Linköpings universitet | Tema teknik och social förändring Kandidatuppsats, 15 hp | Samhällsplanerareprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN
Albin Druid
Olle Duwa
Handledare, Nancy Brett Examinator, Anna Storm
Innovativ företagsmiljö
Utvecklingsprojektet Ebbepark och innovationssystemet
Triple-Helix
ISRN-nummer: LIU-TEMA/SAP-G--2020/019-SE
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page:
http://www.ep.liu.se/.
iii
Sammanfattning/Abstract
This thesis investigates the municipality of Linkopings role in the development project Ebbepark. How an innovative business-environment can facilitate trilateral networks in the Triple-Helix. The thesis aims to compare intentions and outcome of the development project. The theory of the Triple-Helix constitutes the theoretical framework, of which the study relates to. With the use of a thematic analysis of qualitative data gathered from interviews, an insight is given to government officials own beliefs and convictions about Ebbepark. An additional document analysis of the development projects visionary- and general plan, generates an understanding of the projects initial intentions. A tangible difference in outcome, is Linkopings University involvement in Ebbepark. Initially the plan was to establish a physical presence in order to strengthen the innovative space. The University decided to centralize their operations on campus, which can be seen as limiting in regard to facilitating the Triple-Helix.
Key-words: Triple-Helix, Ebbepark, Innovation, “Corporate environment”
Studien undersöker hur Linköpings kommun har arbetet med projektet Ebbepark och hur en organisationsöverskridande samverkan, s.k.Triple-Helix, kan faciliteras. Uppsatsen ämnar undersöka och besvara hur projektets initiala intentioner skiljer sig från utfallet av Ebbepark. Teorin för Triple-Helix utgör det teoretiska ramverk som studien förhåller sig till. En tematisk analys av intervjuer ger insyn till tjänstemäns egna övertygelser angående projektet.
Kompletterande dokumentanalys av projektets förarbete skapar förståelse för visionerna och Ebbeparks helhetsplan. Ett exempel på skillnader mellan planerade intentioner och utfallet, är Linköpings universitets roll. Från att vara engagerade om en fysisk närvaro i Ebbepark för ökat innovationsskpande, till att centralisera sin verksamhet inom campusområdet. Det leder till en minskad akademisk närvaro, något som kan minska möjligheterna för en Triple-Helixsamverkan. Nyckelord: Triple-Helix, Ebbepark, Innovation, Företagsmiljö.
iv
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
1.2 Bakgrund ... 6
2. Teori och tidigare forskning ... 8
2.1 Ett kunskapsbaserat samhälle ... 8
2.2 Innovation och innovationssystem ... 8
2.3 Information- och kommunikationsteknik ... 9
2.4 Triple-Helix ... 9 2.5 Fallstudier av Triple-Helix ... 11 3. Metod ... 13 3.1 En kvalitativ studie ... 13 3.2 Intervjuer ... 13 3.2.1 Urval av respondenter ... 13 3.2.2 Analys av intervjuer ... 14
3.3 Dokument och textanalys ... 16
3.4 Metoddiskussion ... 17
3.4.1 Källkritik ... 18
4. Resultat ... 19
4.1 Ebbeparks vision – Planerade intentioner ... 19
4.1.1 Triple-Helix för innovationsskapande ... 19
4.1.2 Intentioner för samverkan ... 20
4.1.3 Akademisk involvering i Ebbepark ... 21
4.1.4 Ebbeparks serviceutbud och tillväxtmiljö ... 21
4.2 Utfall av Ebbepark ... 22
4.2.1 Tema: Geografisk lokalisering av Ebbepark ... 23
4.2.2 Tema: Ebbeparks fysiska utformning ... 24
4.2.3 Tema: Nyttjande av kunskap ... 25
4.2.4 Tema: Förutsättning för samverkan ... 27
4.2.5 Säkerställning av samverkan ... 27
5. Analys ... 29
5.1 Ebbeparks konceptuella grund ... 29
5.2 Ebbeparks fysiska utformning och Triple-Helix ... 30
6. Slutsatser ... 32 Referenslista ... 33 Bilagor ... 36 Bilaga 1 ... 36 Bilaga 2 ... 37 Bilaga 3 ... 38
5
1. Inledning
Under 1950-talets senare hälft såg västvärlden en stark ekonomisk tillväxt, en tillväxt som dåtidens ekonomiska förklaringsmodeller inte gav svar på. Ekonomiska analytiker
identifierade brister i de faktorer som indikerade ekonomisk tillväxt. Faktorer som kapital, arbete och marktillgångar gav inte en tillfredsställande förklaring till den starka ekonomiska utvecklingen. Det var i det här skedet som faktorer för kunskapens betydelse i ekonomin implementerades i förklaringsmodeller. Synen på kunskap som en central del i den
ekonomiska utvecklingen hade förändrats och skiftet till ett mer kunskapsbaserat samhälle identifierats (Cooke & Leydesdorff, 2006). I Sverige har samhällets utveckling kantats av ekonomiska kriser, särskilt i relation till den industrikris som drabbade Sverige under 1970-talet. Industrikrisen kom att innebära en omlokalisering av den ekonomiska tillväxten till regioner i Sverige med hög produktion och förvaltning av kunskap. Sveriges samhälle som under en lång tid varit övervägande industribaserat, övergick till ett mer kunskapsbaserat sådant (Westlund, 2017). Övergången till ett kunskapsbaserat samhälle innebar att synen på innovationer förändrades samtidigt som behovet på en organisationsöverskridande samverkan ökade (Lundvall, 1992).
Linköpings kommun tilldelades priset som årets tillväxtkommun 2003, där en del av motiveringen var kommunens kommersiella arbete med Linköpings universitet. Det är kommunens arbete med innovationssystemet Triple-Helix, en samverkan mellan de institutionella sfärerna, akademi, näringsliv och förvaltning, som var en grundsten i nomineringen.
”- att kommersiellt dra nytta av universitetets närvaro i kommunen. Genom samarbete mellan näringsliv, förvaltning och akademi (s.k. Triple Helix) har Linköpings universitet och
Mjärdevi blivit ett framgångsrikt recept för att bygga företag och verksamheter kring universitetet. (Föreningssparbanken, 2003).”
Det samarbete som beskrivs i motiveringen för kommunens tilldelande av priset, Triple-Helix, teoretiserades av Henry Etzkowitz och Loet Leydesdorff under 1990-talet. En samverkan där en infrastruktur av kunskap skapas mellan de tre institutionella sfärerna akademi, näringsliv och förvaltning är utgångspunkten för en Triple-Helix. Enligt Etzkowitz och Leydesdorff (2000) skapas gynnsamma förhållanden för en regional och lokal tillväxt när de tre institutionella sfärerna samverkar mot ett gemensamt mål, innovation. För att underlätta innovationsutveckling och därmed stimulera tillväxt, ställer dagens kunskapsbaserade samhälle krav på en organisationsöverskridande samverkan (Lundvall, 1992; Etzkowitz & Leydesdorff, 1996; Cooke & Leydesdorff, 2006). Linköpings kommun har erfarenhet av aktivt arbete med innovationssystemet Triple-Helix för att stärka den kommunala
utvecklingen. Det genom etableringen av innovativa företagsmiljöer, vilket citatet ovan belyser. Kommunens fortsatta arbete med utvecklingen av företagsmiljöer stimulerar en gränsöverskridande samverkan och tillväxt. Stadsutvecklingsprojektet Ebbepark är ett exempel på hur Linköpings kommun, i dag, arbetar med innovativa företagsmiljöer för att stimulera den kommunala utvecklingen.
6
1.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syftar till att undersöka hur etableringen av en företagspark, som Ebbepark, kan skapa gynnsamma förutsättningar för organisationsöverskridande samarbeten.
• Hur har Linköpings kommun arbetat med etableringen av Ebbepark? • Hur har involverade parter arbetat för att skapa en gränsöverskridande
samverkansstruktur s.k. Triple-Helix i Ebbepark?
• Hur skiljer sig de planerade intentionerna från utfallet av Ebbepark?
1.2 Bakgrund
Ebbepark är ett planlagt område i Linköpings innerstads västra delar som ämnar tillgodose ett behov av centralt lokaliserade lokaler för att stimulera en tillväxt. Den mark som Ebbepark upprättas på utgör även ett särskilt attraktivt läge för etablering av bostäder. Området har således landat i en fysisk utformning som liknar en kvartersstad genom implementering av bostäder i området. Markägaren för området där Ebbepark etableras är det kommunala bolaget Sankt Kors, som även är projektägare för stadsutvecklingsprojektet (Sankt Kors, 2013). Sankt Kors uppdrag mot kommunen är att möjliggöra tillväxt och utveckling, främst genom
etablering och anläggning av innovativa företagsmiljöer (Sankt Kors, 2020). Ebbepark som utvecklingsområde för innovativ utveckling syftar till att tillgodose det ökade behovet av smarta lösningar. Genom att möjliggöra en Triple-Helixsamverkan och fokusera på
samarbeten mellan verksamheter, utformas Ebbepark som en plattform för nya innovationer, där en gränsöverskridande samverkan ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen (Sankt Kors, 2013).
Den geografiska platsen för Ebbepark är lokaliserad på samma plats som det gamla industriområdet Wahlbecks, ett centralt läge som skapar förutsättningar och närhet till Linköpings redan etablerade verksamheter. Linköpings universitets nära avstånd skapar förutsättningar för innovation och högteknologiska utvecklingar, då spetsforskning bedrivs inom flera samhällsnyttiga områden (Sankt Kors, 2013, s.21). Utöver universitetet finns Mjärdevi Science Park i direkt anslutning till campusområdet Valla. Mjärdevi bildades i början på 1980-talet som ett dotterbolag till Sankt Kors, för att etablera ett nära samspel med Linköpings universitet. Mjärdevi är en innovativ företagspark med brett serviceutbud till forskare och studenter, samt verksamheter som är ledande på den globala marknaden (Sankt Kors, 2013, s. 26).
Wahlbecks industriområde har historiskt sett varit en etablerad knytpunkt för Linköpings näringsliv genom tillverkningsindustrier. I samband med att tillverkningsindustrin i området lades ned 1971 köptes marken upp av Linköpings kommun. Idén från kommunens sida var inledningsvis att etablera en industriby, något som aldrig hann genomföras till följd av de omfattande ombyggnationer och renoveringar som krävdes. Sankt Kors tog över området 1978 och arbetade utifrån nya visioner för att etablera industrihotell i området. Sankt Kors i egenskap av ett helägt kommunalt bolag, kunde ta större risker vid uthyrning av lokaler till små och medelstora företag (Sankt Kors, 2013, s. 26). De komplikationer som beskrivs i relation till områdets utveckling under 1970-talet kopplar till den industrikris som rådde i Sverige under samma tidsperiod. I samband med den industrikrisen ökade behovet av kunskapsintensiva yrken. Vilket kan ses som anledningen till varför den ekonomiska
7
tillväxten har lokaliserats till städer med universitet och högskoleverksamhet (Westlund, 2005; Hermelin, 2017). Till följd av 1980-talets lågkonjunktur decentraliserades politiken och en stor del av ansvaret lades på länsstyrelsen. Den politik som proponerades syftade till att lösa de ekonomiska problem där de uppstod, med länsstyrelserna som samordnare (Prop. 1981/82:113). Länsstyrelsen i samverkan med Linköpings kommun lade ett större fokus på näringspolitiken i kommunen, där Sankt Kors skulle fungera som ett näringspolitiskt instrument. I syfte att öka sysselsättningen i kommunen lades fokus på ett mer diversifierat näringsliv, ett näringsliv som skulle gynna mindre företags tillväxt och bidra till en
kunskapsspridning. Linköpings universitet i samverkan med kommunen och den
statliga utvecklingsfonden etablerade, i det här syftet, en teknikby i Wahlbecksområdet. Det gränsöverskridande samarbetet etablerades således i ett tidigt skede mellan de institutionella sfärerna i relation till näringslivets utveckling och innovationsskapande. Wahlbecks
industriområde har efterföljt trenden av ett ökat kunskapsbehov. Med nya kunskapsbaserade verksamheter har Wahlbecks bibehållit rollen som lokal knytpunkt inom Linköpings
näringsliv (Sankt Kors, 2013, s. 26). Det har gett Sankt Kors en grund för att vidareutveckla området, och möjliggöra för fler kunskapsintensiva verksamheter.
Nedan följer en karta (se Figur 1.) som illustrerar Ebbeparks geografiska lokalisering i relation till verksamheter av relevans för Ebbeparks som innovativ företagsmiljö. I bilden markeras Ebbepark som ”Nya Wahlbecks”. Det med anledning av att området inledningsvis kallades ”Nya Wahlbecks” det var senare i processen, efter att den fysiska planeringen tagit vid, som området kallades Ebbepark.
8
2. Teori och tidigare forskning
Nedan följer en redogörelse för de begrepp och teoretiska ramverk som uppsatsen förhåller sig till.
2.1 Ett kunskapsbaserat samhälle
Efter industrikrisen under 1970-talet lokaliserades mycket av den ekonomiska tillväxten främst i storstadsregioner och inte de industrisamhällen som tidigare sett en stark tillväxt. Tillväxtens skifte i geografin kan förklaras med det kunskapsintensiva näringslivet som växt fram. Städer med universitet- och högskoleverksamhet bidrar till en regional och lokal ökning av humankapital, ett kapital av kunskap som kan förvaltas av näringslivets kunskapsintensiva yrken (Westlund, 2005; Hermelin, 2017). Kunskapsbaserad ekonomi syftar till den
samhällsstruktur där humankapital och kunskap produceras och förvaltas, då samhället har frångått traditionella strukturer för ekonomisk tillväxt. Den kunskapsbaserade ekonomin uppkom när samhället frångick en industriell produktion och behovet av innovation och kreativitet ökade för att tillgodose den nya marknaden. Det låg till grund för den nya centrala rollen som universiteten har fått (Cooke & Leydesdorff, 2006). Bercovitz och Feldmann (2006) menar att även om universitet fått en allt mer prominent roll för den ekonomiska utvecklingen, finns det inga garantier för att ett universitet stärker den lokala utvecklingen. I den kunskapsbaserade ekonomin har samarbetet mellan akademi och näringsliv blivit allt starkare, för att tillgodose det ökade behovet av innovation. Problematik uppstår när de två institutionerna upplever en avsaknad av trovärdighet för varandra, inte på grund av avsaknad kunskap och kompetens, utan på grund av syftet med samarbetet, då organisationsmodellerna skiljer sig kraftigt från varandra.
2.2 Innovation och innovationssystem
Innovation är när nya idéer och projekt skapar nya lösningar till faktiska problem och därmed får ett värde. Framställningen av innovativa lösningar är resultatet av samarbetet mellan företag, utbildning, offentlig sektor och allmänheten. Det är de gränsöverskridande nätverken som skapar ömsesidiga förhållanden som gynnar involverade parter (Galvao, 2019). Colapinto och Porlezza (2012) menar att innovation uppehålls och fortsätter att skapas genom starka informationsflöden, starkt humankapital och viljan att ekonomiskt investera för framtiden. Historiskt sett har innovationer syftat till ny teknik inom företag som har fokuserat på produkttillverkning, samt hur företagen har valt att skapa nya innovationer internt och inte i samverkan med andra (Lundvall, 1992). Det har även varit ett begrepp som primärt funnits inom den privata tillverkningsindustrin, inte inom den offentliga sfären (Nählinder, 2012). I dagsläget har användandet av innovation skiftat, och fokuserar allt mer på en
forskningsbaserad utveckling, där industrin kan ses som ett laboratorium för utveckling. Det ökade behovet av kunskap för att tillgodose den forskningsbaserade utvecklingen,
möjliggjorde för ett mer utbrett gränsöverskridande samarbete (Lundvall, 1992). I samband med det ökade behovet av samverkan mellan olika institutioner, i ett syfte att möjliggöra innovationsutveckling, skapades möjligheterna för vad vi idag kallar Triple-Helix. Det är i samband med etableringen av Triple-Helix och andra innovationssystem som den offentliga sektorn uppmärksammade innovationsutveckling. Den offentliga sektorns innovationskraft används idag i en allt större utsträckning, primärt för att tillgodose nya lösningar för
samhällets framtida problem. Med hjälp av innovationssystem som Triple-Helix, underlättas innovationsutveckling inom både näringslivet och den offentliga sektorn (Nählinder, 2012).
9
Definitionen för innovationssystem har utvecklats efter tid, under 1980-talet framkom en initial definition som menade att en tydlig struktur var den primära aspekten för ett innovationssystem. Definitionen tydliggjordes, sammanhang och relationer mellan olika beståndsdelar inom samma innovationssystem ansågs som grunden för innovationer. Lundvall (1992) beskriver hur ett innovationssystem är uppbyggt av sociala relationer och interaktioner mellan individer. Utöver den sociala aspekten, beskrivs innovationssystem som ett dynamiskt system, där olika beståndsdelar stärker och möjliggör för andra (Lundvall, 1992).
2.3 Information- och kommunikationsteknik
Idag har städer som innefattar smarta lösningar blivit en allt viktigare fråga och städer världen över har insett vikten av en hållbar urban utveckling. Med hjälp av innovationssystem som Triple-Helix har både genomförande och avslut för projekten säkerställts i en allt högre grad (Dameri et al. 2016). I dagsläget har behovet av informations-och kommunikationstekniska lösningar (IKT) ökat, vilket är en följd till de gränsöverskridande samarbeten som återfinns i Triple-Helix, och som är en väsentlig del i stadsutvecklingen (Caragliu et al. 2011). Smarta lösningar är ett exempel på hur kombinationen av urbanisering och ett ökat krav på hållbarhet kräver nya förutsättningar. Något som, enligt Caragliu et al. (2011), leder till en ökning av information och kommunikationsteknik. Dameri et al. (2016) menar att den staden är ett ekosystem som växer i takt med innovativ utveckling, och att det är kombinationen av element från de olika helixarna som driver utvecklingen framåt.
Om urbaniseringen fortsätter i samma takt som de senaste åren, prognostiseras andelen EU-invånare som bor i urbana områden att öka till cirka 85%. Den utvecklingen ställer högre krav på hållbarheten inom städer och hur städerna planerar utefter den kommande ökningen. I och med en generell ökning av urbana områdenas storlek, blir det även svårt att isolera och förutspå vart urbaniseringen kommer att ha störst utveckling (Caragliu et al. 2011). Det ställs därmed att större ansvar på lokal nivå och att samverkan och kommunikation säkerställs mellan olika institutioner. Genom att utgå från teorin om Triple-Helix, kan staden säkerställa de tekniska innovationerna som efterfrågas för att tillgodose utvecklingsbehovet. I samband med den fortsatta urbaniseringen har även kraven på livskvalité ökat. Aspekter inom
humankapital och ekologi får därför ett allt större utrymme i dagens planering (Caragliu et al. 2011).
2.4 Triple-Helix
Triple-Helix beskrivs av Leydesdorff och Etzkowitz (1996) som teorin för utveckling inom innovation och ekonomi i ett kunskapsbaserat samhälle. Teorin skiljer sig från traditionella modeller där kapital och arbetskraft är avgörande för ekonomisk tillväxt och fokuserar på universitetets roll för att tillgodose den nya samhällsstrukturen. För att Triple-Helix ska fungera krävs det att trilaterala samtal mellan akademi, näringsliv och förvaltning existerar, samt att de är väl införstådda i varandras behov och förhållningssätt.
Inom Triple-Helix pågår en cirkulation av kunskap och information, både mellan individuella helix och inom varje enskild helix. Detta förhållningssätt möjliggör för en större utbredning av entreprenörskap och initiativtagande, då kunskap blir ett kapital som utvecklas från varje individuell helix (Etzkowitz & Dzisah, 2008).
Leydesdorff och Etzkowitz (1996) beskriver hur resursnedskärningar för universitet på ett globalt plan och avsaknaden av hjälp utifrån låg till grund för framställningen av Triple-Helix. Universitet var tvungna att själva lösa de finansiella problem som uppstod, vilket ledde till ett
10
ökat samarbete med näringslivet. I kombination med att många västerländska samhällen genomgick en strukturell förändring för det ekonomiska landskapet, och att behovet av nya innovationer och kunskaper ökade i takt med denna förändring, förändrades universitetens roll. Från att ha varit i utkanten av samhällsekonomin, till att vara den centrala delen i den nya kunskapsbaserade ekonomin, där gränsöverskridande samarbeten är nyckeln för en fortsatt utveckling.
De tre institutionerna som ingår i Triple-Helix har ofta olika individuella mål, akademins syftar till att öka och sprida kunskap och forskning, näringslivets mål är att öka
affärsverksamheten och vinsten. Förvaltningen syftar ofta till att stärka välmåendet för
befolkningen och att sätta upp tydliga ramverk som akademin och näringslivet ska förhålla sig till (Dameri et al. 2016). De olika målen som varje institution har begränsas och påverkas av samarbeten med de andra institutionerna, vilket skapar behovet av att stärka
kommunikationen och sätta upp gemensamma projekt och mål, något som skapar det trilaterala nätverken som utgör kärnan för Triple-Helix (Leydesdorff, 2012).
En Triple-Helixsamverkan som i sin helhet enbart koordineras av offentlig förvaltning begränsar möjligheterna till nya idéer och initiativ. Under sådana förhållanden kan offentlig förvaltning ta egna initiativ utan rådfrågning och konsultering från övriga aktörer i trilaterala nätverk och hybridorganisationer. Etzkowitz och Dzisah (2008) förespråkar en mobilitet och cirkulation av individer/personal inom och mellan respektive helix, se Figur 2. Cirkulationen avser att bidra till ökad produktivitet och idéskapande, men även för att få bukt på
intressekonflikter. Anledningen till varför den här typen av cirkulation bidrar till ökat
idéskapande är, enligt Etzkowitz och Dzisah, att det tillgängliga humankapitalet nyttjas på ett mer effektivt sätt. De lyfter exemplet med “Professors of Practice”, vilket innebär en
akademisk anställning för personer med erfarenhet i näringslivet. “Professors of Practice” är således personer som arbetar både akademiskt och praktiskt i näringslivet, vilket skapar en brygga mellan de två helixarna, näringslivet och akademin.
Triple-Helix som modell och dess styrningsstruktur som beskrivs ovan potentierar diskussion i strategiska frågor, vilket leder till en överföring av kunskap mellan de institutionella
sfärernas aktörer. Det är spridningen av kunskap som bidrar till ökad ekonomisk och regional utveckling (Ranga & Etzkowitz, 2012).
Figur 2: Cirkulering av individer i Triple-Helix.
11
Galvao et al. (2019) betonar framkomsten av immateriella värden som tillväxtmotorer, bland annat entreprenörsanda och humankapital. Det är inom denna inramning som Carayannis och Campbell (2009) proponerade tillkomsten av en fjärde helix “The Quadruple Helix”. Den fjärde helixen betonar vikten av att integrera civilsamhällets perspektiv genom den “media- och kulturbaserade” allmänheten. Kulturella värden och medias förmedling av allmänhetens “verklighet” påverkar varje nations innovationssystem, och en god innovationskultur är centralt för främjandet av en sofistikerad kunskapsbaserad ekonomi. Diskurser som förmedlas och tolkas av media är avgörande vid innovationers prioritering (Carayannis & Campbell, 2009). Alfonso et al. (2012) vidareutvecklade teorin för “Quadruple Helix” genom en ny definition av de fyra helixarna: Akademin och teknologisk infrastruktur, infrastruktur, företag,
offentlig förvaltning, civilsamhället. En applikation av modellen är, enligt Alonso et al.
(2012), mer anpassad för dagens ekonomiska klimat. Den starka utvecklingen av
informations- och kommunikationsteknologin har stimulerat innovation och sammanstrålning, men även ställt krav på lämplig reglering. Vilket resulterat i civilsamhällets ökade
medvetenhet, och som drivande faktor för innovation (Alfonso et al. 2012; Carayannis & Campbell, 2009; Yawson, 2009).
2.5 Fallstudier av Triple-Helix
En geografiskt avgränsad fallstudie gällande faciliteringen av Triple-Helixsamverkan är svårt att hitta i en svensk kontext. Däremot finns det det fallstudier på ett internationellt plan, som påvisar hur andra länder har arbetat med faciliteringen av Triple-Helix inom ett tydligt geografiskt avgränsat område.
I Brasilien genomfördes en fallstudie för hur olika inkubatorer har använt sig av Triple-Helix, för att ytterligare stärka innovationsutveckling. Det framkom i studien att tre inkubatorer har använt universitet och högre utbildning som ett verktyg för att bedriva resurseffektiv
forskning, samtidigt som det är den offentliga sektorn som ger bidrag för att forskning ska bedrivas på universitet. I studien kopplas en sådan samverkan till Triple-Helix och hur de tre institutionerna, näringsliv-akademi-förvaltning, samarbetar mot gemensamma mål. I studien beskrivs det hur företag kan använda sig av statligt finansierad forskning ger näringslivet en större ekonomisk avkastning, samtidigt som ökade skatteintäkter betalas till staten. De tre inkubatorerna är eniga om att en Triple-Helixsamverkan är en bärande del för den innovativa utvecklingen (Bach et. al, 2016). Något som framkommer i studien är hur brasilianska
universitet har en stor press att samarbeta med näringslivet, en press som kommer från staten. Det leder till att det publiceras en stor mängd forskningsartiklar, vilket kan skapa ett
ifrågasättande för studiers reliabilitet, och att forskning påskyndas. Enligt lagstiftningen ska universitet anlägga inkubatorer eller science parks, vilket skaparen direkt koppling mellan företag och ett specifikt universitet. Artikeln presenterar en sådan inkubator som etablerades 1989, som har över 70 företag som bedriver sin verksamhet inom inkubatorn (Bach et. al, 2016).
I en annan studie som har undersökt Silicon Valley i USA, beskrivs Triple-Helix som en möjlighet för universitetsstudenter att pröva och utveckla sitt eget entreprenörskap. Det är tänkt att det ska skapa en koppling mellan framtida entreprenörer till universiteten, och därmed säkerställa den framtida innovativa utvecklingen. Det beskrivs hur universitet i Silicon Valley aktivt arbetar för att deras forskare ska lättare komma i kontakt med
näringslivet. Samarbetet mellan näringslivet och akademin har stärkts i området i samband med utvecklingen av Silicon Valley. Området i sig skapar förutsättningar för en aktiv samverkan mellan företag och universiteten, till den grad att universitet har skapat specifika
12
program för att stimulera samverkan (Pique et. al, 2018). Statens roll i Silicon Valley var länge som finansiär, det är en roll som de allt mer har frångått. Anledningen är den ökning av privata finansiärer inom både företagsetablering och för universiteten. Det har lett till en successiv minskning av den statliga sfären inom Silicon Valleys innovativa utveckling. Den statliga rollen som finns i området är primärt en närvaro av myndigheters lokalisering, som kan ta del av universitetens forskning (Pique et. al, 2018).
13
3. Metod
Nedan följer en redogörelse av metodval för uppsatsens insamling av empiri och tillvägagångssätt för bearbetning av kvalitativa data.
3.1 En kvalitativ studie
Studien är genomförd med ett kvalitativt förhållningssätt, vilket syftar till att skapa en djupare förståelse för uppsatsens ämne. I sin strategi är kvalitativa studier ofta tolkande och
induktivistiskt i sitt förhållningssätt. Kvalitativa studier betonar betydelsen och innebörden, till skillnad från en kvantifiering vid insamling och analys av data (David & Sutton, 2016, s.82 - 83). Kvalitativa metoder förhåller sig ofta till konstruktionismen eller konstruktivismen, där bland annat intervjuer och textanalyser är två exempel på kvalitativa metoder. (David & Sutton, 2016, s.78 - 80). Tolkningar för information som berör känslor, erfarenheter och ställningstagande, är exempel på kvalitativa data som används inom metoderna. Kvalitativa metoder syftar till att skapa en djupare validitet, där betydelser och subjektivitet är två aspekter för ett kvalitativt förhållningssätt (David & Sutton, 2016, s.83).
3.2 Intervjuer
Med hjälp av en kvalitativ intervjustudie, som kommer ligga till grund för
informationsinsamlingen gällande det kommunala arbetet med Triple-Helix. Intervjustudien utgår från teorin för innovationssystemet, vilket har varit grunden för utformningen av intervjufrågorna. Intervjun är semistrukturerad och uppmuntrar intervjupersonerna att ge utvecklande svar och reflektioner, samtidigt som mer specifika frågor ger direkta svar och klarhet. Frågorna i sig fungerar som riktlinjer för intervjun och ska inte begränsa
intervjupersonen (David & Sutton, 2016, s.115). De intervjuguider som framställdes användes som underlag att förhålla oss till, följaktligen inte som ett frågeformulär (se bilaga 1 - 3). Viktigt att poängtera är att intervjuguidernas utformning grundar sig i det teoretiska ramverket för uppsatsen, något som påverkar hur vi genomför den tematiska analysen.
Intervjustudiens analys förhåller sig således abduktivt i sin ansats. Abduktion innebär att ett enskilt fall tolkas utifrån ett hypotetiskt övergripande mönster som förklarar fallet i fråga. Tolkningen bör sedan bestyrkas av nya iakttagelser eller fall (Alvesson & Sköldberg, 2017, s.13). Teorin för Triple-Helix utgör det övergripande mönster som förklarar fallet (Ebbepark), som bestyrks av nya iakttagelser (intervjuerna). Syftet med det abduktiva förhållningssättet är att skapa en djupare förståelse och förklaring till varför något är som det är. I studiens
sammanhang är det Ebbeparks etablering och hur en sådan företagspark kan facilitera en gränsöverskridande samverkan som studien söker förklaring till (Bryman et. al, 2019 s. 24). Det material som bearbetats, textuella data i form av transkriberade intervjuer, är således starkt grundad i den teori (Triple-Helix) som uppsatsen förhåller sig till.
3.2.1 Urval av respondenter
För att få ett bredare underlag i resultatet har personer med olika roller inom det kommunala arbetet intervjuats, i ett syfte att få inblick från olika perspektiv. Intervjustudien utgörs av fyra separata intervjuer med personer från tre olika säten, alla med en koppling till projektet Ebbepark och arbetet med en gränsöverskridande samverkan. Varje intervju utgörs av intervjupersonens egna åsikter och upplevelser med arbetet gällande Ebbepark. Deras individuella uttalanden är således inte generaliserbara för den organisation respektive intervjuperson är verksam i, eller för utvecklingsprojektet Ebbepark i stort. Intervjuerna
14
varade mellan 30 - 60 minuter. Nedan följer en beskrivning av respektive intervjupersons koppling till projektet:
IP 1. En kommunal planarkitekt som var delaktig i detaljplanearbetet för Ebbepark. IP 2. En kommunal utvecklingsstrateg.
IP 3. Person med kunskap av det kommunala bolaget Sankt Kors verksamhet.
IP 4. Person som arbetar med utvecklingen av innovativa företagsmiljöer för Sankt Kors. Intervjupersonerna har undertecknat samtyckesavtal, där informationsbehandling och sekretess för studien förklaras. Varje intervjuperson har varit medveten om vilka personuppgifter som kommer behandlas och presenteras, något som är varje forskares skyldighet (David & Sutton, 2016, s. 183). Vi anser att förklaringen av intervjupersonernas roller stärker uppsatsen och ger trovärdighet till studien, därför har en kort beskrivning presenterats ovan. Uppsatsen värnar om intervjupersonernas anonymitet, åtgärder för att avidentifiera personerna har genomförts. Vid en intervjustudie där personliga åsikter yttras, finns det alltid en risk för igenkännlighet.
3.2.2 Analys av intervjuer
Analysen av intervjustudien kommer att utgöras av en tematisk analys, som med hjälp av kodning identifierar meningsenheter. Genom ett abduktivt förhållningssätt nås en tolkning utifrån det teoretiska mönstret för Triple-Helix. Den abduktiva förståelseansatsen anses vara ett nytänkande förhållningssätt till den teoridrivna empiriska forskningen. Alvesson och Sköldberg (2017, s. 12 – 13) presenterar abduktion som en möjlighet till att studera underliggande mönster och tendenser, något vår studie ämnar genomföra. Kodningen
underlättar att identifiera de centrala delarna i intervjun, där återkommande teman identifieras. Det leder till att intervjun kan reduceras till enbart det väsentliga och att fokuset läggs på meningsenheter som är av värde. Kodningen i sig är av den systematiska varianten, där teman som uppstår väljs ut och identifieras. Det finns ingen kod som är viktigare än den andra, det saknas en tydlig hierarki bland koderna. Det gör att samband kan först identifieras när kodningen har genomförts, utan förbestämda teman (David & Sutton, 2016, s. 276 – 277). Kodningen undviker att enbart fokusera på återkommande begrepp i ett räknesyfte,
återkommande begrepp kan uppstå genom viktiga meningsenheter. Kodningen är impulsiv och reflekterar den koppling till ämnet som uppstod vid kodningstillfället. Koderna kommer att placeras in under kategorier som skapar teman. När kodningen av allt intervjumaterial var genomfört, kopplades koderna till relevanta teman. En ytterligare genomgång av kodningen identifierade problematik gällande tematiseringen. Kodningen skapade ovisshet, då själva koden och inte meningsenheten var kopplat till teman. Koppling av koder till teman gjordes om utefter meningsenheternas innehåll, därför kan särskilda koder upplevas passa in under flera olika teman. Trots det presenteras tabellen, för att påvisa den tematisering som
genomförts. Det är värt att poängtera hur kodningen och tematiseringen är en tolkning utifrån personliga erfarenheter och upplevelser. Det blir därför svårt att efterlikna den tematiska analys som har genomförts. Nedan följer tabellerna som presenterar de olika koderna som varje tema utgörs av:
15
1. Geografisk lokalisering av Ebbepark Hållbarhet och fysisk miljö
Ebbeparks centrala läge Lokalisering
Fysiska förutsättningar för samverkan Återanvändning
Inkludering av studenter Facilitera för bolag Företagsflytt
Ebbepark nära centrum Ebbepark och US Olika mål
Långsiktighet
Minskande deltagande för akademins ledning
2. Fysisk planering och en smart stad 3. Förutsättning för samverkan
Trafikstrategi Sankt Kors som drivande kraft
Mjärdevi och detaljplanering Synliggöra för politiken Facilitera för näringslivet Uppdragets struktur Risker kopplade till anläggning av
kontor Inget kluster
Statiskt planarbete, kvarterstad Olika behov
Planering för parkyta Finansiering
Lika för alla Gränsöverskridande
Planering för skola Kommun - Universitet
Konflikt vid detaljplanering Avsaknad av strategi
Kontroversiellt Avsaknad av samverkansavtal
Oklara lösningar Facilitera akademin
Gammalt synsätt Förarbete till Ebbepark
Integrerad stadsdel Facilitera Trippel-Helix
Blandad stadsdel Planering för innovationer
Kravställning Akademiskt intresse
Planeringsfrihet Trippel-Helix
Trafikplanering Näringsliv - akademi samarbete
Förebestämda visioner Val av intressenter
IKT Utbyte mellan företag
Underlättande digitalisering Proaktiv dialog, hyresgäster
Loopen Nya behov
Digital plattform Smarta lösningar
16
4. Säkerställning av samverkan 5. Nyttjande av kunskap
Rätt typ av bolag Behov av ny kunskap
Kommunlt drivande Typer av verksamheter
Ebbeparks profil Professors of Practice
Strategi och övergripande avtal Bedömning av FoU
Koordinering och satsningar Facilitering av unga företag
Samverkansråd Nya företags förutsättningar
Resultat av samverkan Miljötekniska bolag
Gränsöverskridande samarbete Innovationsskapande
Testbädd, samverkan Forskning i Ebbepark
Triple-Helix idag Möjliggöra FoU
Mötesplatser/spridning av kunskap Spelutveckling Nyttjande av kunskap
3.3 Dokument och textanalys
Den kvalitativa intervjustudien kompletteras med en kvalitativ innehållsanalys av det offentliga dokumentet som sammanfattar visionerna för Ebbepark, Nya Wahlbecks -
Linköping. Dokumentet ger insyn till arbetet innan den fysiska planeringen påbörjades och är i
sitt innehåll visionärt. Innehållsanalysen ställs mot intervjustudiens resultat, vilket ger en jämförelse mellan teorin och praktiken för Ebbepark. Innehållsanalysen kommer utgå från ett deduktivt förhållningssätt, i ett syfte att hitta likheter och olikheter utifrån intervjumaterialet. Dokumentanalysen utgår från det teoretiska ramverket för Triple-Helix och de nyckelord som återkommer i tidigare forskning. Genom bearbetning av textuella data med ett deduktivt förhållningssätt, har meningsenheter av relevans för teorin identifierats. Tillvägagångssättet valdes för att tydligt koppla förarbetets idéer till forskningen om Triple-Helix, samt att undersöka eventuella skillnader mellan förarbetet och utfallet av Ebbepark.
Assarroudi et. al (2018) argumenterar för en avsaknad av kvalitativa innehållsanalyser med ett deduktivt förhållningssätt. Genom att utgå från förbestämd teori och koder, i studiens fall används nyckelord, understryks data som anses vara av relevans, för att vidarekopplas till ett specifikt nyckelord (Hsieh & Shannon, 2005). De valda nyckelorden är även de kategorier som meningsenheterna appliceras till, ett moment som Mayring (2000) anser vara en viktig aspekt inom kvalitativ innehållsanalys. David och Sutton (2016) menar att ett deduktivt förhållningssätt kräver i högre grad en möjlighet till mätning av variabler och en tydlig teori att utgå från.
Nyckelorden som identifierades i tidigare forskning och som användes i den deduktiva innehållsanalysen, presenteras i den ordning som de kodades. Nyckelorden är: Triple-Helix, innovation, samverkan, forskning och samhälle och tillväxtmiljö. De meningsenheter som identifierats är implicit kopplade till nyckelorden. Nyckelorden behöver inte uttryckligen finnas i meningsenheterna, utan det finns en underförstådd koppling till nyckelorden.
17
3.4 Metoddiskussion
En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes för att identifiera djupgående teman inom materialet som analyseras, i syfte att inte utgå från vår egna uppfattning, något som David och Sutton (2016, s. 292) belyser i beskrivningen av en tematisk analys. För att analysera en bakomliggande struktur, i det här fallet Triple-Helix har analysen genomförts med en abduktiv förklaringsansats (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 12 - 13). Den tematiska analysen beskrivs även som en teknik som efterliknar en kvalitativ innehållsanalys till stor grad. Det
tillvägagångssättet ger studien en möjlighet att hitta djupare och återkommande teman över alla intervjuer (David & Sutton, 2016, s. 292). Nowell et. al (2017) argumenterar för
användningen av tematiska analyser, däremot betonas ett underliggande problem. Det råder en brist av litteratur och fastställda ramverk att förhålla sig till vid genomförande av en tematisk analys, något som kan komma att påverka analysens reliabilitet. Det till skillnad från många andra kvalitativa undersökningsmetoder, som ofta har ett mer etablerat ramverk att förhålla sig till vid genomförande. Genomförandet av en tematisk analys syftar även till att undvika en ytlig analys, där intervjupersonerna lättare kan misstolkas (David & Sutton, 2016, s. 292). För dokumentanalysen valdes ett deduktivt förhållningssätt, vilket grundar sig i dokumentets omfattning. Genom att utgå från förbestämda nyckelord, som är genomgående i studiens teoretiska ramverk, går det att identifiera relevant data (Hsieh & Shannon, 2005).
Dokumentanalysen utgörs av endast ett dokument, Nya Wahlbecks - Linköping, vilket är det dokument som presenterar det visionära arbetet för Ebbepark. Dokumentanalysen syftar till att ge förståelse för de initiala planerna för utvecklingsområdet, för att sedan jämföras mot den utförda intervjustudien. Dokumentet är väldigt omfattande och utgör det arbete som föregick den fysiska planeringen, det ger en god helhetsbild för projektet Ebbepark. Majoriteten av studiens empiriinsamling utgörs av intervjuer och dokumentanalysen kompletterar
intervjuerna med ytterligare empiri. Studien uppnår inte en mängd intervjuer som på egen hand kan stå för empirin, vilket ytterligare motiverar en dokumentanalys. Det ger även möjligheten till att jämföra Ebbepark under olika skeden. Utan dokumentanalysen skulle studiens frågeställning troligtvis inte besvaras lika effektivt. Intervjustudien och
dokumentanalysen ger det underlag som studien kräver, det anses inte behöva fler dokument att genomföra en dokumentanalys på.
Validitet syftar till kopplingen mellan den data som samlats in och verkligheten. David och Sutton (2016) beskriver hur validitet delas in i två olika delar, intern och extern validitet. Den interna validiteten förklaras som matchningen till verkligheten med dem som studeras. Exempelvis om insamlade data ger uttryck för intervjupersonernas övertygelser. I det
avseendet anser vi att insamlad data faktiskt ger uttryck och utrymme för intervjupersonernas egna övertygelser. Dels genom användning av citat som förstärker den tematiska analys som genomförts, men även då intervjupersonerna erbjöds mycket utrymme för att yttra sina ståndpunkter och övertygelser. Extern validitet, även kallat generaliserbarhet, innebär en matchning till den population som undersöks. Om den data som samlats in med hjälp av urvalet kan appliceras och generaliseras till en större population (David & Sutton, 2016). Det problemområde som uppsatsen undersöker har en relativt smal och svårdefinierad population. Därför är en generaliserbarhet inte något vi eftersträvat eller anser tillföra ett större värde till vår studie.
18
3.4.1 Källkritik
Uppsatsen utgår från teorin för innovationssystemet Triple-Helix, en teori som Henry Etzkowitz och Loet Leydesdorff arbetade fram. Av den anledningen är en stor del av
uppsatsens teoretiska ramverk byggt på Etzkowitz och Leydesdorffs olika verk, samtidigt som flera andra forskare har frekvent refererat till deras teorier. Därför anses det inte som ett problem att bygga det teoretiska ramverket på flera olika verk från Etzkowitz och
Leydesdorff. Uppsatsen presenterar även den fortsatta utvecklingar av teorin för Triple-Helix, bland annat i Carayannis och Campbells forskning från 2009, där Quadruple-Helix
presenteras, en teori som Alfonso et. al skriver om i sin forskning från 2012. Forskningen gällande vidareutvecklingen av Triple-Helix stärks således av andra vetenskapliga källor, och ger möjligheten att utforska en fjärde helix som berör civilsamhället. Den fjärde helixen speglar även samtidens samhällsplanering, där den civila kulturen påverkar samhällets utveckling och anses vara relevant för studien.
Användandet av forskare som har skapat teorin för Triple-Helix stärker uppsatsens validitet. Etzkowitz och Leydesdorff kan därför ses som primärkällor, även om teorin har utvecklats under åren och senare verk kan ses som tolkningar av deras egna forskning. De två författarna har utfört primärforskningen gällande Triple-Helix, och deras senare referering till sig själva blir enligt definitionen en sekundäranalys. Då det fortfarande grundar sig i den ursprungliga forskningen, anses källorna stärka uppsatsen. Den vidareutveckling av teorin som beskrivs ovan, är enligt definitionen följaktligen en sekundäranalys (David & Sutton, 2016, s. 29). Det referensmaterial som använts vid beskrivningen av det teoretiska ramverket, samt i analysen, är vetenskapligt granskat (peer-reviewed). De vetenskapliga artiklar som behandlas är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och ska då vara vetenskapligt granskade. Källorna som behandlas/bearbetas i uppsatsen är åtkomna via de databaser som Linköpings Universitet erbjuder, exempelvis Scopus samt Universitets egna databas för litteratursökning. Utöver de referenser som är vetenskapligt granskade har litteratur som tidigare använts i programmet behandlats, exempelvis David och Sutton (2016) samt Alvesson och Sköldberg (2017).
19
4. Resultat
Insamlad empiri från dokumentanalysen av Nya Wahlbecks - Linköping, samt intervjustudiens resultat presenteras i följande kapitel.Det dokument som är subjekt för analys motsvarar det omfattande arbete som föregick den fysiska planeringen i Ebbepark. I dokumentet presenteras områdets planerade intentioner och teoretiska grunder för Ebbepark som en väl fungerande innovativ företagsmiljö. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna ger en inblick i utfallet av Ebbepark, samt de strategiska förutsättningar som finns etablerade för en
organisationsöverskridande samverkan.
4.1 Ebbeparks vision – Planerade intentioner
I rollen som samordnare tog det kommunala bolaget Sankt Kors fram ett dokument vars syfte var att presentera visionen för Ebbepark (då Nya Wahlbecks). I dokumentet presenteras idéer för hur det nya området ska fungera, samt vilka aktörer som projektet riktar in sig emot. Viktigt att notera är att dokumentets idéer och visioner utgör Sankt Kors egna helhetsplan för områdets utformning och funktion innan den fysiska planeringen tog vid (2015). Projektet delas upp i tre huvudintentioner, tillväxtmiljö, marknadsplats och hållbar stad. Den nya stadsdelen ska ha ett starkt fokus på verksamheter som bidrar till teknisk innovation med en inriktning mot miljöteknik (Sankt Kors, 2013).
”Genom en mångsidig, blandad och väl sammansatt stadsutveckling skall Nya Wahlbecks uppnå hög kvalitet i sitt utbud av service till de som bor, besöker och arbetar i området (Sankt Kors, 2013, s. 8).”
4.1.1 Triple-Helix för innovationsskapande
Dokumentanalysens nyckelord: 1. Triple-Helix och 2. Innovation
Att möjliggöra en Triple-Helixsamverkan framstår inte som den primära aspekten som legat till grund för etableringen av projektet Ebbepark. Sankt Kors ansåg att området hade stora möjligheter till för en ny tappning av det gamla Wahlbecks företagsområde. Det betyder inte att Triple-Helix inte finns med i Sankt Kors planer för området. Genom att utveckla ett eget koncept, familjer, beskrivs det hur de har gjort en vidareutveckling av Triple-Helix.
Familjerna syftar till att samla nya och unga entreprenörer och verksamheter geografiskt nära etablerade och erfarna verksamheter, vilket ska leda till en samverkan och ett kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Sankt Kors lyfter vikten av närhet till statliga FoU-institutioner, en aspekt som förenklar produktionen av ny kunskap. Det är en aspekt som tydligt kopplar samman de tre institutionella sfärerna som Triple-Helix består av (Sankt Kors, 2013). Sankt Kors anser att Linköping redan nu har flera storstadsaspekter som ligger till grund för Triple-Helix möjligheter, ett väletablerat universitet där spetsforskning bedrivs inom områden som är intressanta för både samhälle och näringsliv. Geografiskt område med forskning- och utvecklingsverksamheter som har kopplingar till både akademin och de statliga
myndigheterna som själva bedriver forskning. Företag som är etablerade internationellt och som idag är konkurrenskraftiga på den globala marknaden, och som utvecklar nya tekniska lösningar. Sett till den redan välkända Triple-Helixstrukturen, bidrar det till fortsatta utvecklingsmöjligheter för Linköping som stad och kommun (Sankt Kors, 2013).
Sankt Kors lyfter innovationsskapande som en primär fråga vid etableringen av Ebbepark, att högteknologisk utveckling, främst inom miljöteknik, som ska bedrivas i området. Något som Triple-Helix syftar till att producera. Sankt Kors har sett den möjligheten då Cleantech
20
Östergötland redan befinner sig i området, och att det är ett utvecklingsområde som Linköping kan tillgodose. Förutom möjligheten till Triple-Helixsamverkan, är visionen att företag ska ha möjligheten till produktutveckling och demotestning. Företag, både stora och små, ska med hjälp av konceptet skala 1:1 pröva de experimentella innovationerna i testbäddar1.
Testbäddarna ska vara uppkopplade till det kulvertsystem som förser området med informations- och kommunikationstekniska lösningar (IKT). Det ger Ebbepark en dragningskraft för företag inom den miljötekniska branschen (Sankt Kors, 2013). Sankt Kors poängterar flertalet gånger hur Linköpings redan starka etablering på den högteknologiska marknaden, möjliggör för slagkraftiga företagsparker inom nischade branscher. Det finns redan liknande företagsparker som har ett stöd från Linköpings universitet och statliga FoU-institutioner. Att den förutsättningen, tillsammans med forskningsmöjligheter, ger Ebbepark en stark grund för innovationsutveckling och en vidareutveckling av FoU-verksamheter (Sankt Kors, 2013).
För att möjliggöra ett större deltagande från universitetets sida i innovationsutveckling, samt för att möjliggöra Triple-Helixsamverkan, planeras fysiska miljöer inom området som syftar till en akademisk närvaro.
”Som exempel på nya satsningar i universitetets regi nämns möjligheter som ett
’innovationshus’, flera ’forskningsverkstäder’ och centrumbildningar för tillämpad forskning, experimentell utveckling och innovation (Sankt Kors, 2013, s. 57).”
Det tyder på en ökad samarbetsvilja för att gemensamt utveckla innovationsutvecklingen inom Linköping, samtidigt som det skapar bekräftelse för de privata verksamheterna som efterfrågar en närhet och tillgång till forskningsmöjligheter, i syfte att fortsätta bedriva innovationsutveckling på en avancerad nivå (Sankt Kors, 2013).
4.1.2 Intentioner för samverkan
Dokumentanalysens nyckelord: SamverkanDen centrala geografiska lokaliseringen av platsen skapar förutsättningar till en god
kommunikation och samverkan med Linköpings universitet, Mjärdevi science park och andra verksamheter inom staden. Ebbepark är tänkt att agera som en ”hub” för ”start-ups” och redan etablerade företag, större verksamheter kan även de ha mindre kontor för utveckling och i syfte att samla ihop stadens innovativa företag. Genom att anlägga en företagspark centralt, stärks möjligheterna för en god kommunikation med kollektivtrafiken och de lokala
cykelstråken. Ansvariga för projektet betonar att den samverkan som faciliteras till följd av den centrala lokaliseringen bidrar till skapandet av, vad de kallar, en innovationsmiljö eller innovationsplattform (Sankt Kors, 2013).
1 Ett område där idéer testas i verkligheten. Exempelvis där ett företag kan etablera en mindre
21
Sankt Kors ser även möjligheterna att frångå den traditionella utformningen av en
företagsmiljö. I Ebbepark ska samverkan mellan människor och verksamheter möjliggöras i ett syfte att stärka platsens upplevda miljö, vilket ska i sin tur ge nya synsätt till de
verksamheter som bedrivs i området. Med hjälp av mötesplatser där olika branscher, universitetet, offentlig förvaltning och boende kan skapa en marknad för kunskapsutbyte. Denna typ av samverkan kan möjliggöras med familjer, som är det koncept som ska samla upp entreprenörer och verksamheter, trots konkurrens, kan hitta en grund för samarbete och samverkan (Sankt Kors, 2013).
Helhetsplanen för Ebbepark syftar till att inkludera forskning och utbildning i området möjliggör en starkare utveckling, samtidigt som studenter på Linköpings universitet får chansen att komma i kontakt med verksamheter och själva utveckla ett entreprenörskap. Det är en samverkan som både kommunen och universitetet ser som en viktig och givande aspekt för framtida samverkan och utveckling av universitetet. En sådan samverkan kan agera som styrning för vilken typ av utveckling som gynnar Ebbeparks verksamheter, samtidigt som skapar en samhällsnytta på ett bredare spektrum (Sankt Kors, 2013).
4.1.3 Akademisk involvering i Ebbepark
Dokumentanalysens nyckelord: ForskningEbbepark ska med hjälp av lokaler som möjliggör för forskning och annan utbildning stärka universitetets och de statliga forskningsmöjligheterna. För att möjliggöra forskning och FoU-verksamheter har tre center skapats: Center för corporate social responsibility, center för eHealth, center för design och design management (Sankt Kors, 2013).
Universitetet har sedan 2012 deltagit i samverkan för den utveckling som äger rum i östra Valla, det område som Ebbepark ingår i. Från universitetets sida har två forskargrupper använt området som grund för forskning inom hållbarhet för att undersöka de utvecklingsmöjligheter som finns. Det är ett forskningsprojekt som sökt stöd hos delegationen för hållbara städer, som har varit en aktör som finansierar forskningsstudien. Delegation tillsattes av regering i ett syfte att stimulera projekt inom hållbar stadsutveckling, något som universitetet och Ebbepark har dragit nytta av (Sankt Kors, 2013).
Sankt Kors lyfter exemplet med galaxen, en större rund byggnaden som presenteras i visionsplanerna, som platsen där center för corporate social responsibility eventuellt ska anläggas. Det påvisar att Sankt Kors faciliterar för forskning och genom direkta exempel påvisar de för universitet och verksamheter hur det kan möjliggöras (Sankt Kors, 2013).
4.1.4 Ebbeparks serviceutbud och tillväxtmiljö
Dokumentanalysens nyckelord: Samhälle och tillväxtmiljö
Sankt Kors och Linköpings kommun ska dra nytta av den historiska industri-plats som Wahlbecksområdet är, för att utveckla Ebbepark till en ny och modern hållbar tillväxtmiljö. Linköpings kommun ser Ebbepark som en framtida nod för den utveckling av det
affärsmässiga ekosystemet som finns. Det gamla Wahlbecksområdet var en etablerad partner till det regionsöverskridande nätverket East Sweden Business Region, ett nätverk för
företagstillväxt. Kommunens ambitioner är att Ebbepark ska etablera sig inom nätverket, och fortsätta driva Linköpings utveckling framåt (Sankt Kors, 2013).
22
Sankt Kors tar även upp vikten av informella samtal och nätverk inom Ebbeparks verksamheter, att det sociala kapitalet är en viktig bidragande faktor för att möjliggöra framtidsvisionerna. Genom att tillgodose den sociala aspekten inom en tillväxtmiljö, tror Sankt Kors att områdets affärsmässiga etablering kommer påskyndas (Sankt Kors, 2013). Både delegationen för hållbara städer och Boverket har uppmanat Linköpings kommun att arbeta med nya metoder för att uppnå hållbarhet för framtiden, vilket har lett till framväxten av Ebbepark. Det framgår inte exakt hur Sankt Kors har förhållit sig till de uppmaningar som delegationen för hållbara städer och Boverket har lagt fram. Genom sin vidareutveckling av Triple-Helix och framtagningen av konceptet familjer har tre aktiviteter har identifierats som extra viktiga för att stimulera en god tillväxtmiljö:
” • Kompetens-relaterade aktiviteter (eller specialist-relaterade aktiviteter) • Nätverksaktiviteter
• Sociala aktiviteter (eller kontext-relaterade aktiviteter) (Sankt Kors, 2013, s. 80).”
För att möjliggöra en önskvärd tillväxtmiljö, ser Sankt Kors nätverken med andra tillväxtmiljöer, i och utanför staden, som en viktig aspekt. Det blir extra viktigt för att
bibehålla de gemensamma aktiviteter som finns redan idag mellan företag inom Mjärdevi och Ebbepark, samt de forskare och studenter som idag har samarbeten med verksamheter inom Linköpings tillväxtmiljöer (Sankt Kors, 2013).
Ebbepark ska bli en mer fullbordad stadsdel än vad det gamla Wahbecksområdet var. Genom att blanda verksamheter med bostäder byggs det för en kvarterstad med blandad bebyggelse. Det skapas ett ökat behov av serviceverksamheter i området som möjliggör för de boendes vardag. För att tillgodose de ökade behovet har kommunen planerat för en förskola inom Ebbepark, samt träningsanläggning och kommersiell service. Den fysiska miljön som planeras är inbjudande och öppen, i ett syfte att skapa en känsla av tillhörighet, vare sig personen jobbar, bor eller enbart besöker platsen (Sankt Kors, 2013).
Utöver aspekter som möjliggör och skapar en positiv påverkan på människorna i området, har kommunen och Sankt Kors ett tänk att implementera och utveckla smarta lösningar inom IKT. Syftet är att förbättra den samhällsservice som erbjuds för stadens invånare, och att Ebbepark ska locka till sig företag och personer med ett entreprenörskap som redan finns i staden och är verksamma inom ämnet. Visionen för området är att personer med en vilja att bidra till en förbättrad utveckling mot samhället och miljön, ska uppleva en dragningskraft till Ebbepark. Det motiveras av Sankt Kors genom att poängtera vikten av upplevd tillhörighet hos
människor (Sankt Kors, 2013).
4.2 Utfall av Ebbepark
Nedan följer en redogörelse för respektive tema som identifierats d.v.s. de delar som är av relevans för studiens syfte och av vikt för vidare analys. Som ovan nämnt har det insamlade intervjumaterialet strukturerats efter gemensamma teman till följd av den empiristyrda tematiska analysen.De teman som identifierats underlättar en strukturerad bearbetning och sammanfattning av den kvalitativa data som intervjuerna genererat, även för att koppla resultatet till syftet.
23
4.2.1 Tema: Geografisk lokalisering av Ebbepark
En starkt återkommande del för samtliga intervjuer i relation till Ebbepark är områdets centrala lokalisering i Linköping till skillnad från tidigare klusterbildningar2 i närområdet.
Samtliga intervjupersoner poängterar fastigheternas höga värde för exploatering, ett område som många exploatörer i dagens bostadssituation skulle vara angelägna att anlägga bostäder på. Den planarkitekt vi intervjuade, som varit delaktig i den fysiska planeringen för Ebbepark, framhäver sin oro i relation till kommunens beslutsamhet när det gäller facilitering av
kontorslokaler i centrala lägen. Det i koppling till bostadsmarknadens starka behov av nya lägenheter och att kommunen i större utsträckning tillgodoser det behovet (Intervjuperson 1, 2020-04-02). Sankt Kors som kommunalt bolag är i sitt uppdrag mot kommunen ansvariga för tillväxt och utveckling i Linköping, främst genom en säkerställning av företagsmiljöer. Den intervjuperson som är övergripligt ansvarig för Sankt Kors verksamhet menar att de har förmågan att bygga för en långsiktighet, att ha en förberedelse som många privata aktörer inte har möjlighet till. Intervjupersonen accentuerar även Sankt Kors förmåga att teckna hyresavtal redan innan byggnationen tar vid och således säkerställa ett utrymme för affärsverksamheter, även om områdets lokalisering är särskilt attraktivt för bostadsbyggnation (Intervjuperson 3, 2020-04-17).
Den utvecklingsstrateg från Linköpings kommun som deltog i intervjustudien framhäver Ebbeparks geografiska lokalisering som en god förutsättning för samverkan och som en mötesplats mellan student- och stadsmiljö (Intervjuperson 2, 2020-04-15). Sankt Kors har uppmärksammat ett intresse från akademin, i detta fallet är det ett direkt intresse för
Ebbeparks utveckling. Människor inom universitetets institutioner har uttryckt ett intresse för områdets utveckling, det fanns även en vilja att få ett fysiskt fäste i Ebbepark. Universitetet har sedan valt att samla sina verksamheter på campus (Intervjuperson 4, 2020-04-17), ett beslut från universitetsledningen som frångår kommunens intresse om att få studenterna närmre centrum (Intervjuperson 2, 2020-04-15). Etableringen av det nya studenthuset har tillgodosett behovet av studieplatser, vilket anses vara en anledning till detta beslut (Intervjuperson 4, 2020-04-17).
Den intervjuperson som arbetar med utveckling av företagsmiljöer på Sankt Kors betonade att en centralt lokaliserad företagsmiljö är attraktivt för människan.
”Ebbepark ligger ju mitt emellan city, Mjärdevi och campus och det tror jag är en poäng i det här sammanhanget. För att city har trots allt sin dragningskraft på människan och det här är lite närmare på något sätt, så därför tror jag verkligen att geografin har sin betydelse
(Intervjuperson 4, 2020-04-17).”
Intervjupersonen som citeras ovan utvecklar sitt argument med att det ännu finns en
outvecklad och outnyttjad faktor kopplad till Ebbeparks geografiska lokalisering, nämligen
2 Kluster kan definieras som ett geografiskt avgränsat område med en produktion av likartade
varor och tjänster. Ett kluster utgörs däremot ofta av företag från flera olika branscher som skapar en variation i utbudet av produkter och tjänster (Braunerhjelm & Carlsson, 1998).
24
närheten till Universitetssjukhuset. Det har tidigare genomförts försök för att nyttja den kompetens och forskning som bedrivs på Universitetssjukhuset genom anläggning av en företagsmiljö. Företagsmiljön, Berzelius Science park, var då främst ämnad för
medicintekniska bolag med “kulvertåtkomst” till sjukhuset då Mjärdevi Science park ansågs vara lokaliserat för långt bort.
”Nu funkade inte det här med Berzelius av olika anledningar och när Berzelius lades ned så blev det en överflyttning av de företag som fanns till bland annat Leads, inkubatorn i Mjärdevi. Sen tror jag att det här med geografin, eller avståndet, kanske inte betyder lika mycket nu som det gjorde då. Men det ska bli intressant att se som sagt, för det här
(Ebbepark) är ju närmare till US och om det kan föra med sig någonting (Intervjuperson 4, 2020-04-17).”
Det råder konsensus bland intervjupersonerna med avseende till Ebbeparks roll som innovativ företagsmiljö, även att dess lokalisering gör området mer attraktivt. Den intervjuperson som ansvarar för Sankt Kors övergripande verksamhet betonar att Ebbepark i sin utformning inte är ett nytt Mjärdevi, utan benämner Ebbepark som en blandstadsdel. Ett område som kan komma att attrahera verksamheter från bland annat Mjärdevi då företagens medarbetare i allmänhet vill närma sig stadskärnan för bättre kommunikationsmöjligheter (Intervjuperson 3, 2020-04-17). Den planarkitekt som intervjuades presenterade en liknande bild av Ebbeparks utformning, som en modern variant av en Science Park med en innerstadsmässig miljö. Planarkitekten presenterar även en tanke kopplat till varför han tror att man landade i den utformningen genom att beskriva ett behov av en mer centralt belägen företagsmiljö
”[...] jag vet att näringslivskontoret hade en ganska tydlig bild av situationen. Jag tror att de sa att hälften av företagen sitter i Mjärdevi för att de vill sitta där och att hälften av företagen sitter i Mjärdevi för att det är där det finns lokaler, medan de hellre skulle vilja sitta centralt (Intervjuperson 1, 2020-04-02).”
4.2.2 Tema: Ebbeparks fysiska utformning
Den fysiska planeringen, detaljplaneringen, ställer krav i hand på områdets utformning och den bild som presenteras i relation till den fysiska planeringen mellan de olika
intervjupersonerna skiljer sig till en viss grad. Exempelvis kom den intervjuperson som är ansvarig för Sankt Kors övergripande verksamhet in i projektet med Ebbepark efter att majoriteten av detaljplanerna trätt i kraft. Den intervjupersonens uppfattning av den fysiska planeringen i Ebbepark är retroperspektiv och betonar att framtagningen av detaljplanerna presenterade begränsningar men även möjligheter. Detaljplanerna för Ebbepark erbjöd en viss frihet för områdets slutliga utformning, bland annat då egenskapsgränserna i den senaste detaljplanen erbjöd ett större utrymme för byggnation. Personen med övergripande ansvar för Sankt Kors belyser den frihet som givits i detaljplanen och markerar samtidigt att
visionsarbetet som företrädde den fysiska planeringen var just det, visionärt, men väldigt omfattande (Intervjuperson 3, 2020-04-17).
Planarkitekten som aktivt deltog och drev den första detaljplaneprocessen för Ebbepark har ett annat synsätt på den fysiska planeringen och den vision som presenterades. Planarkitekten menar att det inte bara var en vision, utan att det förslag som proponerades var väldigt detaljrik i sin utformning. Det var bland annat ritat med väldigt smala byggrätter, något som planarkitekten ställde sig emot. Ansvariga för förslaget höll fast vid sin idé och, enligt planarkitekten, ansåg att det inte fanns tid för att rita om sitt förslag på nytt.
25
”De trodde att de skulle ta för lång tid att rita om allting [...] så då hamnade man ändå i halvdana lösningar, alternativt en massa loftgångar. Som jag sen sa att det här kommer inte blir bra, men jag har nog inte mandat att stoppa det av det skälet. Det var mycket sådant, man stod och försvarade dåliga lösningar, för att man trodde att man var tvungen att få till det i något tidsperspektiv (Intervjuperson 1, 2020-04-02).”
Detaljplaneringen för det fysiska området som Ebbepark anläggs på resulterade i två detaljplaner. Planarkitekten som deltog i intervjustudien hänvisar till den stridighet som uppstod i det initiala planarbetet som anledning till varför planarbetet delades upp i två separata detaljplaner. Det var mycket som förblev olöst i det mindre område som utgör den andra detaljplanen (kronologisk ordning), och beslut för att inte inkludera det i första detaljplanen togs. Planarkitekten nämner att hans kollega inte fick utföra detaljplanen för området utan att det var stadsarkitekten som styrde beslutet.
”Fast så gör vi inte mot någon annan part, så där blev det helt plötsligt inte rättssäkert. För andra detaljplaner som är centralt gör vi ganska tydligt vart byggrätten ska vara. Men här plötsligt fick de göra som de ville. [...] rent förvaltningslagsmässigt, kopplat till
rättssäkerhetsaspekter, så känns det rent vansinnigt (Intervjuperson 1, 2020-04-02).”
Personen med ett övergripande ansvar för Sankt Kors tar upp det kulvertsystem som ska förse området med IKT och möjliggöra för företag att koppla upp sig till det tekniska systemet. Det framgår att det är ett stort fokus på IT-lösningar, men även sensorer i anslutning till
byggnader, i ett syfte att öka säkerheten och trygghet för de människor som vistas i området. Det förs även samtal med andra kommunala bolag som tekniska verken, och hur deras roll ska implementeras på ett effektivt vis. Det förs även diskussioner med Stångåstaden för att
utveckla en digital plattform för verksamheter och boende inom Ebbepark. Det är fortfarande oklart hur plattformen ska fungera och vad som ska finnas där, tanken är att det ska vara ett resurseffektivt nätverk för utbyte av kunskap, verktyg och idéer. Den digitala plattformen ska huvudsakligen underlätta människans vistelse i Ebbepark som plats (Intervjuperson 3, 2020-04-17).
Kommunens utvecklingsstrateg som intervjuades lyfte även vikten av en fortsatt
digitalisering, och att behovet har blivit ännu tydligare i samband med Covid-19. Kommunen har arbetat med utvecklingen av både digitalisering och AI, vilket är ytterligare en aspekt som SCB efterfrågar statistik om. Intervjupersonen lyfter bland annat arbetet med de självkörande bussarna som en lösning mot en smart stad (Intervjuperson 2, 2020-04-15).
4.2.3 Tema: Nyttjande av kunskap
För att utveckla och underlätta en Triple-Helixsamverkan krävs det att kunskap används på ett effektivt sätt, för att undersöka vilka utmaningar som finns och vilken utveckling som
efterfrågas. Vid planeringen av Ebbepark har det varit viktigt att rätt typ av företag och verksamheter flyttar in. Intervjupersonen som är ansvarig för Sankt Kors övergripande
verksamhet poängterar att det inte är typen av verksamhet som bedrivs som är viktigt, utan att företagen delar kommunens vision för hur Ebbepark ska fungera. Till en viss del finns det redan en etablerad bransch inom området, miljöteknik. I samband med att Cleantech
Östergötland redan har sin verksamhet i Ebbepark, blir det en naturlig ingång för fler företag inom samma bransch. Intervjupersonen menar att det kan fungera som en katalysator för en fortsatt inflyttning (Intervjuperson 3, 2020-04-17).
