Prostitution eller Sexarbete?
En Jämförande Analys av Intedinhora och Fuckförbundet
Louise Sund
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Examensarbete 15 hp
Genusvetenskap
Genusvetenskap III (30 hp) Hösttermin 2018
Handledare: Christina Alnevall
Prostitution or Sexwork? A comparative analysis of Intedinhora and Fuckförbundet
Prostitution eller Sexarbete?
En Jämförande Analys av Intedinhora och Fuckförbundet
Louise Sund
Abstract
The prostitution debate in Sweden is generally divided into two dualistic counterparts; one side that sees prostitution as the worst form of oppression, and the other that wants to acknowledge it as a profession and normalize the perception of sex work. The purpose of this essay is to implement a comparative analysis between two organizations that appear to belong to these two counterparts, Intedinhora (Notyourwhore) and Fuckförbundet (Fuckunion). The method involves a comparative analysis, where the two organizations are set against each other to find similarities and differences. Intersectionality, queer theory and discourse theory are used in the analysis - theories that emphasize the importance of the social, cultural and historical contexts that forms individuals and groups structures. The theories help to explain how the organizations looks at prostitution. In a derivation from the theories I found three key concepts that I applied on the material: power, sexuality and victim. The analysis is divided into these key concepts where similarities and differences are described.
It appears that the organizations share some similarities, mainly in the view of why some people sell sex and not others. They, lean towards an intersectional understanding of the interaction of power symmetry on people’s lives, where class, race and sexual identity affect what choices a person has.
However, they seem to differ greatly in the view of the future of the prostitution industry. Intedinhora belongs to those who want prostitution to cease and acknowledge the Swedish sex law as something good, while Fuckförbundet wants to elevate it as a legitimate profession, annul the law in a way to transform the view on the sex worker as an active agent. To sum up, the debate can be understood as dualistic, although there are some similarities between the two sides, mostly in their emphasis on the importance to look at class, sexual identity and race to describe why some sell sex, and another buy it.
Fuckförbundet, however, seems to be more ideological than theoretical in their argument than Intedinhora.
Keywords
Prostitution, Sexwork, Intersectionality, Power, Sexuality, Victim, Queer, Discourse.
1. INLEDNING ... 3
2. SYFTE ... 4
2.1 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
3. BAKGRUND ... 4
4. MATERIAL ... 8
4.1 INTEDINHORA ... 8
4.2 FUCKFÖRBUNDET ... 9
4.3 AVGRÄNSNINGAR ... 9
5. TEORI ... 10
6. METOD ... 14
4.1 SITUERING ... 15
4.2 ETIK ... 15
7. TIDIGARE FORSKNING ... 15
8. ANALYS ... 19
8.1 MAKT ... 19
8.1.1 Likheter ... 19
8.1.2 Skillnader ... 22
8.2 SEXUALITET ... 26
8.2.1 Likheter ... 26
8.2.2 Skillnader ... 27
8.3 OFFER ... 30
8.3.1 Likheter ... 30
8.3.2 Skillnader ... 30
9. SLUTSATS ... 33
9.1 VIDARE FORSKNING ... 36
LITTERATURFÖRTECKNING ... 37
TRYCKTA KÄLLOR ... 37
ARTIKLAR ... 37
HEMSIDOR ... 38
1. Inledning
Han bad mig ställa mig på knä med ansiktet mot väggen. Sen minns jag inget förrän jag vaknade upp och det var natt ute. Det var blod överallt: från mitt bakhuvud, min panna och näsa. Från underlivet. Bredvid mig låg en femhundring och en lapp där det stod ‘städa upp efter dig’1
Detta är ett av de vittnesmål som publicerades i Dagens Nyheter och sociala medier i samband med 2017 års #metoo-upprop under hashtagen intedinhora. Under #metoo-uppropen vittnade tusentals kvinnor från flertalet branscher om det utbredda samhällsproblem rörande sexuella förtryck och den otrygghet kvinnor upplever som hade gått många förbi. #intedinhora, som började som ett upprop, är idag ett nätverk för personer som har erfarenhet av kommersiell sexuell försäljning.2
En kan säga att det generellt finns två polariserande feministiska hållningar ur vilka prostitution kan förstås i en svensk kontext. Medan vissa menar att mäns användande av kvinnor i prostitution är en form av sexuellt våld, så vill andra normalisera och legitimera sexarbete som ett vanligt jobb likt andra för kvinnor.3 Intedinhora har anslutit sig till det förstnämnda perspektivet, vilket de bland annat visar genom upproret där 141 personer vittnar om prostitutionens negativa sidor i form av sexuellt förtryck och våld. Ett exempel på detta är det inledande citatet hämtat från uppropet. Fuckförbundet, däremot, är en organisation av och för sexarbetare som förespråkar en yrkesstatus, vilket också innebär att de ansluter sig till det senare nämnda perspektivet angående prostitution. Följande formulering finns att läsa på deras hemsida:
Vi erkänner sexarbete som arbete. I nuläget har arbetare i sexindustrin få möjligheter att stärka sin rätt och sina villkor som arbetare. Vi står bakom full avkriminalisering för att möjliggöra ett förstärkande av dessa rättigheter.4
Sverige var det första landet i världen att införa en så kallad sexköpslag, vilket betyder att de som köper sexuella tjänster blev kriminaliserade istället för de som säljer sex. Bakgrunden till lagstiftningen går bland annat att härleda till att den svenska diskursen generellt lutat sig mot att se prostitution som den yttersta formen av sexuellt förtryck av kvinnor och därmed något som bör motarbetas.5 Lagstiftningen, som infördes 1998 har dock kommit att kritiseras av en annan diskurs - de grupper och individer som ser prostitution som sexarbete och stöttar en legalisering. Denna diskurs har tagit allt större plats på sociala medier och under EuroPride i Stockholm 2018 hölls det tal och paneldiskussioner som hyllade prostitutionen som ett arbete.6
1 Intedinhora.se, Uppropet http://intedinhora.se/uppropet/ [hämtad 2018-10-23]
2 Ibid.
3 Jeffreys, Sheila, The idea of prostitution, Spinifex Press, North Melbourne, Vic., 1997 s.1
4 Fuckförbundet.se, Värdegrund https://www.fuckforbundet.com/vardegrund [hämtad 2018-11-03]
5 Regeringskansliet, Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1998-2008, Statens offentliga utredningar SOU 2010:49, Elanders Sverige AB, Stockholm 2010
6 Se exempelvis: Saga Becker’s Speech about sex workers’ rights. https://www.youtube.com/watch?v=buX35YbkHJg [hämtad 2018-12-14]
Detta cirka sex månader efter alla de vittnesmål som visade på hur de som säljer sex utsätts för bland annat misshandel, våldtäkter och hotfulla situationer.
Intedinhora och Fuckförbundet är organisationer som startades nyligen, av och för personer som arbetar eller har arbetat med att sälja sexuella tjänster som båda fått stor medial uppmärksamhet. På ytan verkar det som att de har vitt skilda åsikter – de verkar tillhöra de två dualistiska motpolerna. Debatten som generellt omtalas som dualistisk väcker dock frågor om det är så lätt att dela upp den, som att de vore varandras motsatser. Det tycks rimligt att två organisationer som är skapade av och för sexarbetare borde ha några liknande argument – något som destabiliserar och problematiserar den rådande diskursen om motpoler. För att förstå hur dessa organisationer skiljer sig, eller liknar varandra, kan jag inte ta med alla aspekter av prostitutionsdebatten, den är för bred. Istället kommer jag göra en jämförande analys utifrån begrepp som härleds ur teorier, vilka presenteras senare.
2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att jämföra prostitutionsdebattens två ovannämnda till synes polariserade sidor, för att få en förståelse för vilka argument som bidrar till ett visst synsätt på prostitution och hur dessa argument eventuellt kan likna varandra hos de båda sidorna. Detta är av intresse att undersöka då tidigare forskning främst utgått från att det finns två generella diskurser och att dessa står i kontrast till varandra, där den ena får representera kriminalisering och den andra legalisering. Intedinhora och Fuckförbundet arbetar båda med frågor som rör prostitution utifrån egna erfarenheter som aktiva eller före detta säljare av sexuella tjänster, är medialt omtalade och är relativt nya organisationer och får därför fungera som material i en jämförande analys där jag söker efter skillnader och likheter mellan dem.
2.1 Frågeställningar
För att syftet ska uppfyllas kommer följande frågeställningar att ställas:
- Vilka likheter eller skillnader finns det i diskursen om prostitution mellan Intedinhora och Fuckförbundet?
- Hur går det att tolka diskursen utifrån ett intersektionellt perspektiv?
3. Bakgrund
För att förstå hur debatten förs idag kommer jag nedan att presentera en bakgrund till hur det tidigare har diskuterats i Sverige. Sverige var det första land i världen att införa en sexköpslag som syftar till att bestraffa köparen och säljaren (hallickar) istället för att kriminalisera den som säljer sex. Anledningen till detta är delvis att den svenska riksdagen och beslutsfattare till stor del anser att prostitution i alla dess former är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och
framförallt kvinnor i prostitution faller offer för sexköpande män. I utredningen Förbud mot köp av sexuell tjänst – En utvärdering 1999-2008 SOU2010:49 som genomförts i uppdrag av staten för att utvärdera sexköpslagens inverkan framkommer det att i ett jämställt samhälle är det ovärdigt och oanständigt att män köper sex mot ersättning från kvinnor.7 Detta synsätt utvecklades under 1970-talet som en reaktion på det tidigare decenniets allt mer sexliberala tänk som hade lett till en ökning av bordeller, sexklubbar och prostituerade i landet. Denna diskurs betonade att anledningen till att sexhandel överhuvudtaget existerade var på grund av en efterfrågan från män, samt från ett kommersialiserat, kapitalistiskt och patriarkalt samhällsklimat som i längden leder till ett behov av prostitution. Den heterosexuella prostitutionen, med mannen som köpare och kvinnan som säljare, ansågs vara den yttersta formen av de traditionella könsrollernas innebörd.8 Inom prostitutionen görs sexualiteten till en vara som kan köpas och säljas, vilket inte enbart skadar sexualiteten utan även ansågs vara en direkt anledning till varför kvinnor prostituerar sig – för att tjäna pengar.9 Prostitution möjliggjorde den ojämna maktfördelningen mellan kvinnor och män i samhället. Den bygger på tanken om att mäns sexualitet måste tillgodoses medan kvinnans är skambelagd; i ett samhälle där kvinnlig sexualitet inte är skambelagd utan erkänns finns det ingen drivkraft för könshandel.10
1998 antogs lagen som i folkmun kallas för sexköpslagen, men som heter Köp av sexuell tjänst och behandlas i 6 kap. 11§ Brottsbalken. Lagen avser att köp av sexuell tjänst begås av person som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.11 Men förbudet mot köp av sexuell tjänst har orsakat debatt både i Sverige och internationellt. Försvarare av prostitution hävdar att en ska göra skillnad mellan frivillig och påtvingad prostitution, att vuxna människor ska ha ett fritt val att köpa eller sälja sex och att lagen leder till en otidsenlig sexualmoral. Bland annat menar debattören och socialantropologen Petra Östergren i sin bok Porr, horor och feminister att det är en myt att det inte skulle finnas ”en lycklig hora” som säljer sex av fri vilja. Östergren intervjuar kvinnor som säger sig ha goda erfarenheter av prostitution för att ta reda på vad de tycker och tänker om att sälja sex.12 Bland annat ”Lilian” hävdar att hon älskar sitt jobb och att sexuella tjänster inte innebär en försäljning av kroppen utan är en klinisk och distanserad akt.13
7 SOU 2010:49, s. 47
8 Dodillet, Susanne, Är sex arbete?: svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet, Vertigo, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009,Stockholm, 2009. s. 95,80,130
9 Ibid. s. 161
10 Ibid. s. 340 f
11 Lagen.nu https://lagen.nu/1962:700#K6 [hämtad 2018-12-10]
12 Östergren, Petra, Porr, horor och feminister, Pocketförlaget, Stockholm, 2008. s. 168
13 Ibid. s. 160, 180 f
Att prostitutionen enbart talas om i negativ aspekt beror på kulturella tankemönster som härstammar ur essentialism – att manlig och kvinnlig sexualitet skulle vara väsensskilda.14 Nyckeln till den logik som underordnar kvinnor är snarare horstigmat, skriver Östergren. En kvinna som utövar ”fel” sorts sexualitet riskerar att straffas för sitt beteende genom att kallas hora, och därför håller hon sig till den ”goda sexualiteten”. Horan är med andra ord inte enbart den kvinna som säljer sex, utan den kvinna som exempelvis är sexuellt utmanande eller har för många sexuella partners.15
Vidare anser Östergren att prostitution inte alltid kan jämföras med misshandel. De hon har intervjuat vittnar ej om misshandel, varken från köpare eller partners, utan snarare om en sårbar manlighet hos de män som köper sex. Männen uttrycker ofta ett behov av närhet och
”terapi” från kvinnorna, något som bryter mot normen om den potenta mannen.16 Östergren är kritisk till sexköpslagen, då hon samt hennes intervjuade17, menar att den snarare begränsar än skyddar de kvinnor som säljer sex av fri vilja. Lagen, i kombination med stigma från feminister och politiker, är det som skadar de sexsäljande kvinnorna.18 Likande argumentation för Susanne Dodillet i sin avhandling Är Sex Arbete?, där hon menar att sexköpslagen bidragit till ett maktförhållande mellan politiker och sexsäljare - de ses alltid som offer vilket diskvalificerar dem som politiska aktörer. Att utgå från sexsäljare som handlande subjekt innebär inte att förneka den farliga situation som många kvinnor som säljer sex befinner sig i. Däremot bör en fokusera på uppoffringen som vissa kvinnor måste göra i patriarkala samhällen på grund av fattigdom eller andra orättvisor vilket kan belysa förtryckande strukturer och möjligheten att genom aktiva handlingar bemästra livet inom dessa strukturer. Därför, menar Dodillet, att en frigörande prostitutionspolitik måste fortsätta att lyssna på alternativa tolkningar; prostitutionen kan vara den enda möjligheten att lämna fattigdom och förbättra livssituationen.19
Kajsa Ekis Ekman och Louise Eek ansluter sig till tanken om att prostitution är ett uttryck för sexuellt förtryck. Eek skriver utifrån sina egna erfarenheter som före detta prostituerad i boken Att köpa eller att köpas – frihet och makt i sexindustrin. Hon betonar att köp av sexuell tjänst är en form av betald våldtäkt då säljarens sexualitet är irrelevant under sexköpet. Det går inte heller att betraktas som en ren affärsöverenskommelse – då det inte finns två jämlika parter.
Istället, menar Eek, att säljaren är helt asexuell vid sexköpsögonblicket – det finns en köpare
14 Ibid. s. 199
15 Östergren. s. 203
16 Ibid. s. 250, 210
17 I stycket Svåra erfarenheter skriver Östergren att hon aktivt valt att intervjua de kvinnor som ser prostitution som ett fritt och aktivt val samt hur hon aktivt valt bort de med andra erfarenheter.
18 Östergren, 2018. s. 307
19 Dodillet, 2009. s. 541 ff
som vill att sin fantasi ska uppfyllas samt en asexuell säljare som vill eller behöver tjäna pengar och därmed hamnar i en beroendeställning.20
Vidare menar hon att frivilligheten i prostitution är en glidande skala. Den första premissen för att ”frivilligt” hamna i prostitution är (relativ)fattigdom. Men eftersom alla fattiga inte befinner sig i prostitution finns det ytterligare premisser. Dels erfarenhet av psykiskt eller fysiskt övergrepp och/eller att bli övergiven av föräldrar indirekt eller direkt. Alla som blivit övergivna eller utsatta för övergrepp hamnar inte i prostitution, men det omvända gäller för de som befinner sig i prostitutionen – de har traumatiska minnen i bagaget.21
När kvinnorna väl befinner sig i sexhandeln mår de sämre än andra arbetare, vilket Eek visar genom en hänvisning till en holländsk socialpsykologisk studie. Inom prostitution mår 25% mycket dåligt och 25% mycket bra; motsvarande siffror för andra arbetaryrken är 5%
mycket dåligt och 85% mycket bra. De som befinner sig i prostitution mår ofta så pass dåligt att de tar sitt liv.22 Ekman redogör i sin bok Varat och varan att prostitution de facto är det dödligaste tillstånd en kvinna kan befinna sig i. Dödligheten är 40 gånger högre hos de som befinner sig i prostitution och de löper 18 gånger så hög risk att bli mördade, vare sig prostitution är lagligt eller inte i landet. Kvinnor blir mördade som en direkt konsekvens av att de säljer sex.23
I början av 2000-talet blev talet om fackföreningar allt vanligare i prostitutionsdebatten.
De som förespråkade en legalisering av prostitution menade att fackföreningar skulle kunna rätta till de eventuella negativa effekter som kan uppkomma vid prostitution. Ekman har besökt flera fackföreningar, bland annat ICRSE (International Committee of the Rights of Sex Workers in Europe) vilka ska, enligt deras beskrivning, arbeta för att sexarbete ska få en legitim yrkesstatus. Ekman, som träffade ICRSEs talesperson, menar att de inte alls kämpar för att prostitution ska få en yrkesstatus, utan snarare arbetar mot feministerna – det vill säga, de arbetar inte fackligt utan försöker snarare övertyga allmänheten om prostitutionens goda sidor.
För att få kalla sig ett fackförbund krävs det att motparten är en arbetsgivare. Men Ekman har inte hittat en enda organisation som verkligen är en fackförening, som organiseras av och för arbetarna mot arbetsgivarna. Snarare liknar de intressegrupper eller lobbygrupper men använder sig av ordet fackförbund för att få prostitutionen att verka som ett arbete.24
20 Eek, Louise, Att köpa eller köpas: frihet och makt i sexindustrin, Atlas, Stockholm, 2005. s. 60
21 Eek, 2005. s. 30
22 Ibid. s. 51
23 Ekman, 2010. s. 78
24 Se Ekman 2010 s. 53–83
Att förkasta tanken om offer, som Östergren och Dodillet gör, menar Ekman är ett nyliberalt tänk då ett tabubeläggande av offret är ett led i att legitimera klassklyftor och könsojämlikheter.
Detta sker genom att inte se offret som passiv då hen utvecklar strategier som istället gör hen aktiv – tanken om offret verkar falsk enligt detta synsätt. Ekman menar att denna nyliberala tanke utgår från ett övermänniskoideal – även om människan blir utsatt för våld, drogmissbruk, HIV/AIDS eller blir såld är hen per definition inte passiv om hen utövar aktivt motstånd, genom att exempelvis vara prostituerad för att tjäna pengar.25 Prostitution ska ses som ett aktivt beslut fattat av en viljestark person som väljer ett riktigt yrke enligt ett sexarbetarperspektiv. Här ställs prostituerade, frigjord sexualitet, fri vilja, rätt till sin egen kropp, marknadsekonomi och normförändring mot feminister, moralism, stigmatisering, essentialism och sexualfientlighet. I detta synsätt på prostitution förflyttas de feminister som ser prostitution som sexuellt utnyttjande till den plats som männen haft – de ska representera det förtryckande patriarkatet som bestraffar och skapar offer, medan sexarbetarna är de som frigör sig från förtrycket. Detta, menar Ekman, leder till att prostitutionen blir romantiserad medan feminismen svartmålas.26
4. Material
Det material som kommer användas i analysen är hämtat från Intedinhoras hemsida respektive Fuckförbundets hemsida samt deras båda Instagramsidor.
4.1 Intedinhora
Intedinhora började som ett upprop under 2017 års #metoo-våg. Sedan dess har uppropet växt och blivit till ett nätverk av och för personer som har erfarenhet av kommersiell sexuell exploatering. Nätverket är stöttande och opinionsbildande med en vision om ett samhälle där ingen människa ska bli utsatt för en sexuell kommersiell exploatering. Med detta menar dem sexuella handlingar som sker i utbyte mot någon form av ersättning – pengar, droger eller någonstans att bo. En sexuell handling kan vara allt från att visa sig naken i webbkamera, bli filmad under sex eller att ha sex med någon. I och med uppropet satte de ihop en kravlista, samlade vittnesmål och skrev en artikel som publicerades i Dagens Nyheter.
Nätverket jobbar informerande och opinionsbildandet för att få igenom de krav de ställt upp. Sedan uppropet har de även lyckats starta ett stort engagemang på sociala medier;
hashtagen #intedinhora används av personer med erfarenhet av att sälja sex och på Instagram har den använts över 2500 gånger. Nätverkets Instagramkonto @intedinhora, drivs av admins
25 Ekman, 2010. s. 33 ff
26 Ibid. s. 77
från organisationen samt gästpostare där information sprids om sexuell exploatering. Kontot har över 15 000 följare.
På hemsidan finns bland annat information om de som driver Intedinhora, information om hur de arbetar, uppropet samt kravlistan och länk till DN där uppropet först publicerades.
Länkar till hur Intedinhora omtalas i media, länkar till deras Facebook, Twitter och Instagram, en sida för medlemmar samt information om hur en får hjälp som sexarbetare på flera språk samt definitioner om vad som räknas som kommersiell sexuell exploatering.
4.2 Fuckförbundet
Våren 2017 startade Fuckförbundet av och för sexarbetare i Sverige och utomlands som en förening vars fokus är att fungera som ett stöd för sexarbetare och öka allmänhetens medvetenhet om deras kamp för rättigheter samt vilka konsekvenser sexköpslagen har fått för dem. Fuckförbundet är en gräsrotsorganisation som kämpar för sexarbetarnas rättigheter till självbestämmande, säkerhet, rättvisa och mänskliga rättigheter. De grundar sin förening på en intersektionellt feministisk analys då de anser att en feminism som inte ser till marginaliserade grupper inte kan kalla sig feminism. Upphovsperson/er till Fuckförbundet är anonym/a.
Fuckförbundet är medlem i ICRSE, en internationell paraplyorganisation som arbetar för sexarbetare vilka representerar 103 organisationer i 32 länder.27 På Fuckförbundets hemsida presenteras deras värdegrund vilket även är hur de vill förändra synen på sexarbetare i Sverige.
Bland annat är de för en fullständig avkriminalisering av sexarbete, hur de jobbar för rätten att få tala för sin sak, migranters rättigheter, HBTQIA-personers rättigheter, funktionsvarierade personers rättigheter, att de är solidariska med narkotikaanvändare och HIV/AIDS-smittade.
Utöver detta har de även en medlemssida, kontakt, länkar till deras Facebook, Twitter och Instagram och länkar till bland annat andra organisationer i världen som jobbar med liknande frågor, Youtube-klipp och hur de omtalas i media etc. Hemsidan har även en sida som handlar om hur sexarbetare ska arbeta säkert. Deras Instagram @fuckförbundet har närmare 800 följare.
4.3 Avgränsningar
Materialet kommer att insamlas från respektive hemsidor samt Instagramkonton. Eftersom båda Instagramkontona är aktiva och lägger upp bilder med texter relativt ofta kommer inget nytt material hämtas efter sista november 2018. Detta för att jag ej kommer kunna ta in nytt material till analysen medan jag skriver den. Jag kommer enbart använda mig av bildtexterna som publiceras på Instagram, då jag inte har som syfte att genomföra en bildanalys. Jag kommer inte heller analysera eventuella kommentarer till bilderna, utan enbart den text som har
27 ICRSE, http://www.sexworkeurope.org [hämtad 2018-12-07]
publicerats av kontot i fråga. Vad gäller hemsidorna kommer jag analysera den text som är publicerad av respektive hemsideförfattare och ej de länkar som de hänvisar till.
5. Teori
Nedan kommer det att presenteras det teoretiska ramverk som kommer att användas i analysen för att förklara hur de olika materialen argumenterar. För att uppfylla syftet kommer teorin utgå från intersektionell teori, queerteori och diskursteori.
Intersektionalitet som teori utvecklades av Kimberley Crenshaw från svarta amerikanska kvinnors erfarenheter. Begreppet används för att förklara hur olika maktsymmetrier, som klass, ras, sexuell läggning, genus och ålder samverkar. Dessa kategorier läggs inte på varandra, utan sammanflätas i olika maktdimensioner.28 Crenshaw argumenterar för att ingen existerar utanför detta nätverk av kategorier, utan intersektionalitet kan appliceras på alla. Vidare är dessa kategorier inte universella utan kontextuella och sociala kategorier vilka har olika mening och betydelse i olika situationer. Intersektionalitet handlar inte enbart om skillnad hos enskilda individer utan också om processer genom vilka grupper blir marginaliserade eller priviligierade samt strukturerna och institutionerna där dessa ojämlikheter konstrueras och återskapas.29
En viktig utgångspunkt för intersektionaliteten är att kön aldrig uppträder ensamt från andra relationer av förtryck, som klass, etnicitet och sexualitet, kategorier som saknar essentiell innebörd. Paulina de los Reyes menar att det inte finns några sociala positioner eller identiteter som konstrueras utanför dessa kategorier.30 Vidare beskriver de los Reyes makten och maktrelationer som något som görs i och genom sociala interaktioner mellan människor snarare än något som är ett resultat av fasta och oföränderliga strukturer som styr människors valmöjligheter. Men att betona individens agerande behöver inte betyda att strukturella relationer försvinner – snarare är det viktigt att historisera det handlande subjektet då det skapar en förståelse av maktrelationerna mellan individer och grupper som har specifika samhällsformationer beroende på ekonomiska relationer, dominerande ideologier och samhällets organisering.31
Vidare betonar intersektionaliteten att världen alltid utgår från ett kategoriseringstänkande – individer delas upp och jämförs; kvinnor mot män, invandrare mot svenskar etc. Trots att denna uppdelning kan ge ett deskriptivt värde, så säger det inget om hur dessa grupperingar uppstått eller vad som är orsaken till dess skillnad. Istället utgår intersektionaliteten från en
28 Lykke, Nina. ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”. I KVT. Nr 1, 2003 s.48
29 Bryson, Valerie, Feminist political theory, 3rd edition., Macmillan Education, Basingstoke, Hampshire, 2016, s. 249
30 De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005 s.18
31 De los Reyes, 2005. s. 23
annan epistemologi – individer och kategorier, ideologier, kunskap, diskurser och materiella villkor är delar av en ständig konstruktion av underordning och makt.32
Intersektionaliteten delar mycket med postmodernistisk teori, från vilken queerteorin är sprungen, som till stor del handlar om att sanning alltid är konstruerat i en specifik kontext, och därför inte naturlig eller neutral. Objekt och individer må ha en materiell existens, men
”verklighet” har ingen inneboende mening, utan skapas genom erfarenheter och språket. Ord får bara mening i relation till andra ord, det vill säga att ’kvinna’ enbart blir begripligt i relation till ’man’, samt att dessa är hierarkiskt ordnade där ’man’ är standarden mot vad ’kvinna’ mäter sig och får mening.33
Hur ord används och hur kunskap, mening och kultur skapas är politiskt. Dessa är inte fritt flytande utan mönster av en diskurs vilket organiserar vår förståelse av samhället och är därför direkt kopplat till makt. Denna idé om diskursens makt är skapad av den franska filosofen Michel Foucault. Han menar att användandet av makt genom diskursiva praktiker även skapar våra identiteter som sexuella varelser, vilka alltså inte är neutrala, utan sexualiteten bär på en historia.34 Foucault utvecklade diskursteorin i vilken han menar att verkligheten enbart är en produkt av språket. Makten är tätt sammanflätad med diskurser; diskurser bidrar till att konstruera de subjekt som vi är och de objekt som vi kan veta något om.35 Med detta menas inte att det ej skulle existera en materiell verklighet, snarare att den är socialt överlagrad där fysiska ting får sin betydelse beroende på vilken kontext de befinner sig i.36
Vidare är subjektspositioner en viktig del av diskursteorin. I en diskurs finns det alltid angivet vissa positioner som ett subjekt kan inta vilka knyts till vissa förväntningar om hur en ska uppföra sig och vad en kan säga eller inte.37 Den diskursiva konstruktionen av ”kvinna”
anger vad ”kvinna” liknar och inte liknar. En allmänt spridd diskurs kopplar samman ”kvinna”
med exempelvis ”passiv” och ”hemarbete”. Diskursen skapar med andra ord vissa handlingsmönster som de människor som identifierar sig med ”kvinna” måste följa för att förstås som begripliga.38 Det finns alltså inte ett individuellt inre utan identiteter är något som en antar, tilldelas och förhandlar om i diskursiva processer.39
En grundläggande förståelse inom queerteorin är att kön och genus båda är socialt konstruerade, en teori som Judith Butler utvecklat. Hon menar att uppdelningen mellan kön och
32 Ibid. s. 25
33 Bryson, 2016. s. 214
34 Ibid. s. 215
35 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000 s. 19 ff
36 Ibid. s. 42 f
37 Winther, 2000. s. 48 f
38 Ibid. s. 50
39 Ibid. s. 51
genus återskapar tanken om att det skulle existera en naturlig och förkulturell manlighet och kvinnlighet kopplat till ett biologiskt kön. Sociokulturella sammanhang konstruerar idéen om ett naturligt kön vilket inte blir en neutral sanning. Istället är detta ett normsystem av föreskrifter som inte enbart beskriver hur vi ska vara som män eller kvinnor, utan även att vi är just män och kvinnor.40 Kön och genus är inget en är utan något som en blir; det är ett skådespel och en evig process av att bli någon vilket också öppnar upp för utmaningar av den dualistiska tanken om stabila kön/genus.41 Detta blir tydligt genom att undersöka den normativa heterosexualiteten; heteronormativiteten är de institutioner, lagar, strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som naturlig och normal. Detta bidrar till att en viss form av heterosexualitet framstår som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva.42 Att heteronormativiteten är en norm märks genom att studera de individer som går emot normen om det förväntade, som icke-binära eller transpersoner, vilka framstår som obegripliga. Enligt ett queert perspektiv fungerar dessa individer och dess handlingar som ett subversivt inslag, ett motstånd mot tanken om stabilitet.43 Queerteori menar att identiteter och handlingar som exempelvis prostitution hotar den heteronormativa hegemonin; prostitution utgör subversiva handlingsmöjligheter som kan leda till förändring. Detta sker genom att det synliggör de mekanismer och egenskaper som helst av allt ska undantryckas för att heterosexualiteten ska fortsätta att framstå som naturlig och neutral. Subversivitet synliggör även att människor kan organisera sin sexualitet på andra sätt än det som tillskrivs dem. Heteronormativiteten störs av prostitution eftersom den visar den ekonomiska dimensionen av heterosexuella relationer som måste döljas för att dessa relationer ska fortsätta framstå som ett resultat av naturlig kärlek snarare än ekonomiska begränsningar.44
Även sexualiteten är en konstruktion i en viss kontext. Gayle Rubin menar att det finns värdehierarkier där olika sexuella handlingar placeras olika beroende på vilken status de har i samhället. Det finns en god sexualitet som kännetecknas av att den sker i hemmet, är frivillig, monogam, mellan två personer av motsatt kön, i liknande ålder, utan sexuella hjälpmedel med ett syfte att avla barn. Den sämre och mer fördömda sexualiteten är den som sker mellan två eller flera personer, av samma kön som inte har en relation eller tänker skaffa barn, inbegriper pengar, sexleksaker eller pornografi.45 Denna hierarki visar på att det inte är all heterosexualitet som får ingå i heteronormativiteten, den som bryter mot den ses som mindre önskvärd eller
40 Ambjörnsson, 2016. s. 93
41 Ibid. s. 94 f
42 Ibid. s. 47
43 Ibid. s. 119
44 Kulick, Don (2005). “Inledning”. I Kulick, Don (red.) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur. s. 18 f
45 Ambjörnsson, 2016. s. 74
obegriplig.46 Exempel på detta är att sexsäljare som inte ser sig som offer, utan som anser sig aktivt välja sexarbete, avfärdas i offentlig diskussion om prostitution. Om en kvinna inte självmant separerar kärlek och sex, menar den gängse diskursen att den sexsäljande kvinnan måste vara ett offer. Den sexuella värdehierarkin förpassar den sexsäljande kvinnan till en enda möjlig position – offret. På samma sätt synliggör queerteorin torsken som queer, eftersom han utmanar de normer som för närvarande styr den officiella synen på vad som är ”bra” sex.47
Ett annat sätt som queerteorin menar att motstånd mot normer kan göras är genom att förskjuta meningen i ett ord. Dominanta grupper tenderar att fastslå en ”sanning” om kunskap, vilket leder till förtryck av andra förståelser. När denna fastslagna sanning förskjuts och ifrågasätts kommer makten att förlora sin legitimitet. Exempelvis menar queerteorin att begrepp som ”hora” enbart är språkigt konstruerade och dess mening kan förskjutas då språket är instabilt. Genom att själv kalla sig hora och på så sätt vägra de negativa stämplar som ordet medför, kan det manifestera en handlingsförmåga. Det är ett sätt att inta stigmat och samtidigt förskjuta ordets betydelse. Istället för att bli benämnd som hora, utan själv kalla sig det, blir hon en skamlös aktör och inte ett skamfyllt offer.48
I både intersektionalitet, queer- och diskursteori är makt ett återkommande angreppsätt för att förstå hur världen är konstruerad. Makten genomsyrar både konstruktionen av individer, grupper och hur vi förhåller oss till varandra. Faktorer som klass, ras, kön och sexuell identitet sammanflätas i maktsymmetrier och påverkar en individs liv. Vidare går språket att se som en del i konstruktionen av makten – det är något som görs snarare än något som är essentiellt i varelser. Språket är även en del i hur sexualiteten bildas. Med detta innebär att sexualiteten varken är naturlig eller neutral utan sammanvävd med normer och moraliska tankar om en
”god” och en ”dålig” sexualitet. Generellt kopplas prostituerade till den ”dåliga” sexualiteten – de ses som offer för mäns våld och olika maktsymmetrier. Utifrån ett queert perspektiv är dock tanken om offret falsk och enbart en konstruktion från samhällets normer. Synen på makt, sexualitet och offer får därför fungera som axlar för analysen. Axlarna presenteras i tabellen nedan, vilket också utgör den ram för hur analysen kommer vara uppbyggd.
Tabell 1.
Axlar Likheter Skillnader
Makt Sexualitet Offer
46 Ambjörnsson, 2016. s. 75
47 Ibid. s. 84 f
48 Ibid. s. 127 ff
6. Metod
För att kunna bearbeta och tolka mitt material kommer argumentationsanalys och jämförande metod att användas. I en jämförande argumentationsanalys ställs materialen mot varandra för att se eventuella likheter och skillnader. Argumentationsanalysens metod är hämtad ur Textens mening och makt där centrala begrepp och tillvägagångssätt redogörs. Där beskrivs argument som baserade på en tes, som uppmanar till ett visst handlande. Dessa är ofta normativa och uttrycker värderingar där uppmaningen till ett visst handlande kan vara baserat på vissa moraliska antaganden.49
Jag kommer använda mig av en praktisk rekonstruktionsmetod, som går under argumentationsanalys. Med denna metod kommer jag att leta/söka efter argument som uttalas explicit i syfte att mottagaren ska övertygas till en viss handling, ett så kallad mål-medel argument. Detta mål är ofta kopplat till implicita eller explicita värderingar vilket begränsar uppsättningen av antalet acceptabla handlingar som kan leda till målet. Påståenden som förespråkar den handling för vilken det argumenteras förutsätts påverka de aktuella omständigheterna så att målet i fråga realiseras. Målet kopplas till särskilda värderingar som begränsar uppsättningen av acceptabla handlingar som kan leda fram till målet. Normativa argument är beroende av vilka moraliska argument som anses bäst, men moralen är relativ beroende på vad avsändaren anser vara just moraliskt riktigt. Denna modell lämpar sig bra för föreskrivande teser och normativa teser som säger att vi bör handla på ett visst sätt.50
Jag inledde metoden med en ytläsning av materialet i syfte att skapa en bred överblick av deras argument. I ett andra stadie läste jag annat material, bland annat det som tagits upp i bakgrunden, för att se hur debatten tidigare har förts i Sverige och vilka argument som varit centrala för respektive sida i prostitutionsdebatten. Jag har även sökt efter tidigare forskning som berört debatten för att finna ett teoretiskt ramverk att analysera utifrån. Under skrivandets process har jag arbetat växelverkande mellan materialet, bakgrund, tidigare forskning och teori.
Debatten är komplex och svår att gripa tag i, därför har jag upprepande gånger behövt söka efter tidigare forskning och teori som hjälpt mig att besvara syftet.
I en djupare läsning av materialet kopierade jag argument och citat från respektive hemsidor och Instagramkonton till ett dokument, som kan kopplas till axlarna vilken analysen kommer bygga på. För att finna dessa argument genomfördes först en ordsökning på makt,
49 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Argumentationsanalys. I Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018.
s. 100 ff
50 Boréus, 2018. s. 112f, 119 f
sexualitet respektive offer. Då dessa ord inte alltid explicit uttrycks i materialet läste jag igenom det flertalet gånger och markerade citat och argument där de implicit nämnde axlarna.
Exempelvis citat där organisationerna berörde transpersoner i prostitution kopplade jag till axeln sexualitet. Detta eftersom transpersoner upplevs som obegripliga enligt den sexuella värdehierarkin och därför går att koppla till en queer förståelse av sexualitet. Då detta gav fler citat än som är möjligt att presentera i analysen kommer inte alla redovisas. När citaten var nedskrivna återgick jag till tidigare forskning och teori för att söka förklaringar till varför organisationerna argumenterar på ett visst sätt, hur de liknar eller skiljer sig från varandra, vilket presenteras i analysen nedan.
4.1 Situering
Jag syftar inte till att finna en sanning om vad som är rätt eller fel eller vilken organisation som har korrekta åsikter. Dessa organisationer är även inte de enda som finns, och återspeglar enbart två perspektiv. Vidare måste även min egen position som genusvetare klarläggas, vilket gör att jag besitter erfarenheter och kunskap som färgar min blick på materialet. Jag kommer därför sträva efter att vara transparant i min redogörelse av materialet och analysen.
4.2 Etik
Eftersom allt jag kommer att analysera är offentligt anser jag inte att det finns någon etisk problematik med det material som jag hämtar. Även om en del material kan framstå som känsligt, främst vittnesmålen som publicerats under #intedinhora har de som vittnat blivit anonymiserade, samt godkänt att deras berättelser publiceras genom att själva skicka in dem.
Gällande Fuckförbundet är även deras material tillgängligt offentligt.
7. Tidigare forskning
Till en början har jag tagit del av forskning som syftar till att jämföra de två synsätten på prostitution. Det finns begränsat med forskning rörande de dessa synsätt i Sverige, däremot finns det en del forskning som jämför Sverige med andra länder där prostitution är legaliserat.51 Nedan presenteras forskning som belyser de två olika synsätten, där de med hjälp av teorier argumenterar för att prostitution antingen bör ses som ett sexuellt utnyttjande eller som en subversiv handling och ett legitimt yrke.
Jenny Westerstrand redogör i sin artikel Prostitutionsfrågan vilka argument som de två sidorna i prostitutionsdebatten framför. Det finns, enligt Westerstrand, en grundläggande tudelning i inställningen till prostitution. Det uppstår en skiljelinje mellan de som vill få den att upphöra och de som vill upphöja och normalisera den. Dessa två synsätt väljer hon att benämna
51 Se t.ex. SOU2010:49, Är sex arbete?
som abolitionistisk respektive normaliseringsförespråkarna.52 Till det abolitionistiska perspektivet tillhör radikalfeministisk teoribildning, vilka menar att prostitution är en form av våld mot kvinnor. Prostitutionen kopplas till en strukturell könsojämlikhet och ett uttryck för ett patriarkalt samhällsystem baserat på kvinnlig underordning, där kvinnlig sexualitet görs tillgänglig för män.53
Catharine A. MacKinnon är en av de som ansluter sig till ett abolitionistiskt perspektiv, vilket hon redogör i sin rapport Trafficking, Prostitution and Inequality. Enligt MacKinnon är prostitutionsdiskursen polariserad enligt de två synsätt som tidigare nämnts. De som ser prostitutionen som ett sexuellt utnyttjande ser den institutionaliserade könsojämlikheten som hörnsten för analysen av prostitution. Prostitution observeras här som en produkt av bristande möjligheter, en tillflykt för de som har minst eller inga val. Enligt denna analysmodell kan det omöjligt finnas någon jämlikhet i prostitution.54
MacKinnon argumenterar för att prostitutionen är ett resultat av efterfrågan från köpare, fattigdom, klass, ras och ojämlika villkor. Brådskande finansiella behov är den vanligaste nämnda orsaken av prostituerade att de befinner sig i sexhandeln. Utöver pengar är rasmässiga (rasistiska) grunder vanliga orsaker till varför vissa kvinnor hamnar i prostitutionen, vilket ofta härstammar från (post)koloniala tankar. MacKinnon menar att det finns återkommande bevis på att de som befinner sig i prostitutionen är medlemmar i socialt marginaliserade grupper. Men dessa omständigheter är inte valda av någon som säljer sex. Detta gäller även ålder; i de flesta länder där prostitution studerats har sexuella övergrepp i barndomen varit en grundläggande orsak till varför de senare i livet säljer sex.55
Men om det nu är så att anledningen till att kvinnor hamnar i prostitution handlar om klassmässiga, rasmässiga och postkoloniala grunder, hur kommer det sig då att det är just kvinnor som säljer sex och inte män? Män är också fattiga, födda i en viss ras och klass, men majoriteten av sexsäljare är kvinnor. Svaret, enligt MacKinnon, är könsojämlikheten. Om nu prostitutionen är ett val borde det vara fler män som gör det. Den globala könsmässiga ojämlikheten ger de flesta medlemmar av den manliga kasten privilegiet att inte bli köpta eller sålda. Män har också privilegiet att välja att sälja eller köpa kvinnor (och män) för sexuellt användande. Sexindustrin existerar för att miljoner män köper sex, utan ett yttre tvång.56
52 Westerstrand, Jenny, Prostitutionsfrågan – perspektiv och nycklar till en grumlig debatt. Tidskrift för genusvetenskap., 2012:3, s. 101-123, 2012. s. 104
53 Ibid. s. 106
54 MacKinnon, Catharine A, ”Trafficking, Prostitution and Inequality”, Harvard Civil Rights – Civil Liberties Law Review, Vol 46, 2001. s, 272 ff
55 Ibid. s. 276 ff
56 Ibid. s. 291 ff
Vidare hänvisar MacKinnon till forskning från Tyskland, där prostitution är legaliserat;
den tyska regeringen har kommit fram till att legaliseringen av sexindustrin har misslyckats med att visa goda fördelar för de prostituerades liv. Det finns inga mätbara positiva förändringar för de prostituerades liv eller deras möjligheter att lämna prostitutionen. Med andra ord är legaliseringen ett misslyckat experiment.57
På liknande sätt argumenterar Melissa Farley i sin artikel Risks of Prostitution: When the Person Is the Product där hon vill visa på riskerna som de som befinner sig i prostitution utsätts för. ”What rape is for others is normal for us” förklarar en prostituerad från Vancouver till Farley. Det finns även ökade risker får våld, psykisk och fysisk misshandel, PTSD, dissonans från psyket, depression, suicidförsök, självmord och ätstörningar. Kvinnor befinner sig i prostitution för att de är fattiga, outbildade, saknar arbete (eller tillgång till det) och som ett resultat av tidigare fysiska, psykiska och/eller sexuella skador. De köps på grund av rasmässiga eller sexuella stereotyper.58 Prostitution existerar för att en person får pengar för en sexuell handling från en person hen annars inte skulle ha sex med.59 Det krävs även att det finns en grupp som är fattiga, objektifierade, avhumaniserade, av lägre klass och etniskt utsatta som kan bli köpta av en grupp som inte delar samma egenskaper.60
Normaliseringsförespråkare antar, enligt Westerstrand, ett liberalfeministiskt, sexradikalt eller sexarbetarperspektiv i synen på prostitution. Enligt ett liberalfeministiskt perspektiv behöver inte prostitution vara varken bra eller dåligt, däremot betonas att staten inte ska bestämma över individens fria val.61 Här är betoningen stark på att det är individen själv och hennes förmågor som kan forma det bästa livet för henne själv. Ansvaret förskjuts från staten till individen – begrepp som svag, sårbar, ömtålig etc. försvinner i denna diskurs som betonar den starka, ansvariga och aktiva medborgaren.62 Sexarbetarperspektivet utgör en eklektisk position mellan de två andra, främst betingad av att motsätta sig abolitionisterna samt att försöka normalisera prostitution. Detta perspektiv betonar att alla ska ha rätt att fritt välja sitt uppehälle, och att det som är problematiskt med prostitution snarare är horstigmat som leder till ett samhälleligt förakt mot horan, samtidigt som det producerar en normerande sexualitet.
En legalisering skulle leda bot på stigmat, samtidigt som de noga betonar att de ej förespråkar
57 MacKinnon, 2011. s. 304 f
58 Farley, Melissa, ”Risk of Prostitution: When the Person Is the Product”, Journal of the Association for Consumer Research. Jan 2018, Vol. 3 Issue 1, p97-108. s. 98
59 Ibid. s. 97
60 Ibid. s. 100
61 Westerstrand, 2012. s. 108
62 Fahlgren, Siv, Mulinari, Diana & Sjöstedt Landén, Angelika (red.), Ambivalenser och maktordningar: feministiska läsningar av nyliberalism, Makadam, Stockholm, 2016 s. 16 f
prostitution. Centralt för detta synsätt på prostitution är Gayle Rubins teorier om sexualitetens hierarki.63
Prostitution förstås här som normbrytande för den kvinnliga sexualiteten då hon agerar aktivt. Den manliga normsexualiteten förblir intakt - han är redan aktiv i heteronormen.
Metoden syftar till att upplyfta horan och normalisera prostitutionen, några teorier om kön presenteras ej. Det sexradikala synsättet har lagt en teoretisk grund för sexarbetarperspektivet, dock skiljer sig dessa perspektiv i den mening att sexradikala förespråkar prostitution som något positivt som även kvinnor bör köpa. Sexualiteten är förtryckt men genom prostitutionen kan den upplyftas.64 Det är alltså inte prostitutionen i sig som är förtryckande, utan samhällets fördömande inställning gentemot de som säljer sex samt bristen på erkännande av yrkesstatus.
Fenomen som droger, fattigdom, sjukdom, våld eller människohandel behöver nödvändigtvis inte ingå i prostitution men är omständigheter som ges utrymme där som ett resultat av samhällets stigmatiseringsprocesser och brist på skyddsnät.65
Corina McKay tillhör normaliseringsförespråkarna, vilket hon förmedlar i sin text Is Sex Work Queer? Hon menar att den västerländska sexualiteten är grundad i moralism som delar upp den i en godkänd och en stigmatiserad sexualitet; sexarbetare tillhör inte denna godkända kategori. Med hjälp av queerteorin vill hon visa hur sexarbetare utmanar antaganden om en
”god sexualitet” och heteronormens makt.66
Queerteorin försöker destabilisera heteronormativiteten genom att ifrågasätta och utmana både den historiska och samtida förståelsen av sexualitet. Heterosexualiteten är normen och de som arbetar utanför den är ett hot mot den. För det första är det sociala systemet av heterosexualitet beroende av antagandet om att sexualiteten är naturligt given, vilket används som medel för att kontrollera individen så att hen blir reducerad till sin sexualitet. Precis som termen ”queer” har använts för att beteckna sexuellt avvikande beteende har den sociala konstruktionen av den prostituerade använts för att kontrollera dessa kvinnor och deras beteende. Sexarbetarfeminister vägrar dikotomin bra/dålig kvinna som tilldelas de prostituerade. Istället så omvänder de uttryckligen dikotomin genom att ge sig in i industrin och bli ekonomiskt självständiga vilket destabiliserar heteronormativiteten.67
För det andra så utmanar queerteorin tanken om att det skulle finnas enhetliga eller fixerade sexuella identiteter - sexarbetaridentiteten kan pendla från att ses som offer till arbetare.
63 Westerstrand, 2012. s. 108 f
64 Ibid. s. 110
65 Ibid. s. 114
66 McKay, Corina, ”Is Sex Work Queer?” Social Alternatives, Vol 18, nr. 3, 1999:07. s. 48
67 Ibid. s. 51
Queerteorin tillåter sexarbetare att utmana de begränsade sexuella identiteterna som finns tillgängliga genom att betona att de njuter av det; inte enbart i form av ekonomiska möjligheter, utan även för att de kan upptäcka nya sexuella dimensioner.68 Själva akten av sexarbetet blir en sorts performance av heterosexualiteten som utmanar de dominanta arrangemangen av makt, menar McKay. Sexarbetaren spelar en roll baserat på överdrivna feminina koder vilket omvänder den ”manliga blicken” genom att skapa vad den ”manliga blicken” vill ha, men på sexsäljarens egna villkor. Att leka med ”femininitet” för ekonomisk vinning visar inte enbart att den är konstruerad inom heterosexualiteten, utan utmanar även de normala ekonomiska relationerna mellan män och kvinnor.69
8. Analys
Utifrån den teoretiska ram som redovisades tidigare kommer material från Intedinhora och Fuckförbundet jämföras gentemot varandra, med utgångspunkt från de axlar som presenteras i Tabell 1. Materialen innehåller argument som syftar till att övertyga mottagaren om att just deras syn på det som rör prostitution är det rätta sättet. Svårigheterna med att lista argumenten under axlar är att de till stor del hänger ihop - synen på makt påverkas av synen på sexualitet exempelvis. Nedan kommer jag dock försöka skilja på argumenten utifrån axlarna och organisationernas likheter och skillnader i diskurs. Analysen är uppbyggd utifrån de tre axlarna, makt, sexualitet och offer. Under varje axel finns två rubriker, likheter och skillnader, där organisationernas likheter respektive skillnader redogörs och diskuteras. Analysen avslutas med en slutsats där resultatet diskuteras närmare utifrån uppsatsens syfte.
8.1 Makt
Utifrån den teoretiska ram som presenterats innebär betydelsen av makt delvis språkets makt att konstruera normer, avvikelser, underordning och överordning. Vidare går inte makten att förstå som något som en människa besitter, utan det handlar om agerande. Olika makter kan samverka och konstruera maktsymmetrier, vilket intersektionaliteten påvisar. Nedan ska jag redogöra för Intedinhoras och Fuckförbundets syn på makt, deras likheter och skillnader.
8.1.1 Likheter
Inledningsvis tolkar jag det som att båda organisationerna menar att kön och genus är en social konstruktion och att denna konstruktion har gjort att männen besitter mer makt i samhället.
Precis som Foucault beskriver makt är det inte något som är en essens i människan, utan något som görs. Men detta får materiella konsekvenser, där männen de facto har mer makt än kvinnor,
68 McKay, 1999. s. 51
69 Ibid. s. 52
som ett resultat av sociala, kulturella och historiska processer. Fuckförbundet skriver exempelvis:
Sexarbete utförs till stor del av kvinnor och könsöverskridande personer, och i ett samhälle vars resurser och makt främst ägs av män måste vi arbeta för en frigörelse från könsdiskrimineringen som slår mot icke-män.70
Intedinhora för ett liknande resonemang, dock är de tydligare med att explicit nämna att männen har makt som ett resultat av samhälleliga strukturer. Med citatet nedan skriver de att män har makt över kvinnors liv, och inte minst deras sexualitet – kvinnor görs till objekt. Utifrån en diskursteorietisk utgångspunkt skulle jag tolka det som att Intedinhora i det här fallet betonar språkets makt över individer och grupper.
Kvinnor har historiskt sett varit utsatta för denna slags livegenhet, detta slaveri, av män i sin närhet och män som patriarkatet har gjort dem beroende av […] Att sex med kvinnor är något som män har rätt till är en princip som stått fast sedan antiken och antagligen längre tillbaka än så. […]71
Genom att kvinnor gjorts tillgängliga för män genom språkets historia finns denna tanke fortfarande kvar; kvinnors sexualitet passiviseras medan männens förstås som aktiv, vilket även är en del i heteronormen. Denna syn på kvinnor och män internaliseras i kroppar och får materiella konsekvenser, även om det inte är en ”sanning” att män har rätt till sex med kvinnor.
Det som båda organisationerna missar i ovannämnda resonemang rörande männens maktdominans är det faktum att det finns ytterligare maktsymmetrier som bidrar till att alla män faktiskt inte besitter samma makt. Utifrån ett intersektionellt perspektiv borde det te sig rimligt att en fattig, svart, arbetarklassman både besitter mindre makt än en rik, vit överklasskvinna samt att denne man antagligen är mindre benägen att köpa sex av en person i motsatt situation, precis som Farley nämner. Däremot framkommer det från tidigare forskning, exempelvis MacKinnon och Farley att majoriteten av de som köper sex faktiskt är just män. Dock betonar MacKinnon att dessa män besitter fler maktpositioner än endast egenskapen av att vara man – de är rika och av högre klass än den sexsäljande personen.
För att stötta sina teser om att män besitter mer makt än icke-män beskriver Intedinhora hur kvinnors sexualitet ständigt går att se som en vara som kan bli köpt, vilket bland annat går att tolka ut från uppropets vittnesmål. I uppropet vittnar icke-män, från olika samhällsgrupper och bakgrunder, att det är just män som köper sex, för pengar, husrum eller substanser.
Exemplet nedan är ett av vittnesmålen från uppropet:
Jag minns inte när jag började ta betalt, om jag var 13 eller kanske 14. Under de första 7-8 månaderna hade jag sex med över 100 män. När männen frågade om min ålder så var det inte för att hjälpa mig, säga åt mig att söka
70 Fuckförbundet.se, Värdegrund https://www.fuckforbundet.com/vardegrund [hämtad 2018-12-04]
71 Intedinhora, Instagram. 2018-03-20 https://www.instagram.com/p/BgiRXN0nMxH/ [hämtad 2018-12-06]
hjälp utan för att de gick igång på att jag var så liten. Jag var i lägenheter där bilder på deras barn satt uppe på väggarna, barn som var både äldre och yngre än mig.72
Resonemanget liknar det som Eek skriver; de som säljer sex hamnar i en beroendeställning gentemot den som köper – en form av maktrelation mellan köpare och säljare som i citatet ovan utgörs av ålder och en erotisering av det sexsäljande barnet. Mottagaren får en förståelse för att Intedinhora problematiserar sexköparna, något som även Fuckförbundet gör i citatet ovan.
Fuckförbundet nämner även liknade argument i sin beskrivning av hur en säljer sex säkert.
Visserligen problematiserar de inte den hotfulla situation som kan uppstå, däremot går det implicit att tolka som att de menar på att den manliga sexualiteten är konstruerad på ett sätt där våld blir erotiserat.
Vidare verkar det som att båda organisationerna ansluter sig till den intersektionella förståelsen av hur olika maktsymmetrier samverkar till ytterligare förtryck för vissa marginaliserade grupper. Exempelvis nämner båda organisationerna hur den ökade främlingsfientligheten och svårigheterna att få asyl i Sverige kan leda till att människor hamnar inom prostitutionen för att det är den enda försörjningsmöjligheten. Detta stöttas av den statliga utredningen SOU2010:49 som påvisar att de flesta som befinner sig i gatuprostitutionen i Sverige är migranter, eller tillfälligt befinner sig här.73 Fuckförbundet beskriver detta i sitt brev till jämställdhetsmyndigheten:
Många sexarbetare är migranter. Vi tycker att alla människor bör ha friheten att resa, korsa landsgränser och söka efter ett bättre liv. Den växande främlingsfientligheten har skapat en situation där migranter vänder sig till sexarbete både på grund av bristande tillgång till offentliga resurser och diskriminering på arbetsmarknaden. De som sexarbetar löper större risk att utsättas för våld än sexarbetare födda i Sverige.74
På liknande sätt argumenterar Intedinhora enligt ett intersektionellt perspektiv; de som inte har asyl i Sverige riskerar att hamna utanför samhällets skyddsnät och kan därmed tvingas in i prostitutionen. Dock betonar Intedinhora, till skillnad från Fuckförbundet, att det kan finnas en tredje part som kan fungerar påtvingande. En kvinna som blir såld har inte makten över sitt eget liv. Vidare tillägger de även ytterligare maktfaktorer i sin argumentation, som att dessa kvinnor har utsatts för tidigare trauman. Detta är i likhet med MacKinnon och Farleys studier.
[...] en övervägande del av de som befinner sig i prostitution i Sverige är inte svenska medborgare, utan kommer från fattigare länder. [...] Många har blivit utnyttjade av en hallick eller människohandlare, [...] Om en kvinna redan befinner sig i prostitution i sitt hemland och vet att hon kommer utnyttjas även här så ses det som frivilligt.
Men de här kvinnorna har ofta en historia av sexuella övergrepp och har utnyttjats i prostitution sedan tidig ålder.
[...]75
72 Intedinhora, Uppropet, http://intedinhora.se/uppropet/ [hämtad 2018-10-23]
73 SOU2010:49 s. 108 f
74 Fuckförbundet https://www.fuckforbundet.com [hämtad 2018-11-26]
75 Intedinhora, Uppropet http://intedinhora.se/uppropet/ [hämtad 2018-10-23]
