Sida 1 av 43
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Niklas Holmberg OP SA 18-21
Handledare Antal ord: 11991
Charlotta Friedner Parrat Beteckning Kurskod 1OP415
SVERIGES MILITÄRSTRATEGI – EN IDEALTYPSANALYS ABSTRACT:
As a result of Russia’s increasingly confrontational and aggressive actions in Sweden’s immediate area, Sweden’s military strategic concept has been subject for an overhaul. Increased military and defence spending along with rising tensions between Russia on one side, with NATO and EU on the other, reminds of historical experiences from the Cold War era. Although the environment is partly reminiscent of the Cold War, Sweden continues to contribute with military units to opera-tions in Africa and the Middle East. Host nation support agreements between NATO and Sweden enabled foreign units to operate within Swedish borders. Combined with deepened bilateral de-fence cooperations and joint planning with Finland, these actions indicate a strategy with more of an international focus. These ambiguities complicate the understanding of today’s military strat-egy. The purpose of this survey was therefore to contribute with insight regarding how one should categorize Sweden’s modern military strategy. This was achieved by conducting an ideal type analysis while reviewing Swedish military doctrines and political policy documents which discuss military strategy. The main results show that Sweden’s military strategy can be interpreted as a combination of previous strategies, where two parallel approaches interact with each other. Fur-thermore, the strategy is categorized as a national defence strategy with international ambitions, mainly due to environmental prerequisites and current demands regarding a complex security situ-ation.
Sida 2 av 43
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 3
FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4
SAMMANFATTNING & FORSKNINGSLUCKA ... 7
SYFTE & FORSKNINGSFRÅGA ... 8
AVGRÄNSNINGAR... 8
CENTRALA BEGREPP ... 8
TEORI ... 9
STRATEGIBEGREPPETS INTERNA OCH EXTERNA DELAR ... 9
BAKGRUND IDEALTYPER ... 10 Invasionsstrategi ... 10 Insatsstrategi ... 14 OPERATIONALISERING ... 18 METOD ... 20 FORSKNINGSDESIGN ... 20 METODDISKUSSION ... 20 EMPIRI ... 22 FORSKNINGSETIK ... 25 ANALYS ... 26 MILJÖ ... 26 MÅL ... 28 MEDEL ... 31 METOD ... 34
RESULTAT & SAMMANSTÄLLNING ... 37
AVSLUTNING ... 38
SAMMANFATTNING OCH SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGEN ... 38
RESULTATDISKUSSION ... 39
FORTSATT FORSKNING ... 40
RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 41
LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 42
TRYCKTA KÄLLOR & VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 42
OFFENTLIGT TRYCK ... 43
Sida 3 av 43
Inledning
Fram tills relativt nyligen betraktades Sveriges säkerhetsläge som gynnsamt, i synnerhet jäm-fört med omvärldsmiljön som rådde under majoriteten av 1900-talet. Sovjetunionens kollaps bidrog till uppfattningen om en ny världsordning med evig fred. I förarbetet inför försvarsbe-slutet år 2000 pratade politiker om den ”strategiska timeouten” och några år senare påstod ti-digare statsministern Fredrik Reinfeldt att Försvarsmakten var ett särintresse.1
Med tiden har dock påtagliga förändringar skett inom det säkerhetspolitiska läget. Flertalet omvälvande händelser vilka forskare inom militärstrategi beskriver som ”strategiska chocker” har avlösts varandra sedan början på det nya millenniet.2 Attackerna den 11:e september, in-vasionen av Georgien och Rysslands proxykrig i östra Ukraina är exempel på ovanstående chocker. Ett Ryssland, numera med en återupptagen militär kapacitet efter åratal av upprust-ning, agerar alltmer aggressivt och konfrontativt i och utanför Sveriges närområde. Dessa händelser, tillika säkerhetspolitiska utmaningar, har fått den svenska militära och politiska ledningen att omvärdera Sveriges militärstrategiska koncept.3
Problemformulering
I en tid med ökat genomslag av sociala medier sker opinionsbildningen alltmer som respons på enskilda företeelser eller politiska utspel. Uttalandet från Sveriges överbefälhavare 2012, Sverker Göransson, angående att Sverige kan försvara sig i maximalt en vecka på egen hand, ledde till en debatt vilken gavs stort utrymme i massmedia, där påtagliga begränsningar i Sve-riges militära förmåga aktualiserades.4 Andra händelser såsom återinförandet av värnplikt, ryskt strategiskt bombflyg som övar anflygningar mot svenskt territorium, undervattenskränk-ning i Stockholm skärgård 2014 och utgivandet av broschyren Om kriget eller krisen kommer av MSB, är likartade exempel som getts stort medialt utrymme. Händelserna, kombinerat med intressekonflikter mellan Ryssland på ena sidan och EU tillsammans med NATO på andra,
1 Anderson, Björn, Kan vi försvara oss? Kungliga Krigsvetenskapsakademin, Stockholm, 2012. S. 8 – 9
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/kambGQ/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret (hämtad 2021-05-10)
2 Edström, Håkan, Gyllensporre, Dennis & Westberg, Jacob, Military strategy of small states: responding to
ex-ternal shocks of the 21st century, Routledge, Abingdon, Oxon, 2019. S. 1 - 2
3 Britz, Malena, Westberg, Jacob, Sveriges återtåg till närområdet, Internasjonal Politikk, Vol. 73, No. 3,
423-431, 2015. S. 424 - 426
Sida 4 av 43 kan intuitivt föra tankarna tillbaka till kalla kriget och den säkerhetspolitiska situationen som rådde då.5
Samtidigt fortsätter Sverige bidra med både reguljära förband och specialförband till insatser i bland annat Mali och Irak, där förbanden löser skarpa och komplexa uppgifter. Fördjupade säkerhetssamarbeten med betoning på gemenskap är numera en regel snarare än ett undantag. Värdlandsavtal med NATO, bilaterala samarbeten med Finland och deltagande i multination-ella övningar i närområdet kan enkelt förknippas med det insatsförsvar vilket var aktuellt fram tills för några år sedan. Synen på att säkerhet skapas gemensamt står i kontrast till uppfatt-ningen om att Sveriges säkerhet bygger på alliansfrihet, en uppfattning som stora delar av svenska folket fortfarande lever kvar i.6
I realiteten ser den säkerhetspolitiska och militärstrategiska situationen annorlunda ut idag, även om vissa saker ter sig lika med det förflutna. Svensk militärstrategi kan därför inte orga-niseras som en kopia av kalla krigets strategier. Att fortsätta med insats-, utvecklings-, eller solidaritetsdoktrinerna aktiva mellan 1998 – 2010 är likväl heller inget självklart vägval med hänsyn till den rådande omvärldsmiljön. Tvetydigheter ur ett strategihistoriskt perspektiv le-der till svårigheter gällande kategorisering av den mole-derna militärstrategin och dess samman-hang.
Forskningsöversikt
Litteraturen vad gäller militärstrategi är av betydande omfattning. I syfte att eftersträva ett stringent upplägg kommer därför militärstrategi ur ett främst ett svenskt perspektiv redovisas i översikten nedanför.
I artikeln ”Back to the future? Nordic total defence concepts” driver James Kenneth Wither argument kring ett försämrat säkerhetsläge, vilket har lett till att nordiska länder förbereder sig för ett stormaktskrig i regionen. För att möta ett upplevt ryskt hot har därför Sverige till-sammans med sina grannländer påbörjat att återta territorialförsvarsförmågan efter en lång tid av strategisk försummelse. Vidare menar Wither att satsningarna är undermåliga kopplat till
5 Britz & Westberg, 2015. S. 424 - 427 6 Anderson, 2012. S. 9
Sida 5 av 43 de nivåer vilka var aktuella under kalla kriget, varför det är osannolikt att länderna självstän-digt kommer kunna hantera framtida konflikter. Enligt Wither utgörs Rysslands huvudsakliga mål att bevara status quo och sitt inflytande i regionen. Samtidigt, om än motsägelsefullt, ge-nomför Ryssland operationer av subversiv karaktär kombinerat med militära hot mot stater i östersjöregionen. Sett till den mångfacetterade hotbilden söker därför samtliga nordiska län-der att fördjupa sina samarbeten med NATO, EU och USA.7
Gråzonsproblematiken påverkar dagens militärstrategi, främst eftersom karaktären på hoten understiger vad som allmänt betraktas som krigshandlingar. I artikeln ”Small state deterrence
in the Contemporary World” menar Ian Bowers att dagens hot presenteras inom multipla
are-nor, något som avviker från den hotbild som var aktuell under kalla kriget. Enligt Bowers ut-görs ytterligare svårigheter får småstater och deras militärstrategier av asymmetriska militära förhållanden gentemot en starkare motståndare. Likt Wither menar Bowers därför att nordiska stater numera eftersträvar en förlängd form av avskräckning genom fördjupade bi- och multi-laterala försvarssamarbeten. Dock bör förlängd avskräckning inte betraktas som ett fram-gångsrecept. Gråzonsproblematiken medför risken att allierade inte uppfattar hot mot andra stater av tillräckligt allvarlig karaktär för att ingripa. Bowers menar därför att små stater måste besitta en tillräcklig militär kapacitet för att på egen hand skapa och förmedla en trovärdig av-skräckningsförmåga.8 För att budskapet ska uppfattas som trovärdigt måste försvararen göra
tillräckliga reella investeringar i försvarsförmågan. Till dessa signaler räknas bland annat mo-bilisering, gruppering av stridskrafter och andra åtgärder som är kostsamma att genomföra och signalerar att aktören är beredd att löpa linan ut.9
Jacob Børresen påstår att det är enbart i tider av fred eller vid lågintensiva konflikter som kuststater, likt Sverige, har förmågan att upprätthålla territoriell suveränitet. Han menar dock att ett demonstrativt agerande över tiden är av yttersta vikt eftersom det signalerar både vilja och förmåga att hantera att aggressivt agerande från motståndaren. Vidare nämns olika mål och metoder som är aktuella för kuststaten i utformandet av strategier. En central målsättning
7 Wither, James Kenneth. Back to the future? Nordic total defence concepts, Defence Studies. Vol. 20. No. 1.
2020. S. 62 – 63, 74 - 75
8 Bowers, Ian. Small State Deterrence in the Contemporary World. Norwegian Institute for Defence Studies,
2018. S. 2 - 5
9 Axelsson, Jörgen, Sörenson Karl, Ångström, Jan. Strategisk teoris bidrag till förståelse av svensk säkerhets-
Sida 6 av 43 vid händelse av krig mot en stormakt bör inte vara seger, eftersom sannolikheten att gå seg-rande ur ett krig sett från ett militärt perspektiv mot en starkare motståndare är ytterst låg och troligen medför höga kostnader. Istället bör målet vara att i största möjliga utsträckning få kri-get utdrakri-get, med anledning av att höja motståndarens kostnader, utsätta dem för påverkan från det internationella samfundet, samt med förhoppning om att involvera och få stöd av tredje part. Utöver att bidra militärt till konflikter i närområdet, vilket resulterar i prestige och internationellt anseende samtidigt som det ger möjligheten att tidigt stävja konflikter och und-vika spridning, nämner Børresen att kuststater bör utforma strategier som nyttjar sig av indi-rekta metoder för att hantera asymmetriska maktförhållanden.10
I ”Sveriges återtåg till närområdet” beskriver Malena Britz och Jacob Westberg hur den svenska försvarspolitiken har anpassats för att hantera ett försämrat säkerhetsläge i Europa, vilket bland annat lett till Försvarsmaktens återtåg till närområdet och nationellt försvar, från ett tidigare fokus på internationella militära insatser. Författarna fortsätter med att problemati-sera kring vad de kallar ”Sveriges alliansfria allianssamarbeten”, vilket syftar till försvarssam-arbeten som saknar förpliktelser angående att kategoriskt komma till varandras försvar. Enligt Britz och Westberg leder avsaknaden av förpliktelser till att trovärdigheten angående dessa samarbeten kan ifrågasättas. Artikeln avslutas med att författarna konstaterar att återaktive-ringen av totalförsvaret, vilket ligger i linje med anpassning till ett nytt säkerhetsläge, visar tecken på att det även fortsättningsvis kommer föreligga ett starkt nationellt fokus i försvars-politiken. En av artikelns slutsatser är att den moderna militära alliansfriheten inte utesluter öppet samarbete med andra stater, något som avviker från den syn som rådde under kalla kri-get. Till skillnad från kalla krigets ambitioner angående politisk trovärdighet, råder det idag en medvetenhet om vikten kring fördjupade samarbeten.11
Boken ”Military Strategy of Small States” jämför hur de nordiska länder agerat och hanterat olika chocker på strategisk nivå, enligt boken definierat som oförutsägbara händelser med all-varliga konsekvenser, som har inträffat sedan millinneskiftet. Författarna Håkan Edström, Dennis Gyllensporre och Jacob Westberg använder sig av ett ramverk byggt på miljö, mål,
10 Børresen, Jacob, The Seapower of the Coastal State, The Journal of Strategic Studies, Vol. 17, No. 1, 148 -
175, 1994. S. 149 - 153, 171
Sida 7 av 43 medel och metod för att redogöra för lik- och olikheter mellan ländernas val av militärstrate-gier och reaktioner på dessa chocker. Gemensamt för samtliga nordiska länder är att man som svar på chockerna anpassat sina strategier till att inkludera fördjupade samarbeten med mer resursstarka länder. För svensk del kom kriget i Georgien och Ukraina att bli två ögonöppnare gällande en sänkt tröskel i närområdet för aggressivt agerande med militära maktmedel. Kri-get i Georgien ledde inte till några större förändringar av svensk militärstrategi, dock kom en långvarig trend av nedskuren försvarsbudget att avta. Vikten av regional säkerhet blev något mer framträdande, men den egentliga katalysatorn för nationell försvarsförmåga kom att bli kriget i Ukraina. Utifrån undersökningen och ländernas olika reaktioner drar författarna slut-satsen att chocker på den säkerhetspolitiska nivån inte nödvändigtvis måste påverka militär-strategin. Staten kan istället välja att använda sig av andra politiska instrument i syfte att han-tera betydande händelser.12
Trots skillnader avseende militärstrategiska handlingsalternativ har de nordiska länderna tagit initiativ för att integrera sina försvarsförmågor. NORDEFCO kan tolkas i linje med Bowers påstående angående nordiska staters eftersträvan av förlängd avskräckning. Även om samar-betet främst har sin roll i tider av fred, signalarer NORDEFCO ambitioner om en höjd av-skräckningsförmåga i Östersjöregionen i form av gemensamma åtaganden. Kanske främst ef-tersom det föreligger någon form av politisk vilja och militär möjlighet att bistå varandra vid kris och krig. Samtidigt påverkas samarbetets trovärdighet med anledning av Sveriges och Finlands militära alliansfrihet, något som skapar svårigheter avseende en mer utförlig och ge-mensam krigsplanering mellan nationerna.13
Sammanfattning & forskningslucka
Stora delar av materialet som utgör forskningsöversikten har ett huvudsakligt fokus på mili-tärstrategier aktuella under kalla kriget eller perioden runt millennieskiftet. Ett framträdande syfte är att förklara processen i hur strategin utformas, ofta genom att hitta kausala mekan-ismer eller andra förklaringsfaktorer. Forskningen problematiserar även kring avskräckning och samarbeten inom ramen för alliansfrihet, något som betraktas högst relevant ur ett svenskt perspektiv. Problemformuleringen och forskningsöversikten visar en viss inkonsekvens,
var-12 Edström et.al. 2019. S. 4, 172 – 175, 183 - 189
13 Lunde Saxi, Håkon, The rise, fall and resurgence of Nordic defence cooperation, International Affairs, Vol.
Sida 8 av 43 för det är motiverat att bidra med forskning syftande till att bringa ordning i något som intui-tivt kan tyckas motsägelsefullt. I den meningen finns det inte nödvändigtvis en regelrätt forsk-ningslucka. Luckan utgörs snarare av begränsad forskning kopplat till nutida svensk militär-strategi, huruvida den liknar tidigare strategier och om så är fallet i vilken utsträckning Syfte & forskningsfråga
Syftet med den här undersökningen är att kategorisera dagens svenska militärstrategi. Genom en beskrivande och teorikonsumerande ansats, där modern svensk militärstrategi jämförs med idealtyper baserade på invasions- och insatsstrategier, är ambitionen att sätta den moderna strategin i ett sammanhang med möjligheten att bidra med fördjupad kunskap om hur svensk militärstrategi ser ut i förhållande till tidigare strategier. Frågeställningen lyder därför:
Hur kan modern svensk militärstrategi förstås i förhållande till tidigare insats- och invasions-strategier?
Avgränsningar
Avgränsningar för undersökningen berör främst undersökningsmaterialet. Med anledning av ämnet militärstrategi kommer endast militära och försvarspolitiska styrdokument som be-handlar ämnet i fråga att behandlas i analysen. Begreppet modern militärstrategi avgränsas till perioden 2016-2021.
Centrala begrepp
Militärstrategi - är processen där statens säkerhets- och försvarspolitiska mål omsätts i
mili-tära åtgärder vilka syftar till att stödja genomförandet av sagda mål. Milimili-tära maktmedel kan utnyttjas för olika politiska syften och användas både direkt och indirekt. Användandet behö-ver inte syfta till att aktivt besegra en motståndare. Strategin kan även syfta till att påbehö-verka en motståndares intresseuppfattningar och agerande i en riktning som främjar de egna intres-sena.14
Sida 9 av 43
Teori
I kommande kapitel beskrivs inledningsvis ett teoretiskt ramverk förknippat med militärstra-tegi. Kapitlet avslutas med en operationalisering, med inledande bakgrund där invasions- och insatsstrategierna presenteras utifrån det strategiteoretiska ramverket. Härigenom tydliggörs olika attribut att nyttja i skapandet av idealtyper, vilka ligger som grund för operational-iseringen av undersökningen två idealtyper.
Strategibegreppets interna och externa delar
Strategier innefattar en kombination av mål, metoder och medel.15 Dessa tre faktorer utgör strategins interna delar. Mål är satta av den politiska och militära ledningen. Mål kan även förstås som själva syftet med Försvarsmakten, hur och med vad myndigheten bidrar till en övergripande säkerhets- och försvarspolitik. Medel utgörs av militära maktmedel, förmågor och resurser som staten förfogar över och som står till buds för att uppnå målen. Metod ska i sammanhanget förstår som på vilka sätt de militära maktmedlen nyttjas eller utvecklas.
För att sätta dessa interna faktorer i ett sammanhang måste omvärlden med dess interaktiva natur fångas upp, vilket benämns som miljö. Miljö omfattar bland annat säkerhetssamarbeten, relationer, maktfördelning och spänningsnivåer mellan stormakter. Här innefattas även lan-dets geostrategiska belägenhet. Den rådande miljön måste analyseras, i synnerhet gällande egna styrkor och svagheter relativt motståndarens samt andra aktörers påverkan på strategins genomförande, där positiv påverkan från allierade i förhållande till negativ påverkan från motståndare inkluderas.16
Faktorerna måste vara väl anpassade och balanserade. Maktresurser och metoder som används för att förverkliga målen måste vara passande och tillräckliga, samtidigt behöver målsätt-ningar som sätts upp vara realistiska i relation till de medel som en aktör förfogar över. Miljö betraktas som extern faktor i det strategiska sammanhanget eftersom det är miljön som strate-gins interna delar försöker påverka, utnyttja eller anpassas efter. Metod utgör stratestrate-gins kärna och är den komponent som binder samman mål och medel med miljö. Det är i valet av metod som mål slutligen realiseras, ofta genom begränsade resurser i en miljö som små stater likt Sverige på egen hand har svårt att påverka.
15 Westberg, 2015. S. 17 - 20 16 Ibid. S. 19, 24
Sida 10 av 43
Figur 1: Strategins faktorer 17
Därav måste mål och medel hela tiden balanseras mot varandra, samtidigt som metoder utfor-mas för att anpassa strategin till miljöfaktorer. Strategins effekt och framgång är beroende av att dessa faktorer är anpassade gentemot varandra. Om en stat formulerar säkerhetspolitiska eller militära mål vilka inte är genomförbara med egna medel, måste staten exempelvis ut-forma metoder som bygger på samarbete med andra nationer, därigenom dra nytta av andra aktörers resurser. Samtidigt medför en sådan strategi att det skapas ett beroende av andra ak-törer, vilket riskerar i att strategiska målsättningar som kräver samarbete inte uppnås om sagda samarbete avbryts. Samarbetsstrategier kan därför tolkas som känsliga för förändringar gällande miljöfaktorer, vilket resultera i långtgående konsekvenser.18 Alternativet kan istället
vara att formulera mindre ambitiösa mål, i syfte att undvika ett hålrum mellan mål och medel. Samspelet mellan strategins interna och externa komponenter påvisar betydelsen av att det finns en koherens mellan dessa. Koherens är eftertraktat eftersom det ökar sannolikheten för de mål som strategin vill realisera de facto uppnås.19
Bakgrund idealtyper
Invasionsstrategi
Nedan presenteras svensk militärstrategi under kalla kriget, vilket i uppsatsen benämns som invasionsstrategi. Underlaget för begreppet bygger på den militärstrategiska och säkerhetspo-litiska omvärlden aktuell under kalla kriget, tillsammans med storheter från försvarsbesluten mellan 1958 och 1990.
17 Westberg, 2015. S. 25 18 Ibid. S. 24 - 26 19 Ibid. S. 25 - 26
Sida 11 av 43 Miljö
Från andra världskrigets slut fram tills Sovjetunionens kollaps kom den säkerhetspolitiska omvärldsmiljön att kännetecknas av global, bipolär maktfördelning mellan de två supermak-terna USA och Sovjetunionen. Flertalet skiljaktigheter förelåg mellan supermaksupermak-terna angå-ende vad som ansågs vara politiskt och militärt önskvärt i Europa. Uppfattningen i väst var att Sovjetunionen i grunden hade expansiva politiska mål vilka de avsåg att realisera när tillfälle gavs. I syfte att motverka en möjlig expansion i Europa skapades NATO, vilket fungerade som en garant för en amerikansk närvaro i Europa. För att möta Sovjetunionens övertag gäl-lande konventionella stridskrafter, återupprustades Västtyskland. Åtgärden uppfattades som ett existentiellt hot av Sovjetunionen varpå Warszawapakten, WP, skapades.20
I förlängningen medverkade den långvariga misstänksamheten mellan aktörerna till en kapp-rustning av militära förmågor, vilket bidrog till att skapa en terrorbalans bestående av stora konventionella stridskrafter och kärnvapen mellan supermakterna. Den fortlöpande maktproji-ceringen under kalla kriget tog sin form genom storskaliga militärövningar i Sveriges närom-råde, vilka tjänade som styrkedemonstrationer för både NATO och WP. Ytterligare en konse-kvens av misstänksamheten och de uppfattade existentiella hoten var att båda sidor hade in-satsberedda militära styrkor av betydande storlek till sitt förfogande.21
Långtgående operativa krigsförberedelser av NATO och WP, kombinerat med Nordens geo-strategiska läge mellan maktblocken resulterade i att Sverige tillsammans med dess grannlän-der betraktades som en potentiell krigsskådeplats. Norges och Danmarks medlemskap i NATO, Finlands Vänskaps-, Säkerhets, - och Biståndsavtal, VSB, med Sovjetunionen och Sveriges neutralitet och militära alliansfrihet skapade ett storpolitiskt mönster i Norden vilket överlag kännetecknades av en relativt låg spänningsnivå. Spänningsnivån kom dock att påver-kas med tiden. Föreställningen om Norska havet som en eventuell krigsskådeplats i händelse av ett krig mellan maktblocken resulterade i att Sovjetunionen genomförde en utbyggnad av strategiska marinbaser på Kolahalvön. Sovjets upprustning av marin förmåga betraktades som ett hot mot norra Atlantens sjöförbindelser av NATO, vilket i förlängningen riskerade att på-verka NATO:s förmåga att skapa en militär styrketillväxt i Norden. Stormakternas strategiska
20 Anderson, 2012. S. 20; Westberg. S. 191
21 Roth, Thomas, Försvar för folkhem och fosterland: den svenska krigsmakten under det kalla kriget - en
Sida 12 av 43 intresse av Norden spreds även till Östersjöområdet, där signalspaningsflygningar och omfat-tande övningsverksamhet kom att öka spänningen. I svenskt territorialvatten konstaterades ett betydande antal intrång av ubåtar, vars förmodade underrättelseinhämtning tolkades som ope-rativa krigsförberedelser.22
Mål
Sveriges militära maktmedel utgjorde statens yttersta resurs i strävan att bevara landets obero-ende. Försvarsmakten skulle i sammanhanget verka krigsavhållande i enlighet med försvars-beslut och doktriner aktuella under kalla kriget. Militären behövde därför ha en sådan styrka, beredskap och sammansättning att ett anfall mot Sverige var förknippat med betydande för-luster. Angreppet skulle dessutom ta så lång tid att de fördelar som anfallet förde med sig inte betraktades värda insatserna som fodrades av motståndaren. Skulle avskräckningen miss-lyckas var nästa steg att möta ett angrepp och i det längsta förhindra att motståndaren fick fast fot på marken genom kraftsamling längs gräns och kust. Om även denna åtgärd misslyckades skulle Försvarsmakten hindra motståndaren från att snabbt tränga vidare och nå mål längre in i landet. I varje del av landet där motståndaren uppträder ska fördröjningsstrid bedrivas i längsta möjliga mån.23
En central målsättning för Försvarsmakten var därför att upprätthålla omvärldens tilltro till den svenska militära förmågan, i synnerhet dess trovärdighet att framgångsrikt avvärja mili-tära angrepp mot landet. Försvaret skulle i första hand vara fredsbevarande genom att bidra till att den militärstrategiska balansen i norra Europa inte skiftade. Ett tillräckligt starkt för-svar, en uppfattad tilltro av omvärlden för svensk neutralitetspolitik och viljan att upprätthålla neutralitet i både krig och fred syftade till att verka för internationell avspänning och en fred-lig utveckling i närområdet. Försvarets målsättning och operativa uppgifter gällande försvar- och fördröjningsstrid i stor skala vittnade om beslutsamhet att förhindra att Sverige drogs in i en stormaktskonflikt i närområdet. Ur ett övergripande säkerhetspolitiskt perspektiv skulle den militära målsättningen leda till oberoende och handlingsfrihet.24
22 Roth, 2007. S. 30 – 31; Anderson, 2012 S. 21 23 Westberg, 2015. S. 176 – 177, 190
Sida 13 av 43 Metod
Under kalla kriget kom den svenska militära alliansfriheten att betraktas som en metod för att uppnå ovanstående målsättning. Med anledning av den valda inriktningen behövde den mili-tära och politiska ledningen planera för ett scenario där den svenska neutralitetspolitiken misslyckades och landet drogs in i ett stormaktskrig. Ett land som är inblandat i självförsvars-krig är inte att betrakta som neutralt, varför Sverige i ”hemlighet” genomförde olika förbere-delser av både försvarssystem och materiel. Syftet var att skapa förutsättningar för att hjälp från västmakterna, vilket man hoppades på vid en konflikt med Sovjetunionen, skulle bli mer effektiv och bidra till en gemensam krigsinsats. Strategin kom därför att karakteriseras av di-stansering som syftade till att manifestera Sveriges avsikt att stå utanför eventuella konflikter, samtidigt som det bedrevs en uppvaktning och återförsäkring mot väst i syfte att öka sanno-likheten för att landet skulle få militär hjälp vid ett angrepp från WP. Underrättelsesamarbetet mellan Sverige och väst utgör ett exempel på denna uppvaktning.25
Krigsplanläggningen hade som utgångspunkt att Försvarsmakten mycket snart efter ett krigs-utbrott behövt övergå till att bedriva fördröjningsoperationer i flera riktningar efter ett initialt försök till försvarsstrid. Antagandet grundade sig i att hotet kom från en motståndare vilken var militärt överlägsen. Den defensiva inriktningen var att föredra över en offensiv, med hän-syn till att offensiva inslag kunde öka risken för ett förebyggande anfall mot landet. För att nå framgång behövdes förvarning. Förmågor koncentrerades därför till försvar av territoriet där ett operativt djup betraktades som framgångsfaktor. Upprätthållandet av territoriell suveränitet genom ständig militär närvaro tillsammans med hög beredskap bedömdes möjliggöra att för-svarsstriden kunde påbörjas i ett tidigt skede, så långt framskjutet som möjligt. Vidare resulte-rade metoderna till att skapa ett maximalt fördröjningsdjup vilket syftade till att köpa tid så att hjälp skulle nå fram.26
Medel
Militära förband var kvantitativt formerade för att lösa uppgifter gällande det territoriella svaret. Förbanden hade en förmågebredd vilket skapade en positiv synergieffekt gällande för-mågan att bedriva väpnad strid. Förbanden var att betrakta som väl förberedda för sina upp-gifter genom omfattande förberedelser och planering. Jämfört med idag ansågs betydligt fler
25 Westberg, 2015. S. 184 - 185 26 Roth, 2007. S. 34 - 35, 42, 133
Sida 14 av 43 förband erfordras för att försvara hela landet. Därför fanns regementen på åtskilliga orter i hela landet. Personalförsörjningen till dessa förband skedde genom en omfattande värnplikt. Ambitionen var att hålla ihop förbanden efter genomförd utbildning, vilket ledde till att varje värnpliktig soldat avsågs göra minst fem repetitionsövningar inom samma förband. Krigsför-bandsövningar genomfördes frekvent med jämna intervaller, vilket befäste kunskap och stärkte sammanhållningen.27
Till sitt förfogande hade staten även den civila delen av totalförsvaret. Under början av 1980-talet sades totalförsvaret omfatta 2,8 miljoner människor efter mobilisering. Militär-civila samverkan förekom i stor utsträckning under kalla kriget och var ett led i att stärka totalför-svaret. Det var ett medel som omfattade hela samhället och syftade till att skydda och rädda befolkningens egendom och liv, samtidigt som det bidrog till att skapa och stärka det ”psyko-logiska försvaret” genom folkförankring. Samverkan anpassades med hänsyn till inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna och var central i syfte att nå största möjliga försvars-effekt.28
Insatsstrategi
Nedan beskrivs svensk militärstrategi efter kalla kriget, benämnt som insatsstrategi. Underla-get för begreppet bygger på den militärstrategiska och säkerhetspolitiska omvärlden aktuell efter kalla kriget, tillsammans med storheter från försvarsdoktriner mellan 1991 - 2010.
Miljö
Den militära situationen i Europa och risken för ett enskilt väpnat angrepp direkt mot Norden kom att minska avsevärt med Sovjetunionens upplösning 1991. Kalla krigets militära maktba-lans mellan maktblocken kännetecknar inte länge den militärstrategiska situationen i Sveriges närområde. Flertalet stater som tidigare ingått i WP blev nu medlemmar i både EU och NATO. Rysslands militära försvagning ledde till en uppfattning om att både kapaciteten och viljan att genomföra ett väpnat angrepp mot Sverige eller andra grannationer var borta för en långt överskådlig period. I samband med detta kom den amerikanska militära närvaron i
27 Roth, 2007. S. 8 – 11; Westberg, 2015. S. 190 28 Westberg, 2015. S. 188 – 189; Roth, 2007. S. 10
Sida 15 av 43 Europa att minska kraftigt. Ekonomiska anslag avsedda för försvar minskade bland majorite-ten av Europas stater och även för USA.29 Ökad teknisk utveckling i samhället, handelsvägar
och flöden av varor tillsammans med kritisk infrastruktur kom att bli känsligt för störningar, något som skulle kunna leda till turbulens i närområdet och vara konfliktgrundade. Säkerhets-begreppet kom därför att vidgas från att tidigare främst handlat om skydd av det egna territo-riet.30
Svenskt medlemskap i EU 1994 samt i NATO:s partnerskap för fred, i en omvärld där USA hade en nästan unikt framstående ställning resulterade i en mer gynnsam säkerhetspolitisk si-tuation än den under kalla kriget. Internationellt samarbete för fred och säkerhet kom att ge-nomgå en ökad institutionalisering. Möjligheten för militär aktivism och gemensamt engage-mang ökade, delvis på grund av att ett väpnat angrepp mot Sverige bedömdes avlägset. Aktivt deltagande i den NATO-ledda insatsen i forna Jugoslavien samt andra säkerhetsfrämjande in-satser i närområdet gjorde Sverige till en del av det europeiska och transatlantiska säkerhets-samarbetet med global räckvidd. Helt nya uppfattningar kom att utvecklas gällande vad som ska försvaras, vem som hotar dessa värden och hur det militära maktmedlet bör utvecklas och användas i olika situationer för att möta dessa hot. Neutralitetspolitik var inte längre inte den enda handlingsvägen likt under kalla kriget. En ny inriktning för svensk säkerhetspolitik kom att utvecklas under perioden, vilket befästes i och med solidaritetsdeklarationen 2007.31
Mål
Insatsstrategin grundar sig till stor del på uppfattning om att hot mot fred och säkerhet bäst avvärjs tillsammans genom gemensamma insatser.32 En ny säkerhetspolitisk linje betonade detta samarbete, betydelsen av samarbete med stater inom EU och NATO blev därför påtag-lig. Målsättningen för det militära försvaret att enbart hävda territoriell integritet var inte längre tillräckligt. Svenska intressen behövde hävdas såväl i Sverige som i närområdet och utanför närområdet. Ambitioner om oberoendesträvan, som var en stark del av strategier un-der kalla kriget tonades ner. En upplevd saknad av militära hot mot Sverige från andra stater
29 Andrén, Krister, Krigsavhållande tröskelförmåga, FOI-R—3852—SE, Totalförsvarets Forskningsinstitut,
2014. S. 11; Anderson, 2012. S. 23 – 24, 29
30 Anderson, 2012.S. 30
31 Edström, Håkan & Gyllensporre, Dennis, Svensk försvarsdoktrin efter kalla kriget: förlorade decennier eller
vunna insikter? Santérus Academic Press, Stockholm, 2014. S. 272 – 273; Westberg, 2015. S. 196 – 198
Sida 16 av 43 gjorde att förmågan att avvärja ett väpnat angrepp gavs en lägre prioritet. Det militära makt-medlet kom att bli ett verktyg med målsättningen att stävja konflikter bortom landets gränser genom internationella militära krishanteringsinsatser.33
Under tidsperioden aktuell för insatsstrategin kom den militärstrategiska målsättningen till viss del fortfarande utgöras av ett fokus på nationellt oberoende, integritet och handlingsfri-het, dock i mindre utsträckning jämfört med invasionsstrategin. Militära mål med territoriellt fokus beskrivs istället med ord som ”begränsat”. Med tiden utvecklas målsättningar kopplat till konsekvenshantering av kriser och konflikter i närområdet, deltagande i internationella fredsfrämjande insatser i syfte att bidra till stabilitet och säkerhet, humanitär verksamhet, samt uppgifter gällande stärkandet av samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fred.34
Metod
För att nå ovanstående målsättningar i en värld där den svenska militärstrategiska och säker-hetspolitiska uppfattningen numera byggde på formuleringar kring samverkan, gemenskap och gränsöverskridande hot, kom aktivt deltagande i internationella insatser i allt större fokus. Insatser med offensiva inslag där marina stridskrafter, mekaniserade förband, luftstridskrafter, amfibie- och specialförband deltog genomfördes bland annat i Balkan, Afrika, Mellanöstern och Centralasien. Dessa insatser genomfördes inom ramen för EU-medlemskapet, ett ökat en-gagemang inom FN, men även kopplat till det säkerhetspolitiska konceptet till följd av NATO:s partnerskap.35
Genom att aktivt bidra till internationella militära insatser visades solidaritet med förhoppning om återförsäkring. Enligt Westberg räknade den politiska ledningen med att andra stater skulle känna sig förpliktigade att bistå Sverige med militära medel vid en eventuellt framtida händelse där behovet skulle uppstå. Bidragen var också en metod som syftade till att vinna in-flytande i de organisationer som beslutade om och ledde insatserna. Metoden möjliggör ett upprätthållande av goda relationer till stormakter som stöder insatserna och ger även prestige
33 Edström et.al, 2014. S. 58, 90, 131, 186, 232; Westberg, 2015. S. 202 – 203, 206 – 207 34 Andrén, 2014. S. 24 – 25; Anderson, 2012. S. 31
Sida 17 av 43 inom världssamfundet. Erfarenheter från internationella insatser bidrog till en ökad interope-rabilitet och förmåga att genomföra omfattande militära operationer tillsammans med andra stater. Försvarsmaktens förmåga att verka i närområdet tillsammans med stater och säkerhets-partners gynnades. Insatser i och utanför närområdet ansågs därför vara en viktig metod för att stärka försvarsförmågan. I förlängningen bidrog Sveriges deltagande i insatserna till att upprätthålla världsordningen vilket skulle bidra till ökad säkerhet för alla, Sverige inklude-rat.36
Skiftet av inriktning tillsammans ökat deltagande i internationella insatser kom att finansieras av omfattande nedskärningar inom totalförsvaret och Försvarsmakten, med ett fokus på kvali-tet framför kvantikvali-tet. Övningsverksamheten med fokus på nationell försvarsförmåga mins-kade. Med tiden kom ett nytt personalförsörjningssystem att införas bestående av frivilliga och slopad värnplikt.37
Medel
Det nya personalförsörjningssystemet baserat på frivillighet bidrog till att skapa en yrkeskår av soldater och officerare med hög utbildningsnivå och förmåga att lösa komplexa uppgifter i både en nationell och internationell kontext. Insatsorganisationen var betydligt nedbantat i jämförelse med kalla krigets nivåer, kännetecknades av flexibilitet och professionalism. Kva-litativa förband inom samtliga delar av stridskrafterna skulle kunna samverka med andra län-ders förband och vara interoperabla, vilket syftade till att besitta förmågan genomföra freds-framtvingande insatser globalt med gott resultat. Förbanden kom att bli högst moderna gäl-lande materiel och utbildning genom den kvantitativa reduktionen. De var omedelbart grip-bara för snabba politiska beslut om insats nationellt, såväl som internationellt. Utöver minskat ekonomiskt anslag till Försvarsmakten minskade även utgifter kopplat till totalförsvarsför-mågan.38
36 Westberg, 2015. S. 202 - 207 37 Edström et.al, 2014. 264 - 268
Sida 18 av 43 Operationalisering
Vid skapandet av idealtyper föreligger en kravställning på att de ska vara användbara. Idealty-per får inte sakna relevans för den verklighet varpå de ska tillämpas. Samtidigt utgörs en grundläggande positionsbestämning för idealtyper av att de inte finns i verkligheten, utan sna-rare är tänkta extrembilder där vissa attribut hos fenomenet förstärks. I den här undersök-ningen bygger idealtyperna på storheter från insats- respektive invasionsstrategi, vilket har re-dovisats i bakgrunden ovanför. Således finns det en tydlig koppling mellan idealtyperna och verkligheten. Samtidigt är det eftersträvansvärt att fastställa vad som är typiskt hos fenomenet som undersöks varför attribut kan behöva förstärkas eller förenklas, dock inom rimliga ramar så att användbarheten inte påverkas negativt.39
Det är viktigt att belysa att idealtyper ur ett generellt perspektiv bör vara ömsesidigt uteslu-tande, vilket betyder att attributen som tillfaller respektive idealtyp är väsentligt olika. Kopp-lat till den här undersökningen är det därför rimligt att problematisera huruvida attribut som är aktuella för invasionsstrategin skiljer sig avsevärt jämfört med dem som tillfaller insatsstrate-gin.40 Dessa strategier har ett fåtal likheter där det ena inte nödvändigtvis utesluter det andra, i synnerhet kopplat till mål angående oberoende och handlingsfrihet. Samtidigt föreligger bety-dande skillnader mellan strategiernas medel och metod sett ur en historisk och politisk syn-punkt, i synnerhet gällande neutralitetspolitik och aktivt deltagande i offensiva insatser utom-lands. Eftersom syftet med undersökningen är att öka förståelsen för svensk militärstrategi i förhållande till tidigare insats- respektive invasionsstrategi, är bedömningen att fördelaktiga idealtyper ändå kan skapas trots att de i viss mening inte nödvändigtvis är helt uteslutande. Operationaliseringen utförs därför genom att ta attribut, vilka författaren anser vara mest ut-märkande, som tillfaller invasionsstrategi respektive insatsstrategi utifrån miljö, mål, medel och metod. Nedan presenteras undersökningens analysinstrument med idealtyper skapade från insats- och invasionsstrategierna. En mer utförlig diskussion angående idealtyper och analys-metoden förs i kommande metodkapitel.
39 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. S. 139 - 144
Sida 19 av 43 Tabell 1, Analysverktyg
Militärstrategiska
faktorer
Idealtyp A
Invasionsstrategi
Idealtyp B
Insatsstrategi
Miljö
Maktfördelning ochterrorba-lans mellan supermakter; Omedelbara existentiella hot; Norden och dess närområde betraktas som geostrategiskt betydelsefullt; Omfattande militär närvaro
Militärt försvagat Ryssland; Inga omedelbara hot; Gynn-samt säkerhetspolitiskt läge; Gränsöverskridande syn på säkerhet;
Mål
Nationellt oberoende ochhandlingsfrihet genom neutra-litet och alliansfrihet; Av-skräcka motståndare genom trovärdig militärförmåga
Avvärja säkerhetshot tillsam-mans med andra; Konflikthan-tering utanför närområdet; So-lidaritet framför neutralitet
Medel
Försvar med territorielltfo-kus; Kvantitativt värnplikts-försvar; Starkt totalförsvar
Kvalitativt yrkesförsvar; Mo-dern och liten interoperabel insatsorganisation med hög tillgänglighet och utbildnings-nivå; Nedbantat totalförsvar
Metod
Krigsförbandsövningar;Upp-rätthållande av territoriell in-tegritet; Defensiv krigsplan-läggning med fokus på försvar och fördröjning
Internationella insatser; För-djupade multilaterala försvars- och säkerhetssamarbeten
Sida 20 av 43
Metod
Kommande kapitel berör inledningsvis uppsatsens forskningsdesign. Därefter diskuteras ana-lysmetod, varpå en diskussion gällande metod och empiri följer. Avslutningsvis berörs forsk-ningsetiska överväganden.
Forskningsdesign
Metoden vilken nyttjas i undersökningen är idealtypsanalys. Frågan som ställs vid en ideal-typsanalys är inte huruvida ett fenomen tillhör en på förhand given kategori, utan snarare i vil-ken utsträckning fenomenet liknar någon av idealtyperna. Idealtyperna är i sammanhanget det som utgör själva analysinstrumentet. Sammanfattat betyder det att idealtypsanalys som metod intresserar sig för i vilken utsträckning empirin efterliknar en konstruerad idealtyp.41 Gällande hur idealtypsanalysen genomförs i den här undersökningen, utförs analysen genom att under-sökningsmaterialet tolkas utifrån miljö, mål, medel och metod, samt hur sakinnehållet förhål-ler sig till idealtyperna som skapats genom operationaliseringen. Härigenom får vi svar på undersökningens frågeställning.
Metoddiskussion
I operationaliseringen påtalades att idealtyper har krav på sig att vara ömsesidigt uteslutande. En gångbar metod är att nyttja sig av polära idealtyper i de jämförelser man genomför. Polära idealtyper innebär att två idealtyper utgör ytterligheterna på en tänkt linje, förenklat en gräns väster, en gräns höger. Polariteten skapas genom att den ena idealtypen vänds i sin motsats. Längs den tänkta linjen kan sedan fenomenet som undersöks preciseras gällande likheter eller avvikelser från idealtyperna.42
Sett till hur undersökningen genomförs är polära idealtyper inte ett fruktbart handlingsalterna-tiv. Med anledning av frågeställningen; Hur kan modern svensk militärstrategi förstås i
för-hållande till tidigare insats- och invasionsstrategi, utgör idealtyperna ett verktyg med syftet
att öka förståelsen för hur svensk militärstrategi förstås i förhållande till tidigare strategier. Dessa tidigare strategier, insats- respektive invasionsstrategi, syftar till att utgöra jämförelser varpå dagens militärstrategi beskrivs och är i den meningen inte polära. Det huvudsakliga fo-kuset utgörs inte enbart av att precisera ”var på linjen” mellan idealtyperna som den moderna
41 Esaiasson et.al, 2017. S. 140 - 141 42 Ibid. S. 139 - 141
Sida 21 av 43 militärstrategin befinner sig, utan även på att beskriva om och i så fall hur modern militärstra-tegi liknar någon av idealtyperna. Härigenom ökar förståelsen för fenomenet. Analysverkty-gets karaktär medför möjligheten att vi kan erhålla slutsatser om vilken av idealtyperna som fenomenet har flest liknelser med samtidigt som en kategorisering är möjlig. Viss problematik angående nivåskattning föreligger alltid vid beskrivande idealtypsanalyser, vilket kan resul-tera i att gränssättningen blir stipulerad av forskaren som genomför undersökningen. Därav betraktas användandet av två idealtyper underlätta slutsatser angående hur likt eller olikt feno-menet skattas jämfört med idealtyperna, vilket leder till en mer korrekt placering av modern militärstrategi på den så kallade linjen.43
Med hänsyn till undersökningens konsumerande och kvalitativa karaktär ses inte generaliser-barhet särskilt aktuellt, varför fokus ligger på att uppnå god intern validitet. Metodpraktikan nämner att idealtypens status är mindre beroende av den information som samlas in. Eftersom idealtypen inte är en direkt avbild av verkligheten kan den därför inte förkastas av empirin. Således kan idealtyperna egentligen endast kritiseras för att sakna empiriskt stöd och därför vara föga givande vid empiriska analyser.44 Så är inte fallet för undersökning, till stor del på grund av att idealtyperna bygger på faktiska militärstrategier, om än förlegade. Även om vissa attribut förstärks med anledning av att tillräckligt stor diskrepans ska finnas mellan idealty-perna, är ambitionen att mer etablerade forskare inom området ska dela uppfattningen om att idealtyperna är ändamålsenliga avseende attribut, funktionalitet som analysinstrument och i förlängningen undersökningens resultat.
Angående undersökningens validitet och reliabilitet finns flertalet faktorer vilka måste hante-ras. Metodpraktikan nämner att jämförelsepunkter i klassificerande analyser måste utgöras av någon form av teoretisk konstruktion. Konstruktionen utgör sedan analysverktyget, grundbul-ten som fångar in väsentliga aspekter av fenomenet som ska undersökas.45 Att analysverkty-gets teoretiska ramverk bygger på tidigare forskning hämtad ur Jacob Westbergs Svenska
Sä-kerhetsstrategier, bedöms bidra till undersökningens trovärdighet med anledning av att
strate-gins interna och externa faktorer utgör återkommande analysenheter inom militärstrategisk
43 Esaiasson et.al. S. 141, 144 - 145 44 Ibid. S. 141
Sida 22 av 43 forskning.46 Vidare betraktas materialet vilka idealtyperna är skapade av som bidragande till
den interna validiteten, eftersom bakgrundsmaterialet bygger på tidigare forskningsinsatser som behandlar svensk militärstrategi. Undersökningens interna validitet bygger dessutom till stor del på idealtypernas faktiska innehåll. Att idealtypernas bakgrund presenteras utifrån miljö, mål, medel och metod bidrar till en spårbarhet angående idealtypernas attribut. Åtgär-den bedöms gynna undersökningens och operationaliseringsprocessens transparens. I syfte att kunna möta eventuell kritik och ytterligare öka validiteten har militärstrategi som begrepp de-finierats med förankring i krigsvetenskaplig litteratur som behandlar strategi. Därutöver har idealtyperna flertalet indikatorer, attribut, för varje strategisk komponent. Dessa åtgärder bi-drar till undersökningens begrepps- och kriterievalidetet.47
Idealtypsanalysens kvalitativa karaktär medför potentiell subjektivitet hos forskaren avseende tolkning av material, exempelvis genom förförståelse för ämnet eller genom förutfattade me-ningar.48 För att motverka detta eftersträvas transparens och objektivitet genom hela under-sökning. Beaktande kravställningen nyttjas citat frekvent i analysen. Avslutningsvis bör undersökningens främsta eventuella svagheter förtydligas. Dessa är operationaliseringen av idealtyper inkluderat risken att de blir analytiskt oanvändbara, samt brister i transparens och/eller objektivitet. Ambitionen är att samtliga vidtagna åtgärder som nämnts i delkapitlet ska bidra till att motverka dessa svagheter.
Empiri
När det kommer till urvalsprocessen av material finns det olika tillvägagångssätt. Man kan ex-empelvis välja mellan att göra ett brett eller smalt urval. Ett brett urval syftar till att få in en stor mängd empiri, vilket också bidrar till en ökad informationsmängd. En nackdel blir just mängden av data eftersom den riskerar att bli svåröverskådlig. Genom att istället använda sig av ett smalt urval blir mängden information lättare att överblicka, å andra sidan föreligger ris-ken för att viktig information inte omhändertas.49 Med hänsyn till att analysen förutsätter en mycket detaljerad läsning av material, genomfördes ett kritiskt urval. Med kritiskt urval
me-46 Se Edström et.al i Military Strategy of Small States, finns även i forskningsöversikten
47 Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod,
Upplaga 2, Liber, Stockholm, 2020. S. 220 – 223; Esaiasson et.al, 2017. S. 58 – 63
48 Ibid. S. 69
Sida 23 av 43 nas att materialet som inbegrips i undersökningen valdes eftersom det säger någonting speci-fikt som är relevant för ämnet. Förhoppning är att ett relativt smalt, men kritiskt urval ändå leder till en ändamålsenlig analys. Materialet som ska analyseras utgörs av doktriner förfat-tade av Försvarsmakten, samt politiska styrdokument som berör militär verksamhet. De be-döms ge en god helhetsbild av militärstrategins interna och externa faktorer, samtidigt som perspektiv från både Försvarsmakten och Sveriges högsta politiska beslutsfattningsorgan re-presenteras.
Militärstrategisk Doktrin 2016 (MSD) inriktar hur militära maktmedel ska användas för att
uppnå säkerhetspolitiska målsättningar som Sveriges regering och riksdag har beslutat om.50
Doktrin gemensamma operationer 2020 (DGO) syftar till att på ett övergripande sätt styra och
sätta mål för Försvarsmaktens operativa och taktiska verksamhet. Här redogörs det för mål, medel och metod vid planering och genomförande av operationer och insatser.51
Tillväxt för ett starkare försvar, slutlig redovisning av perspektivstudien 2016 – 2018 (Per-spektivstudien) är författad av Försvarsmakten. Dokumentet redogör för hur Försvarsmakten
vill strukturera och utveckla sig i syfte att möta framtidens militärstrategiska utmaningar.52
Proposition 2020/21:30 – Totalförsvaret 2021 – 2025 (Propositionen) innehåller förslag om
övergripande mål för totalförsvaret. Den tydliggör inriktning och målsättning för Försvars-makten och det civila försvaret. Vidare innehåller propositionen regeringens bedömning avse-ende den säkerhetspolitiska utveckling samt en långsiktig inriktning av säkerhets- och för-svarspolitiken. I dokumentet berörs även Sveriges internationella försvarssamarbeten.53
Ur ett källkritiskt perspektiv är det intressant att diskutera materialets tendens, äkthet och in-terna beroende.54 Majoriteten av materialet som analyseras i undersökningen är författade på
50 Försvarsmakten (A), Doktrin Gemensamma operationer, Försvarsmakten, Stockholm, 2020 51 Försvarsmakten (B), Militärstrategisk Doktrin 2016, Försvarsmakten, Stockholm. 2016
52 Försvarsmakten (C), Tillväxt för ett starkare försvar, slutlig redovisning av perspektivstudien 2016 – 2018,
Försvarsmakten, Stockholm, 2018
53 Proposition 2020/21:30, Totalförsvaret 2021-2025, Försvarsproposition, Stockholm 54 Johannessen et.al, 2020. S. 89 - 90
Sida 24 av 43 uppdrag av Försvarsmakten. Därav föreligger risken att det förekommer ett partsintresse,
ten-dens, då man vill använda sig av information för att driva ett resonemang. I realiteten är det
precis vad Försvarsmakten vill uppnå. Nationalencyklopedin definierar doktrin som ”en
läro-sats avsedd att styra det praktiska handlandet, särskilt i politiska och militära frågor”.55
Doktrinerna är i grunden avsedda att påverka myndighetens och dess anställdas agerande samt tanke- och förhållningssätt. Denna påverkan kommunicerar Försvarsmakten ut och är tydlig med.56 Av den anledning anses uppenbar tendens inte utgöra ett problem för undersökningens tillförlitlighet. Tillgängligheten på materialet är gott. Doktrinerna samt Perspektivstudien är hämtade från Försvarsmakten intranät, de finns även lätt tillgängliga via sökmotorer på inter-net. Propositionen är hämtad från Regeringskansliets hemsida. Delar av materialet behandlas vid flertalet tillfällen under kurser inom ramen för officersutbildningen. Dessa faktorer bidrar till att äkthetskriteriet bedöms vara tillgodosett.
Vidare bör materialets interna beroende diskuteras. MSD påverkas av politisk inriktning, om-världsförändringar samt utveckling av nya förmågor. Just dessa faktorer stipuleras av rege-ringen i försvarspropositionen. Propositionen antogs av riksdagen december 2020. Eftersom
MSD omsätter den svenska politiska viljan i militärstrategiska utgångspunkter, föreligger
möjligheten att doktrinen revideras inom snart framtid med tanke på att den är författad 2016. Samtidigt föreligger en doktrinhierarki med anledning av att den militärstrategiska doktrinen påverkar innehållet DGO. Vi kan därför konstatera att det finns ett internt beroende, rakt nedåtgående från högsta politiska ort, till den operationella krigföringsnivån. Det interna be-roendet är en realitet som författaren får förhålla sig till, varför det också är intressant att se om det föreligger diskrepans mellan materialen.
Avslutningsvis bör problematik gällande Perspektivstudien påtalas. Nackdelen med perspek-tivstudier är att de omfattar möjliga handlingsalternativ, inte fastställda beslut. Studien pre-senterar inriktningar, prioriteringar och ambitioner formulerade av Försvarsmakten. Dock be-gränsas Perspektivstudien av att innehållet inte är sanktionerat genom politiska beslut. Hand-lingsalternativen är därför inte fastställda, varför innehållet delvis kan kritiseras för att vara irrelevant. Stora delar av innehållet behandlar dessutom en tidshorisont fram till 2035. Av den
55 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/doktrin(hämtad 2021-04-11) 56 Försvarsmakten (A). Överbefälhavarens förord
Sida 25 av 43 anledningen kommer endast delar av dokumentet som behandlar perioden 2016-2021 att vara föremål för analys.
Forskningsetik
Undersökningen innefattar varken enskilda individer eller grupper, varför forskningsetik i sammanhanget främst handlar om transparens och tydlighet avseende tolkningar. Citat och korrekt referenshantering nyttjas med anledning att undvika plagiat. Undersökningen har am-bitionen att genomföras med objektivitet, vilket betyder att en annan forskare som söker svar på samma frågeställning och nyttjar sig av samma analysverktyg får ett överensstämmande resultat.57
57 Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl.,
Sida 26 av 43
Analys
I kommande kapitel analyseras undersökningsmaterialet med idealtyperna som jämförelse-punkt. Kapitlet avslutas med en redovisning av analysens resultat och sammanställning av analystabellen.
Miljö
Försvarsmakten beskriver det säkerhetspolitiska läget som försämrat både i Sveriges närom-råde och Europa, samtidigt som det globala säkerhetsläget kännetecknas av instabilitet och oförutsägbarhet. I närområdet utgörs huvudaktörerna av Ryssland, USA, samt medlemsländer i EU och NATO. Enligt DGO har Ryssland på ena sidan, samt övriga tidigare nämnda aktörer med anknytning till Väst på andra sidan, intressen som kolliderar med varandra. NATO:s mi-litära verksamhet i närområdet påverkar Rysslands säkerhetspolitiska agerande, vilket bland annat resulterat i ryska försvarssatsningar och ökad övningsverksamhet.58 Spänningar kopplat
till säkerhetsläget fortsätter att öka genom Rysslands ambition att återupprätta sin stormakts-status, något som bidrar till ett eget rättfärdigande gällande synen att på Ryssland bör omges av en intressesfär där staten har företrädesberättigade intressen i andra stater.59 Gällande ryskt agerande kan vi läsa följande:
Det ryska agerandet i Georgien 2008, i Ukraina sedan 2014 samt i Syrien sedan 2015 visar en rysk vilja att använda militära medel för att nå politiska mål, såväl inom som utanför Europa. Ett fortsatt undergrävande av den europeiska säkerhetsordningen har negativa
kon-sekvenser för Sveriges säkerhet 60
Enligt Försvarsberedningen och Försvarsmakten kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte ute-slutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel, eller hot som sådana, kan komma att användas mot Sverige. I Propositionen står bland annat:
Sverige och vårt närområde ingår i en militärgeografisk helhet. Ett operationsområde kan omfatta stora delar av norra Europa och angränsande havsområden. Vid en eventuell större
konflikt kan det inte uteslutas att även Sverige angrips.61
58 Försvarsmakten (A), 2020. S. 16 59 Proposition 2020/21:30, 2020. S. 35 60 Ibid. S. 33
Sida 27 av 43 Utifrån innehållet i undersökningsmaterialet blir det tydligt att Norden är ett område av stor betydelse ur ett geostrategiskt perspektiv. Östersjön utgör en gränsyta mellan Ryssland och NATO. Här kan exempelvis Gotland få en operativ betydelse för kontroll av sjö- och luftfarts-vägar i Östersjön. Dessa är av värde för NATO:s försvar av dem baltiska staterna, likväl som för Rysslands försvar av Kaliningrad. En konsekvens av ovanstående faktum blir därför att Sveriges territorium bildar ett geostrategiskt centrum för militära rörelser i, eller över, vårt närområde. Den ökade utplaceringen av militära styrkor och tilltagande militära aktiviteten i Sveriges närområde innebär ökad risk för incidenter, vilka i förlängningen kan eskalera. Sve-rige behöver nödvändigtvis inte utgöra huvudmålet för anfallaren, angreppet kan istället syfta till att förhindra Sverige att direkt eller indirekt bistå en annan part i konflikten.62
Gällande vilken typ av hotbild som Sverige står inför blir bilden mer komplex. Försvarsbered-ning har bland annat konstaterat att hotbilden är mångfacetterad. Antagonistiska åtgärder och angrepp med Sverige som mål genomförs kontinuerligt. Enligt regeringen använder Ryssland en rad olika påtrycknings- och påverkansmedel mot EU- och NATO- länder i östersjöreg-ionen, påtryckningar som pågår fortlöpande.63 DGO fortsätter att utveckla problematiken ge-nom att konstatera att:
Moståndaren, som förväntas agera anonymt och med förnekbarhet, gynnas av att det är svårt att skilja avsiktligt och koordinerat agerande från slumpartade händelser och olyckor. Detta
försvårar svenskt beslutsfattande om motåtgärder samt möjligheten att engagera tredje part.64
Vidare menar Försvarsberedningen att militärt våld numera tenderar att användas i kombinat-ion med andra medel i syfte att påverka motståndaren på de sätt som bedöms nödvändiga. Det militära maktmedlet blir härigenom ett medel bland flera i verktygslådan som en stat kan an-vända kombinerat med annan subversiv verksamhet. Kombinationen av hybrida hot, militära maktmedel, kriminalitet och övrig subversiv verksamhet riskerar att leda till oklarheter, ett be-grepp vilket analysmaterialet beskriver som ”gråzonsproblematik”.65
62 Försvarsmakten (A), 2016 31; Proposition 2020/21:30. S. 60; Försvarsmakten (C), 2018. S. 20 63 Proposition 2020/21:30. S. 34
64 Försvarsmakten (A), 2020. S. 17
Sida 28 av 43 Gällande vilken av idealtyperna som dagens miljö står närmst, påstår författaren att idealtyp A, invasionsstrategi, ligger något närmre än idealtyp B. Visserligen kännetecknas den mili-tärstrategiska och säkerhetspolitiska miljön inte nödvändigtvis av en terrorbalans mellan su-permakter, dock föreligger en maktfördelning med Ryssland på ena sidan, samt medlemslän-der i EU och NATO på andra sidan. Angående förekomsten av omedelbara existentiella hot gällande nationens överlevnad och välstånd, påvisar analysen att Sverige inte utesluter even-tuellt militärt angrepp. Samtidigt avser Sverige heller inte förhålla sig passivt vid angrepp mot ett allierat land. Norden betraktas som ett område med geostrategisk betydelse och den mili-tära närvaron kring Östersjön har ökat. Säkerhetsläget beskrivs som ansträngt med en fortsatt negativ utveckling. Båda dessa faktorer kännetecknar idealtyp A. Samtidigt tydliggör materi-alet en bredare syn på begreppet säkerhet, främst genom en mångfacetterad hotbild i en säker-hetspolitisk kontext där Europas säkerhetsordning bygger på grundläggande ställningstagan-den angående staters suveränitet, integritet och rätten att självständigt, utan inblandning, be-stämma sin säkerhetspolitiska väg.66
Mål
En målsättning för det totala försvaret av Sverige är att det bör utformas och dimensioneras för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige, inkluderat krigshandlingar på svenskt ter-ritorium.67 Försvarsmakten specificerar målsättningen kopplat till det militära försvaret
ge-nom följande:
[…] ska det militära försvaret först och främst utgöra en tröskel för den som vill angripa el-ler utöva påtryckningar på Sverige. 68
Tröskeleffekt upprätthålls genom att tydligt visa vilja och förmåga att hävda svenska intressen och rättigheter, om nödvändigt med vapenmakt.69 Trovärdighet i krigsföringsförmågan bidrar till den avskräckande målsättningen genom budskapet att angrepp på Sverige medför orimliga kostnader för motståndaren, vilket i förlängningen syftar till att verka fredsbevarande och krigsavhållande.70 MSD beskriver avskräckning enligt följande:
66 Proposition 2020/21:30. S. 32 67 Ibid. S. 76
68 Försvarsmakten (A), 2016. Militärstrategiskt koncept 69 Försvarsmakten (C), 2018. S. 39
Sida 29 av 43
Med avskräckning menas att Försvarsmakten genom sitt uppträdande och förmågor ska få en eventuell motståndare att undvika angrepp, exempelvis genom att ändra sina planer och/eller
avbryta fientliga eller provocerande handlingar.71
Om Sverige blir angripet ska Försvarsmakten med stöd av totalförsvaret försvara Sverige för att skapa handlingsfrihet och ytterst säkerställa landets självständighet. Försvarsmaktens vik-tigaste funktion i sammanhanget är således att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Regeringen tydliggör målsättningen enligt följande:
Det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmågan att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.
Verksam-het inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet.72
Att bedriva försvarsverksamhet tillsammans syftar till att skapa en internationell förankring, en konceptuell utgångspunkt för den svenska försvarsförmågan enligt MSD.73 I längden är tanken att en uppvisad solidaritet med andra genom att aktivt bidra till global fred och säker-het, leder till att andra aktörer känner solidaritet med oss.74 Ett led i att skapa denna förank-ring utgörs av strategiska samarbeten, samarbeten vilka bidrar till att öka Försvarsmaktens förmåga genom bland annat större, komplexa gemensamma operationer. Deltagande i inter-nationell krishantering bidrar till att knyta interinter-nationella band, något som kan skapa ett mer-värde och bidra med strategisk utveckling av det egna militär försvaret. Regeringen menar att internationella försvarssamarbeten är viktiga för att stärka Sveriges militära förmåga i flertalet avseenden. Aktivt bidrag till både bilaterala och multilaterala internationella samarbeten stär-ker totalförsvaret samt bidrar till stabilitet och sästär-kerhet i närområdet.75 MSD sammanfattar på-ståendet genom att tydliggöra:
Internationell förankring och samarbete ger vår tröskel större strategisk tyngd76
71 Försvarsmakten (A), 2016. S. 33 72 Proposition 2020/21:30. S. 86 73 Försvarsmakten (B), 2016. S. 44 74 Ibid. S. 48 - 49 75 Proposition 2020/21:30. S. 88 76 Försvarsmakten (B), 2016. S. 51
Sida 30 av 43 Även Propositionen påvisar målsättningen kopplat till en gemensam hantering av säkerhets-hot. Angående det militära försvarets uppgifter står följande:
[...] främja vår säkerhet samt förebygga och hantera konflikter och krig genom att i fredstid genomföra operationer på vårt eget territorium, i närområdet, samt delta i internationella
fredsfrämjande insatser77
Uppgiften går direkt att koppla till solidaritetsförklaringen. Regeringen menar att det är föga troligt att militära konflikter i Sveriges närområde endast skulle påverka ett land. Utmaningar och hot ska därför mötas i samverkan med andra länder och organisationer. Det ligger i Sveri-ges intresse att uppfattas som en trovärdig, pålitlig och solidarisk samarbetspartner.78 Följande citat påvisar ställningstagandet:
Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Hot mot freden och Sveriges säkerhet avvärjs bäst i samverkan med andra länder79
Sammanfattningsvis är det är svårt att precisera var på skalan mellan idealtyperna som målen för dagens militärstrategi hamnar. Undersökningsmaterialet visar tydliga målsättningar kopp-lat till avskräckning genom en trovärdig militär förmåga, samt handlingsfrihet och självstän-dighet. Dessa målsättningar är förknippade med idealtyp A. Dock visar analysen att målen inte nås genom neutralitet. Istället ser vi en tydlig förekomst av begrepp som solidaritet och samverkan. Analysen visar att en framstående målsättning är att hantera säkerhetshot tillsam-mans med andra aktörer, både i närområdet men även utanför, vilket visar likheter med ideal-typ B. Samtidigt som den militära förmågan ska verka avskräckande mot eventuella motstån-dare genom en tröskeleffekt, ska den kunna hantera säkerhetshot och konflikter i en internat-ionell kontext. Undersökningsmaterialet gällande mål visar således tydliga likheter med attri-but från både idealtyp A och B. Den sammanvägda tolkningen blir dock att mål för dagens militärstrategi bedöms ligga något närmre idealtyp B, med anledning av att materialet beskri-ver solidaritet som målsättning snarare än neutralitet.
77 Proposition 2020/21:30. S. 87 78 Ibid. S. 68
Sida 31 av 43 Medel
Vid händelse av att Sverige utsätts för angrepp, hot eller påtryckningar ska militären försvara landet med alla till buds stående medel. En förutsättning vilken nämns i materialet är att det finns krigsförband vilka är organiserade i en balanserad krigsorganisation.80 Nuvarande orga-nisation av det militära maktmedlet är enligt Försvarsmakten:
[…] en konsekvens av flera föregående försvarsbeslut som sammantaget har inneburit stora förändringar av Försvarsmaktens uppgifter och en väsentlig reducering av samtliga
strids-krafter 81
Vidare konstaterar Försvarsberedningen och Försvarsmakten att dagens krigsorganisation inte är utformad för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Regeringen delar uppfattningen och menar bland annat:
Krigsorganisationen är som helhet underdimensionerad, eftersom antalet förband inte är till-räckligt stort för att uthålligt möta ett väpnat angrepp 82
När det kommer till kravet att kunna möta ett väpnat angrepp har Försvarsmakten en opera-tiv förmåga med begränsningar … Begränsningarna i förmåga beror bl.a. på personella och
materiella brister i krigsförbanden, otillräcklig samövning av förbanden, alltför liten för-bandsvolym samt begränsad uthållighet 83
I syfte att åtgärda bristerna anser Försvarsberedningen att en omstrukturering och förstärkning krigsorganisationen är nödvändig. Två grundläggande utgångspunkter är ambitioner kring att öka Försvarsmaktens operativa förmåga och samtidigt åtgärda den bristande samövningen mellan förband och stridskrafter.84 Ett led i stärkandet av krigsorganisationen är utökning av förbandsvolymen. I Propositionen kan vi läsa följande:
Krigsförbanden kommer successivt att organiseras och fyllas upp med personal och materiel samt samövas 85 80 Proposition 2020/21:30. S. 98 81 Försvarsmakten (C), 2018. S. 14 82 Proposition 2020/21:30. S. 99 83 Ibid. S. 99 84 Ibid. S. 98 85 Ibid. S. 101
