Ö
REBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: Pedagogik
_________________________________________________________________________
“Vi kan ju tro att vi vet vad de vill”
Etiska aspekter inom pedagogisk dokumentation i förskolan
Emma Liv och Amanda Sollerman
Förskolepedagogik V: Självständigt arbete
15 högskolepoäng
Vårterminen 2020
Sammanfattning
Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma
förskollärare och en förskolechef. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien och som använts för att tolka och analysera resultatet är delvis begreppen barnperspektiv och barns perspektiv, men också de etiska principerna
självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, minimering av lidande och rättviseprincipen (Orlenius, 2001). I vår bearbetning av den insamlade empirin har vi med hjälp av dessa principer kunnat identifiera olika etiska ställningstaganden. Resultatet av studien visar, genom fyra framarbetade teman, att etik upplevs som ett svårdefinierat begrepp och att barn ges ett ansvar att avböja deltagande inom dokumentation. Vidare visar resultatet att det finns en underliggande maktrelation inom dokumentation då det framförallt är vuxna som styr över den. Därutöver visar också resultatet att pedagogisk dokumentation bedrivs för ett syfte. Utifrån detta synliggörs att det krävs en större medvetenhet kring begreppet etik som i sin tur skulle möjliggöra för barns perspektiv att få en mer framträdande roll i pedagogisk dokumentation.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
2.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
3. BAKGRUND ... 4
3.1DOKUMENTATION ... 4
3.2FRÅN DOKUMENTATION TILL PEDAGOGISK DOKUMENTATION ... 5
3.3ETIK ... 6
3.4ETIK I FÖRSKOLAN ... 6
4. TIDIGARE FORSKNING ... 8
4.1SÖKSTRATEGI ... 8
4.2ETISKA ASPEKTER INOM PEDAGOGISK DOKUMENTATION ... 9
4.3PEDAGOGISK DOKUMENTATION - ATT FYLLA ETT SYFTE...11
4.4ETIK OCH SMÅ BARN ...12
4.5SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ...13
5. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 15
5.1FYRA ETISKA PRINCIPER ...15
5.2BARNPERSPEKTIV ...16
5.3BARNS PERSPEKTIV ...16
6. METOD ... 17
6.1KVALITATIV FORSKNINGSANSATS ...17
6.2KVALITATIV INTERVJU - FÖRBEREDELSE OCH GENOMFÖRANDE ...17
6.3FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ...19
6.4KVALITET I KVALITATIV FORSKNING ...20
6.5DATABEARBETNING OCH ANALYSFÖRFARANDE ...21
6.6METODDISKUSSION ...22
7. RESULTAT ... 25
7.1DET SVÅRDEFINIERADE BEGREPPET ETIK ...25
7.2BARNS ANSVAR ATT AVBÖJA DELTAGANDE ...27
7.3DEN UNDERLIGGANDE MAKTRELATIONEN ...28
7.4PEDAGOGISK DOKUMENTATION FÖR ETT SYFTE ...30
8. RESULTATDISKUSSION ... 32
8.1.DET SVÅRDEFINIERADE BEGREPPET ETIK ...32
8.2BARNS ANSVAR ATT AVBÖJA DELTAGANDE ...33
8.3DEN UNDERLIGGANDE MAKTRELATIONEN ...33
8.4PEDAGOGISK DOKUMENTATION FÖR ETT SYFTE ...34
8.5SLUTDISKUSSION ...35
8.6FÖRSLAG FÖR VIDARE FORSKNING ...37
REFERENSER ... 38
BILAGOR ... 42
BILAGA 1-SÖKNING OCH URVAL AV VETENSKAPLIG FORSKNING...42
BILAGA 2-VALD VETENSKAPLIG FORSKNING ...44
1. Inledning
Små barn har i dagens samhälle fått finna sig i att bli fotograferade, filmade och dokumenterade på sociala medier från att de stiger upp på morgonen tills det att de går och lägger sig på kvällen. Under våra år som studenter på Förskollärarprogrammet har vi under den verksamhetsförlagda utbildningen kunnat skåda digital dokumentation av barn som dagligen sker på förskolan. Det finns mycket litteratur och forskning kring både metoder och arbetssätt gällande pedagogisk dokumentation. Studier som behandlar etiska aspekter kring dokumentation finns det däremot färre av. Vår uppfattning är att det sällan pratas om huruvida barn i förskolan påverkas av den ständiga dokumentationen. En intressant debatt kring ämnet för Martina Borg (2016), som resonerar om huruvida denna exponering av barn påverkar deras självbild. Hon framhåller behovet av att vuxna, oavsett om det gäller föräldrar, lärare eller forskare, för en diskussion gällande etik inom området. Vidare funderar hon över den barnsyn som konstrueras i
dokumentation av barns nutid och barndom liksom vilken påverkan det har på barns framtida liv. Borg (2016) reflekterar kring frågan: Vilken rätt har egentligen vuxna att dokumentera barn? Vi tar stöd i denna fråga och är intresserade av vad utbildade förskollärare har för syn på det. Dokumentation har i dagens förskola fått en viktig plats och blivit en framträdande arbetsmetod som går att genomföra på olika sätt. Den syftar till att ge både pedagoger och barn möjlighet till reflektion om skilda situationer i verksamheten. Dokumentationen skapar också möjligheter att göra barns röster hörda och synliggör vad som sker i förskolans verksamhet (Lindgren & Sparrman, 2003). Men vad är det egentligen som visas upp i dokumentationen och vilken
verklighet är det som framgår? Är det barnens verklighet som synliggörs, eller är det pedagogers? Eller är det en verklighet bortom den sanna vardagen? I en debattartikel publicerad av
Aftonbladet hävdar Maria Rydell (2017), utbildad förskollärare och författare, att
dokumentationen i förskolan är lika tillrättalagd och verklig som ett välfiltrerat instagramkonto. Rydell (2017) anser att det dokumenterade och utvalda materialet inte speglar den verklighet som egentligen pågår i förskolan och att barnens upplevelser inte är någonting som framförs.
Förskolans utbildning ska utvecklas på ett sådant sätt att den svarar mot de nationella målen, vilket kräver kontinuerlig dokumentation, uppföljning och utvärdering (Skolverket, 2018). I
Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) ges det inte uttryck för några specifika metoder, utan
läroplanen visar enbart på mål och uppdragsbeskrivningar. Detta innebär att ett arbete med läroplanen förlitar sig på personalens profession där målbeskrivningar öppnar upp för tolkning.
Vidare belyses i läroplanen vikten av att samtliga som verkar inom förskolan ska främja respekt för individens okränkbarhet, frihet och integritet liksom människors lika värde. Utbildningen i förskolan ska utgå från bedömning av barnets bästa samt spegla värden och rättigheter som ges uttryck för i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barns rätt till integritet, både kroppslig och personlig, ska beaktas i både den dagliga omsorgen, men också vad gäller frågor om
dokumentation (Skolverket, 2018).
Kraven på dokumentation och kraven på att beakta respekt för individen i förskolan har kommit att utveckla ett intresseområde hos oss vad gäller etiska aspekter inom pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi finner ett behov av att studera hur dessa delar förenas i förskolans praktik, då läroplanen lämnar möjlighet för egna tolkningar och därmed skapar en komplexitet inom områdena. Vi vill skapa kunskap om hur etiska aspekter beaktas genom hela processen, från att tanken om att någonting ska dokumenteras, till genomförandet av dokumentationen och vidare till hur dokumentationen används, vilket vi hädanefter kommer benämna som en
dokumentationsprocess. Genom denna kvalitativa studie vill vi bidra med ökad kunskap om hur pedagogisk dokumentation i förskolan förhåller sig till etiska aspekter, ett forskningsområde som tidigare inte prioriterats. Studien kommer att genomföras genom intervjuer med förskollärare i olika förskolor för att få kunskap om hur dessa delar förstås och uppfattas i praktiken genom att få ta del av arbetsmetoder, tankar och reflektioner kring området.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv.
2.1 Frågeställningar
Forskningsfrågor som ligger till grund för studien är:
● Hur beskriver förskollärare aktuella dokumentationsprocesser?
3. Bakgrund
Innan en genomgång av tidigare forskning inom området görs, är det relevant att redogöra för begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation, liksom vad det syftar till. Det är också av betydelse att förklara hur begreppet etik och fenomenet etik i förskolan kan förstås, samt hur dessa förstås i denna studie. Aktuella debatter utöver de som presenterats i det inledande avsnittet och som är avgränsat till vårt valda område lyfts även upp i nedanstående avsnitt.
3.1 Dokumentation
Att dokumentera i förskolan kan historiskt ses som en förlängning eller fortsättning på det som tidigare benämndes som barnobservationer, vilket användes för att beskriva och forska om barn. Anne-Li Lindgren och Anna Sparrman (2003) menar att tankesättet kring dokumentation
knappast kan förstås som någonting nytt, utan att beteckningen förändrats och kommit att
fokusera mer på betydelsen av samspel i barns liv. Dokumentationen förväntas inte bara ge nytta till enskilda förskolor, utan ger också möjlighet för politiker att ta del av verksamheten och utgör ett underlag när nya beslut eller riktlinjer ska utarbetas på kommunnivå. En komponent som skiljer dokumentation från tidigare barnobservationer är framförallt den tillgång till tekniska redskap som finns idag. Olika dokumentationstekniker i förskolan kan vara videofilmning, fotografering eller/och att föra anteckningar. Lindgren & Sparrman (2003) problematiserar framförallt oreflekterad videofilmning som dokumentationsteknik. Trots att barn kan ha vana hemifrån att filmas av exempelvis vårdnadshavare så skiljer sig uppvisandet av det filmade materialet.
Bente Svenning (2013) framför även hon att dokumentation i förskolan pågått länge men att det nu finns fler effektiva möjligheter. Svenning (2013) menar att det högre fokus och de högre krav som ställs på dokumentation i förskolan krockar med synen på barn som subjekt med egna upplevelsevärldar liksom betydelsen av deras deltagande i förskolan. Vidare menar Svenning (2013) att det är angeläget att reflektera över om det kan vara så att vuxna bär på en
kulturtradition som kännetecknas av att barn i alla lägen uppskattar och tycker det är roligt att bli uppmärksammade genom fotografier, få sina teckningar upphängda eller sina historier berättade, oavsett vilken mening det som visas upp har för barnet själv.
3.2 Från dokumentation till pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation tar avstamp i den filosofi som Hillevi Lenz Taguchi (2007) framhåller. Denna filosofi har sin grund i den pedagogiska filosofi som utvecklades i den italienska staden Reggio Emilia, där det huvudsakliga syftet handlar om att synliggöra barn och se dem som kompetenta, rika och kunskapsskapande aktiva subjekt. Inom Reggio Emilia-filosofin finns en stark uppfattning och tro på att kunskap inte bara handlar om det barn lär av vuxna, utan också det vuxna lär både om och av barn. Anne-Li Lindgren (2016) beskriver pedagogisk dokumentation som ett pedagogiskt arbetssätt där användningen är till för att uppnå målen med verksamheten. Den främsta skillnaden och det som gör att dokumentation i förskolan blir just pedagogisk dokumentation utgörs utav val av behandling och arbete med insamlat material. Om dokumentationen är till för att berätta om vad som hänt kallas det för ett
retrospektivt förhållningssätt. Är dokumentationen till för synliggörande och planering liksom reflektion, benämns det istället som ett prospektivt förhållningssätt, vilket är det som berättigar dokumentation till pedagogisk dokumentation (Lindgren, 2016). Denna definition styrks även i läroplanen för förskolan där det uttrycks hur barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt ska följas upp, dokumenteras och analyseras för att det ska bli möjligt att synliggöra hur förskolan tillgodoser barns möjligheter att utvecklas (Skolverket, 2018).
En stor utmaning vid dokumentation är att välja ut och ordna vad som ska dokumenteras vilket kräver att pedagoger har ett mål och syfte med det som observeras och dokumenteras. Pedagogisk dokumentation är framförallt till för att synliggöra barns lärande, men är också ett verktyg som kan användas för att analysera, utvärdera och utveckla pedagogers arbetssätt och förhållningssätt (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). I en artikel publicerad av Skolverket (2020) beskrivs även där vikten av ett mål och syfte med den pedagogiska dokumentationen, där den lyfts i relation till att respektera barns integritet.
Lindgren (2016) har noterat att det saknas reflektioner när det gäller hur dokumentation som verktyg bidrar till ett ökat synliggörande av barn och vuxna. Det saknas eftertänksamhet om vad det visuella faktiskt gör med de som dokumenteras, liksom vem som får ta del av
dokumentationen. Lindgren (2016) menar att förskolan är en verksamhet som är till för barn, och därmed kan det förstås vara barnen som är i fokus för dokumentationen. Däremot ställer hon sig frågan varför inga vuxna syns till i dokumentationen. Frågor om maktförhållanden, möjlighet till att avstå deltagande i dokumentation liksom frågor om vem som synliggör vem, var och det huvudsakliga syftet är sällan någonting som reflekteras över.
3.3 Etik
Begreppet etik kommer från grekiskans éthos och êthos. Éthos avser hur man beter sig i sociala sammanhang, medan êthos står för våra innersta värderingar och vårt förhållande till livet. Därför innefattar begreppet etik både den inre och den yttre sidan av en persons beteenden (Orlenius, 2001). Jenny Gren (2007) beskriver hur begreppet etik har förskjutits från att förr främst
associeras med livsavgörande frågor såsom dödshjälp eller aborter, till att idag beskrivas som att bedriva ett reflekterat förhållningssätt. Författaren skiljer även på begreppen moral och etik, som ofta används synonymt, genom att definiera moral som handlingar, medan etik avser reflektion över handlingarna. Vidare beskriver Eva Johansson (2001) etik som frågor om människans värde, rättigheter och ansvar för andra människor. Etiska regler finns inom allt från politik och företag, till omsorg och förskola. Ett etiskt förhållningssätt är viktigt för att säkra värden, såsom
jämställdhet, människors lika värde och solidaritet. Vidare beskriver Johansson (2001) hur etik växer fram genom livserfarenhet och genom det beroende som finns mellan människor. Kennert Orlenius (2001) poängterar att ett etiskt medvetet förhållningssätt inte kan förmedlas till någon annan, utan måste erövras och erfaras av individen. Etik är enligt Orlenius (2001) någonting individuellt, frivilligt och byggt på personlig övertygelse.
En metod för att förstå etik är den som Gren (2007) redogör för när hon delar upp etiken i tre ämnesområden, den deskriptiva etiken, den normativa etiken och metaetiken. Den deskriptiva etiken undersöker vilka värden, etiska regler, handlingsmönster och principer som finns i samhällsgrupper eller kulturer. Den normativa etiken formulerar etiska handlingsmönster och granskar dess innehåll, den ger alltså riktlinjer till hur man kan tänka vid en etisk analys av en handling, för att avgöra om något är rätt eller fel. Metaetiken ägnar sig åt språkliga analyser av etiska principer, regler och liknande. Vi kommer behandla begreppet etik på det sätt som Gren (2007) beskriver efter förskjutningen av begreppet, att bedriva ett reflekterat förhållningssätt, samt hur Johansson (2001) beskriver att etik innebär frågor om värde, rättigheter och ansvar för andra människor. Begreppet definieras alltså i denna studie som att ta hänsyn till värde,
rättigheter, och ansvar för andra människor genom ett reflekterat förhållningssätt.
3.4 Etik i förskolan
Arbetet i förskolan ska stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sina egna förmågor. Barnen i förskolan ska även få möjlighet att lära sig att förstå sina egna rättigheter (Johansson 2001; Skolverket, 2018). Johansson (2001) framhåller att etik är en förutsättning för
vardagen i förskolan och att frågor kring etik ständigt är aktuella, oavsett om det är uttalat eller inte. Vidare problematiserar Johansson (2001) hur pedagoger oreflekterat kan förhålla sig till etiken, blunda för eller undgå att ta ställning till etiska värden. Om detta sker finns det en risk att det uppstår värden och normer i barnens värld som inte pedagoger tagit ställning till eller haft som avsikt att barnen ska utveckla. Orlenius (2001) resonemang kring att etik inte kan överföras, utan att det är något individuellt och frivilligt, problematiserar skolans och förskolans uppgift beträffande att forma barn till goda samhällsmedborgare.
Det finns enligt Margareta Öhman (2008) en viss problematik att tala om förskolans
värdegrundsuppdrag som en värdegrund. Med det menar hon att det finns en risk att de etiska värden som läroplanen beskriver kan ses som rationella och att etiska frågor blir intellektuella och därmed riskerar att bli triviala. Öhman (2008) menar att värderingar grundar sig i känslor och etik handlar om hur människor ideligen ställs inför val och därmed menar författaren hur etiska värden kopplas till en relationell dimension. Fortsättningsvis menar Öhman (2008) att pedagoger kan öka sin etiska medvetenhet och utveckla kunskap om betydelsen av ett känslomässigt klimat genom reflektion av konkreta upplevelser.
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning inriktad mot etik inom pedagogisk dokumentation. För att få en djupare inblick i ämnet, då forskning som omfattar just området etik inom
pedagogisk dokumentation inte prioriterats tidigare, har vi även valt att lyfta fram forskning som främst riktats mot pedagogisk dokumentation, men som däremot lyfter etiska aspekter i sitt resultat eller diskussion. Vi redogör även under detta avsnitt för forskning som behandlar små barns etik. Vi har valt att dela in tidigare forskning under tre rubriker: etiska aspekter inom pedagogisk dokumentation, pedagogisk dokumentation - att fylla ett syfte och slutligen etik och små barn. Slutligen presenteras i avsnittet en sammanfattning av den tidigare forskningen liksom hur den blir relevant för vår studie. Avsnittet inleds med en beskrivning av hur vi gått tillväga i sökningen av tidigare forskning.
4.1 Sökstrategi
För att få fram relevant forskning har vi använt oss av databasen ERIC ebsco, webbsökmotorn google scholar samt PRIMO, som är en söktjänst på Örebro universitetsbibliotek. Valet av ERIC ebsco som databas grundar sig i att det är en bred databas som täcker pedagogik och psykologi (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vi använde oss av söktjänsten PRIMO samt google scholar för att utöka våra sökningar, då vi var i behov av att bredda utbudet av
vetenskapliga artiklar. På samtliga sökningar använde vi oss av begränsningen peer reviewed för att få fram forskning av god kvalitet och som är vetenskapligt granskad. Under vissa sökningar användes begränsningar på årtal, men då vi upptäckte att det fanns begränsat med forskning fick vi öppna upp för alla publiceringsdatum. Alla sökord samt avgränsningar på sökningarna
redovisas i bilaga 1. Genom att först läsa rubriker på de sökträffar vi fick från varje sökning gjordes ett första urval utifrån vad rubriken beskrev att artikeln skulle behandla. I detta urval tog vi även hänsyn till i vilken vetenskaplig kontext artiklarna var publicerade, och på så sätt kunde en stor del artiklar sållas bort, då sökorden även gav resultat på medicinsk forskning. I det andra urvalet lästes sammanfattningarna av artiklarna från det första urvalet. Genom att granska syftet med artikeln och därmed ta reda på om våra sökord stod i fokus för artikeln valdes relevanta artiklar ut.
Några av de inkluderade artiklarna hittades genom kedjesökning, det vill säga läsning av valda artiklar där de i sin tidigare forskning refererat till artiklar som varit av relevans för denna studie.
scholar, för att få fram om artikeln är peer reviewed. De valda artiklarna från sökningarna presenteras i bilaga 2.
4.2 Etiska aspekter inom pedagogisk dokumentation
Tidigare forskning som behandlar förhållandet mellan pedagogisk dokumentation och etiska aspekter är bland annat den som Anne-Li Lindgren (2012) redovisar. Lindgren (2012) har i sin forskning undersökt tänkbara etiska problem vid pedagogisk dokumentation i förskolan genom att analysera bloggdialoger mellan förskollärare och förskollärarstudenter. I forskarens resultat framgår det att pedagoger vid reflektion kommit till insikt om att de inte frågat barnen om det är okej att fotografera och visa upp fotografier av dem. En annan pedagog i studien noterar vid reflektion att hon inte inkluderat barnen i det som fotograferats och placerats på väggarna i förskolan. Vidare reflekterar pedagogen över hur hon själv skulle känna om fotografier på henne skulle sättas upp på arbetsplatsens väggar och konstaterar att det inte är någonting hon skulle uppskatta. I resultatet gör även pedagoger tolkningar av det maktförhållande som råder vid visuell dokumentationsteknik där en jämförelse görs mellan att ha en kamera riktad mot sig parallellt med att stå framför en pistol. Jämförelsen speglar de känslor som möjligtvis skulle kunna väckas hos barn när de ofrivilligt har en kamera framför sig och som kan liknas vid samma känslor som när man konfronteras med en laddad pistol. Lindgren (2012) betonar i sin diskussion att pedagoger i förskolan har en stark ambition om att beakta etiska aspekter kring barnen men att andra positiva resultat som kommer ut från pedagogisk dokumentation dominerar. En av
orsakerna till det tror Lindgren (2012) beror på att pedagogisk dokumentation förväntas öka barns deltagande i förskolan.
I en brittisk studie av Angeliki Bitou och Tim Waller (2011) undersöks barns deltagande i skapandet av den pedagogiska dokumentationen, genom både intervjuer och observationer. Resultatet visar att med barns deltagande synliggörs en förståelse för deras liv liksom deras syn på upplevelser. Vidare menar forskarna att resultatet inte ska tolkas okritisk och redogör för hur pedagogisk dokumentation väcker ett dilemma kring etik och makt, då tolkningar av barns perspektiv görs ur en vuxens perspektiv på barn. Forskarna påpekar att om målet är att uppnå ett
barnperspektiv1, så måste barn vara deltagande och engagerade i arbetet och påvisar även hur
pedagogisk dokumentation kan leda till en bredare förståelse av barns liv. Bitou och Waller (2011) presenterar även etisk problematik gällande barns deltagande med till exempel egna
kameror. Får ett barn en kamera att dokumentera med kan deras normala aktivitet förändras och då eventuellt inte framhålla en sann bild. Forskarna lyfter även hur barns handlingar påverkas av den vuxnes förväntningar och hur det sedan, när det även är de vuxna som analyserar materialet, kan vara svårt att få fram ett barns perspektiv genom dokumentation.
Även Joana de Sousa (2019) delar denna åsikt gällande barns perspektiv i dokumentation där hon lyfter fram svårigheter i dokumentation när det gäller att framställa ett barns ord och mening bakom orden korrekt. De Sousas (2019) studie riktar in sig på pedagogers deltagande för att utveckla och undersöka barns lärande i koppling till lärarnas professionella utveckling. Studien har genomförts genom att utgå från fyra pedagogiska dokumentationer om barns lärande, följt av intervjuer med den pedagog som genomfört dessa. De Sousa (2019) belyser även hon likt Bitou och Waller (2011) vikten av att barnen ska få ta del av och själva kunna påverka det som dokumenteras i deras vardag. Vidare diskuterar de Sousa (2019) problematiken med att kunna urskilja särskilda sekvenser när en hel barngrupp befinner sig på samma plats och därmed kunna, på ett respektfullt och etiskt korrekt sätt, framställa varje barns perspektiv. I resultatet framhåller dock forskaren hur dokumentation har stora positiva inverkningar på barnens vardag om det sker i dialog med barnen.
Den viktiga dialogen mellan förskollärare och barn diskuterar även Anette Eriksson och Ingrid Pramling Samuelsson (2012), då de i sin studie presenterar hur det ofta saknas en ömsesidighet i relationen under dokumentationssituationer. Forskarnas studie har skett genom
videoobservationer och syftar till att rikta uppmärksamhet till olika dokumentationssituationer för att synliggöra vad som står i fokus med dokumentationen samt hur kommunikationen mellan barn och pedagoger utspelar sig i dessa situationer. Resultatet presenterar fyra mönster för
kommunikation i dokumentation som går från pedagogen som betraktare till pedagogen som uppmuntrar specifika upptäckter. Forskarna belyser hur det i många situationer knappt uppstår någon kommunikation, att mönstret där pedagogen blir betraktare är mer vanligt. Detta
problematiseras genom att beskriva hur barnen blir studieobjekt istället för studiesubjekt för pedagogen, vilket forskarna beskriver som den pedagogiska dokumentationens grundläggande idé. Eriksson och Pramling Samuelsson (2012) lyfter även hur dokumentationen ska fylla ett syfte, och hur de har svårt att se hur de situationer de har observerat i sin studie ska kunna belysa om eller hur barnen lär sig eller utvecklas, då mycket dokumentation sker i pedagogstyrda situationer.
4.3 Pedagogisk dokumentation - att fylla ett syfte
Likt Eriksson och Pramling Samuelssons (2012) idé om vikten med ett syfte för dokumentation lägger Suzanne Flannery Quinn och Lucy Parker (2016) fram argument om att pedagogisk dokumentation ska fylla ett syfte för att ha rätt att bedrivas. Deras studie utfördes i England och undersöker utvecklingen av pedagogiska principer samt användningen av pedagogisk
dokumentation. Detta görs genom att utgå från förskollärarstudenter och analyser av uppgifter studenterna har gjort om pedagogisk dokumentation. Genom analyserna presenterar Flannery Quinn och Parker (2016) i resultatet hur det krävs mer utbildning kring pedagogisk
dokumentation, då de menar att det finns en problematik i förhållandet mellan etik och
pedagogisk dokumentation. Detta gör de genom att understryka hur pedagoger inte har rätt att dokumentera varje moment av lärande utan att dokumentation bör fylla ett syfte och genomsyras av respekt vilket kräver vetskap om hur detta ska genomföras. Flannery Quinn och Parker (2016) poängterar även hur dokumentation kan leda till större förståelse av barns lärande, men endast i samband med reflektion över det som dokumenterats. Vidare menar forskarna att det kan infinna sig en ojämn maktbalans mellan personen bakom och framför kameran och menar att det kan vara svårt för ett barn att säga nej när en kamera riktas mot en. En annan aspekt av makt som synliggörs är att det ofta är pedagogen som väljer vad som ska dokumenteras och vad som ska visas upp, det blir alltså pedagogen som skapar en bild av vad som är eftertraktat och normalt. Karin Alnervik (2018) belyser även hon i sin forskning vikten av att pedagoger bör reflektera över dokumentation i förskolan. Syftet med hennes studie är att skapa kunskap om strukturer och kommunikationsverktyg i arbetet med pedagogisk dokumentation och därmed kunna bidra med en meningsskapande diskurs. Genom observationer och intervjuer presenterar Alnervik (2018) i sitt resultat hur pedagogisk dokumentation blir problematisk då pedagogerna blir fast mellan två diskurser, att behöva göra dokumentation utifrån premisserna för systematiskt kvalitetsarbete och samtidigt bedriva dokumentation för den meningsskapande processen mellan barn och pedagog. Vidare lyfter Alnervik (2018) i sin diskussion den etiska aspekten som berör pedagogers egna förhållningssätt. Om pedagogerna är de som dokumenterar och reflekterar över barns aktiviteter, är det lika viktigt att pedagogerna reflekterar över arbetssättet vid dessa dokumenterade
aktiviteter och framförallt hur dessa aktiviteter dokumenteras.
I en studie av Åsa Olsson (2019) undersöks hur pedagogers gemensamma föreställning om det kompetenta barnet framställs i pedagogisk dokumentation. Studien har gått ut på att fokusgrupper har bedrivit skriftlig pedagogisk dokumentation och därmed bidragit till empiri. Olsson (2019)
menar att begreppet pedagogisk dokumentation handlar om att lyssna till det barnen säger, iaktta det som händer och fånga barnens lärprocesser och lärstrategier genom att fotografera, anteckna eller filma det som sker. Resultatet i studien visar att bilden av det kompetenta barnet kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och varje kategori kan kopplas till skilda synsätt på barn och deras lärande. I Olssons (2019) forskning framgår det även att det uppstår svårigheter när pedagogen ska följa och analysera barns läroprocesser utan att bedöma det enskilda barnet. Forskaren menar att det är viktigt att pedagogerna är medvetna om hur de ska genomföra pedagogisk dokumentation för att den ska komma till nytta, men menar att
pedagogisk dokumentation kan leda till en vidgad barnsyn och kunskapssyn som i sin tur kan leda till en förbättrad verksamhet. Karin Alnervik, Eva Lidén, Monica Nilsson och Charlotte Öhman (2018) lyfter fram pedagogisk dokumentation ur ett demokratiperspektiv genom forskning på barn och vårdnadshavare som bedrivits i fokusgrupper. De uppmärksammar problematiken med att dokumentation kan förskönas för att visa upp en god förskoleverksamhet för vårdnadshavarna, vilket de menar kan ses som en etisk problematik. I resultatet presenteras tankar om att pedagogisk dokumentation kan förstås som en demokratisk process, men endast om alla har möjlighet att påverka den. Studien visade även att barnen som deltog tyckte det var roligare att själva dokumentera än att bli dokumenterade.
4.4 Etik och små barn
I en amerikansk studie av Caitlin Dooley och Stacy French-Lee (2015) med syfte att skapa kunskap om hur pedagoger gör etiska beslut, behandlas förskolepedagogers förhållningssätt samt medvetenhet om etik och etiskt omdöme. Studien genomfördes genom kontinuerliga möten med förskolepedagoger under fyra veckor som dokumenterades genom anteckningar, samt intervjuer med varje deltagare. Dooley och French-Lee (2015) presenterar som resultat av studien att pedagoger inte nödvändigtvis från början har möjlighet att skilja etiskt omdöme från andra typer av omdöme eller kan analysera etiska dilemman. De problematiserar detta genom att belysa hur pedagogerna behöver ha dessa kunskaper för att kunna ta etiska beslut. Pedagoger vet ofta att de ska kunna och behöver ta etisk ställning, men de vet inte vilka metoder de ska använda för att applicera det i verksamheten. Dooley och French-Lee (2015) menar även att pedagoger ibland kan beskriva etiska dilemman, utan att ha förmåga att identifiera det som ett etiskt dilemma. Forskarna menar att det behövs hjälpmedel i form av litteratur eller guider för att hjälpa pedagogerna upptäcka och ta ställning till etiska dilemman.
I en amerikansk artikel med syfte att lyfta problematiken kring forskning på barn, skriven av David H Arnold, Hallie R Brown, Shayl F Griffith, Richard P Halgin och Elizabeth A Hervey (2017), presenteras aspekter gällande samtycke och meningsskiljaktighet då barnen har begränsade förmågor både kognitivt och emotionellt i jämförelse med vuxna. De menar att observationer av små barn kräver flexibilitet och kreativitet för att respektera dem i deras utvecklingsfas. I resultatet presenterar forskarna att man genom att maximera barnens
engagemang, motivation och delaktighet samt ge barnen specifik information om vad som ska hända, kan göra mer etiska studier på barn. De poängterar även att barnens motvillighet eller vägran ska noggrant uppmärksammas, samt vikten av att inkludera föräldrarna för att fatta beslut om barnens deltagande.
4.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskning som presenterats ovan visar på en komplexitet vad gäller etik inom området pedagogisk dokumentation. Det maktförhållande som råder mellan vuxna och barn vid dokumentation lyfts fram i ett flertal studier. Maktförhållandet kan förstås ur flera perspektiv, det gäller dels den makten vuxna besitter vid den visuella dokumentationstekniken, när de tar sig rätten att fotografera eller filma barnen, men också när det gäller vad som ska dokumenteras och vilket material som ska visas upp. Tidigare forskning är enig om att pedagogisk dokumentation är ett verktyg som kan skapa möjligheter i förskolan, både vad gäller att synliggöra och förstå barns lärande, men också när det kommer till att ge barn möjlighet till inflytande och deltagande. Däremot är frågan hur pass stort inflytande och deltagande barn får om dokumentationen sker i pedagogstyrda situationer och ur ett vuxenperspektiv. De studier som fokuserat på etik i
förskolan framhåller att ett etiskt förhållningssätt bland pedagoger inte alltid är någonting som är medvetet. Det finns heller inga självklara metoder för att handla etiskt, utan kan kräva att
pedagoger i förskolan tar till medel för att upptäcka och ta ställning till etiska dilemman. Det framgår att ambitionen om att beakta etiska aspekter vid dokumentation finns, men att andra tankar och förhoppningar om vad som ska komma ur dokumentationen är framträdande, vilket skulle kunna vara en orsak till att etiken hamnar i skuggan. En annan aspekt som lyfts upp i tidigare forskning och som också skulle kunna bidra till att etiken kan hamna i skymundan är den balansering mellan två diskurser som Alnervik (2018) framhåller. Den ena diskursen innefattar dokumentation som ett krav inom det systematiska kvalitetsarbetet, samtidigt som den andra diskursen handlar om att bedriva dokumentation för en meningsskapande process i verksamheten.
Att behöva balansera mellan dessa två diskurser visar på en komplexitet inom förskolläraryrket, vilket är något som vi tar med oss in i vår studie.
Tidigare forskning har identifierat viss problematik inom området vilket vi vill studera närmre. Vår uppfattning är att problematiken framförallt landar i de maktförhållanden som verkar finnas inom pedagogisk dokumentation, men också att målet med och kravet på dokumentationen kan utmynna i olika förhållningssätt till etiska aspekter. Dessa maktförhållanden gör att en teoretisk utgångspunkt i barns perspektiv och barnperspektiv blir givande för studiens diskussion, då begreppen kan problematisera vuxnas förmåga och vilja att anta ett barns perspektiv alternativt ett barnperspektiv.
I denna studie är det framför allt av intresse att ta del av och om det finns skilda uppfattningar om etik inom området och om etiska aspekter kan vara någonting som beaktas omedvetet eller
medvetet. Vidare kommer den tidigare forskning som gjorts inom området vara något vi tar med oss in i denna studies analysarbete men framförallt i resultatdiskussionen.
5. Teoretisk utgångspunkt
I detta avsnitt redogörs för studiens teoretiska utgångspunkter. Inledningsvis beskrivs Orlenius (2001) fyra etiska principer, vilka har använts som teoretisk utgångspunkt i form av
analysverktyg i studien. Principerna har framförallt använts för att förstå och kunna urskilja likheter och olikheter i den insamlade empirin vad gäller när och om det talats om etik. Vidare har vi i denna studie valt att ta avstamp i begreppen barnperspektiv och barns perspektiv, vilka redogörs för efter de etiska principerna. Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv förekommer ofta inom barndomsforskning likväl som i politisk retorik och i offentlig diskurs. Betydelsen av begreppen är inte sällan någonting som är taget för givet, vilket innebär att förklaringar riskerar att utebli (Bergnehr, 2019) Då dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan syftar till att synliggöra barns lärande, liksom att vuxna ska ha möjlighet att ta lärdom av barn på samma sätt som barn kan ta lärdom av vuxna, så krävs det att pedagoger i förskolan inte enbart utgår från ett vuxenperspektiv, utan också från barns perspektiv (Lenz Taguchi, 2007). Dessa begrepp används framförallt i resultatdiskussionen i denna studie, för att på ett utförligt sätt kunna reflektera över resultatet.
5.1 Fyra etiska principer
Fyra etiska principer som kan fungera som mätinstrument i värdegrundsarbetet med barn är de som Orlenius (2001) beskriver. Principerna presenteras nedan i fyra punkter.
● Den första principen är självbestämmandeprincipen, som avser att individen bör få bestämma över sitt egna liv och egna handlingar, förutsatt att det inte kränker andra. ● Den andra principen är godhetsprincipen, som innebär att varje individ har som plikt att
handla så gott som möjligt och hjälpa andra.
● Vidare beskrivs minimering av lidande, vilket betyder att man alltid bör välja det alternativ som leder till minst skada eller lidande.
● Sist beskrivs rättviseprincipen, som avser att man bör vara rättvis och inte särbehandla vissa människor.
Dessa principer kan således användas för att synliggöra etiska val och/eller handlingar genom att identifiera en eller flera av dessa principer i en handling. I denna studie används dessa principer som analysverktyg för att förstå det insamlade empiriska materialet.
5.2 Barnperspektiv
Begreppet barnperspektiv är ständigt aktuellt i förskolan, men kan samtidigt vara ett begrepp som är svårt att förstå (Öhman, 2008). Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2006) förklarar att
begreppet både kan förstås som konkret, men också som föränderligt. Konkret handlar det om hur vuxna tolkar att barnen själva ser på världen. Samtidigt kan begreppet förstås som föränderligt beroende på exempelvis kulturella eller sociala förhållanden. Ett barnperspektiv handlar om att som vuxen se en situation ur barnets synvinkel, sträva efter att förstå barnet och sedan vidta åtgärder utifrån en bedömning av vad som kommer vara barnets bästa (Arnér & Tellgren, 2006). Gunilla Halldén (2003) argumenterar för vikten av att begreppet bör förstås som mångtydigt och hur det kan förstås som ett både ideologiskt och metodologiskt begrepp. Även Öhman (2008) menar att barnperspektiv kan användas som ett ideologiskt begrepp och på så sätt markerar det ett ställningstagande för barn. Med det menas att man för en talan för barnen inom olika frågor, är villig att se till barnens bästa, eller tar beslut kring barn i samhällsfrågor.
5.3 Barns perspektiv
Begreppet barns perspektiv beskrivs av Öhman (2008) som en strategi för att utvinna kunskap om barnet. Författaren menar att om en vuxen ska ha ansvar för barns livsvillkor måste vuxna skaffa kunskap om barnet, från barnet. Det handlar om att se saker från barnets synvinkel och att förstå hens känslor och upplevelser i det sammanhang som hen befinner sig i. Det blir viktigt att försöka ta fasta på barns egna intentioner och meningsuttryck liksom under vilka omständigheter de lever och hur det påverkar dem. Att inta ett barns perspektiv innebär att erkänna att barn upplever en egen kultur, att de har ett eget sätt att erfara och förstå sin omvärld. Som vuxen behöver man kunna se, lyssna och försöka tolka barns sätt att vara och leva, och för att kunna ta detta perspektiv behövs en kunskap om både barns utveckling och lärande, samt kunskap om det individuella barnets förutsättningar. Likt Öhman (2008) framhåller Eva Johansson (2003, s. 42) att barns perspektiv handlar om ”det som visar sig för barnet”. Med det menar Johansson (2003) barns erfarenhetsvärldar, intentioner och meningsskapande. Den vuxnas uppgift blir inom detta perspektiv då att försöka sätta sig in i deras värld. Öhman (2008) beskriver hur det är viktigt för pedagoger i förskolan att kunna skifta mellan barnperspektiv och barns perspektiv.
6. Metod
I detta avsnitt presenteras studiens metod där vi inledningsvis redogör för kvalitativ
forskningsansats. Vidare presenteras förberedelser och genomförande av kvalitativ intervju, följt av vilka forskningsetiska principer vi beaktat genom studien. Därefter redogörs för kvalitet i kvalitativ forskning samt databearbetning och analysförfarande. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion.
6.1 Kvalitativ forskningsansats
Med hjälp av en kvalitativ forskningsansats kan forskaren tolka, skapa mening och förstå människors subjektiva upplevelser av världen (Eriksson Barajas et al., 2013). Kvalitativa datainsamlingsmetoder handlar om insamling och systematisering av en viss kunskap där syftet är att närma sig en djupare förståelse för det utformade problemområdet vilket stämmer väl överens med studiens syfte. Insamling av kunskap syftar till att synliggöra mönster och
sammanhang. Datainsamlingsmetoder inom den kvalitativa ansatsen är exempelvis observationer, intervjuer och litteraturstudier. Med hjälp av intervjuer skapas möjligheter för forskaren att förstå individens tankar och uppfattningar inom en händelse genom att de med sina egna ord får berätta sin historia (ibid). Just därför valdes intervju som datainsamlingsmetod i den aktuella studien (se rubrik 6.2). Matthew David och Carole D. Sutton (2016) poängterar att forskaren genom
intervjuer kan göra tolkningar av svaren och i denna tolkning blir det viktigt att beakta att svaren kan påverkas av flera faktorer. Eftersom svaren består av individens egna tolkningar och
uppfattningar blir det av vikt att hålla tolkningarna så sanningsenliga som möjligt.
6.2 Kvalitativ intervju - förberedelse och genomförande
Med utgångspunkt i studiens syfte valdes kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Att intervjua går ut på att ställa frågor till individer, men också att lyssna uppmärksamt på de svar som ges. Det som karaktäriserar en kvalitativ intervju är utformningen av frågor liksom vilket utrymme som ges till de som intervjuas. I de flesta fall görs intervjuer ansikte mot ansikte, men de kan också utföras via telefon eller dator (David & Sutton, 2016). Vi har i vår studie valt att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer, då vi varit ute efter att få skilda svar och personliga berättelser där informanternas svar inte skulle kunna påverkas av andra informanter (Kvale & Brinkmann, 2014). Semistrukturerade intervjuer skapar möjligheter för forskaren att tolka fenomen och belysa teman där forskaren själv kan bestämma i vilken ordning frågorna
ställs, och kan därmed anpassa utformningen utefter varje enskild intervju (ibid). De frågor som ställts under intervjuerna i denna studie har haft sin utgångspunkt i en intervjuguide (se bilaga 4) som konstruerades och prövades genom en pilotundersökning innan de egentliga intervjuerna utfördes. Pilotundersökningen gav oss möjlighet att få vår intervjuguide kritiskt granskad av någon som är insatt inom området. Undersökningen gav oss också möjlighet att få ta del av testpersonens upplevelse av språket i frågorna (David & Sutton, 2016). Pilotstudien utfördes med en testperson som erhåller både en förskollärarutbildning och rektorsutbildning. Intervjuguiden reviderades inte efteråt, då utformandet av intervjun liksom längden på intervjun upplevdes vara väl lämpat att ta vidare till den huvudsakliga intervjustudien. Intervjuguiden vi skapade är uppdelad i tre kategorier: 1) Inledning: De inledande frågorna, också kallat för
uppvärmningsfrågor, är främst till för att skapa en trygg stämning och kan bidra till ett förtroende hos undersökningspersonerna. 2) Pedagogisk dokumentation i praktiken. Inom denna kategori ryms de frågor som framförallt omfattar studiens centrala tema och kan benämnas som
kärnfrågor. 3) Etik inom pedagogisk dokumentation. Likt den andra kategorin ryms här inom kärnfrågor. Både den andra och tredje kategorin innehåller även följdfrågor som är till för att få fram mer information om kärnfrågorna (ibid). Intervjuerna har spelats in och har efteråt spelats upp och transkriberats vilket gett oss möjlighet att utföra vårt analysarbete (Eriksson Barajas et. al., 2013; Kvale & Brinkmann, 2014).
Olika forskningsansatser skapar olika möjligheter till generaliserbara resultat. Kvalitativa
forskningsmetoder har vanligtvis inte som syfte att generalisera resultaten från insamlat material och applicera dessa på stora populationer. Vanligt förekommande urvalsmetoder inom kvalitativa forskningsansatser handlar istället främst om att vidga möjligheterna till att beskriva, förklara och ge möjlighet till att förstå ett problemområde. Vi har i denna studie dels gjort ett strategiskt urval, då vi har valt informanter som har saker att säga inom området, i detta fall, verksamma
förskollärare. Vi har också använt oss av snöbollsurval (Eriksson Barajas et al., 2013, s. 138) där en informant tillfrågades efter förslag på någon som har erfarenheter inom området, det vill säga en annan utbildad förskollärare. Då studien utförts under en rådande kris i samhället (covid-19) var det svårt att få tag på informanter som ville delta. Det innebär att vi också gjort ett
bekvämlighetsurval i fråga om tillgänglighet. I studiens urval ingår sex informanter. Fem av informanterna är utbildade förskollärare som i dagsläget är verksamma i förskolan och arbetar i olika kommuner i mellersta Sverige. Den sjätte informanten är idag förskolechef och har specifik utbildning inom pedagogisk dokumentation samt erhåller en förskollärarutbildning.
Intervjuerna har dels utförts via det digitala kommunikationsverktyget Zoom, där det fanns möjlighet för både oss och informanten att se och höra varandra. På informanternas initiativ har tre intervjuer utförts via telefon. Intervjuerna pågick mellan 15–20 minuter. David och Sutton (2016) beskriver att det är relevant att utföra intervjun på en viss tid och plats som informanten är bekväm med och där intervjun kan ske utan avbrott. Vi var under planeringen inför intervjuerna därför flexibla och gav informanterna möjlighet att själva föreslå när och hur intervjuerna skulle ske. Under varje intervju deltog vi som par, där vi delade upp vem som var huvudansvarig i intervjufrågorna, och där den andra satt utanför bild och tog eventuella anteckningar samt ansvarade för ljudupptagningen. Detta val gjorde vi av två anledningar. Den första anledningen var för att skapa en jämn maktbalans mellan oss och informanten och den andra anledningen handlade om att intervjuerna skedde digitalt (Trost, 2010). Vi ville att det skulle framgå tydligt vem som pratade, och då digitala verktyg kan medföra fördröjning i bild eller ljud ansåg vi att det blev tydligare med endast en drivande intervjuare. Samtliga intervjuer spelades in med en Iphone, och inför varje inspelning försäkrade vi oss återigen om att den deltagande gav samtycke till ljudinspelning.
6.3 Forskningsetiska överväganden
En viktig del i genomförandet av studien har varit att beakta och överväga olika aspekter av forskningsetik (Vetenskapsrådet, 2017). Etik avser hur man skiljer gott beteende från dåligt, och det blir av stor vikt att vara etisk både före, under och efter studiens genomförande, (David & Sutton, 2016). Att ta hänsyn till etik innan studiens genomförande kan innebära val av syfte, då det till exempel inte är etiskt försvarbart att gräva i människors liv och därmed orsaka dem besvär eller lidande. Syftet med studien behöver fylla en funktion som kan rättfärdigas på objektiva grunder. Då idéen för denna studie uppstod när vi kunde identifiera en kunskapslucka genom litteratur och tidigare forskning, kan vi etiskt motivera studiens genomförande, likväl som att vi valt en lämplig metod i relation till studiens syfte.
Under studiens gång blir etisk medvetenhet kring bemötandet av de deltagande viktigt, vilket även gäller hantering av den information de delar med sig av. Informerat samtycke är av stor vikt vid undersökningar som bland annat innebär att de deltagande ska ges information om studiens allmänna syfte och upplägg (Kvale & Brinkmann, 2014). Inför denna studie har
informationskravet följts när vi initialt kontaktade rektorer via mail med ett missivbrev (se bilaga
3). I brevet framgick studiens syfte och val av datainsamlingsmetod. Det framgick också i enlighet med samtyckeskravet att deltagandet var frivilligt och möjlighet har funnits till att
avbryta sin medverkan när och om så önskas (Vetenskapsrådet, 2017). Under rådande
omständigheter i samhället, då covid-19 begränsar möjligheter till fysiska möten, togs beslut om att utföra intervjuer via telefon alternativt via zoom som är en digital mötesplats. Beaktning av samtyckeskravet gjordes därför digitalt via mail. Deltagarna i studien, liksom förskolorna de arbetar på samt kommunen, har avidentifierats så långt som möjligt och därmed har vi tagit hänsyn till konfidentialitetskravet. Till följd av dessa etiska överväganden har vi också tagit hänsyn till nyttjandekravet vilket innebär att deltagarna getts information om att den insamlade datan enbart nyttjas till studiens syfte där den insamlade datan raderas efter kursslut (ibid).
6.4 Kvalitet i kvalitativ forskning
Inom forskning är det viktigt att sträva efter hög kvalitet. Andreas Fejes och Robert Thornberg (2015) beskriver att begreppet kvalitet innefattar en noggrann, systematisk och väl genomförd kvalitativ studie där ett innovativt tänkande balanseras med en analytisk distans. För att hålla hög kvalitet behöver studiens resultat vara tydligt framskrivet och väl förankrat i det empiriska materialet. Författarna belyser hur tillförlitlighet är ett begrepp som mäter kvalitén i en kvalitativ studie, då begreppet syftar till hur noggrann och systematisk forskningsprocessen har varit samt hur tillförlitligt resultatet av studien är baserat på val av metod och analysförfarande. För att upprätthålla en hög kvalitet menar Fejes och Thornberg (2015) att det krävs särskilda krav på forskaren, speciellt i arbetet med tolkningen av det empiriska materialet, där forskaren är det primära analysinstrumentet. Forskaren måste ha en stor tolerans för tvetydigheter och vagheter, vara sensitiv för nyanser i det insamlade materialet samt vara en god kommunikatör.
Ett annat viktigt begrepp gällande kvalitet är generaliserbarhet, också beskrivet som
överförbarhet. Generaliserbarhet handlar om i vilken omfattning resultatet från en studie kan appliceras på sådant som inte har ingått i studien och för vem eller vilka som forskningsresultatet kan tillämpas på (Fejes & Thornberg, 2015). Staffan Larsson (2009) resonerar kring detta
begrepp just gällande kvalitativa forskningar, då det genom kvalitativa metoder kan vara svårt att applicera resultatet i en större population. I denna studie blir sex stycken utbildade förskollärare intervjuade, vilket är en liten andel av antalet verksamma pedagoger idag. Larsson (2009) lägger fram ett synsätt på generalisering där en studie kan ses som en pusselbit, då studien blir en del som kan sättas i ett mönster och förstås i ett större sammanhang utifrån mönstret. Författaren syftar till att en studie kan vara generaliserbar utan att direkt kunna appliceras på en större population, utan istället fylla ett kunskapshål som leder till en större förståelse. Den förståelsen
6.5 Databearbetning och analysförfarande
Dataanalys i kvalitativ forskning är den process där forskaren systematiskt arrangerar och arbetar med sitt insamlade datamaterial för att nå fram till ett resultat. Analysen går ut på att effektivt arbeta med sin data och bryta ner dessa till behandlingsbara enheter, sammanställa och koda dessa liksom söka efter mönster (Fejes & Thornberg, 2015). Innan analysen påbörjades krävdes bearbetning av rådata, i vårt fall, transkribering av ljudinspelningar. Transkriberingen av
intervjuerna har i den här studien skett i nära anslutning till att de utförts. Eftersom intervjuerna spelades in hade vi möjlighet att i efterhand spela upp dem liksom pausa och spola tillbaka för att inte gå miste om meningsfullt material när vi omarbetade tal till text. Då intervjuerna skedde digitalt eller via telefon så reserverar vi oss för att gått miste om kroppsspråk och gester som skulle kunna vara av betydelse i vårt analysarbete (läs mer under vår metoddiskussion, 8.2). Vi utgick från bastranskription av intervjuerna, vilket innebär att vi frångått detaljuttal, tonfall liksom exakt längd på pauser (Linell, 1994). Vi har däremot, vid uppehåll i svaren, skrivit ut dessa i transkriptionen där <#> står för kort paus och <##> står för längre paus. Transkriberingen utgör ett skriftligt material som omfattar cirka 32 sidor där materialet från de enskilda
intervjuerna skrivits ned och lagrats var för sig för att särhålla eventuell känslig personlig information (David & Sutton, 2016).
Den kvalitativa analysen har inom denna studie gått ut på att kategorisera det insamlade materialet där vi har jämfört flera berättelser för att finna vad de har gemensamt, eller vad som skiljer dem åt (Fejes & Thornberg, 2015). För att analysen skulle kunna anpassas till studiens syfte har vi använt oss av Orlenius (2001) fyra etiska principer som analysverktyg (se 3.4). De fyra principerna innefattar självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, minimering av lidande samt rättviseprincipen, vilka definieras i avsnitt 5.1. Verktyget gav oss möjlighet att synliggöra om och när informanterna talar om etik, men också när etiska aspekter inte talas om, vilket i vårt analysarbete inneburit att principerna inte lyst igenom informanternas svar. För att kunna
identifiera etiska aspekter i informanternas svar, valde vi att färgkoda citaten utifrån de fyra etiska principerna (Orlenius, 2001). Exempelvis kunde vi identifiera självbestämmandeprincipen då informant 2 uttryckte: ”Och att man är noga med att det är okej att säga nej om det är
någonting man inte tycker om, att man måste visa att, ‘nej det här är jag inte med på’.”
Vid intervjusvar som tyder på ett medvetet eller omedvetet avståndstagande från etiska aspekter har dessa färgkodats i rött för att underlätta vårt analysarbete. Vidare användes färgkodningen samt det vi tagit del av i tidigare forskning och litteratur för att skapa teman i vårt resultat.
Exempelvis påvisar tidigare forskning att dokumentationen i förskolan främst görs på initiativ av den vuxne, både vad gäller val av vad som ska dokumenteras, men också vem som ska
dokumentera. Denna förförståelse var någonting vi tog med oss in i vårt analysarbete, vilket gjorde att vi i informanternas svar kunde identifiera likheter till den tidigare forskningen, gällande konstruktionen av dokumentation i förskolan. Studiens teman bildades således när vi, genom sortering av den insamlade empirin, fann mönster i vår insamlade data, men också när vi upptäckte mönster mellan den tidigare forskning vi tagit del av i samband till vår insamlade empiri. Med mönster menar vi dels likheter i informanternas intervjusvar, men också intervjusvar som skilt sig mellan informanterna liksom svar som landat i likheter med resultat från tidigare forskning.
6.6 Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats och en datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Valet av semistrukturerade intervjuer motiveras med hjälp av
Eriksson Barajas et al. (2013) idéer om att denna metod ger informanten möjlighet att med sina egna ord beskriva sin historia, idéer och tankar. Valet av metod gav oss möjlighet att få en förståelse för hur etiska aspekter beaktas i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Andra möjliga metoder för att bedriva en kvalitativ studie är exempelvis genom litteraturstudier eller observationsstudier. Då bland annat bristen på litteratur och forskning som behandlar etik inom pedagogisk dokumentation motiverar behovet av denna studie, valdes alternativet
litteraturstudie bort. Då vårt syfte är att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv, ansågs inte heller observationer som metod kunna besvara det.
Under studiens utförande har covid-19 cirkulerat i samhället. På grund av risken för
smittspridning av viruset, har majoriteten av förskolor valt att inte ta emot några studenter i deras verksamheter, vilket påverkat utformandet av intervjustudien. Under planering av studien gjorde vi ett aktivt val att bjuda in förskollärare till intervjuer genom digitala verktyg, både för att visa respekt för förskolornas utsatta situation, men också för att få större möjlighet att hitta frivilliga informanter. För att få tag i informanter skickades ett missivbrev ut till förskolerektorer (se bilaga 3). I och med den rådande situationen i samhället, avböjde majoriteten av kontaktade rektorer från att deras personal skulle medverka i studien, då de framhöll problem med personalbrist eller att beslut tagits om att lägga fokus på annat. Följden av detta innebar att vi fick vara mer öppna
intervju då hen inte kunde ‘offra’ pedagogernas tid i verksamheten. Efter mailkontakt med rektorn där det framgick att hen hade många års erfarenhet som förskollärare, samt även idag jobbar nära verksamheten, blev hen därför en del av vårt urval. Däremot, trots att denna
informant arbetar nära verksamheten, sker inte att dagligt arbete i barngrupp, vilket innebär att vi reserverat oss för intervjusvar som inte är helt sanningsenliga i relation till verksamhetens vardag. När vi kontaktade förskolerektorer för att hitta informanter till studien stod det skrivet i
missivbrevet att intervjuerna skulle ta cirka 30–40 minuter per informant. Detta tidsspann var något som vi beslutat att skriva ut efter resultatet av pilotstudien som genomfördes innan brevet skickades. En av anledningarna till att pilotstudien tog längre tid än vad de faktiska intervjuerna gjorde kan ha sin grund i att pilotstudien skedde i ett fysiskt möte och inte digitalt som resterande intervjuer. Beroende på om ett möte sker fysiskt eller digitalt kan det påverka hur naturligt samtalet känns och därmed hur mycket informanten vill delge, samt hur vi uppfattar
informanternas svar och vad vi ställer för följdfrågor. En annan påverkande faktor kan ha varit att en av oss har en personlig relation med informanten i pilotstudien, vilket även det kan ha verkan på hur bekväm informanten känner sig inför att svara på intervjufrågorna. Det går att fundera över om resultatet av studien påverkats av att intervjuerna inte blev tidsmässigt lika utförliga som vi förväntade oss. I en kvalitativ studie finns det många faktorer som påverkar resultatet, och detta kan ha varit en faktor som påverkade just denna studie. Vi anser dock att då vi haft en intervjuguide att följa så har vi kunnat lyfta alla de ämnen vi velat med varje informant. Även valet av att genomföra semistrukturerade intervjuer har gett oss möjligheter att ställa följdfrågor när vi tyckt att det saknats innehåll i svaren. Detta har lett till att vi inte upplevt att vi saknat data från intervjuerna, och därmed har vi inte sett tidsförändringen i intervjuerna som ett stort problem i denna studie.
Då alla intervjuer skedde digitalt, reserverar vi oss också för att gått miste om faktorer som hade kunnat vara relevanta för resultatet av studien. David och Sutton (2017) beskriver att en stor del av intervjuer handlar om att vara lyhörd och reagera på informantens svar och reaktioner. Under de tre intervjuer där vi kunde bedriva videosamtal hade vi större möjlighet att se och förstå informantens upplevelse, reaktioner liksom hur hen förstod frågorna i intervjun. Det innebar också att vi på så sätt kunde vara mer lyhörda och anpassningsbara som intervjuare. Under de andra tre intervjuerna, vilka skedde med endast röstsamtal hade vi ingen möjlighet att ta del av kroppsspråk eller ansiktsuttryck hos informanten vilket skulle kunna innebära att vi kan ha gått
miste om mer nyanserade svar. Det är dock av vikt att betona att ett digitalt möte inte kan ersätta ett fysiskt möte, oavsett om det ges möjlighet att se varandra med hjälp av kameran.
För att hålla en högre kvalité i studien hade fler intervjuade pedagoger varit av stor vikt. Ett högre antal intervjuer skulle leda till rikare empiriskt material, vilken i sin tur skulle leda till en större grad av generaliserbarhet. Generaliserbarheten skulle kunna öka genom att exempelvis ha en större spridning på kommunerna där informanterna arbetar eller spridning av erfarenhet inom förskolan. Studiens kvalité skulle även kunna öka om intervjuerna bedrivits genom fysiska möten, då informanterna riskerar att känna sig obekväma vid intervjuer som utförs digitalt, vilket kan ha inneburit mindre utförliga svar. Då vi inte hade möjlighet att genomföra studien efter dessa premisser har vi lagt stort fokus på transkribering och analys. Vi menar att en välarbetad transkribering stärker kvaliteten genom att se till att informanternas ord kommer fram så sanningsenligt som möjligt. Även i analysen av materialet har vi prioriterat att försöka förstå informanternas ord i sammanhanget de används i, av både etiska skäl såväl som för att stärka kvaliteten (David & Sutton, 2016; Fejes & Thornberg, 2015). Vidare valdes Orlenius (2001) etiska principer som analysverktyg vilket underlättade i vårt analysarbete när vi identifierade etiska ställningstaganden i informanternas intervjusvar. Valet av vårt analysverktyg påverkade hur vi förstod vår insamlade data, vilket skulle kunna innebära att vi gått miste om bredare aspekter av etik. Däremot ansåg vi att analysverktyget speglade vår definition av etik i denna studie på ett talande sätt, vilket innebär att verktyget enligt oss ändå var lämpligt utifrån studiens syfte.
Valet av barnperspektiv och barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt i denna studie
motiveras genom tidigare forskning. Forskningen framhåller en konflikt mellan hur det är barnets lärande och vardag som ska uppvisas genom den pedagogiska dokumentationen och faktumet att dokumentationen i regel sker på initiativ av en vuxen. Den etiska problematiken vi upplevt har då varit att det istället blir ett vuxenperspektiv i dokumentationen, trots att det är barns perspektiv som ska framgå. Denna teoretiska utgångspunkt skapar givande diskussioner gentemot resultatet av studien, och på så sätt kan studiens frågeställningar besvaras mer utförligt.
7. Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat som vi kommit fram till genom intervjuerna.
Diskussion och koppling till bakgrund och tidigare forskning görs under resultatdiskussionen (se 8.1). Resultatet delas in i fyra följande teman:
● Det svårdefinierade begreppet etik ● Barns ansvar att avböja deltagande ● Den underliggande maktrelationen ● Pedagogisk dokumentation för ett syfte
7.1 Det svårdefinierade begreppet etik
Under intervjuerna var vi intresserade av att få ta del av informanternas egna definition av begreppet etik. Flera informanter uttryckte sig på ett sätt som antydde att de hade problematik med att besvara denna fråga. Vi upplevde att de uppvisade en viss osäkerhet inför begreppet, exempelvis genom att det uppstod långa pauser under deras svar. Bland annat gavs det uttryck för att det kan vara svårt att sätta ord på tankarna kring begreppet, men också att det var ett stort och svårt begrepp. Nedanstående citat visar hur informant 1 uttrycker en osäkerhet kring etik som begrepp genom att ge följande definition:
Oj, vilken spännande fråga, hmm, etik... <##> Hur jag definierar etik, vad intressant, hmm... <##> Etik definierar jag som hur jag förhåller mig till saker. <#> Jag har svårt att beskriva. <#>. Etik tycker jag handlar om respekt för människan och hur jag
förhåller mig till människan. Och jag kan ju förhålla mig till människan jag har framför mig på väldigt många olika sätt <#>. Men i grunden handlar den ju om någon form av respekt, ett respektfullt bemötande och sådär.
Informanten visar en grundförståelse av etik, men genom de flertalet pauser som görs tolkar vi även att det finns en stor osäkerhet kring begreppet. Trots att informanterna uppvisar svårigheter gällande att definiera begreppet kan vi med hjälp av de fyra etiska principerna synliggöra att de i flera fall för etiska resonemang utan att högt reflektera över att det handlar om etik. Exempelvis uttrycker informant 1:
För det första så dokumenterar vi ju aldrig privata situationer, toabesök och sådant. Det är ju, nej aldrig, det skulle ju inte komma på fråga, aldrig på något sätt. <#> Men det kan ju va så att barn visar att de inte vill bli filmade eller fotade. Ja, vi kallar det för pratsamlingar, när vi pratar runt ett specifikt ämne och då vet ju barnen att vi skriver ner det vi säger, och då händer det ju att barn väljer att inte säga någonting och vid alla dem här tillfällena så respektera vi det och bara går vidare. Vill barnet inte prata så är det helt okej, vill barnet inte att vi ska skriva ner så är det helt okej. Vill barnet inte bli
fotad så gör vi inte det, likadant med filmning. Och det kan också va så att de [barnen] behöver inte säga uttryckligen ‘jag vill inte bli fotad’ för vi ser ju, vi tolkar ju barnen hela tiden.
Genom detta citat blir både självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen och principen om minimering av lidande tydliga. Då informanten framhåller att dokumentation aldrig sker i privata situationer såsom toalettbesök “och sånt” framgår ett förhållningssätt till dokumentation som kan tolkas innebära stunder där barnen inte tar skada av den. Informantens förhållningssätt kan i det läget också kopplas till ett hänsynstagande av godhetsprincipen. Då det framgår att det är okej att avstå från att bli dokumenterad synliggörs även självbestämmandeprincipen. Informanten lyfter därigenom upp tre av de fyra principerna för etik, utan att medvetet tala om etik. Liknande osäkerhet kring begreppet blir synlig i ytterligare ett intervjusvar, där informantens första reaktion när hen ombeds definiera etik är följande: ”Nu börjar det komma svåra frågor… som generellt begrepp... ojojoj <##>. Jag vet inte om jag kan sätta riktigt ord på det så” (informant 2). Även här uttrycks en osäkerhet kring begreppet etik, då svårigheter uppstår när innebörden av begreppet ska beskrivas. Däremot synliggörs det att etiska ställningstaganden sker genom att självbestämmandeprincipen och principen om minimering av lidande beskrivs i ytterligare ett intervjusvar, där informanten presenterar arbetet med pedagogisk dokumentation.
[...] man inte tar kort när barnen är lättklädda och badar till exempel för att de bilderna kan kanske spridas eller så. Så man tänker till så... Sen brukar jag alltid fråga barnen när jag tar kort på något de gjort ‘åh vad kul hittade ni en sån, får jag ta ett kort, är det okej att jag skickar ut det till era föräldrar?’ Så dom får alltid ge sitt godkännande (informant 2).
Sammanfattningsvis visas en stor osäkerhet om vad begreppet etik innebär. Vår tolkning av de pauser som uppstår i svaren är att det finns en rädsla hos informanterna att definiera begreppet fel. Genom Orlenius (2001) fyra etiska principer kan vi ändå synliggöra hur informanterna lyfter etiska aspekter gällande deras förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Det framgår i svaren att de etiska ställningstagandena framförallt syftar till att skydda barnets kroppsliga integritet som ett givet förhållningssätt där det är en självklarhet att inte fotografera barn vid exempel toalettbesök eller situationer då de är lättklädda. Det uttrycks också ett visst
hänsynstagande till om barn inte skulle vilja delta i dokumentationen, eller få dokumentationen spridd.
7.2 Barns ansvar att avböja deltagande
Majoriteten av informanterna lyfter barnets förmåga att själv förmedla viljan att delta, eller inte delta i förskolans dokumentation. Samtidigt framgår det att barns möjlighet att avböja deltagande i dokumentation är bundet till sammanhanget där dokumentationen sker. Att barnen alltid har en möjlighet att avstå från dokumentationen blir enligt en informant en sanning med modifikation, framförallt i situationer där många barn deltar. En annan viktig aspekt som lyfts fram är
förskollärares förmåga att tolka barns vilja. Ett exempel på detta är när informant 5 uttrycker sina tankar kring deltagande i dokumentation.
Ja... <#> Det är ju helt enkelt om de säger till, eller om de visar att de inte vill. Små barn… eller eftersom jag jobbar med små barn så måste man ju lära sig att tolka hur, alltså som vuxna har vi ju alltid… eller, ja vi kan ju tro att vi vet vad dom vill, men inte riktigt vet. Så det gäller ju att vara väldigt lyhörd. Och det är ju inget måste att vara med så att säga, på film eller bild eller sådär.
Ovanstående utlåtande visar att informanten tar självbestämmandeprincipen i beaktning när deltagande i dokumentation diskuteras genom att beskriva att barnen kan säga till eller uppvisa ett motstånd om de inte vill bli dokumenterade. Det framgår att personalen i förskolan måste vara lyhörd för barnens vilja, vilket innebär att det krävs en förmåga hos personalen att tolka barnens ord, kroppsspråk och handlingar korrekt. Denna förmåga att kunna läsa av barnen betonas ytterligare under en intervju.
[...] om de uttrycker att de inte vill så respekterar vi det, och som jag sa förut, vi är jättenoga med att avläsa om de är bekväma med att bli dokumenterade. Det är jätteviktigt för oss (informant 1).
Den lyhördhet som beskrivs vara viktig av informant 5 kan likställas med den avläsning av barn som benämns i ovanstående citat. Citatet går att koppla till den etiska princip som benämns som minimering av lidande, då det beskrivs vara viktigt att kunna läsa av om barnen är bekväma att delta i dokumentationen. Genom denna avläsning minskar personalen risken att barnen utsätts för något de inte vill. Vidare ifrågasätts den självklarhet som tidigare beskrivits gällande barns möjlighet att avstå dokumentation.
Ja men jag tänker att det har de [barnen] i och med att vi frågar, vi skickar inte ut någonting som de inte har sagt att det är okej, liksom. <#> Sen, det är ju en sanning med modifikation dock, för tar man ett kort på en samlingssituation till exempel, där så gott som alla barnen kanske är med på samma bild så kanske inte vi frågar var och en ‘är det här okej att lägga ut?’ Men samtidigt så talar vi om för de att vi
dokumenterar och ‘det här kommer vi lägga ut’ så de har ju möjligheten att säga ‘nej men det vill inte jag’, eller sådär (informant 2).
