. Skolan ska se till att eleverna får och skapar adekvata kunskaper för att klara sig i samhället och för att kunna studera vidare. Skolan ska sträva mot att alla elever ska vara trygga och kunna ta hänsyn till varandra. Läroplanen poängterar vikten av att eleverna lär sig ta ansvar för skolarbetet och miljön i skolan då det ses som avgörande för elevens såväl sociala som kunskapsmässiga utveckling. (Lärarens handbok 2005)
3.8 Lagen
Enligt grundskoleförordningen ska det finnas regler för att skapa arbetsro i skolan. Det är rektorns ansvar att dessa regler utarbetas. Lärare och övrig personal ska ta fram dessa regler med representanter för eleverna och deras målsmän.
elever för högst återstoden av lektionstiden. Kvarsittning är tillåtet, dock högst 1 timme efter skoldagens slut.
Vid upprepade eller allvarliga försyndelser, skall fallet anmälas till rektorn och bli föremål för elevvårdskonferens, som med målsmännens inblandning ska utarbeta åtgärder anpassade för elevens speciella förhållanden. Om detta inte hjälper ska styrelsen kontaktas.
(Rättsnätets hemsida, hämtat: 2007-11-17)
Mare Erdis, jurist och författaren till Juridik för pedagoger menar att det i
grundskoleförordningen underförstått framgår att eleven ska uppträda på ett lämpligt sätt, även om det inte uttryckligt finns något stadgande i texten. (Erdis 2004)
Lärare har nyligen fått laglig rätt att då det krävs beslagta föremål såsom mobiltelefoner och mp3-spelare om de stör undervisningen. (Folkpartiets hemsida, hämtat 2007-11-15)
4 Metod
4.1 Kvalitativ forskningsmetod
Min avsikt har varit att bilda mig en uppfattning om mitt undersökningsområde på ett djupgående plan, ur ett inifrånperspektiv. Därför valde jag att använde mig av en kvalitativ forskningsmetod. Typiskt för den metoden är närheten till det som undersöks.(Holme & Krohn Solvang 1997) Syftet med metoden är att samla in kvalitativa skildringar av
intervjupersonernas livsvärld för att sedan tyda dess betydelse. Livsvärlden är den mening som personer ger olika fenomen som de upplever. Det handlar alltså inte om att beskriva världen som den på ett objektivt sätt är utan hur en person eller grupp uppfattar den. (Hartman 1998)
Ett alternativ skulle kunna vara att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod. Det skulle möjliggöra att ta del av fler elevers syn på ordning och reda vilket skulle göra det möjligt att dra generella slutsatser. Men då en kvalitativ undersökning har stor förutsättning att ge kunskap om elevers attityder och intressen vilket kan vara till stor nytta i det praktiska lärararbetet, (Johansson & Svedner 2006) valde jag det senare alternativet. En risk med den kvalitativa metoden är dock att forskaren utformar frågorna utefter sin förutbestämda syn på skolan och därmed omedvetet styr undersökningen i den riktningen. (Johansson & Svedner 2006) Med den risken i beaktande var min ambition, under utformningen av frågorna och under intervjuerna, att få insikt i elevernas attityder och perspektiv utan att medvetet eller omedvetet styra dem i någon riktning.
4.2 Halvstrukturerad intervju
För att kunna följa upp intervjupersonernas svar och beskrivningar använde jag mig av en intervjuguide. En intervjuguide är en sammanfattning över de områden samtalet kommer att behandla samt ett antal på förhand noggrant formulerade frågor, som dock endast är att betrakta som förslag. Hur strikt jag som intervjuare skulle följa guidens frågor var något som måste avgöras från fall till fall. Jag behövde balansera två aspekter av intervjun mot varandra; Jag strävar efter att skapa en positiv och förtroendefull stämning som gör att intervjupersonen öppnar sig samtidigt som jag ska se till att samtalet är sakligt och kretsar runt de relevanta ämnena. Min intervjuguide omfattade ett antal teman och förslag på frågor rörande
undersökningsämnet. Detta gav mig möjligt att under intervjuns gång ändra frågornas form och ordning. (Kvale 1997)
4.3 Urval
När det gäller den här typen av undersökningar måste man alltid på något sätt välja
intervjupersoner, man måste göra ett selektivt urval. Det finns inga bestämda regler för hur detta ska göras.(Svenning 2003) Man är som forskare hänvisad till sitt eget omdöme. Under min utbildning till lärare har jag haft praktik på både högstadiet och gymnasiet. Min erfarenhet har varit att ordningsfrågan är mer relevant på högstadiet eftersom jag upplevt det som betydligt stökigare där. Därför valde jag att göra intervjun på högstadiet. Valet föll på elever från årskurs nio då de är de mest erfarna eleverna på skolan, de borde därför ha mest att berätta. Dessutom har jag upplevt att det kan vara en stor skillnad på personlig mognad hos elever i nian i jämförelse med lägre årskurser, detta torde också kunna bidra till en seriös diskussion. Eftersom jag är bekant med elever på den högstadieskola där jag hade min VFT, kändes det naturligt att välja intervjupersoner därifrån. Det är rimligt att anta att eleverna kan känna förtroende för någon de sedan tidigare fått chansen att bekanta sig med.
Jag kontaktade min VFT-handledare per telefon och förklarade mitt ärende. Hon var positiv och villig att hjälpa mig att informera eleverna och fråga om några var villiga att ställa upp på intervjuer. Hon förklarade undersökningens ämne och villkoren för eleverna i sin klass, och frågade sedan sex slumpmässigt valda elever som anmält sitt intresse.
4.5 Genomförande
När jag mötte eleverna i november 2007 förklarade jag ämnet och syftet med undersökningen mer ingående och berättade att jag jobbade med mitt examensarbete på lärarhögskolan. Sedan gjorde jag tydligt att elevernas medverkan var helt frivillig och att de när som helst kunde avbryta intervjun. Till sist klargjorde jag att allt de berättade i intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt och i uppsatsen framställas avidentifierat. Jag försäkrade mig om att de
verkligen var klara över frivilligheten och att deras medverkan skulle vara konfidentiell innan jag började med intervjuerna.
Jag valde att genomföra intervjuerna i ett mindre arbetsrum där eleverna brukar jobba enskilt eller i smågrupper. Det är placerat centralt, utanför lärarlagets arbetsrum och i anslutning till
sparsmakat inrett men gav ändå ett ljust och trevligt intryck. Intervjupersonerna var alltså väl förtrogna med lokalen och under intervjuerna märkte jag att de kände sig hemma i den. Samtalen varade i ungefär 30 - 45 minuter. Jag spelade in varje intervju med hjälp av en kassettbandspelare. När intervjuarbetet var avslutat transkriberade jag materialet omgående så att jag skulle ha dem färskt i minnet. Min ambition var att skriva ner dem ordagrant. Det gjorde jag också med stoffet som rörde forskningsämnet, och sådana åsikter som inte direkt rörde forskningsämnet men som ändå hade med undervisningen och situationen i skolan att göra. Det som var helt irrelevant och var fullständigt utanför ämnet sammanfattade jag bara. För att kunna bibehålla meningen av det sagda i transkriptionerna angav jag de pauser, skratt, suckar med mera som jag ansåg vara meningsgivande. Dessa uttryck förstärker många gånger det eleven säger eller anger om det rör sig om ironi. Namn på platser, skolans namn, personer som intervjuerna behandlade ersatte jag med symboler för att göra utskrifterna konfidentiella. Eleverna valde jag att kalla för A1, A2 , A3, A4 , A5 och A6.
Efter att transkriberingen var klar identifierade jag ett antal relevanta teman som tagits upp i diskussionerna och placerade dem i olika kategorier. Vid analysen knöt jag dem till
problemformuleringarna.
4.6 Sökning av referenser
För att kunna ta del av forskningsresultat med kopplingar till mitt undersökningsområde har jag använt mig av följande sökfunktioner på webben: Malmö högskolas databas (MUEP). Lovisa – Lunds universitets bibliotekskatalog, Regeringen och riksdagens hemsida, samt Google. Dessutom har referenserna i de publiceringar jag hittat varit till stor hjälp i min sökning efter relevant litteratur.
4.7 Studiens tillförlitlighet
Reliabilitet vid kvalitativa undersökningar handlar till exempel om tolkningsfel hos
intervjuare och/eller intervjuperson, saker i miljön som stör undersökningen, dagsformen hos de inblandade, slarv vid analysen av svaren med mera. Allt som kan påverka resultatet så att en felaktig bild av intervjupersonernas upplevelse framställs ska forskaren sträva efter att eliminera. (Stukát 2005)
Då de intervjuade personerna var bekanta med mig sedan tidigare, fanns det en risk att de skulle associera mig med vissa åsikter och föreställningar som skulle kunna leda
diskussionerna i en viss riktning. För att motverka det har jag tänkt på att inte medvetet berömma eller döma det intervjupersonerna sade.
En risk med den kvalitativa metoden är, som jag tidigare nämnt, att forskaren utformar
frågorna utefter sin förutbestämda syn på skolan och därmed omedvetet styr undersökningen i den riktningen. (Johansson & Svedner 2006) Jag ansträngde mig, med detta i åtanke, för att frikoppla mina personliga värderingar på vad skola, lärande och ordning och reda innebär när jag formulerade frågorna och genomförde intervjuerna.
Enligt Kvale behöver inte ledande frågor skada en studiens reliabilitet om de används i rätt syfte. (Kvale 1997) Jag ställde ledande frågor, men inte för att få eleverna att avge vissa svar utan för att få dem att diskutera de ämnen som studien handlade om.
Validiteten handlar om hur bra forskarens mätinstrument avläser det man har för avsikt att mäta. (Kvale 1997) Jag valde elever i nian för att höja studiens validitet då de har längst erfarenhet av skolan och haft längst tid på sig att bilda sig en uppfattning. De borde vara de elever på högstadiet som därför kan ge de mest uttömmande svaren på mina frågor.
4.8 Etiska frågor Informerat samtycke
Informerat samtycke innebör att intervjupersonerna informeras om undersökningens syfte, upplägg och ifall medverkan innebär några risker. Allt detta informerade jag eleverna om innan intervjuerna påbörjades. Ett annat avgörande som forskare som intervjuar omyndiga är tvungen att göra var frågan om vem som skulle ge sitt samtycke, föräldrarna eller eleverna själva. (Kvale 1997) Eftersom jag gjorde bedömningen att eleverna inte utsattes för några risker då de deltog i undersökningen, och heller inte gick miste om undervisning, tyckte jag att det räckte med elevernas muntliga samtycke. Så här i efterhand har jag genom samtal med examinator Ingrid Sandén förstått att det allmänna vedertagna tillvägagångssättet vid sådana här undersökningar är att alltid be om föräldrarnas samtycke.
I enlighet med Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer informerade jag deltagarna om att deras deltagande var frivilligt samt att de när de ville kunde avbryta intervjun. (Vetenskapsrådets hemsida, hämtat 2007-11-18)
4.8.2 Konfidentialitet
Konfidentialitet innebär i forskningssammanhang att personliga uppgifter som kan identifiera intervjupersonerna inte kommer att framställas. För de intervjuades integritet är det väldigt viktigt att de kan lita på att det de säger och deras identiteter förblir anonyma. (Kvale 1997) Namn på platser, skolans namn, personer som intervjuerna behandlade ersatte jag med symboler för att göra utskrifterna konfidentiella. Jag förvarar transkriberingarna på ett USB-minne. Det och kassettbanden förvarar jag i ett låst skåp i mitt hem och de kommer att raderas efter examinationen.
Det är dessutom vid en kvalitativ intervju fundamentalt att intervjupersonerna känner förtroende och tillit till forskaren, eftersom det många gånger är högst personliga
ståndpunkter som skall delges. En förutsättning för att detta förtroende ska uppstå är att de som intervjuas blir försäkrade om att deras identitet förblir hemlig och att det de säger inte kan kopplas till deras person. (Johansson & Svedner 2006)
5 Resultat
De sex eleverna som deltog i studien kunde jag dela in i två kategorier utifrån deras sätt att besvara frågorna. Jag upplevde att jag fick nyanserade och utförliga svar av samtliga elever. Två av dem uppvisade en ganska kritisk hållning till skolan och lärarna. Dessa två elever fick betäckningarna A1 och A2. De menade bland annat att lärarna inte gjorde tillräckligt för ordning och reda samt att eleverna inte har något verkligt utan enbart skenbart inflytande över utformningen av de gemensamma reglerna i klassen.
De andra fyra var av åsikten att lärarna gör sitt bästa, även om de inte alltid når fram till målet. De var också nöjda med sitt inflytande över ordningsreglerna i klassen och heller inte lika kritiska i sin allmänna hållning gentemot skolan. Dessa elever gavs benämningarna A3, A4, A5 och A6.
När jag formulerade teman och diskussionsfrågor till min intervjuguide, utgick jag ifrån mina problemformuleringar. Därför anser jag att det faller sig naturligt att presentera resultaten i kategorier där varje problemformulering fungerar som en rubrik.
5.1 Vad menar eleverna att ordning och reda innebär?
Samtliga tillfrågade elever var överens om att ordning och reda innebär att det råder en lugn stämning i klassrummet, med det menas att eleverna är tysta eller pratar i normal samtalston samt befinner sig på sin plats. A5 och A6 ansåg att det krävdes att eleverna skulle vara helt tysta och endast prata då de fick ordet för att ordning och reda skulle råda. Medan övriga elever menade att det var i sin ordning att på eget initiativ ta ordet om man höll sig till ämnet och pratade i normal samtalston. En annan sak, som A1, A2 och A4 ansåg att det krävdes för att det ska vara ordning i klassrummet, var att eleverna har med sig sina saker som pennor och böcker. Det blev annars lätt oroligt i klassrummet. Som en elev uttryckte det: ”Det är alltid massa tjafsande om pennor och böcker i början av lektionerna.”
Alla var överens om att det krävs att man ägnar sig år skolarbetet för att ordning och reda ska vara rådande.
5.2 Är ordning och reda viktigt för eleverna?
Samtliga elever tycker att det är mycket viktigt med ordning och reda i klassen. Då tre elever upplever att det är skönt med lugn och ro och samtliga menar att det är en förutsättning för att kunna koncentrera sig och därmed få bra betyg och/eller lära sig något.
5.3 I hur stor utsträckning upplever eleverna att det råder ordning och reda i skolan?
Fem elever, alla utom A5 menade att det är lugnast i klassrummet på morgonen, beroende på att eleverna är trötta då och därför inte orka vara så livliga. En elev svarade såhär. ”På
morgonen för ingen pallar göra någonting då.” Eleverna A1, A2, A3, A4 och A6 menade att det är lugnare än normalt i klassrummet inför prov därför att eleverna då är angelägna om att få komma underfund med vad de ska fokusera på vid inläsningen. Eleverna A1-A4 tyckte att det blivit lite lugnare eller lugnare i klassen nu när de börjat nian i jämförelse med hur det var i åttan och sjuan. Intervjupersonerna A1 och A3 tyckte att det ofta eller väldigt ofta var stökigt under lektionstid.
5.4 Hur menar eleverna att ordning och reda skapas i skolan?
Samtliga elever menar att det är lärarna som bär huvudansvaret för om det blir ordning och reda under lektionstid, de menar att läraren måste kunna säga ifrån när det behövs. A1, A2 och A6 uppger även att det är viktigt att klassen trivs med läraren, att han eller hon är trevlig. En elev uttryckte det såhär. ”Är läraren schyst är man ju schyst tillbaka och gör som han säger.” Tre av intervjupersonerna, A1, A4 och A5, poängterade att också eleverna har ett stort ansvar för om det är ordning eller inte.
Fem elever upplevde att stöket i klassrummet orsakades av två - tre oroliga elever som inte lyssnar på lärarna och istället är högljudda, svarar emot och har svårt att sitta still. De bryr sig inte om skolarbetet och A1 och A2 uppger att dessa elever får respekt eller status hos de andra eleverna för att de vågar säga emot och störa lektionerna.
5.5 Upplever eleverna att deras skola följer vissa centrala anvisningar i läroplanen som behandlar ordningsfrågor?
Ingen av de tillfrågade eleverna kunde erinra sig att de hört talas om läroplanen. A1, A3 och A4 kunde dock berätta att läraren har vissa regler att hålla sig till. En elev nämnde att lärarna får beslagta störande elektronisk utrustning och en annan intervjuperson nämnde att lärare
För A1, A3, A4, A5, A6 var det inte uppenbart att skolans personal jobbar för att förhindra våld och mobbing. A2 uppgav att temadagar och kamratstödjare var ett sätt att förebygga mobbing genom att skapa gemenskap bland eleverna. Men eleven tyckte inte att dessa åtgärder var särskilt verksamma.
När vi diskuterade frågan om skolans åtgärder kom det fram att även A1, A3, A4, A5, A6 precis som A2, kände till saker som tema dagar och kamratstödjare. Men fyra av dessa intervjupersoner var osäkra på om dessa åtgärder hade någon verkan. En av dem tyckte att de var direkt meningslösa.
Samtliga elever kom ihåg att de tillsammans med sin lärare, i enlighet med läroplanen, formulerat regler som handlar om skolarbetet och umgänget i gruppen. Tre av eleverna upplevde detta som positivt, att de fick vara med att bestämma. A5 hade ingen åsikt eller var neutral då det gällde värdet i att vara med och formulera ordningsregler. A1 och A2 menade att det finns inslag av skendemokrati i skolan, då eleverna inte alls fått vara med och
bestämma ordningsregler, utan att läraren i förväg hade bestämt vilka regler som skulle gälla och sedan fått det att se ut som att eleverna var med och bestämde.
5.6 Vad anser eleverna om ordningsreglerna på skolan?
En elev, A2, tycker att det är onödigt med regler på skolan därför att man ändå vet genom sunt förnuft hur man ska uppföra sig. Hans åsikt grundades i uppfattningen att alla människor utan styrning borde vara kapabla att uppvisa social kompetens i en allmänt acceptabel nivå. En annan, A1, är tveksam till om de har någon nytta och påpekar att vissa regler som till exempel att man inte får ha mössa i klassrummet är onödiga. De andra är däremot överens om att reglerna behövs bland annat för att lärarna ska kunna hänvisa till dem och/eller för att eleverna ska veta vad som gäller.
5.7 Övrigt
5.7.1 Elevernas syn på kunskap
Alla elever var som sagt överens om att det krävs att man ägnar sig år skolarbetet för att det ska vara ordning och reda. När jag diskuterade detta med eleverna upptäckte jag att de gav olika beskrivningar på vad lärande innebär. Fyra elever, A3, A4, A5 och A6 uttryckte det som
att eleverna måste vara koncentrerade på skolarbetet för att det ska vara ordning och reda i klassen. De fyra förstnämnda eleverna uttryckte en syn på kunskapsskapandet där lärandet sker i envägskommunikation från läraren till eleverna. När de preciserar vad som sker när de gör som de blir tillsagda får jag svar som att de lyssnar på läraren, svarar på lärarens frågor, jobbar och/eller läser i boken och jobbar med stenciler.
De två sistnämnda uppvisade en annorlunda syn på hur lärandet i skolan går till eller bör gå till. De poängterade att skolarbete kan bestå av kunskapsskapande där eleverna själva måste söka sin kunskap. A2 menade också att det var för lite av den varan i skolan.
6 Diskussion och slutsatser
Jag kan inte dra några generella slutsatser utifrån ett så pass litet urval som jag inom ramen för denna undersökning har kunnat ha. Det jag kan säga något om är vad just dessa elever, på en högstadieskola i en mindre mellanskånsk stad, upplever och anser i frågor som rör ordning och reda på skolan.
Vid flera tillfällen under samtalen med eleverna blev jag förvånad över svaren eftersom jag har haft en viss insyn i verksamheten på skolan. Till exempel då det gäller elevernas syn om vad det innebär att göra vad man blir tillsagd var det bara två som nämnde självständigt kunskapssökande på internet och i litteratur. Samtidigt vet jag att samtliga elever jobbat med den typen av arbete. I något fall påminde jag eleverna om sådana särskilda realiteter för att diskutera någon viss fråga mer ingående, men ibland beslöt jag mig för att inte göra det för att inte styra svaren för mycket.
Jag tolkade elevernas glömska, eller ignorans av vissa fakta som att de inte ser dessa omständigheter som relevanta i sammanhanget. Till exempel tror jag att de elever som definierar att göra som man blir tillsagd med att lyssna på läraren, svara på lärarens frågor, jobba och eller läsa i boken eller jobba med stenciler, inte menar att självständigt
kunskapssökande inte existerar utan snarare att det är en perifer aktivitet på skolan. Jag ser det som en rimlig tolkning också för att min upplevelse under VFT - den verksamhetsförlagda tiden, var att självständigt arbete var något som dessa elever ägnade väldigt begränsad tid åt. Jag presenterar min diskussion med hjälp av problemformuleringarna - samma rubriker som jag använde i resultatet.
6.1 Vad menar eleverna att ordning och reda innebär?
Samtliga mina intervjupersoner menade att ordning och reda innebär att man följer lärarens anvisningar och flera menade att det också krävs att man har med sig rätt material vid
undervisningstillfället. Att ordning och reda innebär att man måste följa lärarens instruktioner bekräftas av Ogdens undersökning som visar att problembeteende är något som går emot skolans regelstrukturer och står i vägen för undervisning och inlärning. (Ogden 2003)
Terese Hansen och Ulrika Prahl visar i sitt examensarbete att deras intervjupersoner liksom mina anser att uppmärksamhet på vad läraren säger samt att man har med sig rätt material är en förutsättning för ordning och reda. En skillnad är att Hanson och Prahls elever nämner miljöfaktorer som möbler och temperatur som betydelsefulla för ordningen i klassrummet. (Hansen & Prahl 2006)
6.2 Är ordning och reda viktigt för eleverna?
Samtliga elever i min undersökning tycker att det är mycket viktigt med ordning och reda i klassen. Här är mina resultat samstämmiga med Hanson och Prahl. (Hansen & Prahl 2006)
6.3 I hur stor utsträckning upplever eleverna att det råder ordning och reda i skolan?
Fem elever menade att det var lugnast i klassrummet på morgonen, beroende på att eleverna var trötta då och därför inte orkade vara så livliga. Det är deras uppfattning, men jag tror att det också kan bero på att eleverna är mer koncentrerade tidigt på dagen.
Eleverna uppgav att det var lugnast på morgonlektionen och inför prov, två elever tyckte att det var stökigt ofta eller för det mesta. Min tolkning av elevernas svar är att de anser att det ofta är ganska stökigt på lektionerna även om det varit värre och att det under vissa lektioner är relativt lugnt. Mina intervjupersoners syn på hur pass mycket ordning det är i skolan är något dystrare än vad Skolverkets rapport ”Attityder till skolan 2006” är. Enligt den är det endast omkring 15 % av eleverna som tyckte att det var allt för oroligt på lektionerna. (Skolverket 2007)
6.4 Hur menar eleverna att ordning och reda skapas i skolan?
Samtliga elever menar att det är lärarna som bär huvudansvaret för om det blir ordning och reda under lektionstid. Det gör även eleverna i Skolverkets attitydundersökning, 60 procent av eleverna i den studien tyckte att i stort sätt alla lärare är kompetenta att ordna arbetsro under lektionerna medan 20 procent menar att ett fåtal lärare är kapabla att se till att arbetsro råder under lektionerna.(Skolverket 2007) Hanson och Prahl poängterar också lärarens roll för ordningen i klassrummet. Faktorer som lärarens förmåga att framställa undervisningsstoffet på ett intresseväckande och medryckande sätt, lärarens kapacitet att vara bestämd och principfast samt lärarens personlighet anses enligt deras intervjupersoner vara viktigt.
Fem elever i min undersökning, men endast en hos Hanson och Prahl, (Hansen & Prahl 2006) upplevde att stöket i klassrummet orsakades av oroliga elever som inte lyssnar på lärarna och istället är högljudda, svarar emot och har svårt att sitta still. Denna åsikt bekräftas i sin tur av Ogden som menar att problembeteende är något som bryter mot normer. Intressant är att Ogden hävdar att detta beteende är något som orsakas av låg social kompetens. (Ogden 2003) Däremot hävdar två av mina intervjupersoner att elever som stör får viss status i gruppen av sitt oroliga beteende. Jag blir nyfiken på hur oroligt beteende hänger ihop med ökad status i gruppen och hur man som lärare skulle kunna bryta det beteendet. Det skulle kunna bli ett framtida forskningsämne.
6.5 Upplever eleverna att deras skola följer vissa centrala anvisningar i läroplanen som behandlar ordningsfrågor?
Jag anser att det anmärkningsvärt att ingen av de tillfrågade eleverna kunde erinra sig att de hört talas om läroplanen. Det är också uppseendeväckande att två elever upplever att det sker saker som endast ska ge ett sken av att vara demokratiska, nämligen processen då eleverna och läraren gemensamt tar beslut om vilka regler som ska gälla i klassen. Thornberg bekräftar genom sin undersökning delvis dessa två elevers erfarenheter. Han hävdar att elevers
upplevelse är att de endast har en begränsad möjlighet till reellt inflytande och att läraren bestämmer allt eller det mesta själva. (Thornberg 2006) Läroplanen trycker upprepade gånger på vikten av demokrati i skolan, Enligt Lpo 94 ska eleverna vara delaktiga i utformandet av regler. (Lärarförbundet 2005) Grundskoleförordningen slår fast att det ska finnas regler för att skapa arbetsro i skolan. Lärare och övrig personal ska ta fram dessa regler med representanter för eleverna och deras målsmän. (Rättsnätets hemsida, hämtat: 2007-11-17) Om det verkligen är så att lärare endast får det att se ut som att eleverna är med och utformar regler så går det klart och tydligt mot anvisningarna i läroplanen och grundskoleförordningen.
Jag har fått ta del av motstridiga uppfattningar när det gäller elevernas delaktighet i
skapandet av ordningsregler, fyra av eleverna upplevde till skillnad från två av sina kamrater att de verkligen varit delaktiga. I Hansons och Prahls undersökning är det endast två av tio elever som uppger att de blivit informerade om gällande regler. (Hansen & Prahl 2006) Så också där ser det ut att finnas stora brister då det gäller lärarnas förmåga eller vilja att förankra
6.7 Vad anser eleverna om ordningsreglerna på skolan?
Fyra av eleverna jag tillfrågade var tveklöst positiva till ordningsregler i skolan vilket också Robert Thornbergs undersökning visar att elever är. Motivet för eleverna i Thornbergs undersökning var att regler skapar trivsel. (Thornberg 2006) Eleverna jag pratade med
hänvisade till att ordningsregler skapar ordning och reda och tre av dem anser att ordning och reda är något behagligt eftersom det ger lugn och ro.
Terese Hansen och Ulrika Prahl visar att elever tycker att regler är viktiga om de upplevs som meningsfulla. Samtliga tillfrågade elever i deras c-uppsats är positiva till ordningsregler och anser att de är nödvändiga för ordning och reda i skolan. (Hansen & Prahl 2006)
7 Fortsatt forskning
I inledningen nämnde jag att det som motiverat mig till detta arbete var det tuffa arbetsklimtet på min praktikplats. Jag fick som sagt bevittna flera lärares förtvivlan och hur en kollega tvingades sjukskriva sig på grund av utmattning. Jag tycker att det skulle vara intressant att forska om hur ordningsfrågan hänger samman med lärarnas upplevelse av arbetsklimatet. Eleverna i undersökningen var överens om att ordning och reda var något positivt. Det är nog de allra flesta inom skolvärlden överens om. Jag anser att det är angeläget att forskning bedrivs för att ta reda på hur man uppnår ordning och reda i skolan. Forskning behövs som både kan ge lärare redskap i sin yrkesvardag och som kan ligga till grund för politiska beslut kring ordningsfrågan i skolan.
Två av mina intervjupersoner hävdar att elever som stör får viss status i gruppen av sitt oroliga beteende. Jag blir nyfiken på hur utbrett det är att oroligt beteende hänger ihop med ökad status i gruppen och hur man som lärare skulle kunna bryta det beteendet. För att ta reda på hur det förhåller sig med omfattningen i den frågan skulle det vara nödvändigt att
8 Referenser
8.1 Litteratur
• Andersson, Håkan (1999) Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg. Studentlitteratur, Lund
• Erdis, Mare (2004) Juridik för pedagoger. Studentlitteratur, Lund
• Hansen, Terese & Prahl, Ulrika (2006) Ordning och reda i skolan – Enligt eleverna. C-uppsats, Malmö högskola, Lärarutbildningen, Malmö
• Hartman, Jan (1998), Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur, Lund.
• Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997) Forskningsmetodik: om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund
• Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget, Uppsala
• Johansson, Ulla (2006) Från skam till skuld, Pedagogiska magasinet nr 4, s 11-15 • Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund • Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok. Lärarförbundet, Solna
• Richardsson, Gunnar (2004) Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och
nu. Studentlitteratur, Lund
• Skolverket.(2007) Attityder till skolan 2006: elevernas och lärarnas attityder till
skolan (rapport 299) Skolverket, Fritze [Distributör], Stockholm
• Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur, Lund
• Svenning, Conny (2003) Metodboken. Lorentz Förlag, Eslöv
• Ogden, Terje (2003) Socialkompetens och problembeteende i skolan –
kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Liber, Stockholm
• Thornberg, Robert (2006) Värdepedagogik i skolans vardag: Interaktivt regelarbete
mellan lärare och elever. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för
8.2 Internet • www.dn.se http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=714298&rss=145 Hämtat: 2007-11-15, Publicerat: 2007-11-10 • www.folkpartiet.se (http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/QuickFacts.aspx?id=20483&pID=445) Hämtat: 2007-11-15 • www.notisum.se http://www.notisum.se/index2.asp?iParentMenuID=236&iMenuID=314&iMiddleID= 285&top=2&sTemplate=/template/sok.asp?DokTyp=1 Hämtat: 2007-11-17 • www.vr.se http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf. Hämtat: 2007-11-18.
9 Bilaga
Intervjuguide
John Lundquist
Examensarbete Lärarhögskolan, Malmö Namn
Kod
1. Kan du beskriva för mig en lektion som du nyligen varit med om där det var ordning och reda.
Berätta vad du upplever att ordning och reda under lektionstid är. Vad krävs för att det ska bli ordning och reda (under lektionstid)? Vad beror det på att det inte är ordning och reda under en lektion? 2. Brukar det vara ordning och reda under lektionerna?
3. Är det viktigt med ordning och reda i skolan? Varför? / Varför inte?
4. Känner du till läroplanen för skolan (Lpo 94)? 4b. Lpo 94 säger att
• …att läraren tillsammans med den övriga personalen på skolan ska hindra mobbing och våld på skolan.
• …att läraren tillsammans med eleverna ska göra regler som handlar om skolarbetet och umgänget i gruppen.
Tycker du att detta stämmer med situationen på din skola? 5. Känner du till skolans ordningsregler?
Vad tycker du om dem?
