Utan ord - En granskning av Shaun Tans verk Ankomsten, ur ett visuellt semiotiskt perspektiv

Utan ord

En granskning av Shaun Tans verk Ankomsten,

ur ett visuellt semiotiskt perspektiv

Wordless

A visual semiotical analysis of The Arrival, by Shaun Tan

Catharina Ullerud

Examensarbete i Visuell kommunikation, Kandidatnivå

15 hp – HT 2018 − K3

Handledare: Tina-Marie Whitman Examinator: Anna Arnman

1

Sammanfattning

Jag har i denna uppsats försökt ta reda på varför vissa bilder upplevs som obehagliga. För att göra detta valdes en bok ut som innehöll skrämmande entiteter samt svårtydda föremål. Boken valdes också för att den inte hade någon läsbar text i sig. Boken är Ankomsten av Shaun Tan, och beskriver en mans flykt från ett land till ett annat och hur han lär sig den nya kulturen. Ur boken valdes nio bilder (varav några innehöll 12 små bilder), som sedan analyserades med en semiotisk analys utifrån vissa fastställda kriterier. Dessa baserade sig på det kusliga, utifrån Freuds och Arnzens teorier, som är när läsaren upplever att något inte riktigt stämmer eller känns märkligt. Även teorier om hyperbol användes. I resultatet framkom att alla bilderna kunde kopplas till kuslighet med hjälp av hyperbol och/eller kognitiv dissonans inom ramarna för Arnzens och Freuds kategoriseringar. Detta syntes framförallt i illustrationen med jättarna (fig. 21). Man kunde även härleda kusligheten till förförståelse hos läsaren, då man som läsare kopplade bilderna till liknande händelser från nazismen och fascismen. Bilderna kretsade alla kring problemet en flykting kan ha vid integration på grund av tidigare trauman eller okunskap om den kulturen de kommit till. För vidare forskning föreslås fokusgrupper för att testa uppfattningar med en kvantitativ metod samt att analysera historien utifrån ett genusperspektiv där huvudrollen i stället hade varit en kvinna.

Abstract

This essay has attempted to find out why some images are perceived as unpleasant. To do this a book was selected that contained scary entities as well as difficult objects. The book was also chosen because it had no readable text itself, which ensured that the analysis would not be affected by multimodality. The book is the arrival of Shaun Tan, describing a man's escape from one country to another and how he learns the new culture. From the book, nine images were selected (some of which contained 12 small images), which were then analyzed with a semiotic analysis based on certain established criteria. These were based on the uncanny, based on the theories of Freud and Arnzen, which is when the reader experiences something that is not quite right or feels strange. Theories of hyperbola were also used. It was found that all images could be linked to the uncanny using hyperbola and / or cognitive dissonances within the framework of Arnzens and Freud's categorizations. This could be seen especially in the illustration of the giants (fig. 21). One could also derive the uncanny to previous knowledge, as some of the pictures where similar events from Nazism and fascism. The pictures all circled the problem a refugee may have in integration due to previous trauma or lack of knowledge of the culture they came to. For further research, focus groups are proposed to test perceptions with a quantitative method and to analyze the story based on a gender perspective if the main role instead had been a woman.

Sökord

Det kusliga, Hyperbol, Överdrift, Semiotik, Symbol, Metafor, Betecknare. Uncanny, Hyperbole, Exaggeration, Semiotics, Symbols, Metaphor, Signifier.

2

1. Inledning... 6

2. Bakgrund ... 7

2.1 Handlingen ... 7

2.2 Visuell semiotik ... 8

2.3 Tans egna tankar om boken. ... 8

2.4 Psykoanalys och psykologiska teorier ... 8

2.4.1 Psykoanalys ... 8 2.4.2 Det kusliga ... 9 2.5 Kognitiv Dissonans ... 10 2.6 Hyperbol ... 10 2.7 Megalofobi ... 11 3. Problemområde ... 11 3.1 Syftet ... 11 3.2 Frågeställningarna ... 11 3.3 Urval ... 12 4. Teori ... 12 4.1 Visuell representation ... 12

4.1.1 Kodning och Avkodning ... 13

4.1.2 Det kusliga ... 14

4.2 Det kusliga enligt Arnzen ... 15

4.3 Hyperbol ... 15

5. Relaterad forskning ... 16

5.1 Kuslighet i animering ... 16

5.2 Utanförskap och Emigration ... 16

5.3 Avkodning ... 16

6. Metod och material ... 17

6.1 Avgränsningar ... 18

3

6.2.1 Denotation och konnotation ... 19

6.2.2 Semiotisk analysmodell ... 20

6.3 Bilderna ... 21

7. Resultatet ... 24

7.1 Bildanalyserna ... 24

7.2 Extrem Disharmoni... 24

7.3 Det avlägset familjära ... 28

7.4 Avhuggna Kroppsdelar ... 31

8. Analysen av arbetsprocessen ... 41

9. Sammanfattning och Diskussion ... 41

9.1 Sammanfattning ... 41

9.2 Diskussion ... 42

9.2.1 Skrämmande hyperboler och intellektuell ovisshet, de levande döda ... 42

9.2.2 Förförståelsens vikt ... 43

9.2.1 Teorierna om narrativet ... 45

9.3 Hur detta resultat skiljer sig från relaterad forskning ... 45

9.4 Källkritisk diskussion ... 46 10. Vidare analys ... 46 11. Litteraturförteckning ... 48 11.1 Artiklar... 48 11.2 Böcker ... 48 11.3 Digitala källor: ... 49

Figurförteckning

Fig. 1: Sida ur Shaun Tans Ankomsten Fig. 2: Sida ur Shaun Tans Ankomsten

4 Fig. 3: Reklam för halsont.

Fig. 4 och 5: Sidan 33-34. Representation av extrem disharmoni Fig. 6: Sidan 48. Representation av Märkligt bekant

Fig. 7: Sidan 67 ur Ankomsten Fig. 8: Sidan 68 ur Ankomsten Fig. 9: Sidan 12-13 ur Ankomsten Fig. 10: Sidan 72-73 ur Ankomsten Fig. 11: Sidan 74 ur Ankomsten Fig. 12: Sidan 62 ur Ankomsten

Fig. 13: Sidan 33 ur Ankomsten, med markeringar Fig. 14. Sidan 34 ur Ankomsten, med markeringar Fig. 15: Sidan 48 ur Ankomsten, med markeringar Fig. 16: Sidan 67 ur Ankomsten, med markeringar Fig. 17: Sidan 68 ur Ankomsten, med markeringar Fig. 18: Sidan 12-13 ur Ankomsten, drakar Fig. 19: Sidan 72-73 ur Ankomsten, drakar Fig. 20: Sidan 74 ur Ankomsten, drakar Fig. 21: Sidan 70 ur Ankomsten, jättar Fig. 22: Tryckluftsdräkt

Fig. 23-24: Propagandaposters från andra världskriget, med markeringar Fig. 25. Bild ur Ankomsten, jättar

5 Fig. 28: Illustration från Ankomsten, slavar

Fig. 29: Sidan 22-23 ur Ankomsten, Båtfärd Fig. 30: Poster för Titanic

Fig. 31 Vy i Ankomsten

Fig. 32 Vy av New York, sett från vattnet Fig. 33 Båtresa till Ellis Island

Fig. 34 Båtresa i Ankomsten Fig. 35 Ankomsthall på Ellis Island Fig. 36 Ankomsthall i Ankomsten

6

1.

Inledning

Ankomsten är en bok helt utan ord och all illustrerad text i boken är skriven på ett fiktivt språk med fiktiva bokstäver. Pantomimserie, vilket Ankomsten är ett exempel på, är något som fått ett stort uppsving det senaste decenniet och kan innefatta allt från serietidningar till illustrerade böcker. En pantomimserie är en tecknad serie helt utan text eller pratbubblor.

För att kunna arbeta som illustratör både vill och behöver jag kunna mycket om ämnet. Det är lätt att få uppfattningen att en bild endast är vad den denoterar, det vill säga vad vi ser för blotta ögat, och att subliminala symboler eller metaforer inte riktigt påverkar en läsare. Sådana

subliminala symboler är något som upplevs undermedvetet och kan till exempel vara att ge något som ska vara lite dystert dovare färgtoner eller placera något i kanten av en bild så det inte tänks på men ändå ses. När jag läste Ankomsten av Shaun Tan så insåg jag att den är fylld med hyperboler, metaforer, symboler och liknelser. Hela historien byggs upp av detta. Ankomsten är fylld av saker som är svårförstådda och dessa kan uppfattas som små obehagliga element i historien. Jag hade svårt att sätta fingret på vad som gjorde dessa bilder kusliga för mig när jag läste boken. Liknade de något jag sett förut? Så för att bredda min kunskap och förbättra mig själv som illustratör blev en analys av boken en utvecklande uppgift.

Jag tycker också denna analys är viktig för andra inom min utbildning (visuell kommunikation), då den fokuserar på mycket av det vi arbetar med, såsom ovan nämnda metaforer, hyperboler, representationer och symboler.

7

2.

Bakgrund

Shaun Tans bok är intressant eftersom den inte innehåller ord och enligt Bergström (2012) finns det begränsningar för hur komplicerad historia en författare kan berätta i enbart bilder. Boken är även lämplig att utföra en bildanalys på, då läsaren inte kan tolka in saker i bilderna som de i själva verket läst i texten. Tan har genom att effektivt använda våra egna känslor som är kopplade till vissa symboler eller metaforer lyckats förklara små finstämda händelser. Att analysera hur författaren gjort detta är viktigt både ur en illustrationsteknisk aspekt och ur en psykoanalytisk sådan. Genom att avkoda och kartlägga hans bildspråk kan vi lära oss mer om uttryck och hur symboler påverkar illustrationer.

I denna uppsats granskas hur Shaun Tan utnyttjat såväl bekanta visuella element som obekanta element, för att beskriva hur saker känns obegripliga och obehagliga när man kommer som flykting till ett annat land. Vad som menas som bekant är exempelvis föremål som läsaren med hög sannolikhet har sett förut, såsom en stol eller en båt. Exempel på obekanta element är föremål eller varelser som vi som läsare troligen inte sett förut, såsom påhittade sagoväsen och råvaror.

2.1 Handlingen

Bokens handling kan, i grova drag, beskrivas enligt följande: En man lämnar sin familj för att försöka få arbete på andra sidan om ett stort hav. I sitt hemland befann sig mannen av någon anledning i en hemsk situation. Landet han kommer till har många ovanliga föremål och sedvänjor som mannen har svårt att anpassa sig till. Han förstår inte språket och har svårt att ta sig fram. Mannen möter andra invandrare som beskriver sin väg till landet de nu befinner sig i. Historien slutar när ett år har gått och mannens fru och dotter kommer till det nya landet och familjen återförenas.

8 Fig 1 och 2: Exempel från Shaun Tans Ankomsten

2.2 Visuell semiotik

Då Tans bok enbart består av bilder och dessa bilder ofta måste symbolisera mer än de faktiskt visar så kommer analysen att bestå till stor del av semiotik. Semiotik är hur vi kommunicerar med tecken. Det finns olika teorier om hur semiotik ska indelas och analyseras, men de vanligaste två har definierats av Saussure respektive Peirce. Saussure (1893) delade in semiotiken i tre delar: tecknet, det betecknade och det betecknande. Den teori som valts för detta arbete är Peirces som istället delar in semiotik i följande delar: ikon, index och symbol (Phaires, 1985).

Ikon är ett tecken som avbildar ett objekt. Ett exempel är ett foto eller en teckning av ett träd. Index är något som påminner oss om föremålet. Om vi fortsätter att försöka beskriva ett träd så skulle ett index kunna vara ett löv, en kratta, en skog eller färgen grönt. Symbol är när det föremål vi försöker beskriva enbart beskrivs med något vi måste ha förkunskap om. Detta är ofta språk, och vi måste kunna språket för att tyda symbolen. I ovanstående fall skulle detta vara ordet TRÄD, som kräver att läsaren både kan läsa och kan svenska för att förstå att vi försöker förmedla ett träd. (Bergström, 2012 sid:197)

Det är viktigt att förstå dessa indelningar för att riktigt kunna avkoda Ankomsten i analysen.

2.3 Tans egna tankar om boken.

I sin bok Sketches from a nameless land (2010) berättar Tan både om vad som inspirerade honom till Ankomsten, samt vad han tänkt att vissa saker ska symbolisera. För att det illustrerade skriftspråket skulle likna ett språk så klippte Tan itu ett romerskt alfabet och siffror, och pusslade sidan ihop dem på ett nytt sätt. På så sätt fanns fortfarande några likheter kvar i form och kontur. Det var viktigt att det inte skulle gå att läsa någon text, för att placera läsaren som protagonisten. Tan valde även att inte ha någon skriven korrespondens mellan huvudkaraktären och hustrun, för att undvika att använda ett språk som vissa förstår och andra inte. Tan går även igenom sina tankar om jättar och drakar, vilket kommer behandlas i analysen längre fram i denna uppsats.

2.4 Psykoanalys och psykologiska teorier

2.4.1 Psykoanalys

I denna uppsats ligger Freuds tankar om det undermedvetna till grund för analysen. Tans historia förklarar mycket av bokens handling med hjälp av metaforer (liknelser), konnotationer (se

förklaring i metod) och hyperboler. Dessa är något vi som läsare tolkar genom vårt undermedvetna och våra tidigare erfarenheter, det vill säga det vi upplever när vi läser Tans bok är mycket

9

beroende av vår person. Sigmund Freud var en av de stora pionjärerna inom psykoanalytiskt tänkande, och ansåg att det fanns tre nivåer av medvetandet: superegot, egot, och id. Dessa tre ligger till grund för vem vi är. Id är vårt undermedvetna, där alla våra innersta lustar finns, även de som vi vet är fel och som även är vad vi annars ser som tabu. Id är den delen som Freud påstår vill göra allt som är förbjudet och fel enligt samhället. Superegot är motsatsen och är således den som bara vill följa normen i samhället och vill stoppa de lustar som vi får i Id. Egot är mittendelen av oss som försöker medla mellan de två delarna och göra det rimliga och realistiska (Freud 1919). Många saker som vi upplever som det kusliga (se nästa rubrik) baserar sig på våra basala viljor i Id (Freud, 1919).

2.4.2 Det kusliga

Både Sigmund Freud och Ernst Jentsch har analyserat boken Der Sandman av E.T.A. Hoffman, för att visa på hur kuslighet har formats och vad som format det. Det är deras analyser som ligger till grund för de kategorier som nu finns för kuslighet. Historien handlar om mannen Nathanael, som vid ung ålder håller på att få sina ögon utbrända, och som sen genom olika repetitioner blir påmind om händelsen från sin barndom tills han blir galen och kastar sig ut från ett tak. Freud och Jentsch tolkar bokens handling på olika sätt.

Jentschs (1906) valde att läsa Der Sandman från följande perspektiv: I mitten av historien blir Nathanael kär i Olympia, som alla utom Nathanael tycker är obehaglig och som sedan visar sig vara en automaton (robot). Jentsch menar att det som gör att denna germanska historia blir kuslig är att den innehåller en robot, eller en automaton. Roboten är obehaglig för att vi inte kan förstå om den lever eller är död och detta är vad Jentsch menade var den huvudsakliga delen till vad som gör något kusligt. Detta är samma fenomen som vi människor upplever och blir rädda för, när exempelvis en dörr stänger eller öppnar sig av sig självt på grund av vinddrag, eller en lampa blinkar till oväntat. Det ger föremål sken av eget liv och vi vet inte hur vi ska reagera. Detta kan möjligen appliceras på vissa bilder med tekniska objekti Ankomsten.

Freud (1919) är också känd för sina teorier om hur vi utvecklas som barn och vilka faser vi går igenom. Oavsett om man anser att Freud har rätt eller inte så enas de flesta i att hans sätt att se på vårt psyke har påverkat hur vi ser på oss själva och andra under 1900-talet. Sigmund Freud var österrikare, och den del av Freuds arbete som kommer ligga i fokus här är det som på hans modersmål kallas das Unheimlich, på engelska the uncanny och på svenska är det känt som det kusliga. Heimlich betyder både hemtrevligt och hemligt på tyska. Unheimlich blir därför både ohemtrevligt och något som borde vara hemligt men som avslöjats (Freud, 1919).

10

I mer modern tid förklarar Michael Arnzen (2012) i sin inspelade föreläsning att det kusliga baseras på saker som han beskriver som strangely familiar (märkligt bekanta i svensk översättning). Detta är saker som vi på något sätt känner igen, men som ändå är lite fel.

2.5 Kognitiv Dissonans

Kognitiv Dissonans är något som upplevs som obehagligt när flera idéer säger emot varandra inom en. Det kan vara något som under en längre tid upplevts som sant och varit tryggt, som plötsligt även blir skrämmande. Ett exempel kan vara fördomar som visar sig inte stämma. Ett annat exempel är när en person först känner köplust för ett föremål och sedan får ånger och ångest efteråt för att föremålet kanske var för dyrt för dennes budget. Ofta används kognitiv dissonans inom reklam för att fånga läsaren när de försöker förstå vad de tittar på. Detta ger en dissonans inom oss, menar Leon Festinger (1957). Eftersom hans forskning behandlar obehag, kan detta vara applicerbart i analysen.

2.6 Hyperbol

Hyperbol är hur något beskrivs med överdrivna drag och med metaforer för att ge läsaren en tydligare förståelse för budskapet och är även vad många använder sig av när de ska

marknadsföra en produkt (Bergström 2012). De arbetar fram ett budskap de vill kommunicera, och använder sedan olika redskap för att få oss som läsare att förstå det. Ett exempel på detta (fig. 3) är när ett läkemedel för halsont visar en hals som brinner eller hur någon äter taggtråd. Vi som läsare förstår att reklamen inte påstår att man verkligen äter taggtråd eller har en brinnande hals, utan försöker överdriva känslan av att ha ont i halsen så att vi inser hur bra deras kur mot det är. Hyperboler använder ofta metaforer för att beskriva sitt budskap, likt tidigare exempel (Bergström 2012, sid 165). Hyperbol kan även vara ett sätt att visa det kusliga, genom att visa det med

överdrivna drag. Då Ankomsten tros innehålla många hyperboler för att förmedla budskap utan ord, så är detta en viktig del.

11 Fig. 3: Bilden visar exempel på reklam för halsont.

2.7 Megalofobi

En fobi där man är rädd för saker som är onaturligt stora, eller större än ens egen kropp

(fobiker.se). Då alla människor har en viss rädsla för att vara små och bli skadade, kan även denna fobi räknas in till saker som upplevs kusliga.

3.

Problemområde

Shaun Tan illustrerar i sin bok hur en man blir flykting och hur denne upplever vissa saker som obekanta. Några av sakerna som upplevs som främmande är mat och teknik, men det

förekommer även bilder på hotfulla entiteter. Boken Ankomsten är ordlös men lyckas ändå förmedla en historia med bilder som kan upplevas som främmande och skrämmande för läsaren. Var är det som gör det? Har det med kuslighet att göra? I uppsatsen kommer följande definition gälla för kuslighet: Kuslighet är när läsaren tillsammans med huvudkaraktären upplever intellektuell osäkerhet eller kognitiv dissonans i historien. För analysen kommer denna definition ställas mot de kategorier satta av Arnzen och Freud, som listas i Teori-kapitlet.

3.1 Syftet

Mitt syfte är att studera hur man, med en kombination av olika visuella tekniker skapar en känsla av kuslighet, för att se hur man visuellt framställer det kusliga i Ankomsten

3.2 Frågeställningarna

Baserat på Freuds och Arnzens teorier om det kusliga och med hjälp av en semiotisk bildanalys: Vad är det som gör att boken Ankomsten kan upplevas som kuslig i vissa partier?

12

Vilka röda trådar eller teman/kategorier finns för vad Tan valt för att skapa obehag? Hur har de ett samband med att vara flykting?

3.3 Urval

Ankomsten valdes för att den är en bok utan text. Därefter valdes bilder ut ur boken som kan uppfattas som kusliga. Detta utifrån den bestämda definitionen för kuslighet i denna uppsats. Därför består urvalet primärt av bilder som har kognitiv dissonans eller intellektuell osäkerhet i fokus. För att kunna bevisa förförståelse av vissa bilder, används exempelbilder från bland annat Titanic och andra världskriget.

4.

Teori

För att kunna analysera en bok utan ord behövs teorier som grundar sig i symboler och läsarens förförståelse. Teorin i denna uppsats baserar sig mycket på semiotik och retorik som är kontexten till dessa symboler. Semiotik och retorik är väldigt omfattande ämnen, och för att begränsa analysen ytterligare används till stor del Freuds teorier om det undermedvetna. Teorierna är valda för att de lämpar sig för denna bildanalys genom att de alla är kommunicerande på något vis och bildanalysen i detta arbete handlar mycket om kommunikation. De är även valda för att de ytterligare kan förklara vad kuslighet kan byggas upp med, med till exempel hyperbol och kognitiv dissonans.

Då målet är att avkoda och förstå de utvalda bilderna, kommer även hyperbol och förförståelse vara viktiga redskap för att förstå vad vi som läsare ser.

4.1 Visuell representation

Semiotik är hur vi kommunicerar med tecken, vilket innebär vad vi tänker och tolkar när vi ser något. Ett exempel är att färgen röd ofta får oss att stanna och därför är stopp-skyltar röda. En del i representation är retorik, som är kontexten till semiotiken och hur något förmedlas. Det kan vara att något som visualiseras extra stort är stort för att synas mer (Bergström 2012).

Representation är både i vilket sammanhang något visas upp och hur det bemöts av läsaren. Ett föremål kan stå för många saker beroende på kontexten den visas i. Denna kontext är ofta bild med text, men kan även vara bild i en viss miljö (Hall, 2013).

Reduktion och piktogram är när något förenklas för att bara ha sina viktigaste drag tydliga. I Ankomsten finns ett flertal av sådana piktogram. Ett exempel på reduktion är att det inte krävs att en illustratör ritar alla hår på en hund för att vi ska förstå att den är en hund, men att den har fyra

13

ben, en nos och öron är desto viktigare. Vill vi visa en skadad hund med tre ben, kan exempelvis ett ärr troligen tecknas, för att visa var benet skulle varit (Hall 2013).

I representation kan ofta en sak få stå för ett större budskap, något som kallas synekdoke. Ett exempel är hur ett magert mörkhyat barn kan få representera en svältkatastrof i en hel världsdel. (Bergström 2012. För att kunna förstå dessa synekdokes i Ankomsten används exempelbilder. Det finns också en viss inlärning från tidigare erfarenhet som finns hos alla, där läsaren får mentala triggers av att se vissa saker. Detta gör att läsaren blir subjektiv till saker i bilder utan att kanske veta om det. Vi vet exempelvis att ångade vatten är varmt av tidigare kunskap. Det beror på att vi upplevt saker innan och vet vad de hade för inverkan vid det tillfället (Ware 2008).

4.1.1 Kodning och Avkodning

Kodning är vad man väljer att lägga in i en bild eller text. Detta kan vara medvetet eller

omedvetet från skaparens sida. Det är både uppenbara och dolda saker. Dessa kan bland annat delas upp i denotation och konnotation som kommer ligga till grund för analysens metod. Ett exempel på att koda en bild kan vara att placera gröna blad på en förpackning för att den ska läsas in som att den är bra för miljön, även om de gröna bladen bara i vissa fall är dekoration. (Bergström 2001)

Enligt Ware är 95 % av det en människa ser något de redan har i sitt minne (2008). Alla minnen en person samlar på sig skapar information som talar om hur personen ska känna och tycka om vissa saker. Personen blir partisk gentemot nya intryck, baserat på tidigare erfarenheter. Detta påverkar hur en bild ses. En bild som liknar andra bilder som personen har sett och har kunskap om kommer göra att personen länkar samman dem och applicerar kunskapen på den nya bilden. Detta tas i beaktning med de exempelbilder av propaganda och andra bilder som återfinns i analyserna i bilagan, som finns med för att påvisa just det Ware skriver om partiskhet.

Avkodning kan vara användbart i analysen där repetition förekommer, för att se om det finns en länk mellan hur många gånger vi ser något till när det upplevs som kusligt, då just repetition är något som både Freud och Arnzen nämner som något som kan upplevas som kusligt i nästa stycke. Att huvudkaraktären är just vit och man kan även ha inverkan på handlingen. En ganska välkänd och mycket praktisk metod som används för att analysera bilder är innehållsanalys. Forskaren skannar med sin blick, enligt ett bestämt mönster, av bilderna och räknar hur många gånger de egenskaper de valt ut uppkommer (Rose 2012, sid. 81). Detta kan till exempel vara hur många gånger en kvällstidning väljer att nämna EU-emigranter i samband med

14

tiggeri. Denna sorts analys används för att se hur ärkenarrativet ser ut och förändras (Rose 2012, sid:103). Ärkenarrativet är vad som anses vara standard och ”normal”. Det är allt som inte behöver beskrivas för att det är vad vi utgår ifrån. Ett exempel kan vara att när vi säger ”läkare” antas det att vi menar en manlig läkare, och om läkaren är kvinnlig, så behöver vi beskriva henne som ”kvinnlig läkare” för att vara säker på att alla får samma uppfattning. Denna lins eller blick är enligt Jonell Logan (2016) i västvärlden ”vit, kristen, man”. Detta färgar alla saker vi ser och gör ofta att saker blir främmande för att de ses genom en vit mans ögon för oss. Det vill säga att för att beskriva personer som inte är en vit man, behöver det ofta förtydligas med pronomen.

4.1.2 Det kusliga

Freud var inte först med att skriva om det kusliga, utan snarare den som arbetade vidare kring det. Den som ofta anses som grundaren är tidigare nämnda Ernst Jentsch (1906) och hans syn på det var att allt som upplevdes som intellektuellt osäkert samt det som är mitt i mellan levande och dött kommer att ge oss känslan av kuslighet (Michael Arnzen 2012).

Freud menar på att något kan upplevas som kusligt om det repeteras. Till exempel genom att man ska gå samma väg man kom för att komma ihåg något man glömt, eller ett till synes slumpmässigt numeriskt tal tycks upprepas i ens vardagliga omgivning. Freud menar även att kuslighet

uppkommer från saker som är tabu och förbjudna, det vill säga det som är hemligt (heimlich). Ett sådant tabu menar han uppstår i Id, som är vårt undermedvetna. Vårt Superego försöker sedan förtrycka detta tabu, och det är vad som upplevs som det kusliga.

Freud (1919) delar upp kuslighet i delar (likt det Michael Arnzen gör många år senare) som följer:  Dockor och vaxdockor

 Epilepsianfall eller konstiga rörelser  Dubbelgångare, ovisshet om något lever  Vägar som leder till samma plats

 Saker från ens barndom, kastrering i olika former  Döda som kommer till liv

 Upprepning av saker som är lika

 När gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut

 Tankarnas allmakt (något som tros ske med tankekraft, exempelvis en hjärtattack)  Lemmar som rör sig eller dansar av sig själva

15  Magi, trolleri och folk med krafter, spöken  Onda ögon (när någon ser på en illvilligt)  Någon som uppfattas som besatt

4.2 Det kusliga enligt Arnzen

Arnzen kan se fem tydliga teman i vår populärkultur som ger läsaren en kuslig eller besynnerlig känsla när de är i ett sammanhang som är ”märkligt bekant”.

1: Tillfälligheter. När något upplevs som en deja-vu (en repetition). När nummer upprepas för många gånger i sin omgivning. Synkronisitet, det vill säga när två liknande saker händer samtidigt. 2: När något upplevs som en dubblett. Detta kan vara tvillingar, kloner, dubbelgångare eller där en hel värld ser ut som en spegling av vår egen, men där något ändå inte stämmer.

3: Det som kallas ”de levande döda”, och är också var Ernst Jentsch pratar om. Det är robotar (eller den tidigare varianten: automatons, som vreds upp som en klocka för att kunna göra vissa saker). Till denna kategori hör även zombier och de odöda (exempelvis vampyrer), dockor, vaxfigurer och spöken. Det som skrämmer oss är att vi inte vet om de kommer att börja leva på riktigt. (Arnzen, 2012)

4: Saker eller människor som blivit besatta. Detta kan vara när de befinner sig i trans, eller om de blivit besatta av en demon. Till detta tema hör också människor som gör saker i sömnen, som att prata och gå sömngång. Vi upplever också epileptiska anfall som kusliga eftersom en person beter sig på ett sätt som för oss känns orimligt.

5: Kroppsdelar eller saker som får övernaturliga krafter. Det är kroppsdelar som rör sig själv, ögon i ett porträtt som rör sig, ondskefulla ögon och döda föremål som får liv. Detta hör ihop med Freuds idé om att vi när vi är små så ger vi alla saker omkring oss mänskliga betingelser och liv och när vi sedan växer upp förstår vi att alla saker omkring oss inte kan leva och förtrycker denna idé. Om vi sedan i vuxenlivet upplever något som levande när vi vet att det inte borde vara levande så känner vi ett obehag för att vi kanske hade rätt som barn och att allt kanske ändå lever. Detta kallar Freud Confirmation of the Surmounted vilket går att översätta till ”bekräftelse av det övervunna”, alltså en bekräftelse om att vi hade rätt som barn.

4.3 Hyperbol

I en forskningsstudie gjord av Callister och Stern (2007) har man lyckats konstatera att hyperbol enbart har en positiv effekt om den som ser hyperbolen förstår själva andemeningen. Detta kan

16

länkas till det Bergström beskriver nämligen att det finns en gräns där disharmoni, som är när bild och text säger olika saker men kan sammankopplas, går över till extrem disharmoni och bild och text inte längre bildar en helhet för läsaren (2014, sid. 201). När läsaren når extrem disharmoni blir denne bara irriterad och känner sig dum som inte förstår budskapet. På detta sätt kan hyperbolen göra att läsaren blir avogt inställd och känner sig lämnad utanför. Detta kan vara dåligt för författare då läsaren kan tappa intresset. Dessa termer är relevanta även för Tans verk, där vi måste förstå vad som kommuniceras i bilderna. Om vi inte förstår handlingen eller händelser i boken så kan detta bero på extrem disharmoni enligt Bergström.

Det kan även vara viktigt att ta i beaktande perspektivet på en bild, då detta skapar skala.

Grodperspektivet (att se något starkt underifrån) beskrivet av Koblanck (2003, sid. 109) ger en stark känsla av makt hos det som beskådas.

5.

Relaterad forskning

5.1 Kuslighet i animering

I sitt examensarbete testar Granström (2011) hur olika ett rum kan uppfattas med hjälp av det som Freud tagit upp som kusliga element. Hon låter siffran 3 upprepas på olika sätt, och låter bilder av människor som ser spöklika ut dyka upp på olika sätt. Hon utnyttjar även mörker som en effekt och figurer med osäker levnads grad. Utifrån en undersökning som omfattade 100 personer konstateras att alla element upplevs som kusliga. Hon tar även upp hur musik kan upplevas som kuslig, även utan att deltagarna hörde den.

5.2 Utanförskap och Emigration

I sin artikel om björnen Paddington tar Angela Smith (2006) upp hur författaren bakom böckerna (Michael Bond), hanterat utanförskap och hur det känns att vara flykting. Även om Smiths text främst är en textuell analys, där fokus läggs på små detaljer, så som att björnen benämns som ”den” istället för ”han”, trots att pronomen redan nämnts i text, samt att björnen inte får välja sitt namn själv utan tilldelas ett av dem som tycker sig vara högre stående (familjen Brown, som Paddington sedan kommer att bo hos) så finns det klara likheter mellan Smiths analys och analysen i denna uppsats. Smiths tankar om rang och hur vi behandlar lägre stående med små saker är något som kan appliceras även i denna undersökning.

5.3 Avkodning

Umberto Eco (1987) gjorde en analys av en sida ur Steve Canyon (en serietidning), där han valde att bara se på kodning av bilden. Kodning har likheter med denotation och statistik, där forskaren

17

ser hur ofta något dyker upp i bilden, procentuellt sett. Han tittade på vad som fanns med och hur många gånger det visades. Därefter gjorde Kukkonen (2013) en analys av samma material, men med hjälp av förförståelse. Hon tar upp vikten av att läsaren gör egna antaganden utifrån erfarenheter, samt att läsaren gissar och förväntar sig saker. Hon pratar även om hur man använt tydliga schabloner på karaktärer för att göra deras roll extra tydlig. Just schabloner och överdrifter är vad som kommer ligga i fokus i denna analys. Kukkonen (2013) menar att vi genom att se stereotyper av saker lättare förstår hur handlingen rör sig framåt. Vilket är samstämmigt med vad Callister och Stern (2007) skrev. Om den som läser inte förstår handlingen, kommer denne känna sig utanför. Genom att använda sig av förstärkta bilder och symboler kan författaren försäkra sig om att läsaren förstår vad som händer.

Både Kukkonen och Eco arbetade med sin analys efter förutbestämda regler som de sedan letade efter i bilderna. Denna uppsats arbeta på ett liknande sätt, med frågor, för att hitta gemensamma nämnare.

6.

Metod och material

För att kunna analysera Ankomsten med hjälp av de teorier som nämns ovan behövs en metod som tydliggör de delar av illustrationerna som är kusliga. Metoden i denna uppsats är främst semiotisk bildanalys. Det finns även en sammankoppling med förförståelse med hjälp av

exempelbilder samt Tans egen bok om vad som inspirerade honom till Ankomsten. En semiotisk bildanalys kan göras på många sätt, men i denna uppsats är det efter ett visst antal förbestämda frågor, baserade på urvalet som nämnts tidigare och teoridelar såsom kuslighet och megalofobi, likt hur Eco och Kukkonen gjorde i sina analyser. Även det som i ”Relaterad Forskning” tas upp som hyperbol är viktigt att ta i beaktning i analysen.

I Ankomsten finns exempel på både repetitioner och föremål som ser ut som något vi som läsare känner igen, men som vid närmare inspektion är lite annorlunda. Dessa exempel är något som Freud tar upp som händelser som gör en historia eller sak kuslig eller strangely familiar som Arnzen beskriver det.

För att avkoda tänkbar förförståelse hos läsaren används även några exempelbilder som inte är Tans illustrationer i bilagan för att påvisa likheter. Illustrationerna från Ankomsten kommer jämföras med exempelbilder av propaganda från andra världskriget och många människors vallfärd till Amerika med båtar som Titanic. Dessa exempelbilder är med för att visa vad Tan har inspirerats av (Tan, 2010), och för att exemplifiera vad som kan inducera mentala triggers för kuslighet.

18

6.1 Avgränsningar

Enbart ett urval av bilder från boken har analyserats. Detta för att alla illustrationer inte innehåller information av vikt för analysen av främmandeskapet eller kusligheten. Urvalet av bilder ur boken är gjort efternågra av de kategorier som Freud och Arnzen sammanfattat, och som var

applicerbara på Ankomsten.

 Magi, trolleri och folk med krafter, spöken  Lemmar som rör sig eller dansar av sig själva  När gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut  Döda som kommer till liv

 Upprepning av saker som är lika

 Dubbelgångare, ovisshet om något lever  Det som kallas ”de levande döda”,

 En hel värld ser ut som en spegling av vår egen, men där något ändå inte stämmer.  Kroppsdelar eller saker som får övernaturliga krafter.

De kategorier som inte används har inte en lämplig applicering till bilderna eller handlingen. Michael Arnzens kategoriseringar av vad som ger oss känslan av kuslighet kan tillsammans med Freuds teorier underlätta för att kunna identifiera vad i Tans bilder som upplevs som främmande. Som tidigare nämnts är uppsatsens definition av kuslighet: När läsaren tillsammans med

huvudkaraktären upplever intellektuell osäkerhet eller kognitiv dissonans i historien. För analysen kommer denna definition ställas mot de kategorier satta av Arnzen och Freud, som listas ovan. I och med uppsatsens omfattning har det valts att inte läsa Tans andra fiktiva böcker, eller att göra en noggrann jämförelse med liknande böcker. Det har heller inte tagits någon betydande ställning till genus då detta skulle bli ett för stort ämne tillsammans med kuslighet för denna uppsats, utan det nämns endast detta som något för Vidare Forskning. Någon djupare analys av huvudrollens härkomst är också utanför uppsatsens omfång.

Inriktning är semiotik, visuell narratologi och psykoanalys. Den visuella narratologiska fokuseringen är på språk och hur detta beskrivs i boken. Med ett semiotiskt fokus på

representation (tecken, kodning/avkodning) och en psykoanalytisk fokusering på det undermedvetna och kuslighet. Den sistnämnda är utifrån Freuds (1919) teorier och det tas ej hänsyn till senare forskning som eventuellt motbevisar dessa. Detta för att inte komplicera frågor om kuslighet med frågor om syn på genus. Detta tas dock upp lite grundligare i min källkritik. Kognitiv dissonans,

19

megalofobi och hyperbol är några av de begrepp som kommer användas för att förankra bilderna i kuslighet, och som förklaras i kapitlet ”Bakgrund”.

Den semiotiska analysen kommer se på föremål (form) och till liten del färg i bilden, men

kommer inte ta hänsyn linjeteknik eller manér utöver piktogram. I de bilder där skala har en central roll kommer detta granskas, men det är inte något som kommer jämföras i alla bilder. Både innehållet i en ruta och handlingen som utspelar sig mellan flera rutor kommer analyseras. Ingen jämförelse med liknande verk görs, varken inom genren tysta serier eller genren kusliga serier. Ingen härkomstanalys eller källgranskning har gjorts på exempelbilderna. Dessa är enbart med som exempel och trovärdigheten ligger i en allmän förkunskap från kulturen vi lever i.

Framförallt stöds deras trovärdighet i Tans bok ”Sketches from a nameless land”. Arbetet hade blivit för stort om diskussion kring exempelbilderna skulle ingå.

6.2 Semiotisk bildanalys

Metoden för att analysera Tans illustrationer är en semiotisk bildanalys med fokus på form, storlek och i viss mån färg. Denna analys gör med denotationer och konnotationer. Form är hur föremål i bilderna ser ut och vad de liknar. Storlek analyseras främst i föremålets skala i

förhållande till annat, och inte hur stor yta föremålet fyller upp i illustrationen. Då illustrationerna varierar i färgerna grå och beige så skapas olika konnotationer, som även de analyseras.

6.2.1 Denotation och konnotation

När vi ser en bild ser vi först det uppenbara. Det kan vara en bild av ett kontor: vi ser

kontorsstol, dator, pärmar, skrivbord, pennor, skrivare och så vidare. Dessa observationer kallas denotationer och är bara namn på föremål utan värdering. Denotationer är enbart olika tecken som kan göra att vi tänker på ett visst föremål, den kan även kallas det plastiska skiktet och syftar då till färg och form enbart i bilden. Nästa steg är konnotation, det är här vi lägger samman vad vi ser med våra tidigare erfarenheter och lägger ett värde i bilden. Den bygger på våra tidigare erfarenheter, vår kulturella kontext och vår psykoanalys där vi kopplar samman olika föremål med olika känslor (Koblanck 2004). Den indelningen kallas även det ikoniska skiktet och syftar till vad som kan läsas in i bilden. Dessa termer och indelningar är grundläggande för att kunna avkoda bilderna i Ankomsten. Ett kontor kan vara något som symboliserar ett arbete och en trygghet för oss - en inkomst. Ett kontor kan också ses som en kvävande snara om arbetaren känner sig trängd och inte vill arbeta på platsen. Det som gör att vi ser kontoret som inbjudande och tryggt för oss kan vara att det ser ljus ut och har en liten inomhusväxt i rummet. På samma

20

sätt kan ett dåligt upplyst rum med ett trasigt lysrör i sin armatur ge känslan av aversion. (Kjörup 2004).

Vid analysen av bilderna börjar arbetet med en uppradning av vad bilden denoterar (exakt vad innehåller bilden), exempelvis räknades antalet ansiktsrynkningar i en av illustrationerna. Dock bör det tas i beaktning att även en så knapphändig beskrivning som möjligt blir en tolkning, baserat på den som beskriver vad den ser. Därefter behandlas varje konnotation för sig och analyseras utifrån frågorna: Vilken känsla ger bilden i sammanhanget? Vilka tankar väcker den? I exemplet med ansiktsryckningarna beskrivs i analysen att han ser olycklig ut för att han inte blir förstådd eller kan förstå de nya människorna han möter, samt att hans blick är i fjärran. Efter denna grundläggande sammanställning görs en djupare analys, för att komma fram till hur saker upplevs som kusligt och främmande i Ankomsten.

6.2.2 Semiotisk analysmodell

Metoden behöver kunna arbetas med utifrån vår förkunskap om vårt medvetna och

undermedvetna, med andra ord den psykoanalytiska aspekten om hur vi ser och uppfattar en bild. Denna metod behöver också vara anpassad eftervår kunskap om symboler och hur vi tolkar dessa. Mest lämpad för detta ändamål är en semiotisk bildanalys liknande den Kukkonen (2013) och Eco (1987) gjort. Semiotik är hur vi kommunicerar med varandra genom tecken, och denna lära är något som kan skilja sig mycket från kultur till kultur och vad som formar vårt kulturella arv och inlärning är även vad som formar vår psykoanalys. (Bignell 2002)

Varje bild analyseras med hjälp av förbestämda frågor som är formade utifrån teorierna om kuslighet. I analysen används inte alla frågor på varje bild, utan bara där det är applicerbart.

Analysen börjar med det som upplevs som kusligast, och går sedan vidare till andra saker som kan påverka läsaren. Det vill säga saker som inte måste vara obehagliga men som kan vara det, exempelvis hyperboler. De illustrationer som behandlar huvudkaraktärens försök till

kommunikation blir även avkodade utifrån handrörelser. Några av bilderna som berör

skrämmande entiteter analyseras även för att se om förförståelse, stereotyper samt hyperboler kan påverka läsaren. Ett exempel är fig. 10 som analyseras utifrån skala samt jämförs med

propagandabilder från andra världskriget där postrarna från den tiden är väldigt stereotypiska. För att kunna besvara uppsatsens större frågor, behövs mindre, mer konkreta delfrågor för att hitta svaren angående kuslighet. Dessa ställs på respektive bild, och besvaras med hjälp av denotationer och konnotationer:

21 1. Finns det något som ger intellektuell osäkerhet?

Till exempel en svans till en drake som man inte ser ansiktet på.

2. Vilka av de applicerbara teman som Freud och Arnzen beskriver, återfinnas i de utvalda bilderna?

Till exempel kroppsdel som börjar röra sig, trots att den inte sitter fast i kroppen längre. 3. Har vi några förkunskaper som kan trigga vissa känslor?

Till exempel att vi som läsare eller karaktären i handlingen har sett något liknande förut och vet att det är farligt, så som vi vet att eld är varmt av erfarenhet eller att vi kan ha sett liknande bilder i andra sammanhang? Vilka bilder kan de då vara?

4. Finns det tydliga: hyperboler, skalskillnader, stereotyper, metaforer, kognitiv dissonans eller extrem disharmoni i bilderna?

Till exempel enorma figurer och pyttesmå figurer, klassisk stil från något land, något som liknar en sak men är något annat?

6.3 Bilderna

22 Fig. 6: Sidan 48. Representation av Märkligt bekant

23

I följande bilder illustreras på ett eller annat sätt entiteter av olika slag

Fig. 9: Sidan 12-13

Fig. 10: Sidan 72-73

24

7.

Resultatet

7.1 Bildanalyserna

Varje analys börjar med en kort denotation och går sedan över i konnotationer och jämförelse med teorin. Under analysens gång har det funnits kopplingar till historiska händelser (förförståelse och triggers) och detta är i så fall också beskrivet. Övriga bilder som visas i bilagan, som inte hör till bilderna som ska analyseras, är med för att kunna visa exempel på hur Tan använder

förkunskap. Ett par av dessa är en poster för Titanic och ett foto av frihetsgudinnan. Dock bör poängteras att analysen i denna uppsats enbart är tänkt att granska Tans bok, inte exempelbilder som visar vad Tans bilder påminde om.

7.2 Extrem Disharmoni

Sid 33 och 34. (fig. 13 och 14) Mannen blir märkt med lappar om sin hälsa, på ett liknande sätt

som judar märktes under andra världskriget i Tyskland och objektifierades. Att se liknelsen till Förintelsen ger starka mentala triggers. Extrem disharmoni uppstår av att vi som läsare inte kan läsa tecknen på hans kläder. Vi upplever också en disharmoni av att inte se människorna mannen pratar med när han med gester visar att han inte förstår (rynkad pannan, öppna händer). Karaktären visar kognitiv dissonans som Festinger (1957) beskriver.

25

Fig. 13, visar hur huvudkaraktären bemöts i nya landet. Blir kontrollerad i öron, ögon, hals och hjärta, samt i språkkunnighet. Markeringar visar hur mannen objektifieras med lappar.

26

Språket är vad huvudkaraktären har mest problem med. Han kan inte göra sig förstådd och när han väl får arbeten så gör hans okunskap om språket att han utför sitt arbete felaktigt. Eftersom han inte kan tala får han använda gester, något som även hjälper författaren själv i

kommunikationen med läsaren. I början av boken ser vi hur huvudrollen får gå igenom olika undersökningar för att få komma in i landet (fig. 4 och 5). Sedan förstår vi att någon pratar med honom då han gör olika gester för att visa att han inte förstår. Vi kan genom att ha sett den tidigare bilden från hans undersökning och med vår förkunskap om hur det är att komma igenom en passkontroll förstå att han på något sätt blir förhörd om sin anledning för resan. Han pekar som svar i en av rutorna på ett foto av sin familj. Vi förstår att mannen inte lyckas göra sig förstådd i de tre sista rutorna där han uppgivet kliar sig i huvudet, tittar ner i marken, och sedan tittar längtande bort mot horisonten. Hade vi inte fått se dessa gester hade vi inte vetat vad som hände, utan att få se mer av rummet. Genom att välja denna vinkel har dock Tan på ett effektivt sätt satt läsaren i två positioner. Dels i huvudkaraktärens frustrerande situation då hen speglar sig i karaktärens blick. Dels är läsaren är även den som huvudkaraktären talar till, och alltså då även den som sitter på makten att släppa in honom i staden.

För att förstå just denna del var avkodning bäst, då det krävdes en summering av hur många gånger händerna hölls på ett visst sätt vid gesterna, för att förstå budskapet. Exakta siffror står i bildtexten med bilderna nedan.

27

Fig. 14. Visar hur mannen försöker göra sig förstådd genom olika gester med öppna och stängda händer för att sedan, på de sista bilderna, resignera. (Första tre bilderna och sista bilden har mannan stängda händer. fem bilder med handflator mot oss, tre där mannen tar sig för huvudet, alla utom sista visar hur mannen rynkar pannan. I sista rutan tittar han ur bild.).

28

7.3 Det avlägset familjära

Sidan 48. (fig. 15) Huvudkaraktären befinner sig i den nya boning som han har blivit tilldeladoch granskar saker. Sakerna ser nästan bekanta ut för oss som läsare och vi kan gissa vad de används till. Något som ser ut som en kaffebryggare ryker när mannen lyfter på locket. Föremålen upplevs som kusliga då de inte fungerar som förväntat, exempel är en kopp som börjar brinna. Vi tolkar mannens reaktion på elden (stora ögon, hand framför sig som skydd) som att den inte borde funnits där. Det samma sker när mannen försöker få ut något att dricka ur ett rör, men får ånga i ansiktet från ett annat. Vi kan inte veta om det kommer att komma fler orimligheter från andra saker och hemmet, som ska kännas tryggt, känns plötsligt otryggt. En ganska tydlig länk till det tyska ursprunget från Freud där Unheimlich betyder just ohemtrevligt.

Fig. 15: Visar hur huvudkaraktären försöker förstå sitt nya hem. Markeringarna visar när han blir skrämd och är i liten fara.

I fig. 15 har huvudrollen problem med de tekniska föremål han försöker förstå sig på och som han nära skadar sig på. Det som tydligast länkade detta till det kusliga var att huvudrollen nästan bränner sig på ett föremål, vilket är skrämmande eftersom att han kan skada sig. Det finns även det som Arnzen (2012) beskriver som kusligt: ”något som ser ut som vanligt, men inte är det”.

29

Sidan 67-68. (fig. 16 och 17) Huvudkaraktären försöker få tag på mat, en primär instinkt. Vi

förstår detta för att mannen pekar på ett piktogram av en brödlimpa, ett index för mat (Phaires, 1985). De råvaror han erbjuds är alla som korsningar av saker som finns i vår verklighet, men då de bara nästan är samma, vet vi inte heller hur de ska tillagas eller om de är giftiga när de är råa. Föda är ett grundläggande behov för vår överlevnad, och att inte förstå vad som är ätbart är väldigt frustrerande även som läsare. Det finns något som liknar en aubergine, men är inte det, och som Freud skriver ”han lurar oss genom att han lovar oss den alldagliga verkligheten och sen ändå överskrider den” (1919, sid: 351) och beskrev som det kusliga. Något som liknar vanlig mat, men är annorlunda, stämmer in på en av de punkter som Arnzen (2012) definierar som kusligt, nämligen saker som inte stämmer. Det är också passande på vad Callister och Stern beskriver som extrem disharmoni (2007).

Fig. 16: Visar hur huvudkaraktären använder förenklad representation i form av egenritat piktogram samt avböjer den okända födan. Han lyckas dock övertalas att titta på den nya maten.

30

Fig. 17: Här ser vi hur huvudkaraktären får lära sig hur maten kan ätas och vad det är. En bikaraktär visar med tummen upp att maten är god och att det är säkert för djuret.

31

För att beskriva mat väljer Tan att visa enklare piktogram som ska se ut som att huvudrollen ritat dem själv. De är ritade i ett annat manér än vad bilden vi tittar på i helhet är. Piktogrammen visar saker som vi som läsare känner igen och förstår. Vi ser en brödlimpa med kraftigt förenklade linjer (fig. 16), en klar koppling till hyperbol i form av reducering. Maten som finns är inte alls lik vad han letar efter och liknar inte något vi som läsare kan känna igen heller. Något ser ut som en rot som är till hälften jordgubbe. Något annat ser ut som en halv räka och halv beta. Ett objekt ser ut som en korsning mellan en aubergine och en snigel. När den delas är insidan som en gurka till utseendet. Maten är helt enkelt omöjlig att tolka utifrån tidigare erfarenheter och är tydligt ett exempel på det som Jentsch beskriver som intellektuell osäkerhet.

Då mat är något som vi behöver primärt för att överleva, är mat även det som känns mest obehagligt att inte förstå. Det går inte att se om ”frukten” är god, söt, sur, torr, besk, eller ens ätbar. Det är omöjligt för oss som läsare att avgöra hur saken ska se ut om den är mogen eller omogen. Just det som Freud och Jentsch förklarat som det som gör något till kusligt.

7.4 Avhuggna Kroppsdelar

Sidan 12-13. (fig. 18) De stora taggiga svansarna kan liknas vid drakar som sveper över staden.

Drakar står i gammal kristen tradition för ondska och mörker (Bruce-Mitford 1999). Bilden som visar hur huvudkaraktären lämnar sitt hem kan ses som en hyperbol för att visa den inre flykten och att fly från en dålig plats. Drakarna ger intellektuell osäkerhet (som Jentsch skriver 1906) då vi inte ens vet om de är drakar, eftersom vi inte ser deras huvuden. Det kan också vara taggiga armar från en växt som svävar ovanför. Drakar härstammar även från våra barnsagor, något som Freud (1919) tar upp, och att se dem återberättade på detta sätt ger också en känsla av kuslighet. Svansarna kan också ses som levande kroppsdelar, då vi aldrig får se vad de hör till. En av de punkter både Freud (1919) och Arnzen (2012) tar upp. Det man kan anse gör bilden mest kuslig är att om man ska döma av hur många hus det finns omkring så är detta en stor stad, och ändå är det bara huvudkaraktären och hans fru och dotter som är ute. Detta kan tolkas som att ingen finns kvar, eller att ingen annan vågar gå ut. Staden kan också tolkas som en spegelvärld där alla människor är borta och de flygande svansarna tagit över. Svansarna är också enorma i jämförelse med familjen, och även detta ger en känsla av obehag i form av megalofobi.

32

Fig. 18: Familjen är miniatyrer mot svansarna som aldrig finns med i helhet. Läsaren kan alltså inte veta hur stora de är. Det finns också en otrygghet i bilden då familjens väg är blockerad av en svans lite längre fram i bilden.

Det finns två ställen i berättelsen där en form av drakar dyker upp (fig. 21 och 22), men i dessa får man se deras ansikten vilket gör dem något mindre kusliga då läsaren inte själv fantiserar resten av varelsen. Det ger dock en kognitiv dissonans (Dolar 1991) då två idéer (drakarna är väldigt farliga och drakarna är husdjur) går mot varandra.

Senare i berättelsen får vi se hur huvudrollen blir rädd för en liknande svans, men blir lättad när han får se resten av varelsen, eftersom det övertygar honom att det inte är samma som vad han är rädd för i sin hemstad. Svansen visar sig nämligen tillhöra ett husdjur. Husdjuret är snällt och tillgivet vilket syns genom att det fått samma karaktärsdrag som en katt som är nöjd. Den kisar med sina ögon när den blir klappad. När huvudkaraktären i några rutor arbetar som brevbärare blir han även skrämd av något som liknar ett gigantiskt drakhuvud. Händelsen ser dock inte lika obehaglig ut eftersom läsaren får se djurets ansikte och det inte finns samma intellektuella osäkerhet som Jentsch (1906) syftat på.

33

Sidan 72-73. (fig. 19) I denna bild finns både rädsla för stora saker (megalofobi), rädsla för eld

(pyrofobi) och rädsla för dammsugare (zuigerfobi) representerade. Dammsugarna kan också liknas vid livlösa föremål som plötsligt börjat leva. Jättarna upplevs som obehagliga dels på grund av sin storlek, men också på grund av sina hjälmar. Inte heller i denna scen kan vi se ansiktet på det som skrämmer människorna. Att inte veta vad de är ger intellektuell osäkerhet (som Jentsch tar

Fig. 19 och 20: Tillfällen i historien när drakar

förekommer utan att vara lika det kusliga. Det uppstår en kognitiv dissonans eftersom berättelsens drakar ibland är farliga och obehagliga men vid andra tillfällen hålls som husdjur.

34

upp 1906). De har en lampa som lyser där deras ögon borde vara. Det finns inga glas i hjälmarna så antingen är de cykloper med ett lysande öga, eller också är de blinda och lampan är bara till för att skrämma de mindre varelserna. Behållarna på jättarna ryggar brinner, vilket tyder på att det är meningen att de mindre varelserna ska dö när de blir uppsugna. En stor del av megalofobi är att fobikern är rädd att bli krossad. Detta har Tan förtydligat i en bild på nästa sida (74, fig. 20) där man ser hur en stor känga går förbi där några människor just stått, och Tan använder ett brunnslock för att vi ska förstå skalan. Jättarna repeteras med jämna mellanrum bortåt horisonten, för att visa att de rensar ut hela staden. De är svåra att placera som robotar eller levande, då vi inte kan se något på dem som inte är täckt med kläder, även detta något som Jentsch (1906) tog upp som något som upplevs som kusligt.

Fig. 21: Visar gigantiska varelser som dammsuger upp mindre varelser från marken. Markeringarna visar de mindre varelsernas rörelse bort från de större, vi ser hur horisonten är svagt böjd som vid en vidvinkelkamera för att visa hur gigantiska jättarna är, man ser hur jättarna går på ett led för att rensa ut alla mindre varelser. Vi ser även att elden inte biter på dem, samt att det brinner om deras behållare på ryggen, vilket antyder att de mindre varelserna inte ska överleva.

Genom att visa händelsen från marken och uppåt upplevs jättarna som ännu större, och genom att teckna husen välvda eller rundade luras vi till att tro att jättarna är så stora att vårt

35

som kallas ”grodperspektiv”, det vill säga när något ses skarpt underifrån (Koblanck 2003). Denna hyperbol förstärker känslan av obehag ytterligare. Det finns även en tydlig avgränsning där författaren valt att sluta ha sepia-ton på rutorna efter ”jättarna” försvunnit och människorna är ensamma.

Bilden kan tydligt tolkas som en metafor för förtryck. Det som gör bilden obehaglig är förmodligen både att vi har en förförståelse för saker vi sett förut som betyder något för oss (mentala triggers, som Kukkonen tar upp). Hela bilden med sitt perspektiv påminner starkt om propagandabilder (se fig. 22-25) från andra världskriget från antingen Tyskland eller Ryssland, med sitt förtryck av folket i centrum. Männen har även strålkastaren precis där deras ögon borde sitta och man kan inte se något utrymme i hjälmen för att se ut på annat sätt, vilket ökar

osäkerheter ytterligare. De verkar också övermänskliga då vi ser att stora lågor lutar mot dem, men deras kläder fattar inte eld. Att deras dammsugare brinner mildrar inte intrycket. Detta kan också tolkas till megalofobi, som är den inneboende rädslan hos de flesta att vara väldigt liten mot något väldigt stort som kan skada dem.

Fig. 22: Visar en tryckluftsdräkt buren av Wiley Post 1934. Sedan visar Fig. 23 och 24: Exempel på liknande propaganda bilder från samma tid, som liknar placering och gruppering av hoten på fig. 19.

36

Fig. 25: Bildserien visar skalan mellan jättar och människor med hjälp av ett brunnslock. När jätten passerat slutar rutorna ha en sepiaton. Lägg märke till likheten mellan rutan med kängorna och propagandaaffischer från andra världskriget (fig. 24 och 25)

37

Slutligen kan man se vissa likheter mellan bilden och en stereotypisk propaganda bild från

kommunismen under andra världskriget, något som också triggar hur vi ska tolka ”utrensningen” (fig. 23 – 24 och 26-27).

Fig. 26 och 27: Propaganda bilder från andra världskriget, som i hög grad påminner om rutan i fig. 20 vad gäller skala och stämning.

Sidan 62. (Fig. 26)Även här finns megalofobi (fobiker.se) representerad i form av en enorm

fabrik. Vi ser hur liten människan är som klättrar på en skorsten för att vi ska förstå skalan. Här visas inte heller se ansiktet på det som är hemskt, vilket ger intellektuell osäkerhet. Läsaren ser en oändlig repetition av dörrlösa rum med skorstenar och det ser inte ut som det finns ett slut på rummen. Detta ger klaustrofobi och obehag. Tan har även här arbetat med en viss stereotyp (såsom Kukkonen 2013 skriver om), då karaktären som berättar om denna scen har asiatiska ansiktsdrag samt bär traditionella asiatiska kläder på tidigare bilder. Asien men framförallt fabriker i Kina är kända för att pumpa ut avgaser (2014) och tyvärr ha många barnarbetare (karaktären är tydligt barn i denna scen). Då läsare i västvärlden troligen har hört historier både om barnarbete

38

som förekommer och även hur farligt det är bland alla föroreningar så läser det in i bilden och bilden upplevs som obehaglig.

Fig. 28: Fabrik som, baserat på människornas ansiktsdrag, kan förmodas vara belägen i Asien. Markeringarna visar skalan, oändligheten och repetitioner.

39

Fig. 29: Båten huvudkaraktären reser med över ett stort hav för att hitta arbete. Fig. 30: Visar en reklamaffisch för Titanic. Lägg märke till likheter i både vinkel och utseende på båten. I denna bild syns inte att även båten i Ankomsten har skorstenar, dock tre istället för fyra.

40

Fig. 31 och 32: Först ser vi hamnen som huvudkaraktären anländer till. Sedan ser vi en bild av New York från båtvägen. Tydliga likheter finns både i de stora statyerna och vid skylinen.

41

8.

Analysen av arbetsprocessen

Metoden passade analysen väl, genom att ha konkreta frågor om kuslighet att ställa om bilderna. Att läsa av bilder med hjälp av förskrivna frågor såsom både Kukkonen och Eco gjorde i sina analyser gjorde det lättare att hitta en röd tråd genom berättelsen. Att arbeta med exempelbilder påvisade att det fanns verifierbar förförståelse i materialet. Vid en djupare analys skulle fler frågor om narrativet kunnat vara intressant. Det vill säga: vad i kusligheten som beror på handlingen, och vad som beror på färgkompositionen. Det hade dock kunnat medföra att resultatet hade blivit för ostrukturerat och svårtytt, eftersom Freud och Arnzens kategorier bygger på innehållet i bilderna. Även valet av material var lämpligt för analysen, då många av bilderna befann sig i ett gränsland där det inte var uppenbart kusligt, men ändå hade en ton av underlighet i första anblick. Det läsaren såg var något som inte alltid finns i den verkliga världen, men var ändå så likt att läsaren nästan kunde förstå vad det var. Detta gjorde att analysen fick ett djupare semiotiskt resultat som ger möjligheter till många vidare forskningsvägar.

Det hade hjälpt att ha belägg för att objektets skala har med vår känsla för obehag att göra. I efterforskning till denna uppsats hittades inga tydliga vetenskapliga fakta som stödjer denna tes, det enda som stödjer den är att det är grodperspektivet i Koblancks bok.

9.

Sammanfattning och Diskussion

9.1 Sammanfattning

Denna uppsats har försökt ta reda på varför vissa bilder upplevs som obehagliga. För att göra detta valdes en bok ut som innehöll skrämmande entiteter samt svårtydda föremål. Boken valdes också för att den inte hade någon läsbar text i sig, vilket säkerställde att analysen inte skulle bli påverkad av multimodalitet. Boken är Ankomsten av Shaun Tan, och beskriver en mans flykt från ett land till ett annat och hur han lär sig den nya kulturen. Ur boken valdes nio bilder (varav några innehöll 12 små bilder), som sedan analyserades med en semiotisk analys utifrån vissa fastställda kriterier. Dessa baserade sig på det kusliga, utifrån Freuds och Arnzens teorier, som är när läsaren upplever att något inte riktigt stämmer eller känns märkligt. Även teorier om hyperbol användes. De ursprungliga frågeställningarna var:

42

Baserat på Freuds och Arnzens teorier om det kusliga och med hjälp av en semiotisk bildanalys: Vad är det som gör att boken Ankomsten kan upplevas som kuslig i vissa partier? Vilka röda trådar eller teman/kategorier finns för vad Tan valt för att skapa obehag? Hur har de ett samband med att vara flykting?

I resultatet framkom att alla bilderna kunde kopplas till kuslighet med hjälp av hyperbol och/eller kognitiv dissonans inom ramarna för Arnzens och Freuds kategoriseringar. Kognitiv dissonans är när två idéer om något går emot varandra och skapar en känsla av obehag inom oss medan hyperbol är en överdriven version av verkligheten. Detta syntes framförallt i illustrationen med jättarna (fig. 21). Man kunde även härleda kusligheten till förförståelse hos läsaren, då man som läsare kopplade bilderna till liknande händelser från nazismen och fascismen. Bilderna kretsade alla kring

problemet en flykting kan ha vid integration på grund av tidigare trauman eller okunskap om den kulturen de kommit till.

9.2 Diskussion

Delarna i resultatet som mest påvisar kuslighet i materialet kan kopplas till förekomsten av intellektuell ovisshet som Tan manifesterar i exempelvis skrämmande hyperboler. Kusligheten i många bilder är också beroende av den förförståelse som läsaren har av stora historiska

händelser. Vidare är det intressant att se på hur Tan använder ärkenarrativet (eller det Kukkonen väljer att kalla stereotyper) för att göra läsaren mer mottaglig för handlingen, då det kan avlägsna eventuella distraktioner som exempelvis hade kunna uppstå om huvudkaraktären hade varit kvinna.

9.2.1 Skrämmande hyperboler och intellektuell ovisshet, de levande döda

I boken beskrivs aldrig ondska med ett ansikte. Det finns en sammanhängande skildring av ondska som stort och ansiktslöst, något som har klara kopplingar till det som Arnzen (2012) beskriver som det kusliga. Jättarna har hjälmar så att man bara ser en cyklopformad lampa. Även huvudrollen flyr från ondska, beskrivet enbart med stora svarta taggiga svansar över staden. Dessa kan liknas vid drakar – ett sagoväsen som väckte stor skräck under medeltiden (Bruce-Mitford 1999).

Ondska visas upp på olika sätt genom boken. Vi får aldrig se en mänsklig person som ska vara ond, bara varelser. Den första bild vi ser av ondska är när huvudrollen ska lämna sitt hem för att resa och stora svansar eller armar med taggar på snirklar sig i luften och runt husen. De är obehagliga då de är stora (mycket större än människorna och husen) och dessutom eftersom vi inte kan se vem de tillhör. Arnzen (2012) menar att i tavlan Skriet av Edward Munch upplevs

43

skrämmande på grund av att vi ser mörker i nedre delen av bilden – något som även Tan tycks ha arbetat med, genom att lägga en enorm skugga över de närmsta husen i förgrunden.

9.2.2 Förförståelsens vikt

Shaun Tan använder sig mycket av igenkänning i sin historia. Dels med saker och kulturer som finns i verkligheten, och dels med saker som har resonans mellan de olika sidorna.

Huvudkaraktären pratar med en till synes asiatisk kvinna om vad som verkar vara barnarbete i en fabrik. Även personerna som flyr undan jättarna, har ett väldigt europeiskt utseende och klädstil. Huvudrollen reser med en båt (fig. 29) mycket likt de fartyg som gick över Atlanten till New York. Staden han kommer till liknar även New York på många sätt i sitt utseende, med liknande skyline och med statyer i sin hamn, väldigt lika Frihetsgudinnan och Empire State Buildning. (fig. 31 och 32). Dessa väldigt subtila konnotationer gör att historien kan göra kopplingar till liknande historier och ge förförståelse och mentala triggers. Dock är detta ett exempel på när läsaren kan uppleva något märkligt bekant utan att det egentligen upplevs som kusligt enligt uppsatsens definition, detta på grund av att det inte gestaltas som kusligt för huvudkaraktären.

Tan (2010) beskriver själv att bilden med jättarna har inspirerats av nazismens och

kommunismens estetik, för att påminna om hur en högre makt kan suga livsgnistan ur ett folk. Något som även tas upp i ett arbetskompendium från Gale (2013) samt i intervjuer Scholastic i Australien gjort med Shaun Tan där Tan berättar om en immigrant som han träffat som beskrivit just denna känsla av att statsmakten sög livet ur allt. ”Till och med fåglarnas sång hade sugits ut ur träden” (Tan 2007 01:36). I arbetskompendiet jämförs även dammsugarna med

förintelselägren under andra världskrigen.

Tan (2010) tar även upp bilder som visar exakta likheter med vad han tecknat och vad han haft som förlaga. I bilden nedan ser vi först en tavla föreställande emigranter till USA, och sedan Tans tolkning. En viktig sak att ta i beaktning är dock vem Tans målgrupp är och om de kommer kunna läsa in samma triggers som tagits upp i analysen. Läses boken av annorlunda om man inte har den förförståelsen?

44

Fig 33 och 34. Tavla föreställande emigranter på väg till USA, samt Tans Ankomsten.

Även ankomsthallen är väldigt lik den på Ellis Island, dit alla emigranter kom för att få inträde i USA. De blev även de lappade på liknande sätt som huvudkaraktären blir.