Tandhygieniststuderande i Skåne -Varför väljs tandhygienistyrket och vilken längd på tandhygienistutbildning söks?

Tandhygieniststuderande i Skåne

- Varför väljs tandhygienistyrket och vilken längd på

tandhygienistutbildning söks?

Ulrika Olsson

Handledare: Lina Gassner & Anneli Lönnblad

Examensarbete 7,5 hp Malmö högskola

Tandhygienistprogrammet Odontologiska fakulteten K4 VT 2010 205 06 Malmö

1

Förord

Mitt intresse för tänder började ungefär i tioårsåldern då tandläkaren berättade att jag saknade fyra permanenta tänder varför motsvarande mjölktänder skulle dras ut så att jag skulle slippa tandställning. Det visade sig dock att jag fick ha tandställning ändå ett tag men mitt intresse för tandvård hade i alla fall väckts.

Nu är jag en planeringsmänniska och hade redan långt innan dess bestämt att jag ville bli lärare varför det dröjde några år innan tankarna föll på tandvården igen. Med redan en utbildning i bagaget kände jag att jag inte ville lägga alltför många år på studier och då fanns ju tandhygienistutbildningen där som ett tvåårigt alternativ. Dessutom tyckte jag att min tidigare utbildning som lärare var ett bra komplement till tandhygienistyrket då även det innebär en smula undervisning om än med patienter istället för elever.

Då jag nu skulle skriva ett examensarbete föll det sig därför naturligt att fråga andra tandhygieniststuderande varför de vill bli tandhygienister och vad de har för tankar om utbildningens längd.

Jag vill även passa på att tacka de förstaårsstudenter som gav av sin tid för att fylla i enkäten. Ett stort tack även till mina handledare för att de har gett mig stor frihet under processens gång men även varit till hjälp då jag behövt dem. Jag vill även tacka min kusin och min lillasyster som har läst igenom mitt arbete med öppna ögon och gett sina tips och kloka råd. Sist men inte minst vill jag tacka min man som hela tiden har stöttat mig under min utbildning till tandhygienist.

Tack alla! Trää i april 2010

2

Tandhygieniststuderande i Skåne

- Varför väljs tandhygienistyrket och vilken längd på tandhygienistutbildning

söks?

Ulrika Olsson

Olsson, U. Tandhygieniststuderande i Skåne. Varför väljs tandhygienistyrket och vilken längd på tandhygienistutbildning söks? Examensarbete 7,5hp. Malmö högskola: Odontologiska fakulteten, Tandhygienistprogrammet, 2010.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att redogöra för varför tandhygienistyrket väljs och varför den två- eller treåriga utbildningen till tandhygienist söks.

Uppsatsen ger en översikt hur tankegångarna tidigare har varit inför tandhygienist-utbildningens längd. Hösten 2010 ska den behörighetsutredning som regeringen tillsatt redovisa vad de kommit fram till om tandhygienistutbildningens längd. För att få svar på uppsatsens syfte har en enkät utlämnats till förstaårsstudenter på tandhygienistutbildningen i Kristianstad och Malmö.

Resultaten från enkätundersökningen visar att endast hälften av tandhygieniststudenterna har utbildningen som sitt förstahandsval. Tandhygienistyrket väljs främst för att studenterna vill arbeta med människor men även för att de vill arbeta praktiskt och för att yrket har goda framtidsutsikter.

Hälften av Malmöstudenterna valde Malmö just för att utbildningen där är tvåårig medan en tredjedel av Kristianstadstudenterna valde utbildningen för att den var treårig och de på så vis skulle få en bättre utbildning.

Nyckelord: förstaårsstudenter, högskola, Kristianstad, Malmö, tandhygienist,

tandhygienistutbildning, tandhygienistyrke.

Abstract

The purpose of this essay is to explain why the dental hygiene profession is chosen by dental hygiene students and why the two- or three-year program in dental hygiene is chosen.

This essay provides an overview of previous ideas regarding the length of the dental hygiene education. A survey was made on first-year dental hygiene students at two universities in southern Sweden to find the answers to the purpose of this essay.

The results from the survey shows that only half of the dental hygienist students put their education as the top choice when applying to university. The dental hygiene profession is chosen primarily because of the desire to work with people but also because they want to work with their hands and that the profession has good prospects.

Half of the Malmo students chose Malmo just because the education is two years there while a third of the Kristianstad students chose the education there because it was three years and that they would have a better education therefore.

Key words: dental hygiene education, dental hygiene profession, dental hygienist,

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte och problemformuleringar ... 5

2 Litteraturgenomgång ... 6

2.1 Två- eller treårig utbildning? ... 6

2.2 Tandhygienistyrket inom Europa och i framtiden ... 7

2.3 Tandhygienist – ett männsikovårdande yrke ... 7

3 Material och metod ... 8

3.1 Genomförande ... 8

3.2 Bearbetning ... 9

3.3 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 9

3.4 Etiska aspekter ... 9 3.5 Metoddiskussion ... 9

4 Resultat ... 11

5 Diskussion ... 13

Referenser ... 15

Bilaga 1 ... 16

4

1 Inledning

Tandhygienistyrket är relativt ungt både i Sverige och i övriga världen. Under drygt 40 år har man kunnat utbilda sig till tandhygienist i Sverige och under nästan hela tiden har utbildningens längd varit ifrågasatt. Från början var utbildningen ettårig men redan då utbildningen blev tvåårig 1992 dröjde det inte länge innan det hördes röster om att utbildningen borde bli treårig. Regeringen tillsatte ifjol en behörighetsutredning som bland annat ska utreda tandhygienistutbildningens längd. I oktober 2010 beräknas utredningen vara klar (Socialdepartementet, 2009).

Även yrket som sådant är ifrågasatt av allmänheten. Om tandläkaren vet man att han/hon lagar hål men tandhygienisten uppfattas ofta som en sadist som bara plågar en. Är

tandhygienisten en sadist eller varför vill någon annars bli tandhygienist?

Alla som någon gång varit hos en tandhygienist vet att det är en långt ifrån trevlig upplevelse. Samma sak var det för mig denna gång. Efter att tandhygienisten pillat i mitt tandkött och skrapat på tänderna i ca 30 minuter var hon klar. Hennes syl eller vad de kallar tortyrverktyget på fackspråk var blodigt och tandköttet lika så.

Då slog det mig: Vilken människa vill pilla i folks munnar 8 timmar om dagen. Peta och rota tills det blöder och patienten lider i alla fall 70% av tiden. Då måste man nästan vara sadist. Eller ha något perverst intresse av tänder (Nilsson, 2010).

1.1 Bakgrund

Redan på 1920-talet kom förslag om att utbilda tandvårdspersonal för enklare uppgifter. En ökad medvetenhet om tandhälsans status ökade behovet av tandläkare vilket gjorde bristen tydligare. Det fanns endast ca 500 tandläkare i Sverige och dessa arbetade mestadels med vuxna patienter i städerna. Barn, fattiga och folk på landsbygden hade inte tillgång till tandläkare (Bejerot, 1998). Förslag om att ”överlämna viss enklare tand- och munbehandling till hjälpkrafter” (Ståhl & Fredenholm, 1998, s.161) avvisades dock bestämt. Tandläkarna hade monopol på tandvården och ville inte gärna släppa in någon annan på marknaden. Enligt Bejerot (1998) blev protesterna stora bland tandläkare mot att införa en utbildning som inte hade tandläkarens kompetens. Under flera årtionden därefter framfördes olika förslag om en form av tandhygienistutbildning liknande den i USA eller Norge1 utan att det gick vidare.

Först 1968 blev tandläkarbristen så stor att en ettårig försöksutbildning för tandsköterskor som hade minst två års erfarenhet startades. Då var tanken att tandhygienisten främst skulle arbeta med rengöring av tänderna, ta bort tandsten, undervisa i munhygien och annat profylaktiskt arbete. År 1988 startade en tvåårig försöksutbildning för tandhygienister där de sökande inte behövde vara tandsköterskor och från och med 1992 är utbildningen tvåårig. En legitimerad yrkesgrupp blev tandhygienisterna först 1991 (Ståhl & Fredenholm, 1998; Socialstyrelsen, 2007).

Inom Europa finns tandhygienistyrket endast i vissa länder och utbildningen varierar mellan två och fyra år. I Norden är det bara i Norge och Sverige som man kan bli tandhygienist efter endast tvåårig utbildning. Sedan tandhygienistyrket etablerades för 40 år sedan har stora förändringar skett och i framtiden krävs större arbetsinsatser inom utbildning, information och hälsoupplysning. År 1993 infördes en ny högskolelag och många högskole-utbildningar blev treåriga. Av de 21 yrken som är reglerade inom hälso- och sjukvården är

1

USA sägs vara ursprungslandet för tandhygienister där det redan år 1910 startades en kurs för ”dental nurses”. I Norge startade 1926 en ettårig utbildning till tandhygienist (Socialstyrelsen, 2007).

5

tandhygienistutbildningen den enda som bara är tvåårig. Dessutom är det den enda utbildningen som varierar i längd. Socialstyrelsen anser att utbildningen bör vara treårig för att ”denna yrkeskår med tillfredsställande patientsäkerhet ska kunna klara de uppgifter som framtidens tandvård står inför” (Socialstyrelsen, 2007, s.7).

Utbildningen till tandhygienist är i nuläget tvåårig men på alla åtta utbildningsplatser i Sverige kan man välja att läsa tre år istället. Enligt Socialstyrelsen (2007) väljer ungefär en tredjedel av studenterna att gå det tredje året2. I Göteborg, Kristianstad och Karlstad har man valt att lägga upp utbildningen som ett treårigt program medan det i t.ex. Malmö är ett tvåårigt program med möjligheten att läsa ett tredje påbyggnadsår. Följden blir att nästan alla läser tre år i Kristianstad medan det är ett fåtal som läser det tredje året i Malmö.

Högskolan Kristianstad är bara hälften så stor som Malmö och har ca 12 000 studenter.

Högskolan är ingen fakultet och tandhygienistutbildningen är det enda tandvårdsyrket på skolan. Årligen antas 30 studenter till tandhygienistprogrammet och då utbildningen är treårig innebär det att här går som mest 90 blivande tandhygienister samtidigt. För de som blir antagna till en utbildning på minst 15hp erbjuder Högskolan en bostadsgaranti. Denna garanti innebär att studenten erbjuds att bo i en vanlig lägenhet eller i en studentbostad nära Högskolan (Högskolan Kristianstad, 2010).

Malmö Högskola är Sveriges största högskola med 23 000 studenter varav knappt hälften

studerar på heltid. Högskolan är indelad i en centrumutbildning, två utbildningsområden och två fakulteter varav odontologiska fakulteten är den ena. Odontologiska fakulteten har ca 300 helårstudenter varav tandhygienisterna är max 36 till antalet då 18 tandhygieniststudenter antas per år. Studenterna på Malmö Högskola kommer ofta från hem där studietradition saknas. Knappt hälften har arbetat innan de började studera och är vid studiestarten något äldre än genomsnittsstudenten (Hellström, 2006; Malmö Högskola, 2010).

1.2 Syfte och problemformuleringar

Syftet med denna uppsats är att redogöra för varför det två- eller treåriga programmet till tandhygienist söks. Min hypotes är att de studenter som väljer att studera i Malmö gör det av den anledningen att utbildningen där endast är två år, dvs. man väljer utbildningens längd framför yrket i sig. De som väljer att studera i Kristianstad har däremot i första hand har valt att bli tandhygienister och de har därför sökt in till samma utbildning på olika utbildningsorter.

Utifrån syftet har jag ställt följande problemformuleringar: • Varför väljs tandhygienistyrket?

• Varför söks den två- eller treåriga tandhygienistutbildningen?

2

6

2 Litteraturgenomgång

Sveriges Tandhygienistförenings hemsida besöktes först för att se vad de har för åsikt om tandhygienistutbildningens längd. Titlarna på alla FÖS-arbeten som skrivits på tandvårdshögskolan i Malmö har gåtts igenom för att se om någon liknande undersökning gjorts, vilket inte var fallet. Sökningar på ämnesorden ”tandhygienist” och ”tandhygienist-utbildning” gav sex träffar i Artikelsök 091120. Av dessa sex träffar handlade fyra artiklar om tandhygienistutbildningens längd. En sökning på www.scholar.google.se 100403 på ämnesorden ”tandhygienist” respektive ”tandhygienistutbildning” gav 391 respektive 30 träffar. Rubrikerna på dessa träffar lästes för att kunna hitta relevanta artiklar till litteratur-genomgången. Sökorden ”tandhygienist” och ”tandhygienistutbildning” har även använts för att hitta fakta till ämnet på Regeringskansliets, Socialstyrelsens och Högskoleverkets hemsidor. Regeringskansliets hemsida gav 30 respektive två träffar, Socialstyrelsens hemsida gav endast 25 träffar på sökordet tandhygienist och högskoleverkets hemsida gav 83 respektive 13 träffar. Träffarna gicks sedan igenom på samma sätt som med träffarna från www.scholar.google.se.

2.1 Två- eller treårig utbildning?

År 1996 gjorde Högskoleverket en utredning om olika vårdutbildningar inom högskolan. I den utredningen kom man fram till att ”Ingen av tandhygienistutbildningarna uppfyller kraven på högskolemässighet” (Högskoleverket 1996, s.74). I utredningen Tandhygienisternas

framtida uppgifter och kompetens av Socialstyrelsen från 1997 läggs ett förslag om att

tandhygienistutbildningen bör bli treårig. Högskoleverket håller dock inte med socialstyrelsen utan ansåg då att förbättringar kunde göras inom den tvååriga utbildningen. Två år senare kommer socialstyrelsen med en ny rapport, Framtida kompetensfördelning och

utbildnings-kapacitet för olika yrkeskategorier inom tandvården. Återigen framförs åsikten om att

tandhygienistutbildningen bör bli treårig.

I december år 2000 framför även Sveriges tandhygienistförening (STHF) en skrivelse om att den tvååriga utbildningen hämmar utvecklingen av ämnet munhälsa då den försvårar möjligheten för tandhygienister att forska. STHF anser även att kraven redan är höga och att utbildningen måste anpassas för att motsvara kraven (SOU, 2002). I en artikel i Tandläkartidningen uttrycker även Yvonne Nylund, ordförande i STHF, att det är ”nödvändigt att möta kraven med en längre utbildning” (Karlsson, 2009, s.66). Nylund tycker att tandhygienisterna är duktiga på att internutbilda sig men att de kunskapsluckor som den tvååriga utbildningen innebär inte ska behövas täppas igen med dessa efterutbildningar. Enligt Nylund har Tandläkarförbundet inte tagit ställning till hur de ser på en eventuell treårig tandhygienistutbildning. Nylund anser dock att det inte finns något att fundera över.”Syftet med den treåriga utbildningen är inte att ta över fler av tandläkarnas uppgifter utan att tandhygienisten ska vara rustad att ta sitt ansvar i tandvårdsteamet på ett kvalitets- och patientsäkert sätt” (Karlsson, 2009, s.67).

Socialstyrelsen ser dock vissa problem med att förlänga tandhygienistutbildningen. En treårig utbildning skulle innebära högre kostnader för staten och även den enskilde individen då denne måste ta studielån ytterligare ett år. Om inte mer pengar tillförs utbildningen innebär detta att antalet utbildningsplatser istället måste dras ner. Detta då utbildningen blir treårig vilket gör att ett färre antal tandhygienister examineras årligen. I utredningen år 2002 slår därför socialstyrelsen fast att tandhygienistutbildningen även fortsättningsvis bör vara tvåårig. Socialstyrelsen anser även att det ska finnas påbyggnadsutbildningar på högskolenivå men att det är arbetsgivarnas ansvar att vidareutbilda tandhygienisterna (SOU, 2002).

7

I betänkandet över Tandvården till 2010 föreslår dock Socialstyrelsen att tandhygienist-utbildningen bör bli treårig för att öka patientsäkerheten och så att tandhygienisterna bättre klarar ett livslångt lärande inom yrket. Idag skiljer sig utbildningen åt både till innehåll och längd vilket gör att tandhygienistens formella kompetens varierar beroende på utbildningsort (Socialstyrelsen, 2007).

2.2 Tandhygienistyrket inom Europa och i framtiden

Med Bolognaprocessen som är ett samarbete mellan 45 länder i Europa finns en strävan att bland annat öka Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Därför ses de olika högre utbildningarna inom Europa över. Tandhygienistutbildningen finns idag inte i alla länder och där den finns varierar utbildningen mellan två och fyra år.

Vad yrket innebär varierar också mellan de olika länderna. I Nederländerna har man sedan år 2002 valt att göra utbildningen fyraårig för att bland annat utöka tandhygienistens kompetens inom barntandvård. I Storbritannien kan man med en 12 veckor längre utbildning än tandhygienist kalla sig ”dental therapist” och då även få möjlighet att extrahera och göra fyllningar i mjölktänder samt göra enkla restaurationer i permanenta tänder. Kanske är det mot denna bakgrund som diskussionen om att utvidga tandhygienistens kompetensområde till att innefatta även ingrepp i tandens hårdvävnader börjat. Socialstyrelsen anser dock att nuvarande tvååriga utbildning inte ger tillräcklig grund för denna utökade kompetens. I framtiden förväntas dessutom arbetsuppgifterna bli större inom områdena utbildning och information. Bättre kunskaper behövs också om äldre och funktionshindrades tandhälsa (Socialstyrelsen, 2007). Mot denna bakgrund anser regeringen att innehållet och omfattningen av tandhygienistutbildningen bör utredas. Den 1 oktober 2010 ska utredningen vara klar (Socialdepartementet, 2009).

2.3 Tandhygienist – ett männsikovårdande yrke

Att arbeta med tandvård var från början ett hantverksyrke. På 1800-talet fick de så kallade tandläkarna sin utbildning via ett lärlingssystem. Många hade arbetarbakgrund eller kom från en bakgrund som småföretagare. Först 1897 jämställdes tandläkare med läkare då det beslöts om en akademisk tandläkarutbildning som en gren av den medicinska vetenskapen. Läkaryrket (där även tandläkaren kan räknas in) ansågs som opassande för kvinnor. De ansågs inte vara starka nog utan var bättre lämpade för omsorg och vårdande uppgifter. I Sverige är arbetsmarknaden ganska uppdelad i manliga och kvinnliga yrken. I de så kallade humanserviceyrkena som finns inom vård, skola och omsorg är majoriteten kvinnor. Yrken inom dessa områden har antingen efter hand etablerats eller från början dominerats av kvinnor. Då tandhygienistutbildningen från början var en vidareutbildning av tandsköterske-yrket har även tandhygienisttandsköterske-yrket blivit kvinnodominerat (Greiff, 2006). Enligt Statistiska Centralbyrån (2008) var 98% av landets 3200 tandhygienister kvinnor år 2008.

Inom humanserviceyrkena är det ofta vården av människor som är drivkraften och inte till exempel lönen. Av tandläkarna var det många som tyckte att det var en slump att de blev just tandläkare och endast knappt hälften av dem anger att de valde yrket för att kunna hjälpa andra människor (Greiff, 2006). Detta styrks av Gustafsson & Örtendahl (2006) då de i sin undersökning kom fram till att endast ett fåtal hade tandläkaryrket som dröm. Tandläkar-studenterna vägde dock människokontakten som den tyngst avgörande inför beslutet att studera till tandläkare.3

8

3 Material och metod

Funderingar fanns på att genomföra intervjuer då dessa ger mer utförliga svar. Med semi-strukturerade intervjuer ges en möjlighet att fördjupa svaren ”genom att försöka förtydliga och utveckla de svar som ges” (May, 2001, s.150). Intervjusituationen blir som en dialog där de tillfrågade kan besvara frågorna på sitt eget sätt. Som ensam skrivare och med begränsad tid föll detta arbetssätt bort. Antingen skulle det blivit en oändlig arbetsuppgift eller lett till stora begränsningar i urvalet. Valet av undersökningsmetod föll istället på att göra en enkätstudie. Att fråga alla som utbildar sig/har utbildat sig till tandhygienist skulle bli för stort. Med tiden förändras minnet och av vilka anledningar tandhygienistyrket väljs glöms kanske bort. Därför valdes enbart studenter i Skåne som läser första året på tandhygienistutbildningen. I Skåne finns tandhygienistutbildningen på två orter, i Malmö där den är tvåårig och i Kristianstad där den är treårig. Urvalet kan på så sätt betraktas både som ett strategiskt urval och som ett bekvämlighetsurval (Trost, 2001). Genom att välja dessa två orter förväntades en variation i svaren samtidigt som utbildningsorterna låg geografiskt nära. Urvalet blev på så sätt lagom stort för att låta alla fylla i samma enkät (se bilaga 1).

Enligt May (2001) måste frågorna vara ganska enkla så att de inte missförstås av respondenten. I denna studies undersökning fanns författaren närvarande då enkäten fylldes i. Frågorna måste ändå formuleras på ett sådant sätt att de inte misstolkas då det inte gjordes någon genomgång av enkäten med respondenterna.

May (2001) anser att bakgrundsfrågorna bör komma sist i en enkät då dessa kan vara så känsliga för vissa personer att de inte vill svara på enkäten. Trost (2001) menar att bakgrunds-frågorna kan stå sist då de kan var så tråkiga att motivationen minskar. Han säger dock även att dessa frågor är ganska lätta att svara på och att de på detta sätt även kan motivera att enkäten fylls i. Utformningen blev att ha bakgrundsfrågorna först då de snabbt går att fylla i utan större tankeverksamhet och att resten av enkäten då fylls i av bara farten.

För att få svar på problemformuleringarna krävs att respondenterna tänker tillbaka på varför de ville bli tandhygienist och vilken längd på utbildning de ville ha. Detta innebär att en del frågor blir retrospektiva vilket enligt Trost (2001) inte ger en bild av hur personen tänkte då han/hon ansökte till utbildningen utan hur personen nu upplever hur det var då. Genom att välja förstaårsstudenter minimerades den risken då de troligen har tankarna inför yrket färskt i minnet. ”[…] man får bilden av hur det var med nutidens situation som måttstock och inte av den dåvarande. Å andra sidan kan mycket väl personens bild nu av eller uppfattning nu om hur det var då helt överrensstämma med hur hon eller han då uppfattade situationen” (Trost, 2001, s77).

Trost (2001) anser att öppna frågor bör undvikas i en enkät då dessa är ganska tidsödande. Däremot är det inte alltid lätt att ange rätt svarsalternativ varför enkäten bör avslutas med en öppen fråga där respondenten kan skriva vad han/hon vill.

3.1 Genomförande

Innan enkätundersökningen genomfördes provades den på en andraårselev på tandhygienist-utbildningen i Malmö. Den tillfrågade hade inga direkta invändningar varför den ursprungliga versionen användes.

Enkäten bestod av två sidor samt ett försättsblad i form av ett missivbrev (se bilaga 1). Enligt Trost (2001) är missivbrevet det första respondenten ser varför det ska vara inbjudande och inte för långt. Det ska tydligt synas vem som står bakom undersökningen samt vara informativt och motiverande.

9

Undersökningen genomfördes på respektive högskola under februari och mars 2010. För att säkerställa en hög svarsfrekvens var författaren närvarande vid enkätundersökningarna på respektive högskola. I Kristianstad fanns möjligheten att kort berätta om syftet med enkäten innan den delades ut. I Malmö vet de flesta förstaårselever på tandhygienistutbildningen redan vem författaren är varför ingen presentation behövdes. Tyvärr var inte samtliga närvarande vid undersökningstillfällena varför endast 20 av 28 möjliga besvarade enkäten i Kristianstad och 13 av 17 i Malmö.

3.2 Bearbetning

Direkt när enkäterna samlats in lästes de igenom. För att få en snabb överblick över resultaten sammanställdes svaren i två excelark, ett för Kristianstad och ett för Malmö. Därefter försöktes likheter och olikheter hittas mellan de olika studentgrupperna, diagram gjordes och citat eftersöktes som förtydligade resultaten.

3.3 Trovärdighet och tillförlitlighet

För att en studie ska anses vara trovärdig måste samma urvalsmetod och frågeformulär kunna användas vid ett senare tillfälle. Studiens trovärdighet ökar även då samma resultat uppnås vid senare studier (May, 2001). Under förutsättning att utbildningen i Malmö fortsättningsvis kommer att vara tvåårig finns inget hinder för att undersökningen ska kunna göras om vid ett senare tillfälle, dock med andra studenter. Enligt Trost (2001) bör studien göras under stabila förhållanden så att inte slumpen får avgöra. Exempelvis bör situationen då enkäten fylls i vara likvärdig för alla. Detta är svårare att styra över då vi alla är olika, några tycker det är intressant medan andra har bråttom att hinna med bussen.

Frågorna i enkäten ska även vara formulerade på ett sådant sätt att studien mäter det den har för avsikt att mäta (May, 2001; Trost, 2001).

3.4 Etiska aspekter

Då studien genomfördes beaktades Vetenskapsrådets ”Forskningsetiska principer” (2002). Informationskravet anses uppfyllt då informationen om studien går att läsa i missivbrevet och att deras medverkan är frivillig. Till respondenterna i Kristianstad hade författaren även möjlighet att personligen informera om syftet med studien. Vid enkäter behöver inte särkilt samtycke ges då ”det individuella samtycket anses ha lämnats när enkäten returneras ifylld” (Vetenskapsrådet, 2002, s.9). Det yttersta har gjorts för att konfidentialitetskravet ska anses uppfyllt. Personerna har avidentifierats i möjligaste mån och då det bara var ett fåtal män i studien har deras åsikter inte redovisats för sig. Enligt nyttjandekravet kommer enkäterna endast att användas till denna studie.

3.5 Metoddiskussion

Litteraturinläsningen har gett relevant information inför frågeställningarna. Även mycket intressant litteratur om tandhygienistyrkets historia i Sverige har lästs och hur tandhygienist-utbildningen ser ut i andra länder i Europa. Detta tillsammans har gett en bra grund inför enkätsammansättningen och det fortsatta arbetet med denna uppsats.

För att få en hög svarsfrekvens på enkäterna valde författaren att dela ut dessa själv. Risken med detta förfaringssätt är att respondenten inte tycker att anonymiteten är tillräcklig, dock fyllde samtliga närvarande i enkäten. Genom författarens närvaro fick även respondenten en chans att fråga direkt om det var något som inte förstods. Enligt May (2001) måste ämnet som enkäten behandlar uppfattas som angeläget och det måste finnas en motivation bland respondenterna till att vilja besvara enkäten. Motiverandegraden tros blir högre om man får träffa den som står bakom enkäten och får veta lite om tankarna bakom och syftet med

10

enkäten. I detta fall kunde även respondenterna tänka framåt till dess det var deras tur att skriva en uppsats och tänka sig in i situationen att det var de som ville ha hjälp med en enkät.

Situationen då enkäten fylldes i var inte den idealiska. I Kristianstad var det precis efter en föreläsning som redan hade dragit ut på tiden och i Malmö var det precis innan en föreläsning. Respondenterna fick därför i båda fallen inte den tid och ro de hade behövt för att kunna sätta sig in i frågorna på ett fullgott sätt. Med den korta genomgången i Kristianstad anses dock svaren därifrån är tillförlitliga. I Malmö delades enkäterna ut, utan någon presentation eller genomgång. Föreläsaren ville komma igång med sin föreläsning och kanske var det därför som två stycken missade att det fanns frågor även på baksidan.

Innan enkätundersökningen gjordes testades den på en andraårsstudent i Malmö. För att undvika missförstånd och feltolkningar borde kanske enkäten även testats på en andraårs-student i Kristianstad. Detta då en av Kristianstadandraårs-studenterna har kryssat i att en anledning till att han/hon har valt Kristianstad är för att de har lokal antagning. Denna fråga har troligen misstolkats av Kristianstadstudenten då han/hon kanske menat att tandhygienistutbildningen finns lokalt på orten.

Endast en fråga handlade om längden på utbildningen och då omformulerad till att handla om valet mellan Malmö och Kristianstad. Tillsammans med bakgrundsfrågorna får ändå denna fråga anses besvarad.

11

4 Resultat

I Kristianstad antogs hösten 2009 30 studenter till tandhygienistprogrammet. Av dessa går 28 kvar på utbildningen, 26 kvinnor och två män. I Malmö antogs 19 personer varav 17 går kvar på utbildningen, 14 kvinnor och tre män. Vid undersökningstillfället fanns 20 studenter närvarande i Kristianstad och 13 i Malmö.

Genomsnittstudenten i Kristianstad var 24år och i Malmö 33år. Huvuddelen av studenterna i Kristianstad var ensamstående (14 av 20) medan endast 5 av 13 var ensamstående i Malmö. Ett fåtal av studenterna i Kristianstad hade barn (3 av 20), medan det var närmare hälften i Malmö (6 av 13). Endast en av studenterna i Malmö hade flyttat för att kunna studera på högskolan medan motsvarande siffra var 7 av 20 i Kristianstad. För ungefär hälften av studenterna var tandhygienistyrket deras förstahandsval, 13 av 20 i Kristianstad och 6 av 13 i Malmö. De som hade andra förstahandsalternativ hade önskat att komma in på utbildning till läkare, tandläkare, sjuksköterska samt tandtekniker. Dock var det för alla, utom en i Kristianstad, första gången som de sökte till tandhygienistutbildningen. Hälften av de sökande i Kristianstad kom direkt från gymnasiet medan endast en av studenterna i Malmö gjorde det. En i Kristianstad och två i Malmö hade tandsköterskeutbildning sedan tidigare.

På frågan ”Vad fick dig att börja tänka på tandhygienistyrket?” var det möjligt att kryssa i flera olika alternativ (se figur 4.1). Svarsalternativet ”Vill arbeta med människor” fick flest kryss både i Kristianstad och i Malmö (24 av 33), tätt följt av ”Yrket har goda framtidsutsikter” (18 av 33) och ”Vill arbeta praktiskt” (17 av 33). Det enda svar som skilde studenterna åt var alternativet ”Den fanns som tvåårig utbildning” som närmare hälften av studenterna i Malmö hade kryssat för. I Kristianstad är tandhygienistprogrammet treårigt och därför hade ingen valt detta alternativ.

Nedan visas några citat från de som hade kryssat i rutan ”annat”.

Att kunna ge lite till någon för att de själv ska kunna komma vidare med sina problem. (Kristianstad) Fungerar bra tror jag (och flera tandläkare) att kombinera med deltidsjobb… (Malmö)

Att jobba självständigt. (Malmö)

Ville byta yrke […] Tandhygienist verkade spännande. (Malmö) Kunna jobba med detta i hela världen! (Malmö)

12

På frågan ”Varför valde du att söka till Malmö/Kristianstad?” har en stor andel av studenterna på båda orter kryssat för alternativet ”Längden på utbildningen” (se figur 4.2). En av studenterna i Kristianstad skriver:

Valde Kristianstad för att ha 3 år. Kanske bra med längre än 2 år. Vem vet.

I Kristianstad är det tre av studenterna som valt utbildning då det finns möjlighet till vidareutbildning. Varken denna punkt eller punkten ”Jag planerar att forska” har blivit vald av någon Malmöstudent. Däremot har en Malmöstudent kryssat i att högskolan valts för att den är en fakultet.

Närheten till högskolan är högt prioriterad av båda grupperna. Kristianstadstudenterna tycker det är viktigt att det finns bra kommunikationer till skolan medan ingen av Malmöstudenterna har kryssat i detta alternativ.

Ett fåtal studenter har kryssat i att de går på skolan på grund av dess pedagogik eller på grund av att det inte finns en viss sorts pedagogik.

Skönt att det inte är PBL här, har hört att det är det i Malmö. (Kristianstad)

Fem Malmöstudenter har valt Malmö då det finns lokal antagning samt en Kristianstadstudent trots att högskolan i Kristianstad inte har någon lokal antagning.

Nära hälften av Kristianstadstudenterna har kryssat i att de har en annan anledning till varför de valt att gå i Kristianstad. Av dessa är det tre studenter som hellre hade velat gå i Malmö och en fjärde på en annan utbildningsort i Sverige. Några andra anledningar till varför Kristianstad valts redovisas nedan:

Komma hemifrån lite. Flyttade pga utbildningen. Testa något annat.

Jag sökte alla möjliga. Tackade helt enkelt ja till den skola jag blev antagen på. Min kille bodde i […] och då ville jag läsa i närheten.

Två Malmöstudenter hade missat att enkäten hade en baksida varför frågan om valet av utbildningsort ej har besvarats.

13

5 Diskussion

Syftet men denna uppsats är att redogöra för varför tandhygienistyrket väljs och varför den två- eller treåriga utbildningen till tandhygienist söks. Frågorna i problemformuleringen kan besvaras varför syftet anses uppfyllt. Dock är undersökningen endast gjord i en årskurs på två högskolor varför ett större underlag behövs för att generella slutsatser ska kunna dras.

På frågan om Varför tandhygienistyrket väljs var det bara hälften av studenterna som svarade att de verkligen ville bli tandhygienister. Den andra halvan ville hellre bli till exempel tandläkare eller sjuksköterska. Jag blev förvånad över att det var så många som inte hade tandhygienistyrket som förstahandsval. Det är inte så många som antas varje år och det är inte alltid så lätt att komma in på utbildningen. Jag visste sedan tidigare att en del som försöker bli tandläkare väljer tandhygienist som andrahandsalternativ precis som en del som läser till tandläkare hellre hade velat bli läkare. Dock tycker jag att det är lite skrämmande att upp emot hälften lägger tid och pengar på en utbildning när de egentligen hade velat läsa något helt annat. Ingen fråga ställdes om varför de var kvar på utbildningen då det inte var deras förstahandsalternativ varför det inte går att utläsa om de i nuläget ville bli tandhygienister. Jag hoppas dock att de som finns kvar på utbildningen verkligen går där för att de vill bli tandhygienister, annars är det ett stort slöseri med deras tid och pengar men även för samhället i stort. Kvalitén på tandhygienistens arbete blir kanske sämre om det är ett arbete han/hon inte valt att utbilda sig till. Om de som går utbildningen dessutom inte alls kommer att arbeta som tandhygienister så går skattemedel till spillo då det är staten som bekostar utbildningen. Det är även synd om de som vill bli tandhygienister men som inte kommer in på utbildningen då platserna tas upp av studenter som egentligen vill bli något annat.

Fyra av totalt 49 antagna gick inte kvar på utbildningen. Anledningarna till varför dessa inte går kvar vet jag inte men kanske hade även dessa andra förstahandsalternativ än tandhygienistutbildningen. I likhet med tandläkarna har tandhygieniststudenterna alltså inte valt sitt drömjobb utan även de har kanske hamnat på utbildningen av en slump (Greiff, 2006; Gustafsson & Örtendahl, 2006). Av Kristianstadstudenterna var det dock fyra som förutom till Kristianstad hade sökt tandhygienistutbildning på andra orter vilket tyder på att det är just tandhygienist de ville bli. Ingen av Malmöstudenterna skriver något om detta. Det kan dock inte uteslutas att Malmöstudenterna även sökt in till Kristianstad i andra hand men inte uttryckt det i enkäten.

Tandhygienistyrket är starkt kvinnodominerat och även i denna undersökning var männen i minoritet (5 av 45). Enligt Greiff (2000) motiverar många kvinnor sitt yrkesval med att de vill hjälpa andra människor. I denna undersökning var det närmare tre fjärdedelar av studenterna som angav att de ville arbeta med människor. Att få arbeta praktiskt och att yrket har goda framtidsutsikter lockade drygt hälften till tandhygienistyrket.

När frågan skulle besvaras om Varför den två- eller treåriga utbildningen söks var det hälften av Malmöstudenterna som svarade att de valde Malmö just för att utbildningen där var tvåårig. Detta bekräftar den hypotes jag hade innan jag påbörjade uppsatsen. Malmöstudenten var i snitt nio år äldre än Kristianstadstudenten medan den senare oftare kom direkt ifrån gymnasiet. Detta överensstämmer med Hellströms (2006) studie där studenten i Malmö är något äldre än genomsnittet. En äldre student väljer kanske inte en längre utbildning. Malmöstudenten kommer med arbetslivserfarenhet, familj och kanske tidigare utbildningar och studielån. Därför vill han/hon inte studera så många år till. För drygt hälften av studenterna är det dock viktigt att utbildningen finns på närmaste skola och då går man kanske där oavsett längden på utbildningen.

14

En tredjedel av Kristianstadstudenterna valde utbildningsorten delvis på grund av att utbildningen där var just treårig. En student uttrycker att tre år nog är bättre än två. Om de övriga håller med eller om de tycker att tre år är bättre än en längre utbildning går inte att utläsa av svaren. För Kristianstadstudenten är det ofta första högre utbildning och han/hon har tid att lägga tre år på en utbildning. Kanske behövs också en längre utbildning för att han/hon ska uppnå den mognad och säkerhet som en äldre student redan har.

Alternativet att utbildningsorten valdes på grund av att det finns bra kommunikationer trodde jag att Malmöstudenterna skulle välja. Kommunikationerna är bra i Malmö med både tåg och buss samt många stadsbussar inom Malmö. Till Kristianstad går även tåg och buss men inte lika ofta och till högskolan går bara en stadsbusslinje där turerna går sällan. Trots detta är det ingen Malmöstudent som kryssat i alternativet att det finns bra kommunikationer men hela sju Kristianstadstudenter. Förvånande är det därför att sju Kristianstadstudenter, trots den av dem kallade goda kommunikationen, valt att flytta för att kunna studera på skolan. Kanske hänger detta samman med att studenterna i Kristianstad är yngre och på så vis mer flyttbenägna. Den bostadsgaranti som högskolan erbjuder lockar kanske också en del att bosätta sig i Kristianstad (Högskolan Kristianstad, 2010).

STHF anser att tandhygienistutbildningen måste bli treårig för att ämnet munhälsa ska utvecklas och för att möjliggöra forskning för tandhygienister (SOU, 2002). Detta bekräftas av att ingen Malmöstudent valde utbildningsort på grund av möjligheten till vidareutbildning eller forskning. Dock var detta inget som lockade Kristianstadstudenten heller där endast tre valde utbildningsorten på grund av möjlighet till vidareutbildning och ingen planerade att forska. Kanske är det dock för tidigt för en förstaårsstudent att tänka på forskning.

5.1 Slutsats

Tandhygienistyrket väljs främst för att man vill arbeta med människor men även för att man vill arbeta praktiskt och då man tror att yrket har goda framtidsutsikter. Inledningsvis beskrev jag yrket som ifrågasatt av allmänheten och belyste detta med ett citat från en person som upplevde sitt besök hos tandhygienisten som smärtsamt. Ingen av de som besvarade enkäten har på något sätt uttryckt att de valt yrket för att plåga andra utan främsta anledningen är att man vill arbeta med människor för att kunna hjälpa dem. Därför är det viktigt att vi har en god kommunikation med våra patienter och arbetar för en smärtfri behandling så att tandhygienistyrket får en mer positiv klang i allmänhetens öron.

För hälften av Malmöstudenterna och en tredjedel av Kristianstadstudenterna spelar utbildningens längd en avgörande roll. Malmöstudenten vill läsa en kortare utbildning medan Kristianstadstudenten anser att en treårig utbildning är lagom. Många av studenterna har dock inte valt utbildningsort efter utbildningens längd utan för att orten ligger närmast, att det finns bra kommunikationer eller att högskolan har lokal antagning.

Malmöstudenten är i genomsnitt nio år äldre än Kristianstadstudenten. Det hade varit intressant att undersöka om övriga utbildningsorter uppvisar samma skillnad i ålder på studenterna. Det vill säga om de utbildningsorter som har treårigt program har yngre studenter än de med tvåårigt. Om utredningen som ska vara klar i höst visar att tandhygienist-utbildningen bör bli treårig försvinner valmöjligheten att välja två eller tre år. Det hade då varit intressant att se vad som händer med Malmöstudenten. Kommer han/hon även fortsättningsvis vara äldre än Kristianstadstudenten? Kommer studenterna i Malmö bli en mer åldershomogen grupp som saknar den livserfarenhet som är en resurs för utbildningen? Även om uppsatsen har gett svar på mitt syfte har jag fler frågor nu än då jag började mitt arbete.

15

Referenser

Bejerot, E. (1998). Dentistry in Sweden – Healthy work or ruthless efficiency? Solna: Arbetslivsinstitutet & författarna

Greiff, M. (2006). Kall eller profession?Villkor i arbete med människor – en antologi om

human servicearbete. Arbetsliv i omvandling, (4),111-136. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

& författare

Gustafsson, A; Örtendahl, J. (2006). Varför blir man tandläkare? – En kvalitativ studie FÖS-uppsats på Tandvårdshögskolan i Malmö

Hellström, L. (2006). Student på Malmö Högskola Ht 2005 – Redovisning av resultat från

enkätundersökningen Studiestart Ht 2005. Malmö Högskola

Högskolan Kristianstad, (2010). > http://www.hkr.se/templates/Page_420.aspx< 2010-04-07 Högskoleverket, (1996). Vårdutbildningar i högskolan – En utvärdering. Högskoleverkets

rapportserie 1996:7R

Karlsson, M. (2009). Treårig utbildning nödvändig. Tandläkartidningen, (13), s.66-67. Malmö Högskola, (2010). >http://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola< 2010-04-07 May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, D. (2010). Blogg: David Nilsson - SEO, videos, film, musik prylar & livet… >http://www.david.nu/tandlakare-tandhygienist-sadist_168< 2010-04-06

Socialdepartementet, (2009). Dir. 2009:25 Kommittédirektiv – Trygghet och säkerhet för

individen – behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Socialstyrelsen, (2007). Skrivelse artikelnr 2007-107-1 Utvidgad kompetens för

tandhygienister – förutsättningar för en försöksverksamhet

SOU, (2002). Tandvården till 2010. Statens offentliga utredningar, 2002:53.Stockholm: Regeringskansliet

Statistiska Centralbyrån, (2008). Yrkesstrukturen i Sverige 2008

>http://www.scb.se/statistik/AM/AM0208/2008A01/AM0208_2008A01_SM_AM33SM10

01.pdf< 2010-04-07

Ståhl,S. & Fredenholm, E. (1998). Käftis 50 år - högre tandvårdsutbildning i Malmö 1946-1996. Lund Tandvårdshögskolan, Malmö.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer.

>http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer _tf_2002.pdf<2010-04-02

16 Bilaga 1 Odontologiska fakulteten Tandhygienistutbildningen Ulrika Olsson Hej!

Jag heter Ulrika Olsson och studerar andra året till tandhygienist vid Malmö högskola. I utbildningen ingår att skriva ett examensarbete där jag har valt att undersöka varför tandhygienistutbildningen söks och varför det två- eller det treåriga programmet väljs. För att få svar på dessa frågor har jag utformat en enkät.

Denna enkät lämnas till Dig eftersom Du tillhör målgruppen för undersökningen som förstaårsstuderande påtandhygienistutbildningen i Malmö eller Kristianstad.

Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt, men för att få ett bra resultat är det viktigt med ett så högt deltagande som möjligt. Jag är tacksam om Du vill medverka genom att fylla i denna enkät. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och avidentifieras så att din anonymitet garanteras.

Tack på förhand för Din medverkan! Med vänliga hälsningar

Ulrika Olsson

Tandhygieniststuderande vid Malmö högskola Odontologiska fakulteten Mobil: 0733-xxx xxx E-post: oth08002@stud.mah.se Handledare: Anneli Lönnblad Malmö högskola Odontologiska fakulteten Mobil: 070-2760832

17

Fyll i enkäten genom att skriva ner Dina svar och kryssa i rutorna. På sista sidan finns plats för ytterligare kommentarer.

• Går Du i Malmö eller Kristianstad?________________________________________________ • Vilket år är Du född?___________________________________________________________ • Är Du kvinna eller man?________________________________________________________ • Vad är Ditt civilstånd? (ensamstående, sambo, gift)__________________________________ • Har Du hemmavarande barn under 18år?__________________________________________ 6a. Var tandhygienistyrket Ditt förstahandsval?_________________________________________ 6b. Om nej, vad var Ditt förstahandsval?______________________________________________ Har du flyttat för att kunna gå utbildningen?________________________________________ Hur många gånger har Du sökt utbildningen?_______________________________________ Vad gjorde du innan Du började studera till tandhygienist?

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning/Annan utbildning, _________________________ Arbetade med/som________________________

Annat___________________________________

Vad fick Dig att börja tänka på tandhygienistyrket? (flera alternativ är möjliga) Yrket finns i släkten

Som en vidareutbildning av tandsköterskeyrket Den fanns som tvåårig utbildning

Ville egentligen bli tandläkare

Utbildningen fanns på närmaste högskola Vill arbeta praktiskt

Vill arbeta med människor Yrket har goda framtidsutsikter

Annat_______________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

18

Varför valde Du att söka till Malmö/Kristianstad? (flera alternativ möjliga) Längden på utbildningen

Närheten till utbildningsorten Utbildningen är på en fakultet

På grund av den pedagogiska metoden som används Att möjligheten finns till vidareutbildning

Jag planerar att forska Det finns lokal antagning Det finns bra kommunikationer

Annat ______________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Övrigt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________