Akademin för hälsa, vård och välfärd
KVINNAN OCH TJÄNSTEN
En kritisk diskursanalys av det svenska rättsväsendets framställning av
kvinnor som befinner sig i prostitution
ALEXANDRA ANDERSSON
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Daniel Lindberg Seminariedatum: 2019-03-28 Betygsdatum: 2019-04-05
”Kvinnan och tjänsten”
Författare: Alexandra Andersson Mälardalens Högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2019
SAMMANFATTNING
Framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en
utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49).
I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom
domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.
“The woman and the service” Author: Alexandra Andersson Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2019
ABSTRACT
The representation of women in prostitution varies over time and space. This study aims to make visual how women in prostitution are being represented in Swedish judicial system today. The study uses a critical discourse analysis, inspired by Fairclough's three-dimensional model, and is based on a theoretical framework of reification theory, theory of respectability and previous research. The study analyzes 68 court verdicts, published in 2018 on the legal database Karnov Juridik, Kvinnifridspropositionen (Prop. 1997/98: 55) and an evaluation of the law's application and effect (SOU 2010: 49).
The study makes visible a two-part image of the woman as occasionally invisible and occasionally defined on the basis of prostitution. The study shows how an overall market discursive perspective through the verdicts relates to a focus on the purchase of sex, rather than the parties involved. The study shows that the focus on the woman in prostitution, which was widely criticized and which the law reform intended to shift towards the sex buyers, continues to stay on the women in prostitution.
FÖRFATTARENS TACK
Jag vill rikta ett varmt tack till Niklas Göransson för otaliga metoddiskussioner och korrekturläsning. Tack till Hjalmar Lindgren för effektiv stresshantering och tack till mina kära studiekollegor Catarina Ahrlow och Sofia Leijthoff för reflekterande samtal och stöd i
detta komplexa ämne.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till min handledare, Daniel Lindberg som genom vägledning och peppande ord gjort det möjligt för mig att genomföra detta. Aldrig har jag på
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 En historisk återblick ... 1
1.1.1 Problemformulering och syfte ... 4
1.1.2 Terminologi ... 4
1.1.3 Relevans för socialt arbete ... 4
2 TIDIGARE FORSKNING ... 5
2.1 Kategoriseringen av kvinnan ... 5
2.2 Den feministiska debatten ... 6
2.3 Lagstiftning ... 8
2.4 Terminologi, positionering och ideologier ... 8
2.5 Prostitution i svensk lagstiftning ... 9
3 STUDIENS TEORETISKA OCH METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 10
3.1 Diskurs som begrepp ... 11
3.1.1 Subjekt och subjektsposition ... 12
3.2 Kritisk diskursanalys (CDA) ... 13
3.2.1 Faircloughs kritiska diskursanalys ... 13
3.2.2 Analytiska verktyg ... 15 3.3 Maktperspektivet ... 16 3.4 Empiri ... 16 3.5 Analysen av domarna ... 17 3.6 Teoretiska utgångspunkter ... 18 3.6.1 Reifikationens fenomen ... 19 3.6.2 Metanormer ... 19
3.6.3 Respektabilitet som metanorm ... 19
3.7 Etiska överväganden ... 20
3.7.1 Begränsning ... 20
3.7.2 Transparens och reflexivitet ... 20
4.1 Metod och material ... 21 4.1.1 Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) ... 23 4.1.2 SOU (2010:49) ... 23 4.2 Osynliga avsändare ... 24 4.3 Marknadsdiskurs ... 24 4.3.1 Varan i fokus ... 25
4.3.2 Kvinnan som försäljare ... 27
4.3.3 Kvinnan som offer och försäljare ... 28
4.4 Kvinnan ... 29
4.4.1 Den kända prostituerade kvinnan ... 30
4.4.2 Kvinnan och mannen ... 31
4.5 Strukturellt eller individuellt perspektiv ... 32
4.5.1 Fenomenet och omständigheterna ... 32
5 DISKUSSION ... 34
5.1 Den diskursiva framställningen av kvinnan i prostitution ... 35
5.2 Historisk och samhällskontextuell manifestation ... 35
5.3 Konsekvenser ... 36
5.4 Metoddiskussion ... 36
5.5 Slutsats och vidare forskning ... 37
REFERENSER ... 39
1 INLEDNING
Prostitutionen […] fungerar lite som ett prisma: den är lysande och transparent och drar hela tiden blickarna till sig, men avleder dem samtidigt. Den berättar också alltid om olika aspekter av vårt psyke och vårt samhälle den upplyser, deformerar och bryter ner. Till sitt eget förfång berättar den, på sätt och vis, om sig själv (Geymonat, 2016, s. 28).
Debatten gällande prostitution leder ofta in på samtal om annat än de individer som befinner sig i prostitution, dessa kan därför riskera att osynliggöras (Geymonat, 2016). Zats (1996) låter förstå att prostitution ofta tolkas utifrån lagstiftning. Resonemangen illustrerar hur samtalet om prostitution utgör en påverkan på de individer som befinner sig däri och hur uppfattningar om prostitution ofta förenas med åsikter om lagstiftning. Utifrån detta ämnar denna studie rikta fokus på rättsväsendets berättelse om prostitution, och vidare hur kvinnor som befinner sig i prostitution framställs i berättelsen.
För en ökad förståelse av fenomenet och framställningen av de kvinnor som befinner sig i prostitution kan det vara nödvändigt att ta avstamp i den historiska kontexten gällande dessa kvinnor och hur de framställts genom historien.
1.1 En historisk återblick
While every crime involves calamity, prostitution can be a moral safety valve. In any case, it would not exist without male vice, for which it is a useful, if shameful outlet. One might say that the more women degrade themselves and the more they sin, the more they are helping society (Lombroso, 2004 s. 37).
Citatet kommer från den framstående italienske kriminologen Lombroso som under 1800-talet var verksam med att studera bland annat kvinnor i prostitution utifrån ett medicinskt perspektiv. Den bild som Lombroso förmedlar i citatet är talande för den historiska
framställningen och konstruktionen av kvinnor i allmänhet och mer specifikt för framställningen av kvinnor i prostitution (Geymonat, 2016; Ekman, 2010).
En historisk återblick på förhållningssättet till prostitution påvisar att attityderna gentemot prostitution skiftat från tid till annan. Prostitution har periodvis, som citatet fångar, ansetts som ett nödvändigt ont. Inom denna konstruktion kopplas kvinnans roll till idén om ett omoraliskt handlande inom ett nödvändigt, rent ekonomiskt och moraliskt,
samhällsfenomen. I ett mer nutida perspektiv konstrueras kvinnan som ett offer för patriarkala och kapitalistiska strukturer (Geymonat, 2016; Ekman, 2010).
Konstruktionen av prostitution som ett nödvändigt ont vittnas genom en historisk återblick bland annat genom den period av reglementerad prostitution som existerade under andra halvan av 1800-talet fram till 1900-talet i Sverige och större delen av Europa.
Reglementeringen inrättades efter år av kriminalisering av prostitution och innebar en kommunalt styrd kontrollering av de kvinnor som befann sig i, och även de som antogs befinna sig i, prostitution (Geymont, 2016). Kontrollen utspelades i form av registrering av de som kallades offentliga kvinnor och tjänade ett officiellt syfte av att begränsa spridning av sjukdomar. Kontrollen innebar inte enbart en begränsning av spridning av sjukdomar utan även en begränsning av kvinnornas livsvillkor. Regler upprättades gällande bland annat kvinnornas vistelseplatser och boendeförhållanden (Svanström, 2006). Reglementeringen innebar en omfattande kontroll av kvinnor inom prostitution som tvingades inställa sig för besiktning för att utesluta eventuella sjukdomar, detta till skydd för det övriga samhället. Utöver regelbunden kontroll av vad som kallades för veneriska sjukdomar utökades kontrollen till att göras gällande regler för bland annat klädsel och vistelseplatser. I en statistisk redogörelse för reglementeringskommiténs räkning av Johansson (1913) går att utläsa ordningsreglerna för dessa kvinnor. Förbuden gjordes bland annat gällande;
d) att icke någon tid af året vistas utomhus nattetid efter kl. 11; e) att å gator, torg och allmänna platser städse visa sig i anständig klädsel och icke genom utmärkande utstyrsel i sin klädedräkt söka ådraga sig uppmärksamhet; f) att å sådana ställen icke stryka fram och tillbaka, ej gå flera i sällskap, icke utan giltig anledning stanna samt icke tilltala personer eller genom utrop eller åtbörder söka tillocka sig uppmärksamhet (Johansson, 1913, s. 13-14).
Reglementeringen utgjorde en kategorisering av kvinnorna som respektabla eller icke-respektabla, en kategorisering som går att härleda till bland annat bibelns skildring av Maria från Magdala och Jungfru Maria, horan och madonnan (Wennstam 2016) och 1100-talets London med sina förbud för gifta, gravida och nunnor att arbeta i de prostitutionskvarter som upprättades under styret av Henry II. Osedliga arbetarklasskvinnor offrades i syfte att avlasta männens sexuella drift för att skydda medelklasskvinnorna från att befläckas med osedlighet och omoral (Jansdotter & Svanström, 2007). Ekman (2010) hävdar i boken Varan och varat att reglementeringen härstammar från vad hon benämner som avloppsmodellen. Modellen framställer bilden av prostitution som “likvärdig med avloppet i en bostad: utan tvekan motbjudande, men samtidigt nödvändig” (Geymonat, 2016 s. 60). Denna inställning är enligt Geymonat (2016) och Ekman (2010) sammankopplad med reglementeringen av prostitution. Ekman (2010) beskriver dåtidens framställning av prostitution som förenad med kvinnans identitet. Prostitution var inte någonting hon gjorde, eller som gjordes mot henne, utan förenad med hennes identitet. Denna framställning kan, enligt Ekman (2010), ses utifrån kontexten av den medicinska diskurs som rådde under nämnda period. Efter avskaffandet av reglementeringen av de som benämndes som offentliga kvinnor år 1918, kom dessa kvinnor att beröras främst av den redan gällande lösdriverilagstiftningen;
Till nu afhandlade klass af lösdrifvare måste räknas jemväl prostituerade, hvilkas genom skörlefnad förvärfvade tillgångar icke böra fritaga dem från den behandling som här afses. Emot dessa qvinnor lemnar allmänna lagen icke någon repressiv magt, så vida de ej vistas i hus, der otukt drifves, under hvilken förutsättning allena strafflagen kan emot dem tillämpas;
men då skörlefnad, bedrifven äfven på annat sätt, kan förnärma den allmänna sedlighetskänslan, bör för sådant fall finnas en möjlighet att emot otukten ingripa i sedligt likasom i sanitärt syfte (SFS 1885: 27, s. 1.).
Jansdotter och Svanström (2008) beskriver forskningsläget gällande prostitution under början av 1900-talet som gles. Avskaffandet av reglementeringen tros dock ha varit en effekt av den kvinnofederation som uppstod under det sena 1800-talets England, som sedan spreds och utmynnade i nationella federationer i andra delar av Europa. Federationen bestod främst av medelklasskvinnor som genom sitt intåg på den offentliga samhällsarenan kom att
äventyra kvinnorollen, och föreställningen om den offentliga kvinnan och således
kategoriseringen av kvinnan enligt Jansdotter och Svanström (2008). Lösdrivarlagen antog 1965 en annan skepnad i form av en liknande lag om samhällsfarlig asocialitet varvid kvinnor i prostitution (och män) benämndes som stationära lösdrivare, kategoriserade som en av flertalet av samhällets asociala element (Svanström, 2006);
Under lagen faller sålunda inte blott de s.k. luffarna utan även åtskilliga andra asociala element, de s. k. stationära lösdrivarna. Till sistnämnda grupp kan enligt stadgad praxis sådana kategorier hänföras som exempelvis spritlangare, bondfångare, yrkesspelare, sutenörer och prostituerade av båda könen. (SOU 1962:22, s. 18).
I och med en förändring i socialtjänstlagen avskaffades lösdrivarlagen först 1982 (Svanström, 2006). Under 1970-talet skedde även en förändring i prostitutionsdebatten. Forskning inom området skiftade från att utföras av enbart läkare utifrån ett fokus på ett avvikande beteende till att även utföras av samhällsforskare med fokus på den verklighet som kvinnor i
prostitution vittnade om. Uppmärksammandet gällde definitionen av prostitution som ett socialt problem och kopplades till frågor om välfärd. Detta bidrog till en ökning av
kunskapsintresset som sedan under 1980-talet mynnade ut i flertalet utredningar och forskningsstudier på området (Holmström, Siring & Kuosmanen, 2008; Ekman, 2010). Ekman (2010) beskriver 1970-talet som en tid av turbulens och motstridigheter i
prostitutionsdebatten. Kvinnorörelsen, menar Ekman (2010), gick till attack mot
prostitutionen som likställdes med kvinnoförtryck i dess allra renaste form. Prostitutionen attackerades även av de sociala rörelser inom den sexuella revolutionen som menade att människans sexuella frigörelse skulle göra att prostitution inte längre ansågs nödvändigt. Enligt Kulick (2005) skedde en liberalisering av synen på sexualitet och prostitution under 1960-talet där prostitution framställdes som en möjlighet till att tillgodose berikande sexuella relationer för män, och framförallt sexuella minoriteter. Under 1970-talet riktades skarp kritik mot det liberala perspektiv på prostitution som uppkom under 1960-talet (Kulick, 2005). Kritiken som riktades mot det liberala perspektivet kom bland annat från
radikalfeministisk håll. Kulick menar att det framförallt riktades kritik från den
radikalfeministiska vänsterrörelsen som likställde prostitution med ”dekadenta borgliga vanor som måste krossas” (2005, s. 82).
Kvinnofridspropositionen upprättades år 1998 och banade väg för reformen av lagstiftning gällande prostitution. Den svenska modellen var uppfunnen och fokuserade på den manliga
köparen. Propositionen uppmanade inte enbart en reform av lagstiftning, utan hade sitt primära fokus på sociala insatser för kvinnor i prostitution. Framställningen av kvinnan inom prostitution rekonstruerades till att avbilda ett strukturellt offerskap inte enbart av kvinnor i prostitution utan även kvinnor i allmänhet (Florin, 2012).
1.1.1 Problemformulering och syfte
Offentliga kvinnor, stationära lösdrivare, entreprenörer eller offer för patriarkalt våld, historien förtäljer en lång rad diskursivt konstruerade framställningar av kvinnan. Lagförslag och lagstiftning influerad av religiös övertygelse, ideologiska svängningar och samtida
samhällsmoral har många gånger inneburit en påverkande faktor på konstruktionen av rollen som kvinnan i prostitution. Samhällsmoralens påverkan, grundad i föreställningar om
sexualitet, könsroller och många gånger dikotomiseringen av kvinnan i form av hora eller madonna, osedlig eller from, respektabel eller icke-respektabel konstrueras i den historiska berättelsen om kvinnor och konsekvenserna av detta har utmynnat i bland annat statlig kontroll. Utifrån resonemanget ovan är syftet med studien att utforska rättsapparatens diskursiva framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution genom att besvara frågorna:
• Vilka subjektspositioner tillskrivs kvinnor som befinner sig i prostitution av rättsapparaten?
• Hur manifesteras historiska och samhällskontextuella influenser i diskursen sammanlänkad med kvinnor i prostitution och vilka konsekvenser medför detta?
1.1.2 Terminologi
Enligt Florin (2012) finns ingen definition på prostitution inom svensk lagstiftning. Nationalencyklopedin (NE) benämner prostitution som ”när minst två parter säljer och köper sexuella tjänster där ersättning är en förutsättning för tjänsten”. Detta lämnar utrymme för redogörelse för studiens val av terminologi. I föreliggande studie benämns kvinnan som befinner sig i prostitution tidvis som enbart kvinnan, då studien avgränsas till att fokusera på framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution. Vidare benämns kvinnan befinna sig i prostitution med anledning av beaktningen att prostitution kan
innebära ett ofrivilligt val samt för att undvika att sammankoppla prostitution och identitet.
1.1.3 Relevans för socialt arbete
Kvinnofridspropositionen, lagförslaget som ledde till reformen av svensk lagstiftning gällande prostitution framhåller vikten av sociala insatser till stöd för kvinnor som befinner sig i prostitution (prop. 1998/99). Enligt 11 § i 5 kap. i Socialtjänstlagen (2001: 453) är kommunen, socialtjänsten, ytterst ansvarig i att tillgodose stöd och hjälp till personer som befinner sig i utsatthet. Trots detta finns inga tydliga riktlinjer kring sociala insatser för att tillgodose kvinnor som befinner sig i prostitution stöd (Homström, Siring & Kuosmanen 2008). Detta kan relateras till studiens relevans för socialt arbete. Kvinnans position i
brottsmål rörande prostitution i svenskt rättsväsende kan sammankopplas med avsaknaden av brottsoffer i brottmålen, som vidare kan resultera i en exkludering av kvinnor som
befinner sig i prostitution i socialtjänstlagens bestämmelser gällande brottsoffer (kap. 5 § 11, SoL).
2 TIDIGARE FORSKNING
I den historiskt kontextbundna framställningen av kvinnan synliggörs den kategorisering som skett, och till viss del fortfarande sker, av kvinnor som befinner sig i prostitution samt kvinnor i allmänhet. Vidare kan detta sammankopplas, likt tidigare anfört, till olika
ideologiska förankringar. I avsnittet nedan presenteras expertgranskad forskning i form av artiklar och avhandlingar inhämtad från bland annat databasen Proquest. Sökord som har använts är; prostitution, sexwork, judicial system, discourse och feminism. Litteratur har även tillhandahållits genom refererad litteratur i artiklar och avhandlingar. Enligt Forsberg och Wengström (2013) bör artiklar väljas utifrån hur väl de stämmer överens med studiens frågeställningar. De bidrag som ligger till grund för studiens tidigare forskning tematiseras i avsnittet utifrån; 1.) kategoriseringen av kvinnan, 2.) den feministiska debatten, 3.)
lagstiftning, 4.) terminologi, positionering och ideologier samt 5.) prostitution i svensk lagstiftning.
2.1 Kategoriseringen av kvinnan
Under 1800-talet utgav Lombroso, som omnämns som en av de första att bedriva forskning inom området av bland annat Ekman (2010), en monografi om kvinnor i prostitution. Genom studiet av kvinnornas kroppsliga karaktärsdrag ansåg han sig kunna påvisa prostitution som biologiskt betingad (Spanger, 2007). Lombroso påverkade således kategoriseringen av kvinnor utifrån bland annat idén om god och ond sexualitet. Han såg som tidigare nämnt prostitution som motsvarigheten till den manliga kriminaliteten och verkade under en stor del av sitt liv för att kartlägga karaktärsdrag, fysiska och psykiska, hos bland annat kvinnor i prostitution. Lombrosos kategorisering av kvinnor som befinner sig i prostitution som avvikande utgör således en positionering av kvinnor som inte befinner sig i prostitution som det normala. Vidare utgörs en kategorisering av prostitution som kvinnligt betingat. Kvinnan blir symbolisk för prostitution, och prostitution framställs i sin tur som någonting kvinnan i prostitution är (Ekman, 2010; Geymont, 2016).
Svanström (2000) redogör, i en ekonomisk-historisk avhandling om utvecklingen av
reglementerad prostitution i Stockholm mellan perioden 1812–1880, för kategoriseringen av kvinnor som offentliga- och privata kvinnor under 1800-talet. Svanström (2000) beskriver kvinnors existens i det offentliga rummet och menar att det offentliga rum som växte fram under 1800-talet uteslutande tillhörde män. De kvinnor som vistades i det offentliga rummet,
enligt Svanström (2000), begränsades till att enbart vara passivt närvarande, inte
deltagande, med anledning av den systematiska stämpling som kvinnorna blev föremål för. De offentliga kvinnorna stämplades som icke-respektabla, till skillnad från de respektabla kvinnorna som höll sig i hemmets privata sfär. Med anledning av den tillskrivna etiketten som icke-respektabel begränsades möjligheten till deltagande inom den offentliga arenan (Svanström 2000). Även Lennartsson (2001), forskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi, framlyfter den privata sfären och den offentliga arenan i sin avhandling om reglerad prostitution under 1900-talet. Lennartsson (2001) påvisar den kvinnligt kodade privata sfären och den manligt kodade offentliga arenan och jämför vidare separationen mellan dessa med separationen mellan den romantiska sexualiteten och det sexuella begäret. Lennartsson (2001) hävdar att faktumet att ”prostituerad”, historiskt, utgör en synonym till ”offentlig kvinna” kan påvisa betydelsen för platsens, den offentliga arenan, betydelse för kvinnans status. Kvinnan begränsades således till att antingen höra till den privata sfären (äktenskapet) eller det offentliga rummet (prostituerad) vilket inte enbart begränsade hennes tillgång till deltagande i det offentliga samtalet utan även konstruerade kvinnan utifrån god eller ond.
2.2 Den feministiska debatten
Kissil och Davey (2010) redogör för olika röster i debatten om prostitutionens vara eller icke-vara i en litteraturöversikt av feministisk litteratur där de bland annat ser på den feministiska debatten gällande prostitution i USA. De menar att debatten är sprungen ur skilda åsikter gällande kvinnas position inom prostitution, vilket resulterat i två läger. Den ena sidan representerar åsikten om att rollen som kvinna i prostitution innebär en entreprenörliknande roll medan den andra sidan ser rollen som förenlig med strukturellt offerskap. Dessa två sidor i debatten kan ses utifrån åsikter gällande problematiken relaterad till prostitution som uppkommen genom maktasymmetri relaterad till klass eller sexualitet. Vad som förenar de två sidorna, enligt Kissil och Davey (2010), är övertygelsen om att maktasymmetrin mellan kvinnor och män i en patriarkalt styrd samhällsstruktur är roten till problemet med
prostitution. De skilda åsikterna om kvinnans position i prostitution kan generera en
förståelse för de skilda åsikter som råder gällande föredragen lagstiftning inom området. Den ena sidan representerar åsikten om att prostitution bör avkriminaliseras då kriminalisering skulle innebär en paternalistisk och förminskande syn på kvinnor inom prostitution vilket begränsar kvinnors handlingsutrymme till att göra fria val. Kvinnan innehar således en entreprenörsliknande position. Den andra sidan representerar åsikten om att prostitutionens blotta existens förkroppsligar mannens överordning i samhället. Legalisering av detta
uttrycker därför en legitimering av mannens överordning i och med legitimeringen av
mannens oinskränkta tillgång till köpet av kvinnans kropp. Kvinnan görs därmed till offer för strukturellt våld (Kissil & Davey, 2010; Florin, 2012).
Förespråkare för legalisering av prostitution ser kvinnan som aktiv beslutsfattare inför vad de menar är det fria valet att ta vägen in i prostitution, medan motståndarna anser att vägen in i prostitution aldrig kan ses som ett fritt val. Prostitution, anser motståndarna, måste förstås utifrån mäns våld mot kvinnor och maktasymmetrin mellan kvinnor och män, detta menar
Kissil och Davey (2010) och Florin (2012). Den svenska sexköpslagstiftningen utgår ifrån uppfattningen om att det är mäns efterfrågan av kvinnors kroppar för sexuellt utnyttjande som står till grund för prostitution, därmed bör prostitution förstås utifrån mäns sexuella våld mot kvinnor och barn (Kissil & Davey, 2010). Florin (2012) påpekar att sexköpslagen vilar på en radikalfeministisk grund och går steget längre när han anför att grunden för den svenska sexköpslagstiftningen innefattar resonemanget om att legalisering av prostitution inte enbart innebär en viktimisering av kvinnor som befinner sig i prostitution, utan alla kvinnor. Dessa två sidor i debatten, liberalfeminism och radikalfeminism, kan ses i Niemis (2010) komparativa diskursanalys av svensk och finsk lagstiftning där Niemi (2010) ser den svenska lagstiftningen som sprungen ur ett radikalfeministiskt perspektiv medan den finska lagstiftningen är liberalt förankrad. I Keslers (2002) granskning av den feministiska debatten gällande prostitution, och de olika åsikter som inryms i debatten, redogörs de mest
förekommande åsikterna. Dessa bottnar bland annat i resonemang kring makasymmetri, ekonomisk ojämställdhet och oenighet gällande synen på kvinnans roll inom prostitution som offer eller entreprenör. Kesler (2002) lyfter perspektivet på den feministiska debatten utifrån kategoriseringen av goda och onda kvinnor. Kesler (2002) menar att den feministiska debatten kan utgöra en paternalisering och exkludering av kvinnor i prostitution där
kvinnorna, till skillnad från feministerna, positioneras som onda kvinnor i behov av de goda kvinnornas hjälp (feministerna).
Skilbei och Holmström (2011) lyfter faktumet att diskursen rörande prostitution på senare år har blivit allt mer diversifierad. Begreppen och perspektiven dekonstrueras och grundas i att prostitution inte är statiskt utan kan uppfattas och upplevas olika vilket riktar ett visst fokus på att analysera kontrollen av prostitution. Författarna menar att förhållningssättet kan ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Synliggörandet av vad som inkluderas i definitionen av prostitution och hur parterna involverade i prostitution konstrueras av de som inte befinner sig i prostitution, är lika viktigt som frågor gällande hur prostitution i sig upplevs.
I Westerstrands (2008) avhandling om kvinnors rättssubjektivitet och de dominanta
feministiska diskurser som existerar inom internationell rätt gällande prostitution synliggörs den feministiska debatten utifrån två stora diskurser, den abolitionistiska debatten som vill utrota prostitution och debatten som vill normalisera prostitution. Westerstrand (2008) menar att de som förespråkar normalisering ser prostitution som ett abstrakt fenomen, prostitution koncentreras till att ses utifrån köpet och försäljningen av en tjänst. Utnyttjandet och våldet utgör, till skillnad från den abolitionistiska diskursen, omgivande förhållanden som i sig särskiljs från det som anses vara prostitution. Abolitionister ser prostitution utifrån de omständigheter som normaliseringsförespråkare anser som frikopplade från prostitution, som en utgångspunkt vilka måste inkluderas i förståelsen av prostitution. Skilbei och
Holmström (2011) framhäver den abolitionistiska ståndpunkten som problematiserande av prostitution på samhällsnivå medan den normaliserande diskursen betraktar prostitution som en individuell angelägenhet.
2.3 Lagstiftning
Enligt Zatz (1997) reduceras prostitution, som tidigare nämnt, ofta till att förstås utifrån ifrågasättandet av lagen och samhällsmoralen. Sexköpslagstiftning skiftar internationellt från att fullt legalisera utbytet av sexuella tjänster mot ersättning till att innebära en
kriminalisering av prostitution samt till att innebära både kriminalisering och legalisering, så som i svensk lagstiftning. En inblick i skillnader mellan nordisk lagstiftning inom området kan ge en förståelse för hur lagstiftning blir en produceras av diskursen och konstruktionen av bland annat prostitution. Skilbei och Holmström (2011) undersöker
prostitutionslagstiftning i nordiska länder för att se utvecklingen av lagstiftning relaterad till prostitution. Författarna menar att lagstiftning inspireras av nationell och internationell diskurs rörande prostitution. I Sverige, menar författarna, är genus en grundläggande byggsten. Fokus på skillnaden mellan individerna, i form av maktasymmetri, blir mindre relevant och exportering av svensk sexköpslag internationellt anses vara av större vikt än sexköpslagens funktion i praktiken. Vidare redogör Skilbei och Holmström (2011) för finsk lagstiftning och menar att lagstiftningen rörande prostitution är en markör av ökning av invandring i landet då lagen främst fokuserar på människohandel och trafficking, vilket kan påvisa inflytandet av nationell debatt på lagstiftningen rörande prostitution.
I en artikel av Matthews (2015) om graden av viktimisering som kvinnor i prostitution upplever, lyfts kritiken som riktats mot den svenska lagstiftningen. Bland annat
problematiseras kriminaliseringen av sexköparen, med anledning av konsekvensen att prostitution riskerar att gå under jord vilket gör att kvinnor inom prostitution blir allt mer utsatta på grund av osynliggörandet av dem. Författaren menar dock att forskningsfältet pekar på effekter av lagstiftningen som reducerad utbredning av prostitution, förändring av attityder gentemot sexköp och minskad människohandel. Detta kan dock vara svårt att fastställa med utgångspunkt i avsaknad av definition, vilket resulterar i svårigheter att göra kvantitativa studier i syfte att undersöka dess utbredning (Florin 2012; Kissil & Davey 2012). Matthews (2015) menar dock att de effekter som svensk sexköpslagstiftning genererat, enligt forskningsfältet, har bidragit till att den svenska modellen exporterats i olika former till bland annat nordiska länder och även vunnit intresse i Storbritannien och Frankrike.
2.4 Terminologi, positionering och ideologier
Olika forskare använder sig av olika typer av terminologi i samtalet om kvinnor i prostitution. Ofta är valet av terminologi följt av en motivering samt en positionering av forskarens
ideologiska ståndpunkt gällande prostitution (Ekberg, 2004). Ekberg (2004) motiverar sin användning av ”prostituted women” i en forskningsöversikt och menar att detta utgör en markör för att prostitution är någonting som görs mot en människa, av män mot kvinnor. I Ekbergs (2004) val av terminologi kan det således antas finnas en radikalfeministisk ideologisk ståndpunkt.
Niemi (2010) menar att språkbruk inte är neutralt i lagstiftning. I en komparativ
diskursanalys av svensk och finsk reform av sexköpslagstiftning påvisar Niemi (2010) att fundamentet för den svenska reformen, Kvinnofridspropositionen, utgår ifrån åsikter om
behovet av att skydda individer i prostitution samt att främja jämställdhet mellan könen, vilket även Florin (2012), Kissil och Davey (2010) och Ekberg (2004) lyfter. Den finska sexköpslagstiftningen markerar, till skillnad från den svenska, utnyttjandet av offer för trafficking eller koppleri (Niemi, 2010). Niemi (2010) synliggör att svensk och finsk lagtext relaterad till sexköpslagstiftning innehåller ett övergripande kommersialiserat språkbruk och att prostitution framställs närmast som ett marknadsfenomen (Niemi, 2010). Vidare hävdar författaren att en språklig förändring mellan lagförslag och lagtext skiftats i både Sverige och Finland där det finska lagförslaget bottnar i en liberalt förankrad syn på prostitution medan det svenska lagförslaget som tidigare nämnt bottnar i en radikalfeministisk syn på
prostitution. I svensk lagstiftning benämns verksamheten som prostitution när fokus riktas mot kvinnor i prostitution, men som sexköp när det handlar om den andra parten vilket kan synliggöra en förändring från huvudargumentet i lagförslaget som grundades på jämställdhet och skydd för kvinnor i prostitution. Det finska lagförslaget grundades i en mer liberal
tradition innehållandes ett neutralt språk för verksamheten med avsaknad av begrepp som prostitution och innehållandes hänvisningar till sexuella tjänster (Niemi, 2010). I finsk lagstiftning har språket dock omvandlats till att benämna kvinnor som befinner sig i prostitution som prostituerade, vilket Niemi (2012) framhåller som en positionering av kvinnorna som offer snarare än det som benämns som neutrala marknadsaktörer. Niemi (2010) lyfter även avsaknaden av samtalet om jämställdhet inom svensk lagstiftning och trots att båda parter inom prostitution tillskrivs könstillhörighet är kvinnorna oftare
könsbestämda än männen. Det Niemi (2010) lyfter kan även ses utifrån Florins (2012) resonemang gällande hur syftet med lagen utifrån lagförslaget som senare mynnade ut i sexköpslagen inte alltid manifesteras i praktiken.
Problematiken med framställningen av prostitution som ett marknadsfenomen tydliggörs av Schotten (2005) i en kartläggning av den feministiska debatten gällande prostitution.
Författaren lyfter att uppfattningen om prostitution som ett utbyte av sex mot pengar förnekar uppfattningen om prostitution som ett arbete och än mer specifikt, ett arbete
kopplat till utlandsfödda, rasifierade och ekonomiskt utsatta kvinnor. Schotten (2005) menar att dagen då kvinnor är kapabla till att se prostitution som ett yrke befriat från utnyttjande och våld är otänkbart, då dessa är faktorer som utgör prostitutionsfenomenet. Schotten (2005) ställer sig frågande inför huruvida prostitution, utan våld och utnyttjande, vore ett arbete och i sådana fall ett arbete för kvinnor. Schotten (2005) påvisar att prostitution inte är ett isolerat begrepp som står utanför den historiska kontexten utan är omsluten av dess sociala praktik.
2.5 Prostitution i svensk lagstiftning
Florin (2012) har studerat den socialpolitik som underbygger dagens sexköpslagstiftning med fokus på sociala insatser och hälso-och sjukvård och dess roll gentemot kvinnor som befinner sig i prostitution. Som tidigare nämnt anses sexköpslagen vila mot en
radikalfeministisk bakgrund (Florin, 2012; Kissil & Davey, 2010; Niemi 2010). Florin (2012) hävdar att Kvinnofridspropositionen, det lagförslag som banade väg för sexköpslagstiftning som den ser ut idag, utgår ifrån resonemanget om att prostitution är ett exempel på mäns
våld mot kvinnor. Den socialpolitik, präglad av radikalfeminism, som format dagens sexköpslagstiftning ser individen som befinner sig i prostitution, kvinnan i detta fall, i en underordnad position. Den underordnade position hon befinner sig i utgår ifrån kvinnans underordning i den patriarkala struktur som råder i samhället. Kvinnor i prostitution ses som offer för manligt våld och bör därför inte riskera att straffas utan snarare tillgodogöras
rättigheten till att få stöd till att ta sig ur prostitution (Kissil & Davey 2010; Florin, 2012). Florin (2012) hävdar att Kvinnofridspropositionen inte enbart förespråkade en reform av lagen för att minska förekomsten av prostitution då behovet av sociala insatser skulle verka för att skydda och stödja kvinnor som befann sig i prostitution. Detta menar Florin (2012) har format och inspirerat sexköpslagen, men inte nödvändigtvis gestaltas i implementeringen av lagen. Florin (2012) problematiserar likt Kissil och Davey (2010) och Niemi (2010), den otydliga definitionen kvinnans position inom prostitution. Prostitution är som tidigare nämnt, enligt Florin (2012), odefinierat i svensk lagstiftning. Även Kissil och Davey (2010) lyfter avsaknaden av definitionen i USA samt att definitionen av prostitution varierat över tid och inom olika rättsområden. Vidare lyfter Florin (2012) att de kvinnor som befinner sig i prostitution inte nödvändigtvis enbart anses vara offer i det individuella fallet utan även utifrån ett strukturellt perspektiv.
Florin (2012) problematiserar synen på kvinnan i prostitution utifrån rollen som frivillig deltagare eller brottsoffer och menar att kvinnor som befinner sig i prostitution lämnas oidentifierade i juridisk kontext och ofta kallas som vittnen i rättegångar. I viss mening ifrågasätter Florin (2012) sexköpslagens implementering i svenskt rättsväsende och menar att brottet som begås, utifrån lagens mening, inte verkar ha en tydlig målsägande. Florin (2012) lyfter även att detta får konsekvenser utöver straffrätt då den otydliga identifieringen av kvinnans position i sammanhanget innebär att bland annat brottsskadeersättning från socialtjänsten inte innefattar dessa kvinnor. Denna problematik påvisar, enligt Florin (2012), hur syftet med sexköpslagen, utifrån lagförslaget, inte speglar sexköpslagen i praktiken och att avsaknaden av identifiering av rollen som kvinna i prostitution kan äventyra syftet med lagstiftningen.
3 STUDIENS TEORETISKA OCH METODOLOGISKA
UTGÅNGSPUNKTER
Nedan presenteras studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Då studien syftar till att utforska rättsapparatens diskursiva framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution har en kritisk diskursanalys genomförts. I följande avsnitt kommer
diskursbegreppet, kritisk diskursanalys som angreppssätt, analysen av empirin samt studiens tolkningsram att redovisas för. Det tätt sammankopplade begreppet diskurs och dess
metodologi kan innebära en nödvändighet till att teorin och metoden redovisas för i samma avsnitt för att förenkla förståelsen för och sambandet mellan dessa breda och komplexa begrepp.
För att få en förståelse för konstruktionen av kvinnor i prostitution inom svenskt rättsväsende kan den kritiska diskursanalysen vara ett användbart redskap för ökad förståelse av fenomenet samt de föreställningar som konstrueras lingvistiskt genom den diskursiva praktik i vilken dessa skapas, till exempel inom rättsväsendet. Vidare kan detta ge en ökad förståelse för dessa konstruktioner och konsekvenserna av dessa föreställningar genom synliggörandet av bakomliggande kulturella och sociala fenomen samt den sociala praktik i vilken de omgivs av, men även är medverkande i att skapa.
I ordet hora görs en manlig önskan till en kvinnlig egenskap, när vi säger att en man ”går till horor” låter det som om han fått ett infall och bara går någonstans i all oskyldighet. Trots att det är han som efterfrågar prostitution fastnar ingen etikett på honom. Hon däremot blir något. En hora. Hela prostitutionen livnär sig på denna fantasi. Att kvinnor kan vara horor och att horor är speciell sorts kvinnor. Ständigt tillgängliga. Ordet hora är ett manlig komplex som placeras hos kvinnan och görs till en egenskap hos henne /…/Horan däremot är inte en kvinnlig utan en manlig skapelse (Ekman, 2010, s. 42).
Citatet av Ekman (2010) ger en inblick av diskursens skildringar av samhällsbilden. För att se vad begreppen hora, lösdrivare eller några idag mer vanligt förekommande begrepp som prostituerad eller sexarbetare innebär och rättsapparatens diskursiva framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution kan användandet av diskursbegreppet och diskursanalytiska verktyg användas (jämför Tunström, 2009).
Winther Jørgensen och Philips (2000) beskriver diskursanalysen som en paketlösning innehållande grundläggande filosofiska premisser gällande språkets påverkan och plats i konstruktionen av världen, teoretiska modeller och metodologiska riktlinjer för att klargöra hur man tar sig an ett forskningsområde samt specifika tekniker i analysen av språket. Med anledning av detta presenteras följaktligen studiens teoretiska och metodologiska
utgångspunkter med avstamp i diskursbegreppet.
3.1 Diskurs som begrepp
Foucault (2002) definierar diskurs som en kedja av berättelser, förankrade i ett historiskt och kulturellt ramverk kopplat till en specifik företeelse. Diskurs utgör ett nyckelbegrepp inom det socialkonstruktionistiska fältet, vilket av Winther Jørgensen och Philips (2000) redogörs för som en beteckning av teorier om kultur och samhälle med utgångspunkt i föreställningen om verklighet och kunskap som socialt konstruerade genom mänsklig interaktion.
Begrepp som fallen kvinna, lösdrivare, prostituerad eller sexarbetare kan som tidigare nämnt ses som ord eller tillskrivningar på individer, kvinnor, inom prostitution. Begreppen speglas och speglar i sin tur kontexten i vilken de är skapade. Foucault (2002) uppmanar till att se till de omgivande faktorer runtomkring diskursen som ger upphov till dess
konstruktion vilket i diskursen gällande prostitution innebär att se till hur just tidigare nämnda faktorer har en påverkan på vad som accepteras som sanning om kvinnor i prostitution. Kvinnan som offer, entreprenör, sedlig eller osedlig kan således anses vara konstruerade kontextbundna föreställningar. Prostitution kan till exempel ses ur en kontext
av radikalfeminism och signalerar kvinnans offerposition i sammanhanget. Vidare kan begreppet ge en antydan av radikalfeministisk diskurs, inriktad på prostitution som ett uttryck för strukturellt offerskap och kvinnans underordnade position i förhållande till mannen. Diskursen är således kopplad till tid och rum (Foucault, 2002). Den reglerade kedjan av utsagor skapar uppfattningar och kontextuellt bundna sammanhang för hur företeelsen bör diskuteras. Detta menar Foucault (2002) ger upphov till en konstruerad kontext som även utgör en sanningsbundenhet till innehållet i diskursen. I samtalet om prostitution kan detta innebära att samhällsmoral gällande sexuellt beteende, politisk påverkan, generella föreställningar om kvinnor ur ett genusperspektiv och historisk syn på kvinnor i prostitution har en påverkan på diskursen.
Enligt Boréus (2015) ligger intresset i Foucaults diskursteori i bland annat det som benämns som utestängningsprocedurer och förbud. Vad som anses acceptabelt att prata om och när det är accepterat att prata om något. Boréus (2015) lyfter även iden om vad som är sant och falskt och hur detta styr vad som anses förnuftigt eller vansinnigt. Vem som har
tolkningsföreträde i diskursen bestäms i utestängningsprocedurerna, som inte nödvändigtvis är framträdande men görs genom att prata om vad som är positivt. Här finns en
underliggande utestängningsprocess av det som då blir ansett som illegitimt. Detta kan ses ur Anderssons (2008) beskrivning av diskurs, inspirerad av Foucault, som möjliggörare för att samtala om en företeelse på ett visst sätt samt något som utestänger sätt att samtala om en företeelse på vissa sätt.
This concerns how people construct their social worlds; it concerns taken-for-granted notions and presuppositions about how life is and about how it should be; how people behave and how they should behave. In this respect discourses set the parameters for what is regarded a normal, deviant, true, false, right and wrong (Andersson, 2008, s. 22).
3.1.1 Subjekt och subjektsposition
I diskursen skapas även subjektet. I studiet av rättsapparatens diskursiva framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution kan en närmare titt på diskursens skapande av
subjektet vara av väsentlighet. Foucault menar att subjektet skapas genom diskursen, snarare än är skapare av diskursen. Detta innebär en decentralisering av subjektet. Subjektet skapas således inte ur sin egen bas, utan skapas, formas och bestäms av diskursen (Winther
Jørgensen & Philips, 2000).
I diskursen tillskrivs subjektet en subjektsposition genom interpellation, det vill säga språkets konstruktionsprocess av individens sociala position. I skapandet av
subjektspositionerna skapas även förväntningar om subjektets uppförande eller uttryck inom ramen för diskursen vilket gör subjektet till ett ideologiskt subjekt. Winther Jørgensen och Philips (2000) menar även att subjektet är fragmenterat vilket innebär att subjektet
interpelleras av flera diskurser samtidigt. I studiens undersökningsområde kan detta förstås utifrån kvinnans subjektsposition som bland annat ”offer” och ”entreprenör” (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
3.2 Kritisk diskursanalys (CDA)
I föreliggande studie används som tidigare nämnt CDA. För att underlätta förståelsen av CDA som diskursanalytiskt angreppssätt kan det vara nödvändigt att inledningsvis redovisa det grundläggande diskursanalytiska angreppssättet.
Winther Jørgensen och Philips (2000) menar att diskursanalysen bottnar i språkfilosofin om att språket skapar tillträdet till verkligheten. Verkligheten skapas således genom
representationer som i sin tur skapas genom språket. Denna språkligt konstruerade verklighet är enligt författarna inte enbart är en återgivning av verkligheten utan även en bidragande faktor till skapandet av verkligheten. Lagstiftning rörande prostitution kan således ses som en konstruktion av verkligheten och bidrar till att konstruera det som uppfattas som verkligheten. Det tidigare redovisade diskursbegreppet avgränsar alltså inte diskursen till att utgöra enbart ett verktyg till skapandet av den konstruerade verkligheten utan är i sig själv en konstruktion av verkligheten (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Bergström och Boréus (2005) menar att den gemensamma anknytningspunkten för olika inriktningar av diskursanalys är att de ämnar att systematiskt studera diskurser. Författarna menar att diskursbegreppet sett ur en renodlad lingvistisk tolkning inte innebär någonting annat än ”samples of spoken language, in contrast with written texts” (Boréus, 2004, s.307) vilket i sin tur koncentreras till textanalys. Detta menar Bergström och Boréus (2005) tillhör den första generationen inom diskursanalysen. Vidare menar författarna att CDA är ett exempel på samhällsvetenskap och diskursanalys integrerad och att den anses vara den andra generationens diskursanalys.
CDA utvecklades i Storbritannien av bland annat Norman Fairclough och beskrivs av Boréus (2015) som en samhälls-och maktkritisk analytisk variant av diskursanalysen. En av
utgångspunkterna i CDA är uppfattningen om att diskursiva uttryck medverkar till skapandet och reproduktionen av maktförhållanden mellan olika sociala grupper. Erkännandet av klassamhället, maktasymmetrin, mellan olika sociala grupper förankrar CDA i en ideologisk ståndpunkt och särskiljer den från andra metodologiska angreppssätt (Winther Jørgensen & Philips 2000). Fairclough (2010) menar att den diskursiva praktiken avgränsas till vara lingvistiskt förankrad genom text, tal och andra fysiska uttryck och utgör, i samspel med andra sociala praktiker, en dialektisk relation och att dessa antingen reproducerar eller förändrar varandra. Inom CDA riktas fokus mot den lingvistisk-diskursiva dimensionen i syfte att belysa ”sociala och kulturella fenomen och förändringsprocesser i senmoderniteten” (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s. 67).
3.2.1 Faircloughs kritiska diskursanalys
Fairclough (2010) beskriver CDA utifrån tre sektioner som bör tas hänsyn till i analysen. CDA är relationell, dialektisk och gränsöverskridande. Med relationell menar Fairclough (2010) att den syftar till att se de sociala relationer mellan olika enheter eller individer som påverkar diskursen. Faircloughs (2010) resonemang gällande analysen som dialektisk innebär att den ställer diskurser mot varandra. Analysens dialektiska förhållningssätt kan till exempel förstås utifrån den historiskt förankrade kategoriseringen av kvinnan som osedlig eller sedlig, hora
eller madonna. Dessa kategoriseringar av kvinnan är inte nödvändigtvis utkonkurrerande av varandra utan kan, likt Faircloughs (2010) resonemang kring dialektik, går in i varandra då de förenas i diskursen om kvinnan. Uppfattningen om kvinnan som osedlig skapar även föreställningen om kvinnan som sedlig, vilket kan förstås utifrån Foucaults resonemang kring diskurs och hur diskurs genererar föreställningen av vad som bör betraktas som normalt och onormalt. van Dijk (2001) ser CDA som ett verktyg med primärt fokus på att studera hur maktmissbruk, överordning och ojämställdhet skapas, reproduceras och upprätthålls genom text och samtal i sociala och politiska sammanhang.
Föreliggande studie inspireras till stor del av Faircloughs tredimensionella modell som presenteras av Winther Jørgensen och Philips (2000) (fig. 1). Faircloughs tredimensionella modell kan härledas till tidigare resonemang gällande särskiljandet av social- och diskursiv praktik i CDA. I modellen tillkommer ännu en dimension, text. Dessa tre dimensioner analyseras separat och avgränsas från varandra (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Figur 1: Faircloughs tredimensionella modell.
Tolkningsram / historisk och ideologi
Lagförslag, praxis och utredning
Domar
Den diskursiva praktiken analyseras utifrån hur den producerats samt konsumeras. I studien har detta gjorts utifrån en intertextuell kedja som påvisar skillnader i liknande texter, till exempel lagförslag, för att synliggöra förändringar i textens innehåll och uppbyggnad över tid (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Analysen av text innebär studiet av hur diskurs
manifesteras genom texten och har gjorts i studien genom en detaljerad analys och specifika redskap. Slutligen har de två dimensionerna analyserats. De två redovisade dimensionerna har placerats i kontext till den sociala praktiken, ett sorts makroperspektiv i vilken de tidigare nämnda dimensionerna verkar inom. Winther Jørgensen och Philips (2000) menar att detta kan göras utifrån två aspekter, diskursordningen och den sociala matrisen. Diskursordningen innebär de lager av diskurser som ingår i den diskursiva praktiken, dessa kan urskiljas ur diskursordningen och tematiseras till dialektiska diskurser, till exempel kvinnan inom prostitution som ”entreprenör” eller ”offer”. Den sociala matrisen utgör det sociala och kulturella ramverk i vilken den diskursiva praktiken ingår. Fairclough (2010) menar att den sociala matrisen inte enbart kan besvaras med hjälp av diskursanalysen utan kan vara i behov av att kompletteras med teori.
Social praktik Diskursiv praktik Textkonsumtion Textproduktion Textkonsumtion Textkonsumtion
Text
Sammanfattningsvis kan fem förenade drag urskiljas inom CDA (Winther Jørgensen & Philips, 2000):
1. Sociokulturella dimensioner i relation till lingvistisk-diskursiv karaktär. 2. Konstituerande kontra konstituerad.
3. Konkret lingvistisk textanalys av språkbruket i social interaktion. 4. Diskurs och ideologiska effekter.
5. Kritisk forskning.
3.2.2 Analytiska verktyg
Ett grundläggande begrepp i Faircloughs (2010) CDA är som tidigare nämnt intertextualitet vilket innefattar en dimension som Fairclough (2010) benämner som interdiskursivitet. Intertextualitet innebär analysen av en text mot bakgrund av andra texter och dess diskurs. Fairclough (1992) gör en särskiljning mellan manifest intertextualitet och interdiskursivitet. Det förstnämnda innebär en öppen redogörelse för andra texters produktion av texten genom till exempel citat eller referenser. Det sistnämnda innebär textens inhämtande av diskursiva element från andra texter genom bland annat uttryck. Fairclough bygger analysen utifrån förändring eller reproduktion av diskurser från tidigare diskursiva strukturer och benämner reproduktion av det varaktiga som låg interdiskursivitet, medan hög interdiskursivitet tyder på förändring (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
I föreliggande studie har Faircloughs tredimensionella modell översatts till rättsapparatens diskursiva framställning av kvinnan i prostitution. Den sociala praktiken förstås utifrån ett teoretiskt ramverk av samhällsteori och maktanalys. Den diskursiva praktiken har översatts till det svenska rättsväsendet i vilken produktionen och konsumtionen av text, domar, utförs. Den diskursiva praktiken utgörs av en diskursordning, i vilken lager av diskurser tematiseras och utgör analysredskap för studiet av texten bland annat.
Bergström och Boréus (2005) beskriver, utifrån Faircloughs diskursteori, de konkurrerande diskurser som finns inom en diskursiv praktik som diskursordning. I föreliggande studie kan detta till exempel innebära den tidigare beskrivna liberala- eller radikalfeministiska
diskursen gällande prostitution. Winther Jørgensen och Philips (2000) menar att den diskursiva kamp som utspelas inom diskursiva praktiker och diskursordningar kan vara en avspegling av en större social praktik, en samhällsförändring. Detta exemplifierar författarna med hänvisning till Faircloughs begrepp marketization of discourse, marknadsdiskurs, som han menar erövrar de diskursiva praktiker som råder inom offentliga institutioner. Detta operationaliseras i studiens bearbetning av empirin genom att synliggöra hur kvinnan i prostitution framställs. För att se hur historisk diskurs angående kvinnan i prostitution manifesteras i dag i rättsapparaten används bland annat interdiskursivitetsbegreppet som enligt Bergström och Boréus (2005) beskrivs som ett verktyg för att synliggöra texters relation till varandra.
3.3 Maktperspektivet
Den kritiska diskursanalysen ämnar enligt van Dijk (2001) att bygga en brygga mellan mikroperspektivet och makroperspektivet. van Dijk (2001) inkluderar relationen mellan makt och dominans i sitt diskursbegrepp. Diskursen kan utgöra ett redskap för att upprätthålla makt och konstruera värdehierarkier. van Dijk (2001) lyfter behovet av att studera omgivande faktorer kring diskursen och fokuserar på hur tillgång till diskursen regleras av de som besitter en överordnad maktposition.
För att förstärka den kritiska diskursanalysens fokus på diskursiva praktikers skapande och reproducerande av asymmetriska maktförhållanden, mellan till exempel kvinnor och män, inspireras föreliggande studie av den kritiska diskursanalytikern van Dijks syn på diskurs och makt. Till skillnad från Foucaults resonemang om makt som produktiv oavsett var den utspelas, anser van Dijk att makt är en undertryckande kraft utövad av överordnade grupper gentemot underordnade grupper (Winther Jørgensen & Philips, 2000). van Dijk (2001) menar att den kritiska diskursanalysen inte är avgränsad till ett specifikt teoretiskt ramverk. Det finns således olika typer av angreppsätt inom den kritiska diskursanalysen. Dessa förenas dock i analysens syfte och perspektiv, vilket van Dijk menar är ifrågasättandet av hur
diskursiva praktiker distribueras i syfte att bibehålla social dominans för vissa sociala grupper. Detta kan i föreliggande studie relateras till huruvida kvinnor som befinner sig i prostitution har möjlighet till att aktivt delta i den diskursiva praktiken och därmed tillgodoses eller begränsas möjlighet till att påverka konstruktionen av diskursen. van Dijk ser den kritiska diskursanalysen som ett fördelaktigt verktyg användbart i studiet av diskursiva genrer, till exempel text och tal, inom bland annat rättsväsendet.
Då föreliggande studie syftat till att utforska rättsapparatens diskursiva framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution kan det finnas ett behov till att se till de olika
diskurspraktiker som finns inom rättsområdet och dess påverkan, till exempel lagförslag och lagrum. Men även historiskt förankrad diskurs gällande prostitution samt den sociala praktik som Fairclough lyfter som separerad från den diskursiva praktiken (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
3.4 Empiri
Den primära empirin i föreliggande studie består av 68 domar, insamlade från
rättsdatabasen Karnov Juridik. Databasen tillhandahåller bland annat samtliga domar från tingsrätterna från 2013 och framåt. Urvalet är begränsat till året 2018, i övrigt är det en totalundersökning då samtliga domar analyserats. Vidare utgörs studien av ett empiriskt material i form av en utvärdering av sexköpslagen som gjordes under åren 1999–2008 (SOU – 2010:49) och propositionen kvinnofridspropositionen som utgör en påverkan av den reform av sexköpslagen som gjordes 1998. Det empiriska materialet i föreliggande studie är fördelaktigt utifrån syftet och frågeställningarna i och med att det ger en inblick i kopplingen mellan rättsväsendets framställning och dess konsekvenser i praktiken. Urvalet avgränsas till att innefatta domar som innefattar köp av sexuell tjänst. I sökningen av urvalet har domar
som innefattar koppleriverksamhet och köp av sexuell handling av barn uteslutits med anledning av att de anses behandla en annan problematik än den studien avser behandla.
3.5 Analysen av domarna
Föreliggande studie riktar fokus på framställningen av kvinnan inom prostitution av svenskt rättsväsende bland annat utifrån hur prostitution framställs och hur parterna involverade i företeelsen framställs diskursivt utifrån ett lingvistisk-diskursivt fokus. Detta har synliggjorts bland annat utifrån den diskursordning som framkommer i genomläsningen av materialet. För att få rätsida på hur detta manifesteras har grundläggande analytiska redskap använts i studien som bland annat kunnat synliggöra hur parterna i skeendet positioneras, vem som framställs utgöra parten av försäljare av varan, vem eller vad utgör problemet och vem som anses som offer i diskursen.
Faircloughs tredimensionella modell och analysen av de tre dimensionerna separat har använts i föreliggande studie. Den diskursiva praktiken, som tidigare nämnt kan förstås som produktionen och konsumtionen av texten och som i studien framförallt gäller produktionen, har analyserats i förhållande till lagförslaget som ledde fram till reformen av
sexköpslagstiftningen 1999 (kvinnofridspropositionen) och en utvärdering av lagens effekt och tillämpning (SOU 2010:49). Detta, menar Winther Jørgensen och Philips (2000), kan synliggöra textens uppbyggnad och förändring genom en intertextuell kedja.
Initialt har en genomläsning gjorts av den insamlade empirin för att urskilja teman genom att notera bland annat återkommande begrepp kopplade till kvinnan som befinner sig i prostitution. Under genomläsningen har begrepp och nyckelord noterats för att vidare se eventuella intertextuella- och interdiskursiva kedjor i texterna för att vidare, likt Winther Jørgensen och Philips (2000) föreslår, kunna formulera hypoteser om diskursordning för att sedan underbygga hypotesen med stöd av den lingvistiska analysen.
I analysen av den diskursiva praktiken hänvisar Winther Jørgensen och Philips (2000) bland annat till användningen av intertextualitet och intertextuella kedjor för att se eventuella förändringar i texten. I analysen av text använder sig författarna av
diskursanalytiska verktyg som transitivitet, nominalisering och modalitet. Transitivitet menar författarna kan användas för att se hur händelser och subjekt förbinds, huruvida subjektet/subjekten utelämnas ur händelseförloppet och passiviseras. Nominalisering är ännu ett verktyg för att se huruvida subjektet/subjekten utesluts ur händelseförloppet och ersätts med ett substantiv. Modalitet fokuserar på vilken grad av affinitet, instämmande, som kan urskiljas i en sats. Fairclough (2010) skiljer på objektiv- och subjektiv modalitet där det förstnämnda osynliggör avsändaren av det som kommuniceras. Exempel på fraser med objektiv modalitet är ”det innebär att” medan subjektiv modalitet kommuniceras i stil med ”jag anser att”. Den objektiva modaliteten, menar Fairclough (2010), förekommer ofta av kommunikatörer på maktposition. I föreliggande studie har texten, domarna, analyserats utifrån bland annat transitivitet, normalisering och modalitet. Vidare har ekvivalenskedjor använts för att se hur begrepp sammanbinds och bidrar till skapandet av en subjektets identitet (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
Slutligen har den tredimensionella modellens två innersta dimensioner, text och diskursiv praktik, placeras i relation till den yttersta dimensionen, social praktik. Den diskursiva praktiken har analyserats utifrån den diskursordning i vilken den ingår i för att urskilja de lager av diskurser som den omsluts av. Därefter har den sociala matrisen som skapar ramen för den diskursiva praktiken kartlagts, det vill säga de kulturella- och sociala relationer och strukturer som utgör en påverkande faktor på den sociala matrisen.
Enligt Rejes och Bolander (2015) är det viktigt att vid användningen av diskursanalys förtydliga vilket diskursbegrepp analysen utgår ifrån då begreppet kan skilja sig inom olika inriktningar. Winther Jørgensen och Philips (2000) framhåller att diskursbegreppet är brett och tvärvetenskapligt vilket understryker vikten av att specificera studiens
begreppsanvändning. Föreliggande studie tar inspiration från Foucaults diskursbegrepp, att utsagor inom ett begränsat fenomen skapar diskursen som vidare skapar mening och sammanhang gällande fenomenet. Sammanhanget innebär vidare en kategorisering av fenomenet samt urskiljer vad som inkluderas och exkluderas i fenomenet.
Analysen av texten inspireras av Boréus (2015) redovisning av textanalys där
frågeställningarna, operationaliseras till analysfrågor som ställs till texten. Analysfrågorna utformas utifrån ändamålet att besvara frågeställningarna och inspireras av diskursbegrepp framförallt formulerade av Fairclough och Foucault.
Tabell 1: Operationalisering av frågeställningar till diskursfrågor.
Frågeställningar Diskursiva utgångspunkter Diskursfrågor
Vilka subjektspositioner tillskrivs kvinnor som befinner sig i prostitution av den svenskarättsapparaten? Radikalfeministisk diskurs Liberalfeministisk diskurs Konsumtionsdiskurs Normaliseringsdiskurs Marknadsdiskursdiskurs
Vilka synliggörs i skeendet?
Vem beskrivs som aktiv- /passiv deltagare i skeendet?
Vem beskrivs som offer? Vem beskrivs som förövare? Hur manifesteras historiska och
samhällskontextuella influenser i diskursen sammanlänkad med kvinnor i prostitution och vilka konsekvenser medför detta?
Respektabilitet
Liberalfeministisk diskurs Radikalfeministisk diskurs Diskurs och makt
Finns en kategorisering av kvinnor? Vem är offer?
Vem är förövare?
Hur ser kvinnors deltagande ut i diskursen? Vem har tolkningsföreträdet?
Hur omnämns sociala insatser?
I tabellen ovan syns operationaliseringen av studiens frågeställningar till ”diskursfrågor” i syfte att bland annat synliggöra de subjekt som synliggörs och de subjektspositioner som tillskrivs parterna i sammanhanget. I bearbetningen av materialet kunde ett antal diskursiva mönster urskiljas och redovisas under analys-och resultatavsnittet.
3.6 Teoretiska utgångspunkter
Som tidigare nämnt kan diskursanalysen liknas vid en paketlösning innehållande bland annat teoretiska modeller (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Vidare menar författarna att
Faircloughs definition av diskursanalys innebär en nödvändighet av användandet av andra samhällsrelaterade teorier för att kartlägga de eventuella institutionella eller ekonomiska premisser för den diskursiva praktik som analyseras. Följaktligen redovisas därför paketets teoretiska utgångspunkter, vilka studiens empiriska material analyserats utifrån.
3.6.1 Reifikationens fenomen
Människans produkt blir ett av henne själv oberoende ting, och hennes tillvaro blir en värld där objektrelationerna tar befälet. Den vänder sig mot människan och gör henne främmande, alienerad från sig själv (Lukács, 1968 s.21).
Reifikationsbegreppet återupplivades av Georg Lukács (1923) och beskriver ett fenomen och är ett uttryck för det kapitalistiska metanarrativet eller överbyggnad. Lukács (1968)
använder den ekonomiska analys som Marx svarar för som en ”förutsättning” i redogörelsen för vad han beskriver som reifikationens fenomen. Månsson (2007) beskriver Lukács syn på reifikationsfenomenet som människans separation från sin mänsklighet i och med arbetets specialisering, och det moderna samhällets autonomisering. Vidare innebär detta en förutsättning för människans objektiva och passiva placering.
Gullvåg Holter (1996) beskriver i sin avhandling Gender, Patriarchy and Capitalism vad som kan tolkas som marknadsdiskursen kommersialisering av kärleksrelationen mellan kvinnan och mannen på den öppna marknaden, alltså det som inte kännetecknas som prostitution. Författaren riktar perspektivet mot kvinnan och mannens utbyte av könsbetingade
beteenden och menar att kommersialiseringen och alieneringen, reifikationen, normaliserar prostitution till ett marknadsfenomen. I föreliggande studie kan reifikation som fenomen vara applicerbar med anledning av det konsumentinriktade fokus som synliggörs i diskursen.
3.6.2 Metanormer
Rättstillämpning förutsätts ofta genom tolkning. Utrymmet för tolkning regleras utifrån lagtexters klarhet och faktaunderlag och kan baseras på samhällsvärderingars inflytande i rättstillämpningen, menar Schlytter (1999). Schlytter (1999) förklarar att inflytandet av samhällsvärderingar i rättstillämpningen förmedlas via metanormer. Enligt Schlytter (1999) inbegriper tolkningsprocessen konstruktioner som ger uttryck för värderingar, värderingar som tas för givna.
3.6.3 Respektabilitet som metanorm
Kön, klass och respektabilitet sammankopplas av Skeggs (1999) i en studie av hur vita arbetarklasskvinnor påverkas av föreställningar utifrån sambandet mellan klass och kön. Skeggs (1999) introducerar klassbegreppets ständiga påverkan och tydliggör i sin studie hur kvinnor konstrueras utifrån samhällskontexuell maktstruktur. Utgångspunkten i Skeggs (1999) teori är den skillnad som gjorts mellan kvinnors utifrån klasstillhörighet historiskt. ”I respektabiliteten ingår omdömen som har att göra med klass, ras, kön och sexualitet, och
olika grupper särskiljs genom deras möjligheter att ge upphov till, motsätta sig och uppvisa respektabilitet” Skeggs (1999, s. 11).
I föreliggande studie sammanlänkas Skeggs (1999) respektabilitetsteori med Schytters (1999) resonemang kring rättsväsendets påverkan av samhällsvärdering genom metanormer för att synliggöra rättsapparatens konstruktion av kvinnor i prostitution och vidare den historiska och samhällsmoraliska manifestationen i diskursen gällande kvinnor i prostitution.
3.7 Etiska överväganden
Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är de fyra forskningsetiska huvudkrav som innefattas av individskyddsskravet. Dessa principer som lyfts av vetenskapsrådet (2017) är relevanta i tillförsäkrandet av individers rättighet att genom fri vilja delta i forskning. I och med att studien inte innefattat någon interaktion med människor då den ämnat fokusera på textuella framställningar från textbaserad empiri, har risken för detta uteslutits. Dock innefattar domar, trots deras offentlighet, personliga uppgifter som i studien avidentifierats.
Ett etiskt förhållningssätt har varit insikten av den egna rollen som skapare av diskursen. Då studien ämnat lyfta diskursen kring kvinnors utsatthet i form av prostitution har det varit av vikt att förhålla sig självkritiskt till valet av den diskursiva framställningen även i denna studie. Detta har bland annat gjorts genom motiveringen av vald terminologi, som redovisats inledningsvis i studien.
3.7.1 Begränsning
Som tidigare anfört vilar diskursanalysen på socialkonstruktionistisk grund. Detta menar Winther Jørgensen och Philips (2000) är begränsningens dilemma, då forskaren blir ett verktyg i produktionen av sanningen. Winther Jørgensen och Philips (2000) belyser
diskursanalytikerns roll som undersökare av det som faktiskt skrivits och eventuella mönster i det skrivna. Syftet är inte att skapa en mer verklig verklighet. Domarna har därför
analyserats utifrån vad som står skrivet, och mönster som kan urskiljas ur detta skrivna. Winther Jørgensen och Philips (2000) betonar vikten av att göra sig främmande inför diskursen, för att inte riskera förblindas av det som framställs som naturligt. Detta kan vara svårt i studiet av diskurser som ligger nära inpå. Min förförståelse inom området ligger i tidigare studier i ämnet. I utformningen av forskningsfrågor och val av forskningsområde har det därför krävts en kritisk självhållning gentemot utformningen av forskningsfrågor.
3.7.2 Transparens och reflexivitet
Validitetsbegreppet kan vara svårapplicerat i diskursanalytiska studier med anledning av den socialkonstruktionistiska bas på vilken den står på. Uppfattningen om sanningar som
konstruerade kan försvåra appliceringen detta mätverktyg (Bergström & Boréus, 2005). Validitet kan dock enligt Winther Jørgensen och Philips (2000) bedömas i diskursanalysen
