KURS:Examensarbete i företagsekonomi
PROGRAM: Human Resources med inriktning Företagsekonomi
FÖRFATTARE: Maria Ahmad Almqvist, Linn Carlsson
EXAMINATOR: Naveed Akhter
TERMIN:VT 2019
Första linjens
chefers
arbetssituation i
Gnosjöregionen
En studie baserad på Karaseks och Theorells
Krav-kontroll- och stödmodell
Förord
Inledningsvis vill vi tacka de respondenter som har deltagit i vår uppsats, utan er hade den inte varit möjlig. Vi är tacksamma för att ni har tagit er tiden att dela med er av och skildra era erfarenheter, arbetssituationer och upplevelser med oss.
Vi vill även tacka våra medstudenter som under arbetets gång har granskat och gett oss återkoppling, vilket har gett oss både nya infallsvinklar men även motivationen att fortsätta.
Avslutningsvis vill vi ge ett stort tack till vår handledare Jean-Charles Languilaire som med sitt brinnande engagemang, sina omfattande kunskaper och sin ärlighet har möjliggjort det här arbetet.
Vårt varmaste tack till alla som har gjort det här examensarbetet möjligt!
Sammanfattning
Titel: Första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen
Underrubrik: En studie baserad på Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990) Författare: Maria Ahmad Almqvist och Linn Carlsson
Handledare: Jean-Charles Languilaire
Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2019
Nyckelord: Krav-Kontroll-Stödmodellen (1990), arbetssituation, första linjens chef, Gnosjöandan,
Gnosjöregionen.
Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen
med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990).
Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för
arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen.
Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras
arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades.
Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika
företag i Gnosjöregionen.
Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990)
med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).
Abstract
Title: First line managers' work situation in the Gnosjö region
Subheading: A study based on Karasek's and Theorell's Demans-Control and Support Model (1990). Authors: Maria Ahmad Almqvist and Linn Carlsson
Tutor: Jean-Charles Languilaire
Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS credits, Spring 2019
Keywords: Demand-Control-Support model (1990), work situations, first line manager, The spirit of
Gnosjöa, Gnosjö region.
Purpose: Our purpose is to describe the first-line managers' experience of their work situation in the
Gnosjö region with the support of Karasek's and Theorell's Demand-Control and Support model (1990).
Method: The study is based on a deductive approach, ie previous theories have been the basis. A
hermeneutic scientific relationship has been used when the desire was to get detailed, descriptive and narrative empirical data from respondents within a certain context, that is, first-line managers in the Gnosjö region. The study is thus based on a case study, namely the Gnosjö region, where qualitative data has been collected through semi-structured interviews with first-line managers at various companies in the region.
Theoretical frame of reference: The study aims to describe the first-line managers' experience of their
work situation and is therefore based on Karasek and Theorell Demand-Control-Support model (1990), which is a well-recognized and well-established model within the subject. Further theory is the case of the Gnosjö region, with the known spirit of Gnosjö, which is described as a favorable positive phenomenon in business economics with factors such as cooperation, solidarity, family business and an invisible network. The total theory has led to the development of an interview guide where the relevant variables were included.
Empirical collection: The study's empirical data is collected from four interviews with first-line
managers at various companies in the Gnosjö region.
Conclusion: All of the line managers in the study ended up in the category "active" in the
demand-control-support model (Karasek & Theorell, 1990). The category implicate that high demands are placed on the individual in combination with he or she is having high control over the work situation. The situation is regarded as the best of the four since of the model and the individual feels motivated, stimulated and can use his or her knowledge and skills and thereby develop in the work (Karasek and Theorell (1990).
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 En problematisk situation för första linjens chefer ...1
1.2 Linjechef, arbetssituation och Gnosjöregionen som begrepp ...1
1.2.1 Första linjens chef ...1
1.2.2 Arbetssituation ...2
1.2.3 Gnosjöregionen och dess företagsanda ...3
1.3 Andra förutsättningar i Gnosjöregionen? ...4
1.4 Syfte ...4 2. Metodologi... 5 2.1 Hermeneutiskt förhållningssätt ...5 2.2 Deduktiv ansats ...5 2.3 Kvalitativ forskningsmetod ...5 2.4 Fallstudie ...6 2.5 Studiens forskningsdesign ...6 3. Teoretisk referensram ... 7 3.1 Krav-kontroll-stödmodellen (1990) ...7 3.1.1 Krav ...8 3.1.2 Kontroll ...8 3.1.3 Stöd...9
3.1.4 Fyra olika utfall ...9
3.2 Gnosjöregionen – en stark region ...9
3.3 Gnosjöandan ... 10
4. Metod ... 13
4.1 Skrivbordsundersökning ... 13
4.1.1 Metod för att samla in material...13
4.1.2 Analys av insamlat material ...13
4.2 Litteraturundersökning... 14
4.2.1 Metod för att samla in litteratur ...14
4.2.2 Analys av insamlad litteratur ...14
4.3 Semistrukturerad intervju ... 15 4.3.1 Urval av respondenter ...15 4.3.2 Utformning av intervju ...16 4.3.3 Genomförande av intervju ...17 4.3.4 Efter intervjuerna ...18 4.3.5 Empirisk dataanalys ...18 4.4 Undersökningskvalitet ... 19 4.5 Etik ... 19 5. Redovisning av empiri ... 20
5.1.1 Tolkning av Gnosjöandan ...20
5.1.2 Samarbetspartners i regionen ...20
5.1.3 Bidrag till närsamhället ...20
5.1.4 Kompensation ...21
5.2 Krav ... 21
5.2.1 Krav kopplade till produktion ...21
5.2.2 Krav kopplade till att leda och fördela arbetet ...22
5.2.3 Upplevelsen av krav i Gnosjöregionen...22
5.3 Kontroll utifrån linjechefers upplevelser ... 23
5.3.1 Upplevelsen av kontroll i arbetet ...23
5.3.2 Möjliga förbättringsåtgärder ...23
5.3.3 Upplevelsen av kontroll i Gnosjöregionen ...24
5.4 Stöd utifrån linjechefers upplevelser ... 24
5.4.1 Stöd från chefer ...24
5.4.2 Stöd från kollegor ...25
5.4.3 Stöd i Gnosjöregionen ...25
5.5 Respondenternas självskattning ... 25
6. Analys och slutsats ... 27
6.1 Analys av linjechefernas tolkning av Gnosjöregionen ... 27
6.2 Analys med stöd av Krav-kontroll-stödmodellen (1990) ... 27
6.3 Slutsats ... 28
7. Diskussion och rekommendationer ... 29
7.1 Analys av linjechefernas tolkning av Gnosjöregionen ... 29
7.2 Analys med stöd av Krav-kontroll-stödmodellen (1990) ... 29
Referenser ... i
Bilaga 1: Intervjuguide ... iv
Bilaga 2: Information till respondenter ... vi
Figurförteckning Figur 1: Figur av första linjens chef i en hierarkisk ordning (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019) ...2
Figur 2: Studiens forskningsdesign (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019) ...6
Figur 3: Krav-Kontrollmodellen (Ur Karasek 1979) ...7
Figur 4: Krav-Kontroll-Stödmodellen (Ur Karasek & Theorell, 1990) ...8
Figur 5: Process för litteraturundersökningen (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019) ... 14
Figur 6: Utformning av intervju (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019) ... 17
Figur 7: Respondenternas självskattning... 26
Tabellförteckning Tabell 1: Grundfakta om de fyra respondenterna (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019) ... 16
Bildförteckning
1. Inledning
Idag vet vi att de psykosociala arbetsvillkoren på arbetsplatsen påverkar både hälsa och prestation och bland chefer generellt har andelen sjukskrivningar i förhållande till övriga medarbetare ökat drastiskt de senaste åren. Första linjens chefer som grupp har en på många sätt unik arbetssituation men har ofta förbisetts i forskningssammanhang, trots att de upplever sig särskilt sårbara vad gäller de psykosociala arbetsvillkoren. I Gnosjöregionen finns ett tämligen väl utforskat fenomen som kallas Gnosjöandan som bygger på samarbete och starka nätverk som i sin tur kan psykosociala arbetsvillkoren. Det är dock oklart hur första linjens chefer upplever sin arbetssituation i Gnosjöregionen och detta kunskapsgap kommer utgöra grunden för denna studie.
1.1 En problematisk situation för första linjens chefer
I arbetslivet har vi, Linn Carlsson och Maria Ahmad Almqvist, stött på utmaningar i rollen som första linjens chefer där vi framför allt har upplevt en obalans mellan befogenheter och ansvar. Efter flera års erfarenhet och genom samtal med andra chefer med liknande arbetsroller har vi fått uppfattningen att det är utmärkande för chefspositioner på en lägre nivå.
En artikel i Chefstidningen (1 maj, 2012) informerar om att chefer på olika nivåer i organisationen har olika psykosociala arbetsvillkor och första linjens chefer tycks vara mer sårbara bland annat eftersom de har begränsat inflytande. Trots detta studeras chefer oftast som en enhetlig grupp och hänsyn har sällan tagits till potentiella skillnader mellan chefer på olika chefsnivåer. Första linjens chefer upplever sig vara beroende av gynnsamma arbetsvillkor och de psykosociala arbetsvillkoren på arbetsplatsen påverkar både hälsa och prestation. Chefer på lägre nivåer i organisationen är både en relativt outforskad och tämligen svårdefinierad grupp. Chefstidningen (1 maj, 2012) beskriver positionen som första linjens chef som ”kanske det mest utmanade chefsjobbet, ofta det första i karriären och det som syns minst i forskning”. Generellt medför positionen att man har många arbetstagare under sig, dålig lönekompensation, en stressig arbetsmiljö och krav som kommer både uppifrån och underifrån i den organisatoriska hierarkin. Vidare rapporteras att det finns en obalans mellan ansvar och befogenhet, exempelvis uppger 100 procent av ledarna som de har tillfrågat att de har ansvar för personal men bara 39 procent uppger att de har mandat att fatta beslut i personalfrågor. Trots att artikeln har några år på nacken så tycker vi att den väl beskriver en linjechefs arbetssituation och några av de utmaningar som kommer med rollen
Chefers arbetssituationer uppges på senare år ha blivit svårare; chefer har över tid varit mindre sjukskrivna än övriga medarbetare men mellan 2014 och 2018 ökade chefers totala sjukfrånvaro med 50 % främst i form av ökad långtidsfrånvaro samt frånvaro på grund av psykisk ohälsa som ökade med 500 % under perioden (Previa, 2019). Många upplever dessutom bristfälligt stöd från deras chef och en femtedel upplever att de helt saknar stöd. I Gnosjöregionen, där vi båda lever och arbetar, finns dock en stark tradition som skapar gynnsamt stöd genom nätverk mellan företag och företagsledare. Fenomenet som bygger på formella och informella samarbeten med andra företag i regionen kallas för Gnosjöandan (Wigren, 2003).
1.2 Linjechef, arbetssituation och Gnosjöregionen som begrepp
1.2.1 Första linjens chef
En organisation skiljer sig från andra grupper genom att den präglas av formalisering, det vill säga avtal och skrivna regler för interaktion, samhörighet, tillhörighet och belöning, samt styrs av gemensamma mål. En organisation består vidare av en hierarkisk struktur vilket innebär att det finns ett strukturerat system där personer med överordnade befattningar har större befogenheter och tillsyn över personer med underordnade befattningar (Lindkvist, Bakka & Fivelstal, 2014). Att definiera personer med olika över- och underordnade befattningar i en organisation, det vill säga olika chefspositioner, är
omdiskuterat inom forskningen. Faktum är att begreppet mellanchefer och första linjens chefer ofta smälter samman. Definitionen på en första linjens chef är den chefen som jobbar närmast medarbetarna och som främst hanterar det operativa ledningsansvaret (Richard & Wolmesjö, 2010; Arbetsmiljöverket, 16 juni, 2018; Sjöberg, 2006, Arbetsmiljöverket, 2018). Även arbetslivsinstitutet (2006, s. 14) beskriver hur arbetet innebär utmaningar genom att cheferna “ska vara strateger med ekonomiskt ansvar och sköta administration som de ibland saknar utbildning för. Dessutom ska de vara duktiga arbetsledare samtidigt som de förväntas vara lojala både uppåt och nedåt i systemet”.
Mellanchef, ett annat begrepp som ibland används i litteraturen, beskrivs däremot av Richard och Wolmesjö (2010) som chefer mellan chefer och arbetar inte nödvändigtvis i anslutning till den operativa nivån i organisationen. Enligt arbetslivsinstitutet (2006) innefattar mellanchefer alla chefer mellan högsta ledningen och den operativa personalen, det vill säga även första linjens chefer. Inte sällan blandas begreppen ihop men enligt Hagström och Söderström (2010) är mellanchefer överordnade första linjens chefer.
Även om det är viktigt att göra skillnad på grupperna finns likheter i deras arbetssituation, bland annat genom att de båda riskerar att hamna i kläm i den organisatoriska hierarkin. Det har argumenterats att det som framför allt skapar problem för första linjens chefer är att de innehar en position i hierarkin där de har överordnade chefer och samtidigt har medarbetare och andra intressenter under sig (Richard & Wolmesjö, 2010; Larsson, 2008). Vi har valt att hålla oss till begreppet första linjens chefer eftersom vi tycker att det blir tydligt vilken typ av chef det syftar till; nämligen den som arbetar närmast personal på den operativa nivån.
Figur 1: Figur av första linjens chef i en hierarkisk ordning (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019).
1.2.2 Arbetssituation
Vad gäller chefer på lägre nivåer, så som första linjens chefer, tar de ofta ansvar för det vardagliga arbetet men det saknas resurser och lyhördhet för att tillgodose deras behov (Lundqvist, 2013). En arbetssituation kan beskrivas som en kombination av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vilket gör att chefers arbetssituation är komplext att förklara (Aronsson, Hellgren, Isaksson, Johansson, Sverke & Ingemar, 2012). Det är brukligt att skilja på den faktiska arbetssituationen och arbetstagarens upplevelse av situationen då de ofta skiljer sig åt; två personer som utsätts för samma faktiska situation upplever och tolkar den alltså sannolikt på olika sätt. En arbetssituation och dess arbetsklimat består av
Högsta
Chef
Mellanchef
Första linjens chef
Operativ personal
en kombination av den fysiska miljön, såsom belysning, luftkvalitet och fysisk belastning, och den psykiska miljön, det vill säga den anställdas upplevelse av miljön. Därför består en individs arbetssituation av en stor mängd faktorer och det finns ett flertal modeller som alla speglar olika aspekter av arbetssituationen (Aronsson m.fl., 2012). Vidare finns en tydlig koppling mellan ledares psykosociala arbetsvillkor, hälsa och ledarskap (Lundqvist, 2013).
Enligt Aronsson m.fl. (2012) finns det alltså ingen enkel modell eller teori som i sig själv kan förklara hela arbetssituationen utan den beskrivs och utforskas utifrån olika vinklar och med olika variabler, så som ansvar, befogenheter och stöd, som tillsammans kan skapa en helhet. En modell som sammanfogar de tre övergripande variablerna, krav, kontroll och stöd till en gemensam arbetssituation är Krav-kontroll-stödmodellen vilket utvecklades av Robert Karasek och Thöres Theorell 1990. Modellen har erhållit stor framgång världen runt då den bland annat har använts för att undersöka Nigerianska sjuksköterskors arbetssituation, Polska polisers arbetssituation samt för att undersöka huruvida man kan förutsäga arbetsplatsolyckor (Karasek & Theorell, 1990; Baka, 2018; Doorn, Ruysseveldt, Dam, Mistiaen & Nikolova, 2016; Snyder, Krauss, Chen, Finlinson & Huang, 2008). Modellen är även rikligt bestyrkt inom stressforskningen men den har dock aldrig använts för att undersöka första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen (Karasek & Theorell, 1990).
1.2.3 Gnosjöregionen och dess företagsanda
Gnosjöregionen är ett geografiskt område som innefattar grannkommunerna Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd och består till största delen mindre orter och landsbygd med en stor andel familjeägda företag (Wigren, 2003). Regionen har framför allt studerats på grund av den rikskända ”Gnosjöandan”; ett fenomen som karaktäriseras av lokala samarbeten företagen och företagsledare emellan. Vidare beskrivs att egenföretagandet är så djupt rotat att det kan ses som en livsform som dominerar och influerar samhället. Den beskrivs som en inställning hos människor som påverkar hur man tar sig an utmaningar och problem samt leder till engagemang, entreprenörsanda och en önskan att alla ska och kan lyckas (Gnosjöandan, u.å.).
Bild 1: Karta av Gnosjöregionen (Industriellt utvecklingscentrum i Gnosjöregionen AB, u.å.).
Gnosjöandan kan vidare beskrivas som en stark tradition att skapa både formella och informella nätverk mellan företagsledare i olika sammanhang. I praktiken kan möten exempelvis äga rum på arbetsplatser, den lokala branschorganisationen Rotary och olika kyrkor; forum som främst är öppna för företagsledare, ägare och i viss mån deras familjer (Wigren, 2003). Samarbeten och en stark känsla av gemenskap har dels främjat tillväxt för företag i regionen och har även fungerat som ett stöd för
företagsledare (Wigren, 2003). Det är däremot oklart huruvida ledare på lägre nivåer i organisationen upplever sig vara en del av solidariteten som kännetecknar Gnosjöandan då forskning saknas vad gäller första linjens chefers arbetssituation i området.
1.3 Andra förutsättningar i Gnosjöregionen?
Första linjens chefer har ett betydande ansvar och ibland många medarbetare under sig i hierarkin men saknar ofta både tillräckligt stöd, mandat och inflytande vilket gör dem sårbara. Trots att de utgör en omfattande och betydelsefull grupp på arbetsmarknaden är de likväl en marginaliserad grupp i forskningssammanhang och det saknas tillräcklig forskning vad gäller linjechefers arbetssituation och dess konsekvenser för individen. Frågan är om första linjens chefers arbetssituation ser annorlunda ut i Gnosjöregionen, en region som är känd för sitt gynnsamma stöd för företagare och samarbeten företagsledare emellan. Då forskning saknas vad gäller första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen, kommer detta kunskapsgap att utgöra grunden för studien och således kan även tillföra ett empiriskt bidrag inom områden.
1.4 Syfte
Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990).
2. Metodologi
Eftersom syftet är att förstå och beskriva chefernas specifika upplevelse så har studien ett tydligt hermeneutiskt förhållningssätt. Genom en tämligen deduktiv ansats, det vill säga med hjälp av tidigare forskning, har betydelsefulla teorier identifierats vilket studien baseras på. För att få en nyanserad bild av första linjens chefers individuella upplevelser så tillämpas en kvalitativ forskningsmetod genom en fallstudie i Gnosjöregionen med syftet att beskriva chefernas arbetssituation i regionen med stöd av krav-kontroll- och stödmodellen.
2.1 Hermeneutiskt förhållningssätt
Utifrån vårt syfte att beskriva chefernas upplevelse av sin arbetssituation på individnivå är ett vetenskapligt förhållningssätt som fokuserar på att tolka mänskliga beteenden utifrån aktörens perspektiv aktuellt. Det finns flera olika perspektiv i fråga om hur vetenskaplig metod och praktik bör beaktas och förhållas till. Det vill säga att med utgångspunkt i filosofisk reflektion och att genom vetenskapliga metoder undersöka hur vetenskap kan och bör praktiseras (Ingemann & Lögdlund, 2016). För vår studie har vi valt ett hermeneutiskt förhållningsätt vilket betyder att den text vi tolkar förstås utifrån det sociala sammanhang i vilken den är producerad vilket gör den lämplig som verktyg för kvalitativ analys. Betoning på kontext, vilket i vår studie utgörs av Gnosjöregionen, leder till förståelse för deltagarens perspektiv och en förståelse för omständigheter som kan påverka individens handling och tankar (Bryman, 2011). Detta innebär att vi antar att verkligheten och de begrepp som används för att förstå den motsvarar varandra. Vår studie blir således ett resultat av den verbala kommunikationen med linjecheferna och de begrepp som används för att beskriva deras upplevelse blir därför betydelsefulla. Vidare utgår vi i linje med denna filosofiska ståndpunkt från att det finns bestående strukturer som gör det möjligt att generalisera och observera fenomen även i den sociala verkligheten vilket innebär att empiri kommer samlas in och tolkas utifrån fenomen, eller teman, vilka kan anses motsvara individens upplevelse (Bryman, 2011).
2.2 Deduktiv ansats
Vår studie grundas i Krav-kontroll-stödmodellen (1990) och Gnosjöandan och kommer således förhålla sig mellan teori och empiri på ett förhållandevis deduktivt sätt, men inte fullt ut då en deduktiv ansats ofta avser att samla in kvantitativ och mätbar data (Jacobsen, 2002). Den deduktiva ansatsen samlar in empiri genom att teorin kommer först, alltså genom att man initialt skaffar sig förväntningar som baseras på tidigare empiriska upptäckter och teorier. Ofta uttrycks förväntningar i form av hypoteser vilka testas genom en empirisk studie (Jacobsen, 2002, Blomkvist, Hallin & Lindell, 2018). Vi kommer dock inte att ställa upp hypoteser utifrån teorierna då vi på grund av vårt hermeneutiska förhållningssätt vill undersöka, gå på djupet och samla in empiri som är unik, detaljrik, berättande och beskrivande. Vi vill likväl basera vår undersökning på tidigare forskning och teorier då vi utifrån vårt syfte, att beskriva första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen, anser vi att vi behöver en gedigen grund inom de olika teorierna och begreppen att stå på vilket passar den deduktiva ansatsen.
2.3 Kvalitativ forskningsmetod
För att samla in data behöver forskaren enligt Jacobsen (2002) välja en metod som lämpar sig för den information man önskar samla in. Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Med vårt syfte som utgångspunkt, där begreppet första linjens chef är i fokus, vill vi därför komma i kontakt med just personer som är första linjens chefer inom Gnosjöregionen för att använda dem som respondenter i individuella intervjuer. Utifrån deras upplevda arbetsklimat i förhållande till Gnosjöandan ska kvalitativ data samlas in, baserat på de teorier som vi funnit tack vare vår deduktiva ansats.
I en kvalitativ metodansats önskar forskaren att få fram djupet genom data som förmedlas i huvudsak i form av ord, det vill säga genom meningar och berättelser, och har öppenhet som nyckelord (Jacobsen, 2002). Vi har därför valt att samla in kvalitativ data, för att ge respondenterna friheten att berätta och beskriva, och på så sätt kan vi få en djupgående, unik och detaljrik bild som vi sedan kan tolka och nyansera utifrån vårt hermeneutiska förhållningssätt. Genom intervjuer har vi samlat in kvalitativ data genom att respondenten öppet, ansikte mot ansikte, har fått berätta och beskriva sin arbetssituation. Genom att kvalitativ data samlas in från relativt få fall kan en nyanserad bild skapas med en öppenhet för kontexter och en känslighet för oväntade förhållanden (Jacobsen, 2002).
2.4 Fallstudie
Fallet i vår studie utgörs av Gnosjöregionen vilket är ett geografiskt område som utmärks av fenomenet Gnosjöandan. Fenomenet är sammankopplat med positiva variabler inom företagsekonomi, såsom stöd och samarbete som bland annat främjar tillväxten av företag, vilket skapar ett unikt positivt fall (Nordmark, 2018; Wigren, 2003). En fallstudie innebär således att man väljer ut ett specifikt eller några få fall för att säga något om ett fenomen. Fallstudien studerar fall i det verkliga livet och forskaren samlar in tillräckligt mycket data för att kunna utforska, beskriva eller förklara fenomenet som studien handlar om. Det saknas dock en tydlighet om vad som är ett fall, vilket kan beskrivas som en undersökningsenhet, som bland annat kan vara en organisation, en viss händelse eller det vanligaste, en enskild individ (Blomkvist, Hallin & Lindell, 2018; Jacobsen, 2002; Bryman & Bell, 2017). Enligt Jacobsen (2002) är den gemensamma nämnaren för alla fallstudier att studieobjektet är tydligt avgränsat. Vi önskar att i vår studie att titta närmare på och få en djupare förståelse för fallet, vilket kommer att ske genom insamling av kvalitativ data från ett fåtal enheter.
2.5 Studiens forskningsdesign
Figur 2: Studiens forskningsdesign (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019)
Studiens forskningsdesign är baserad och skapad utifrån dess syfte att beskriva första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Studien utgörs av en fallstudie som grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats som genomförs av insamling av kvalitativ data från ett fåtal enheter.
Heurmenutiskt förhållningssätt Syfte Deduktiv ansats Kvalitativ forsknings-metod Fallstudie
3. Teoretisk referensram
Utifrån en deduktiv ansats har vi med utgångspunkt i studiens syfte att beskriva första linjens chefers individuella arbetssituation undersökt den väl beprövade Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990). För att kunna förstå hur chefernas arbetssituation ser ut i Gnosjöregionen har vi med hjälp av befintliga teorier beskrivit fenomenet Gnosjöandan som präglar regionen.
3.1 Krav-kontroll-stödmodellen (1990)
Vi har valt att använda Krav-kontroll-stödmodellen (1990) då den är en av de mest etablerade och erkända, framför allt vad gäller forskning som rör stress men är även användbar för att förklara hur arbetsklimat kan kopplas till både välbefinnande och motivation. Modellen inkluderar även många aspekter som tidigt framkommit i vår studie som problematiska bland första linjens chefer, så som ansvar, befogenheter och stöd. Den redogör för hur den psykosociala miljön påverkar människor både vad gäller hälsa och produktivitet med syftet att främja mer humana arbetsplatser, istället för arbetsplatser enbart styrda av ekonomiska mål (Karasek & Theorell, 1990). Den ursprungliga Krav-kontrollmodellen skapades av Karasek (1979) och utvecklades för att kunna förklara arbetsrelaterad stress hos arbetstagare genom att undersöka samverkan mellan krav och kontroll (Karasek & Theorell, 1990; Aronsson, Hellgren, Isaksson, Johansson, Sverke & Ingemar, 2012).
Figur 3: Krav-Kontrollmodellen (ur Karasek, 1979).
Modellen har mött kritik på grund av sin enkelhet vilket innebär att många viktiga faktorer exkluderas; samtidigt kan man argumentera för att det är enkelheten som gör den användbar. Karasek och Theorell (1990) vidareutvecklade därför modellen som då kom att innefatta de tre psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll samt socialt stöd då de kunde påvisa att kombinationen av höga arbetskrav och låg kontroll, synnerligen vid brist på socialt stöd, är särskilt ogynnsamt, se figur 3. Modellen har prövats i ett stort antal studier och har erhållit övertygande stöd vad gäller välbefinnande och man har exempelvis kunnat påvisa att höga krav och lågt inflytande är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (Karasek & Theorell, 1990; Aronsson et al., 2012).
Figur 4: Krav-kontroll- och stödmodellen (ur Karasek & Theorell, 1990).
Den minst optimala psykosociala arbetssituationen är därmed den när arbetstagare upplever höga arbetskrav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Dimensionen “krav” innefattar individens upplevda krav till följd av övervakning, tidskrav och krav på problemlösning. “Kontroll” innebär individens möjligheter att utnyttja sina kompetenser i arbetet samt fatta arbetsrelaterade beslut. Utöver autonomi vad gäller det formella arbetet inkluderar det även möjligheten att delta i informella ritualer, exempelvis kafferaster, vilka fungerar avslappnande för individen. “Socialt stöd” innebär huruvida den anställda känner stöd från chefer och arbetskamrater och kan bland annat handla om att kollegor kan diskutera gemensamma problem (Karasek & Theorell, 1990).
3.1.1 Krav
Krav är en variabel som har både en kvalitativ och en kvantitativ aspekt på arbetet. Krav handlar om vilken arbetsbörda som individen har, vilket innefattar bland annat hur hårt, mycket och hur fort man ska jobba. Variabeln har även en mental arbetsbelastningsaspekt vilket inkluderar vilka deadlines som ställs, hur mycket som förväntas att produceras samt krav på att lösa problem (Karasek & Theorell, 1990; Stressforskningsinstitutet, 2008; Prevent, 3 mars 2015).
3.1.2 Kontroll
Variabeln kontroll handlar om hur man upplever kontroll ”i” eller ”över” sin arbetssituation och inom variabeln kontroll beskrivs framför allt vilket beslutsutrymme man har och vilka möjligheter som finns för individen att använda sina kunskaper och utvecklas. Beslutsutrymme, eller handlingsutrymme som det också benämns, handlar om vilka möjligheter individen har att fatta beslut inom sitt arbete, vilket innefattar för det första hur vida individen har kontroll över och kan påverka sina arbetsuppgifter, med annat ord uppgiftskontroll, och för det andra hur medverkande han eller hon är i att fatta beslut. Att ha
hög uppgiftskontroll innefattar att kunna påverka i sitt dagliga arbete, till exempel vilka uppgifter man ska utföra, hur uppgifterna ska utföras, i vilken ordning, när man ska utföra dem och huruvida man får paus vilket även kan beskrivas som hög autonomi. Kontroll handlar även om hur individen har utrymme och möjligheter för hans eller hennes skickligheter och kunskaper att få ta plats, utövas och utvecklas. Att ha hög kontroll på sitt arbete beskriver Karasek och Theorell (1990) ökar inlärningen och minskar stressen (Karasek & Theorell, 1990; Stressforskningsinstitutet, u.å.; Stressforskningsinstitutet, 2008).
3.1.3 Stöd
Variabeln stöd syftar på vilket socialt stöd, i form av goda relationer, som en individ erhåller på en arbetsplats dels ifrån arbetskamrater och dels ifrån chefer. Karasek & Theorell (1990) har beskrivit att stödet har visat sig inneha en stor påverkan och är av stor vikt för människors hälso- och beteendemässiga reaktioner. Socialt stöd påverkar även människors basala psykologiska processer som är viktiga för att bibehålla långsiktigt hälsa och anskaffningen av ny kunskap. Det sociala stödet kan delas in i två aspekter, för det första det emotionella stödet där individen får support och känner tillit utifrån en känslomässig synvinkel och där de anställdas olika personligheter framkommer vilket dämpar psykologiska ansträngningar. Det emotionella stödet handlar bland annat om hur sammanhållningen och stämningen är mellan kollegor. Den andra aspekten är det instrumentella stödet, det vill säga hur och om man får avlastning och hjälp med sina arbetsuppgifter när man behöver det (Karasek & Theorell, 1990; Stressforskningsinstitutet, 2008).
3.1.4 Fyra olika utfall
Utifrån de tre variablerna skapas tillsammans en punkt i modellen. Punkten kan hamna inom fyra olika lägen eller situationer, dessa är aktivt, passivt, avspänt och spänt läge, se figur 3 (Karasek & Theorell, 1990; Theorell, 2012).
• Avspänt - innebär att kraven är extremt låga och att beslutsutrymmet är högt. Man får arbeta i en rimlig takt och dessutom lägga upp arbetet ganska mycket själv.
• Passivt – situationen innebär att man har låga krav men också mycket lågt beslutsutrymme. • Spänt - innebär att man har litet beslutsutrymme och höga krav. Det finns omfattande forskning
som visar att det framför allt är i den ”spända” situationen som risken ökar för sjukdom, till exempel depression, då det leder till psykologiska ansträngningar som i sin tur leder till psykisk ohälsa.
• Aktivt - här ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av de fyra då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas. Karasek och Theorell (1990) påpekar att även om utfallet är det mest önskvärda så innebär den verkligen inte ett tillstånd av avkoppling. (Karasek & Theorell, 1990; Theorell, 2012; Jeding, Hägg, Marklund, Nygren, Theorell & Vingård, 1999).
Inom dessa fyra lägen finns även en ”ideal” punkt samt en ”iso-punkt”, det vill säga en bästa och en värsta tänkbara situation då variabeln mycket bra eller mycket dåligt socialt stöd har applicerats inom det bästa respektive det värsta läget. Forskning har visat att individer som befinner sig i den värsta punkten, iso-punkten, konsumerar mer medicin, är mer deprimerade, oftare har hjärt- och kärlsjukdomar och är mer utmattade (Karasek & Theorell, 1990).
3.2 Gnosjöregionen - en stark region
I Gnosjöregionen finns det en ständig efterfråga på kvalificerad arbetskraft och de fyra kommunerna, Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd, ligger under Sverigemedlet på arbetslöshet och har även en hög förvärvsfrekvens, det vill säga procent av befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar, vilket
ligger mellan 82,2-86,1% i jämförelse med Sverigemedel som ligger på 79,1% (Wigren, 2003; Ekonomifakta, den 2 april 2019). Samtliga kommuner ligger även över medianlönen i jämförelse med Sverigemedlet och tre av de fyra kommunerna ligger mycket högt rankat inom gott företagsklimat (Ekonomifakta, den 3 april 2019). Generellt sätt finns det en låg utbildningsnivå i regionen, både bland anställda och bland arbetsgivare. Sverigemedlet för andelen personer med mer än tre års eftergymnasial utbildning i ålder 25-64 år är 27%, vilket skapar kontraster mot Gnosjö Kommun där siffran ligger på 11,4%. Högst av de fyra kommunerna är Vaggeryd med 17,7 % (Wigren, 2003; Ekonomifakta, den 3 april 2019). Trots det anses regionens industrier som både moderna och high-tech (Wigren, 2003). Gnosjö Kommun har under flertalet år toppat listan över den kommun i Jönköpings län med allra bäst tillväxt (Syna, den 14 november 2018).
3.3 Gnosjöandan
Vad är det då som skiljer Gnosjöregionen från övriga Sverige och som skapar dessa gynnsamma förhållanden? Det har bland annat forskaren Caroline Wigren (2003) och journalisten och författaren Christer Nordmark (2018) beskrivit och redogjort i deras massiva bidrag om regionen och Gnosjöandan. Men till att börja med så förkastar Gnosjöandan (u.å.) den så kallade jantelagen, vilket är en norm som är allmänt rådande i Sverige. Den är inte en riktig lag utan ett synsätt som anses karaktärisera den svenska mentaliteten. Jantelagen handlar om att det är fel att sticka ut, vilket kännetecknas genom budskap så som att man inte ska tro att man är något och man ska inte tro att man är bättre än någon annan. Tack vare Jantelagen ses framgång och individualism generellt sett som något negativt i Sverige (Jantelag, u.å.). Det finns dock regioner i Sverige där Jantelagen inte gäller, Gnosjöregionen är en sådan region (Gnosjöandan, u.å.). Regionen som tidigare kallades för GGVV-regionen, vilket står för de fyra grannkommunerna Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd, har de senaste åren valt att kort och gott kalla sig för Gnosjöregionen istället, då uttrycket är mer vedertaget i övriga landet (Nordmark, 2018; Wigren, 2003).
I Gnosjöregionen råder inte Jantelagen utan den så kallade Gnosjöandan, ett begrepp som sedan 1999 är ett registrerat varumärke av regionen (Allabolag, u.å.; Nordmark, 2018). Vad Gnosjöandan exakt innebär är mångsidigt och kan inte förklaras i en enkel mening men det är ett synsätt och en livsstil i regionen. Gnosjöandan har en egen hemsida, som drivs av privatpersoner som bor och är verksamma inom Gnosjöregionen. De har gemensamt försökt att definiera uttrycket och har därför tagit fram tio budord om Gnosjöandan, vilka lyder:
1. Vi motiveras av andras framgång. 2. Vi är positiva till samverkan. 3. Vi är ambitiösa och vågar vara bra. 4. Vi är kluriga.
5. Vi är beredda att ta egna initiativ. 6. Vi krånglar inte till det.
7. Vi är generösa och hjälpsamma. 8. Vi är sparsamma men aldrig snåla. 9. Vi bygger i bygden.
10. Vi är stolta över Gnosjöandan. (Gnosjöandan, u.å.).
Centerpartiets partiledare Annie Lööf som kommer från Gnosjöregionen, beskriver den och Gnosjöandan på följande vis:
Här finns en stark tro på människors förmågor och inneboende kraft. En känsla av att allting är möjligt. Här har inte nånannanismen slagit rot utan här tar vi oss för saker… Gnosjöandan är för mig, precis som för de flesta andra, synonymt med företagsamhet, där vår trygghet ligger i det där osynliga nätverket av tillit och samarbete.
- Annie Lööf, (Nordmark, 2018 s. 7). Den svenska forskaren Caroline Wigren beskriver i hennes avhandling The Spirit of Gnosjö – The Grand Narrative and Beyond (2003) att de stora karaktärsdragen för regionen är samarbete, hjälpsamhet, solidaritet, hög efterfrågan på arbetskraft, informella nätverk och positiv avund.
Fyra viktiga karaktärsdrag för Gnosjöregionen och Gnosjöandan beskrivs på följande vis av Wigren (2003) och Nordmark (2018):
• Samarbete - När många företag har grundats i Gnosjöregionen har det ofta skett genom ett
samarbete eller kooperation mellan några få personer såsom bröder, arbetskamrater eller släktingar. Denna kooperation har påpekats som en positiv egenskap i regionen som främjar samarbeten. I Gnosjöregionen finns nämligen ett vedertaget synsätt att företag inte är konkurrenter utan samarbetspartners, så länge de inte i något avseende stjäl från varandra. Företagssamarbeten kan te sig genom att de lånar och lånar ut saker såsom maskiner, material eller verktyg till varandra när det behövs, även om de tillhör olika tillverkningsområden. Företagen har även under lång tid värnat om att hitta lokala samarbetspartner istället för att finna det på andra platser i landet, eller världen, genom att införskaffa lokala leverantörer eller lokala tjänster. Den positiva avunden gör sig här bemärkt genom att entreprenörerna blir motiverade av andras framgång. (Nordmark, 2018; Wigren, 2003)
Den framgångsrika entreprenören, lokala profilen och grundaren av bland annat High Chaparall Big Bengt, Bengt Erlandsson (1922-2016), utgör ett iögonfallande exempel på bygdens mentalitet. Han beskrev att hans anställda fått möjligheten att ta med sig maskiner och jobb hem med syftet att bygga upp sina egna verksamheter. För att finansiera det hela så fick den anställda låna pengar räntefritt av Big Bengt istället för att låna av banken, vilka ställer krav på räntor och amortering. Big Bengt begärde istället 5% av omsättningen tills skulden var betald, eftersom han ville underlätta för små och nystartade företag som kan ha svårt att betala i början. Efter en tid då företagaren byggt upp sin verksamhet hände det inte sällan att Big Bengt istället för en anställd fick en ny kund, som exempelvis köpte ytterligare maskiner av honom (Nordmark, 2018).
• Solidaritet - Det finns en betydande roll av solidaritet mellan företagare och dess anställda inom
Gnosjöandan där fokus ligger mer på hur de producerar än vad de producerar, eftersom betoningen ligger på solidaritet snarare än att företagarens önskan att vara bäst. Det personliga kontraktet mellan arbetsgivare och arbetstagare är därför av stor vikt bland boende i regionen som till stort sätt delar samma syn på arbete, vilket handlar om att så länge man arbetar flitigt och hårt så behöver ingen vara arbetslös. Med det här synsättet är det allmänt oacceptabelt att vara arbetslös och leva på subventioner. Gnosjöregionens invånare har beskrivits som hårt arbetande, pålitliga, samvetsgranna, geniala och kreativa (Wigren, 2003).
• Det osynliga nätverket - En av framgångsfaktorerna som har påvisats, särskilt förr i tiden, är
regionens frireligiöshet, som bidragit med att företagare har träffats och diskuterat affärer med kyrkan som gemensam samlingspunkt och med likasinnade värderingar. Att träffas på en religiös plats ingav förtroende, tillit, ärlighet och hjälpsamhet. Den religiösa bakgrunden har bidragit till flertalet goda företeelser som gynnat regionen, så som att de är punktliga, energiska, driven av ambition, ta hand om och göra det bästa av talanger och för deras familjer samt att värdera arbetsamhet högt. Det kyrkliga engagemanget har även gett upphov till få skilsmässor, mindre konsumtion av alkohol och låg sjukfrånvaro (Nordmark, 2018; Wigren, 2003).
• Familjeföretag - Bland Gnosjöregionens små och medelstora företag domineras dessa som
familjeföretag. I många firmor arbetar flera generationer. Förhållandet mellan att företag grundas i form av samarbete och ett kristet synsätt där familjen prioriteras är tydlig. Familjeföretagen karakteriseras av ett långsiktigt öppet och aktivt ägande vilket bland annat visar sig i att det är samma ledning, VD och styrelse under en lång tid. En fördel med ett familjeföretag är att beslutsfattarna står varandra nära och kan därför komma till mycket snabba beslut (Nordmark, 2018).
4. Metod
Genom en relativt omfattande skrivbordsundersökning har relevanta teorier identifierats som ledde till studiens syfte, att beskriva första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen, vilket vidare styrde litteratursundersökningen där teorierna förklarades närmare. Genom ett icke-slumpmässigt urval har fyra första linjens chefer valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie. Samtliga resultat har reducerats, strukturerats och analyserats genom en tematisk kvalitativ analysmetod. Slutligen presenterar vi vår syn på studiens kvalitet och etik.
4.1 Skrivbordsundersökning
Utgångspunkten för uppsatsen var ett intresse för första linjens chefers arbetssituation, vilken dels grundas i personliga erfarenheter i arbetslivet men framför allt genom att vi upplevt ett växande intresse i branschen för denna grupp. Vi genomförde därför en omfattande skrivbordsundersökning för att bli ordentligt insatta i ämnet, lära från tidigare forskning samt identifiera, selektera och definiera viktiga begrepp. För att uppsatsen ska vara så lättillgänglig som möjligt har vi eftersträvat vedertagna definitioner samt teorier och på så sätt dragit nytta av tidigare forskares kunskaper och erfarenheter.
4.1.1 Metod för att samla in material
Begrepp utgör grunden för teori och forskning eftersom de representerar regelbundenheter i den sociala verklighet vi upplever (Bryman, 2011). Begrepp kan således anses representera det man vill förklara och vi har därför fokuserat på att hitta lämpliga teorier och begrepp att bygga vårt arbete på, med grund i tillgängliga studier som vi funnit inom området. Vi har främst använt oss av Google och Primo för att söka material till vår skrivbordsundersökning, och vi har därefter använt kurslitteratur för att få klarhet vad gäller viktiga begrepp och teorier. Bryman (2011) menar att vara allt för strukturerad i den tidiga datainsamlingsprocessen kan innebära att man använder en bristfällig referensram i sitt försök att förstå hur människor upplevelser kring ett fenomen, vi har därför använt en relativt ostrukturerad process för att initialt bibehålla en flexibilitet som tillåter nya upptäckter. Vi kom på så sätt exempelvis till insikten att begreppet ”första linjens chefer” var ett mer passande begrepp för vår studie än ”mellanchefer” som var det ursprungliga begreppet vi utgick från.
4.1.2 Analys av insamlat material
För att komma fram till vårt syfte, vilket utvecklades i takt med skrivbordsundersökningen, använde vi oss av en enklare tematisk analys där vi helt enkelt kategoriserade och sorterade det insamlade materialet. Sådana kategoriseringar är ofta relativt okomplicerade även om det ibland kan innebära utmaningar vad gäller tolkning (Bryman, 2011). Genom att noggrant anteckna och reflektera kring insamlingsprocessen så kunde vi se vilka teorier och begrepp som använts vid tidigare forskning, vilka som var mest vanligt förekommande och vilka vi ansåg passade bäst in på det syfte som vi höll på att utveckla. För att beskriva linjechefers situation i Gnosjöregionen bestämde vi oss för att använda och vidare undersöka Gnosjöandan och Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990) vilka vi senare byggde intervjuguiden kring. Vi valde att använda modellen dels då den är etablerad men främst då vi tyckte att den tydligast av de teorier vi påträffat gick att koppla till vårt syfte. Vi bestämde således att använda modellen som verktyg för att mäta chefernas upplevelse av sin arbetssituation i kontexten Gnosjöregionen.
Figur 5: Processen för litteraturundersökningen (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019)
4.2 Litteraturundersökning
Skrivbordsundersökningen som vi genomförde låg till grund för litteraturundersökningen och tack vare skrivbordsundersökningen hade vi redan identifierat krav-kontroll-stödmodellen (1990), Gnosjöregionen och övriga begrepp vilka vi baserade vårt syfte och studie på. Det medförde att litteraturundersökningen var styrd från början utifrån teori och de fenomen som vi behövde få mer kunskap om. Litteraturen som vi valde att undersöka vidare var mer omfattande, ingående och grundlig och utgick från de två centrala nyckelorden Krav-Kontroll-Stödmodellen (1990) samt Gnosjöandan.
4.2.1 Metod för att samla in litteratur
Till en början följde vi upp några av de källhänvisningar och den originalforskning som legat till grund för det vi funnit i skrivbordsundersökningen. En stor del av insamlingen av litteratur bestod av tryckt litteratur i bokform som vi funnit på biblioteket men även av avhandlingar som vi funnit via sökmotorn Primo, Google Scholar och DiVa bland annat med hjälp av sökorden Gnosjöregionen, Gnosjöandan, the spirit of Gnosjö, krav-kontroll-stödmodellen (1990). Även här följde vi upp några av de källor som nämndes eller sökte bekräftelse på den data vi funnit i litteraturen. För att till exempel säkerställa att den statistik som redovisades stämde använde vi till exempel sökmotorn Google för att hitta sidor, som Svenskt Näringslivs hemsida Ekonomifakta som redovisar regional och nationell statistik sammanställd från diverse myndigheter såsom SCB och Arbetsförmedlingen.
4.2.2 Analys av insamlad litteratur
Tillvägagångssättet för att analysera litteraturundersökningen kan ses som en fortsättning på skrivbordsundersökningens analys där en tematisk analys genomfördes. Att analysera text inom kvalitativ forskning medför enligt Jacobsen (2017) en utmaning som ligger i att reducera och strukturera den omfattande och komplexa datan som samlats in. Eftersom vår studie har en relativt deduktiv ansats så var det rimligt med en genomgående tematisk analys. Litteraturundersökningens analys av text utfördes alltså genom att en stor del av analysen gick ut på att reducera, sortera och strukturera den litteratur som vi ansåg relevant utifrån de identifierade teorierna från skrivbordsundersökningen. Med vår deduktiva ansats sorterades data utifrån de teman och nyckelord som tidigare identifierats vilket i
Sökord Mellanchef. första linjens chef
Arbetssituation, arbetsmiljö Krav-kontroll-stöd, demand-control-support Gnosjöregionen, GGVV, Gnosjöandan Databaser Primo DiVA Google Scholar
Teorier & begrepp Gnosjöaandan Krav-kontroll-stödmodellen
Första linjens chef Arbetssituation Relevant litteratur
sin tur utgör en tematisk textanalys (Bryman, 2011). Med hjälp av vårt hermeneutiska förhållningssätt kunde vi, som Bryman (2011) beskriver det, få fram textens mening utifrån vårt perspektiv och syfte.
4.3 Semistrukturerad intervju
Enligt Jacobsen (2002) kan kvalitativ datainsamling ske på flera sätt, bland annat genom intervjuer, observationer eller dokumentundersökningar och eftersom vårt syfte är att beskriva chefernas upplevelse av sin arbetssituation så lämpade sig intervjuer bäst. Det finns i princip två typer av intervjuer vid kvalitativa studier, ostrukturerade och semistrukturerade. Ostrukturerade intervjuer innebär att få frågor är förberedda vilket lämnar utrymme för respondenten att associera fritt, och intervjuerna kommer ofta att likna vardagliga samtal i sin utformning. Semistrukturerade intervjuer innebär att man på förhand har förberett en intervjuguide, med eventuella följdfrågor, utifrån de teman som man vill undersöka. Då man har ett relativt tydligt fokus för sin undersökning är det enligt Bryman (2011) lämpligt att genomföra semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Även om semistrukturerade intervjuer tillåter flexibilitet så är den betydligt mer strukturerad i sitt utförande, än den ostrukturerade intervjun, vilket passar vår studie där vi utgick ifrån en teori, Krav-Kontroll-Stödmodellen (1990), som vi ville undersöka i regionen och samtidigt önskade vi beskrivande och berättande svar från respondenterna (Bryman, 2011).
4.3.1 Urval av respondenter
Utifrån vårt syfte, att beskriva första linjens chefer i Gnosjöregionen, var det självklart att finna respondenter i den berörda regionen med den aktuella arbetsrollen. Eftersom vi båda är uppvuxna och bosatta i Gnosjöregionen så var det naturligt att använda oss av våra befintliga kontaktnät i regionen för att finna dessa respondenter. Ett icke-slumpmässigt urval ägde således rum bland första linjens chefer på företag i regionen och ett bekvämlighetsurval tillämpades, det vill säga respondenterna valdes bland annat på grund av att de var tillgängliga för oss. En avgörande fördel med denna typen av urval är att det med enkelhet går att hitta deltagare till studien och även om det inte går att dra statistiskt säkerställda slutsatser till alla linjechefer så kan deltagarna anses vara representativa för första linjens chefer just i Gnosjöregionen (Bryman, 2011).
Enligt Jacobsen (2002) är intervjumetoden är en process som leder till stora mängder information vilket innebär att relativt fåtal respondenter undersöks. Vi hade till en början ett mål att inkludera runt fem respondenter från olika företag i vår studie men när vi hade genomfört tre intervjuer började vi uppleva att vi fick liknande svar samt att vi även hade fått utförliga svar från de tre intervjuade. Vi genomförde en fjärde intervju och kände efter den att vi hade den rådata som krävdes för att kunna arbeta vidare med vår studie.
Nedan följer en matris som ger en överblick över våra fyra respondenter. Samtliga har olika yrkestitlar men deras yrkesroll passar ihop med vår definition på första linjens chefer. För att säkerställa deras anonymitet har vi valt att inte redovisa deras titlar. Vi har även valt att inte heller redovisa respondenternas kön, då de är av både manligt och kvinnligt kön, men redovisningen av den informationen kan avslöja deras identitet.
Tabell 1: Grundfakta om de fyra respondenterna (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019).
Linjechef 1 Linjechef 2 Linjechef 3 Linjechef 4
År på företaget:
10 < 5 < 5 < 10 <
Varaktighet i regionen:
Livslångt Livslångt Sedan 1995 Livslångt
Antal arbetstagare under sig: 3 10 7 18 Kort information om företaget: Medelstort företag* Grundades 1990 som ett samarbete mellan tre tidigare arbetskamrater Numera uppköpt av större koncern Stort företag** Grundades 1947 som ett familjeföretag, vilket det är än idag
Medelstort företag* Grundades 1908 som ett familjeföretag, vilket det var fram till 2006 då det såldes till en större koncern
Stort företag** Grundades 1996, oklart under vilka former Numera uppköpt av större koncern
* = antalet anställda 50-249, ** = antalet anställda 250 < (Ekonomifakta, 4 december 2018).
4.3.2 Utformning av intervju
Fokus vid en intervju bör ligga på att skaffa sig en bild av vad deltagarna tycker är viktigt, utifrån undersökningens syfte och de fenomen man önskar undersöka (Bryman, 2011). Vi försökte därför att strukturera intervjun så att den var begriplig och lättförståelig genom språkets användning och frågornas formulering. Frågorna var formulerade och strukturerade efter de variabler som vi
identifierat genom vår litteraturundersökning, se bilaga 1, och intervjuguiden utöver grundläggande presentation, bakgrundsinformation och avslut strukturerades utifrån följande fyra teman kopplade till undersökningens syfte: Gnosjöandan, krav, kontroll och stöd. För att skapa ett gott flöde under intervjuerna där respondenternas svar även blev förankrade i verkliga situationer ville vi initialt inkludera intervjutekniken STAR, vilket står för de engelska begreppen Situation - task - activity – result. Vi upptäckte dock ganska omgående att den teknik vi faktiskt använde var den som kallas CAR vilket står för Context - Action - Result, denna har samma syfte men innehåller färre steg vilket upplevdes enklare och samtalet flöt på mer naturligt (Andersson, Hallén & Smith, 2016). Syftet med att på bryta ner frågorna på detta sätt är att respondenternas svar blev förankrade i konkreta händelser samt upplevelser och frågorna kunde ställas som exemplet nedan:
Context: Beskriv en situation då du upplevde höga krav i ditt arbete? Action: Vad gjorde du?
Figur 6: Utformning av intervju (Ahmad Almqvist & Carlsson, 2019).
4.3.3. Genomförande av intervju
Vi genomförde alltså semistrukturerade intervjuer där frågorna var bestämda på förhand, utifrån en intervjuguide, och i princip samma frågor ställdes till samtliga deltagare men med utrymme för respondenterna att tala fritt (Blomqvist et al., 2018). Det är fördelaktigt att genomföra intervjun i en miljö där deltagaren känner sig trygg och bekväm (Bryman, 2011). Respondenterna fick därför fritt välja när och var de ville bli intervjuade, vilket gav varierande resultat. Två av dem ville bli intervjuade efter arbetstid i en mer hemmamiljö och två av dem ville bli intervjuade på arbetstid i konferensrum på deras arbetsplatser. Inledningsvis i intervjun kallpratade vi lite med respondenterna och berättade sedan lite om oss själva som studenter, vilket program vi studerade samt vilket arbete vi för närvarande arbetade med. Sedan gick vi vidare med att förklara lite kortfattat om vad vårt arbete handlade om, utan att avslöja något som kunde äventyra och styra respondenternas svar senare i intervjun. Efter det fick de svara på några inledande, basala och lätt besvarade frågor såsom att berätta lite om deras arbetsroll och hur många anställda de basade över, allt detta gjordes för att få en så god stämning som möjligt och skapa tillit för att sedan kunna få så detaljerade, ärliga och beskrivande svar som möjligt.
Ordningen i intervjun såväl som antalet följdfrågor varierade beroende på respondenternas personlighet. Två av respondenterna pratade mer fritt och ville gärna berätta om sitt arbete och vi fick
Inledning
Presentation av oss, resopndenten, uppsatsens syfte (för de som önskade) och etik.
Bakgrundsinformation
T.ex. Ålder, kön, titel, antal år i Gnosjöregionen.
Gnosjöandan
T.ex. Kan du beskriva med egna ord vad Gnosjöandan innebär för dig?
Krav
T.ex Hur ser kraven generellt ut i din arbetsroll? Kan du beskriva en situation då du upplever att det ställs höga krav på dig på arbetsplatsen?
Kontroll
T.ex. Vilka förutsättningar finns för dig att påverka din arbetssituation? Kan du beskriva en situation då du upplever att du inte kan påverka din arbetssituation i den omfattning du hade önskat?
Stöd
T.ex. På vilket sätt får du stöd i ditt arbete, och från vem? Kan du beskriva en situation då du inte fått det stöd du hade önskat?
Avslut
ibland bromsa så att samtalet skulle stanna någorlunda innanför undersökningens syfte. De övriga två tänkte igenom sina svar noggrant och frågade om det var något som de inte förstod. Avslutningsvis tog vi fram en bild på en enkel variant av Krav-Kontroll-Stödmodellen (1990) och bad respondenterna att fylla i var de upplevde sig ligga inom de tre variablerna. Efter att det var gjort studerade vi deras svar och berättade lite mer utförligt om modellen och framför allt vad modellens olika utfall innebar och kunde få för följder. Slutligen tackade vi så mycket för deras medverkan.
Bryman (2011) beskriver för att kunna lägga fullt fokus på personen som intervjuas så är det bra att spela in intervjun istället för att enbart föra anteckningar, vilket även eliminerar risken för att något viktigt ska glömmas bort (Bryman, 2011). Initialt var planen därför att spela in samtliga intervjuer men eftersom de två första respondenterna inte ville bli inspelade på grund av att de kände sig obekväma så valde vi att inte spela in någon av respondenterna. För att bibehålla fokus under intervjun så ansvarade en av oss för att föra anteckningar medan den andra kunde koncentrera sig enbart på att intervjua respondenten.
4.3.4 Efter intervjuerna
Efter varje genomförd intervju följde vi Brymans (2011) rekommendationer och förde anteckningar på hur intervjun gick, var den ägde rum och reflektioner gällande andra upplevelser av intervjun så som nya upptäckter eller intresseområden. Eftersom vi inte spelade in intervjuerna valde vi att istället skriva så mycket som vi kunde under och direkt efter intervjuerna, då de var färska i minnet. Vi upplevde att den information vi kunde skriva ner var tillräcklig och tror inte att resultatet hade blivit annorlunda om vi hade spelat in intervjuerna.
Enligt Jacobsen (2017) blir renskrivning av rådatan den första delen i varje kvalitativ analys och sammanställningen efter intervjuerna blev således en del av analysen då vi på en gång kategoriserade och skrev ner utifrån de fynd och variabler vi kunde koppla till teorierna. Samma person som förde anteckningar under intervjuerna ansvarade för renskrivning och den person som genomförde intervjun fick korrekturläsa. Därefter fördes en dialog där avvikelser, mönster och generella intryck av intervjun såväl som respondenten utvärderades och noterades. Trots att yttre omständigheter så som tid och plats skilde sig åt upplevde vi inte att det hade någon inverkan på intervjun som helhet eller svaren vi fick, så vi valde därför att bortse från detta i vår analys och vi valde att enbart analysera det som respondenterna uttryckte verbalt.
4.3.5 Empirisk dataanalys
Enligt Jacobsen (2017) kan den kvalitativa analysen likställas med en textanalys och utmaningen ligger i att reducera och strukturera den komplexa empirin. Ytterligare en risk vid kvalitativa studier är att man får väldigt mycket empiri vilket skapar utmaningar vad gäller att sålla materialet (Blomqvist et al., 2018). Eftersom vår studie har en främst deduktiv ansats så var det rimligt med en tematisk analys även här där empirin, alltså den information som samlades in genom intervjuer, strukturerades utifrån Gnosjöandan samt Karaseks och Theorells (1990) tre variabler krav, kontroll och stöd. På så sätt var det möjligt att i enlighet med vår hermeneutiska metod hitta regelbundenheter såväl som avvikelser genom att eftersträva en balans mellan fenomenets helhet och individens detaljrikedom (Jacobsen, 2017).
Eftersom det alltså blir väldigt mycket textmassa vid kvalitativa studier så är det lämpligt att inte vänta med analysen till efter alla intervjuer är genomförda, utan införliva analysen som en del i processen. Denna process påbörjades redan efter första intervjun då empirin renskrevs och kontinuerligt bearbetades i takt med att fler intervjuer genomfördes. Det innebar att utifrån studiens syfte koda texten, eller klassificera, genom teman som syftade till att skapa kategoriseringar utifrån studiens syfte (Bryman, 2011). Detta gjorde vi redan innan, under samt efter intervjuerna genom att hela tiden utgå från valda teorier och utifrån de fyra teman som utgjorde grunden för intervjun.
4.4 Undersökningskvalitet
Det är viktigt att säkerställa att studien har god kvalitet och kan anses pålitlig och därför bör enligt Bryman (2011) de fyra kriterierna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering beaktas genom hela processen. Trovärdighet anger hur sannolika eller troliga resultaten anses vara, alltså den interna validiteten. Överförbarhet säger något om huruvida resultaten kan tillämpas i andra kontexter, det vill säga graden av extern validitet. Pålitlighet motsvarar ungefär reliabilitet och handlar om ifall man kan få liknande resultat om studien genomförs igen.
Studiens trovärdighet, eller interna validitet, handlar alltså om huruvida man mäter det man har för avsikt att mäta. För att mäta individuella synpunkter på ett fenomen är det lämpligt att använda individuella intervjuer som metod (Jacobsen, 2017). Vi tycker därför att vår studie faktiskt kan anses mäta första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen, med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990), och den interna validiteten är således hög. En brist som vi identifierat efter studiens genomförande är att den grupp vi undersökt är något för homogen i det avseendet att de alla hade många års arbetslivserfarenhet och resultatet hade kanske sett något annorlunda ut om nytillsatta chefer tillfrågats. Den externa validiteten är däremot lägre eftersom det inte är säkert att studiens resultat kan överföras till ett annat sammanhang (Jacobsen, 2017). Även om det inte är studiens syfte eller avsikt att vara generaliserbart i alla sammanhang kan detta vara värt att belysa. Dels beror det på att det är en fallstudie, vilket innebär att ett endast ett tydligt avgränsat område studeras, och för att resultatet ska vara överförbart måste fallet i så fall vara representativt för det sammanhang som man önskar överföra studien till (Jacobsen, 2017). Endast fyra personer deltog i studien, tre män och en kvinna i åldrarna 30-65 år, vilket även om det var tillräckligt för studiens syfte inte kan anses tillräckligt för att studien ska anses ha hög validitet. Vad gäller studiens reliabilitet så anser vi att den är relativt hög och att de metoder som använts har varit strukturerade och hade kunnat appliceras på ett annat liknande sammanhang. Det som sänker reliabiliteten är att vi använt individuella intervjuer som metod vilket innebär att de frågor som vi ställt (eller inte ställt) och vår närvaro kan ha skapat speciella resultat (Jacobsen, 2017).
4.5 Etik
Etik handlar dels om forskningens trovärdighet, vilket behandlats i avsnittet ovan, och även om hur deltagarna i studien behandlas. För att säkerställa en god forskningsetik gentemot respondenterna har vi använt oss de fyra huvudkraven i Vetenskapsrådets kodex (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet) som vägledning. Det innebär i korthet att vi har säkerställt att deltagarna är väl medvetna om varför studien genomförs, att informationen deltagarna lämnat inte kommer användas i något annat syfte än studien i fråga, att anonymitet kan garanteras och att deltaga samtycker till alla delar i studien (Blomqvist et al., 2018). Vi har framför allt fokuserat på en öppenhet gentemot respondenterna genom att inför, under och efter utförda intervjuer bistå med tillräcklig och lättillgänglig information för den som önskat, vi var även noga med att försäkra oss om att respondenterna hade tillgodosett sig informationen (Jacobsen, 2017). En av respondenterna ville exempelvis inte ha någon information inför intervjuerna, då han trodde att det kunde påverka resultatet, och endast en av respondenterna var intresserad av att få den färdiga uppsatsen skickad till sig efter färdigställandet. Även om det inte var någon privat eller påfallande känslig information som samlades in så var det viktigt för oss att respondenterna kunde vara säkra på att inga enskilda individer, eller företag, kan identifieras i datamaterialet. Vi har därför i den mån det är möjligt anonymiserat den data vi valt att presentera, bland annat genom att inte ange exakt ålder eller andra detaljer som kan kopplas till en specifik individ (Jacobsen, 2017).
