Utantillspel : Utantillspel i jämförelse med att spela från noter - strategier och upplevelser

(1)

Örebro universitet Musikhögskolan

Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Inriktning kammarmusik

___________________________________________________________________________

Utantillspel

Utantillspel i jämförelse med att spela från noter

- strategier och upplevelser

___________________________________________________________________________

Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2020

(2)

SAMMANFATTNING

Författare: Franco Rumin Handledare: Lena Johnson

Titel: Utantillspel. Utantillspel i jämförelse med att spela från noter – strategier och upplevel-ser

Title in English: Playing from memory. Playing from memory compared to playing from the score – strategies and experiences

Sammanfattning

I detta arbete undersöker jag kring utantillspel i jämförelse med att spela från noter. Syftet med arbetet har varit att undersöka olika strategier för att lära mig att spela utantill, samt hur jag och professionella musiker upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter. För att samla in data till undersökningen har jag valt att skriva en loggbok samt intervjua fyra professionella musiker som har erfarenhet av att spela utantill. Studiens resultat visar att en god förberedelse är viktig för att inte känna ångest eller oro inför utantillspel. En god förbere-delse, liksom att använda sig av olika metoder för att memorera musik, hjälper dessutom att minska risken för minnesluckor. Slutsatser i arbetet är att det är bäst att använda sig av olika minnen för att memorera ett verk och undvika minnesluckor, och att det verkar vara något personligt vilket minne musiker väljer att använda sig mest av. Dessutom har jag upptäckt att det finns fler fördelar med att spela utantill, exempelvis ett mer uttrycksfullt framförande.

Sökord

(3)

FÖRORD

Detta arbete har varit mycket intressant och har utvecklat mig som musiker. Jag har fått upp-leva klarinettspel från ett nytt perspektiv, vilket har breddat ut min syn av musik och utantill-spel.

Jag vill tacka min handledare Lena Johnson som har väglett mig i detta arbete. Jag vill dessu-tom tacka alla professionella musiker som har deltagit i arbetet och bidragit med sina erfaren-heter, vilka har berikat denna undersökning. Slutligen vill jag även tacka min klarinettlärare Stefan Harg för sitt stöd och goda råd som hjälper mig att utveckla mitt klarinettspel.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1 SYFTE ... 1 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1 BAKGRUND ... 1 UTANTILLSPELETS HISTORIA ... 2

FÖRDELAR OCH NACKDELAR ... 2

METODER ... 3

METOD OCH MATERIAL ... 4

INTERVJUER ... 4 LOGGBOK ... 5 MATERIAL ... 5 STRATEGIER ... 5 RESULTAT ... 6 RESULTATPRESENTATION AV INTERVJUER ... 6 RESULTATPRESENTATION AV LOGGBOKEN ... 8 RESULTATANALYS ... 12 Strategier för att lära mig utantillspel ... 12 Upplevelser från att spela utantill i jämförelse med att spela från noter ... 13 DISKUSSION ... 14 REFERENSLISTA ... 16 BILAGOR ... 17

BILAGA 1_INFORMATIONS- OCH SAMTYCKESBREV ... 17

(5)

INLEDNING

I detta arbete undersöker jag ämnet att spela utantill. När jag började studera på folk-högskola och spelade ett verk tillsammans med pianoackompanjemang fick jag ofta frågan om varför jag inte spelade utantill, så att jag skulle kunna koncentrera mig mer på musikalitet istället för noterna. Förra året på Örebro Musikhögskola, där jag studerar det konstnärliga kandidatprogrammet, utmanades jag av min klarinettlärare att spela en klarinettkonsert utantill. Då kunde jag inte göra det eftersom jag hade för lite tid på mig att öva på det. Jag hade aldrig spelat utantill förut och kände mig osäker på hur man gör det, och jag var väldigt rädd att glömma bort tonerna. Efter det började jag fundera kring vad syftet är med att spela utantill: finns det mycket skillnad mellan att spela med eller utan noter, finns det strategier för att lära sig att spela utantill, och så vidare. Uti-från dessa tankar och erfarenheter kom jag fram till att detta skulle vara ett mycket in-tressant ämne att utforska i mitt självständiga arbete, som dessutom skulle hjälpa mig att utvecklas som musiker.

SYFTE

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka och beskriva olika strategier för att lära mig att spela utantill, samt hur jag som musiker upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter.

Frågeställningar:

- Hur kan jag använda mig av olika strategier för att lära mig att spela utantill? - Hur upplever jag och andra professionella musiker det att spela utantill i

jämfö-relse med att spela från noter?

BAKGRUND

När jag utmanades av min klarinettlärare att spela en klarinettkonsert utantill kändes det som en stor utmaning. Jag kände en trygghet i att spela med noter och började fundera på varför musiker ska behöva spela utantill, samt om det skulle vara värt den stress som jag tyckte att jag skulle känna om jag skulle spela utantill på en konsert. Dessa funde-ringar väckte mitt intresse för utantillspel, vilket ledde till att jag började söka mer in-formation kring det. I det följande redogör jag för tidigare forskning som jag hittat om utantillspelet.

(6)

Utantillspelets historia

Mishra (2016) skriver att det var i början av 1800-talet som musiker började spela utan-till. Utantillspelet uppmuntrades dock inte på den tiden, eftersom man upplevde att det fanns stora risker att musiken inte skulle kommas ihåg och därmed inte kunna spelas korrekt. Musiker som spelade utantill betraktades som arroganta och skrytsamma, ef-tersom det då ansågs att fokus flyttades från musiken till musikerna (Mishra, 2010, 2016).

…in the nineteenth century, performing without the scores was viewed as arrogant and os-tentatious. It focused attention on the performer and the performance away from the com-poser and the music. (Mishra, 2010, s. 3)

Publiken tyckte däremot att det var ett tecken på virtuositet. Vid den tiden fanns det väldigt få musiker som spelade utantill och det blev ett sätt för musiker att övervinna konkurrensen i en tid där fler och fler blev musiker (Mishra, 2016).

I slutet av 1800-talet blev utantillspelet vanligare hos musiker (Williamon, 1999). Fler och fler musiker började spela utan noter, och i samband med detta rapporterades det flera fall av minnesluckor (Mishra, 2016). Mishra (2016) nämner några av de strategier som dessa musiker använde när de hade minnesluckor i framförandet: vissa musiker improviserade tills minnet kom tillbaka, andra gjorde en kort paus för att återhämta minnet och andra började om från början. Hon skriver dessutom att berömda musiker, som till exempel Anton Rubinstein, beskrev sin ångest över att spela utantill:

…I know that there will always be many among my audiences who, being familiar with the piece I am performing, will readily detect any alteration. This sense of uncertainty has often inflicted upon me torture only to be compared with those of the Inquisition, while the pub-lic listening to me imagine that I am perfectly calm. (Mishra, 2016, s. 14)

Fördelar och nackdelar

Ginsborg (2004) skriver att arbetet med att memorera musik kan vara mycket svårt, vilket kan upplevas som en nackdel. Mishra (2016) och Ginsborg (2019) nämner även andra nackdelar med utantillspelet, som till exempel risken att musiker inte spelar kor-rekt utifrån vad noterna beskriver eller känsla av ångest inför att spela utantill. Ginsborg (2019) framhäver att en vanlig orsak till ångest för musiker som spelar utantill är räds-lan för att glömma bort. Ginsborg (2004) skriver att ångest inför minnesluckor påverkar både professionella musiker och nybörjare, och hon påpekar att minnesluckor kan ha stora negativa konsekvenser för musikers självförtroende.

Memory failure – however momentary – can have catastrophic consequences for a per-former´s self-confidence. The musician does not, in fact, need to have experience such fail-ure to be frightened of forgetting, and this way well contribute to a more generalized per-formance anxiety. Furthermore, the fear of memory lapses is as common among experi-enced professional musicians as with novices – perhaps more so, as they feel they have more to lose. (Ginsborg, 2004, s. 123)

Ginsborg (2004) och Mishra (2016) nämner även vissa fördelar med att spela utantill. De skriver att fördelarna med att spela utantill är att musiker inte behöver bläddra sidor samt att de kan förbättra musikaliteten och erbjuda ett mer uttrycksfullt framförande. Ginsborg (2004) skriver att musikern upplever att de då har möjlighet att ha visuell kon-takt med publiken, vilket ökar den musikaliska kommunikationen samt ger en känsla av spontanitet och att musikern spelar från hjärtat. Williamons (1999) studie belyser också

(7)

att publiken värderar högre framträdanden där musikern spelar utantill. I sin studie kommer han fram till att utantill spel har fördelar i jämförelse med att spela från noter:

The results suggest that performing from memory does offer advantages over performing with the music. The evidence points to enhanced communication as a possible advantage of performing from memory. (Williamon, 1999, s. 92)

Williamon (1999) skriver att när musiker spelar utan ett notställ framför sig påverkas publikens visuella upplevelse på ett gynnsamt sätt. Publiken kan då se musikers kropps-rörelser och ansiktsuttryck, och på det här sättet förbättras kommunikationen emellan. Williamon (1999) påpekar dessutom att den extra tiden som musikern i hans studie be-hövde för att memorera musik och spela utantill var även en fördel:

The extra time spent practising for the memorised performances in this study was benefi-cial, especially with respect to audiences’ ratings of musical and communicative aspects. Both musicians and non-musicians rated the later performances [perform from memory] significantly higher. (Williamon, 1999, s. 93).

Metoder

Mishra (2016) och Ginsborg (2019) skriver att i slutet av 1900-talet började fler peda-goger och psykologer studera olika metoder som musiker använde för att memorera musik, och skapade olika metoder för det. Ginsborg (2004, 2019) tar upp några av dessa metoder som har sin utgångspunkt i tre olika typer av minnen: muskelminne, visuellt minne och gehörsminne.

- Att memorera med hjälp av muskelminne, även kallad kinestetiskt minne, inne-bär att man övar exempelvis fraser eller takter flera gånger tills man känner att man kan spela verket utan stöd av noter.

- Att memorera med utgångspunkt i det visuella minnet innebär att man som mu-siker gör en djup instudering av verket från noterna. En annan strategi för att memorera med hjälp av visuellt minne kan vara att tänka på och skapa sig en bild av den positionen av instrumentet och kroppen.

- Att memorera musiken genom att lyssna och repetera det man har lyssnat är kopplad till gehörsminne. Man brukar därmed lyssna och repetera flera gånger tills man kommer ihåg och kan spela verket utantill.

Ginsborg (2004) skriver att muskelminne är väldigt utsatt för minnesluckor, och att där-för flera musiker oftast använder sig av även andra metoder:

Expert musicians use rote memorization to ’overlearn’ their performance to ensure that they will be as secure as possible, but they almost always use other memorizing strategies in ad-dition to rote memorization. This is because kinesthetic memory is vulnerable to interfer-ence. (Ginsborg, 2004, s. 129)

Ginsborg (2004) skriver exempelvis att det är bättre att kombinera gehörsminne med visuellt minne för att vara bättre förbered ifall man får minnesluckor. Hon skriver även att efter att man har lärt sig stycket med hjälp av visuellt minne blir gehörsminnet en utmärk metod för att förstärka memoreringen av stycket. Ginsborg (2019) påpekar emellertid att övningen och memoreringen inte garanterar att minnet inte försvinner, men det hjälper musiker att återhämta sig efter minnesluckor snabbare eller improvisera tills minnet återvänder.

(8)

METOD OCH MATERIAL

Syftet med detta arbete var att undersöka olika strategier för att lära mig att spela utan-till, samt hur jag som musiker upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter. För att ta reda på det har jag skrivit en loggbok där jag har antecknat mina obser-vationer kring utantillspel och spel från noter, samt övat på ett verk som jag spelade utantill på min examenskonsert med hjälp av olika strategier. Mitt syfte var även att undersöka andra professionella musikers erfarenheter och upplevelser kring utantillspel. För att ta reda på det har jag genomfört kvalitativa intervjuer. Detta examensarbete bas-eras således på kvalitativ metod, vilket innebär att det är meningar och innebörder som är viktiga för underökningens resultat (Alvehus, 2013). Intervjuer och observationer är vanliga metoder inom kvalitativ forskning, och det är dessa två metoder som jag har använt för datainsamling.

Jag kommer i det följande att beskriva de två metoder jag har använt för att samla in empiri (intervjuer och loggbok), samt de material och strategier jag har använt för att lära mig att spela utantill.

Intervjuer

Jag har använt kvalitativa intervjuer som en metod för att samla in empiri till undersök-ningen. Jag har intervjuat professionella musiker som har erfarenhet av att spela utantill för att ta reda på deras upplevelser och erfarenheter, samt vilka strategier de använder. Jag har således använt intervjuer för att ”försöka ta reda på hur människor tänker, kän-ner och handlar i olika situatiokän-ner” (Alvehus, 2013, s. 80). Urvalet för intervjuerna har varit strategiskt, vilket innebär att jag har valt att intervjua personer med vissa specifika erfarenheter och som kan förhålla sig till de frågorna som jag vill undersöka (Alvehus, 2013). Det har varit semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att ”intervjuaren följer ett formulär som består av ett fåtal öppna frågor eller bredare teman som samtalet cen-treras kring” (Alvehus, 2013, s. 83). I den semistrukturerade intervjun är eventuella följdfrågor även viktiga, vilka kan användas för att uppmuntra respondenterna att ut-veckla eller fördjupa sina svar (Alvehus, 2013).

Jag har intervjuat deltagarna via e-post på grund av rådande omständigheter (Covid-19). Detta har haft både fördelar och nackdelar. Fördelarna har varit att det inte har spelat roll var deltagarna befann sig, och fler musiker runt omkring Sverige har fått möjlighet att delta i undersökningen. Dessutom har jag inte behövt transkribera inspelade inter-vjuer, som var min första tanke, vilket har sparat mycket tid. En nackdel har dock varit att jag inte har haft möjlighet att ställa följdfrågor och kunna få ett mer detaljerat svar på frågorna. Alla deltagarna i undersökningen har genom ett informations- och samtyckes-brev fått information om undersökningen samt att deltagande är frivilligt. Alla deltagare kommer att vara anonyma och därför har jag valt att kalla respondenterna för ”Musiker 1”, ”Musiker 2”, ”Musiker 3” och ”Musiker 4”.

Det var fyra professionella musiker som svarade på intervjuerna, och alla hade olika musikerfarenheter. Musiker 1 spelar klassiskt slagverk och har mycket erfarenhet av att spela utantill. Musiker 2 spelar klassiskt orgel och piano, men har även en rockmusik-bakgrund och berättar att hen var ganska bra på att spela utantill som rockmusiker. Mu-siker 3 spelar klassiskt piano och har många års erfarenhet av att spela utantill. MuMu-siker

(9)

4 spelar klassiskt fagott och jobbar som orkestermusiker. Hen berättar att hen har spelat utantill men är inte van vid det.

Loggbok

En loggbok är ett redskap som kan användas för att skriva ner sina observationer, tankar och funderingar (Bjørndal, 2005). Bjørndal (2005) skriver att loggboken är en metod som används för att systematiskt reflektera över den egna praktiken och att ”syftet med loggskrivandet är att genom en skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett” (s. 62). Bjørndal (2005) berättar om ett antal olika sätt som man kan använda för att utforma sin loggbok. Man kan skriva en ostrukturerad loggbok, där man bara ”skiljer mellan olika tidpunkter eller skeden i det man skriver om” (s. 64). Han påpekar emellertid att denna variant kan kräva mycket tid och energi när man sedan ska bearbeta loggbokens innehåll, vilket kan vara ett skäl att istället välja en mer strukturerad logg-bok. Därför rekommenderar Bjørndal (2005) att till exempel strukturera loggboken med utgångspunkt i olika teman, vilken han kallar för tematisk loggbok.

Under hela perioden som jag övade på verken, både det som jag spelade utantill och det som jag spelade från noter, skrev jag en loggbok där jag antecknade hur jag övade samt mina upplevelser och tankar kring övandet. Först började jag med en ostrukturerad loggbok vilket jag tyckte var snabbare att skriva, men så småningom observerade jag att det ibland var lite svårt att förstå vad jag menade med det som jag hade skrivit. Därför valde jag att försätta skriva en mer strukturerad loggbok, som enligt Bjørndal (2005) sedan är mycket lättare att analysera. Jag strukturerade loggboken genom att alltid skriva om hur jag övade denna gång, samt om vilka positiva och negativa upplevelser jag hade fått. Denna mer strukturerade loggbok har underlättat den senare bearbetningen av loggbokens innehåll.

Material

Verken jag har spelat och använt som materialundersökning för detta arbete är: Klari-nettkonsert op. 57 av Carl Nielsen, som jag spelade med noter, och Première Rhapsody av Claude Debussy, som jag spelade utantill. Jag valde dessa två verk för att jag inte hade spelat dem tidigare. Både två var således nya för mig. Jag valde att spela Debussys verk utantill för att detta verk var kortare än det andra, och jag tyckte att det skulle vara enklare att memorera det. Jag började att öva verken för ungefär åtta månader innan examenskonserten. Jag hade aldrig spelat utantill förut och ville ha gott om tid för att lära mig Debussys stycke och klara utmaningen av att spela det utantill. Jag började också öva Nielsens verk på samma gång för att på så sätt kunna göra en jämförelse mel-lan de två verken.

Strategier

För att lära mig att spela Debussys verk utantill använde jag mig av olika strategier med utgångspunkt i de tre minnena som Ginsborg (2004) beskriver:

- Visuellt minne: Jag började med att göra en analys av verket, både teoretisk och musikalisk. I denna analys undersökte jag exempelvis verkets historia, form,

(10)

fra-seringar och ackordanalys.

- Muskelminne: I samband med analysen började jag även öva verket. Jag övade verket genom att först läsa noterna utan instrument, och sedan öva små fragment i taget. Jag övade först med hjälp av noter, och när jag började kunna verket bör-jade jag pröva att öva utantill.

- Gehörsminne: I samband med övandet lyssnade jag dessutom på olika inspel-ningar av verket som min klarinettlärare rekommenderade mig, och även på en inspelning där det bara är pianostämman som spelar. Först lyssnade jag på in-spelning och därefter övade jag det som jag hade lyssnat. Detta repeterade jag flera gånger.

Det tog ungefär fyra månader att lära mig verket innan jag kunde börja öva verket utan-till. När jag övade det utantill gjorde jag det också i små fragment från en början, och efter ungefär två månader började jag öva hela verket utantill.

RESULTAT

I detta avsnitt kommer jag att presentera och analysera den insamlade data från intervju-erna och loggboken. Resultatet av intervjuintervju-erna presenteras genom att redogöra för vad professionella musiker har berättat i intervjuerna, med hjälp av några citat. Resultatet av loggboken presenteras genom en tabell där jag redovisar de mest relevanta delarna i loggboken. Därefter analyserar jag resultaten och formulerar mina slutsatser.

Resultatpresentation av intervjuer

Musiker 1 tycker att utantillspel ger större frihet och bättre koncentration på uttryck och lyssning, framför allt när hen ska spela ett solostycke. Musiker 3 och Musiker 4 kopplar också utantillspelet med att spela ett solostycke. Musiker 3 berättar att hens mål är att kunna solo-stycken utantill, men att hen spelar nu ofta med noter på grund av att det krävs mycket tid att förbereda sig inför utantillspel. Hen anser att 3-12 månader är det god framförhållning om man vill spela utantill. Musiker 4 uttrycker att ”som solist känns det mer äkta att spela utantill, även om det inte är mindre äkta med noter”. Hen tror att publiken uppskattar ögonkontakt och får en känsla av att uppförandet är riktat till just dem. Detta blir annorlunda för Musiker 2 som spelar orgel, eftersom han ut-trycker att man inte syns (med eller utan noter) när man sitter på orgelläktaren.

Musiker 2 berättar dessutom att en av hens orgellärare tyckte att utantillspelet inte var något viktigt att kunna, eftersom man behöver noterna framför sig för att anteckna alla byten av register (piprader/instrument). Hen skriver att ”ofta har man registran-ter/medhjälpare som drar ut och skjuter in register under spelets gång efter organistens anteckningar i noterna. Så noterna måste ändå finnas på plats”. Emellertid upplever Mu-siker 2 att hen får bättre överblick över helheten och möjlighet att koncentrera sig på uttrycket i stunden när hen spelar utantill i jämförelse med att spela från noter.

Musikerna använder olika strategier för att lära sig ett stycke utantill. Musiker 3 skriver att hen arbetar med små enheter i ett mycket långsamt tempo, och repeterar dessa många gånger ”tills de kommer naturligt. Så småningom länkar man ihop de olika delarna”.

(11)

Musiker 1 och Musiker 4 övar in stycke bakifrån, och lägger stor vikt på gehörsminne. Musiker 4 skriver att ”för att förbereda utantillspel krävs att man har lyssnat mycket på stycket, antingen andras versioner eller egen om inget annat finns att tillgå”. Musiker 1 skriver att hen litar mycket på gehör men att även muskelminne spelar stor roll: ”jag har mer och mer erkänt att det är mitt muskelminne, hur jag rör mig vid instrumentet som spelar stor roll”. Hen refererar även till visuellt minne: ”ibland har jag prövat att ha no-terna vid sidan om instrumentet istället för framför – tittar en stund på nono-terna – går till instrumentet och försöker memorera notbilden”. Musiker 2 skriver att hen använder sig mycket av det motoriska minnet, men även av en ”grafisk/bildmässig minnesbild över helheten”. Musiker 3 använder också sig av olika typer av minnen, och skriver:

Jag har olika teoretiska egna förklaringar till olika hållpunkter/vändpunkter i musiken, som jag kan relatera till när jag spelar. Alltså det intellektuella minnet, sedan det fotografiska minnet där jag vet ungefär hur notbilden ser ut, känsel och rörelsemönster för mina händer över klaviaturen och sist men inte minst gehörsminnet. (Musiker 3)

Vad det gäller intervjufrågan om ångest och oro inför utantillspel tycker Musiker 1 och Musiker 2 att det är en vanesak. Musiker 1 anser att man kan känna en viss ångest inför utantillspel när man är bra på att läsa noter, annars känts det tryggare. Musiker 2 skriver att ”nervositet över framförandesituation har jag mestadels kommit över genom att ha fokus på uttrycket i stycket”. Musiker 3 och Musiker 4 tycker däremot att det har att göra med hur förberedd man är inför utantillspelet. Musiker 3 skriver att ”om man inte är tillräckligt förberedd, så kommer lätt ett inslag av oro”, samt att ”positiva tankar är bra följeslagare och så kallad visualisering=positiva bilder där man känner sig trygg”. Musiker 4 lägger stor vikt vid förberedelsen av den sceniska delen:

Med lite fantasi kan man i tanken försätta sig i konsertögonblicket, se sig själv göra entré, spela stycket rakt igenom, tacka och gå ut. Allt detta kan man göra långt innan i en säker miljö och på det sättet förbereda sig. (Musiker 4)

Att vara väl förberedd förebygger dessutom minnesluckor anser Musiker 1, Musiker3 och Musiker 4. Musiker 1 skriver att man ska ”kunna stycket till 120%, då har man 20% utrymme att göra små misstag. Vad jag menar är att öva otroligt bra på ett verk innan man spelar konsert”. Alla de fyra musikerna berättar att en strategi inför minnesluckor är att improvisera:

Musiker 1: ”i övningen är det viktigt att improvisera kring notbilden för att behärska och äga notbilden och stycket.”

Musiker 2: ”…improvisera något liknande tills jag kommer in i spåret igen.”

Musiker 3: ”när man övar och får minnesluckor ska man inte stanna, utan fortsätta även om det blir lite fel. Stannar man upp tappar man flödet i musiken.”

Musiker 4: ”är stycket okänt för publiken kan man improvisera och hoppas att man hittar in igen.”

Musiker 4 nämner även andra alternativ om man glömmer bort noterna i mitten av spe-landet i själva konserten: ”man kan vända sig till dirigenten/ pianisten som lite svagt kan sjunga eller spela din stämma, eller så tar man en titt i partituret. Vill man, kan man bryta och ta om, vi är ju mänskliga”.

(12)

Resultatpresentation av loggboken

I detta avsnitt presenterar jag några av de mest relevanta delar i min strukturerad logg-bok, där jag jämför övandet på verket som jag spelade utantill (Debussy) med ett av de verken som jag spelade från noter (Nielsen) på min examenskonsert.

Utantillspelövning

(Première Rhapsody av Debussy)

Övning med noter

(Klarinettkonsert op. 57 av Nielsen) 5/3: övar själv

Hur?

spelat baklänges utan metronom

utan att lyssna på inspelning

Positiva upplevelser

Känns det bra med tonerna

Fick visualisera noter i huvud ganska bra

Negativa upplevelser

Lite osäker i dynamiska detaljer, pauser och andningstäcken

I vissa delar kändes det osäkert hur pia-nostämma lät

5/3: övar själv

Hur?

Spelat framlänges Med metronom

Utan att lyssna på inspelning

Trygg att ha noter framför mig eftersom det finns så många toner att spela.

Det börjar kännas bra med de svåra tek-niska delar

Svårt att läsa vid två ställen, ibland spelar jag bättre när jag inte läser noter

9/3: övar själv

Hur?

Lyssnar på inspelning. Först lyssnar jag på inspelning och därefter övar jag. Detta repeterar jag flera gånger.

Glad över att nästan alla toner satt.

Tänkte inte så mycket på notbilden, utan mest på musik. Det kändes tryggt.

Några dynamiska fel.

9/3: övar själv

Hur?

Lyssnar på inspelning. Först lyssnar jag på inspelning och därefter övar jag med hjälp av noter. Detta repeterar jag flera gånger.

Det känns fortfarande mycket tryggare att spela med noter, jämfört med stycket jag övar utantill.

Det känns tryggt att kunna läsa de dyna-miska detaljerna på partituren, och inte behöva komma ihåg alla

(13)

Det känns rätt musikaliskt

Fortfarande fel på dessa ställen som är svårt att läsa

Det känns lite frustrerande att inte spela så korrekt som på inspelningen

10/3: Gemensam lektion med både lärare, pianoackompanjemang och andra studen-ter som lyssnar

Hur?

Börjar med att spela utantill hela verket. Sedan tar fram noterna.

Det gick ganska bra att komma ihåg alla toner

Glömde mycket att tänka på de dyna-miska delarna, vilket ledde till många stopp från min lärare.

Det kändes frustrerande och jag blev mer och mer nervös.

Jag fick flera minnesluckor och kände mig tvungen att ta fram noterna och spela vissa delar med dem.

10/3: Gemensam lektion med både lärare och andra studenter som lyssnar

Hur?

Spelar med noterna de första två satserna.

-

Idag blev det inte lika bra, och det kan bero på att det var i klarinettlektion och inte i övningsrum.

Nu börjar jag känna pressen eftersom det inte är lång kvar till examenskonsert och verket är långt och svårt.

12/3: övar själv

Hur?

Spelar utantill och framför spegeln

Nu känner jag att noterna kommer auto-matiskt, men gör fortfarande små dyna-miska fel

Det hjälper de tips jag fick från min lä-rare, som till exempel att visa tempo till pianisten

-

(14)

24/3: Klarinettlektion på distans (pga Coronasituationen) med klarinettläraren och två andra studenter som lyssnar

Hur?

Spelar utantill hela verket Inget stöd av noter

Två studenter som föreställer publik

Glad över att jag spelade hela verket utan stopp.

Glad över att musikalitet och toner satt väldigt bra.

Känslomässigt kände jag mig inte nervös, och var väldigt koncentrerad hela tiden.

Lite osäkerhet pga jag rusade lite med tempot och rytmik

24/3: Klarinettlektion på distans (pga Coronasituationen) med klarinettläraren och två andra studenter som lyssnar

Hur?

Spelar med stöd av noter.

Kändes det väldigt bra musikaliskt Det börjar kännas naturligt att spela Känner mig trygg

Svårt med staccato pga det höga tempot i kadensen.

7/4: Klarinettlektion på distans (pga Co-ronasituationen) med klarinettläraren

Hur?

Spelar utantill i små enheter

Allmänt kändes det bra och tryggt

Glad över att jag kunde hitta in igen efter minnesluckor. Jag tänkte på notbilden och kunde hitta tillbaka (visuellt minne).

Lite osäkert i början eftersom det var svårt att komma ihåg några toner.

Jag började spela utifrån gehörsminne, men jag fick ofta minnesluckor.

7/4: Klarinettlektion på distans (pga Co-ronasituationen) med klarinettläraren

Hur?

spelar den förkortad version pga ex-amenskonserten blivit förkortad pga Co-ronasituationen

Skön känsla över att jag nu förstår verket mycket bättre och kan uttrycka den rätta karaktären.

Lite besviken för att jag gjorde små fel trots att jag hade övat verket mycket noga.

Dessa fel var kanske pga jag inte värmde upp ordentligt

14/4: första repetition med pianoackom-panjemang innan examenskonserten

Hur?

(15)

små enheter

Vi stannar upp flera gånger för att rätta till små detaljer

Inga stöd av noter

Jag kände mig lugn och fick inga minnes-luckor, vilket gav mig bättre självförtro-ende.

Inga negativa upplevelser denna gång 21/4: andra och sista repetition med pia-noackompanjemang innan examenskon-serten

Hur?

Spelar utantill hela verket Inga stöd av noter

Glad över att jag fick spela hela verket utantill utan minnesluckor.

Små intonationsproblem påverkar mig negativ och känner en viss frustration. Känner mig lite nervös inför examens-konserten.

21/4: övar själv

Hur?

Spelar den förkortade version med hjälp av noterna och metronomen

Spelar små enheter i långsamt tempo

Skön känsla över att det gick nästa per-fekt, även den svåra delen med staccato

Lite nervös över hur det kommer att gå på examenskonserten

27/4: Examenskonsert

Hur?

Spelar utantill hela verket Inga stöd av noter

Glad över att jag kunde hantera nervositet och inte kände ångest inför att spela utan-till.

Glad över att jag inte fick minnesluckor. Det kändes mycket bra vad det gäller musikalitet och samspel med pianisten. Mycket glad över att jag klarade utma-ningen.

27/4: Examenskonsert

Hur?

Spelar den förkortade versionen med stöd av noter

Nöjd över att karaktär och musikalitet kändes bra.

Lite ledsen över att det inte satt som jag ville vid staccato delen.

(16)

Jag upplevde inga negativa upplevelser.

Resultatanalys

Syftet med detta arbete var att undersöka olika strategier för att lära mig att spela utan-till samt hur jag som musiker, och även andra professionella musiker, upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter. I detta avsnitt kommer jag att analysera den insamlade empirin som jag presenterat ovan för att formulera mina slutsatser och besvara forskningsfrågorna. Jag kommer därmed att strukturera detta avsnitt i två delar som utgår från arbetets frågeställningar.

Strategier för att lära mig utantillspel

För att lära mig att spela utantill använde jag mig av de tre typer av minnen som Gins-borg (2004) nämner: muskelminne, visuellt minne och gehörsminne. Dessa tre strategier (eller minnen) hjälpte mig att kunna memorera verket, och förmodligen undvika min-nesluckor. Det var dock det visuella minnet som jag mest använde mig av när jag spe-lade verket utantill. Det visuella minnet hjälpte mig att komma ihåg det jag skulle spela. Jag tänkte på notbladen och såg noterna framför mig: ”Fick visualisera noter i huvud ganska bra” (se dag 5/3 i loggboken). Detta hjälpte mig att spela verket med rätta noter och frasering, bland annat. Att jag använde mig mest av det visuella minnet kan kanske bero på att jag är van att spela från noter, eller för att jag brukar använda det visuella minnet även i andra situationer i mitt vardagsliv. I intervjuerna berättar några av de pro-fessionella musikerna att de också använder sig mest av ett av minnena, fast det är olika minnen. Musiker 1 och Musiker 4 lägger stor vikt på gehörsminne, medan Musiker 3 skriver att hen använder sig mycket av den muskelminnen. Det verkar således vara nå-got personligt vilket minne man använder sig mest av.

När jag läser i min loggbok ser jag att när jag övade utifrån gehörsminne gick det också mycket bra, och jag fick flera positiva upplevelser (se exempelvis dag 9/3 i loggboken). Dessutom framstår i min loggbok att jag oftast övade verket i små enheter i början, och repeterade dessa tills jag kunde spela dem automatiskt. Detta beskrivs av Ginsborg (2004) som muskelminne, det vill säga när man exempelvis övar fraser eller takter tills man känner att man kan spela verket utan stöd av noter. I mitt fall var således muskel-minne också en viktig strategi för att memorera verket. Detta visar att trots att man kanske använder sig mest av en typ av minne, är de andra minnena även viktiga i den processen att lära sig spela utantill. Detta är något som exempelvis Musiker 1 också lyfter fram. Hen berättar att hen litar mycket på gehör men att även muskelminne spelar stor roll.

Ginsborg (2004) påpekar att muskelminne är väldigt utsatt för minnesluckor, och att det bästa är att kombinera flera typer av minnen. När jag fick minnesluckor använde jag mig mycket av det visuella minnet och tänkte på notbilden för att hitta tillbaka: ”Glad över att jag kunde hitta in igen efter minnesluckor. Jag tänkte på notbilden och kunde

(17)

hitta tillbaka” (se dag 7/4 i loggboken). Att tänka på pianostämma, och hur den lätt, hjälpte också mig att hitta tillbaka. Det verkar således som att det är bäst att använda sig av olika minnen för att memorera ett verk och undvika minnesluckor. När ett minne sviker så räddar det andra minnet.

Upplevelser från att spela utantill i jämförelse med att spela från noter

Som jag skriver i inledningen var jag väldig osäker inför att spela utantill redan från början när min klarinettlärare föreslog det. Jag hade aldrig gjort det förut och kände mig mycket orolig för att glömma bort tonerna. Denna osäkerhet och oro för minnesluckor började dock minska med tiden. Ju mer jag övade med hjälp av de olika strategierna desto tryggare kändes det att spela utantill. Jag tycker att det var avgörande att jag bör-jade förbereda och öva verket i mycket god tid. Detta är något som även Musiker 3 nämner på intervjun. Hen berättar att det krävs mycket tid att förbereda sig inför utan-tillspel: ”…börja förbereda en konsert i god tid, 3-12 månader, är en god framförhåll-ning om man vill spela utantill”. Detta stämmer med min erfarenhet, där jag började förbereda mig för utantillspelet 8 månader innan min examenskonsert.

Några dagar innan min examenskonsert skrev jag i min loggbok att jag kände mig ner-vös inför att spela Debussys verk utantill men även nerner-vös inför att spela Nielsens verk från noter (se dag 27/4 i loggboken). Detta kan tolkas som vanliga nerver som en musi-ker brukar ha inför att spela på en konsert. I loggboken skrev jag att på examenskonser-ten kunde jag hantera nervositet och kände inte ångest inför att spela utantill. Detta kan vara tack vare att jag hade förberett mig väl och kände mig trygg. När jag läser i logg-boken kan jag se att ju mer tid det gick med övandet desto tryggare kände jag mig med att spela utantill. Det verkar således som förberedelse var nyckel till min trygghet inför utantillspel, i stället för att känna ångest. Detta är något som även Musiker 3 och Musi-ker 4 nämner i intervjuerna, exempelvis när MusiMusi-ker 3 skriver att ”om man inte är till-räckligt förberedd, så kommer lätt ett inslag av oro”.

Det verkar således som att spela ett verk utantill kändes det nästan naturligt eftersom jag förberedde mig i god tid och på ett väl genomtänkt sätt. Jag hade gjort en djup teoretisk och musikalisk analys och sedan övade jag med hjälp av olika minnen (visuellt minne, muskelminne och gehörsminne). Dessutom hade jag mycket positiva tankar och en po-sitiv visualisering innan jag gick in på scenen vilket hjälpte mig att inte vara så nervös. Detta fick mig att vara koncentrerad och spela med mycket musikalitet. Detta är något som Musiker 3 även berättar: ”positiva tankar är en bra följeslagare och så kallads visu-alisering= positiva bilder där man känner sig trygg”.

Att jag inte fick några negativa upplevelser när jag spelade utantill (Debussy) jämfört med verket jag spelade från noter (Nielsen), kan också bero på verkets svårighet. Niel-sen är ett verk som kräver mycket övning och att vara väl teknisk förberedd. Vissa delar i Nielsen går så fort att man knappt hinner att läsa noter. Jag tyckte att jag läste mycket i noterna under examenskonserten vilket gjorde att jag kanske spände mig lite för myck-et. Denna spännings nivå räckte för att man skulle rusa i de svåra delarna. När jag ana-lyserade min loggbok hittade jag att de svåraste delarna spelade jag bättre när jag inte läste noter. Det verkar således vara så att utantillspel gav mig bättre resultat och mer positiva känslor än att spela från noter vad det gäller teknik och musikalitet. Det krävs emellertid mycket tid för förberedelse, vilket Musiker 3 även lyfter fram i intervjun.

(18)

DISKUSSION

Resultatet av denna studie visar att en god förberedelse är viktig för att inte känna ång-est eller oro inför utantillspel. Enligt min upplevelse som musiker var den största utma-ningen med att spela utantill att memorera hela verket och kunna spela det utan stöd av noter. Jag tycker att alla tre minnena (muskelminne, visuellt minne och gehörsminne) var viktiga i den processen för att lära mig verket utantill samt undvika minnesluckor, vilket även flera av de intervjuade professionella musikerna lyfte fram. Den strukture-rade loggboken var ett bra sätt att dokumentera mina observationer och tankar kring mitt övande inför utantillspel, och på så sätt kunna ta reda på hur jag upplevde att spela utantill i jämförelse med att spela från noter. Loggboken hjälpte även mig att kunna ta reda på hur jag använde mig av de olika metoderna och vilka som fungerade bättre för mig. Jag använde mig mest av det visuella minnet, både när jag spelade och för att hitta tillbaka när jag fick minnesluckor. De intervjuade musikerna berättar också om vilka minnen de använder sig mest av, exempelvis lägger Musiker 1 och Musiker 4 stor vikt vid gehörsminne, medan Musiker 3 använder sig mest av muskelminne. Detta ledde fram till slutsatsen att det verkar något personligt vilket minne musiker väljer att an-vända sig mest av.

En god förberedelse, liksom att använda sig av olika metoder för att memorera musik, hjälper dessutom att minska risken för minnesluckor. I loggboken skrev jag att jag övade med olika metoder för att memorera ett verk. Detta hjälpte mig att förebygga minnesluckor och ha bättre självförtroende, vilket ledde till bättre resultat under konser-ten. Tack vare att jag använde mig av olika metoder för att memorera musiken fick jag uppleva trygghet, bättre koncentration och bättre musikalitet när jag spelade utantill på min examenskonsert. Att förbereda mig i god tid för utantillspel (åtta månader innan examenskonserten) har således spelat stor roll för att inte känna ångest samt för att det skulle kännas naturligt att spela utan stöd av noter.

Williamon (1999) nämner också i sin studie att den extra tiden som musikern i studien behövde för att memorera musik och spela utantill var fördelaktig, eftersom publiken upplevde bättre musikalitet och kommunikation på dessa framträdanden. Publiken vär-derade högre de sista framträdandena där musikern spelade utantill. I min examenskon-sert hade jag ingen publik på grund av Corona-situationen. Jag fick därför inte möjlighet att få höra publikens kommentarer eller upplevelser efter konserten och relatera dessa till Williamons studieresultat. Jag kan däremot relatera det till mig själv när jag sitter i publiken. Jag väljer oftast plats beroende på musikerns placering på scenen. Jag tänker exempelvis på var musiker ska stå eller sitta och hur notställen är placerade, och väljer en sittplats efter det. Jag tänker således på den visuella aspekten, det vill säga vilken plats som jag ska få bättre syn på musikern och instrumentet. Detta kan styrka Willia-mons resultat i sin studie, att den visuella aspekten påverkar publikens upplevelse av framträdandet. Eftersom min examenskonsert blev inspelad, skulle den inspelningen kunna användas som material för en ny undersökning som skulle kunna komplettera detta arbete. Syftet i detta arbete var att undersöka hur jag som musiker upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter. Den nya undersökningen skulle kunna undersöka publikens upplevelser, och på det här sättet komplettera detta arbete. Innan jag gjorde den här undersökningen tyckte jag att utantillspel bara var ett sätt att imponera på publiken, vilket forskning belyser. Mishra (2016) nämner i sin artikel att publiken upplever utantillspel som ett tecken på virtuositet. Williamon (1999) skriver att publiken värderar högre framträdanden där musikern spelar utantill. Efter

(19)

undersök-ningen har jag däremot upptäckt att det även finns andra fördelar med att spela utantill som är mer kopplade till musik och musikern. Exempelvis de som Ginsborg (2004) och Mishra (2016) lyfter fram i sina artiklar: bättre musikalitet och mer uttrycksfullt framfö-rande. Ginsborg (2019) och Mishra (2016) nämner även några nackdelar med utantill-spel, som till exempel musikers ångest inför minnesluckor. Denna undersökning visar emellertid att en god förberedelse minskar (och även i mitt fall tar bort) känslan av ång-est inför att spela utantill och glömma bort noterna.

Denna undersökning kan således vara till nytta för andra musiker som är oroliga för att spela utantill. Det kan väcka deras intresse för utantillspel och inspirera dem att vilja prova det. Det här arbetet kan även vara till nytta för musiker som redan är intresserade av utantillspel men känner sig osäkra om vilka metoder de kan använda för det. Jag tycker även att detta arbete kan väcka nya frågor och inspirera andra att forska vidare. Till exempel väckte denna undersökning en ny fråga hos mig: att jag fick så positiva resultatet på min examenskonsert, var det på grund av att jag spelade utantill eller på grund av den goda förberedelsen?

I min loggbok skrev jag att jag fick bättre resultat när jag spelade utantill. Jag upplevde inte samma positiva känslor när jag spelade det andra verket från noter. Under konser-ten läste jag mycket i noter och det gjorde att jag blev mer spänd än vanligt, vilket orsa-kade olika fel. Därför kom jag fram till att ibland kan ge bättre resultat i framförandet att spela utantill i jämförelse med att spela från noter. Men: hade jag förberett Nielsens verk på samma sätt – det vill säga med samma metoder – som Debussys verk, hade jag då fått samma positiva resultat trots att jag hade spelat från noter? Med detta menar jag att det vore intressant att forska vidare kring dessa olika metoder för att memorera mu-sik, för att ta reda om dessa kan förbättra musikers framförande även när verket spelas från noter. Kan dessa metoder hjälpa musiker att få bättre koncentration och musikalitet, även när de spelar från noter?

(20)

REFERENSLISTA

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Li-ber.

Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.

Ginsborg, J. (2004). Strategies for memorizing music. I A. Williamon (Red.), Musical excellence: Strategies and techniques to enhance performance (s. 123-142). New York: Oxford University Press.

Ginsborg, J. (2019). Managing music performance anxiety: Memorization strategies for instrumental musicians and singers. American Music Teacher, 68(4), 16-18.

Mishra, J. (2010). A century of memorization pedagogy. Journal of Historical Research in Music Education, 32(1), 3-18. doi: 10.1177/153660061003200102

Mishra, J. (2016). Playing from memory: Development of a 19th-century performance practice. American Music Teacher, 65(6), 12-16.

Williamon, A. (1999). The value of performing from memory. Psychology of Music, 27(1), 84-95. doi: 10.1177/0305735699271008

(21)

BILAGOR

Bilaga 1 _ Informations- och samtyckesbrev

Hej!

Jag är student på Musikhögskolan vid Örebro Universitet, där jag studerar det konstnär-liga kandidatprogrammet - inriktning kammarmusik. Jag läser nu min sista termin och har börjat skriva mitt examensarbete som handlar om utantillspelet. Mitt syfte med detta arbete är att undersöka och beskriva hur jag som musiker upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter.

För att samla in material till arbetet skulle jag vilja intervjua professionella musiker som är vana vid att spela utantill. Frågorna handlar om hur ni upplever att spela utantill i jämförelse med att spela från noter, samt vilka strategier ni använder er av inför att spela utantill. På grund av situationen som vi befinner oss just nu (Covid-19) är det bättre om ni kan svara frågorna skriftligt och skicka svaret via mejl.

Jag är mycket tacksam om du vill delta i mitt examensarbete. En förutsättning för din medverkan är att du samtycker till arbetet. Om du vill delta svara gärna detta mejl

för att bekräfta att du har läst informations- och samtyckesbrev och skriv att du vill delta i mitt examensarbete (t.ex: Jag, namn, samtycker och vill delta i detta examensarbete). Du hittar intervjufrågorna som en bifogad fil i detta mejl.

Jag vill även informera dig att all medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Ni som deltar i studien kommer att vara anonyma, vilket innebär att er identitet inte får avslöjas. Det dokumenterade materialet kommer endast att användas för min egen bear-betning och analys, samt sammanställas i mitt arbete. Materialet kommer att förstöras efter att arbetet är godkänt. Mitt examensarbete kommer att publiceras digitalt.

Tack på förhand.

Med vänliga hälsningar, Franco Rumin

(22)

Bilaga 2 _ Intervjufrågor

1. När började du att spela utantill inför publik?

2. Hur upplever du utantillspelet i jämförelse med att spela från noter? (vad det gäller dina känslor, musikalitet, processen, uppträdandet…)

3. Vilka strategier använder du för att lära dig ett stycke utantill?

4. Jag och andra musiker upplever en viss ångest inför att spela utantill. Upplever du också en viss ångest eller oro inför utantillspelet? Vad tror du det beror på och hur han-terar du det?

5. En av mina rädslor är att glömma bort noter i själva konserten. Vad gör du (eller vad skulle du göra) om du glömmer bort noter i mitten av spelandet?