Lekens betydelse för barnens språkutveckling

Lärarutbildningen ULV- projektet

Examensarbete

15 högskolepöang, grundnivå

Lekens betydelse för barnens

Språkutveckling

Children's play activities influence on

linguistic development

Lina Lindberg

Lärarexamen 210hp Examinator: Nils Andersson

Lärarexamen 90hp

Handledare: Maja Nordenankar

3

Abstract

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns

språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens

språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek.

5

Förord

Jag vill tacka alla de pedagoger som hjälpt mig med mitt examensarbete genom att de delade med sig av sina kunskaper och avstod tid för intervjuer. Utan er hade jag inte lyckats. Dessutom vill jag tacka min handledare Maja Nordenankar som gett mig råd och handledning. Även min familj vill jag tacka då de alltid finns där för att stödja mig samt inspirera mig. Ett stort tack till er alla.

Lund/2012-01-24 Lina Lindberg

6

Innehållsförteckning

1Inledning ... 9

1.1 Syfte och frågeställningar ... 11

2 Litteraturgenomgång ... 12

2.1 Teoretiska bakgrund ... 12

2.1.1 Vygotskij teori... 12

2.1.2 Piaget teori om lek ... 13

2.1.3 Språkutvecklings teori ... 15

3 Begreppet lek ... 16

3.1 Lekens betydelse för språkutveckling ... 16

3.2 Pedagogens roll ... 17

4 Metod och genomförande ... 20

4.1Val av metod ... 20 4.2 Urval ... 21 4.3 Genomförande ... 22 4.4 Bearbetning ... 23 4.5 Forskningsestetiskt övervägande ... 23 5 Resultat ... 24

5.1 Pedagogernas syn på att lära och utvecklas genom lek ... 24

5.2 Pedagogernas resonemang om den styrda lekens betydelse för språkutvecklingen . 25 5.3 Pedagogernas resonemang om den fria lekens betydelse för språkutvecklingen ... 26

5.4 Pedagogernas metoder för att stimulera språkutvecklingen genom lek ... 27

5.5 Pedagogernas roll och pedagogisk miljö ... 28

6 Analys ... 30

6.1 Pedagogernas syn på att lära och utvecklas genom lek ... 30

6.2 Pedagogernas resonemang för styrda lekens betydelse för språkutveckling. ... 31

6.3 Pedagogernas resonemang om fria lekens betydelse för språkutvecklingen ... 32

6.4 Pedagogernas metoder för att stimulera språkutveckling genom lek ... 33

6.5 Pedagogernas roll och pedagogisk miljö ... 34

7 Diskussion och slutsats ... 36

7

7.2 Metoddiskussion ... 37

8 Referenser ... 39

9 Bilaga ... 42

9

1Inledning

Mitt arbete handlar om lekens betydelse för barnens språkutveckling. Avsikten är att fördjupa min kunskap hur leken bidrar till barnens språkliga utveckling och hur förskollärarna arbetar med detta. När barn som vistas i förskolan och leker så

kommunicerar de samtidigt antingen med sin lekkamrat eller med personalen. Då talet är viktigt när man kommunicerar så anser jag att leken är ett viktigt verktyg för att utveckla barns språk.

Lek är ett sätt att påbörja samspelet mellan barn till barn samt barn till vuxna. I förskolans läroplan påpekas hur viktigt leken är för barnens utveckling. I målen under

Utveckling och lärande i läroplanen (skolverket, 2010)

"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Utvecklarnyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra"(s.9-10)

Det betonas i läroplanen att leken kan bidra till barns språkliga utveckling och lärande. Därför skall alla som jobbar på förskolan vägleda barnen när de leker eftersom genom lek stimulerar barnen att samspela med varandra och därmed utveckla sin

språkliga förmåga. Barn använder även språket för att kunna kommunicera och uttrycka sina känslor. De kan säga vad de tycker verbalt eller genom kroppsspråket när de leker och utvecklas därmed även känslomässigt.

I Förskola i Utveckling (utbildningsdepartementet, 2010) påpekas att "Förskolan ska

lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen"(s.7) . Detta betyder

10

att leken skall främjas i förskolan och pedagogerna skall engagera sig i barnens

språkliga utveckling samt lärande. Detta är ytterligare en källa som hävdar att lek är ett bra sätt att utveckla barnens språkliga förmåga.

Jag utbildade mig som grundskollärare i mitt hemland (Filippinerna). Under mina anställningar undervisade jag ofta i förskoleklass. Leken fick inget utrymme i

undervisningen där. Då jag kommit till Sverige upptäckte jag att leken var i fokus för barns lärande och utveckling. Jag blev nyfiken och intresserad och vill fördjupa mig i lekens betydelse för barnens språkutveckling och hur jag kan kombinera detta med de erfarenheter jag har med mig från mitt hemland och Filippinska utbildning i mitt framtida arbete.

11

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilken betydelse leken har för barnens språkutveckling och hur pedagogerna använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling.

1.2 Frågeställningar:

 Vilken betydelse har leken för barnens språkutveckling?

12

2 Litteraturgenomgång

2.1 Teoretiska bakgrund

Enligt Rasmussen (1993:9,10) så fanns lek under antiken, men den hade liten betydelse för människornas liv. Under 1600- och 1700-talet förändrades synen på leken och dess betydelse. Den blev mer värdefull eftersom de integrerade leken i deras arbete. Enligt Knutsdotter Olofsson (2003) så kan leken ses som ett symbolspråk, som har mycket gemensamt med talspråket. Hon menar att språket används när man leker, då man kommunicerar verbalt eller med kroppsspråk samtidigt som leken pågår. I leken kan barnet utveckla språket då de använder olika tonfall som lämpar sig i rollen. Barn använder språket för att berika och förklara leken för sig själv och för sina lekkamrater enligt Knutsdotter Olofsson, (1999). Hon menar att språket är viktigt när barnen leker eftersom de kan komma överens om regler och hur de ska utföra aktiviteten.

2.1.1 Vygotskij teori

Strandberg(2006) som har utforskat det Vygotskij skriver om utvecklingszoner i leken. Han fann att lekens metod ger tillfällen då man går från lägre till högre processer vilket kallas utvecklingszoner. Små barn har en stark lust och vilja för att få sina behov

13

tillfredställda omedelbart. Därför hjälper leken barn att behandla sina önskningar som de inte kan få tillfredställda direkt. Det essentiella i leken är barnets skapande av en låtsasvärld. Vid lek utvecklar barn sin medvetenhet med inre och yttre känslor eftersom de går in i en fantasi värld. Lekaktiviteter har regler som barn följer när de leker. Kommunikation är viktigt i aktiviteterna för att de skall förstå varandra. Då barnens tänkande överordnas aktiviteten uppmärksammar de saker som de tidigare inte upplevt. I leken uppmuntras barnen att tänka och skilja på material och objekt vilket utvecklar språket. Författaren skriver vidare att i leken utvecklar barnet sin vilja, abstrakt tänkande och förmåga till självkontroll genom att styra leken.

Lindqvist(1996) skriver att lek är den viktigaste formen för barn att utveckla sitt medvetande om världen. Hon menar att genom lek kan barnet se verkligheten och uppfylla sina önskningar. Enligt Vygotskij ”leken som den viktigaste källan till utveckling av tanke, vilja och känsla och i leken är det inte särskilda från

varandra"(s.70). Han påpekar också att i leken skapas en fiktiv situation och i leken skapas handlingar. Ett konkret exempel är ”syster leken”. Då blir bägge är medvetna om vad det innebär att vara systrar, då handlingar ska genomföras i denna lek som bekräftar detta. Språket utvecklas genom lek eftersom man använder det för att kunna

kommunicera i leken.

I Vygotskij teori är leken "ett verktyg för att frigöra tänkandet från det påtagliga

nuet" (Jensen & Harvard, 2009, s.39). Han påpekar att leken kommer in i barns liv först

vid ca tre års ålder, då barn i denna ålder är aktiva och utforskar sin omgivning. Vidare betonar Vygotskij att fantasin utvecklas när barnen leker eftersom de då lämnar

verkligheten. Ett exempel är ett barn som rider med en pinne som han/hon föreställer sig vara en häst. Även det sociala samspelet är viktigt för barns utveckling.(Jensen &

Harvard, 2009).

2.1.2 Piaget teori om lek

Lillemyr (1990) beskriver Piagets teori om leken och hur den stärker hans allmänna teori om barns intellektuella utveckling. Kognitiv utveckling sker genom samspelet mellan individ och miljö. "Kognitiv utveckling äger rum när barnet anpassar sig till

14

omgivningen, antingen genom att tolka situationen utifrån tidigare erfarenheter eller genom att ta in nya erfarenheter och omorganisera eller justera sina kognitiva uppfattningar" (s. 67). Han menar att barnen anpassning är viktig för att kunna utvecklas. Författaren beskriver vidare att Piagets centrala begrepp i sin teori är

assimilation och ackommodation. Dessa två processer kompletterar varandra för barnets utveckling så att det skall bli balans. "Assimilation eller assimilering som är aktuell när

barnets tolkar en situation utifrån sin egen kunskap och sina egna erfarenheter " (s.68).

Detta innebär att de erfarenheter, intryck och kunskaper som barnet har använder barnet när det anpassar sig i sin miljö. Ackommodation, eller ackommodering, är motsatsen till assimilation. Det innebär att barnet anpassar sig själv i sin miljö. Det vill säga att barnen börjar imitera beteende runt omkring sig och övar nya kunskaper och därmed behärskar sina tidigare erfarenheter. Hägglund(1989) betonar att under barnets utveckling är leken den viktigaste formen av assimilation då det omformar och prövar sina upplevelser och erfarenheter. Enligt Piaget så är lek och imitation grundläggande för den allmänna intellektuella utvecklingen.(Lillemyr 1990).

Hägglund(1989) skriver att Piagets teorier är extremt viktiga för senare lekforskare och pedagoger. Piagets kognitiva teorier är uppdelade i tre stadier: det sensomotoriska, de konkreta tankeoperationernas och det formellt operationella stadiet. I det första stadiet leker barnen övningslekar då de prövar nya saker i sin miljö. I det andra stadiet leker barnen symbollekar då de börjar göra saker på att låtsas eller imitera andras beteende i sin omgivning. I det tredje stadiet börjar barnen leka regellekar. Piaget betonar att de här utvecklingsstadierna hänger ihop med en absolut nödvändighet.

Rasmussen (1993) upplyser att barnen i övningsleken tränar olika kroppsliga

funktioner innan de kan bemästra rörelserna eller handlingarna. I symbolleken behöver man språket. Med hjälp av språket kan barnet samspela eller hänvisa till föremål eller händelser som är inte förekommer på platsen. Språket har stor betydelse i regellekar då barnet i dessa lekar skall sätta sig in i regler som de skall kunna diskutera för att förstå. Exempel på regellekar är bollekar, kurragömma osv..

Poulsen(1995) poängterar att den symboliska eller låtsasleken spelar en stor roll för barnets utveckling som språkanvändare och kommunikationsdeltagare. Han menar att genom låtsasleken så lär sig barnet att skilja på fantasi från verklighet och på så sätt frigöra tänkandet från det konkreta. Med vuxnas vägledning vid låtsaslek kan barn

15

utveckla mer adekvat kommunikation eftersom de kan samspela bättre med sina kamrater.

2.1.3 Språkutvecklings teori

Språk är ett av flera sätt att kommunicera. Språk är primärt för att kunna kommunicera och förstå andra. Arnqvist (1993) beskriver utifrån Piagets teori att språket är ett

teckensystem som har utvecklats i ett socialt sammanhang, vidare menar han att språket är beroende av den kognitiva utvecklingen. För att utvecklas strävar människan efter anpassning i sin omgivning. Piagets funderingar kring barnet och språket handlar till stor del om hur barnet blir mer socialt. Han framhäver också att språkutveckling och dess koppling till den kognitiva utvecklingen märks tydligt. Barnet blir självständigt från sin egen kropp och det egna perspektivet. I början är talet mer styrt av den konkreta situationen. Talet som ett uttryck för barnets tänkande är fångat i en " här och nu

-situation" (Arnqvist1993, s.31). Efteråt då barnet blivit mer distanserat från den aktuella

situationen, så kan de beskriva företeelser både dåtid och framtiden. Piaget indelar språket i ett egocentrerat och ett socialiserat språk. Egocentrerat språk anger att barnen inte bryr sig om vem de talar med eller vem som lyssnar. Piaget menar att barn kan prata med sig själv utan problem. Medan ett socialiserat språk är barnet mer

uppmärksamma på med vem de pratar med, eller om någon lyssnar på dem. Barnet behöver någon att diskutera med för att utbyta information.

Evenshaug & Hallen (2001) beskriver Vygotskij teorier att "barnen utvecklar sina

grundläggande kognitiva färdigheter i ett samspel och samarbete med andra och att det sociokulturella sammanhanget är av stor betydelse för utvecklingen"(s.135). Vigotskij

menar att barn har ett fåtal grundläggande mentala funktioner såsom uppmärksamhet, varseblivning och minne. Med samarbete med vuxna kan barnet utveckla högre mentala funktioner. Även kultur kan bidra till utvecklingen. Detta kallas som ”proximala

utvecklingszonen”. I denna fas har barn svårt att klara uppgifter ensamma. "Att stimulera barnen till aktivt samarbete med andra och ge dem hjälp och stöd för att klara av och behärska nya uppgifter" (s.136). Därför är stöd och motivation från vuxna

16

och pedagogerna är viktigt för att utveckla barnets intellektuella förmåga. (Evenshaug & Hallen, 2001).

Lindhal(1998) framhåller att Vygotskijs proximala utvecklingszone " innebär att

barns utveckling framskrider genom att de deltar i aktiviteter som ligger en aning över deras kompetens och utgör skillnaden mellan vad barnet kan prestera själv och med hjälp av andra"(s.47). Hon menar att utvecklingen främjas bäst genom interaktion med

vuxna eller sina kompisar. Barnet härmar vad de ser och hör i sin omgivning för att uppnå sin färdighet.

3 Begreppet lek

Vad är lek egentligen? Knutsdotter Olofsson(1987) beskriver att lek är frivillig och spontan. Dessutom är leken icke målinriktad och fri av yttre belöning. Barn leker av egen vilja och väljer vad de skall leka. I leken kan de utforska världen och göra upptäckter. Lek är ett sätt att utveckla barnens intresse och intellektuella förmågor. Därför är det viktigt att låta barnen att leka efter sina egna viljor och intressen. Grönvall(1990) framställer att lek är en viktig del i barns liv, då barnen lär sig att hantera sin omgivning. I leken kan barn upptäcka sina svagheter och styrkor samt sina förmågor och intressen. Hon anser vidare att lek ger barn tillfälle att utvecklas socialt, emotionellt, intellektuellt och fysiskt.

3.1 Lekens betydelse för språkutveckling

Utifrån läroplanen så är lek och språk viktiga verktyg för barns utveckling och lärande (skolverket, 2010). Enligt Knutsdotter Olofsson (2003) talar barnen hela tiden om vad de gör eller saker de ska avbilda. Det är viktigt att uppfatta kommunikationen mellan de lekande barnen för att förstå vad som är på gång. Barnen tränar sitt språk genom att kommunicera i leken. I leken talar barn ett mer varierat språk än i

17

rutinsituationer, då de kan prova på olika nya funktioner såsom exempelvis regissör, eller att vara skådespelare i en berättelse. (Knutsdotter Olofsson, 2003). beskriver detta på ett fint sätt: "Genom sitt sätt att besjäla allt blir metaforer ett naturligt inslag i

lekglada barns språk"( s.134)

Pramling Samuelsson & Sheridan (1999) påpekar att i leken blir språkträningen aktiv. Författarna menar att när barn leker med varandra utvecklar de sin

kommunikativa förmåga. Barn kommunicerar genom att använda ord, rörelser, gester, ljud, och olika röster och andra signaler så att de förstår varandra . Vid lek förhandlar barnen om roller och händelseförlopp och planerar hur de ska utföra olika aktiviteter. Då behöver barnet språk för att kunna genomföra leken.

Leken har stor betydelse för barnens fullständiga utveckling. Leken och samtalet med andra är viktig för barnens språkutveckling. Barnen kommunicerar hela tiden när de leker tränar på så vis språket, motorik samt lyssnarförmåga. Dessutom utvecklar leken barnens kreativitet och fantasi. Författaren betonar att det är viktigt att erbjuda barnen en lekstimulerande miljö eftersom det lockar barnet nyfikenhet och lekfullhet (Lindö, 1999). I en pedagogisk miljö ska det finnas olika material som kan fånga barnets intresse t.ex. dockhörna, lekvrå, byggrum, utklädningskläder, lekhall osv. De olika rummen skall planeras av barn och pedagoger tillsammans för att stimulera barnen till olika aktiviteter för lärande, tema aktiviteter, samtal och lek (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999)

Fast (2008) påpekar att i leken styrs barn av ett inre behov av att skapa sammanhang i sina upplevelser, sina minnen, känslor, önskningar och förväntningar. Det anses att leken har stor betydelse för barnens lärande och utvecklande eftersom den hjälper barnen att utveckla sin sociala och språkliga förmåga. När barnen leker, inspirerade av berättelser som de har hört, leder detta till att barnen använder sina kunskaper i både sociala och språkliga färdigheter. Vid lek utvecklas barnen då de utforskar barnen nya kunskapsområden där de använder språk. Författaren skriver vidare att i leken utvecklar barnen också sin förmåga till samförstånd, ömsesidighet och turtagning. Hon menar att barnen oftast kan leka och samarbeta med varandra utan att alltför stora problem.

18

Pedagoger ansvarar för barnets utveckling och lärande. Enligt en studie av Kärrby (1992) visar en samlad forskning att det främsta kvalitetskriteriet i förskolan ”är

samspelet mellan barn och personal och att utvecklingen beror på hur vuxne agerar gentemot barnet”(Lindhal 1998,s.160). Med detta menas att stöd och vägledning av

personalen är viktigt för att barn ska kunna utvecklas. Engagemanget från personal ger barnet trygghet för sin vistelse i förskolan. Valsiner (1987) beskriver hur den vuxnes beteende kan påverka barns utveckling och att barn snabbt lär sig hur de vuxna reagerar i olika situationer. De lär sig hur det går att utnyttja detta för egna syften. Han betonar också att ”det är viktig för personalen att inse att barn ser på världen ur ett perspektiv

som kan skilja sig väsentligt från vuxenperspektivet”(a.a., s.162). Detta visar att lyhörda

erfarna pedagoger har stor betydelse för barnens utveckling och sociala förmåga. Den sociala samvaron är mycket viktig för barnets språkliga utveckling. Vuxnas närvaro är viktig för att hjälpa barnet att utveckla språket. Genom att lyssna och vara lyhörd på barnet, får barnet mer lust att uttrycka sig mer verbalt. Svensson,(2009) betonar också att genom att använda språklekar, bokläsning och sång ges barnet tillfälle att använda språket och att lära sig nya ord. I lekens form tränar barnet sin

samspelförmåga och lär sig att ta in andras perspektiv.

Pedagoger ansvarar också att skapa ett klimat och en miljö där barnens lek ges ett optimalt utrymme enligt Öhman(1996). Hon menar att pedagoger ska utgå ifrån barns behov och intresse. Vidare påpekar författaren att medverkan i sin egen verksamhet såklart är viktigt för alla. Där barnen får påverka utvecklingen av sin egen verksamhet, kan de också utveckla sitt tänkande, sin nyfikenhet, sin inlevelse och sin lekkompetens. Pedagoger ger trygghet så att barnen vågar leka eller göra någonting som kan fånga deras uppmärksamhet, både inne eller ute på förskolan.

Pramling Samuelsson & Sheridan (1999) belyser att pedagoger kan med fördel stödja och utveckla barns lek och läroprocesser genom att själva aktivt att delta i leken. Att vara delaktig i leken kan locka barnen att vara med och uppmuntra att de provar, att våga sig på att göra nya roller. ”Med tanke på lekens betydelse för barns utveckling och

lärande är det den vuxnes uppgift att skapa möjligheter för alla barn att leka och tillsammans med barn kontinuerligt skapa en miljö som stimulerar till lek med rika

19

innehålls – och händelseförlopp”(s.88). Detta belyser att pedagogens närvaro är

20

4 Metod och genomförande

I detta kapitel kommer jag att presentera mitt val av metod och genomförande. Jag beskriver mitt tillvägagångssätt och kopplar det till litteratur. Jag går även igenom forskningsestetik och utför analys.

4.1Val av metod

Jag bestämde mig att använda en kvalitativ metod för mitt arbete. Gronmo(1995) menar att frågeställningar och deras syfte styr metodvalet. När det gäller att skapa nya

kunskaper brukar vanligtvis en kvalitativ metod passa bäst (Lökken & Sobstad, 1995). Som stöd för mitt arbete använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på

förskollärarnas tankar kring lek och dess betydelse för språkutveckling. Jag finner stöd hos Lokken & Sobstad (1995) som anser att intervju en nödvändig metod om man vill få en inblick i en annan människas inre verklighet och för att man skall få kunskap om andra människor.

Valet av kvalitativ intervju är bra för att ge intervjupersonen utrymme att svara med egna ord och erfarenheter för att sedan utveckla ytterligare sina svar (Patel och

Davidson 2003). Stukat (2005) skriver att intervjuaren kan formulera frågorna på ett enklare sätt för att öka förståelsen hos den intervjuade. Då kan man ställa följdfrågor för att få mer fyllig information som möjligt. Kvale (1997) menar att genom intervju kan undersökningsperson förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord.

21

”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och

beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen”( Patel & Davidson 2003, s.78). I enlighet med citaten ovan anser jag att

intervjuer är en rimlig metod för att uppnå mitt syfte och för att få djup förståelse för hur pedagoger arbetar för att stimulera barnsspråkutvecklingen genom lek. Jag anser att intervjuer ger mycket komprimerad kunskap då man frågar någon som har mångårig erfarenhet. Dessutom får jag många perspektiv och är därmed inte begränsad till bara mitt eget perspektiv, som jag fått om jag valt att utgå från observation istället. Det finns nackdelar när man använda intervjun som metod. Det kräver ett noggrant förarbete och tidskrävande enligt Lökken & Sobstad (1995). Tidsbegränsning av studien var

ytterligare en anledning till att jag bestämde att jag göra intervjuer. ”Själva intervjun är

i allmänhet inte särskilt tidsödande; att skriva ut kräver däremot mycket tid och kostar därefter” (Kvale 1997, s.99).

4.2 Urval

För att utföra mitt arbete valde jag att undersöka den förskola där jag gjort min praktik. Detta är praktiskt då jag känner pedagoger väl sedan tidigare vilket gör det lättare för mig att få kontakt. Ytterligare anledning för valet av mina undersökningspersoner är att jag kan ta del av deras långa erfarenhet i yrket. Även om några av dem inte har

förskollärareutbildning, så anser jag att det ger en bra blandning. ”Intervjun går bland

annat ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har, hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut” (Trost 2005, s.23). Att jag känner mig

bekväm och trygg i miljön och hos personalen, där jag befinner mig underlättar intervjun. Det blir en bra stämning mellan mig och pedagogerna under intervjun. Pedagogerna var villiga att ställa upp på detta vilket jag är tacksam för.

Undersökningspersonerna bestod av sex kvinnliga pedagoger varav tre är barnskötare, två förskollärare och en fritidspedagog. De flesta av dem har jobbat i många år i verksamheten. Pedagoger delade mycket information, kunskap och erfarenheter från sitt yrkesliv. För att skydda deras identitet ändrade jag deras namn.

22

förskolelyftet och gick ut förra terminen. Nu har hon börjat en kurs på Malmö Högskola som heter Reggio Emilia inspirerad arbetssätt på kvällarna. Sandra 24 år och

förskollärare och har jobbat i 19 månader i förskolan, men har vikarierat under sin utbildning. Emma är barnskötare och har jobbat 25 år i förskolan. Maria 44 år,

förskollärare och har jobbat i två olika områden inom sin 24 år av sitt yrke. Karin 28 år, barnskötare och har jobbat inom barn och omsorg ungefär 10 år. Hon började jobba i förskolan år 2006 med ett uppehåll på ett år och kommer tillbaka i januari i år. Camilla är barnskötare, 41 år och började arbeta i förskolan 1989 tills nu.

4.3 Genomförande

I början skulle jag göra både observation och intervju men på grund av tidsbrist så bestämde jag att jag ska utföra bara intervju. Jag kontaktade min kontaktperson på förskolan och berättade för henne om min uppgift och syftet för detta arbete. Då bestämde vi att jag kunde göra en observation redan dagen efter. Jag åkte dit, men fick tyvärr meddela att jag var tvungen att ändra min plan på grund av att en alltför

tidsoptimistisk förberedelse vilket lett till tidsbrist. Därför bad jag att senarelägga intervjun vilket hon gick med på. Vi planerade vilken dag och tid för intervjun. Fördelen att jag åkte dit var att jag fick träffa alla personalen och berätta för dem om mitt arbete personligen innan intervjun påbörjats. Detta gjorde att jag direkt fick besked från dem att de gärna ville ställa upp. Jag informerade dem att jag kommer att använda diktafon under intervjun vilket gav en positiv respons från dem.

Jag gjorde intervjuer med sex pedagoger under en förmiddag vilket var den tid som passade in i deras schema. Vid intervjun använder jag en låg gradig strukturerad intervju för att ge utrymme för pedagoger att svara på frågorna(se bil.1) med förklarande egna ord samt ge mig möjlighet att ställa följdfrågor för att få mer information. Intervjun ägde rum i förskolan på ett ostört rum där pedagogerna intervjuades enskilt. Varje intervju varade ungefär 20 minuter. Jag använde röstinspelare i min mobiltelefon

eftersom jag inte kunde få tag på en pålitlig diktafon. Fördelen med ljudinspelning är att den exakt registrerar intervjupersonernas svar. En nackdel är att det blir kostsamt och tidsödande att skriva ut. (Patel & Davidson, 2003).

23

4.4 Bearbetning

När intervjun var utförd, överförde jag ljudfilerna till min dator. Jag lyssnade många gånger för att skriva ner det som pedagogernas hade sagt under intervjun. Efter att jag skrivit ner alla intervjuerna kunde jag konstatera att jag fått många olika synpunkter och mycket kunskap om hur de resonerat på varje fråga. Jag var övertygad om att dessa skulle vara till stor hjälp för min undersökning samt för att uppnå mitt syfte.

4.5 Forskningsestetiskt övervägande

När man utför en undersökning är det viktigt att följa de fyra kraven för att undersökningen ska vara giltig. Dessa fyra krav är: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Innan undersökningens påbörjats berättade jag för pedagogerna om mitt arbete och syfte, hur jag skulle genomföra mitt arbete och att de själva kunde bestämma om de ville ställa upp för mitt arbete. Vidare informerade jag om användandet av

ljudinspelning som hjälpmedel i min undersökning. De deltagande gav mig en positiv respons och de var villiga att ställa upp för mitt arbete hela vägen tills undersökningen var färdig. Jag ändrade deras namn för att skydda deras identitet. Före den inspelade intervjun försäkrade jag för dem att den bara skulle användas för mitt arbete och det bara var jag som skulle lyssna och ingen annan. Jag har lovat dem att efter mitt arbete är färdigt så skall jag radera intervjuerna från min dator.

24

5 Resultat

Nedan redovisar jag resultaten från mina intervjuer med pedagogerna. Pedagogernas tankar och idéer visar att lek har stort betydelse för barns språkutveckling. Jag går igenom olika delar ur pedagogernas svar.

5.1 Pedagogernas syn på att lära och utvecklas genom lek

Samtliga pedagoger har synpunkter om hur barnen lär sig och utvecklas genom lek. De menar att barnen lär sig det sociala samspelet och samtidigt utvecklar språket i leken. De var överens om att barn lär och utvecklas mycket genom lek t.ex. turtagning, konflikthantering, fantasi och att komma överens med andra samt motorik. Alice och Sandra tyckte att barn lär sig skapa nya kontakter och kompisar genom leken. De betonade att barn lär sig av varandra genom att prova nya saker och observera varandra.

Dessutom tyckte alla pedagogerna att språket utvecklas genom lek. De betonade att när barnen leker då utvecklar de språket eftersom det är mycket samspel som pågår under leken. Emma och Maria menade att barnen får hjälp av varandra med hur de skall uttrycka sig eller benämna saker om de inte kan komma på rätt ord eller uttrycker sig fel. Karin påpekar att då barn leker så skall man se det som en möjlighet för barnet att utvecklas och lära sig någonting nytt. Hon beskriver vidare att genom lek utvecklas språket då barnet tränar på språkliga begreppet såsom ord, ordförståelse och

meningsuppbyggnad. När det gäller de yngre barnen där språket inte är tillräckligt utvecklat använder de därför kroppsspråk, mimik, och gester som komplement menade Camilla. Hon tyckte att det är viktigt att kommunicera med barnen hela tiden under leken för att barnen skall kunna utveckla språket.

25

5.2 Pedagogernas resonemang om den styrda lekens

betydelse för språkutvecklingen

De tre barnskötarna svarade att den styrda leken är betydelsefull för språkutvecklingen. De tycker att vid styrd lek så måste man styra på rätt sätt. Det finns styrda lekar som kommer direkt ifrån pedagogerna och det finns styrda lekar som uppkommer från barnen anser Karin. Hon menar att barns inflytande är viktigt i leken. Man bör

observera, reflektera över vad barnen leken och hur pedagogerna kan utveckla den. Man kan se till så att barnenkan komma vidare och att de inte fastnar. Därigenom kan

pedagoger se till att det blir en bra styrd aktivitet som främjar barns språkutveckling. Pedagogerna kan ge instruktioner så får barnen lyssna och höra för att förstå reglerna. De sa vidare att den styrda leken speciellt hjälper barnen som är blyga eller

språkförsenade samt de små barnen.

Sandra och Maria tycker att styrd lek är viktig för språkutveckling. De sa att i den styrda leken så har de mer kontroll på vad barnen lär sig. De har möjligheter att tillgodose de områden som barnet verkligen behöver för att utveckla sitt språk. Dessutom får barnet uttrycka sina tankar, idéer och genom att vara där och lyssna på dem utvecklas språket. De svarade också att de ställer reflekterande frågor i leken så att barnen kan låta fantasin flöda och därmed bli inspirerade till att prata och tänka.

”Det behövs utmaningar i språket för att kunna utvecklas. T.ex. när barnen leker bockarna Bruse så kan de pröva på olika djurläten”(Sandra).

Alice var också övertygad i att den styrda leken har stort betydelse för språkutvecklingen. Hon utvecklade med att i den styrda leken är det hon som

bestämmer och hon vet vilka problem barnen har, till exempel om ett barn har svårt att säga en viss bokstav eller benämna vissa saker så kan hon fixa en skräddarsydd lek inriktad på problemet.

”Blåslek kan vara bra lek för att träna eller öva oavsett om barnet har

26

Hon sa att vid samling försökte hon styra så att alla barnen får vara med eftersom hon tyckte att det fanns vissa barn som inte riktig hängde med i leken. Hon uttryckte det här

”Ett barn som inte kan leka betyder inte att hon/han har problem med språket utan att de har problem med sin sociala förmåga. Det är det som brister när man har svårt att leka”.(a.a.)

Därför försökte hon att styra leken så att alla barn får chansen att leka. Hon tycker att i den styrda leken så kan hon förklara hur leken skall vara så att barnen känner sig trygga och säkra.

5.3 Pedagogernas resonemang om den fria lekens

betydelse för språkutvecklingen

Alice och Maria sa att vid fri lek kan barnen lära sig språket av varandra. Alice betonar att även de som är språkförsenade och de som talar olika språk kan vara med i leken eftersom barnen accepterar varandra trots språksvårigheter. De tränar och vågar prata i leken. Maria anser att vid fri lek ställs det lite krav på deltagarna. Barnen skapar

överenskommelser om reglerna innan de får igång leken, då behöver de språket. Därför tycker pedagogerna att i fri lek så kan barnen utveckla språket samt sociala förmågor.

Sandra benämner att fri lek är spontan. Barnen hittar och upptäcker olika saker som de är intresserade av.

”För att kunna upptäcka nya saker måste man utveckla sitt språk ännu mer”(a.a.). Hon menar att barnen som leker mycket har mer utvecklat språk då de utforskar och provar olika språkbegrepp under sina lekar.

Emma, Karin och Camilla tycker att den fria leken är viktig för barns

språkutveckling. Att barnen bestämmer själva vilka lekar och hur de skall utföra dem samt att de själva kan bestämma reglerna. Pedagogerna sa att de kan delta i leken ibland som jämbördig deltagare eftersom det kan hjälpa och motivera barnen att prova på och utforska nya lekar. Karin betonar att vid fri lek så finns hon i närheten för att observera barnen och kan sedan reflektera vilka lekar som främjar språket.

27

5.4 Pedagogernas metoder för att stimulera

språkutvecklingen genom lek

Alice sa att hon försöker hitta lekar där man kunde få träna språket exempelvis blåslekar som passar de som var språkförsenade. Vid samling är ett sätt att stimulera språket, att hon ser till att alla barn har möjlighet att prata och att lyssna på varandra. Hon menar att särskilt när de har tema så kan de bearbeta språket genom lek efter samlingen. Vidare sa Alice att hon kunde berätta sagor för att sedan övergå i lek där hon deltar i leken. Detta kan vara ett sätt att locka in barn i leken. Alice benämnde även att sagopåsar,

språkpåsar, matematikpåsar och böcker var bra hjälpmedel för att träna språket. Maria och Emma betonar att vara närvarande är viktigt för att stimulera barnens språkutveckling. Emma sa att om hon försöker erbjuda bra material men framförallt de försöker ge barnen tid att leka ostört i ett rum så att de får vara i fred när de leker utan att bli avbrutna. Maria påpekar att hon måste uppmuntra och försöka använda öppna frågor i deras lek så att barnen kan tänka och fantisera vidare. Hon benämner också att språkpåsar, sagopåsar samt flanosagor är bra hjälpmedel för att stimulera språket och föra barnet vidare i lek då de bearbetar vad de hört i sagan.

”Det är viktigt att barnen får reflektera att de får återberätta så man inte själv sitter och berättar allting”(Maria)

Sandra utrycker att hon använder mycket språkfrågor som metod för att stimulera barns språkutveckling. Hon menade att hon ofta frågar barnen vad som är spännande i deras lek så att barnen reflekterar kring leken tycker Sandra. Hon nämner också att gå igenom olika sorter av djur som metod för att träna språket. Barnen tränar på att säga djurens namn och prövar på olika djurläten.

”Att man använder alla sinnen gör att man utvecklar dem samtidigt”(Sandra).

Hon tyckte att det viktigaste för att stimulera barnens språkutveckling genom lek är att fånga barnen uppmärksamhet och lyfta fram vad de är intresserade av.

Pedagogerna sade att även vid matbordet finns det mycket språkstimulans t.ex. när de äter så kan de prata om maten och även om allt annat. De påpekade även att man kan arbeta med sagorna. De blir bättre om man dramatiserar dem, pratar runt omkring dem,

28

samt även utför en lek utav sagan. Ytterligare betonade de att använda naturen är viktigt för att stimulera språket samt lek. De ger barnen korta lekmässiga uppdrag vilket ger dem öppningar att prata om klassificeringar, insekter, fåglar och svampar. I dessa

aktiviteter kan barnen jämföra och diskutera sitt uppdrag. Att uttala eller benämna saker och ting är viktigt så att barnen behärskar de nya orden. Speciellt de yngre barnen har nytta av detta för att utöka sitt ordförråd. Karin och Camilla tryckte på att man bör observera, reflektera, dokumentera och ställa öppna frågor till barn. De menar att genom dessa metoder tycker de att de kan stimulera, följa och därmed främja barnens

språkutveckling.

5.5 Pedagogernas roll och pedagogisk miljö

Karin och Emma har liknande synpunkter om att en viktig uppgift som pedagoger har är att försöka hitta något sätt att fånga alla barnen. De sa att de brukar fånga barnens uppmärksamhet genom dramatisering. T.ex. man ställer man sin röst eller klär ut sig om de skall leka. Man går in i en roll vilket barnen tycker är spännande uppmuntrar deras nyfikenhet.

”För att få en intresserad, en motiverad och en nyfiken grupp som är sugen på att lära sig, då måste jag själv visa intresse”(Karin).

De påpekar det är viktigt att rummen skall vara intressanta och inbjudande för barnens inlärning och utveckling. Vidare tycker de att naturen är viktig resurs för lärande och utveckling hos barn.

Sandra och Maria har båda åsikter att det hjälper om man själv är motiverad, glad, engagerad samt uppmuntra barnen. Särskilt viktigt är det när ett barn inte vill vara med i leken.

”Det viktigt är att man hitta gemensamma intressen hos barn och man måste vara öppen för att ändra planeringen”(Sandra)

”Det är viktigt att man är medveten om vad man gör hela tiden. Att vara en bra förebild i varje barns liv”(Maria)

29

De framhäver att lärande miljön är jätteviktig. De menar att man kan skapa ett trevligt och intressant rum i rummen och att man kan utnyttja allt som finns i rummet t.ex. golv, väggar och små hörnor. De sa fortsättningsvis att de använder mycket från naturen vilket ger barnen möjlighet att upptäcka många olika saker själva. I denna aktivitet använder barnen språket för att kunna förklara vad de har hittat. Detta utvecklar deras språk och tänkande.

Alice och Camilla poängterar att det är viktigt att vara delaktig, närvarande och att stötta barnet. Därför finns de i närheten hela tiden när barnets leker inne eller ute i

verksamheten.

”För små barn är det viktigt att de har vi vuxna hela tiden är omkring sig när de

leker, för att hjälpa och vägleda dem”(Camilla).

”Vi försöker att stödja, hjälpa och motivera barnen för att locka in dem i leken och på det sättet så kan barnen utveckla sina sociala kompetenser och

språket”(Alice)

De två pedagoger menar att de försöker vara synas och ha koll på vad som händer under leken antingen inne eller ute i verksamhet. När det gäller miljön skall den vara lockande och attraktiv för att stimulera lek och språket anser de. I deras verksamhet finns bokhyllor, byggrum, affärsrum, lekvrå, dockhörna, ateljé, matterum och lekhallen som pedagogerna och barnen kan använda för att utföra aktiviteter.

30

6 Analys

6.1 Pedagogernas syn på att lära och utvecklas genom lek

Samtliga pedagogerna är övertygade om att barn lär och utvecklas genom lek.

Framförallt sociala kompetenser och språket utvecklas. Svaren visar att vid lek så lär sig barnen mycket av varandra och utvecklas samtidigt genom att kommunicera verbalt och icke verbalt samt att hjälper varandra. Vid lek kommunicerar barn på olika sätt. Särskilt små barn (som Camilla sa) använder mycket kroppsspråk, mimik och gester i leken. Även Lindhal (2009) menar att barn språkutveckling börjar med gester, mimik och kroppsspråk. Att barn kommunicerar med varandra genom att använda ord, rörelser, gester, ljud, röstlägen och andra signaler enligt utrycker även Pramling Samuelsson & Sheridan (1999).

Att med stöd av vuxna att benämna saker i sin omgivning och att lyssna är viktig för barns språkutveckling menar pedagogerna. Pedagogerna var överens om att barnen har stora möjligheter att utveckla språk och fantasi genom lek. Pedagogerna gemensamma synpunkter visar att lek kan bidra till barns lärande, sociala och språk förmågor. Som jag skrivit tidigare i litteraturgenomgången hänger detta ihop med åsikterna från Linqvist (1996) och Knutsdotter Olofsson (2003) som menar att språket och social kompetens utvecklas genom lek.

31

Barn använder språket i leken för att kunna förstå och diskutera hur leken ska utföras. Pedagogernas svar tyder på att barnen lär sig även att skapa ny vänskap genom lek. Det bekräftas av Öhman(2003) som påpekar att barn söker tillhörighet, kamratskap, samvaro och intressen. Hon menar att då barnen skapa vänskap så utvecklas samspel, lek och förmågan till vänskap oavsett åldrar. Därför bör leken utföras i interaktion med lekkamrater. Pedagogernas svar håller med då de anser att barn leker bäst och lär sig komma överens med andra barn i leken. Pramling Samuelsson & Sheridan (1999) beskriver i samma tema att ”I leken utforskar barn sin omvärld, bearbetar intryck och

erfarenheter och kommunicerar med andra. Genom lek utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt”(s. 83)

6.2 Pedagogernas resonemang för styrda lekens betydelse

för språkutveckling.

Pedagogerna var eniga om att den styrda leken har stor betydelse för barns

språkutveckling. Men de har skiftande idéer på hur man kan utföra den styrda leken. Barnskötarna menade att då man styr en lek måste de ske på rätt sätt. Barns inflytande är viktigt i en styrd lek menar Karin. Genom att hon observera barnen i leken så kan hon planera vilka lekar som alla barn passar till att leka. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att pedagoger ska möta barn på deras nivå i leken och hjälpa dem att göra sin lek och sitt skapande mer utvecklande. Eftersom det finns barn som har svårt att komma in i leken, särskilt de yngre barnen och de språkförsenade. Camilla och Emma talade om att i den styrda leken kan de ge instruktioner för barn förstå lekens regler som de skall följa och vilka karaktär ska barnen föreställer. Hangård Rasmussen (1978) betonar att för att leda i leken måste den vuxna känna lekens lagar och måste själv vara deltagare. Författaren betonar att pedagogen har dubbla funktioner i en styrd lek. Att leka som ett av barnen, man måste komma in i barnets lekvärld och att leka som vuxen är en funktion, en annan är att man har klart för sig vilken riktning leken bör gå och vilket innehåll den bör få.

Även Förskollärarna menade att i en styrd lek har de möjlighet att se vilka aktiviteter som främjar språket för att barn skall kunna träna och utveckla språket. Det är viktigt att i en styrd lek se till att alla barn har möjlighet att pröva och utforska omgivningen. Detta

32

samstämmer med litteraturen som jag skrev om ovan Rasmussen(1978)och

Poulsen(1995). Att stödja barn och utföra en lämplig lek för alla samt att alla barnen har roligt är viktigt enligt Alice. Hon menar att i en styrd lek kan hjälpa barn som har svårt att komma in i gruppen. Hon kan då motivera de barnen att ingå i leken. Alice

utvecklade vidare att de barn som har svårt att vara med i leken beror ofta på bristande social förmåga eller på språkförsening. Enligt Knutsdotter Olofsson(2003) finns det barn som inte vill lämna verkligheten eller rädda för att gå in i lekvärlden eftersom de är inte vana för det. Vissa barn leker sällan med sina lekkamrater eftersom de inte

behärskar de sociala lekreglerna. Då blir det svårt för de att komma in i gruppen på grund av brist sociala kompetenser. Författaren uttrycker att barn måste känna sig trygga både hos pedagogerna och hos lekkamrater så att de kan gå vidare och inte hakar upp sig på något. Med hjälp av lek så kan man nå barn som dragit sig undan kontakt påpekar författaren. Pedagogerna svar var tydligt att i en styrd lek har de mer kontroll på att kunna inrikta aktiviteterna så att de kan hjälpa barnen att utveckla språket samt sociala förmågor.

6.3 Pedagogernas resonemang om fria lekens betydelse

för språkutvecklingen

Den fria leken är betydelsefull för språkutveckling menar pedagogerna. Maria och Alice svarade att vid fria leken barn utveckla språket då barnet använder antingen kroppsspråk och/eller verbal kommunikation för att diskutera lekregler. Eftersom vissa lekar ställer krav på att deltagarna fårstår reglerna så är språket är viktigt. Dessa åsikter instämmer med de i litteraturkapitlet som Knutsdotter Olofsson (2003) uttryckte. Sandra menar att fri lek är spontan och ger barn upptäcker vilket fångar deras intresse vilket ger

språkkunskaper vilket även nämns i litteraturer Grönvall (1990) samt Öhman (2003) som påpekar att i den fria leken kan utveckla barnets självkännedom, tillit, och ta förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förutsättningar. I den fria leken barn känner sig trygg i sig själv och i gruppen.

Barnskötarna menar att den fria lek är utifrån barns egna idéer där de själva

bestämmer vilka lekar ska de leka inne eller ute på verksamheten. Då det är fri lek kan det finnas barn som har svårt att leka i gruppen på grund av blyghet eller har svårt att

33

hävdar sig i leken. Därför anser de att man kan delta i deras lek för att leda och

uppmuntra barn som är blyga. Särskilt små barn behöver det eftersom deras språk inte är färdig utvecklas. Detta kan leda till att barnen känner sig trygga och vågar att prova nya saker i verksamheten . Niss & Söderström,( 1996)instämmer i detta och betonar att ”när en vuxen finns hos barnen och är delaktig i leken känner barnen sig trygga. På så

sätt skapas en trygg ram runt barnen och leken”( s.44). Detta samstämmer även med

Karins arbetssätt att hon finns i närheten när barnen leker för att ge dem trygghet. Jag anser att observera den fria leken är ett sätt att reflektera över vilka lekar som bidrar till barns utveckling. Därför betonar pedagoger att vara närvaro är viktigt även om det är fri lek.

6.4 Pedagogernas metoder för att stimulera

språkutveckling genom lek

Pedagogerna har samtliga tankar om olika metoder de använder för att stimulera språkutveckling genom lek. De har en mängd metoder för att stimulera språket såsom sagor, språkpåsar, flanosagor, böcker, osv. Alice svarade att genom blåslek kan hon stimulera barn som är språkförsenade och även barn som är språkbegåvade. Det är ett sätt att träna språket och barn har det roligt när de gör detta aktiviteter. ”Språklek och

munmotorik ska man ha varje dag. Det kan man göra på många sätt; blåsa, suga, eller kanske måla med sugrör” menar Kicki Rennegård (1997, temaserie från tidningen

förskolan, s.63). Det är viktigt med munmotorik eftersom det hjälper till att utveckla språket hos yngre barn och barn som är språkförsenade. Även vid samling och vid matbordet är mycket språkstimulerande eftersom alla barn har möjlighet att prata, sjunga och lyssna med varandra. Niss och Söderström(1996) påpekar att samlingar som innehåller sång, ramsor, rörelselekar eller sagor stimulerar språkutvecklingen.

För att stimulera språket använder pedagogerna frågor, sätta ord när orden inte räcker till för att benämna saker och ting. Enligt Niss & Söderström(1996) barnen utvecklar språket genom att samtala hela tiden och vardagssituationer ger dem goda möjligheter att stimulera språket. Pedagogernas stimulerar språket genom att använda språkpåsar, sagopåsar och att erbjuda ett bra material. Enlig Arnqvist(1993) sagor och sagoläsning intar en central roll i förskolans verksamhet. Man måste välja en kortare saga för att

34

hålla barnets intresse och nyfikenhet. Låt barnen tolka och återberätta sagan med hjälp av bildmaterial. Därefter får barnen spela teater. Pedagogerna var eniga att låta barnen att återberätta genom att ställa rätt frågor utifrån sagan. Vilket även Hagtvet &

Palsdottir(1992) påpekar genom ”när barnen själva återberättande sagan var det viktig

att en vuxen ställde lämpliga frågor om det behövdes så att de viktigaste elementen i berättelsen kom med”(s.101).

6.5 Pedagogernas roll och pedagogisk miljö

Pedagogernas roll är viktig för barnen under sin vistelse i förskolan. Deras svar

understryker att vara närvarande och lyhörd är betydelsefullt för barnens utveckling och lärande. Barn behöver vuxna i sin värld och även i sin lek. Därför skall man vara en motiverad och engagerad förebild i sin roll som pedagog för att kunna påverka barns utveckling. Man måste leda och stödja barnen i deras lek så de kan utvecklas ännu mer. Som jag nämnde i litteraturkapitlet kan jag hämta stöd hos Lindhal(1998) och Svensson (2009) som belyser vuxnas närvaro hos barn för att guida och motivera barns

individuella lärande och utveckling. Pedagogernas bemötande för barnens behov är viktigt i deras lek så att de utvecklas vidare. Knutsdotter Olofsson (2003) betonar att ”Pedagogik är att möta barn på deras nivå i leken och hjälpa dem att göra sin lek och

sitt skapande alltmer utvecklat och utvecklande.”(s.81).

Miljön är jätteviktig både inne och ute på verksamheten och påverkar barns språkutveckling och lärande menar pedagogerna. De betonade att ett rum skall vara inbjudande, intressant och att det skall finnas material som passar till barnens behov och ålder. Pedagogerna menar att de skall erbjuda en lockande verksamhet så att barn trivs under sin vistelse i förskolan samt att det bidrar till att utveckla deras förmågor. Pramling Samuelsson & Sheridan(1999) betonade liknande att ” den pedagogiska

miljön bör därför vara utformad så att barnens allsidiga utveckling främjas genom ett lustfyllt lärande, lek, kreativitet och skaparlust”(s.89). Pedagogerna nämnde att använda

naturen är ett sätt att motivera barnen att utforska och upptäcka vad som finns. Naturen är en stor resurs i deras förskola, särskilt då förskolan är belägen intill naturen. Stöd för detta finns även i läroplanen: ”förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och

35

naturvårdsfrågor. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö”(Lpfö98, reviderad 2010, s.7). Pedagoger

betonade vidare att naturen stimulerar barns nyfikenhet i sin omgivning, där kan de prata mycket om olika föremål t.ex. löv, träd, insekter osv. och de kan sär utföra många stimulerande aktiviteter. På det sättet utvecklas barns språk, motorik och sociala kompetenser

36

7 Diskussion och slutsats

7.1 Slutsats

Jag kom fram att leken har stor betydelse för barnens språkutveckling baserat på mina intervjuer samt teoribakgrunden. Leken är ett viktigt verktyg i förskolan eftersom det främjar både språket och lärandet. Därför fick barnen leka hela tiden under sin vistelse i förskolan. Mina intervjuer visade att barnen använde språket hela tiden i leken och även vid andra tillfällen. Jag kom fram till att både den styrda och den fria leken har stor betydelse, då det visade sig att båda har bidragit till barnens språk helt enligt Paigets och Vygotskijs teorier. Leken utvecklar även motorik, sociala kompetenser, fantasi samt konflikhantering. I och med detta har fått jag svar på mina frågor och nått mitt syfte. I leken får barn, som Vygotskij påpekar, använda sin fantasi genom att föreställa olika karaktärer i leken och därigenom skapa sin egen värld. Särskilt de stora barnen utvecklas på detta sätt. De små barnen utvecklar även språket genom lek, då de

kommunicerar genom kroppsspråk, mimik och gester istället för verbalt då språket inte är tillräckligt utvecklat. De utvecklas mycket genom att härma sin omgivning vilket bekräftar det som beskrivs i Piagets teori om lek. Närvarande vuxna är viktiga i barnens lek eftersom det ger motivation och hjälp. Speciellt när de inte behärska leken. Det finns

37

barn som har svårt att komma in i leken då är stöd och uppmuntran från pedagogerna viktigt.

Min undersökning visade också att leken stimulerar språket genom att använda olika metoder såsom sagor, språkpåsar, matematikpåsar osv. Jag kom också fram till att pedagogerna har olika metoder för att utföra lekar som främjar språket. När det gäller de små barnen så behöver de vuxna i större utsträckning närvara i leken för att guida och uppmuntra så att leken inte spårar ur. De vuxna bör kommunicera mycket för att

stimulera barnens språk. För stora barn är det en utmaning att hitta intressanta lekar som kan fånga deras nyfikenhet samt främja språket.

Vidare visade sig att verksamheten skall vara inbjudande för att barnen skall stimuleras i deras intresse för att utforska rum i rummen. Där får barnen utföra olika lekar i rummen. Naturen är ytterligare ett bra sätt också att stimulera lek och språket, där får barnen utforska sin utomhusomgivning. På så sätt kan språket växa fram genom att barnen pratar om olika föremål som de hittat i naturen. Jag kom dessutom fram till att de vuxnas närvaro i barnens lek är viktig eftersom det är de som uppmuntrar och stödjer barnen i deras lek vilket främjar språket. Vidare kan pedagogerna hjälpa genom att ställa produktiva frågor under leken så språket och tänkandet utvecklas. Min slutsats efter att jag avslutat min undersökning är att lek är viktigt för barnen språkutveckling. Jag kommer att använda leken som hjälpmedel för att utveckla barnspråket i min

framtida yrkesroll då jag är övertygad om att leken bidrar starkt till barns utveckling och lärande.

7.2 Metoddiskussion

Min tanke från början var att utföra min undersökning med både intervjuer samt observationer. Jag fick rådet att det blir för mycket för mig om jag skulle göra båda. Därför bestämde jag mig för att bara utföra intervjuer med pedagogerna. Jag fick fyllig bra information från pedagogernas synpunkter som jag inte kunnat föreställa mig dessförinnan. I intervjusynpunkterna resonerade pedagogerna runt de frågorna som jag hade ställt. De gav svar på mina frågeställningar och uppfyllde mitt syfte. Jag var nöjd med resultat. Det fungerade bra att ställa följdfrågor så att pedagogerna kunde utveckla

38

sina resonemang. Tesen om att leken har stort betydelse för barnens språkutveckling fick stort stöd i pedagogernas svar och det gick även att göra kopplingar till teorierna kring detta.

Under arbetets gång upptäckte jag att jag skulle kunnat få mer heltäckande

information om jag dessutom gjort observationer. Eftersom i observationen så kan man se hur pedagogernas förhållningssätt till barnens lek ser ut i praktiken. Hur utvecklar barnen sitt språk i en pågående lek? Hur stimulerar pedagogerna barnspråkutvecklingen genom lek på plats? Dessa frågor uppstod när jag analyserade mina intervjuer.

Dessutom skulle jag velat fokusera ytterligare på stora barn eftersom de kommunicerar mer under leken.

Jag hoppas detta arbete inspirerar till vidare forskning i framtiden inom detta område och till att få göra både observation och intervjuer på olika förskolor för att ytterligare ta reda på hur leken används av pedagogerna i verksamheten för att främja barnens

39

8

Referenser

Arnqvist, Anders(1993) Barns språkutveckling. Lund, Studentlitteratur

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund, Studentlitteratur

Fast, Carina (2008) Literacy – i familj, förskola och skola. Studentlitteratur AB, Lund Grönvall, Karin(1990) Utan lek inget liv. 19 variationer på ett tema. Författares Bokmaskin, Stockholm

Hangaard Rasmussen, Torben (1993) Den vilda leken. Lund, Studentlitteratur Hangård Rasmussen, Torben (1983) Lekens betydelse. En studie i förskolebarnets

psykiska utveckling. Lund, Bröderna Ekstrands Tryckeri AB

Hägglund, Kent (1989) Lek Teorier, Kent Hägglund och Esselte Studium AB, Berling Arlöv

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa(Red.)(2009) Leka för att lära, Utveckling, kognition

40

Knutsdotter Olofsson, Birgitta(2003) I lekens värld. Liber AB

Knutsdotter Olofsson, Birgita (1987) Lek för livet. En litteraturgenomgång av forskning

om förskolebarns lek. Stockholm, HLS Förlag

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur Lillemyr, Ole Fredrik (1990) Lek på allvar, Teorier om lek under förskoleåren. Lund, Studentlitteratur

Lindhal, Marita (1998) Lärande småbarn. Lund, Studentlitteratur AB Lindqvist, Gunilla(1996) Lekens möjligheter. Lund, Studentlitteratur Lindö, Rigmor (1998) Det gränslösa språkrummet. Lund, Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode (1995) Observation och intervju i förskolan. Lund, Studentlitteratur

Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin(1996) Små barn i förskolan. Att passa barn är

väl ingen konst? Lund, Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja(1999) Lärandets grogrund. Lund, Studentlitteratur

Poulsen, Arne (1995) Barnets utveckling. Lund, Studentlitteratur

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Akademiska förlag

Stukat, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund, Studentlitteratur AB

Svensson, Anna- Katrin(2009) Barnet, språket och miljön. Lund, Studentlitteratur AB Temaserie från tidningen Förskolan. (2003). Vägar till språket – teori och praktik på

41

förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Trost, Jan(2005) Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (2010) Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i

förskolans läroplan. Tryck åtta45, Solna december 2010.

Vetenskapsrådet (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk –

samhällsvetenskaplig forskning. (hämtat 2011-10-15) http://www.vr.se

42

9 Bilaga

9.1 Intervjufrågor

 Bakgrundsfrågor

Leken i allmänt

 Hur definierar du begreppet av lek?

 Kan du beskriva en situation/situationer där barnen leker, vad gör de då och vilka material använder de sig av?

 Vad är det barnen utvecklar och lär sig genom lek?

Lekens betydelse för språkutveckling

 Hur ser du på fria lekens betydelse för barnens språkutveckling?  Hur ser du på styrda lekens betydelse för barnens språkutveckling?

Metoder för att främja språkutveckling

 Vilka metoder använder du dig av som pedagog för att stimulera barnens språkutveckling genom lek?

 Hur använder du som pedagog miljön för att främja barnens språkutveckling, inne – ute?