Militärstrategiska faktorer

Svar

Förhållande till idealty-

per

Miljö

Mångfacetterad hotbild och

ansträngt säkerhetsläge; Nor- den geostrategiskt betydelse- fullt; Maktfördelning mellan EU och NATO på ena sidan, Ryssland på andra; Militärt angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.

Större överensstämmelse med idealtyp A än B.

Mål

Avskräckning genom tröske-

leffekt; Avvärja säkerhetshot tillsammans med andra; Handlingsfrihet och självstän- dighet genom solidaritet.

Större överensstämmelse med idealtyp B än A.

Medel

Krigsorganisation bestående

av värnplikt och anställd per- sonal med territoriellt fokus; Totalförsvar under upprust- ning; Underrättelse- och sä- kerhetstjänst viktiga medel kopplat till komplex hotbild.

Något närmre idealtyp A än B.

Metod

Omfattande övningsverksam-

het; Offensiv och defensiv krigsplanering; Fördjupade bi- och multilaterala försvarssam- arbeten; Internationella insat- ser.

Nära likheter och skiljaktig- heter med både idealtyp A och B.

Sida 38 av 43

Avslutning

Följande kapitel börjar inledningsvis med en sammanställning och svar på forskningsfrågan genom slutsatser erhållna från analysen. Därefter förs en resultatdiskussion med återkoppling till uppsatsens syfte och metoddiskussionen. Kapitlet avslutas med förslag för fortsatt forsk- ning och relevans för officersprofessionen.

Sammanfattning och svar på frågeställningen

Hur kan modern svensk militärstrategi förstås i förhållande till tidigare insats- och invasions- strategier?

Analysen visar att den moderna miljön delar större likheter till idealtyp A än B. Angående strategins interna faktorer delar mål likheter med invasionsstrategin framför insatsstrategin. Å andra sidan påminner medel snarare om idealtyp A framför B, samtidigt som metod tolkas vara en kombination av de attribut som kännetecknar båda idealtyperna. Ur ett förenklat per- spektiv kan vi därför dra slutsatsen att modern svensk militärstrategi kan förstås som en kom- bination av tidigare strategier, med en tydlig spårbarhet till både invasions- och insatsstrate- gin. Svaret på frågeställningen bör dock ses vara mer komplex än att det går att förstå den som enbart en kombination av väl valda delar tagna från de olika strategierna.

Militärstrategiska mål är satta med hänsyn till ett ansträngt säkerhetsläge med maktfördelning och intressekonflikter mellan NATO och EU på enda sidan och Ryssland på andra. Ett mili- tärt angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, vilket leder till en målsättning om avskräckande tröskeleffekt. Tröskeleffekten uppnås genom en krigsorganisation med territorialt fokus byggt på pliktpersonal. Krigsorganisationen genomför regelbundna och omfattande övningar, krigs- planeringen har förutom defensiva inslag även offensiva. Analysen visar att ett offensivt age- rande betraktas som en nyckelkomponent för att signalera att en trovärdig militär förmåga där tröskeleffekten avseende våldsutövning skapar en avskräckande effekt.

Samtidigt som de militärstrategiska faktorerna, vilka beskrivs ovan, har ett stort nationellt fo- kus, föreligger ett annat spår i Sveriges militärstrategi. Omvärldsmiljön kännetecknas av en mångfacetterad hotbild där säkerhetsbegreppet har fått en breddad innebörd. Med anledning av miljön har underrättelse- och säkerhetstjänst kommit att bli centrala förmågor syftande till

Sida 39 av 43 att hantera en komplex hotbild. Ambitioner riktade mot att fördjupa bi- och multilaterala sä- kerhetssamarbeten leder till att deltagande i internationella militära insatser ses som betydel- sefullt. Deltagandet i dessa insatser bedöms vara en framgångsrik metod med anledning av att skapa en internationell förankring. Enligt analysen tolkas deltagandet som en av huvudmeto- derna gällande målsättningen att avvärja säkerhetshot tillsammans med andra och samtidigt sprida uppfattningen om Sverige som en solidarisk samarbetspartner.

Vi kan därför konstatera att det föreligger två huvudsakliga inriktningar för Sveriges moderna militärstrategi. Ena spåret har ett tydligt nationellt fokus, det andra mer internationellt. I teorikapitlet tydliggjordes att det var den externa faktorn, miljö, som strategins interna delar försöker påverka eller anpassas efter. Eftersom miljön enligt analysen visar likheter med båda idealtyperna, om än A ligger närmre, är det förståeligt och högst rimligt att övriga delar av strategins interna komponenter också gör det. Som svar på frågeställning bör modern svensk militärstrategi därför förstås som en kombination av tidigare insats- och invasionsstrategier. Svaret motiveras av att en politisk inriktning med tydliga inslag av distansering har frångåtts till förmån för solidaritet och internationell förankring, samtidigt som omvärldsmiljön kräver en militärstrategi som kan hantera säkerhetshot i både en nationell och internationell kontext. Militärstrategin kan kategoriseras som en nationell försvarsstrategi med internationella ambit- ioner, där två till synes parallella inriktningar interagerar med varandra i syfte att skapa kohe- rens, effektiv försvarsförmåga och möta dagens kravställningar.

Resultatdiskussion

För att svara på undersökningens frågeställning och nå syftet gällande kategorisering av mo- dern svensk militärstrategi, genomfördes en idealtypsanalys med idealtyper baserade på två strategier med betydande skillnader ur flera perspektiv. Analysen och delkapitlet ovan visar att samtliga strategiska faktorer i mer eller mindre utsträckning positioneras mellan idealty- perna. Resultatet kan delvis förklaras av idealtypernas attribut. Att använda sig av idealtyper baserade på verkliga strategier framför polaritet sinsemellan har medfört möjligheten att bidra till förståelsen i linje med undersökningens frågeställning, något som blivit svårare med pol- ära idealtyper innehållande allt för stora överdrifter med lös anknytning till verkligheten. Om idealtyperna som nyttjats i undersökningen inte återspeglat verkligheten, med verkligheten menat tidigare militärstrategier, hade det blivit betydligt svårare att göra anspråk på undersök- ningens resultat. Analysverktygets och dess användbarhet var därför konstruerat med avsikt att idealtyperna i så stor utsträckning som möjligt återspeglat invasions- och insatsstrategin.

Sida 40 av 43 Tillvägagångsättet skulle kunna leda till viss problematik angående positionering av materi- alet i förhållande till idealtyperna, något som förstärks av det generella problemet kring nivå- skattningar i idealtypsanalyser. Risken anses dock vara omhändertagen i och med strategier- nas bytande olikheter ur främst ett strategihistoriskt, politiskt och inte minst innehållsmässigt perspektiv. Således har kontrasterna avseende strategiernas attribut ändå möjliggjort en gynn- sam och tillförlitlig positionering av modern militärstrategi. Undersökningens interna validitet betraktas därav som nöjaktig. Därutöver har Westbergs teoretiska ramverk med strategins in- terna och externa faktorer fungerat ändamålsenligt avseende nedbrytning av den övergripande militärstrategin som presenterats i analysmaterialet. Ramverket har möjliggjort en ordnad och ingående presentation av hur militärstrategins faktorer förhåller sig till idealtyperna. En an- norlunda operationaliseringen av idealtyperna hade möjligen resulterat i ett annat resultat. Även om så vore fallet är uppfattning att ramverkets tydliga förankring i forskning kring mili- tärstrategi, kombinerat med ett genomgående stringent upplägg, bidragit till undersöknings trovärdighet och objektivitet gällande resultatet.

Fortsatt forskning

För att återkoppla till forskningsluckan, vilken redovisades i inledningskapitlet avseende be- gränsningar kring forskning som behandlar nutida svensk militärstrategi, betraktas den här undersökningen utgöra visst bidrag till att börja fylla luckan. Som visat genom analysen kan vi konstatera att omvärldsmiljön och uppfattningen av säkerhetsläget är centrala utgångspunk- ter för hur militärstrategin utformas. Omvärldsmiljön är dynamisk. Oförutsägbara händelser kan snabbt medföra att tidigare utgångspunkter inte längre är giltiga, varpå anpassning av strategin är nödvändig. Problemet som vi står inför är att hotbilden och de risker som det breddade säkerhetsbegreppet för med sig inte försvinner då spänningar mellan stormaktsaktö- rer i närområdet ökar. Således måste Sverige klara av att hantera både gamla och nya utma- ningar som riskerar att påverka nationens säkerhet. Eftersom den politiska ledningens tillsam- mans med bland annat Försvarsmaktens tolkning av säkerhetsläget lägger grunden för hur man avser hantera eventuella scenarier, vore en fördjupad undersökning kring begreppet moti- verad. Ett möjligt tillvägagångsätt vore att genomföra en diskursanalys av hur säkerhetsläget beskrivs i försvarspolitiska och militära styrdokument. Ett annat alternativ utgörs av en studie med liknande design som den här, med skillnaden att Finlands militärstrategi står i fokus. Undersökningens resultat vore intressant att jämföra med Sverige, i synnerhet med hänsyn till ländernas relativa likheter i en tid där bilaterala försvarssamarbeten fortsätter att fördjupas länderna emellan. Båda handlingsalternativen betraktas utgöra betydelsefulla tillägg när det

Sida 41 av 43 kommer till att öka förståelsen för modern militärstrategi ur ett svenskt och småstatsperspek- tiv.

Relevans för yrkesutövningen

En skicklig strateg förväntas med samma medel uppfylla uppsatta mål bättre än en mindre duglig strateg genom klokare val av metoder.104 En grundförutsättning för att utveckla färdig- heten är att förstå militärstrategins sammanhang, med andra ord varför den är utformad som den är. Dagens kravställningar kopplat mot gråzonsproblematik är ett resultat av en mångfa- cetterad hotbild med en utsuddad gräns mellan krig och fred, vilket medför att det militär- maktmedlet sätts i ett sammanhang där det förväntas kunna interagera och skapa synergi med andra politiska maktmedel. Eftersom officersyrket innebär att planera och leda Försvarsmak- tens verksamhet, är förståelsen för det militärstrategiska sammanhanget en viktig utgångs- punkt vid lösandet av uppgifter i en tid där den globala trenden kännetecknas av osäkerhet och utmaningar. Således bidrar kunskap med förutsättningar för officeren att kritiskt granska olika militärstrategiska handlingsalternativ gällande eventuella brister eller styrkor, vilket i förlängningen gynnar försvarsförmågan. En god förståelse för militärstrategiska målsättningar och förutsättningar ökar sannolikheten att officeren, trots resursbrist avseende medel, använ- der passande metoder för att nå mål i en komplex omvärldsmiljö.

Sida 42 av 43

In document Sveriges militärstrategi : en idealtypsanalys (Page 37-42)