Examensarbete i socialt arbete 15 hp Malmö universitet
Socionomprogrammet Hälsa och samhälle
Maj 2018 205 06 Malmö
HEMTJÄNSTPERSONALENS
UPPLEVELSER KRING ÄLDRE
OCH DERAS
ALKOHOLKONSUMTION
CHRISTEL HELLSTRÖM
MARIA REIMER
1
THE HOME CARE STAFF
EXPERIENCES ABOUT THE OLD
PEOPLE AND THEIRS ALCHOL
CONSUMPTION
CHRISTEL HELLSTRÖM
MARIA REIMER
Hellström, C & Reimer, M. The home care staff experience about the old people and theirs alcohol consumption.
Degree project in social work 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty
of Health and Society, Department of social work, 2018.
The intention with this essay has been to study through a qualitative method whether or not people who is working in the homecare in Malmö city experience and perceive the meeting with elderly where there are problems for the staff in their work due to the fact that the elderly have consumed alcohol. By interviewing eight homecare staff regarding their prospects of living up to the law and the national and local value base in Malmö city. We also wanted to find out if they think they have enough knowledge in the area to live up to these intentions. The collected empiric has been processed from Aristotle's theory of knowledge using the three concepts episteme, techne and fronesis, and from the theory of
“handlingsutrymme”. It was found in the essay that the interviewees do not primarily state that it is their knowledge that limits them in achieving the intentions contained in laws and the values, which is said to be the limiting factors, is the self-determination of the elderly and the organization's lack of resources. Interviewers state that the knowledge they have and which they use in their work comes mainly from their work experience, which is also supported by previous research. When it in the essay describes how it may be in the meeting with the elderly as referred to in the essay, this may look very different, some of the interviewees describe that in some cases it may be a tough environment to work in. Where they have occurred fear of being subjected to abuse.
Keywords: abuse, alcohol problems, elderly, elderly with alcohol problems, homecare staff, knowledge
2
FÖRORD
Christel och Maria som är författare till denna studie vill framföra ett tack till hemtjänstpersonalen som varit en avgörande faktor för att studien kunnat genomföras. Vi tackar för att de tog sig tid för att bidra på ett öppenhjärtigt och ärligt sätt.
Vi vill vidare tacka vår handledare Åsa Alftberg för stöd och goda råd vi fått som bidragit till att förbättra studien vilket har haft en stor betydelse i hur slutresultatet är utformat.
Slutligen vill vi tacka våra familjer och vänner för de enorma tålamod och
överseende ni visat oss då vi under en ansenlig tid varit uppslukade i både tid och rum av arbetet med denna studie. Vi tackar särskilt för det stöd som gjort att vi klarat av vardagen under denna tid då vi både fått mat i magen och klarat av vardagen med er försorg.
Malmö, maj 2018 Christel Helström Maria Reimer
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 2 1. INLEDNING 5 1.1 Syfte 6 1.2 Frågeställningar 6 1.3 Begreppsdefiniering 6 2. BAKGRUND 7 2.1 Socialtjänstlagen 2001:453 7 2.2 Socialstyrelsens allmänna råd 7 2.3 Plan för vård- och omsorgsverksamheten 8 i Malmö stad
3. TIDIGARE FORSKNING 9
3.1 Äldre och alkohol 9
3.2 Förutsättningar för hemtjänstpersonal 10 3.2.1 Alkoholproblematiken i hemtjänsten 10 3.2.2 Hemtjänstens arbetsvillkor 11
3.2.3 Kunskap och lärande i vård och omsorg 11
4. TEORI 12
4.1 Kunskap 12
4.1.1 Fronesis 13
4.2 Handlingsutrymme 15
4.3 Motivering till de valda teorierna 15 5. METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 16
5.1 Forskningsmetod 16
5.2 Tillvägagångssätt 16
5.3 Urval och avgränsning 18
5.4 Intervjupersonerna 18
5.5 Bearbetning av analys och material 19
5.6 Förförståelse 20 5.7 Arbetsfördelningen 20 5.8 Etiska övervägande 21 5.8.1 Informationskravet 21 5.8.2 Nyttjandeskravet 21 5.8.3 Samtyckeskravet 21 5.8.4 Konfidentialitetskravet 21 5.9 Studiens tillförlitlighet 22 5.9.1 Trovärdighet 22 5.9.2 Överförbarhet 22 5.9.3 Pålitlighet 22
5.9.4 En möjlighet att styrka och konfirmera 22
6. RESULTAT OCH ANALYS 22
6.1 Tema 1 23
6.1.1 Möte med brukaren 23
6.1.2 Den äldres rätt att vara privat 26 6.1.3 Brukarens rätt att bestämma själv 28
4
6.1.4 Bemötande och respekt 29
6.2 Tema 2 31
6.2.1 Att lära sig av varandra 31
6.2.2 Erfarenhet 33
6.2.3 Hemtjänstens kunskapsbakgrund 35 6.2.4 Förutsättningar för att använda 37 sin kunskap 6.2.5 Hemtjänstpersonalens möjlighet 38 till samverkan 7. DISKUSSION 39 7.1 Resultatdiskussion 39 7.2 Metoddiskussion 40
7.3 Förslag till vidare forskning 40
REFERENSER 42
5
1. INLEDNING
”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på̊ att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).” (5 kap. 4§ Socialtjänstlagen)
Citatet ovan är taget ur socialtjänstlagen och denna värdegrund ska genomsyra hela den hemtjänst som socialtjänsten ansvarar för så väl privat som offentlig. En erfarenhet från äldreomsorgen vi har med oss sedan tidigare är att det förekommer personliga värderingar hos personalen inom äldreomsorgen som får råda. Vi har båda på olika håll mött attityder hos kollegor inom äldreomsorgen att de brukare som på grund av till exempel alkoholintag hamnat i en situation där de som är beroende av hjälp inte är lika förtjänt av hjälp som andra. Vi har båda har mött gruppen äldre med missbruksproblem i vårt tidigare arbete inom äldreomsorgen dock från olika verksamheter och olika kommuner. När vi pratar om och jämför dessa erfarenheter inom området finner vi stora likheter. Det mest genomgående är att vi känner att vi hade behövt en del av den kunskap vi fått med oss under socionomutbildningen för att hantera de dilemma vi ställts inför i äldreomsorgen med brukare med missbruksproblem.
Det råder ingen brist på goda intentioner om hur ett gott arbete inom
äldreomsorgen ska genomföras, det finns en mängd dokument så som policys, riktlinjer och reglementen som kan vägleda i det vardagliga arbetet. Vi har mötts av en hel del okunskap och personliga värderingar som har fått styra arbetet istället för de ovannämnda dokumenten, särskilt när det kommer till gruppen äldre med missbruksproblem.
Socialstyrelsen konstaterar 2015 att alkoholrelaterad problematik ökar bland de som är 65 år och äldre, däremot är kommunerna i nio av tio fall inte rustade för denna utmaning. Det saknas rutiner i de flesta kommuner kring hur
handläggningen av ärenden där äldre har eller visar tecken på att ha
missbruksproblem. I de flesta kommuner saknas också rutiner kring samordning av omsorg och vård i hemmet och missbruksvård (Socialstyrelsen 2015).Det saknas rutiner i många kommuner och därför flyttas många av de besluten ner i det dagliga arbetet, där de som arbetar i hemtjänsten kan uppleva sig utelämnade (Gunnarsson 2012).
Socialstyrelsen har som ett komplement till socialtjänstlagen gett ut allmänna råd till den nationella värdegrunden för äldre personer med insatser inom
äldreomsorgen. Här preciseras de begrepp i socialtjänstlagen som anses vara de viktigaste, vilka är självbestämmande, respekt, integritet och god kvalitet (SOSFS 2012:3). Likaså har socialstyrelsen gett ut Äldreomsorgens nationella värdegrund
– ett vägledningsmaterial som riktar sig till personal som arbetar inom
äldreomsorgen (Socialstyrelsen 2012). Boken kan användas som ett redskap i det praktiska arbetet med den nationella värdegrunden.
Malmö stads, som valdes att undersökas i denna studie, har även de en värdegrund vilken är kommunövergripande och riktar sig till alla Malmö stads medarbetare. Den första av de tre punkter bygger på är att Malmö Stads anställda i sitt arbete visar de människor de möter med respekt och förståelse. Andra punkten beskriver att den anställde har engagemang och mod att påverka och slutligen punkt tre där
6
det beskrivs hur den anställde använder sin kreativitet för att förbättra (Malmö stad 2017).
Den upplevelse vi bär med oss utav arbetet som undersköterskor är att mycket av den kunskap vi hade i dessa frågor var byggda på den erfarenhet vi skaffat oss under åren av arbete. Hur vi och våra kollegor i vårt dagliga arbete hanterade situationer som uppstod i samband med klienter som hade missbruksproblematik kunde variera betydligt beroende på vilken personal som hanterade situationen. Vi tror att de attityder likt de som ovan har beskrivits kan bero på en kunskapsbrist och därför är vi intresserade av hur de som arbetar i hemtjänsten upplever arbetet med missbrukare och om de upplever att de har tillräckligt med kunskap för att utföra dessa uppgifter. Är vården inriktad på att ge ett värdigt liv och på att skapa välbefinnande även för de som har missbruksproblem och finns de förutsättningar som krävs för detta?
1.1 Syfte
Studien syftar till att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelse av att arbeta gentemot gruppen äldre avseende deras alkoholkonsumtion. Vi vill också efterforska hur personalen uppfattar att deras kunskapsmässiga förutsättningar gällande äldres konsumtion av alkohol i samband med arbetet i hemtjänsten. Samt hur de upplever att sina förutsättningar är för att leva upp till socialtjänstlagens intentioner och värdegrunden på nationell och lokal nivå?
1.2 Frågeställningar
Hur upplever hemtjänstpersonalen det är att arbeta gentemot äldre brukare som har konsumerat alkohol?
Vilken kunskap/förutsättningar anser hemtjänstpersonalen sig ha för att arbeta med äldre som har konsumerat alkohol i enlighet med arbetets värdegrunder?
1.3 Begreppsdefinition
Äldre människor - I detta arbete avser äldre människor de som är 65 år och äldre, vilka även socialtjänstlagen talar om när de benämner äldre. Vilket kommer att benämnas som den äldre eller hemtjänstens brukare.
Alkoholmissbruk - Det finns ett stort antal definitioner av begreppet
alkoholmissbruk och ett stort antal sätt att klassificera detta på – Socialstyrelsen (2016) har klassificerat huruvida missbruk av alkohol kan diagnostiseras, detta enligt ICD-10 SE vilket är en bland flera klassifikationer. Det går ut på att ett visst antal kriterier ska vara uppfyllda för att alkoholkonsumtionen ska klassas som missbruk eller riskbruk.
Då varken författare eller intervjupersoner i denna studie har möjlighet eller befogenhet till att diagnostisera alkoholproblem syftar denna studie på de brukare som druckit alkohol och där konsumtionen av alkohol upplevs som ett problem för hemtjänstpersonalen i deras arbete.
7
Hemtjänstpersonal - I denna studie åsyftar hemtjänstpersonalen till
undersköterskor som arbetar i hemtjänst där de hjälper människor i deras hem med omvårdnad, städning, inköp och så vidare. Detta utifrån ett bistånd från en biståndshandläggare. Vi är väl medvetna om att där även finns vårdbiträden som gör nästintill likstämmigt arbete, dock är de vi har talat med undersköterskor vilket kräver en gymnasial omvårdnadsutbildning.
2. BAKGRUND
Det finns många faktorer som styr det vardagliga arbetet i hemtjänsten och påverkar hemtjänstpersonalens arbetssituation. Som vidare kommer att beskrivas nedan är det lagar och föreskrifter som övergripande styr verksamheten. Det är kommunerna som är huvudman och som har det övergripande ansvaret och som fungerar som en beställare utav hemtjänst (6 kap. 7 § Kommunallag). Det är i praktiken en biståndshandläggare som beslutar vilka insatser brukaren beviljas, det är också de som tillser att varje brukare får den vård som lagen och
föreskrifterna kräver. Utförandet utav hemtjänsten kan se olika ut, den kan bedrivas i kommunal regi eller utav enskild utförare, oavsett vilket så är det hemtjänstpersonalen som utför de beställda tjänsterna (Målqvist m.fl. 2014). 2.1 Socialtjänstlagen 2001:453
De övergripande ansvaren för socialtjänsten presenteras i första kapitlet i
Socialtjänstlagen (SoL) genom att samhällets skyldigheter gentemot sina invånare har definierats. Här betonas att verksamheten ska bygga på respekt och för
människornas självbestämmanderätt och integritet. I 5 kap. preciseras vad som gäller för särskilda grupper där ibland de äldre och de med missbruksproblem. I 5 kap. 4-6§§ SoL uttrycks att äldre människor ska ha ett välbefinnande och värdigt liv enligt värdegrunden där möjlighet att bo själva under trygga
förhållanden. Detta genom att ha en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra där bland annat stöd och hjälp i hemmet ska fås. Vidare ska så långt som möjligt den äldre kunna välja hur och när stöd och hjälp ska ges. Det är kommunens ansvar är att samverka med andra samhällsorgan och organisationer gällande planering för insatser åt de äldre.
Gällande personer med missbruksproblematik finns det i 5 kap. 9§ SoL beskrivit att socialnämnden ska se till att människor med
missbruksproblematik får hjälp och stöd om denna är i behov av att komma från detta. Kommunen ska även i detta sammanhang samarbeta med landstinget gällande personer som har missbruksproblem.
2.2 Socialstyrelsens allmänna råd
Samtliga kommuner och verksamheter som genomför äldreomsorg ska utföra denna enligt den nationella värdegrunden där varje äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att detta ska kunna ske behöver omsorgen utav de äldre bistå med att till exempel
självbestämmande, individanpassning och rätt till att privatliv beaktas. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd beträffande detta och gäller alla som handlägger ärenden och genomför insatser vilka som beslutas enligt
8
För att uppnå ett värdigt liv för den äldre ska insatserna vara av god kvalité genom att socialtjänsten ska se till att personalen har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet samt att vidareutveckla och säkra verksamheten konsekvent. Likaså ska verksamheten bygga på respekt för de äldre gällande deras integritet och
självbestämmande. Personalen i verksamheten ska bistå den äldre så att denna kan leva sitt liv bland annat i enlighet med sin personlighet och integritet. För att uppnå självbestämmande, delaktighet och individanpassning för den äldre ska verksamheten ta hänsyn till och se till att den äldre visas respekt och får vara delaktig och vara med i beslut gällande denna. Ett gott bemötande är den sista punkten gällande vad som ingår i ett värdigt liv för den äldre. Lyhördhet, empatisk och respektfullt bemötande från personalen ska beaktas och verksamheten ska se till att där finns tid för att detta ska kunna ske. För att välbefinnande ska uppnås ska äldre känna sig trygga och ha en meningsfull tillvaro. Personalen ska arbeta på ett sätt så att den äldre bland annat kan känna sig trygg i sin hemmiljö, detta genom att skapa förtroende mellan personalen och den äldre. För att uppnå en meningsfull tillvaro för den äldre ska verksamheten ta hänsyn till den äldres önskan eller behov av socialt innehåll i insatserna, beakta och hjälpa den äldre att skapa meningsfull tillvaro och livsvillkor (SOSFS 2012:3).
2.3 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Malmö stad arbetar efter en plan som är ett lokalt styrdokument vilket vilar på värdegrunden med fyra huvudrubriker gällande vården och omsorgen för Malmös invånare över 18 år. I denna omsorg som är frivillig ingår de äldre som har hjälp från hemtjänst. Genom denna plan kan dels de äldre läsa om vad de har att
förvänta sig av hemtjänsten och dels kan personalen läsa om vad som förväntas av dem (Stadskontoret Malmö stad 2013).
Den första punkten som tas upp är att människor ska ”Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag” (Stadskontoret Malmö stad 2013, sid. 6). Målet för denna punkt är att den äldre ska ha inflytande och därmed kunna påverka hur de insatser denna är beviljade ska utformas. Alltså ska den äldres hjälp vara individanpassad och den äldre ska ha möjlighet att påverka hur denna vill ha sin hjälp genom att bland annat inrätta genomförande plan för den äldre (Stadskontoret Malmö stad 2013).
För att den äldre ska ”Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende”
(Stadskontoret Malmö stad 2013, sid. 8), vilket är andra punkten i Malmö stads plan, och därmed känna sig trygg med den hjälp och stöd den behöver. För att uppnå en hög livskvalitet har den äldre rätt till bland annat information om sina insatser och vem som kommer för att utföra dessa samt rätten till hjälpmedel för att trygghet ska uppnås (Stadskontoret Malmö stad 2013).
Det tredje målet är ”Bemötas med respekt” (Stadskontoret Malmö stad 2013, sid. 10) där den äldre ska bemötas utifrån den speciella och unika person denna är genom respekt för den äldres egna förutsättningar. Vidare har den äldre rätten att kommunicera utifrån sina villkor och personalen ska vara lyhörd och ha ett empatiskt förhållningssätt (Stadskontoret Malmö stad 2013).
9
Den fjärde och sista punkten i planen är ”Tillgång till god vård och omsorg” (Stadskontoret Malmö stad 2013, sid. 11) där målet är att ge en säker och
rehabiliterande vård och hjälp till den äldre. Detta genom att bland annat se till att personalen har rätt kunskap och regelbundet höja kompetensen bland dem samma. För att den äldre ska få så bra vård som möjligt ska detta baseras på bästa kunskap där vikt läggs vid att utföra evidensbaserad praktik. Den äldres kunskap om sig själv ska tas tillvara på tillsammans med vetenskaplig kunskap (Stadskontoret Malmö stad 2013).
3. TIDIGARE FORSKNING
Forskning visar att alkoholkonsumtionen bland äldre ökar i Sverige och de äldre blir allt fler vilket kommer att resultera i att hemtjänstpersonalen troligtvis
kommer att stöta på äldre med alkoholproblem allt oftare i sitt arbete. Insatser från äldreomsorgen syftar i första hand till att ge brukarna hjälp för att klara av sin dagliga livsföring. Mycket av socialtjänstens verksamhet inom detta område är lagstyrd och regleras framförallt av socialtjänstlagen men även av
förvaltningslagen (Gunnarsson & Karlsson, 2017). I detta kapitel redovisas äldre och deras alkoholkonsumtion samt vilka förutsättningar hemtjänstpersonalen har för att genomföra arbetet när de möter denna grupp äldre.
3.1 Äldre och alkohol
I en kvantitativ studie som Ramstedt (2009) genomförde under åren 2002-2007 framkommer att konsumtionen av alkohol bland äldre har ökat i Sverige, detta i förhållande till andra åldersgrupper. Ramstedt (2009) kom fram till att
åldersgruppen 50-80 år har en benägenhet att konsumera mer alkohol än
genomsnittet. Studien visade vidare att gruppen 50-64 åringar konsumerar alkohol i minst samma omfång och utsträckning som gruppen med yngre, dock dricker de äldre oftare än de yngre. Däremot konsumerar gruppen 65-80 åringar obetydligt mindre omfång än de yngre. En intressant upptäckt studien visade var att kvinnor som var 65 år eller äldre hade dubblat sin konsumtion av vin per vecka. Medan kvinnors drickande ökade är det dock männen som konsumerar mest alkohol. Ramstedt (2009) påvisade genom studien att även skador som är relaterade till alkohol ökade under denna period.
Kelfve m.fl. (2014) har undersökt konsumtionen av alkohol och förändringen av denna bland de äldsta svenskarna, de som är 77 år och äldre, under 20 år. De framhåller även att dagens och kommande generationer inte bara blir fler utan har även en friskare och annorlunda livsstil än tidigare. Vidare menar Kelfve m.fl. (2014) att såväl konsumtionen av alkohol har ökat som att det är enklare och komma åt alkoholen än för tidigare generationer. Lindén-Boström m.fl. (2009) har även dem gjort en studie där det visade sig att kommande generationer troligtvis kommer att konsumerar mer alkohol än tidigare generationer på grund av att som nämndes ovan att alkoholen blir allt mer tillgänglig. Studien visar dock att
personer som har fyllt 65 år varje år efter detta konsumerar mindre och mindre för varje år vilket de menar kan bero dels på att toleransen för alkohol avtar med åldern och dels på att kroppen åldras och blir sjukare. Samband som kunde
urskiljas för risken av ökad alkoholkonsumtion var psykisk ohälsa, användning av lugnande- eller/och sömnmedel, användning av nikotin, lägre utbildning samt stillasittande. Eftersom allt fler blir äldre är sannolikheten stor att risken för
10
skador bland äldre ökar i samband med alkoholintag (Lindén-Boström m.fl. 2009).
3.2 Förutsättningar för hemtjänstpersonal
Trydegård (2005) beskriver i Äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor i Norden –
en forskningsöversikt om hur hemtjänstpersonalens arbete i Norden har förändrats
sedan 1980-talet genom att det numera innefattar mer personlig omvårdnad än tidigare då det förekom mera hushållsarbete. Vidare har arbetet blivit mindre fysiskt och innebörden lutar mer mot att fungera som ett emotionellt stöd för de äldre. Trydegård (2005) belyser att hemtjänstpersonalens arbete är komplext då hemtjänsten å ena sidan är offentlig å andra sidan är personalens arbetsplats i de äldres privata hem där deras sätt att leva ska tas hänsyn till. Detta medför att personalen behöver anpassa sig och vara flexibla beroende på vem de besöker. För att vården ska bli god för den äldre samt att den äldre ska behålla sin självständighet och för att kunna påverka sin hjälp är det nödvändigt för personalen att samarbeta och att ha en dialog med den äldre.
Trydegård (2005) påpekar att de vårdbiträden, vårdare och undersköterskor som arbetade i direkt anslutning med de äldre kan utsättas för våld och hot genom att bli fysiskt slagen, utskälld, anklagad eller trakasserade sexuellt. Vidare nämns att personalen kan känna sig ensamma i sitt arbete då det förekommer stort ansvar för dem kring den äldres liv och hjälp. Detta beskrivs i forskningsöversikten där personalen känner att det kan vara svårt emotionellt då de kan känna sig utsatta och ensamma i arbetet. En annan viktig aspekt för personalen är den tidspress de arbetar under, vilken påverkar deras utrymme till att hjälpa de äldre med deras livskvalité inom framför allt det sociala och emotionella stödet som beskrevs ovan.
3.2.1 Alkoholproblematiken i hemtjänsten
Jyrkämä och Haapamäki (2008) skriver att såväl den internationella forskningen som den nordiska forskningen kring hemtjänstpersonal och deras arbete med äldre med missbruksproblem är begränsad och förekommer i liten utsträckning.
Gunnarsson (2008) menar att i Sverige finns det lite kännedom om både hur arbetet med de äldre med missbruksproblem utövas samt om vilken utsträckning det handlar om angående deras alkoholkonsumtion. Gunnarson och Karlsson (2013) har gjort en svensk studie om personalen i hemtjänst och där deras
upplevelser och hur de uppfattar huruvida äldreomsorgen utövas med de som har alkoholproblem. I denna studie framkom det genom fokusgruppsamtal med personal att de upplever den äldres hemmiljö som dålig för personalen att arbeta i. Där kan förekomma mer sopor, tomflaskor, gammal mat samt att hemmen
upplevs som mer nedslitna och nedgångna än hos andra brukare. Vidare upplever personalen det som om de äldre med alkoholproblem lever i misär, i och med denna oordning i deras hem. Detta är en del till att personalen känner det som om att de äldre är en speciell arbetsbörda då det tar längre tid och att det upplevs som svårare att ta hand om och vårda de äldre. En annan aspekt personalen uppfattar är att när de äldre faller och behöver därmed hjälp oftare än andra. Detta kan de känna ilska och frustation och en del förtvivlan över då problemet uppstår genom självförvållat handlande.
Gällande självbestämmande för den äldre menar både Gunnarson (2010) och Gunnarsson och Karlsson (2013) är en svår utmaning för personalen. De beskriver
11
att självbestämmande där den äldre har ett ansvar för sig själv är överordnat och det som ska vara det centrala i arbetet. Personalen ska se till så de äldre får leva ett så värdigt liv som möjligt och detta kan då få en begränsad möjlighet för den äldre beträffande sin självbestämmande, integritet och självkänsla. För att detta ska få bättre förutsättningar menar Gunnarsson och Karlsson (2013) att personalen behöver mer kunskap och kännedom om äldre och deras alkoholkonsumtion, de menar vidare att det är av vikt att personalen får vägledning gällande detta och därmed kan bättre förhållande råda för hemtjänstpersonalen.
3.2.2 Hemtjänstens arbetsvillkor
I artikeln Äldre, alkohol och omsorgsbehov: Biståndshandläggare om arbetet med
äldre personer med missbruksproblem beskriver Gunnarsson och Karlsson (2017)
hur biståndshandläggarnas erfarenhet utav arbete med äldre brukare med
missbruksproblem ser ut. Biståndshandläggarnas mening i undersökningen består av att bedöma omsorgsbehov och inte behovet utav missbruksvård. De menar även att målet inte är en fråga som handlar om nykterhet utan att som nämnts tidigare att klara den dagliga livsföringen. När en äldre person som lever i eget boende har hjälpbehov är det hemtjänsten som kan komma i fråga och då är det principen om individens självbestämmande som är överordnat. Ansvaret för alkoholkonsumtionen ligger därmed på individen, det som kan göras är motivationsarbete och insatser från hemtjänsten som kan underlätta för den enskilde brukaren rent generellt vilket kan bidra till en bättre vardag. Ett tema som tas upp i artikeln är att äldre inte alltid vill ta sig ur sitt missbruk och då är det brukarens självbestämmande som är gäller (Gunnarsson & Karlsson 2017). En aspekt som lyfts i artikeln är tabun som finns att prata om alkoholproblem, det gäller inte bara bland de äldre utan även bland biståndshandläggare och omsorgspersonal. Det är också skambelagt att vara äldre och ha
missbruksrelaterad problematik vilket kan bidra till att äldre döljer dessa problem vilket gör att det inte alltid kommer fram i kontakt med biståndshandläggaren. I rapporten Bevilja och ta emot hjälp av Nordström och Dunér (2003) beskriver författarna processen från hur beslut fattas utav biståndsbedömare till hur insatsen slutligen utförs. Studien utgår ifrån biståndsbedömare, äldre, anhöriga och
vårdpersonal. Den tar avstamp i äldreomsorgens fyra grunder nämligen
hemmaboendeideologin, omsorg i privatlivet, individuellt behovsprövad hjälp och samverkan mellan omsorg och sjukvård. Slutsatser som dras i studien är bland annat att biståndsbedömare kan hamna i olika slags dilemman, de som kallas äkta dilemma är ett problem som befinner sig på individnivå, alltså rör de den äldre (Nordström & Dunér 2003). Dilemmat uppstår när biståndsbedömarens roll som välfärdsstatens representant och den äldres självbestämmande rätt inte går ihop. Det finns risk att biståndsbedömaren handlande resulterar i antingen en
försummelse av sin plikt att tillse god vård till den enskilde eller en överträdelse av den enskilde äldres självbestämmande rätt. Det kan uppstå när någon i den äldres omgivning ser ett behov utav stöd, hjälp eller vård där den äldre inte samtycker till att ta emot hjälp (Nordström & Dunér 2003).
3.2.3 Kunskap och lärande i vård och omsorg
Omsorgsinriktat lärande: En studie om lärande i hemtjänsten av Drugge (2003)
är en studie som genomförts i två kommuners hemtjänst. Studien avhandlar förutsättningarna för ett omsorgsinriktat lärande och belyser de villkor som påverkar den processen. Drugge (2003) menar att i människobehandlande praktiker uppstår alltid kunskap och att detta kan se olika ut när det kommer till
12
förutsättningarna för lärande. Studien visar att det krävs viss specifik kunskap för att kunna arbeta i hemtjänsten, vissa färdigheter är också förutsättningar för att personalen ska kunna utföra god vård med ett gott bemötande. Hemtjänstarbetet är ett komplext arbete som kräver flexibilitet och kunskap för att utföra det som framgår av biståndsbeslutet. Drugge (2003) beskriver att det framför allt är den erfarne personalen som kan vara flexibel i sitt arbete och de yngre mer oerfarna håller sig till vårdplanen.
Drugge (2003) beskriver att lärande kan ske individuellt eller kollektivt och när det kommer till omsorgsinriktat lärande rör det sig främst om kollektivt lärande. Det finns flera faktorer som spelar in på hur väl lärandet på arbetsplatsen
fungerar, är chefen öppen för dialog skapas bättre förutsättningar för att uppmärksamma personalens behov av kunskap. En god dialog skapar även möjlighet till kunskapsutbyte om hemtjänstpersonalen ges möjlighet till
gemensamt reflekterande (Drugge 2003). Drugge (2003) menar att även kunskap som är faktabaserad så som medicinskkunskap kan förmedlas och läras in genom att personalen småpratar, berättar och för en dialog. När de ser på kunskap och lärande i sitt sammanhang, i detta fall hemtjänsten, är detta inte endast något intellektuellt utan en social process.
Vad man ska kunna och hur man ska vara av Törnquist (2004) är en studie som
görs på personal som arbetar inom vårdyrket i särskilt boende, det rör sig om både vårdpersonal och enhetschefer. Studien syftar till att studera vilken
yrkeskompetens som behövs och önskas för dessa två grupper i arbetet på äldreomsorgens särskilda boendeformer. Yrkeskompetensen har belysts utefter begreppen formell utbildning, yrkeskunskap och personlig kompetens. Törnquist (2004) beskriver att den kunskap som tidigare varit grunden i omsorgsarbete så som hushållsarbete som räknades som okvalificerat inte längre räcker, kravet på är att omvårdnadspersonalen har en formell utbildning. En slutsats i studien är att omsorgspersonalens formella utbildning inte i praktiken har någon framträdande roll och att personalens kompetens är ett oprioriterat område. När det kommer till formell kunskap efterfrågas den medicinska kunskapen, vilket Törnquist (2004) menar inte är trovärdigt då personalens medicinska kunskap från utbildningen inte används. När det gäller yrkeskunskaper är den personliga kompetensen som är avgörande för personalens förmåga att utföra omvårdnadsarbete, det
känslomässiga engagemanget och förmågan att ta ansvar. Törnquist (2004) menar att en knut som behöver lösas är den pedagogiska utvecklingen av den personliga kompetensen vilket är en grundförutsättning.
4. TEORI
För att analysera det empiriska materialet och därmed tolka resultatet i studien användes kunskap och handlingsutrymme som teorier. I detta kapitel presenteras först kunskap utifrån Aristoteles och hans tre komponenter utav kunskap med betoning på fronesis. Därefter presenteras vilka omständigheter och faktorer som kan påverka handlingsutrymmet för vård- och omsorgsarbetare. Slutligen i detta kapitel beskrivs varför de valda teorierna är relevanta för denna studie.
13 4.1 Kunskap
Den grekiske filosofen och naturforskaren Aristoteles som levde 384–322 f. Kr beskrev tre olika former utav kunskap; episteme, techne och fronesis. Begreppet episteme är det vetenskapliga kunnandet som har krav på att vara generaliserande och mätbart medan techne är den praktiska kunskapen som till exempel hantverk, ekonomi och tillverkning. Den kunskap som främst kommer att användas som teoretisk ram i denna studie är fronesis vilken står för den praktiska klokheten. Den teoretiska kunskapen episteme eller vetande kommer till uttryck i en produkt som är konstant, utfallet blir det samma varje gång saken undersöks, så en kan kalla episteme för den objektiva och absoluta kunskapsformen. Techne är den första av de praktiska kunskaperna som skapas genom och yttrar sig via människans handling, det är techne och fronesis som är de praktiska
kunskapsformerna (Gustavsson 2000; Kalman 2013). Techne kan också uttryckas som kunnighet som utgår ifrån det som är användbart vid framställan av
tillexempel en produkt eller konst, techne kan svara på hur men inte på vad eller varför.
Kalman (2013) beskriver att ovan kunskaper är knutna till olika aktiviteter, som i sig framkallar olika förmågor vilket leder till att de olika typerna av kunskap ger olika kunskapsprodukter. För att en kunskapsprodukt inom teoretisk kunskap (episteme) ska komma till där ett allmänt vetande och människan har kunskap om saker och ting måste där ske aktiviteter i form av undersökande i tanken (teoria), vilket i sin tur leder till förmåga att veta att något är på ett särskilt sätt. Kalman (2013) skriver att den praktiska kunskapen även kallas för färdighets- eller förtrogenhetskunskap då dessa uttrycks genom att en människa har en förmåga, förtrogenhet eller en färdighet att kunna göra något och denna vet hur detta ska utföras.
För att relatera aktiviteterna till den tekniska och praktiska kunskapen skiljer Kalman (2013) som Aristoteles gjorde, mellan poesis och praxis. Poesis, vilket är en skapande aktivitet som blir bättre genom träning. Gustavsson (2000) och Kalman (2013) beskriver att detta är den tekniska kunskapen, ett sorts
hantverkskunskap eller kunnighet (techne) där förmågan är att kunna utföra och veta hur detta ska genomföras. Människan lär sig å ena sidan då denna skapar och konstruerar å andra sidan under tiden detta sker. Praxis, beskrivs däremot som en aktivitet utav omdöme, handlande och en förmåga av att känna för eller känna till. Denna kunskapsprodukt kännetecknas genom visdom och praktiskt förnuft
(fronesis).
4.1.1 Fronesis
Fronesis, vilket är den andra halvan av praktisk kunskap, förklarar vårt
handlandes anledning, varför vi gör som vi gör och i vilket syfte vi handlar som vi gör. Aristoteles förklarade det som att vi handlar utan att reflektera och utav vana i en mängd situationer och det är när en person hamnar i svårigheter och behöver ändra dessa vanor som fronesis behövs. Så frågan som fronesis behövs för att lösa är inte om vi ska handla utan hur vi handlar. Detta för att fronesis finns endast i relation till en handling (Nilsson 2009). Fronesis är kunskap men också de seder, traditioner, normer och värderingar som finns i de samhälle och i de sammanhang vi befinner oss i, med grund i detta skapas förutsättningar för att möta och hantera nya situationer. Det handlar om att genom att vara grundad i sin egen praktiska klokhet (fronesis) ha förmåga att tolka och förstå de situationer genom att vara lyhörd och kunna agera med hjälp av sin fantasi. Fronesis yttringar ser olika ut för
14
olika sammanhang men oavsett vilket sammanhang är handlingens mening god för att målet är att sprida godhet och möjlighet till att leva ett lyckligt liv. Fronesis är inte generellt utan kopplat till hur en möter den enskilde i verkliga förhållanden på ett inkännande sätt och med en etisk reflektion. Fronesis är alltså en
självständig form av kunskap och är annorlunda från de andra två formerna av kunskap; episteme och techne. (Gustavsson 2000; Kalman 2013). Gustavsson (2000) förklarar att fronesis har som syfte att göra livet och tillvaron bättre för människan, såväl etiskt som politiskt. Nilsson (2009) beskriver att Aristoteles menade att det inte går att skilja etik och fronesis åt, utan att fronesis har en så stor och central roll i etikens mål, nämligen ett lyckligt liv. Det är inte lätt att uppnå ett lyckligt liv, det krävs att människan håller rätt riktning även när livet är utmanande och det är detta som Aristoteles kallade för fronesis. Skillnaden mellan denna kunskap och techne är att fronesis är baserad på kunskap genom handling medan techne är baserad på tillverkning och produktion(Gustavsson 2000; Kalman 2013; Mattsson 2017). Aristoteles menade och poängterade att de olika kunskaperna kompletterar varandra för att fungera som bäst. Det ena kan inte utesluta det andra för att människan ska göra kloka beslut och handlingar (Gustavsson 2000; Kalman 2013).
För att förtydliga Aristoteles olika begrepp och dess betydelse som beskrivs ovan förklaras dessa ytterligare i tabellen:
Teoretisk Praktisk kunskap
kunskap Färdigheter/förtrogenhet/kännedom/bekantskap
Förmåga vet att vet hur/kan känner, känner till
känner för
(know that) (know how) know/know somebody/ feel
Aktivitet teoria poiesis praxis
undersöka i ≈ skapande ≈ handlande, verkande tanken
(åskådande)
Produkt episteme techné fronesis
vetande kunnighet visdom
konstfärdighet praktiskt förstånd
Kommer i kunskap om: i utövandet som: i genomlevandet som:
till uttryck,
visar sig allmängiltiga färdighet, förtrogenhet, handlingsberedskap, förhållanden skicklighet, kompetens, benägenhet, omdöme,
självinsikt, samlevnadskompetens
avskiljbara mål i sig lycka, olycka produkter karaktär stämningar (hantverk dygder affekter konsthantverk livserfarenhet lidanden arbeten)
Övas tankens inlevelse, förståelse, handling, samhandling,
genom uppmärk- samtal, kropp, sinnen, praktiskt förnuft, omdöme, samhet fantasi, interaktion, känslighet, övning, omsorg, (intellekt tillit, ansvar, arbete, politik etc.
förnuft insikt)
Tabell 1. Kalman (2013, sid. 50) har gjort en modell för att åskådliggöra de olika kunskapsformerna.
15 4.2 Handlingsutrymme
Hemtjänstpersonalens handlingsutrymme beskrivs utav Svensson m.fl. (2008) i
Handlingsutrymme - Utmaningar i socialt arbete där de menar att flera olika
förhållanden och omständigheter påverkar personalen och dess utrymme att handla och verka i.
Beroende på vilken organisation och vilka ramar denna har påverkas
hemtjänstpersonalen utrymme där även lagar, styrdokument och rutiner kan vara faktorer som personalen har att ta hänsyn till. Utifrån dessa ramar och hur dessa tolkas har de dels ett ansvar att utnyttja denna genom sin professionella kunskap genom att se till att de äldre främjas och dels finns där en frihet för personalen att handla och verka inom. Beroende på vilka resurser som finns inom organisationen i form av såväl ekonomiska som materiella har även dessa en del av påverkan vilket handlingsutrymme det finns. Detta kan röra sig om exempelvis besparingar genom att där inte finns tillräckligt med personal vilket kan generera i att
hemtjänstpersonalen inte har tillfredställande med tid till de äldre i mötet med denna. Delar som även dessa påverkar personalens handlingsutrymme kan vara dennas kunskap och erfarenheter. Andra viktiga faktorer som påverkar är dels relationerna mellan de äldre och personalen och dels relationerna
hemtjänstpersonalen sinsemellan. Gällande relationen mellan den äldre och hemtjänstpersonalen har personalen att visst utrymme att röra sig inom, dock för att det ska bli så bra som möjligt för den äldre. En annan aspekt när
handlingsutrymmet kan tänkas begränsas är när de äldre inte vill ta emot hjälp då socialtjänsten syftar till självbestämmande hos den enskilde individen. Svensson m.fl. (2008) skriver att personalens vilja är att göra det så bra som möjligt för de äldre och när denna då inte vill ta emot hjälp begränsas handlingsutrymmet för personalen. De menar vidare att i en omsorgsrelation som oftast har drag av filantropiidealet förväntas den äldre vara tacksam för den hjälp denna erbjuds och när detta inte händer och den äldre istället blir otrevlig eller otacksam finns där en risk att den äldre inte får den hjälp denna har rätt till. I denna ojämna
omsorgsrelation belyser författarna att det är av vikt att ta hänsyn till centrala värden som exempelvis etik och empati. Dellgran (2015) menar att
hemtjänstpersonalens handlingsutrymme gällande deras kunskap och etiska normer och värderingar är en förutsättning för att personalen ska kunna fatta avgörande beslut efter sina bedömningar.
4.3 Motivering till de valda teorierna
Aristoteles teori om kunskap och framför allt om frenesis är relevant för denna studie när det kommer till varifrån hemtjänstpersonalen upplever att de fått sin kunskap om äldre med alkoholproblem från. Erfarenhet har visat sig ha en stor betydelse för personalen och detta visar på att en av Aristoteles komponenter, frenesis, har extra stor innebörd, dock tillsammans med de två andra
komponenterna episteme och techne. Intressant och relevant har därför varit om huruvida intervjupersonerna upplever och uppfattar kunskap utifrån dessa komponenter.
När det under intervjuerna efterfrågades hur intervjupersonerna upplever sin kunskap och dess tillräcklighet för att leva upp till lokala och nationella
värdegrunder kom det i samtliga intervjuer fram att intervjupersonerna relaterade till andra faktorer som påverkade möjligheten att leva upp till värdegrunderna. På grund av att det framkom, och därför inte gick att bortse från, en rad faktorer som intervjupersonerna upplever som avgörande för sitt arbete så som resursbrist och
16
vilken tid på dygnet de arbetar på lades en teori till. Genom detta aduktiva arbetssätt framkom därmed teorin handlingsutrymme som relevant för att diskutera och undersöka personalens förutsättningar, begränsningar och
möjligheter att handla. Teorin handlingsutrymme ger en förutsättning att belysa personalens möjligheter och hinder för att ge en god och kvalitativ vård och omsorg som lever upp till lokala och nationella värdegrunderna, det ger även möjlighet att diskutera om och hur de möjligheterna tillvaratas utav
hemtjänstpersonalen.
5. METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT
I detta kapitel presenterar och redogör vi för vårt val av metod samt vårt tillvägagångsätt under arbetet med uppsatsen. Vidare kommer urval ochavgränsning i studien redogöras följt av presentation av intervjupersonerna som medverkat i arbetet och därmed gjort denna studie möjlig. Bearbetning och analys av det empiriska materialet kommer att redogöras för och den förförståelse som fanns från författarnas sida. Då det förekommit en viss arbetsfördelning under arbetets gång kommer även detta att redovisas under detta kapitel. De etiska överväganden som gjorts kommer att presenteras för att avsluta med studiens tillförlitlighet.
5.1 Forskningsmetod
Eftersom syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter och upplevelser av arbetet med äldre personer med alkoholproblem tillämpas kvalitativ metod. Denna metod menar Bryman (2011) och Trost (2005) anses vara mest relevant då det är intervjupersonernas egna upplevelser, känslor och
erfarenheter och huruvida dessa upplevs som behövs för att få svar på
frågeställningarna till studien. Alltså var syftet med studien att försöka förstå hur personalen tänker, handlar och berättar i de sociala interaktionerna med de äldre. För att genomföra detta valdes att göra intervjuer med hemtjänstpersonal för att där ta reda på vad de intervjuade säger om vad de gör och upplever vilket bygger på intervjupersonens egen utsaga beträffande frågeställningarna studien syftade att svara på. Vidare finns en medvetenhet om att detta inte alltid stämmer överens om vad de egentligen gör, en observerande studie hade kunnat bekräfta vad personalen egentligen gör vilket en intervju inte svarar på men då syftet med vår studie är att finna ut personalens upplevelser av deras erfarenheter vilket besvaras bäst genom denna kvalitativa metod som valdes till denna studie.
5.2 Tillvägagångssätt
Efter det att syfte och frågeställningar var formulerade börjades ett sökande efter litteratur för se vad där fanns för forskning sedan tidigare inom området. Internet var en stor tillgång där sökord som äldre, äldre med alkoholproblem,
hemtjänstpersonal, missbruk, kunskap, handlingsutrymme inom vård och omsorg och biståndshandläggare användes för att få fram relevant forskning. Genom att
utnyttja Malmö universitet och dess biblioteks hemsida användes Libsearch för att därigenom få fram relevanta artiklar inom forskningsämnet. Även SAGE Journals och sökmotorn Google användes för att hitta rätt forskning där även olika forskare inom ämnet kunde påträffas och därmed finna deras publikationer och arbetaren. Socialstyrelsen och riksdagens hemsida besöktes för att läsa om lagar och
föreskrifter beträffande äldre och alkoholproblem. Likaså besöktes Malmö stads hemsida för att få reda på om där fanns lokala riktlinjer och i sådana fall hur dessa
17
lyder. Så långt som möjligt har det använts primärkällor och ett källkritiskt förhållningssätt har förekommit under hela arbetsgången. För att förstärka litteraturen har detta kompletterats med de lagar, regler och föreskrifter som förekommer. En medveten diskussion beträffande val av litteratur skedde kontinuerligt under hela studiens gång. Framförallt angående delen om biståndshandläggare, om denna skulle tas med eller inte då det inte är deras upplevelser som eftersöks, dock bestämdes för att understryka och poängtera att de har en stor del av förutsättningarna för hemtjänstpersonalen i deras arbete.
Det utformades ett informationsbrev (bilaga 1) som bifogades och skickades via e-post tillsammans med en förfrågan till en utav enhetscheferna i Malmö stad i avseende att få intervjua hemtjänstpersonalens om deras erfarenheter och upplevelser. Detta skedde utan framgång och svar uteblev. Sektionschefer inom de olika områdena blev istället tillfrågade, även dessa skickades via e-post med bifogat informationsbrev. Svar kom från tre av dessa där de frågade i
personalgruppen om någon ville medverka i studien. Detta visade sig vara trögt att få personer att medverka så en annan strategi var att först fråga sektionscheferna om det tilläts att ta kontakt med personalen för att fråga dessa personligen via sociala medier. Detta gjordes vilket visades att vara mer effektivt och enklare för att få personer att medverka. Såväl chefer som hemtjänstpersonalen som
kontaktades informerades enligt de etiska huvudkraven Bryman (2011) och Kvale och Brinkmann (2015) beskriver; informationskravet, nyttjandeskravet,
samtyckeskravet samt konfidentialitetskravet. Dessa finns närmare beskrivna under rubriken etiska övervägande.
Bryman (2011) och Kvale och Brinkmann (2015) menar för att intervjupersonerna inte skulle känna sig begränsade i sina svar vid intervjutillfällena utan att kunna besvara med relativt fria och utvecklade svar valdes semistrukturerade intervjuer. Vilket medförde att möjlighet till att ställa följdfrågor kunde göras om så
behövdes. En intervjuguide (se bilaga 2) med specifika teman utformades utifrån en i förvald teori för att fungerade som hjälp, dels för att gardera att syfte och frågeställningar svarades på och dels genom att säkerställa att tillräckligt med material samlades in som underlag till det studien syftade att svara på. Då det var hemtjänstpersonalens egna erfarenheter och upplevelser som efterfrågades användes vilket även Bryman (2011) och Kvale och Brinkmann (2015) beskriver intervjuguiden som en mall och/eller en struktur och därmed fungerade denna som stöd för att få svar som var såväl beskrivande som spontana och djupa inom de olika temana. Dessa tema fungerade som huvudfrågor i intervjuguiden med
underfrågor för att täcka upp och få relevanta svar inom de olika områdena. Under intervjuerna kunde det ske att intervjupersonen själva svarade på frågor som vi hade med senare i guiden vilket ledde till att samtalen inte alltid följde vår mall utan förändrades och anpassades efter situationen.
Då där ett tag såg ut som om inte tillräckligt med intervjuer skulle kunna genomföras på grund av avbokningar och svårighet att få svar från personal att medverka gjordes ytterligare ett försök genom sociala medier. Denna gång svarade fler personer och därmed var samtliga åtta intervjuer inbokade. Under samtliga intervjuer medverkade båda författarna av denna studie, dock av lärdom från första intervjun valdes att fortsättningsvis endast en hade huvudansvaret under intervjun där den andre ställde kompletterande frågor vid behov. Detta för att få ett tydligare och mer avslappnat samtal. En annan anledning till detta var att då en av författarna känner intervjupersonerna och verksamheten de arbetar i. Då
18
den andra författaren inte har någon erfarenhet från den specifika verksamheten valdes denna strategi för att undvika att inte relevant information uteblev genom förförståelsen, detta går att läsa vidare i om delen förförståelse. Parallellt med intervjuerna fortsatte arbetet med sökning av litteratur samt skrivande av bakgrund och tidigare forskning.
5.3 Urval och avgränsning
Tillvägagångsättet gällande urvalet för denna studie är å ena sidan ett målstyrt urval å andra sidan ett bekvämlighetsurval. Enligt Bryman (2018) är det målstyrt då det användes personal inom hemtjänsten i Malmö stad som intervjupersoner, vilka ansågs vara de som lämpligast kunde svara på studiens forskningsfrågor. Vidare var det målstyrt genom att se till att informanterna hade erfarenhet av arbete med äldre personer med alkoholproblem. Då där redan fanns kontakt och kommunikation med denna grupp av intervjupersoner valdes det enligt ett bekvämlighetsurval att söka upp dessa då dessa fanns tillgängliga för tillfället (Bryman 2018). Innan intervjupersonerna tillfrågades skickades e-post till berörda chefer för att först få ett godkännande att använda personalen till studien.
Avgränsning gjordes genom att som nämns tidigare att det var hemtjänstpersonal med erfarenhet av att arbeta med äldre personer med alkoholproblem där de möter denna grupp i sitt dagliga arbete som var intressanta för studien. Vidare
avgränsades till ett geografiskt område i Malmö stad då det var där som fanns kontakter som ledde till intervjuer. Då studien syftade till undersöka
intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser avseende äldre med
alkoholproblem gjordes även här en avgränsning då de äldre var 65 år eller äldre samt där alkoholkonsumtionen hos den äldre skapat problem för
hemtjänstpersonalen. Även detta informerades och tydliggjordes innan intervjuerna startade.
5.4 Intervjupersonerna
Intervjupersonerna i denna studie, som nämndes ovan, arbetar samtliga inom hemtjänsten i Malmö stad, geografiskt sett finns verksamheterna nära varandra, däremot inom olika stadsområden. Vidare valdes den personal som har såväl erfarenhet inom hemtjänst och såväl som har haft någon form av erfarenhet i mötet med äldre personer med alkoholproblem i sitt arbete. Gemensamt för dem alla är att de är undersköterskor och enligt oss tillsynes kvinnor. Samtliga intervjupersoner valde frivilligt att medverka där endast en hade möjlighet att intervjuas under arbetstid. Det går däremot inte att bortse från att det kan ha förekommit en viss tveksamhet för intervjupersonerna att medverka genom att de inte ville tacka nej då en av denna studiens författare kände dem sedan tidigare. De flesta av cheferna visste inte vem av hemtjänstpersonalen som tackat ja till att medverka utan de hade endast vetskap om att intervju skulle ske med den personal som ville, det vill säga om inte personalen valde att informera om detta själva. Detta menar både Bryman (2011) och vilket som finns att läsa om i God
forskningssed utav Vetenskapsrådet (2017) kan ha påverkat materialet genom att
intervjupersonerna känt sig trygga och därmed våga tala om huruvida de upplever sin situation utan att tänka på allt för mycket om hur och vad de säger. Dock kan det vara så att intervjupersonerna där chefen visste att hon blev intervjuad kan ha svarat på ett sätt som hon inte hade gjort om chefen inte vetat om hennes
medverkan. Likaså finns medvetenhet om att vi var två och de var ensamma vilket kan ha påverkat än om bara en intervjuade. Då intervjupersonerna på grund av sekretess och tystnadsplikt gentemot sina brukare har även detta beaktats då
19
information kan ha utelämnats, detta för att inte orsaka skada för annan personal eller brukare (Vetenskapsrådet 2017).
Skillnader mellan personerna som intervjuades var antalet år de har arbetat samt vilken tid på dygnet de arbetar, vissa avvikelser kunde även ses genom var informanterna varit verksamma tidigare och så även där det fanns informanter som hade erfarenhet av personer med alkoholproblem utanför sitt arbete.
Nedan redovisas en samlad information om intervjupersonernas figurerade namn, deras erfarenhet samt när under dygnet de arbetar:
Intervjuperson Arbetslivserfarenhet/år Arbetstid på dygnet
Maggan 22 år Natt Rita 22 år Natt Anne 32 år Natt Regina 35 år Kväll Stina 24 år Kväll Anita 27 år Kväll Gun 20 år Dag Pia 34 år Dag
Tabell 2. Intervjupersonerna samt deras år och vilken tid på dygnet de arbetar.
5.5 Bearbetning och analys av materialet
I den här studien användes vilken Bryman (2011) nämner som en tematisk
analysmodell där det hade utformats teman med underteman från författarna innan intervjuerna. Genom att använda dessa teman vid intervjuerna blev varje intervju djupare på det viset att de väsentliga och viktiga frågorna blev besvarade
grundligt. Detta visade sig redan efter första intervjun där dessa teman kunde urskiljas och användas som stöd och för att ytterligare förstärka resterande intervjuer för att få mer djupgående och grundligare svar på syftet och frågeställningarna till studien (Bryman 2011).
Samtliga åtta intervjuer transkriberades samma dag eller senast dagen efter dem utförts, detta gjordes medvetet så fort som möjligt för att komma ihåg det
specifika intervjutillfället. Det transkriberade materialet förvarades i ett dokument där intervjupersonerna avidentifierades enligt Vetenskapsrådets krav på
konfidentialitet, vidare kommer dessa att raderas efter att denna studie har blivit godkänd (Vetenskapsrådet 2017). Avidentifieringen skedde genom att ge intervjupersonerna fingerade namn vilka endast författarna till denna studie haft tillgång till.
Dels på grund av tidsramen för denna studie och dels för förförståelsen från en av författaren valdes att en transkriberade och analyserade materialet, detta genom ständig dialog, resonerande och återkoppling mellan båda författare.
I enlighet med Kvale och Brinkmann (2015) gjordes transkriberingens så ordagrant som möjligt dock valdes det att göra detta utan uttryck, pauser, skratt och så vidare som däremot förekom hos de intervjuade. Detta för att koncentrera på innehållet i vad intervjupersonerna sagt och därmed analysera innehållet istället för språket, vilket var syftet med denna studie.
20
Genom att stryka under med olika färger kunde materialet sorteras in i olika teman och underteman. Genom att sortera och gruppera efter färg vad som framkommit ur den tematiska analysen synliggjordes två huvudteman och nio underteman fördelat på huvudtemana. Inom dessa huvudteman sorterades vad de olika intervjupersonerna sagt och deras skillnader och likheter samt kommentarer noterades. Likaså gällande citat från intervjupersonerna som förekom under samtalen.
Enligt Bryman (2018) har en aduktiv ansats använts i denna studie då det fanns en teoretisk grund redan innan det empiriska materialet var insamlat. Denna
teoretiska grund fick justeras och utökas med en teori när det empiriska materialet analyserades. Dessa teorier har sedan använts vid bearbetning av denna studie. 5.6 Förförståelse
Vi båda har arbetat i äldreomsorgen inom olika verksamheter och därmed finns en viss förförståelse för oss båda. Likaså gäller detta då båda tidigare har mött äldre med alkoholproblem. Detta har medvetet tagits i beaktning och medvetenheten kring denna förförståelse går inte att ignorera i studien. Däremot har det försökts i möjligaste mån att ha ett objektivt synsätt under arbetets gång. Gällande
intervjuerna har detta tagits särskild vikts vid då en av oss har arbetat inom hemtjänsten i Malmö stad, såväl dag, kväll som natt och därmed känner
personerna som blev intervjuade samt organisationen. Intervjuerna sköttes därför, som nämndes ovan, huvudsakligen av den andra av oss som i och med detta kunde ställa frågor som kanske inte annars hade varit aktuella. Likaså för att inte skapa förvirring hos intervjupersonerna om där det efterfrågas sådant som de vet att den med mer förförståelse redan vet. Bryman (2018) menar att beroende på ens erfarenheter och förförståelse kan det finnas, i detta fall, skillnad i hur och vilka frågor som ställs och hur dessa tas emot av intervjupersonen. Under skrivandets gång har vid vissa tillfälle förts en diskussion och där det uppmärksammats hur texten formuleras utifrån vår förförståelse. Detta genom att det användes begrepp och uttryck som var självklara för oss med den erfarenheten vi har inom området. 5.7 Arbetsfördelningen
Arbetet har med undantag i vissa delar genomförts tillsammans, där syfte och frågeställningar har diskuteras och formulerats gemensamt. Vidare har
informationsbrev (bilaga 1) och intervjuguide (bilaga 2) utformats tillsammans, likaså gällande intervjuerna där vi båda medverkade under samtliga åtta
intervjuer. Då en av oss hade möjlighet att boka intervjuer valdes denna att utföra detta medan den andra hade huvudansvaret under själva intervjun. Arbetet har, som beskrivits ovan, fördelats genom att några kapitel eller delar har gjorts var för sig, dock har båda alltid kommenterat, läst och reflekterat över varandras
texter/bidrag. Detta för att genomföra studien så smidigt som möjligt och för att få en djupare förståelse inom de specifika områdena. För att resultatet skulle bli så tillförlitligt som möjligt har hänsyn tagits gällande att en av oss har mer
förförståelse än den andra inom verksamheten och därmed fördelades ansvaret mellan oss utifrån detta.
21 5.8 Etiska överväganden
Genom att tillämpa och använda de etiska riktlinjerna som Vetenskapsrådet (2017) gett ut har hänsyn tagits till dessa som gäller vid intervjuer. För att skydda intervjupersonerna har hänseende tagits till de fyra etiska huvudkraven
Vetenskapsrådet (2002, 2017) har sammanställt och även Bryman (2011) beskriver, dessa är; informationskravet, nyttjandeskravet, samtyckeskravet samt
konfidentialitetskravet. 5.8.1 Informationskravet
För att tillämpa informationskravet vilket Bryman (2011) och Vetenskapsrådet (2002, 2017) belyser skickades ett informationsbrev till såväl berörda
sektionschefer som till samtliga intervjupersoner där det framkom om studiens övergripande syfte, intervjupersonernas frivillighet där de närsomhelst hade rätt att avbryta utan att delge varför. Vidare informerades personerna om deras anonymitet samt hur intervjun skulle genomföras och hur lång tid denna beräknades att ta. Inför och innan samtliga intervjuer visades och upplystes intervjupersonerna än en gång om innehållet i informationsbrevet för att försäkran om att de förstått innebörden i brevet (Bryman 2011, Vetenskapsrådet 2002, 2017).
5.8.2 Nyttjandeskravet
Före varje intervju informerades intervjupersonerna än en gång om ovan nämnda informationsbrev muntligen om att all information och allt material som kommer fram under arbetet med studien endast kommer att användas till detta ändamål samt att studien kommer att publiceras efter examination för att tillämpa
nyttjandeskravet enligt Bryman (2011) och Vetenskapsrådet (2002, 2017).
Eftersom personerna som medverkade vid intervjutillfällena var vuxna och inte befann sig i någon form av utsatthet eller känslighet utan där hemtjänstpersonal tillfrågades om deras upplevelser och arbetssätt, gjordes ett övervägande att detta var tillräckligt(Bryman 2011, Vetenskapsrådet 2002, 2017).
5.8.3 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet tillämpades enligt Bryman (2011) och Vetenskapsrådet (2002,
2017) genom att en förfrågan skickades per mail till sektionscheferna inom de berörda verksamheterna där även informationsbrevet bifogades. Efter chefernas medgivande kontaktades intervjupersoner och där även dessa upplystes om att det var frivilligt att medverka och att de närsomhelst utan att tala om vilken anledning fick avbryta. Likaså informerades de om att de inte var tvungna att svara på frågor som inte kändes bekväma samt frågades det efter ett samtycka för att intervjuerna spelades in (Bryman 2011, Vetenskapsrådet 2002, 2017).
5.8.4 Konfidentialitetskravet
Genom att applicera konfidentialitetskravet likt Bryman (2011) och
Vetenskapsrådet (2002, 2017) kunde det säkerställas så långt som möjligt att personerna inte kommer att få problem genom sin medverkan i studien. Samtliga intervjupersoner informerades om att de kommer att vara anonyma och inget de säger kommer att kunna härledas till vem som har sagt vad. Detta genom att avidentifiera samtliga personer där namnen är figurerade och där endast det kommer att framgå att de arbetar som undersköterskor inom Malmö stad. Däremot, vid specifika uppgifter där det eventuellt skulle kunna härledas vem som är vem, har de figurerade namnen inte skrivits ut. Vidare upplystes
22
arbetet har examinerats och kan komma att höras av examinator och handledare vid behov (Bryman 2011, Kvale & Brinkman 2015; Vetenskapsrådet 2002, 2017). 5.9 Studiens tillförlitlighet
Då en kvalitativ studie inte kan enligt Bryman (2011) baseras eller grundas på en slutsats som är generell är denna studie baserad på tillförlitlighet. Bryman (2011) menar vidare att tillförlitlighet omfattar fyra kriterier, vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera.
5.9.1 Trovärdighet
För att öka trovärdigheten i denna studie har regler och de riktlinjer som finns inom forskarvärlden beaktats, detta enligt Bryman (2011). Då det på grund av tidsskäl med detta arbete, har inte studiens resultat förmedlats till de som deltagit för att säkerställa om deras utsagor och verklighet har uppfattats rätt eller behöver förtydligas eller justeras (Bryman 2011).
5.9.2 Överförbarhet
Denna studies resultat kan till viss del överföras till andra liknande miljöer och förhållanden då det förekommer studier som visar liknade upplevelser och uppfattningar från hemtjänstpersonalen beträffande såväl kunskap som
handlingsutrymme. Däremot finns en medvetenhet om att beroende på vem som intervjuar och vem som blir intervjuad kan detta påverka resultatet, vilket Bryman (2011) förklarar.
5.9.3 Pålitlighet
Studien har genomgående redovisat hur processen i forskningen har gjorts. Detta har som Bryman (2011) belyser gjorts genom att öppet redovisa studiens
tillvägagångsätt inom samtliga delar i metodkapitlet. Där beskrivs även vilka svårigheter som uppkommit under studiens gång (Bryman 2011).
5.9.4 En möjlighet att styrka och konfirmera
Bryman (2011) menar att en forskares egna värderingar, förutfattade meningar och åsikter inte kan bortses från. Detta har beaktats under hela arbetets gång och medvetenheten från författarna till studien har reflekterat och diskuterat detta genomgående då där fanns förståelse sedan tidigare, vilket kan ha betydelse för studien och dess resultat.
6. RESULTAT OCH ANALYS
I kapitlet presenteras studiens resultat och analys som kommer från de åtta intervjuer som utförts och som sedan transkriberats. Detta presenteras med hjälp av teman och underteman som återfunnits i det empiriska materialet. Analys sker med utgångspunkt i de teorier som valdes och även tidigare forskning samt bakgrundsmaterial ingår vilket presenterats ovan.
23 6.1 Tema 1
Det första temat som framkom under intervjuerna är upplevelsen av att möta och arbeta gentemot äldre med alkoholproblematik.
6.1.1 Mötet med brukaren
Intervjupersonerna i studien har på många sätt olika förutsättningar som spelar in i deras yrkesutövande, en faktor som spelar stor roll är under vilken tid på dygnet de arbetar. Som redovisats tidigare har såväl dag- kväll- och nattpersonal
intervjuats, det ser väsentligt olika ut och arbetsuppgifterna skiljer sig åt beroende när på dygnet de arbetar. En skillnad är att nattpersonalen alltid arbetar två
tillsammans då de inte får arbeta själva, detta är en skillnad då dag- och
kvällspersonalen endast vid behov arbetar två och två. Nattpersonalen Maggan beskriver att på natten slipper de en del arbetsuppgifter så som städa och tvätta, hon berättar att deras arbete handlar mestadels om tillsyn. Vidare beskriver Maggan om de äldre som har andra hälsoproblem så som diabetes eller
hjärtproblem utöver alkoholmissbruk behöver de utöka tillsynen vid tillfällen då dag- eller kvällspersonalen rapporterat att det varit fest med mycket alkohol:
”I regel är det ju faktiskt bara tillsyn och kolla deras blodsocker. Har
de då alkoholproblem kan man ju behöva springa där 24-7. För då är ju blodsockret antingen jätte högt eller jätte lågt. Egentligen så är det bara det på natten, det händer inte så mycket på natten”. (Maggan)
Anne beskriver att under natten arbetar de över ett stort område och det är ofta de får larm från äldre som de inte känner sedan tidigare. Hon poängterar vikten av att inte ta saker för givet, när de kommer hem till någon som larmat för att den fallit kan det vara lätt att dra förhastade slutsatser om att det beror på att de druckit alkohol. Anne beskriver att hon har en rutin för att undvika detta, hon berättar att innan hon och hennes kollega agerar och gör något så samlar de in så mycket information som möjligt. En personal stannar hos brukaren och försöker få fram upplysningar från denne medan den andra går en runda i hemmet för att se om där finns information som kan avslöja vad som ligger bakom fallet:
”Det är ganska viktigt att veta för om man generaliserar och säger att det är säkert alkohol på alla, det kan man ju inte göra för det kan ju bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att försöka ta reda på det”. (Anne)
Samtliga av intervjupersonerna som arbetar natt beskriver att när de arbetar så ser de en stark koppling till problematik med alkohol och att den äldre har fallit, denna larmar på sitt trygghetslarm och de får åka dit för att hjälpa dem att komma upp. Både Maggan och Rita har resonerat i sina arbetslag om att det vore bättre för brukaren att få ligga kvar på golvet. De beskriver att de inte har samma syn kring detta som sjuksköterskorna vilka har uttryckt att de inte tycker att det är värdigt för brukaren och att det inte är etiskt försvarbart, medan Maggan och Rita uttrycker att de oroas över skaderisken för brukaren:
”Men då brukar vi ibland tänka så här att är det på grund av alkohol och de kommer att falla inom två timmar igen då är det bättre att kolla så de ej skadat sig, lägga de bekvämt med kudde och så och gå tillbaka om några timmar och göra en tillsyn se om man kan hjälpas
24
åt och få upp dem. Istället för att lyfta upp dem femton gånger på en natt”. (Rita)
Intervjupersonerna berättar på lite olika sätt om hur det har kunnat se ut när alkoholrelaterade problem är som värst och ett ord som återkommer är misär. Dag- och kvällspersonalen kommer främst i kontakt med äldre där alkohol har skapat problem när de är beviljade insatser som personalen kommer hem till den äldre för att utföra. Regina berättar om en brukare vilken hon upplevt som mycket svårt att förhålla sig till. Hon beskriver en brukare som enligt Regina har svåra alkoholproblem, vidare berättar hon att det fanns spritflaskor överallt. Den äldre var inkontinent och Reginas uppfattning var att detta främst berodde på att han ofta var mycket berusad. Hon beskriver att han slängde sin blöja på golvet och kissade i fåtöljen han satt i och kladdade med avföring. Regina säger att det som var jobbigast var att han verbalt kränkte hemtjänstpersonalen och att han var mycket otrevlig mot dem:
”Så kommer man hem där och ska hjälpa honom och då blir kränkt, - det är din uppgift, ta upp det! Jag tar upp det men säg det på ett trevligt sätt. Blöjan kan ju inte ligga där, det fattar ju jag också”.
(Regina)
Kvällspersonalen Stina och Anita beskriver båda två olika situationer där de kommit till äldre och det varit som de uttrycker det misär, det har då varit fest och där det varit kompisar till den äldre där. De beskriver olika situationer där det legat människor på golvet, i soffan och överallt. Stina berättar om en situation där kompisar till den äldre slogs medan hon var där. Anita beskriver att när de hamnar i liknande situationer ska de gå där ifrån och i speciella fall där de behöver göra en insats så ringer de till en kollega så att de inte är ensamma i situationen:
”Vid något tillfälle var det en brukare som hade sina kompisar hemma hos sig, en som bodde i samma hus och en som kom utifrån. De hade med sig spritflaskor och de bjöd och det var flaskor överallt. En av dem var så full att han knappt kunde stå upp och vårdtagaren låg på golvet, kompisen sa att han skulle hjälpa mig upp med honom och han var ju så berusad. Ja, vad gör man”. (Stina)
Anita beskriver även att när de får en ny brukare så försöker de samla in så mycket information de kan, för att kunna bemöta den äldre på rätt sätt. De vänder sig till sjuksköterska och biståndshandläggare för att få information och en bra bild av den äldres behov av hjälp. Vidare talar hon om att vid de första besöken hos den äldre går de alltid två hemtjänstpersonal.
En arbetsuppgift som hemtjänstpersonalen har är att hjälpa äldre med
medicinhantering. De överräcker medicinen och i vissa fall ser till att brukaren tar den. Samtliga av intervjupersonerna berättar att alkohol kan komplicera detta, då viss medicin kan vara farligt att kombinera med alkohol. Anita säger att de får göra en bedömning om den äldre kan ta sin medicin och vid oklara fall får de kontakta en sjuksköterska för att rådgöra. Gun som arbetar på dagen berättar att hennes arbete kan i vissa fall försvåras om den äldre druckit mycket alkohol. Hon beskriver en äldre som hon lägger om sår på och som inte kan sitta still när denne är för berusad. Det har nu gjorts en överenskommelse med sjuksköterskan om att hon inte ska göra omläggning av såret när så är fallet.
