ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan
Företagsekonomi C, VT 2008 Kandidatuppsats 15 hp
Handledare: Ann Wetterlind Dörner Examinator: Kent Trosander
2008-06-04
Bankernas roll i ett hållbart samhälle
– om bankers CSR-arbete
Författare: Camilla Lundgren 770518 Daniel Sachs 761228
Förord
Vi vill efter genomförd studie vända ett stort tack till samtliga som har hjälpt oss med uppsatsarbetet.
Inledningsvis vill vi tacka Anders Löthgren och Lars-Olle Larsson på PricewaterhouseCoo-pers i Örebro och i Stockholm och Filip Wijkström på Handelshögskolan i Stockholm samt Sören Bergström VD för Naturekonomihuset för att de ställt upp med sin ämneskunskap och gett oss bra information och hjälp samt vägledning i vårt uppsatsarbete.
Ett stort tack till Staffan Dahlbeck på Swedbank, Odd Eiken på SEB, Maria Allstrin på Nor-dea och Lars Kenneth Dahlqvist på Handelsbanken samt Agneta Brandimarti på Svenska Bankföreningen för deras deltagande i att besvara våra frågor.
Till slut vill vi tacka vår handledare, Ann Wetterlind Dörner för de tips och råd vi fått under uppsatsens gång.
Camilla Lundgren Daniel Sachs
Abstract
Lately it has become more common to question the companies’ actions in how they affect their surroundings. Today, the expression “Corporate Social Responsibility” often is
mentioned in this connection. Corporate Social Responsibility (CSR), is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns in their business operation. In Sweden there is a big difference between different businesses when it comes to their
Corporate Social Responsibility. The Swedish finance companies, for example, have not come very far when it comes to CSR. The fact that Sweden is behind many countries when it comes to CSR and the fact that the finance companies is among the worst in this area made us interested in investigating how banks work with Corporate Social Responsibility and what they are good at and what they have to improve in regard to that work. The purpose with this paper is to study and compare the work Swedish banks do in taking their Corporate Social Responsibility. By comparing the Swedish banks among themselves and in relations with a bank that internationally is associated with good CSR work it will be possible to distinguish where the banks may have some shortcomings.
In this study we have chosen to conduct a deductive and a qualitative approach as the purpose is to interpret and understand the banks’ engagement and interest in Corporate Social
Responsibility on the basis of the theoretical frame of reference. The main theories the study is based on are the Triple Bottom Line Theory and the Stakeholder Theory. The empirical material for this study has foremost been collected through a survey of the banks’ homepages and annual reports. Furthermore, semi-structured e-mail and telephone interviews were carried out to obtain a deeper understanding of the subject. Five banks are included in the study: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB and ABN AMRO.
The conclusion of this thesis is that the Swedish banks work with CSR but they do to a limited extent. Comparing to the Dutch bank ABN AMRO there is a big difference. The largest differences between the Swedish banks and the Dutch bank are the fundamental values and strategies. ABN AMRO points out CSR as the bank’s basic view while the Swedish banks mainly focus on maximization of profits. ABN AMRO has a comprehensive view that does not separate sustainability from the business operations while the Swedish banks look upon CSR as something that has to be added to the business operations.
Sammanfattning
På senare år har det blivit allt vanligare att ifrågasätta företags agerande och hur de påverkar sin omgivning. En av orsakerna till detta är att skandalerna varit många där företag hamnat i fokus på grund av misskötsel av sin verksamhet, vilket drabbat både människor och miljö. Idag talas det mer och mer om begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) i detta sam-manhang. Detta begrepp ryms i det vidare uttrycket ”Hållbar utveckling”. CSR handlar i grunden om att företag frivilligt medverkar till ett bättre samhälle och en renare miljö. Begreppet innefattar hur företag kan ta ett socialt, etisk och miljömässigt ansvar.
I Sverige är det stor skillnad på företags CSR-arbete beroende på vilken bransch de tillhör. En bransch som inte kommit så långt i sitt CSR-arbete är finansbranschen, där även banker in-kluderas. Det faktum att Sverige ligger efter många andra länder när det gäller CSR-arbete samt att finansbranschen är den sämsta branschen gjorde oss intresserade av att undersöka hur banker arbetar med CSR. Detta ledde oss fram till uppsatsens frågeställning: Hur framställer och arbetar banker med CSR och vad i detta gör de bra och dåligt? Vårt syfte med uppsatsen är att studera och jämföra svenska bankers CSR-arbete sinsemellan samt i relation till en bank som internationellt förknippas med bra CSR-arbete för att se var eventuella brister i det bankerna gör finns.
I undersökningen har vi valt att tillämpa ett deduktivt arbetssätt med kvalitativ metod då av-sikten är att tolka och förstå bankernas engagemang och inställning till CSR-arbete utifrån den teoretiska referensramen. De främsta teoretiska utgångspunkterna är Triple Bottom Line-teo-rin samt intressent- och legitimitetsteoLine-teo-rin. Den empiriska datainsamlingen skedde främst ge-nom granskning av bankernas hemsidor samt årsredovisningar. Dessutom gege-nomfördes semi-strukturerade mejl- och telefonintervjuer för att få en djupare förståelse i ämnet. Fem stycken banker ingår i undersökningen: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB samt den holländska banken ABN AMRO.
Slutsatserna vi kommit fram till är att de svenska bankerna arbetar med CSR-frågor i sin verk-samhet men i begränsad omfattning. I jämförelse med ABN AMRO är det en stor skillnad. Den största skillnaden mellan de svenska bankerna och den holländska banken ligger i de grundläggande värderingarna och strategierna. ABN AMRO framhåller CSR-frågorna som bankens grundläggande syn medan de svenska bankerna har störst fokus på vinstmaximering och avkastning till ägarna. ABN AMRO har en helhetssyn som inte särskiljer hållbarhet från verksamheten medan de svenska bankerna ser CSR-arbete som ytterligare en sak som måste läggas till verksamheten.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 10 1.1 Bakgrund ... 10 1.2 Problemdiskussion ... 11 1.3 Frågeställning ... 11 1.4 Syfte ... 11 1.5 Avgränsningar ... 11 1.6 Disposition ... 12 2 Metod ... 13 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt ... 13 2.2 Vetenskaplig ansats ... 13 2.3 Vetenskaplig metod ... 14 2.4 Tillvägagångssätt ... 14 2.5 Insamling av data ... 142.5.1 Primära och sekundära källor ... 14
2.5.2 Intervjuer ... 15 2.5.3 Urval ... 15 2.6 Tillförlitlighet ... 16 2.6.1 Reliabilitet ... 16 2.6.2 Validitet ... 17 2.7 Källkritik ... 17 3. Teori ... 19
3.1 Allmänna teorier till stöd för CSR ... 19
3.1.1 Triple Bottom Line ... 19
3.1.2 CSR-pyramiden – Carroll’s four-part model ... 20
3.1.3 Intressentteorin ... 20
3.1.4 Legitimitetsteorin ... 22
3.2 Det ansvarsfulla företaget – en modell ... 22
3.3 Hållbarhetsredovisning ... 24
3.3.1 Hållbarhetsredovisning då och nu ... 24
3.3.2 Global Reporting Initiative ... 25
4. Empiri ... 27
4.1 ABN AMRO... 27
4.1.1 Banken ABN AMRO en överblick ... 27
4.2 Swedbank ... 30
4.2.1 CSR-information i Årsredovisningen 2007 ... 31
4.2.2 CSR på hemsidan ... 32
4.2.3 Intervju med Swedbank ... 32
4.3 Handelsbanken ... 33
4.3.1 CSR- information i Årsredovisningen 2007 ... 34
4.3.2 CSR på hemsidan ... 35
4.3.3 Intervju med Handelsbanken ... 36
4.4 SEB (Skandinaviska Enskilda Banken) ... 36
4.4.1 CSR-information i Årsredovisningen 2007 ... 37
4.4.2 CSR-information på hemsidan ... 38
4.4.3 Intervju med SEB ... 38
4.5 Nordea ... 39
4.5.1 CSR-information i Årsredovisningen 2007 ... 40
4.5.2 CSR-information på hemsidan ... 41
4.5.3 Intervju med Nordea ... 41
4.6 Uppställning av bankernas internationella åtagande m.m. ... 42
4.7 Svenska Bankföreningen ... 42
4.7.1 Om bankföreningen ... 42
4.7.2 Intervju med Svenska Bankföreningen ... 43
5. Analys och diskussion om bankernas samhällsansvar ... 45
5.1 Bankernas framställning av sitt CSR-arbete ... 45
5.2 Bankernas beaktande av CSR aspekterna ... 45
5.3 Bankernas ansvarstagande ... 46
5.4 Banken och dess intressenter ... 48
5.5 Bankerna och deras syn på sin roll i samhället ... 49
5.6 Bankernas hållbarhetsredovisning ... 50
6. Slutsats ... 52
7 Egna kommentarer ... 54
Källförteckning ... 56 Bilaga 1 Internationella konventioner principer, standarder och riktlinjer för CSR ... I Bilaga 2 – Intervjufrågor ... VI Intervjufrågor till Handelsbanken ... VI Intervjufrågor till SEB ... VI Intervjufrågor till Swedbank ... VI Intervjufrågor till Nordea ... VII
Intervjufrågor till Agneta Brandimarti på Svenska Bankföreningen ... VIII Bilaga 3 Del av ABN ABRO:s hållbarhetsredovisning... IX
Figurförteckning
Figur 1. De tre grundläggande aspekterna i Triple Bottom Line ……….17
Figur 2. Carroll’s four-part model………18
Figur 3. Intressentmodell ”Stakeholder map” ……….19
Figur 4. Modell för ansvarsfullt företagande ………..21
Figur 5. Application Level grid ………...24
Figur 6. ABN AMRO:s intressentengagemang ………..26
Figur 7. Swedbanks direkta miljöpåverkan………..30
Figur 8. Handelsbankens CO2 utsläpp……….32
Figur 9. Tabell över bankernas olika ”Code of Conduct” och internationella åtagande……….40
Figur 10. Tabell över bankernas internationella åtaganden……….……...………….45 Figur 11. Milleniumgoals……….IV
Förkortningar och centrala begrepp samt principer m.m.
Förkortningar
CDP Carbon Disclosure Project
CERES Coalition for Environmentally Responsible Economics ESG Environmental Social Governance
GES Global Ethical Standard
GIPS Global Investment Performance Standards GRI Global Reporting Initiative ILO International Labour Organization
ISO International Organisation for Standardization MDG Millennium Development Goals
NGO Non Government Organizations
OECD Organization for Economic Co-operation and Development SRI Social Responsible Investments
UNEP United Nations Environment Programme
UNEP FI United Nations Environment Programme Finance Initiative UNPRI United Nations Principles for Responsible Investments WEC The World Environment Center
Centrala begrepp, principer och riktlinjer samt standarder
”Corporate Social Responsibility” (CSR) kan översättas till ”företagens samhällsansvar”, man pratar ofta om ”det ansvarsfulla företaget” i detta sammanhang. CSR är ett övergripande begrepp för allt som rör företagets agerande i frågor som handlar om miljömässigt, etiskt och socialt ansvar. EU-kommissionens definition av CSR lyder:
”Ett begrepp som innebär att företaget på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna”(Grönbok 2001 s 6).
CSR är ett konsekvent mönster av att privata företag gör mer än de behöver göra under tillämpliga lagar och förordningar som reglerar miljö, arbetares säkerhet och hälsa, och investeringar i det samhället de bedriver verksamhet (Hay et al 2005 ur CSR 2008 s 53)
Code of Conduct är uppföranderegler vilket kan definieras av företaget själv eller efter in-ternationella konventioners principer och riktlinjer såsom ”UN Global Compact”(Larsson & Ljungdahl 2008).
Hållbar utveckling är ett begrepp som används i CSR-sammanhang. Begreppet lanserades 1987 i FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” (även kallad ”Brundtlandrapporten”). Där det konstateras att:
”Varaktig hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att tillfredställa sina behov.” (Bergström et al 2002 s 12)
Hållbarhetsredovisning (”Sustainability Reporting”) innebär att företag redovisar sin på-verkan på omvärlden gällande miljömössiga, etiska och sociala aspekter (Bergström et al 2002). I förhållande till begreppet CSR kan man se hållbarhetsredovisning som ett sätt för företag att beskriva vad de åstadkommit genom att vara ”det ansvarsfulla företaget” (CSR 2008).
Intressent (”Stakeholder”) innebär traditionellt någon som har legitima intressen i ett företag (NE 2008). För att bli betraktad som intressent till ett företag ska endera påverkas av
företagets åtgärder eller själv kunna påverka dem (Löhman & Steinholtz 2003). Exempel på intressenter är; ägarna, de anställda, kunder, leverantörer, stat och kommun. På senare tid räknas även miljön som intressent (NE 2008).
CDP är ett samarbete mellan internationella investerare som startades för att får fram information om portföljers aktievärde och hur dessa påverkas av klimatförändringar (Bankföreningen 2008).
CERES är ett internationellt nätverk bestående av miljöorganisationer och investerare samt övriga offentliga intressegrupper som arbetar med andra investerare och företag för att få dem att beakta hållbarhetsutmaningar som t.ex. klimatförändringar (Ceres 2008).
The Equator Principles – Ekvatorsprinciperna är principer och riktlinjer som rör
projektfinansiering vilka är framtagna av ”International Finance Corporation” i samråd med ett flertal internationella banker (Bankföreningen 2008).
FTSE4Good index är ett marknadsindex som mäter prestationsförmåga hos företag som uppfyller globalt erkända standarder för socialt ansvar.
GES utgår från internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete, miljö, mutor, korruption och vapen. Dessutom utesluts branscherna tobak, alkohol, spel, vapen och pornografi. Granskningen av de etiska kriterierna utförs av GES Investment Services (GES 2008).
GIPS är en uppsättning standardiserade, industriomfattande etiska principer att ge
värdepappersföretag med vägledning om hur man kan beräkna och rapportera sina resultat för investeringar till potentiella kunder (GIPS standards 2008).
ILO-konventionener är starkt förknippade med OECD:s riktlinjer och riktar sig mot nationer som måste ratificera dessa. Nationens företag samarbetar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för sedan rapportera hur statens arbete med detta fortskrider.(ILO 2008)
MDG är åtta mål för hållbar utveckling som ställts upp av FN vilka ska vara uppnådda senast år 2015 (Milleniumgoals 2008).
9
OECD:s riktlinjer för multinationella företagande (OECD)
Företag som väljer att följa OECD:s riktlinjer ska i sin verksamhet var än den tar sin plats i världen verka för att skapa förtroende och bidra till hållbar utveckling. Detta kan företagen bland annat göra genom att tillämpa god praxis vilket följer värdlandets lagar och regler. SRI kan översättas till Socialt ansvarstagande investeringar och är en strategi för
investeringar som är på frammarsch världen över. Detta begrepp bygger på att investerarna uppmanar företag att förbättra sina rutiner gällande miljömässiga, etiska och social frågor. UNEP, FN:s miljöprogram syftat bland annat till med att främja arbetet med internationella samarbeten angående miljön och fungera som vägledning samt samordning av FN:s
miljöverksamhet (UENP 2008).
UNEP FI är en underavdelning som är specificerad till den finansiella marknaden (Bankföreningen 2008).
UN Global Compact (Global Compact)
FN initiativ som för samman företag och samhället kring tio principer uppdelade i områdena för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och motverkande av korruption.
UNPRI - Syftar till att underlätta inkludering av miljö och sociala faktorer i den totala bedömningen av en investeringsportföljs värde (Bankföreningen 2008)
1. Inledning
I det inledande kapitlet behandlas uppsatsens bakgrund följt av en diskussion kring det upp-fattade problemet. Vidare beskrivs uppsatsens frågeställning, syfte samt avgränsningar. Avslutningsvis presenteras uppsatsens disposition.
1.1 Bakgrund
På senare år har det blivit allt vanligare att ifrågasätta företags agerande och hur de påverkar sin omgivning. Idag talas det mer och mer om begreppet CSR (Corporate Social Responsibi-lity) i detta sammanhang. CSR handlar i grunden om att företag frivilligt medverkar till ett bättre samhälle och en renare miljö. Begreppet innefattar hur företag kan ta ett socialt, etisk och miljömässigt ansvar. Detta begrepp inryms i det mer vida uttrycket ”Hållbar utveckling” som grundar sig i att regeringar, offentliga organ samt övriga organisationer verkar för att uppfylla dagens samhällsbehov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att uppfylla sina behov (Bergström et al 2002).
En av orsakerna till att företags agerande ifrågasätts är att skandalerna varit många där företag hamnat i fokus på grund av misskötsel av sin verksamhet, vilket drabbat både människor och miljö. Den omtalade ”Hallandsåsskandalen”, där Skanska hamnade i blåsvädret efter att tät-ningsmedlet ”Rhoca-Gil” läckt ut i grundvattnet och orsakat nervskador på djur och männi-skor, är en av dessa. Andra exempel på skandaler som inträffat rör företag som Skandia och ABB med sina bonusskandaler samt LKAB och dess arbetsplatsolyckor som lett till ifråga-sättande av ledningens syn på de anställdas arbetsmiljö. Ytterligare en orsak till att företags ansvarstagande i samhället blivit ifrågasatt är den stora klimatdebatten som förts på senare tid. Numer finns det bl.a. allmänna råd i de stora nyhetstidningarna om hur människor och företag kan agera för att minska sin miljöpåverkan och bli ”klimatsmarta”. Allt fokus på miljöförstö-ringsfrågor och företagens agerande i övrigt har lett till att många av företagens intressenter är engagerade i hur dessa frågor sköts. Företagen har i och med detta ett ökat tryck på sig att visa för sina intressenter hur de tar sitt samhällsansvar när det gäller miljömässiga, etiska och sociala frågor.
Det finns alltså idag ett större krav på att företag arbetar med CSR-frågor och tar sitt sam-hällsansvar. Jämfört med andra industriella länder så kom de svenska företagen igång sent med sitt CSR-arbete. En av orsakerna som lyfts fram är ”den svenska modellen” med en strikt uppdelning mellan den ekonomiska och politiska verksamheten i samhället som existerat se-dan 1930-talet och som, om än minskad omfattning, även råder idag. Effekten av detta ”vi och dem tänkande” är att svenska företag ser på socialt och miljömässigt ansvar som en fråga som för politikerna vilket bl.a. lett till att svenska företag ser lagstiftningen som det enda de i stort sett behöver följa för att ta sitt samhällsansvar (Röster 2008).
Förutom omvärldens krav på att företag ska ta sitt samhällsansvar framförs idag flera ment till varför man som företag ska beakta CSR i sin verksamhet. Bland de främsta argu-menten som nämns är företagens möjligheter att stärka varumärket och attrahera både investerare och personal. Ytterligare argument som lyfts fram är att företag som arbetar med CSR-frågor blir bättre på att hantera rörelserisker och varumärkesrisker vilket kan bli kost-samt om de inte sköts på bra sätt (SFF 2007). Syftet med CSR anses generellt vara att få fö-retag att förstå de integrerande relationerna som föfö-retaget befinner sig i och hur de ska dra
nytta av dem. Något som framhållits på senare tid är att CSR-arbete kan bidra till värdeska-pande vilket många anser bör beaktas i företags strategier istället för att fokusera på att minska värdeförluster (Löhman & Steinholtz 2003).
Vidare, när det gäller redovisningen av CSR-arbete framhäver forskningen vikten att rappor-tera sitt agerande gällande hållbarhetsfrågor (CSR 2008). Internationellt sett ligger Sverige relativt långt ner på listan över att ha företag som hållbarhetsredovisar. Endast 26 procent av de 100 största bolagen i Sverige hade år 2005 någon form av hållbarhetsredovisning vilket kan jämföras med de två bästa länderna; Japan och Storbritannien, som låg på 81 respektive 71 procent. I samma undersökning framgick även att skälen till att upprätta hållbarhetsredo-visningar var framförallt av ekonomiska skäl (KMPG Survey 2005). I en annan undersökning från 2007 där även CSR-informationen på hemsidorna beaktades framkom att sex av tio svenska företag hade någon form av hållbarhetsredovisning (Sverigerapporten 2007).
1.2 Problemdiskussion
I Sverige är det stor skillnad på företags CSR-arbete beroende på vilken bransch de tillhör. En bransch som inte kommit så långt i sitt CSR-arbete är finansbranschen där även banker inklu-deras (Salo 2008). Att banker och andra finansföretag inte kommit längre med sitt CSR-arbete är något oväntat eftersom det finns forskning som visar att de är i den bransch som har mest att vinna på ett utvecklat CSR-arbete. Två nyliga forskningsrapporter visar på att företag med låg miljörisk och som jobbar proaktivt med CSR-frågor både kan stärka sitt marknadsvärde och sin lönsamhet (Hassel & Semenova 2007 samt Guenster et al 2006). Det faktum att Sve-rige ligger efter många andra länder när det gäller CSR-arbete samt att finansbranschen är den sämsta branschen gjorde oss intresserade av att undersöka hur banker arbetar med CSR. Detta ledde oss fram till den frågeställning och det syfte som presenteras nedan.
1.3 Frågeställning
• Hur framställer och arbetar banker med CSR och vad i detta gör de bra och dåligt?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att studera och jämföra svenska bankers CSR-arbete sinsemellan samt i relation till en bank som internationellt förknippas med bra CSR-arbete för att se var eventuella brister i det bankerna gör finns.
1.5 Avgränsningar
Vi har begränsat oss till att undersöka de fyra största svenska bankerna noterade på Svenska börsen (OMX); Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB. Vi har även valt att undersöka den holländska banken ABN AMRO. Vi har fokuserat på den senaste informationen från ban-kernas hemsidor samt årsredovisningar men i de fall det är relevant tas även äldre information upp.
12
1.6 Disposition
Nedan följer en disposition för att tydliggöra uppsatsens struktur.
Kapitel 1, Inledning – I första kapitlet behandlas bakgrund, problemdiskussion, frågeställning samt syfte. Dessutom förklaras uppsatsens avgränsningar.
Kapitel 2, Metod – I kapitel två behandlas uppsatsens tillvägagångssätt samt den me-tod som använts. Vidare beskrivs datainsamlingen och urvalet av respondenter. Slutligen diskuteras begreppen reliabilitet, validitet och källkritik.
Kapitel 3, Teori – I kapitel tre kommer vi behandla relevanta teorier som knyter an till Corporate Social Responsibility.
Kapitel 4, Empiri – I kapitel fyra presenteras det empiriska material som framkom-mit genom granskning av hemsidor, årsredovisningar samt kompletterande intervjuer. Kapitel 5, Analys och diskussion – I det femte kapitlet presenteras uppsatsens analys
och diskussion. Vi avser att analysera och diskutera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen.
Kapitel 6, Slutsats – I det sjätte kapitlet går vi igenom de slutsatser som dragits utifrån det som framkommit i analysen och diskussionen. Här besvaras uppsatsens syfte och dess frågeställning.
Kapitel 7, Egna kommentarer och förslag till framtida forskning – Som sista kapitel behandlas författarnas egna funderingar och övrigt som framkommit under arbetets gång. Förslag om hur fortsatt forskning kan angripas presenteras också.
2 Metod
I det här kapitlet förklaras och motiveras undersökningens tillvägagångssätt. Datainsamling samt urval av studieobjekt och respondenter beskrivs. Slutligen diskuteras studiens
tillförlitlighet.
2.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Det finns två motsatta vetenskapliga förhållningssätt när det gäller hur man kan förstå och veta något om verkligheten. Dessa två kunskapssyner kallas positivism och hermeneutik. De är kunskapsteorier som talar om hur och i vilken grad det är möjligt att tillägna sig kunskap om verkligheten. Inom positivismen finns det tre centrala riktningar när det gäller kunskapste-ori. Den första är att det finns en objektiv verklighet och den andra riktningen är att den ob-jektiva verkligheten kan studeras på ett objektivt sätt där utgångspunkten är att allt kan stu-deras empiriskt med hjälp av sinnesdata (det vi ser och hör etc.). Den tredje och sista rikt-ningen inom positivismen är att man kan bearbeta kumulativ kunskap om de objektiva vär-dena, vilket innebär att resultatet från olika undersökningar kan kopplas ihop, och man kan få en bättre överblick över de lagbundenheter som styr samhället (Jacobsen 2002).
Inom den andra kunskapssynen, hermeneutiken, menar man att det inte finns en objektiv so-cial verklighet utan bara olika bilder av den. Vidare anser man att bilden av verkligheten en-dast kan utforskas genom att forskarna sätter sig in i hur människor tolkar och ger mening åt särskilda sociala fenomen. Dessutom säger man inom hermeneutiken att det inte är möjligt att få fram speciellt mycket kumulativ kunskap på grund av att det finns så många olika sätt att tolka och förstå sociala fenomen. Vidare anser man att det inte finns några lagbundenheter som är oberoende av tid och rum eftersom allt måste förstås i sitt specifika sammanhang. Sammanfattningsvis kan man säga att med hermeneutiken flyttades fokuset från att kartlägga en objektiv verklighet till att studera hur människor tolkade och skapade mening av verklig-heten. Förenklat kan man säga att tyngdpunkten flyttades från det objektiva till det subjektiva (Jacobsen 2002).
I denna uppsats har ett hermeneutiskt förhållningssätt antagits eftersom vi har som avsikt att tolka och skapa förståelse för bankernas agerande i sitt CSR-arbete genom att studera den information som bankerna ger ut om detta. Eftersom den information vi inhämtar är bankernas egen syn är den subjektiv vilket ligger i linje med hermeneutiken.
2.2 Vetenskaplig ansats
Det finns olika strategier att använda sig av när det gäller insamling av data. En av de strate-gier som finns är deduktiv ansats som innebär att man går från teori till empiri. Detta gör man eftersom man anser att det är bäst att först skaffa sig vissa förväntningar på världen och efter det samla in empiri för att se om förväntningarna stämmer med verkligheten. Ytterligare en vetenskaplig ansats är den induktiva ansatsen där man som forskare går från empiri till teori. Det ideala i den induktiva ansatsen är forskare som går ut i verkligheten, helt utan förvänt-ningar, och samlar in relevant data och sedan systematiserar den information som man fått fram. Med utgångspunkt från en sådan öppen ansats formuleras sedan teorierna. Målet med den induktiva ansatsen är att ingenting ska begränsa vilken information forskaren samlar in (Jacobsen 2002).
I denna uppsats används den deduktiva ansatsen då vi utifrån den teoretiska referensramen skapat oss en förförståelse i ämnet och därefter studerat verkligheten utifrån denna teori. Syf-tet är att undersöka hur verkligheten förhåller sig till den bild teorin förmedlar.
2.3 Vetenskaplig metod
Det finns två vetenskapliga metoder när det gäller insamling av data i undersökningar. Dessa kallas för kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har som utgångspunkt att verkligheten kan mätas med hjälp av metoder som ger information i form av siffror. De data som insamlats kan sedan behandlas med hjälp av statistiska metoder. Det klassiska kvantita-tiva mätinstrumentet är frågeformuläret med givna svarsalternativ. Den kvalitakvantita-tiva metoden innebär att man för att förstå sociala fenomen bör få fram hur människor tolkar den sociala verkligheten. För att ta reda på detta måste man observera människor och låta dem tala med egna ord. Det ideala för det kvalitativa angreppssättet är observation och öppna intervjuer. De data som samlats in blir sedan uttryckt i ord (Jacobsen 2002).
I denna uppsats används en kvalitativ metod då avsikten främst är att förstå sociala fenomen. Syftet är att skapa en större förståelse för ämnet samt för hur olika förhållanden samverkar. Vidare har den data som samlats in, bl.a. genom intervjuer, sammanställts och uttryckts verbalt vilket också visar att det är den kvalitativa metoden som använts.
2.4 Tillvägagångssätt
Till att börja med bestämdes ett intressant och aktuellt problemområde utifrån artiklar och litteratur som gav oss en överblick i ämnet. Efter att vi skapat oss en bra bild av vad inom ämnesområdet som var mest intressant, formulerades sedan uppsatsens frågeställning. Nästa steg var att leta efter relevant litteratur och artiklar i ämnet som gav oss en djupare förståelse. Insamlingen av materialet till teorin skedde framförallt med hjälp av böcker och uppsatser från Örebros universitetsbibliotek. Utöver dessa har olika artiklar från både vetenskapliga källor och populärvetenskapliga källor över Internet samlats in.
När det gäller insamlingen av det empiriska materialet använde vi oss av bankernas respektive hemsidor och årsredovisningar som sökts fram via Internet. För att delvis få en djupare förstå-else i ämnet gjordes även fyra mejlintervjuer och en telefonintervju. Resultatet av det material som valts ut från bankernas hemsidor samt intervjuerna har sammanställts och presenteras i empiridelen. Teori- och empiridelen utgör grunden för en reflekterande analys och diskussion som sedan följs av ett antal slutsatser. Slutligen kommer några egna kommentarer samt förslag på vidare forskning i ämnet.
2.5 Insamling av data
2.5.1 Primära och sekundära källor
Primärkällor för litteratur är sådan litteratur som är skrivet av upphovsmakaren av t.ex. vissa teorier och modeller. Sekundärkällor för litteratur är i sin tur sådan litteratur där en annan författare återger eller har byggt sitt material på primära källor. Vidare innebär primärdata det material som forskaren själv samlat in med hjälp av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Sekundärdata är å sin sida sådant material som tidigare samlats in och sammanställts för ett annat syfte än för den aktuella studien (Saunders et al 2007). Allmänt anses primärkällor vara mer tillförlitliga (Kylén 2004).
I denna uppsats har vi använt både primära och sekundära källor. När det gäller den teoretiska referensramen har sekundära källor använts till största del. Ämnet är inte helt nytt så till viss del sker återgivning av andras material samt även tidigare undersökningsdata som har publi-cerats självständigt. Uppsatsens empiriska material består av till störst del av sekundärdata då vi studerat hemsidor och årsredovisningar. Den primärdata som samlats in består av mejl- och telefonintervjuer som sedan sammanställts i empiridelen.
2.5.2 Intervjuer
Intervjuerna som genomförts i denna studie har skett via e-post och telefon. Alla intervjuer skedde genom e-post förutom med Swedbank där frågeformuläret skickades ut först och följdes av en telefonintervju. Formen för intervjuerna kan anses vara semistrukturerade eftersom vi till viss del anpassat frågorna till varje respondent samt att frågorna varit relativt öppna så att respondenterna fått utrymme att utveckla sina svar. Fördelen med att genomföra intervjuerna via e-post och telefon är att avståndet mellan intervjuare och respondent inte har någon betydelse. Ytterligare en fördel med att använda e-postintervju är att man får svaret i en form som är automatiskt nedtecknad vilket innebär mindre arbete för intervjuaren och större noggrannhet. En annan fördel är att problemet med att någon av deltagarna känner ängsla inför intervjun försvinner när den sker med post istället för telefon. En tredje fördel med e-postintervju är att respondenten har tid att reflektera över frågorna samt att han eller hon kan svara när de har tid. Nackdelar med e-post intervju kan vara att respondenten har tid till att svara mer i linje med företagets riktlinjer snarare än i linje med sina personliga åsikter. I denna studie är inte detta ett problem då det är just företagets riktlinjer och ståndpunkter vi vill åt. En annan nackdel med e-postintervjuer är att det kan ta tid att genomföra då de ofta består av en serie av meddelanden med kompletterande frågor. I denna studie har detta i största mån undvikigts genom öppet ställda frågor för att få så utförliga svar som möjligt. I de fall vi har fått återkommit för förtydligande har svaren inte dröjt. Som i de flesta
intervjuformer kan det uppstå problem med tolkning av materialet. När det kommer till telefonintervjuer är många av de för- och nackdelar de samma som för e-postintervjuer. Det positiva med telefonintervjuer är att de ger en mer personlig intervju där det är lätt och enkelt att ställa följdfrågor. Det kan dock i fallet med telefonintervjuer vara tidskrävande att
nedteckna materialet från intervjun oavsett om intervjun spelas in eller om anteckningar förs under intervjuns gång. Inspelning av intervjun kan uppfattas som negativt av respondenten och kännas obekvämt men det kan underlätta intervjuarens arbete (Saunders et al 2007).
2.5.3 Urval
Kriterier för vårt urval var att undersöka svenska företag noterade på ”Nasdaq OMX Nordic Exchange” (OMX) vilket i allmänt bruk kallas Stockholmsbörsen. Vi riktade in oss på företag inom finanssektorn då det inte fanns många studier om deras CSR-arbete. Utav alla noterade företag på OMX var 50 stycken av dem svenska finansbolag. Av dessa 50 uteslöt vi finans-bolag med huvudverksamhet inom fastighetsförvaltning vilket lämnade 26 stycken rent finan-siella bolag. Vi tog kontakt med dessa 26 bolag via e-post för att se om de hade intresse av att delta i vår studie. Responsen från bolagen var sval på grund av, som de angav, tidsbrist. De företag som visade ett intresse var banker vilket gjorde att vi koncentrerade studien mot dessa.
Vi valde sedan ut de fyra största börsnoterade bankerna; Nordea, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank.
Som urvalsmetod började vi utifrån en tanke med ett subjektivt urval vilket vi också genom-förde när vi valde ut finansbolagen. Denna metod används när man har viss kännedom om det som ska undersökas för att på så sätt få fram den mest relevanta informationen för studien. Metoden fungerar när man vill skapa en starkare belysning på undersökningsfrågan (Dens-combe 2000). På grund av det svala intresset och att de som svarade var banker blev det mer fokus på dem vilket gör att man kan se vår metod för urval mer som ett tillfällighetsurval som innebär att man väljer de studieobjekt som finns tillhands (Denscombe 2000). Denna metod är normalt inte att föredra men i detta fall gav det oss ändå en bra grund att stå på.
När det gäller valet av respondenter använde vi bankernas hemsidor för att hitta lämplig per-son med bred insikt i CSR-frågor. Vi sökte efter titlar med orden ”CSR-ansvarig”, ”miljöan-svarig” samt ”CFO” (Chief Financial Officer). En av bankerna hade kontaktuppgifter till de-ras ”Group CSR officer”. Övriga banker hade inga kontaktuppgifter som ledde oss rätt. Vi kontaktade därför bankernas pressavdelningar och kommunikationsavdelningar som sedan hänvisade oss till personer som de ansåg var lämpliga att intervjua. På Swedbank fick vi tag på deras ”CSR Coordinator” medan vi på Nordea fick svar från en av deras ”Compliance Consultants”. På SEB fick vi kontakt med deras kommunikationsdirektör och på Handelban-ken hänvisades vi till en person på ”Investment Relations”. Genom HandelsbanHandelban-kens kontakt framkom ytterligare en respondent som ansågs intressant att kontakta. Denna respondent var Svenska Bankföreningens CSR-ansvariga.
2.6 Tillförlitlighet
2.6.1 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om i vilken omfattning en studie uppnår samma resultat vid upprepade undersökningar. För att åstadkomma en hög grad av reliabilitet i en undersökning ska samma resultat kunna uppnås varje gång den genomförs. Reliabiliteten i intervjuer påverkas negativt på grund av att respondenten har svårt att förstå frågorna eller att han eller hon är trött eller befinner sig i en särskild sinnesstämning etc. (Gustavsson 2004). En hög grad av reliabilitet kan bl.a. säkerställas genom en noggrann beskrivning av undersökningen (Saunders et al 2007). I denna studie är hög reliabilitet svårt att uppnå om lång tid förflutit mellan
undersökningarna eftersom det studerade ämnet är i konstant förändring. Dessutom utvecklas de berörda företagen i takt med denna förändring vilket gör att det blir svårt att uppnå samma resultat vid upprepade studier med långt mellanrum. På kort sikt ska reliabiliteten ändå vara god. När det kommer till intervjuerna för studien kan reliabiliteten anses vara god men att den kan vara negativt påverkad av den semistrukturerade metod vi använt. Detta beror på att intervjuerna inte är formade på exakt samma sätt till de olika respondenterna samt att intervjuerna har delats upp mellan författarna. Vidare kan reliabiliteten påverkas av att frågorna kan ha tolkats fel av respondenterna. Oavsett respondenternas befattning inom bankerna anser vi att reliabiliteten är relativt hög då frågorna ska förmedla bankerna syn och inte deras personliga uppfattning. Det som skulle kunna påverka reliabiliteten negativt är kunskapsnivån inom det undersökta området hos respondenterna. Eftersom frågorna varit av övergripande natur samt att bankerna själva hänvisat till lämpliga respondenter anser vi att hög reliabilitet ändå uppnåtts i det avseendet. En annan sak som kan påverka reliabiliteten är
att vi inte intervjuat ABN AMRO. I denna studie ligger vikten i hur bankerna presenterar och hur de arbetar med CSR-frågor sett utifrån den tolkning som kan göras av den information som ges. En intervju med ABN AMRO ansågs inte var nödvändig då banken användes som referens för bra CSR-arbete. På grund av att det förekom skillnader har många frågor
uppkommit som ställts till de svenska bankerna för att på så sätt ge svar på orsakerna till dessa skillnader. Reliabiliteten kan inte anses bli nämnvärt påverkad i detta fall av det faktum att ABN AMRO inte intervjuats.
2.6.2 Validitet
Med validitet menas att man i en studie verkligen mäter det man utgett sig för att mäta. Det handlar om att undersökningen måste vara giltig och relevant (Jacobsen 2002). Vi anser att studiens empiriska material som är hämtat från studieobjektens hemsidor är giltig och relevant för det vi avser undersöka vilket gör att studien uppnått hög validitet i denna del. Det som påverkar validiteten negativt är om vi missat någon del av all den information som finns till-gänglig. Omfattningen av denna studie påverkar också den mängd data vi kan samla in och bearbeta. Vi anser dock att vi valt ut relevant data utifrån uppsatsen syfte genom noggrant granskande av studieobjektens hemsidor och årsredovisningar. Något som påverkar validite-ten negativt i vår empiri är intervjuerna. Dels när det gäller frågan om intervjufrågorna verkli-gen fångar in hela studiens syfte och dels om respondenterna kan ge oss relevanta svar utifrån deras kunskap. En annan aspekt vid intervjuer är att få tag på rätt person eller personer. I denna studie kan frågan ställas om vi fått intervjua rätt personer då ämnet berör många delar av företagets verksamhet. Detta innebär att den vi intervjuat inte alltid har den spetskunskap inom alla delarna inom CSR. Intervjufrågorna är dock ställda för att få en överblick vilket innebär att de vi kommit i kontakt med har kunnat svara i enlighet med frågorna. Validiteten kan även påverkas av vilka man väljer ut att intervjua. Att ABN AMRO inte har intervjuats anses inte ha påverkat validiteten då studien syftar att se hur bankerna presenterar och arbetar med CSR-frågor utifrån den information som finns att tillgå för att se var någonstans det finns brister.
2.7 Källkritik
Den litteratur som används i uppsatser ska vara relaterade till studiens fråga och syfte. Dess-utom ska de viktigaste teorierna och åsikterna av de främsta forskarna inom området på något sätt beröras eller beaktats. Tillförlitligheten i källorna som använts kan säkerställas genom att referensramen är omfattande och diversifierad. Mängden av relevant litteratur är oerhört vik-tigt. Det man bör tänka på är att litteraturen ska var representativ. Ytterligare en viktig sak är att litteraturen inte är alltför gammal då sådan information kan vara missvisande. Det gäller att förhålla sig kritiskt till det material som används i arbetet, d.v.s. litteratur, empiridata och övrig källor. Man måste fundera över om författarna har använt information som bygger på förstahandsinformation eller om de använt information som passerat många led och på något sätt kan ha förvanskats under tiden. Det är alltså viktigt att veta vad primärkällan angav. Vi-dare är det viktigt att bedöma källans äkthet vilket är speciellt relevant när det kommer till Internetkällor. En annan del att beakta är källornas eventuella intresse av att förvanska och vinkla informationen till deras fördel. Vad gäller litteraturen som används kan man alltid fråga sig hur denna är relevant för uppsatsens syfte (Saunders et al 2007).
18
Vid en källkritisk granskning av det material vi använt kan man säga att en stor del av det empiriska materialet vi använt i hög grad är subjektivt. Både bankernas hemsidor och årsre-dovisningar innehåller information som speglar en positiv bild av företagen samtidigt som det negativa tonas ner. När det gäller litteraturen har vi använt sådan som är relevant för uppsat-sens syfte. Det man kan rikta kritik mot är den ensidiga och ofta positiva bild som återges av det studerade ämnet. Vi är väl medvetna om detta och har i bakgrund av detta strävat efter objektivitet.
3. Teori
I detta kapitel kommer vi behandla relevanta teorier som handlar om Corporate Social Re-sponsibility. Teorikapitlet kommer även presentera en strategisk modell för ansvarsfullt före-tagande. Avslutningsvis kommer en genomgång av hållbarhetsredovisning samt GRI:s riktlinjer.
3.1 Allmänna teorier till stöd för CSR
3.1.1 Triple Bottom Line
Triple Bottom Line (TBL) är en teori, utvecklad av John Elkington, som utgår ifrån att företa-gens mål förutom att skapa ekonomiska värden även ska skapa miljömässiga och sociala mer-värden till samhället. Dessa tre delar utgör basen i TBL-teorin som tillsammans med modellen (se figur1) är själva grunden för CSR. Enligt Elkington har företag inte bara ansvar inför ägarna utan också för alla som påverkas av företaget, d.v.s. både aktieägarna och företagets intressenter anses vara lika viktiga för verksamheten. Företag kan ha TBL-teorin som hjälp för att utvidga sin verksamhetsbeskrivning så att den även omfattar sociala och miljömässiga aspekter (Crane & Matten 2004). Det viktiga i detta är att skapa en balans mellan de tre aspekterna (Henriques 2004)
Figur 1. De tre grundläggande aspekterna i Triple Bottom Line
Källa: (Egen omarbetning 2008 utifrån Crane & Matten 2004)
Vad menas då med de tre olika delarna i TBL-modellen? När man pratar om sociala aspekter me-nar Elkington (Crane & Matten 2004) att det handlar om hur företagen tar hand om deras anställda och det samhälle där man bedriver sin verksamhet. Det gäller exempelvis att de anställda har bra arbetsförhållanden och löner. När man talar om de miljömässiga aspekterna som företag bör be-akta handlar det om att man arbetar med att minska företagets negativa miljöpåverkan genom att t.ex. minska sina utsläpp och sin energiförbrukning. De ekonomiska aspekterna i Triple Bottom Line handlar om företagets ekonomiska resultat (Crane & Matten 2004).
3.1.2 CSR-pyramiden – Carroll’s four-part model
Den mest etablerade och accepterade modellen när det gäller CSR anser Crane och Matten (2004) vara Archie Carrolls ”The four-part model of Corporate Social Responsibility”. Enligt Carroll (Crane & Matten 2004) består CSR av fyra olika delar. Dessa delar är: ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar. De olika delarna är rangordnade i en pyramid (se figur 2 nedan).
Figur 2. Carroll’s four-part model
Källa: (Egen omarbetning 2008 utifrån Crane & Matten 2004)
Carroll menar att ett företag bara uppnår ett verkligt socialt ansvar om det uppfyller samtliga delar i pyramiden. Den första delen som måste uppfyllas är det ekonomiska ansvaret. Ekono-miskt ansvar innebär att företaget ska skötas på ett ansvarsfullt sätt ekonoEkono-miskt. Med det menas att företaget är lönsamt och ger avkastning till ägarna samt betalar ut rimliga löner till sina anställda etc. För att ett företag ska kunna fortsätta sin verksamhet är detta ett steg som måste vara uppfyllt. Pyramidens andra del, det legala ansvaret, är även det ett ansvar som krävs för att företaget ska kunna fortsätta sin verksamhet. Legalt ansvar innebär att företaget har ett juridiskt ansvar gentemot samhället. Det handlar om att följa de regler och lagar som finns i samhället (Crane & Matten 2004).
Den tredje delen, det etiska ansvaret, innebär att ett företag tar mer etiskt ansvar för sina handlingar än vad lagen kräver. Det handlar om att företaget agerar enligt samhällets normer för god etik. Den sista delen i pyramiden gäller filantropiskt ansvar. Detta ansvar innebär att företaget frivilligt handlar som en god samhällsmedborgare och är engagerad i att förbättra förhållandena för samhället det verkar i. Det kan exempelvis vara att man donerar pengar till olika forskningsprojekt. På grund av att detta ansvar är mer en önskan än ett krav ses det som det minst viktiga. Men enligt Carroll måste ett företag uppfylla alla fyra delar för att kunna anses ta fullt ansvar (Crane & Matten 2004).
3.1.3 Intressentteorin
Intressentteorin är en annan teori som är relevant för CSR-arbetet. Teorin har som utgångs-punk att beakta hur företagets intressenter påverkar på verksamheten och hur denna påverkar intressenterna. Vikten i teorin är hur man ska hitta en balans i företagets strategi i
lingen av företagets olika och verkliga intressenters behov och önskningar så att alla blir nöjda. Målet med teorin är att integrera och styra intressenternas intressen så att man kan ga-rantera företagets långsiktiga framgång. Frågan för företagen är vilka intressenter som påver-kar den långsiktiga framgången vilket kan vara svårt att besvara men nödvändigt. Tillväga-gångssätt som i detta fall utgår från intressenterna lägger tonvikten på styrning av relationer, affärsmiljön och främjandet av delade intressen. En verksamhetsstyrning som utgår från en intressentansats föreslår att man skapar en helt ny bild över företaget. Bilden nedan visar en modell som passar de flesta företag. I detta fall ska den visa relevanta intressenter för finansbolag som banker:
Figur 3. Intressentmodell ”Stakeholder map”
Källa: (Egen omarbetning 2008 utifrån Freemans modell ur Hitt et al 2001)
För alla företag finns det en uppsjö av grupper som har ett intresse av att företagets framgång och det viktiga intressentteorin vill poängterar är att alla intressenter ska inkluderas. Det finns traditionellt annars en syn att marginalisera eller ignorera vissa intressenter vilket inte funge-rar i dagens turbulenta affärsmiljö. Det som behövs är balans och detta uppnås genom att in-tegrera de viktigaste intressenternas och vad de anser vara av vikt i syftet för verksamheten. Intressentteorin som finns till för att uppnå denna balans består av sju karaktäristiska drag (Hitt et al 2001).
För det första bygger intressentteorin på att den ger en övergripande strategiram som ska klara av förändringar i omvärlden genom att vara flexibel. För det andra ska intressentteorin ses som en strategisk verksamhetsstyrningsprocess och inte som en planeringsprocess. Det handlar om att aktivt staka ut en riktning för företaget och i detta beakta hur omvärlden kan påverkas av företaget och hur omvärlden påverkar kan påverka företaget. Den tredje angelä-genheten för intressentteorin, vilken är central, är företagets överlevnad. I detta är det viktigt att förstå intressentrelationerna för att få fram målen på korrekt sätt vilket i sin tur bör påverka framgången för företaget. En annan viktig del i detta är att intressentteorin inte förespråkar att man gynnar enbart en av intressenterna som t.ex. att maximera aktieägarnas avkastning. Det som intressentteorin pekar på är att man oavbrutet kommer ha som uppgift att skapa balans i att integrera flera relationer och de olika intressenternas mål. Det fjärde karakteristiska draget är att intressentteorin uppmuntrar till skapandet av strategier för att identifiera och investera i relationer som kommer bidra till företagets långsiktiga framgång. Beaktandet av värderingar i företaget verksamhetsstyrning är kritisk för att lyckas. Det femte draget är att intressentteorin
är normativ och beskrivande vilket accentuerar vikten av att integrera ekonomisk, politisk och moralisk analys i sin strategiska verksamhetsstyrning. Denna strategiska verksamhetsstyrning innebär att planering sker över hur olika handlingar påverkar intressenterna vilket innebär att företaget ha möjlighet att styra sin omvärldsmiljö. Som sjätte del av intressentteorin poängte-ras att det är viktigt att få fram reella och verkliga intressenter som man kan sätta namn och ansikten på för att kunna förstå dem och deras roll för företaget. Detta hjälper företaget att skapa möjligheter och strategier som har alla intressenters stöd. Slutligen innefattar intres-sentteorin som verksamhetsstyrning en vikt i en integrerad syn på strategiska beslut. Av vikt är att kunna tillfredställa samtliga intressenter samtidigt. Det innebär inte att alla intressenter vinner på företagets agerande vid alla tillfällen men på sikt ska alla tjäna på det (Hitt et al 2001).
3.1.4 Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin är nära relaterad med intressentteorin och de kan ses som komplement till varandra. Intressentteorin handlar om företagets relationer till sina intressenter medan legiti-mitetsteorin i grunden går ut på att man som företag genom olika strategier kan skaffa sig legitimitet gentemot sina intressenter. Strategier för legitimitet kan innebära att företaget upplyser, övertalar eller distraherar för att uppnå legitimitet. Ett exempel på en strategi för att uppnå legitimitet är redovisningen. Den framhålls som ett hjälpmedel för företag att använda sig av för att ta hand om och gå olika intressenter tillmötes angående deras krav genom upp-lysning. Värderingar och normer spelar en stor roll i legitimitetsteorin. Legitimitet innebär i allmänhet överensstämmelse med värderingar hos de intressenter som är viktiga för företaget. Detta visar att legitimitet är något som utomstående bedömer och erkänner (Ljungdahl 1999).
3.2 Det ansvarsfulla företaget – en modell
I de flesta företag finns det en affärsplan som ändras och förnyas varje år. I denna beskrivs vilka mål företaget ska ha och vilken strategi som ska användas för att uppnå dessa. Larsson föreslår i boken (CSR 2008) inte att företagen ska skapa en ny modell för att integrera företa-gets ansvar. Bättre är att bygga vidare på den modell företag normalt använder för sin affärs-planering. Syfet med den utvecklade modellen är att flytta företag från okända risker för att på så sätt skapa en värdeutveckling som är mer säker. Modellen beskriver därför en process i olika steg som företaget måste ta för att nå fram till målet. Det viktigaste är att företaget som ska starta denna process börjar med att fastställa samtliga företagets ansvarsområden genom att de betraktar sig själva som förvaltare. Att enbart fokusera på ett enda ansvarsområde som t.ex. ”Vår relation till den yttre miljön måste klarläggas, Vi ska certifiera oss” (CSR 2008 s. 42). Det viktiga är att se sambanden för att kunna fokusera på ökad prestanda och att ha
intressentorienterade mål som är klara. Modellen nedan visar i detta fall den avgörande processen för företagets långsiktiga överlevnad vilken är indelad i fyra faser. Modellen går att använda för alla företagets processer och projekt oavsett storlek (CSR 2008).
Figur 4. Modell för ansvarsfullt företagande
Källa: (Egen omarbetning 2008 ur Larsson & Ljungdahl 2008 s 41)
Som bilden visar är första fasens rubrik Ansvar och Riskanalys vilket är just det ledningen för företaget först måste ta ett beslut om att göra. Den blå cirkeln i bilden beskriver det faktum att alla dessa faser bygger på en totalkommunikation. Kommunikationen måste genomsyra hela processen då den spelar en betydande roll i utfallet. Det är framförallt viktigt att totalkommu-nikationen speglas i hur intressentdialogen förs. Ett av syftena är att företagets ledning ska förstå marknaden och vara i spetsen i sin utveckling av sina omvärldsrelationer. Det andra syftet är att identifiera vilka intressenter som är av vikt för dem både idag och i framtiden. Om företaget sköter just denna intressentdialog rätt kommer företaget att kunna fastställa sina an-svarsområden och hur dessa ska viktas då andra kräver mer och direkta insatser. Löhman och Steinholtz förklarar intressentdialogens vikt på ett liknande sätt. De menar att det kommer bli allt viktigare att kunna kommunicera med intressentgrupperna på ett öppet, tydligt och re-spektfullt sätt. Om företaget kan se orsakssambandet till olika händelsers uppkomst kommer kommunikationen fungerar bättre och ge företaget en möjlighet att styra händelseutvecklingen effektivare (Löhman & Steinholtz 2003).
Nästa steg är att bestämma vilka strategier och uppföranderegler som ska gälla. I detta ingår att t.ex. bestämma ”Code of conducts” för företaget såsom riktlinjer för uppförande som fö-retaget själv bestämmer, att de ansluter sig till eller stödjer internationella konventioner såsom ”Global Compacts principer”, ”OECD:s riktlinjer” och ”UNEP FI” (Larsson & Ljungdahl 2008) Tillämpningen eller stöttandet av dessa internationella principer, riktlinjer och standar-der gäller främst företag som har delar av sin verksamhet utomlands, och främst då i utveck-lingsländer, men även företag som endast opererar på sin hemmamarknad har ett intresse av
dem. Genom globaliseringen kommer de flesta svenska företagen i kontakt med andra företag som i sin verksamhet omfattas av t.ex. ”Global Compact” och de anser därför att de har ett indirekt ansvar att följa de internationella konventionerna. Att integrera internationella kon-ventioner, som är lämpliga, in i företagets verksamhet är av yttersta vikt för att få en långsiktig strategi som genererar värde (CSR 2008). (För att se de olika internationella konventionerna se bilaga 1)
I den andra fasen ska företaget fastställa indikatorer, t.ex. CO2 utsläpp, för de betydande an-svarsområdena. I fas två ingår också att bestämma nyckeltal för dessa indikatorer vilket för CO2 utsläpp kan vara energianvändning per år för uppvärmning av lokaler mät i kWh/m². Mål ska därefter bestämmas vilket ska visa sig i en minskning och sen för att nå målet behövs en åtgärdsplan och ett rapporteringssystem samt att man bestämmer det ansvarposterna inom organisationen. Den tredje fasen är lite svårare då det är där som allt ska göras som de tidigare faserna kommit fram till. Det viktigaste för företaget i denna fas är att man följer processen och är klar vilka mål som ska uppnås samt i vilken tid. Efterlevnaden av det ovan sagda är något som intressenterna enligt värdesätter högt. I denna fas har företaget stor nytta av bra rapporterings-, lednings- eller kvalitetssäkringssystem. Den sista och fjärde fasen tar sikte på internkontrollen, utvärderingen och redovisningen samt oberoende granskning av redovisning av just det företaget gjort och uppnått. Det viktiga i denna fas är just den oberoende gransk-ningen av en väl genomförd redovisning då detta bidrar till att visa att företaget är transparent och trovärdigt.
3.3 Hållbarhetsredovisning
3.3.1 Hållbarhetsredovisning då och nu
Företag började i slutet av 1980-talet beakta miljöaspekter i sina rapporter. Det var också vid denna tid som den första litteraturen inom miljöredovisning började dyka upp. Några år se-nare, i början av 1990-talet, skedde en kraftig ökning av företag som redovisade miljöinfor-mation i sina årsredovisningar, alternativt i separata miljöredovisningar, både i Sverige och i övriga världen. Internationellt sett har det funnits ett flertal riktlinjer och modeller för hållbar-hetsredovisning där man, utöver miljömässiga aspekter, även inkluderar etiska och sociala aspekter. Många av riktlinjerna och modellerna för hållbarhetsredovisning har tagits fram av olika intresseorganisationer som med hjälp av dessa önskar påverka och driva på utvecklingen av hållbarhetsredovisningspraxis i någon riktning. De riklinjer som presenterats har haft lite olika karaktär och inriktning beroende på vilka organisationer som stått bakom dem
(Bergström et al 2002).
På senare tid har det har blivit allt vanligare att större företag beskriver sitt CSR-arbete i håll-barhetsredovisningar, antingen som separata publikationer eller integrerade men fristående avsnitt i sina årsredovisningar. Undersökningar har visat att vartannat större företag i Sverige, liksom i de flesta andra industriländer, lämnar någon form av hållbarhetsredovisning. Dagens hållbarhetsredovisningar är i princip helt frivilliga. I Sverige är det enda kravet, som det står i Årsredovisningslagen, att viss icke-finansiell information skall lämnas i förvaltningsberättel-sen, i den mån den behövs för förståelsen av verksamhetens utveckling. Internationellt finns det sedan nästan tio år en uppsättning riktlinjer för hållbarhetsredovisning, ”Sustainability Reporting Guidelines”, som getts ut av ”Global Reporting Initiative” (GRI). Idag är dessa linjer väl etablerade bland större företag i flera länder och karaktäriserar närmast god redovis-ningssed för hållbarhetsredovisningar (CSR 2008).
Vidare, som den första regeringen i världen, beslutade den svenska regeringen den 29 novem-ber 2007 att de 55 statligt ägda företagen, från och med år 2009, varje år ska publicera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. De statliga företagen ska senast fr.o.m. den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna. I de företag där staten är delägare avser regeringen att i samråd med bolaget och dess övriga ägare verka för att GRI:s riktlinjer ska tillämpas även i dessa företag (Näringsdepartementet 2007).
3.3.2 Global Reporting Initiative
GRI:s tillkomst och syfte
Global Reporting Initiative (GRI) startades 1997 som ett särskilt projekt av den ideella orga-nisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) i Boston, USA. CERES reagerade på det stora och ständigt ökande antalet modeller och riktlinjer för hållbarhetsredo-visning. I samarbetsprojektet GRI finns representanter från FN, olika forskningsorganisationer samt ett antal multinationella företag. GRI består av ett tusental experter från olika länder som arbetar kontinuerligt med att ta fram och utveckla ramverk för hållbarhetsredovisning (Berg-ström et al 2002). GRI menar att man inte ska se hållbarhetsredovisning som en produkt utan som en kontinuerlig process som innebär mätning och rapportering till interna och externa intressenter. Avsikten med GRI:s ramverk är att hjälpa organisationer att utveckla denna pro-cess som mynnar ut i relevanta hållbarhetsredovisningar. Vidare är GRI:s vision att redovis-ning av ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för företag och organisationer ska bli lika etablerad och jämförbar som finansiell redovisning. Man vill att bolagens redovisningar i hållbarhet ska vara jämförbara med varandra. Dessutom ska man kunna jämföra bolagens hållbarhetsredovisning mellan åren. För att få rapporterna mer jämförbara har GRI utvecklat riktlinjer för hållbarhetsredovisning, de s.k. ”Sustainability Reporting Guidelines”, vilka utgör kärnan i GRI:s ramverk. Dessa riktlinjer har blivit GRI: s viktigaste bidrag (Global Reporting Initiative 2008).
GRI:s Riktlinjer
GRI:s riktlinjer består av olika principer och indikatorer som tagits fram för just hållbarhets-redovisningar. De är utformade för att kunna användas i alla företag oberoende storlek, bransch och lokalisering. Meningen med riktlinjerna är att de ska användas som grund för hållbarhetsredovisningen och vara ett komplement till de nationella lagar som finns. Riktlin-jerna är uppdelade i två delar; ”Principles and Guidance” som används för att avgöra rele-vant innehåll samt säkra kvalitén i redovisningen och ”Standard Disclosures”, en uppsättning standardiserade upplysningar som består av en ”meny” för hållbarhetsredovisningar. Denna ”meny” är till för att hjälpa företag att strukturera innehållet i redovisningen och välja lämp-liga indikatorer för att mäta hållbarhetsprestanda (Larsson & Ljungdahl 2008). GRI:s första riktlinjer publicerades i juni 2000. Under 2002 kom den andra versionen av GRI:s riktlinjer och i oktober 2006 offentliggjordes den tredje generationens riktlinjer (G3). Fram till idag, har mer än 1500 företag, inklusive många av världens ledande varumärken, deklarerat att de fri-villigt har antagit riktlinjerna över hela världen. Som en konsekvens av detta har tredje gene-rationens riktlinjer (G3) blivit den globala standarden för rapportering om hållbarhet (Global Reporting Initiative 2008).
GRI:s nivåer
GRI menar att alla organisationer, oberoende om man är nybörjare eller har lång erfarenhet av hållbarhetsredovisning, kan använda riktlinjerna. Det spelar heller ingen roll hur stort företa-get är, vilken bransch man tillhör eller i vilket land man befinner sig (Larsson & Ljungdahl 2008). Företag kan välja att endast redovisa utvalda aspekter och indikatorer eller att använda alla riktlinjer från start. GRI uppmanar alla företag att tydligt visa i vilken omfattning riktlin-jerna använts. Detta gör man genom att tala om en tillämpningsnivå (”Application Level”) för hållbarhetsredovisningen (se figur 5 nedan). De nivåer som finns är A, B och C. Den högsta nivån är A och innebär att alla delar av riktlinjerna används. Nivå B och C innebär att vissa upplysningar finns i redovisningen. Ett ”plus” (+) kan man få på varje nivå (ex., C+, B+, A+) ifall en genomgång av extern part har gjorts (Global Reporting Initiative 2008). Att en
oberoende granskning genomförs innebär och bidrar till att användarna av företagens redovisning får större tilltro till den information som lämnas. Det hjälper också företaget att förbättra sin redovisning och sitt rapporteringssystem men även till att skapa en intern acceptans och förståelse för redovisningens viktiga roll (Larsson & Ljungdahl 2008).
Figur 5. Application Level grid
Källa: (GRI Application Levels s 2)
4. Empiri
I kapitel fyra presenteras det empiriska material som framkommit genom granskning av hem-sidor och årsredovisningar samt kompletterande intervjuer.
4.1 ABN AMRO
4.1.1 Banken ABN AMRO en överblick
ABN AMRO är en holländsk bank med sina rötter från 1824 då banken Nederlandsche Han-del-Maatschappij grundades. Fram till ca 1960 har ett antal holländska banker slagits samman vilket ledde till bildandet av ABN Bank. På en annan historisk väg har vi AMRO banks väg som börjar någon stans vid 1860-1870 talen med bankerna Rotterdamsche Bank och
Amsterdamsche Bank vilka slogs ihop 1964. År 1991 bildades ABN AMRO genom en sammanslagning (ABN AMRO 2007). Idag har banken ca 4000 filialer som finns i 53 länder och var rankad som världens sjunde största bank 2007 med totala tillgångar på ca 1,3 biljoner dollar (All Banks 2007).
”Tag line” (vision):
”Göra mer möjligt” (ABN AMRO 2008)
Strategi och mål:
“For ABN AMRO, good corporate governance is critical to our strategic goal of creating sustainable long-term value for all our stakeholders — shareholders, clients, employees and society at large.” (ABN AMRO 2008)
Värderingar och principer:
Bankens värderingar och principer hjälper ABN AMRO på deras resa mot en hållbar utveck-ling. Genom att banken lever efter sina företagsvärderingar, som kan ses nedan, och affärs-principer kan de möta behoven inom organisationen samt för deras intressenter.
”Integritet: Framförallt är vi engagerad i integritet i allt vi gör, alltid och överallt.
Teamwork: Det är kärnan i vår möjlighet att lyckas som en tillförlitlig leverantör att föredra för finansiella
lösningar för våra kunder.
Respekt: Vi respekterar varje individ. Vi hämtar styrka från jämställdhet och mångfald, samtidigt stödjande av
personlig tillväxt och utveckling.
Professionalism: Vi har åtagit oss att ha den högsta normen för professionalism, vi eftersträvar innovation, vi
utvecklar fantasi, vi är öppna för nya idéer och vi agerar beslutsamt och konsekvent. Vi är fast beslutna att leve-rera högsta kvalitet så att våra relationer med våra kunder kommer att vara långvariga och nära.”(delcitat ABN AMRO 2008)
9 ”Vi är hjärtat i vår organisation 9 Vi eftersträvar excellens
9 Vi strävar efter att maximera långsiktigt värde för aktieägarna
9 Vi hanterar risker med försiktighet och professionalitet
9 Vi strävar efter att ge utmärkt service 9 Vi bygger vår verksamhet på sekretess
9 Vi bedömer affärspartners genom deras normer
9 Vi är en ansvarig institution och en god samhällsmedborgare
9 Vi respekterar mänskliga rättigheter och miljön
9 Vi är ansvariga för våra handlingar och är öppna med dem”(ABN AMRO 2008)
4.1.2 ABN AMRO:s CSR-information
I sin senaste hållbarhetsredovisning (Sustainability Report) för 2006, vilken publiceras separat i ett 82-sidigt dokument, som har uppnått GRI:s A+ nivå framgår att ABN AMRO:s huvud-mål i sin verksamhet är att skapa och att maximera hållbart värde för sina aktieägare. De be-skriver vikten av att skapa förtroende genom att backa upp sitt engagemang för hållbarhet med konkret agerande. Som en del av sina framtida satsningar i sitt hållbarhetsarbete kommer banken fördjupa sitt engagemang i sina sex fokusområden för att integrera dessa frågor mer i verksamheten. Som huvudmål för sitt hållbarhetsarbete är den fortsatta kampen mot klimat-förändringar och minskandet av fattigdom. Bankens strategi för sitt hållbarhetsarbete är att det ska bidra till hållbar tillväxt som är till gagn för alla deras intressenter vilket inkluderar aktie-ägare, anställda, kunder, leverantörer, samhället och miljön. Efter den allmänna informationen ovan går banken igenom årets utveckling inom fokusområdena. Det första fokusområdet handlar om att vara ansvarstagande och transparent. Bankens ambitioner inom det området är att NGO:s, investerare och kunder samt allmänheten förknippar ABN AMRO med kvalitéer såsom integritet och hållbarhet. Förhoppningarna är att banken kommer att bidra i betydande grad i att det huvudsakligt finansiella näringslivet integrerar hållbar utveckling i sin verksam-het. Vidare menar ABN AMRO att deras ansvar innefattar alla deras intressenter och det är oerhört viktigt att det förs en öppen och rak dialog med dessa (se figur nedan). Grunden för hållbarhet ligger i det förtroendet man skapar i dessa relationer. För att bli mer transparenta anser ABN ABRO att hållbarhet måste integreras i den finansiella rapporteringsprocessen vilket innebär en ökning av hållbar utvecklingsdata i verksamhetsstyrnings mål och affärsin-formationssystem. Fördelarna med detta är att banken får en balans mellan kort och
långsiktigt förmåga vilket underlättar vilket affärsstrategi de ska ta.
Figur 6. ABN AMRO:s intressentengagemang
Källa: ABN AMRO Sustainable Report 2006 s. 15
Det andra området för banken är att skydda sina tillgångar. Banken långsiktiga ambition med detta är att kunna använda sina kunskaper och förmågor i etiska, sociala och miljömässiga bedömningar för hela sin verksamhet. Ambitionen är också att vara den föredragna banken vid miljö- och sociala transaktioner. Det tredje fokusområdet är att erbjuda finansiellt an-svartagande tjänster och bankens ambition är att ta en framstående roll i att forma marknaden och köpbeteendena hos deras kunder genom sitt hållbarhetsengagemang. Att även vara kun-dernas främsta val då kunderna kan identifiera sig med bankens engagemang och att de kan få
