Kryprumsgrundläggning i trähus

Kryprumsgrundläggmng i trähus

Foundation with Crawl Space

in Wooden Houses

TräteknikRapport nr 65

TrätelcnikCentrum

TräteknikCentrum

I N S T I T I T I - . T F O R T R A T F . K N I S K F O R S K N I N G

S:icJisli Iiimiiiiu- IfooJ TcJniologv Rcscjnh

RÄTTELSE

TräteknikRapport nr 65/1 8601005

Bergström, B, Samuelsson S: Kryprumsgrund1äqgning i trähus Sid 5 6 , s i s t a s t y c k e t nerifrån, s i s t a o r d e t , första meningen s k a l l vara tillräckligt.

( d e l f i n a n s i e r a t av BFR Dnr 791267-5)

Foundation with Crawl Space in Wooden Houses

TräteknikRapport nr 65 Nyckelord condensation cvawl space foundations insulation residential construction vapor barriers ventilation Stockholm november 1985

Rapporter från TräleknikCcntrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Icchnology Researeh comprise complete accounts for research residts. or summaries, surveys and dies. Puhlished reports hear the desigtuition I or P and are nionhered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industnjrc narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedi.sh Institute for Wood Technology Re-search .serves the five branches of the industry: saw-nulls, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the ba.sis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research imits are also located in Jönköping and Skellefteå.

SAMMANFATTNING 4 1 . INLEDNING 5

1.1 P r o j e k t e t s s y f t e 6 1.2 P r o j e k t e t s uppläggning 6

2. HUSENS TEKNISKA UTFÖRANDE 7 2.1 Hus 1 . Referenshus. K a l l krypgrund 11

2.2 Hus 2. I n n e l u f t s v e n t i l e r a d e kryprum 11 2.3 Hus 3. Referenshus. K a n a l d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t 15 2.4 Hus 4. K r y p r u m s d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t 18 2.5 Byggnadsplats 21 3. BYGGSKEDET 21 3.1 E r f a r e n h e t e r från p r o j e k t e r i n g och byggande 28 3.2 Kostnader 30 3.3 Täthetsmätningar och värmefotografering 30

3.4 D i s k u s s i o n av mätresultaten 34 4. MÄTNINGAR UNDER FÖRSÖKSPERIODEN 35

4.1 Mätningar av S r s v a r i a t i o n e r 35 4.2 Mätning av d y g n s v a r i a t i o n e r 37 4.3 Övriga mätningar 44 4.4 D i s k u s s i o n av mätresultaten 45 5. UTVÄRDERING AV PROJEKTET 47 5.1 Allmänt omdöme 47 5.2 U t v e c k l i n g i omvärlden 51 5.3 Förslag t i l l konstruktionsförbättringar 56 5.4 Förslag t i l l f o r t s a t t arbete 58 6. LITTERATUR 59 7. SUMMARY 60 BILAGA 1-7

FÖRORD

Det här redovisade p r o j e k t e t är en fortsättning på t i d i g a r e etapper av samma p r o j e k t . Först g j o r d e s , med stöd från BFR, en översiktlig s t u d i e av e r f a r e n h e t e r från hus med s k varma kryprum. T i d i g a r e byggda o b j e k t i n v e n t e -rades, e r f a r e n h e t e r n a sammanställdes och redovisades ( L i n k h o r s t ,

Samuelsson, 1979). Studien väckte i n t r e s s e hos dåvarande Träförädlings-byråns, numera TräteknikCentrum^ s t y r g r u p p Trähus, på vars uppdrag e t t för-s l a g t i l l e t t p r o v h u för-s p r o j e k t utarbetadeför-s. F i n a n för-s i e r i n g från Byggforför-skningför-s- Byggforsknings-rådet (BFR) och TräteknikCentrum har möjliggjort genomförandet.

Husen byggdes under sommaren 1981, v a r e f t e r i n f l y t t n i n g s k e t t i t r e av hu-sen v i d o l i k a tillfällen under hösten 1981 och sommaren 1982. Ännu sommaren 1984 står e t t hus tomt. E f t e r färdigställande av husen har f u k t - och tempe-raturmätningar genomförts e n l i g t u t a r b e t a t program. I n j u s t e r i n g s - och flö-desmätningar g j o r d e s då husen var färdigställda. Täthetsmätningar och värm e f o t o g r a f e r i n g genovärmfördes under v i n t e r n 1981/82 och hösten 1983. J u s t e -r i n g av v i s s a otäthete-r i husen med i n n e l u f t - och v a -r m l u f t s v e n t i l e -r i n g g j o r d e s i samband med g a r a n t i a r b e t e n sommaren 1982.

A v s i k t e n var a t t s l u t r a p p o r t e n s k u l l e föreligga hösten 1983. Mätperioden måste dock utsträckas något eftersom i n f l y t t n i n g e n i husen ännu i n t e s k e t t i a l l a hus.

H u l t s f r e d s h u s har d e l t a g i t i p r o j e k t e t i egenskap av husleverantör och kon-struktör av husen, huvudsakligen genom Tore Falkenhaug och Bo Johansson. Svenska Fläkt Evaporator har k o n s t r u e r a t och l e v e r e r a t ventilationsanlägg-ningarna samt monterat dem. Ansvarig där var Bo Ahnström. B j e r k i n g Ingen-jörsbyrå AB h a r h a f t hand om p r o j e k t l e d n i n g , k o n t r o l l , k o n s t r u k t i o n av grundsystem samt uppföljning, mätning och r e d o v i s n i n g av p r o j e k t e t i s i n h e l h e t . Gert Waxell har utfört t e r m o g r a f e r i n g och täthetsmätningar.

Husen har byggts av byggnadsfirman Br E r i k s s o n i (Jsterbybruk och v e n t i l a -tionsanläggning av Fläkt Installatör i Uppsala.

Av de två angivna författarna h a r Björn Bergström främst svarat för genomförande samt uträkning av mätningar och Sture Samuelsson för p r o j e k t l e d -n i -n g , k o -n s t r u k t i o -n e r samt r e d o v i s -n i -n g av p r o j e k t e t . U-nder p r o j e k t e t s bygg-f a s medverkade även Rune K a l l i n med byggledning och k o n t r o l l . Barbro Ekström har g j o r t en första u t s k r i f t av m a n u s k r i p t e t .

Mätningar av f u k t och temperatur har genomförts under två hela år, 1982 och 1983. F u k t i g h e t e n i de i n n e l u f t s - och v a r m l u f t s v e n t i l e r a d e kryprummen över-s t i g e r över-sällan 55 % RH. I de k a l l a kryprummen kan den r e l a t i v a f u k t i g h e t e n b l i ca 85 %, något lägre där v a r m l u f t s k a n a l e r n a är förlagda.

Med varma kryprum får man varma golv och god k o m f o r t . Denna undersökning har i n t e i n r i k t a t s på a t t mäta e n e r g i b e s p a r i n g . Byggnads och i n s t a l l a -t i o n s -t e k n i k är r e l a -t i v -t enkel men s-täller s -t o r a krav på u-tförande-t på såväl f a b r i k som byggnadsplats för a t t tillfredsställande täthet i grundlådan s k a l l kunna uppnås. I de två husen med varma grunder sker luftläckage u t genom marken. Tätskiktet i form av en p l a s t f o l i e är svårt a t t foga och an-s l u t a t i l l b l a genomgående rör.

Anvisningar ges t i l l förbättrat utförande. Den byggnads och i n s t a l l a t i o n s -t e k n i s k a u -t v e c k l i n g e n har under senare år v a r i -t snabb och därför bör grund-systemen anpassas t i l l d e t t a , v i l k e t ger möjligheter t i l l förenklingar. Försöken har v i s a t hur man kan utföra säker källarlös grundläggning utan r i s k för fuktskada genom a t t utforma k o n s t r u k t i o n e r och v e n t i l a t i o n på e t t lämpligt sätt.

1. INLEDNING

I en t i d i g a r e r a p p o r t från Byggforskningsrådet (BFR) ( L i n k h o r s t ,

Samuelsson, 1979) redovisas e r f a r e n h e t e r av s k i n n e l u f t s v e n t i l e r a d e utrym-men i trähus.

Under de s i s t a 1520 åren har f l e r a o l i k a försök g j o r t s med j r i n e l u f t s v e n t i -lerade kryprum. O l i k a v a r i a n t e r har tillämpats i o l i k a s y f t e n men ingen har fått någon större s p r i d n i n g .

De fördelar e t t varmt kryprum kan ge är följande:

L i t e n t e m p e r a t u r s k i l l n a d mellan k r y p r u m s l u f t e n och i n n e l u f t e n , v i l k e t medför a t t man får en k o n s t r u k t i o n med varma g o l v .

- Gynnsammare fuktförhållanden som gör skaderisken mindre och minskar fuktrörelser.

- Enklare bjälklågskonstruktioner och e t t mera e n h e t l i g t byggande, v i l k e t t ex medför a t t samma element kan användas för källarbjälklag och k r y p -rumsbjälklag.

- Möjlighet t i l l energibesparing t ex genom lämplig v e n t i l a t i o n , genom a t t spillvärme från i n s t a l l a t i o n e r kan t i l l v a r a t s och på grund av mindre k a l l exponerad y t a .

Möjlighet t i l l e n k l a r e i n s t a l l a t i o n e r . Utrymmet kan användas för d i s t r i -b u t i o n av v e n t i l a t i o n s l u f t och v a r m l u f t .

Den inledande s t u d i e n visade a t t e t t f l e r t a l lyckade försök genomförts. Dock kvarstod en d e l frågor som man borde få svar på. Diskussioner med o l i k a i n t r e s s e n t e r visade också a t t d e t fanns e t t s t o r t i n t r e s s e för f o r t -s a t t a för-sök med denna t y p av kryprum.

I u t r e d n i n g e n föreslogs a t t a r b e t e t borde fortsätta genom a t t p r i n c i p e r n a tillämpades på provhus. Genom a t t väl dokumentera f u k t - och värmeförhållan-dena i de i n n e l u f t s v e n t i l e r a d e kryprummen, s k u l l e man kunna bedöma det byggnadstekniska och i n s t a l l a t i o n s t e k n i s k a utförandet s a m t i d i g t som t e o r e -t i s k a resonemang s k u l l e kunna v e r i f i e r a s .

Två s k i l d a p r i n c i p e r för v e n t i l a t i o n ansågs i n t r e s s a n t a a t t studera v i d a r e . - Kryprum som är v e n t i l e r a d e med i n n e l u f t , e v e n t u e l l t med vissa

arrange-mang för värmeväxling.

Kryprum använda som d i s t r i b u t i o n s k a n a l för uppvärmd l u f t .

Varmluftsuppvärmning av småhus h a r fått ny a k t u a l i t e t genom a t t nya e n e r g i -krav ställer högre -krav på ventilationsanläggningar. E t t e n k e l t sätt a t t d i s t r i b u e r a v a r m l u f t är a t t u t n y t t j a krypgrunden för d e t t a ändamål. E t t f l e r t a l av de ovannämnda fördelarna passar småhusindustrin väl. Spe-c i e l l t gäller d e t de möjligheter p r i n Spe-c i p e n ger beträffande förenklade bärande k o n s t r u k t i o n e r och i n s t a l l a t i o n e r . E t t s t o r t i n t r e s s e har därför v i -s a t -s för a t t fort-sätta för-söken -så a t t man når fram t i l l -säkra och ekono-miska lösningar.

S p e c i e l l t s k u l l e försöken ge svar på frågor beträffande t e k n i s k f u n k t i o n , lämpliga k o n s t r u k t i o n s - och produktionssätt samt ge i n f o r m a t i o n om ekonomi i såväl b y g g s t a d i e t som under husets användningstid.

Genom p r a k t i s k a försök s k u l l e användbara k o n s t r u k t i o n e r u t v e c k l a s i öve-rensstämmelse med småhustillverkares p r o d u k t i o n s t e k n i k men e n k l a r e och b i l l i g a r e än dagens k o n s t r u k t i o n e r . Fanns d e t möjlighet a t t förenkla väggoch bjälklagskonstruktioner, a t t åstadkomma förenklingar vad gällde i n s t a l

-l a t i o n s s y s t e m , samt a t t senare minska grund-läggningsdjup och kryprumshöjd? S a m t i d i g t s k u l l e bygg- och montageteknik samt arbetsmetoder för a t t under-lätta i n s t a l l a t i o n s a r b e t e n undersökas. P r o d u k t i o n s - och d r i f t s k o s t n a d e r borde klarläggas och genom klimatmätningar s k u l l e f u n k t i o n e n b e l y s a s , såväl beträffande t e k n i k som k o m f o r t , v i d o l i k a u t f o r m n i n g och u t n y t t j a n d e av kryputrymmen.

1.2 P r o j e k t e t s uppläggning

Två s k i l d a p r i n c i p e r för v e n t i l a t i o n e n av kryprummen har s t u d e r a t s . V e n t i l a t i o n med i n n e l u f t .

V e n t i l a t i o n med uppvärmd l u f t .

Dessa p r i n c i p e r har jämförts med mera t r a d i t i o n e l l a lösningar genom a t t f y -ra hus byggts.

Hus 1. Referenshus. K a l l t kryputrymme

Hus 1 byggdes på k o n v e n t i o n e l l t sätt med k a l l kryprumsgrundläggning. Det uppvärms med vattenburen elvärme och v e n t i l e r a s v i a värmeväxlare.

Hus 2. Hus med i n n e l u f t s v e n t i l e r a t kryprum

I hus 2 c i r k u l e r a s r u m s l u f t e n genom krypgrunden med separat fläkt. Det upp-värms med vattenburen elvärme och v e n t i l e r a s genom värmeväxlare.

^^?_2l_5?^?£^[l?^^5 ~ '^sUt kryputrymme - k a n a l d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t Hus 3 byggdes med k o n v e n t i o n e l l krypgrund. Det uppvärms med v a r m l u f t som d i s t r i b u e r a s v i a kanalsystem i grunden. R e t u r l u f t v i a värmeväxlare.

Hus 4. Hus med v a r m l u f t s v e n t i l e r a t kryprum

Hus 4 byggdes med krypgrund som u t f o r m a t s för v a r m l u f t s d i s t r i b u t i o n . Retur-l u f t v i a värmeväxRetur-lare.

Temperatur och fuktfördelning i grund och bjälklag har r e g i s t r e r a t s r e g e l -bundet under en p r o v p e r i o d av ca 2 1/2 år. I krypgrunderna fanns e t t a n t a l mätpunkter r i g g a d e för temperaturmätningar v i d dessa mättillfällen. Några gånger per år gjordes k o n t i n u e r l i g a mätningar under vardera ca 1 veckas t i d . Mätvärdena samlas i n c e n t r a l t t i l l en s k r i v a r e p l a c e r a d i e t t av hu-sens garage v i a l e d n i n g a r dragna i takhöjd mellan husen.

2. HUSFN5 TEKNISKA UTFÖRANDE

De hus som valdes för p r o j e k t e t är f y r a enplanshus, s k Rikemanshus, med beteckningen B92 från H u l t s f r e d s h u s ( f i g u r 1 ) .

Hustypen valdes för a t t p r o b l e m a t i k e n med de varma kryprummen s k a l l b l i så k l a r t b e l y s t som möjligt. I e t t t i d i g a r e skede fanns 1 1/2-plans hus med i d i s k u s s i o n e n . Övervåningens uppvärmning med v a r m l u f t ger dock en d e l e x t r a problem som bör studeras separat och e j i samband med d e t t a p r o j e k t . Så t ex kan man även där välja k a n a l d i s t r i b u t i o n av v a r m l u f t e l l e r d i s t r i b u -t i o n i u-trymmen i bjälklag e l l e r bakom s-tödbensväggar. L i k a r -t a d e problem gäller hus med källare.

De f y r a husen var h e l t l i k a med undantag av grund- och bjälklagskonstrukt i o n e r sambjälklagskonstrukt bebjälklagskonstrukträffande uppvärmning och v e n bjälklagskonstrukt i l a bjälklagskonstrukt i o n . Hus 1 och 3 var r e f e -renshus med k a l l a kryprum. Hus nr 1 är k o n v e n t i o n e l l t byggt, v e n t i l e r a t och uppvärmt. Hus nr 3 är k o n v e n t i o n e l l t byggt men uppvärmt med k a n a l d i s t r i -buerad v a r m l u f t .

Hus nr 2 och 4 har båda s k varma kryprum. Hus nr 2 är k o n v e n t i o n e l l t upp-värmt och grunden är i n n e l u f t s v e n t i l e r a d , medan hus nr 4 är uppupp-värmt med i grunden d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t .

K o n s t r u k t i o n e n av grunden v i s a s i f i g u r 2 och 3. Hus 1 , 3 och 4 har pålade grunder med pålplintar och därpå lagda p l a t s g j u t n a b e t o n g b a l k a r . Hus 2 har en p l a t s g j u t e n betongsula och därpå en av betong g j u t e n sockelmur. För hus 1 och 3, som har k a l l a kryprum, har grundmuren i s o l e r a t s med 30 mm mi-n e r a l u l l och för de hus som har varmt kryprum, hus 2 och 4, är i s o l e r i mi-n g e mi-n 120 mm. I s o l e r i n g e n s a t t e s i formen och motgöts. Volymvikten för m i n e r a l -u l l e n var 140 kg/m-^. I överkant, som tätning mot bjälklag, användes 50 mm m i n e r a l u l l av lättare t y p (30 kg/m-^). Utanpå m i n e r a l u l l e n anbringades en p l a s t f o l i e , 0,2 mm t j o c k .

Denna p l a s t f o l i e veks över s y l l e n och fästes ner med en 16 mm t j o c k p l y -woodskiva. Plywoodskivan v a r indragen ca 3 cm från s y l l e n s y t t e r k a n t så a t t det b i l d a d e s e t t utrymme som kunde f y l l a s med fogskum e f t e r bjälklagets montering. P l a s t f o l i e n svetsades senare med hjälp av s p e c i e l l a värmedon som tillhandahölls av Tenotät, se f i g u r 27.

ENTREVÄNING

B o s t a d s y t a : 9 1 . 5 n'

?6.5

g.

r

2 . 40

s

SEKTIOK

36x120 t r y c k i m p r 20x90 t a f f i b e r d u b b e l b r e d d t y p : g u U f i b . 1651 b j ä l k l d g s k o r v ^ j u d t ä t n i n g me q u m m i l i s t 150x150vent.hfll I. , T » _{30 m i n . u U t y p : 335-00} 200 btQr- 50 s a n d 0,2 p l a s t f o l i e p 600 100 g r o v g r u s d r ä a - r o r av t e g e l ^ 90 med s t y r r i n g a r

F i g u r 2. Grundkonstruktion för hus 1 och 3.

1

t ä t n i n g m e d p u - s k u m 36x120 t r y c k i m p r 2 0 - 9 0 t ä t f i b e r d u b b e l b r e d d typ: g u l l f i b . 1651 i s o l . v i d h ö r n e n l . p l a n r i t n .

i

»-16 plywood som k l ä m m e r f o l i e n mot syll I — 50 min u l l t y p : RW 1331-00 200 b t g . 1 2 0 m i n u l l typ:RW 135-00 0.2 p l a s t f o l i e ^ 1 0 0 m i n u l l t y p : RW 335-00 ^ ^ 1—30min.uU • 600

mnnnmjj)i|iiri)uX,|

0,2 p l a s t f o l i e -100 g r o v g r u s - d r ä n . r o r av t e g e l 0 90 med s t y r r i n g a r

Figur 3. G r u n d k o n s t r u k t i o n , hus n r 2. I p r i n c i p samma g r u n d k o n s t r u k t i o n användes för hus 4 men då med b a l k a r på pålar och p l i n t a r .

dessa grunder lades en 30 mm t j o c k m i n e r a l u l l s s k i v a med samma v o l y m v i k t . Denna höga v o l y m v i k t valdes med hänsyn t i l l a t t grunderna under p r o v p e r i o -den s k u l l e vara t r a f i k e r a d e och a t t en lättare m i n e r a l u l l då i n t e s k u l l e ha tillräcklig hållbarhet. I de k a l l a kryprummen lades istället för i s o l e r i n g e t t l a g e r sand som skydd för p l a s t f o l i e n . För a t t underlätta k r y p n i n g i kryprummen lades banor av spånskivor u t .

I de referenshus som har k a l l a kryprum är bjälklagen av k o n v e n t i o n e l l trä-k o n s t r u trä-k t i o n , d v s den bärande trä-k o n s t r u trä-k t i o n e n utgörs av träbjälträ-kar och i s o l e r i n g e n l i g g e r på en t r o s s b o t t e n upplagd på bärläkt. G o l v m a t e r i a l e t är spånskiva.

Bjälklagen i de varma kryprummen är av ytbärande s k N a i l Web-konstruk-t i o n . I k o r Web-konstruk-t h e Web-konstruk-t uWeb-konstruk-tgörs k o n s Web-konstruk-t r u k Web-konstruk-t i o n e n av en spånskiva, som b i l d a r g o l v , stående l i v av korrugerad stålplåt, vars tandade kanter är pressade i n i spånskivan, samt i underkant träreglar, som i d e t t a f a l l utgör dragzon. Bjälklagen har en öppen undersida och i s o l e r i n g har u t e s l u t i t s . Det förut-sätts a t t i s o l e r i n g e n på grundmur och mark, förutom a t t den fungerar som värmeisolering, även fungerar dämpande för s t e g l j u d .

S p e c i e l l a åtgärder har v i d t a g i t s för a t t a n s l u t n i n g a r mellan grund och bjälklag s k a l l b l i täta.

Husens väggar, bjälklag och tak byggs av element med bredden 12 m. De är uppbyggda av v i r k e , i s o l e r i n g och s k i v o r på e t t r e l a t i v t k o n v e n t i o n e l l t sätt. Monteringsmetoden för tak a v v i k e r dock från den v a n l i g a i branschen

förekommande.

Husen är s a m t l i g a u t r u s t a d e med värmeåtervinningssystem av t y p Rexovent från Svenska Fläkt Evaporator. 1 2 0 8 0 50 MIN U L L T Y P Rw 3 B « 0 ^ " ' ^ ' ^ G A L L E R F O R H U S N R . 2 , t ^' / / y / ^ / 1 0 0 0 ! G R U N D L Ä G G K PÅ S Y U A R G A L L E R F O R H U S N R 2 .•.•••^•'.'^--,v.T,nrir - 3 0 MIN U L L T Y P RW 3 3 S - 0 0 G A L L E R F Ö R H U S N R 1. 3 1 - 1 2 0 M I K U L L T Y P RW 3 3 5 - 0 0 G A U E R F O R M U S N R 2.4 F i g u r 4. Grundplan för hus 1-4.

11 2.1 Hus 1 . Referenshus. K a l l krypgrund

Grundläggning

K o n v e n t i o n e l l o i s o l e r a d g r u n d m u r s k o n s t r u k t i o n ( f i g u r 2 ) . Bottenbjälklag

Träbjälklag i k o n v e n t i o n e l l t utförande med fullständig i s o l e r i n g . Uppvärmning

Direktvärme genom v a t t e n b u r e n elvärme. V e n t i l a t i o n av hus

Balanserad t i l l - och frånluftsventilation med värmeåtervinning. H e l t e n l i g t standard från H u l t s f r e d s h u s . T i l l u f t genom takdon. Kondensvattenavlopp från aggregat på v i n d ( f i g u r 5 ) . V e n t i l a t i o n av grund Är v i a frånluftsventil a n s l u t e n t i l l husets c e n t r a l e v a k u e r i n g . Q t i l l Qr Ä = ^0 = 36 m^/h _{^^^^ från} 2.2 Hus 2. I n n e l u f t s v e n t i l e r a t kryprum Grundläggning

I s o l e r a d grundmur och mark e n l i g t f i g u r 3. Bottenbjälklag

Ytbärande bjälklag i s k N a i l Webkonstruktion. öppen undersida. Ingen i s o -l e r i n g . S y -l -l i s o -l e r i n g med p o -l y s t y r e n och tätning med fogskum.

Uppvärmning

Direktvärme genom v a t t e n b u r e n elvärme. V e n t i l a t i o n av hus och grund

Balanserad t i l l och frånluftsventilation med värmeåtervinning e n l i g t s t a n -dard ( f i g u r 6) från H u l t s f r e d s h u s .

Med separat cirkulationsfläkt blåses r u m s l u f t ned i grunden och släpps t i l l b a k a t i l l bostaden v i a g o l v g a l l e r under fönster. Från början var denna fläkt monterad i en garderob i kapprummet. Den i s o l e r a d e s med 3 cm m i n e r a l -u l l s i s o l e r i n g . Eftersom fläkten gav -upphov t i l l e t t högt s t o m l j -u d f l y t t a d e s den senare ned i kryputrymmet. L u f t e n fördelas t i l l båda s i d o r om stödmuren med hjälp av en k a n a l .

Kanaler hopmonterades och nedlades i grunden innan bjälklaget monterades. E f t e r husresningen hängdes kanalerna upp i bjälklaget och en kanalfläkt med ljuddämpare monterades. Håltagning, tätning samt montering av g o l v g a l l e r och r e t u r l u f t g a l l e r utfördes av byggnadsentreprenören på p l a t s e n .

tg > 17 'C v i s a r beräkningar a t t v e n t i l a t i o n e n kräver e t t flöde på

250-300 m^/h ( T t m 2 0 °C).

Fläktens flöde kan v a r i e r a s mellan O och 400 m^/h (O 7,3 oms/h i k r y p -grunden) .

Under provperioden s k u l l e o l i k a luftflöden inställas.

E t t a l t e r n a t i v t utförande d i s k u t e r a d e s också. I stället för a t t som i d e t nu utförda a l t e r n a t i v e t , där l u f t e n från kryprummet blandas med r u m s l u f t e n , s k u l l e den v i a kanaler ha förts t i l l b a k a t i l l värmeväxlaren. På grund av värmeförlusterna i krypgrunden s k u l l e dock temperatursänkningen på k r y p -r u m s l u f t e n b l i fö-r s t o -r med d e t t a utfö-rande. Med no-rmal luftmängd

(q < 80 m-^) b l i r Tj^p t i l l värmeväxlaren för låg (bör e j u n d e r s t i g a 18 *C) och e l - s p i r a l e n får lång i n k o p p l i n g s t i d .

13 (ll4;vÅ80 I IN A © VÅ>jlNC-SPLAN

©

0

J. L IL

SEKTION

OBS!

Ventil i torpargrund

instölles enl spoltmött

i tabell ovan

Insektsnät spikas över

ventil mot bjölklag

<4

5 3

15 2.3 Hus 3. Referenshus. K a n a l d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t

Grundläggning

K o n v e n t i o n e l l o i s o l e r a d g r u n d m u r s k o n s t r u k t i o n ( f i g u r 2 och 8 ) . Bottenbjälklag

Träbjälklag i k o n v e n t i o n e l l t utförande med fullständig i s o l e r i n g . Uppvärmning och v e n t i l a t i o n av hus och grund ( f i g u r 9)

Balanserad t i l l och frånluft med värmeåtervinning. Eftervärmning med v a t -t e n b a -t -t e r i för -tillförsel av huse-ts värmebehov. De-t-ta är p l a c e r a -t i en gar-derob i h a l l e n . För a t t uppnå tillräckligt luftflöde för uppvärmningen t a s r e t u r l u f t v i a två v e n t i l e r i h a l l t a k e t . På kanalen mellan dessa v e n t i l e r och fläktenheten är e t t f i l t e r p l a c e r a t som är åtkomligt på vinden. T i l l u f -ten d i s t r i b u e r a s i e t t kanalsystem som är p l a c e r a t i krypgrunden. Kanalerna har standardutförande, är i s o l e r a d e i förhållande t i l l d e t k a l l a kryprummet och försedda med t i l l u f t s d o n under fönster. Arbetena med montage och i s o l e -r i n g av kanale-rna i g-runden skedde innan huset monte-rades. De monte-rades på s p e c i e l l a konsoler och försågs med slang och n i p p e l för montage t i l l bjälk-l a g e t . E f t e r d e t a t t huset monterats ansbjälk-löts sbjälk-langarna t i bjälk-l bjälk-l t i bjälk-l bjälk-l u f t s d o n e n samt i s o l e r a d e s . Uppvärmningsluften tillförs rummen v i a s p a l t l u f t s s p r i d a r e som är placerade i g o l v . Spalten är j u s t e r b a r för inställning av tillförd e f f e k t .

Framledningstemperaturen på varmvattnet från elpannan t i l l eftervärmnings-b a t t e r i e t är s t y r d av en utomhusgivare.

I r e t u r l u f t k a n a l e n s i t t e r en k a n a l g i v a r e som känner av husets temperatur och v i a en självverkande t e r m o s t a t v e n t i l ( p l a c e r a d v i d eftervärmningsbatte-r i e t ) föeftervärmningsbatte-rhindeftervärmningsbatte-ras öveeftervärmningsbatte-rtempeeftervärmningsbatte-ratueftervärmningsbatte-r i huset v i d t ex s o l s k e n , se f i g u eftervärmningsbatte-r 7.

K GT2

f

E l -panncf

41

GTl fö

r O

-»-////•»• F i g u r 7. Reglersystem för uppvärmningssystem. Termisk tvåvägsventil l e v e r e r a d av Fläkt.

GT-1 Avkänner återluftens temperatur och s t y r framledningsflödet. GT-2 Avkänner utomhustemperaturen och s t y r f r a m l e d n i n g s t e m p e r a t u r

d i s t r i b u t i o n s k a n a l f ö r varm lu f t

GRUNDLÄGGNING.BJÄLKLAG LIKA HUS1

I I

Figur 8. Grundkonstruktion för hus 3. K a n a l d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t . För v e n t i l e r i n g av kryprummet har en frånluftsventil p l a c e r a t s där. Den är a n s l u t e n t i l l d e t c e n t r a l a v e n t i l a t i o n s s y s t e m e t .

Förläggningen av v a r m l u f t k a n a l e r n a t i l l kryprummet var föremål för ingående d i s k u s s i o n e r . Denna förläggning ger den värmetekniskt bästa lösningen men är m o n t e r i n g s t e k n i s k t svårarbetad. A l t e r n a t i v t kan v a r m l u f t s k a n a l e r n a p l a -ceras i t a k , varigenom man löser en d e l p r a k t i s k a problem. Så s k u l l e man a n t a g l i g e n förfara om man endast var i n t r e s s e r a d av d e t som bäst lämpar s i g för dagens byggsätt.

Entydiga r a p p o r t e r t a l a r dock emot t a k d i s t r i b u t i o n av v a r m l u f t , eftersom den ger sämre termisk komfort.

E t t av p r o j e k t e t s s y f t e n var a t t undersöka möjligheten a t t använda k r y p -grunden som fördelningskanal i stället för v a n l i g a kanaler och e j a t t jäm-föra g o l v - r e s p e k t i v e t a k d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t . Därför valdes utjäm-förandet med kryprumsförlagda k a n a l e r .

17 m I 03 <

m

Jr-" 1

<

I

<

o

I

o

E C-i CD > CD (-1 (D Zi JD •rH C-I 4-1 (O •H T3 >—) CO C CD ^ CO x: Cl :o (<-E 0) •M CO CO CO c _o

-4-J c > ON D

Samma som hus n r 2 ( f i g u r 3 ) . Bottenbjälklag

Samma som hus n r 2.

Uppvärmning och v e n t i l a t i o n av hus och grund ( f i g u r 10)

Huset är försett med e t t kompaktaggregat för balanserad t i l l - och från-l u f t s v e n t i från-l a t i o n med eftervärmningsbatteri (Ffrån-läkts Termovent). Detta är p l a c e r a t i en garderob i e t t kapprum, som i s o l e r a t s e x t r a med 5 cm m i n e r a l -u l l .

U t e l u f t och r e t u r l u f t från h a l l e n blandas i fläkten, uppvärms i varmvatten-b a t t e r i e t och släpps därefter u t i den i s o l e r a d e grunden. L u f t e n söker s i g t i l l b a k a v i a g o l v g a l l e r i v a r j e rum.

Tilluftfläkten har 3 o l i k a varvtalslägen. Anläggningen är i n j u s t e r a d för varvtalsläge 3. Om man ställer i n anläggningen på e t t lägre v a r v t a l minskas utomhusluftsflödet och v i d ökat v a r v t a l ökar utomhusluftsflödet.

Framledningsvattnet s t y r s av en utomhustermostat. tJvertemperatur i huset på grund av t ex solsken motverkas av en självverkande t e r m o s t a t på f r a m l e d -ningen med känselkroppen p l a c e r a d i r e t u r l u f t k a n a l e n .

Varmluften fördelas i krypgrunden med e t t e n k e l t kanalsystem t i l l båda s i -dor om stödmuren.

E t t övertryck på 10-20 Pa är nödvändigt för a t t man s k a l l erhålla jämn för-d e l n i n g över för-donen. Detta meför-dför r i s k för läckage i krypgrunför-den och man måste därför vara e x t r a noga med åtgärder för a t t förhindra a t t sådana problem uppstår. På r i t n i n g e n föreslås en s p e c i e l l p l a c e r i n g av d i f f u s i o n s -spärr och tätning med fogskum.

19 \

<

3 r • —

D

V

L - J

U

- t O

X

T

CD > -Q CD t i (U D JJ •H Cl 4-> CO •H "O CO E D Cl Q. >N CO D C :o •*-> CO CO CO c _o o Cl D

L 2 . 0 \ 4-^32 19 * 3 2 . 5 3 • 3 1 . 9 6 • 3 1 . 7 8 \22.ti. ' 3 1 . 8 0 • 3 1 . 8 5 • 3 3 . 5 3 ' • ' • • : ; v : ; -.? 3 1 . 5 i . 3 5 . 0 7 ^ (TI * 27.03 in' • 3 6 . 6 2 • 3 6 . 9 0 oo " a» • 3 5 . 9 9 • 3 7 . 2 3

21 2.5 Byggnadsplats

E f t e r undersökningar av f l e r a a l t e r n a t i v a byggområden valdes e t t tomtområde i Örbyhus. De f y r a tomterna l i g g e r öster om Gyllbyvägen, v i l k e n l i g g e r ca 1 - 1 1/2 m högre än tomtmarken. Grundundersökning visade a t t markförhål-landena v a r i e r a d e s t a r k t för de o l i k a husen. Se k a r t a , f i g u r 1 1 . E t t mindre f a s t m a r k s p a r t i förkom inom tomt 2 men i övrigt bestod undergrunden av 1-3 m l e r a på morän. Leran var i den övre metern av torrskorpekaraktär och där-under lös (skjuvhållfasthet 10-12 kPa). Den där-underliggande moränen var enl i g t utförda sonderingar a t t b e t r a k t a som f a s t . Grundvattenytan k o n s t a t e r a -des l i g g a 1,4 m under b e f i n t l i g marknivå. Leran kunde b e t r a k t a s som normal-k o n s o l i d e r a d , d v s v a r j e lastönormal-kning s normal-k u l l e normal-kunna medföra sättningar. Endast hus nr 2 kunde därför grundläggas på s u l o r , eftersom d j u p e t i f a s t morän i n t e var mer än ca 1 m. För de övriga husen ansågs det nödvändigt med grundförstärkning genom pålning. Pållängden bedömdes t i l l ca 5-8 m.

3. BYGGSKEDET

Undergrunden visade s i g vara ganska b l o c k i g och därför blev i de f l e s t a f a l l i n t e pållängden så lång som beräknats. För hus nr 3 f i c k några pålar ersättas med g j u t n a p l i n t a r på grund av svårigheten a t t slå pålar.

F i g u r 13. Grund för hus nr 1 .

Figur 14.

Grund hus 2 och 4 Hjärtmur med öpp-ningar som möjlig-gör tvärcirkula-t i o n av l u f tvärcirkula-t .

23

Figur 15. Grund för hus 3. B i l d e n v i s a r också kanalsystem för v a r m l u f t s -d i s t r i b u t i o n .

Figur 16. Utförande av k a l l a kryprum e f t e r k o m p l e t t e r i n g med sand. B i l d e n v i s a r också svårigheterna a t t på e t t e f f e k t i v t sätt få tätt med p l a s t f o l i e n k r i n g installationsrör i mark utan a t t v i d t a e x t r a tätningsåtgärder.

Figur 17.

D e t a l j av i s o l e r i n g och a n s l u t n i n g av p l a s t f o l i e i e t t varmt kryprum. Som framgår av f i g u r e n b l i r det i hörnen problem med a t t anbringa p l a s t f o l i e n på e t t snyggt sätt.

Figur 18. Monteringen av bjälklagselement har påbörjats. B i l d e n v i s a r ock-så de krypbanor av spånskivor som lades u t i de varma kryprummen för a t t underlätta k r y p n i n g och minska skador på i s o l e r i n g e n samt hur de bjälklagselement var uppbyggda som användes v i d byggandet av de varma kryprummen.

25

F i g u r 19. Gavelelement som försetts med en s y l l i s o l e r i n g av p o l y s t y r e n , v i l k e n tätats med polyuretanskum. Golvelementet består av en spånskiva som genom e t t plåtliv samverkar med en träregel i e l e -mentets underkant. Det ger en balkverkan som är tillräcklig för a t t k l a r a förekommande l a s t e r . B i l d e n v i s a r också a t t underkanten av bjälklagselementets s y l l d e l är genombruten av balkarnas

under-fläns, v i l k e t gav upphov t i l l otätheter, som b e s k r i v s senare i r a p p o r t e n .

F i g u r 20. För tätning mellan bjälklagselementen användes s p e c i e l l a r e g l a r som var uppbyggda av spånskivelister med m e l l a n l i g g a n d e porösa träf i b e r s k i v o r .

Figur 2 1 . S k a r v l i s t e r n a måste k o r t a s av för a t t ge utrymme för tätning med fogskum.

27

Figur 23. Fogtätning mellan bjälklagselement och s y l l

t i v n a t u r . I början av år 1980 tillfrågades Uppsala kommun och kommuner i närheten av Uppsala om man kunde tillhandahålla lämplig tomtmark för de f y r a provhusen. Endast Uppsala och T i e r p s kommuner hade något a t t erbjuda och e f -t e r e r f o r d e r l i g a u -t r e d n i n g a r beslu-tades i maj 1980 a -t -t man s k u l l e sa-tsa på f y r a tomter i Orbyhus i T i e r p s kommun. Detta t r o t s a t t markförhållandena där i n t e v a r i d e a l i s k a .

Anbud i n f o r d r a d e s från byggnadsentreprenörer och en kostnadssammanställning presenterades för Länsbostadsnämnden i början av j u l i 1980. Kostnaderna be-dömdes dock som a l l t för höga med hänsyn t i l l a t t p r o j e k t e t betraktades som en "egen r e g i b y g g n a t i o n " v a r v i d man e n l i g t d i r e k t i v från B o s t a d s s t y r e l s e n i n t e kunde acceptera kostnader som bedömdes högre än om anbudsförfarande i konkurrens hade tillämpats. E f t e r p r u t n i n g på utförande och standard och d i s k u s s i o n e r med byggentreprenör inlämnades i s l u t e t av september 1980 en låneansökan. Även dessa kostnader bedömde Länsbostadsnämnden dock som a l l t för höga. E f t e r y t t e r l i g a r e en p r u t n i n g upptogs nya förhandlingar med kommu-nen avseende b i d r a g t i l l pålningskostnader och med byggnadsentreprenören an-gående byggnadskostnaderna. Något b i d r a g från kommunen var i n t e möjligt a t t få och genom a t t b y g g s t a r t e n som u r s p r u n g l i g e n beräknats t i l l september-oktober 1980 förskjutits hade byggentreprenören genom andra åtaganden i n t e längre möjlighet a t t påbörja arbetena t i d i g a r e än f e b r u a r i - m a r s 1981. För a t t om möjligt kunna s t a r t a t i d i g a r e i n f o r d r a d e s nu nya anbud från andra entreprenörer.

I början av j a n u a r i 1981 accepterades Länsbostadsnämndens k r a v . Länsbostads-nämnden e f t e r l y s t e nu k r e d i t i v i n t y g . Under hösten 1980 hade Upplandsbanken g e t t m u n t l i g t k l a r t e c k e n för sådant. På grund av nya d i r e k t i v i samband med diskontohöjning i j a n u a r i 1981, såg s i g dock Upplandsbanken nu tvungen a t t säga n e j . Omgående gjordes framställning t i l l övriga t r e banker represente-rade i Örbyhus. Under f e b r u a r i 1981 löste s i g f i n a n s i e r i n g e n genom Uppsala Sparbank.

Igångsättningen av mark- och grundarbeten g j o r d e s den 6 mars 1981. Pålnings-arbetena blev problematiska genom a t t s t o r a j o r d s t e n a r förekom i r i k l i g om-f a t t n i n g . Pålmaterialet bestod av betongpålar med längderna 7-8 m som slogs med lösa bergskor. Genom a t t v i s s a pålar slogs mot j o r d s t e n måste b o r t s c h a k t n i n g av större sådana stenar ske på v i s s a ställen. För hus nr 4 t v i n g -ades man ersätta två pålar med p l i n t a r med dimension 400 x 400 mm.

Grundarbetena färdigställdes inom ca 1 månad. Samtidigt g j o r d e s de i n s t a l l a -t i o n s a r b e -t e n som var nödvändiga a -t -t färdigs-tälla innan husen mon-terades. Så-lunda monterades i s o l e r a t kanalsystem för hus nr 3. Detta kanalsystem monte-rades på konsoler utmed väggarna och var försett med muffar som lätt kunde a n s l u t a s t i l l v i d bjälklagselementet placerade don, se f i g u r 23.

29 Figur 25. Hus 3. Muffar för a n s l u t n i n g t i l l t i l l u f t s d o n monte-rade i bjälklags-element.

Det enda problemet här var a t t kanalsystemet hamnade m i t t för en v e n t i l a -tionsöppning i grunden. Kanalerna måste därför f l y t t a s l i t e längre från grundmuren för a t t man s k u l l e få tillfredsställande v e n t i l a t i o n av det k a l l a kryputrymmet.

Husen l e v e r e r a d e s och monterades under t i d e n 2227 a p r i l . E f t e r k o m p l e t t e -r i n g s a -r b e t e n va-r husen fullständigt fä-rdiga t i l l semeste-rn i bö-rjan av j u l i 1981.

Förutom s e d v a n l i g a b e s i k t n i n g a r g j o r d e s en noggrann funktionsmätning av ven-t i l a ven-t i o n s s y s ven-t e m e n i de o l i k a husen. Deven-tven-ta f i n n s r e d o v i s a ven-t i e ven-t ven-t separaven-t pro-t o k o l l som b i f o g a s ( b i l a g a 1 ) . Cirkulapro-tionsfläkpro-ten i hus nr 2, som har reg-l e r b a r t freg-löde, stäreg-lreg-ldes i n på 200 m-^/tim, v i reg-l k e t motsvarar 2,5 oms/tim. Av-s i k t e n var a t t d e t t a flöde Av-s k u l l e tillämpaAv-s under det förAv-sta åretAv-s mätpe-r i o d . Om d e t visade s i g a t t man av någon anledning behövde minska e l l e mätpe-r öka flödet s k u l l e d e t t a ske.

Vid b e s i k t n i n g av husen uppmärksammades d e t a t t ljudnivån för fläkten i hus nr 2 hade en oacceptabel nivå. Den gav s t o m l j u d , som f o r t p l a n t a d e s i g genom

3.2 Kostnader

Här nedan görs en översiktlig jämförelse av kostnaderna för de o l i k a husen, där hus n r 1 , som är e t t standardhus med k o n v e n t i o n e l l k o n s t r u k t i o n , utgör jämförelsebas. I förhållande t i l l d e t t a hus har de övriga tilläggs- och av-dragskostnader för o l i k a arbetsmoment.

Kostnadstillägg/avdrag för hus

Byggplatsarbeten + 3.000:- + 700:- + 5.000:-Husleverans och montering - 2.500:- + 500:- - 7.500:-I n s t a l l a t i o n , m a t e r i a l och + 4.500:- + 5.600:- + 7.000:-montering

Summa + 7.000:- + 6.800:- +

4.500:-Man bör dock notera a t t kostnadstillägg/avdrag är svåra a t t bestämma på e t t exakt sätt.

Genom a t t det endast har byggts e t t hus av v a r j e t y p har d e t i n t e b l i v i t nå-gon s e r i e e f f e k t . Viss hänsyn har dock t a g i t s t i l l d e t t a v i d beräkningen. Som framgår av uppställningen är s a m t l i g a s p e c i a l h u s något d y r a r e än huset i standardutförande. Genom förenklingar och bättre belåning är d e t möjligt a t t göra mer ekonomiska lösningar. Detta bekräftas också genom i n t e r v j u e r med företrädare för o l i k a företag som nu a r b e t a r med varma kryprum (se ka-p i t e l 5 ) . För hus n r 2 och 4 uka-pka-pskattas dessa av Fläkt Evaka-porator kunna uka-pka-p- upp-gå t i l l 2-3.000 k r .

3.3 Täthetsmätningar och värmefotografering

För a t t utröna om hus och grunder var a c c e p t a b e l t i s o l e r a d e och täta beslöts a t t hus n r 2 och 4 s k u l l e värmefotograferas och täthetsmätas.

Eftersom hus n r 2 ännu i n t e var bebott koncentrerades mätningarna först t i l l hus n r 4. Mätningarna utfördes under f e b r u a r i 1982 och r e s u l t a t e t r e d o v i s a s i b i l a g a 2 och 3. Det visade s i g a t t grundlådan i n t e hade tillräcklig tät-h e t . Med tät-hjälp av luftflödesmätningar, f i g u r 26, konstaterades a t t bjälklagselementen v a r otäta där bjälklagsbalkarnas underfläns g i c k igenom s y l l -p a r t i e t , se f i g u r 27.

31

F i g u r 26.

Mätning av l u f t -flödet med hjälp av anemometer.

Också i överkanten där bjälklagsskivorna möts kant mot k a n t , konstaterades en v i s s otäthet. Dessutom k o n s t a t e r a d e s otäthet genom p l a s t f o l i e n och e t t luftläckage genom marken. Som framgår av f i g u r 26 var u p p f y l l n i n g e n mot grundbalkarna otillfredsställande och d e t f y l l n a d s g r u s som användes var mycket luftgenomsläppligt.

Täthetsmätningen visade a t t man v i d 50 Pa övertryck får 3,4 luftomsättningar i timmen, alltså f l e r luftomsättningar än normen kräver, beroende på otäthe-t e r i grunden. Deotäthe-t var därför i n otäthe-t e m e n i n g s f u l l otäthe-t a otäthe-t otäthe-t genomföra samma mäotäthe-tning på hus n r 2. Huset borde först tätas och byggnadsarbetena a v s l u t a s så a t t f y l l n i n g e n kunde k o m p l e t t e r a s och påförd m a t j o r d få t i d a t t sätta s i g . Dess-utom hade d e t v a r i t önskvärt a t t huset hade v a r i t bebott en t i d före mät-ningen.

För a t t förbättra tätningen svetsades s a m t l i g a p l a s t f o l i e s k a r v a r på grund-murarnas väggar i hus 2 och 4. För d e t t a användes e t t s p e c i e l l t värmedon från Teno Tät, en i m p u l s g i v a r e av märket P o l y s t a r ( f i g u r 2 8 ) . Det ansågs i n t e nödvändigt a t t svetsa fogarna på marken under m i n e r a l u l l s i s o l e r i n g e n , e t t antagande som senare s k u l l e v i s a s i g f e l a k t i g t .

Figur 27. Bjälklagskanten med de otätheter som f i n n s , d e l s i r e g l a r n a i un-derkanten, d e l s i s k i v s k a r v a r n a . Figur 28. Täthetsprovning. övertryck/undertryck åstadkoms med hjälp av fläkt.

33

Figur 29.

Värmefotograf e r i n g med hjälp av IR-kamera.

I samband med g a r a n t i a r b e t e n tätades bjälklagselementen där underflänsen g i c k igenom bjälklagselementens s y l l p a r t i . Dessa arbeten utfördes på så sätt a t t man på i n s i d a n av s y l l d e l e n genom urskärning skapade en v-formad f o g , där balkans underregel går genom s y l l e n , v i l k e n f y l l s med fogskum.

I mars 1983 utfördes täthetsmätningar på de båda hus som v e n t i l e r a d e s med i n o m h u s l u f t för a t t man s k u l l e kunna k o n s t a t e r a om åtgärderna v a r i t t i l l -räckliga ( b i l a g a 3 ) .

Det går i n t e a t t dra någon bestämd s l u t s a t s om vad som orsakat de k o n s t a t e -rade förändringarna. Det framkom dock a t t den t o t a l a luftomsättningen v i d 30 Pa övertryck är större nu än v i d förra mätningen, v i l k e t v i s a r a t t huset har b l i v i t mer otätt. V i s s e r l i g e n hade grundlådorna b l i v i t tätare på grund av tätningsåtgärderna, men husens t o t a l a täthet hade försämrats. Detta kan möjligen bero på a t t b y g g m a t e r i a l e t t o r k a t u t och a t t tätningslisternas e f f e k t försämrats.

Undersökningen visade också a t t det s u g s / t r y c k s i n mängder av l u f t genom marken, som är mycket genomsläpplig. V i d rörgenomgångar och i p l a s t f o l i e n s skarvar läckte s t o r a mängder l u f t i n .

F i g u r 30. Värmedon av märket P o l y s t a r från Teno Tät a v s e t t för s v e t s n i n g av f o l i e r .

Hösten 1983 värmefotograferades och täthetsmättes hus nr 2 och 4, d v s de hus som var byggda med varmt kryprum, på n y t t ( b i l a g a 4 ) . Husen hade då stått ca 2 år och marken s a t t s i g . M a t j o r d hade l a g t s på men för hus n r 2, som var o b e b o t t , var markarbetena och anläggningen av trädgården i n t e av-s l u t a d e , v i l k e t de huvudav-sakligen var för huav-s nr 4. Man kan av mätrapporten utläsa a t t ingen av grunderna är a c c e p t a b e l t tät. Grunden för hus nr 4 t y c k s vara tätare än den för hus nr 2, men då husen sätts under t r y c k f i n n e r man a t t s t o r a luftmängder kommer i n v i a marken. S p e c i e l l t kan hög l u f t h a s t i g h e t (5 m/s v i d 50 Pa över-/undertryck) uppmätas där e l och avloppsrör går igenom p l a s t f o l i e n . Man f i n n e r dock otätheter även i p l a s t f o l i e n s övriga fogar mot mark. Mot vägg hade p l a s t f o l i e n s v e t s a t s men på marken hölls fogarna endast samman av den ovanpåliggande m i n e r a l u l l e n . Man borde även ha s v e t s a t p l a s t -f o l i e n mot mark samt tätat rörgenomgångarna med hjälp av s t o s a r limmade mot f o l i e n , v i l k e t är mycket besvärligt a t t utföra i e f t e r h a n d .

3.4 Diskussion av mätresultaten

Huvudproblemet t y c k s vara a t t göra grundlådan h e l t tät. K r i n g de rör som l a g t s ned i marken användes mycket luftgenomsläppligt m a t e r i a l men även an-nat g r u s m a t e r i a l i grunderna visade s i g vara mer genomsläppligt än väntat. Det är svårt a t t kombinera kraven på a t t j o r d m a t e r i a l e n i och v i d grunderna s k a l l ha l i t e n k a p i l l a r i t e t och s a m t i d i g t vara täta mot l u f t . Svetsning av f o l i e r och noggrant utförda tätningar mellan f o l i e r och rör, t ex genom l i m -made s t o s a r , s k u l l e kunna förbättra s i t u a t i o n e n . O l i k a arbetsmetoder måste studeras, så a t t d e t t a arbete i n t e b l i r oekonomiskt och ändå osäkert. Kanske är andra tätningsmetoder a t t föredra. (För y t t e r l i g a r e i n f o r m a t i o n , se ka-p i t e l 5.)

I t i d i g a r e mätningar kunde v i s s a otätheter i bjälklagskanterna k o n s t a t e r a s . Dessa tätades med fogskum och tycks nu vara a c c e p t a b e l t täta.

Byggkomponen-35 t e r bör studeras noga ur täthetssynpunkt och göras täta på f a b r i k , så a t t endast f o g a r återstår a t t göra på byggplatsen. Med rätt u t f o r m n i n g av dessa bör det i n t e vara omöjligt a t t få acceptabel täthet i överbyggnad och f o g mellan denna och grund. A t t åstadkomma tillräcklig täthet mot marken är e t t större problem.

4. MÄTNINGAR UNDER FÖRSÖKSPERIODEN

Mätningarna i de f y r a provhusen s t a r t a d e i j a n u a r i 1983 och avslutades i december 1984. För a t t bestämma årsvariationerna mättes temperatur och f u k -t i g h e -t 1 gång/mån. Dessu-tom genomfördes k o n -t i n u e r l i g a mä-tningar under 1 vecka v i d t r e o l i k a tillfällen.

E t t problem v i d mätningarna var a t t endast e t t hus var bebott från början. Första i n f l y t t n i n g e n skedde i september 1981 och under hela v i n t e r n 1981/82 fanns inga boende i hus n r 1 , 2 och 3. I hus nr 1 och 3 skedde i n f l y t t n i n g i j u l i 1982. Hus n r 2 står ännu obebott och uppvärmns t i l l ca 17 "C. Samma uppvärmning tillämpades i de övriga husen under den t i d de s t o d obebodda. I hus n r 3, referenshus med k a l l t kryputrymme och k a n a l d i s t r i b u e r a d v a r m l u f t , och i hus nr 4, med v a r m l u f t s v e n t i l e r a t kryprum, bor unga småbarnsfamiljer. Under v i n t e r n 1981/82 hade man v i s s a problem med värmesystemet. I s a m t l i g a hus användes en varmvattenpanna av märket CTC. E t t s y s t e m a t i s k t f e l uppstod på r e g l e r s y s t e m e t , v i l k e t innebar a t t pannorna överhettades och måste repa-r e repa-r a s . S p e c i e l l t drepa-rabbade d e t t a hus n repa-r 2 som underepa-r en repa-r e l a t i v t lång p e repa-r i o d under v i n t e r n 1981/82 s t o d h e l t utan uppvärmning.

Under en h u s v i s n i n g i oktober 1983 slogs värmen i hus n r 2 ifrån av miss-t a g . När värmen slogs på i november kom i n miss-t e cirkulamiss-tionsfläkmiss-ten igång. Detta r e s u l t e r a d e i a t t några mätvärden för hus n r 2 från hösten 1983 i n t e är r e l e v a n t a . Värmen i de bebodda husen har v a r i t avslagen under somrarna. Utomhusluftens temperatur och f u k t i g h e t har i a l l a redovisade diagram häm-t a häm-t s från den mehäm-teorologiska s häm-t a häm-t i o n e n i F i l m s kyrkby, som l i g g e r 10 km från örbyhus.

4.1 Mätningar av årsvariationer

T o t a l t mättes temperaturen i 16 o l i k a punkter i krypgrund och mark under v a r j e hus. Mätningen utfördes c e n t r a l t med en d i g i t a l termometer av f a b r i k a t F l u t e .

L u f t t e m p e r a t u r e n i krypgrunden r e g i s t r e r a d e s 1 3 x 3 mätpunkter e f t e r en l i n j e och på o l i k a höjd, 10 cm över mark i m i t t e n och ca 10 cm från g o l v s k i -vans undersida, r e s p e k t i v e 1 x 3 mätpunkter på andra sidan stödmuren u t e f t e r en l i n j e m i t t emellan golv och mark (se f i g u r 3 0 ) .

Marktemperaturen r e g i s t r e r a s m i t t i krypgrunden ca 10 cm under p l a s t f o l i e n . Marktemperaturen 0,6 m utanför krypgrunden mättes på 0,5, 1,0 och 1,5 m d j u p under markytan för a t t k o n t r o l l e r a frostnedträngningen. Denna mätning utför-des i n t e v i d hus n r 2 på grund av b l o c k i g mark.

• • • 1 - 3 4 - 6 7 - 9 H 10 1 ! I I ! ! I ! > B a 11 12 13 4-16 1 1 , 3 [ 2 . „ ^ : 8 , 13

_{! rH^o,6 m}

• 10 • 1 6 i 0 , 5 m

Figur 3 1 . Temperaturmätpunkter i krypgrunden.

• i s i l ,0 m

- 1 4 l l ,5 m

Den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n mättes i huset och i krypgrunden med e t t e l e k -t r o n i s k -t i n s -t r u m e n -t av f a b r i k a -t V a i s a l a .

I diagram 1 och 2 har månadsmätningarna under 1982 och 1983 sammanställts för de f y r a provhusen. Där redovisas r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n samt medel-temperaturen i krypgrunderna. Utomhuskurvorna är månadsmedelvärden.

I diagram 3 och 4 har kurvorna i diagram 1 och 2 omräknats t i l l a b s o l u t vat-t e n h a l vat-t (g/m^). Där ser man a vat-t vat-t l u f vat-t e n i de f y r a kryprummen innehåller unge-fär l i k a mycket v a t t e n som u t o m h u s l u f t e n .

De maximala t e m p e r a t u r d i f f e r e n s e r n a i krypgrunderna redovisas nedan för vin-t e r r e s p e k vin-t i v e sommar. V i n t e r Sommar A t tmed A t tmed Hus 1 1,3 5-10 0,6 15 I I 2 _{0,8 15 0,8 21} 3 2,0 9-11 0,8 15 " 4 4,0 25 1,2 22

37 Kryprumstemperaturen i hus nr 3 var ca 5 °C högre än i hus nr 1 under v i n -t e r n , v i l k e -t beror på spillvärme från v a r m l u f -t s k a n a l e r n a .

D i f f e r e n s e n mellan lägenhets- och kryprumstemperaturen i hus nr 2 v a r i e r a d e mellan 1 "C t i l l 2,5 **C och t i l l s y n e s utan i n v e r k a n av årstider.

Temperaturen i marken 10 cm under p l a s t f o l i e n m i t t under husen redovisas i diagram 5 för 1982 och 1983.

Marktemperaturen 0,6 m från n o r r a gaveln på 0,5, 1,0 r e s p e k t i v e 1,5 meters djup för hus nr 1 , 3 och 4 redovisas i diagram 6 för 1983. Som synes av dia-grammen är det endast under k o r t t i d som temperaturen går under n o l l 0,15 m under markytan v i d hus nr 1 och 3. V i d hus nr 4 tjälar marken i n t e a l l s . L u f t f u k t i g h e t e n inomhus var under hela mätperioden ungefär l i k a s t o r i de f y r a husen.

Vatteninnehållet inomhus följer kurvorna i diagram 3 och 4 ganska väl. Rela-t i v a l u f Rela-t f u k Rela-t i g h e Rela-t e n under s e n v i n Rela-t e r n var ca 20-30 % RH och under sommaren ca 35-45 % RH.

4.2 Mätning av d y g n s v a r i a t i o n e r

För bestämning av d y g n s v a r i a t i o n e r n a r e g i s t r e r a d e s temperaturer och l u f t f u k -t i g h e -t e n l i g -t nedan under 1 vecka v i d -t r e o l i k a -tillfällen. V i d mä-tningen vecka 8216 var endast hus nr 4 bebott och v i d mätningarna vecka 8312 och 8338 var a l l a utom hus n r 2 bebodda.

T i l l e t t av förråden var l e d n i n g a r från temperaturmätpunkter i a l l a f y r a hu-sen sammandragna t i l l c e n t r a l mätutrustning. Mätpunkterna var e n l i g t nedan. Hus 1 1) Rumstemperatur 2) Frånluftstemperatur krypgrund Hus 2 3) Rumstemperatur 4) R e t u r l u f t s t e m p e r a t u r krypgrund Hus 3 5) Rumstemperatur 6) Frånluftstemperatur krypgrund 7) T i l l u f t s t e m p e r a t u r v a r m l u f t k a n a l Hus 4 8) Rumstemperatur 9) R e t u r l u f t s t e m p e r a t u r krypgrund 10) T i l l u f t s t e m p e r a t u r krypgrund

Vid ovanstående punkter r e g i s t r e r a d e s temperaturen k o n t i n u e r l i g t . L u f t f u k -t i g h e -t e n mä-t-tes s a m -t i d i g -t med en i v a r j e krypgrund placerad f u k -t s k r i v a r e . Temperaturer och l u f t f u k t i g h e t utomhus har hämtats från meteorologiska s t a -t i o n e n i Films kyrkby.

R e s u l t a t e n av veckomätningarna redovisas i diagram 7-9 för veckorna 8216, 8312 och 8338, v a r j e hus för s i g .

1982

HUS 1 HUS 3 HUS 2 HUS U 10 a 30 10 20 3i) 10 M 30 ' 0 20 3 0 1 0 ?C 30 10 ZC 30 10 20 30 10 20 30 10 K 30 10 20 30 tO 20 V) 10 20 30 10 20 30 iQ 20 HUS t HUS 2 HUS 3 HUS 1

39 DIAGRAM 2. Temperatur och r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t i kryprum i hus nr 1-4 samt

utomhus under år 1983.

1983

HUS 1 mus 2 o 20 30 10 20 3.0 10 20 30 10 20 3.0 10 20 30 lO 20 O 10 20 3.0 10 20 30 lO 20 30 10 2.0 3.0 1,0 20 3.0 1 10 2D 3j0 1 HUS 2 HUS 1

1982

HUS .4 HUS 3 HUS 1 HUS 1 P ^0 ^0 1.0 Z.0 ».0 a 30 10 2.0 10 20 30 10 3.0 1.0 2.0 3.0 1.0 ^0 3.0 10 20 30 10 20 30 10 20 30 l ) 20 30 10 20 30 10 20

41 DIAGRAM 4. L u f t e n s ånghalt (g/m-^) i kryprum i hus nr 1-4 samt utomhus under

år 1983.

1983

HUS HUS

1

HUS k UT£

) y y

> p 20 301.0 20 o 1.0 2.0 ifi \ 0 20 3.0 1.0 2p 3.0 VO 2.0 30 l.O y) 3.0 1.0 g) 30 ^0 g> ^ 1.0 gO » 10 Zp 30 10 2 ; 3;i 1

5A 5B HUS V HUS i . -HUS 2 HUS 2 HUS 3 HUS 1 ) 10 ?0 3.0 20 30 10 2.0 3.0 1.0 20 30 1.0 20 3.0 10 20 30 1.0 20 30 10 20 30 10 20 30 10 20 30 i C 20 30 10 20 30 10 20 HUS 4 HUS 2 HUS 3 HUS 1 HUS i . HUS 2 HUS HUS 1

43

DIAGRAM 6A, B, C. Marktemperaturen 0,6 m från norra gaveln på 0,5, 1,0 och 1,5 m d j u p , v i d hus nr 1 ( A ) , hus n r 3 (B) och hus nr 4

(C) under år 1983. 10 20 30 10 ?G O 10 20 30 10 20 30 10 20 30 10 20 30 10 20 30 10 20 30 1.0 20 30 10 20 30 i 10 20 3 0 10 20 3 O 1.0 2.0 3.0 1.0 20 30 10 20 3.0 10 20 30 1.0 20 30 10 20 30 10 20 3.0 10 20 30 1 1.0 20 3D 10 20 3C 1 10 20 30 10 20

Under den s i s t a p e r i o d e n , vecka 8338, g i c k den i n h y r d a dataloggern sönder, varför inga t e m p e r a t u r r e g i s t r e r i n g a r under denna p e r i o d kunde erhållas, utom från hus n r 4 där temperatur och f u k t i krypgrunden r e g i s t r e r a d e s av en t e r -mohygrograf.

4.3 övriga mätningar Elförbrukning

Den t o t a l a elförbrukningen för de f y r a husen för perioden 821012 - 831012 har t a g i t s , fram genom elleverantören. Under hela denna p e r i o d var hus nr 1 , 3 och fl Debodda nen i n t e hus nr 2.

Elförbrukningen v a r : Hus 1 13.795 kWh " 2 11.268 " " 3 23.341 " " 4 20.687 " Vattenförbrukning

T o t a l a vattenförbrukningen var under samma p e r i o d (821001 - 830930) för de f y r a husen e n l i g t nedan. Hus 1 57 m^ " 2 I . 3 281 " " 4 278 " Tilluftflöden_-_mars_1983

I hus nr 2 uppmättes t i l l u f t e n t i l l krypgrunden t i l l 210 m^/h. Detta stämmer väl överens med det föreskrivna värdet på 200 m^/h.

1 hus nr 3 var tilluftsflödet av v a r m l u f t 250 m-^/h och i hus nr 4 var den 420 m^/h.

Det bör noteras a t t tilluftsflödet har minskat t r o t s a t t de inställda varv-t a l e n m m är desamma som varv-t i d i g a r e . Flödena v a r 811008 ( b i l a g a 1) 330 respekt i v e 700 m^/h för hus nr 3 r e s p e k respekt i v e 4. Derespektrespekta kan e v e n respekt u e l l respekt bero på i g e n -s a t t a f i l t e r .

Fuktkvot i s y l l - mars 1983

Fuktkvoten i s y l l v i r k e t och temperaturen i krypgrunden v a r : Fuktkvot ?o Temperatur °C

Hus 1 ca 16 4,8 " 2 <6 16,3 " 3 ca 14 8,9 " 4 < 6 25,1

45 Fukt under p l a s t f o l i e i grund - mars 1983

L u f t f u k t i g h e t e n och temperaturen mättes under p l a s t f o l i e n på marken i kryp-grunderna och v a r e n l i g t nedan.

L u f t f u k t i g h e t % RH Temperatur °C Hus 1 Kondens på f o l i e n 6

" 2 85 14 " 3 93 9 " 4 92 18 Golv- och t a k t e m p e r a t u r e r - mars 1983

Golv- och t a k t e m p e r a t u r e r mättes med en IR-termometer i kök och vardagsrum och r e s u l t a t e n r e d o v i s a s nedan.

Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4

Rumstemp 21,4 18,2 20,5 20,5 Kryprumstemp 4,8 16,3 8,9 25,1 Kök-golv 20,0 16,5 20,0 22,0 Kök-tak 21,2 17,0 21,0 21,8 Vardagsrum-golv 19,0 16,0 19,0 21,5 Vardagsrum-tak 20,5 16,5 20,5 20,7 4.4 D i s k u s s i o n av mätresultaten

Kurvorna för r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t och temperatur (diagram 1 och 2) v i s a r på s t o r a s k i l l n a d e r mellan de o l i k a grundläggningsprinciperna. I de k a l l a k r y p -rummen i hus nr 1 och 3 ar l u f t f u k t i g h e t e n b e t y d l i g t högre och temperaturen lägre än i de "varma" kryprummen i hus nr 2 och 4. D e t t a t r o t s a t t hus nr 2 v a r i t h e l t obebott och k o n s t a n t h a f t lägre rumstemperatur. Kurvorna för de två åren 1982 och 1983 v i s a r också inbördes god överensstämmelse. Tempera-t u r k u r v o r n a för de o l i k a husen och för uTempera-tomhusTempera-temperaTempera-turen sammanfaller nära nog, medan kurvorna över r e l a t i v f u k t i g h e t för de o l i k a husen l i g g e r på ungefär samma nivå vad g a l l e r m i n i m i - och maximivärdena men har något o l i k a förlopp över åren. Som framgår av kurvan för r e l a t i v f u k t i g h e t utomhus va-r i e va-r a va-r denna meva-ra föva-r åva-r 1983, v i l k e t d e l v i s föva-rklava-rava-r dessa o l i k h e t e va-r . Temperaturen i d e t k a l l a kryprummet i hus nr 1 b l i r 2-3 "C lägre än för hus nr 3 v i d en utomhustemperatur på O "C. Det v i s a r a t t det sker e t t värmespill

från v a r m l u f t s k a n a l e r n a i kryprummet i hus nr 3. Under sommaren är s k i l l n a den mindre, ca 1/2 1 "C. Som en följd av den högre temperaturen är r e l a -t i v a f u k -t i g h e -t e n genomgående lägre i hus nr 3 jämför-t med i hus nr 1 .

De m i n i m i t e m p e r a t u r e r som n o t e r a t s i de k a l l a kryprummen i hus nr 1 och 3 är under år 1982 -f- 4 "C och -t- 7 *C v i d en utomhustemperatur på - 7 "C. Under år 1983 noterades m i n i m i t e m p e r a t u r e r n a + 5 "C r e s p e k t i v e + 9 - 10 °C v i d utom-hustemperaturen - 5 'C. Maximitemperaturerna uppnåddes båda åren i s l u t e t av j u l i och var + 15,5 - 17 "C i hus nr 1 och + 1 6 - 1 7 'C för hus nr 3 v i d en utomhustemperatur på ca -•- 17 °C under båda åren.

t i v e 1983. För hus n r 3 v a r m o t s v a r a n d e s i f f r o r 8 1 r e s p e k t i v e 75 % RH. De i n o m h u s l u f t s - och v a r m l u f t s v e n t i l e r a d e kryprummen h a r h e l t n a t u r l i g t en högre t e m p e r a t u r året om - en t e m p e r a t u r som står i bestämd r e l a t i o n t i l l t e m p e r a t u r e n på den i n o m h u s l u f t r e s p e k t i v e v a r m l u f t som blåses n e r i k r y p -rummen. För hus n r 2 v a r denna l u f t ca 17 "C o c h t e m p e r a t u r e n b l e v där u n d e r större d e l e n av året 15 - 15,5 °C för a t t nå en t o p p på 21-23 'C u n d e r som-r a som-r n a . I k som-r y p som-r u m m e t i hus n som-r 4 v a som-r t e m p e som-r a t u som-r e n m e l l a n 20-25 °C u n d e som-r stösom-rsom-re d e l e n av mätperioden. Man k a n se a t t värmen, s p e c i e l l t år 1 9 8 3 , v a r i t a v -stängd u n d e r sommaren och a t t t e m p e r a t u r e n då s j u n k i t o c h mer följt utomhus-t e m p e r a utomhus-t u r e n . En låg utomhus-t e m p e r a utomhus-t u r och l u f utomhus-t c i r k u l a utomhus-t i o n kan kanske förklara den t o p p på r e l a t i v f u k t i g h e t som uppträder s p e c i e l l t för hus n r 4 i s e p t e m b e r 1983 o c h som i n t e h e l t kan förklaras genom jämförelse med u t o m h u s l u f t e n s fuktinnehåll ( d i a g r a m 4 ) .

Den m a x i m a l a l u f t f u k t i g h e t e n i kryprummen i både hus n r 2 och 4 v a r avsevärt lägre än i hus n r 1 och 3 b e r o e n d e på de högre t e m p e r a t u r e r n a . I hus n r 2 var den 57 och 59 % RH för 1982 r e s p e k t i v e 1983 och i hus n r 4 54 r e s p e k t i v e 57 % RH.

D i a g r a m 3 och 4 v i s a r l u f t e n s ånghalt (g/m-^) för de o l i k a husen och för u t o m h u s l u f t e n .

En i n t r e s s a n t , om i n t e s p e c i e l l t överraskande, i a k t t a g e l s e är a t t k u r v o r n a följer v a r a n d r a r e l a t i v t nära u n d e r såväl 1982 som 1983. K u r v o r n a för de u t o m h u s l u f t s v e n t i l e r a d e kryprummen i hus n r 1 o c h 3 l i g g e r m y c k e t nära v a -r a n d -r a . Unde-r v i s s a p e -r i o d e -r , t ex u n d e -r somma-ren 1983, l i g g e -r k u -r v o -r n a öve-r k u r v o r n a för u t o m h u s l u f t e n , v i l k e t kan t y d a på fukttillförsel från a n n a t håll, t ex från marken. K u r v o r n a för hus n r 2 o c h 4 t y c k s l i g g a något lägre, men de v a r u n d r e v i s s a p e r i o d e r något högre än k u r v a n för u t o m h u s l u f t e n . D e t t a k a n t y d a på v i s s fukttillförsel från h u s e t .

Det mest slående i n t r y c k e t d i a g r a m 3 och 4 g e r är dock h u r nära k u r v o r n a följer v a r a n d r a . D e t v i s a r a t t fuktinnehållet i u t o m h u s l u f t e n i s t o r t b e -stämmer fuktförhållandena i k r y p u t r y m m e t . D e t är därför t e m p e r a t u r e n som i huvudsak bestämmer nivån på den r e l a t i v a f u k t i g h e t e n i g r u n d e r n a . Kan temper a t u temper e n hållas hög, m i n s k a temper temper i s k e n fötemper hög temper e l a t i v f u k t i g h e t och dätempermed temper i s -ken för f u k t s k a d o r .

Fuktförhållandena är i n t e oroväckande i något av de f y r a h u s e n . Den är högst i d e t k o n v e n t i o n e l l a k a l l a k r y p r u m m e t och något lägre där d e t s k e r en v i s s värmetillförsel. Med en högre i s o l e r i n g i bjälklaget och därmed ännu k a l l a r e k r y p u t r y m m e ökar r i s k e n för a t t man u n d e r v i s s a p e r i o d e r når s k a d l i g t höga värden på den r e l a t i v a f u k t i g h e t e n . En ökad v e n t i l a t i o n är ovidkommande om den i n t e s a m t i d i g t medför en höjning av t e m p e r a t u r e n i k r y p u t r y m m e t . Båda de varma kryprummen g e r b e t y d l i g t t o r r a r e k l i m a t och en o b e f i n t l i g r i s k för f u k t s k a d o r .

D i a g r a m 5A, B o c h 6A, B, C v i s a r m a r k t e m p e r a t u r e r i o l i k a mätpunkter. I n t e oväntat är t e m p e r a t u r e n u n d e r h u s e n 10 cm ned i marken högre o c h m i n d r e v a -r i e -r a n d e öve-r å-ret fö-r hus n -r 2 och 4 som h a -r va-rma k -r y p -r u m än fö-r hus n -r 1 och 3 med k a l l a . Man kan också s e a t t temperaturnivån är något högre u n d e r