Stress är en riskfaktor för hälsan och blir allt vanligare i de yngre befolkningsgrupperna.
Syftet med föreliggande arbete var att beskriva skolsköterskors, mentorers, lärare och
kuratorers uppfattningar av stressförekomst bland ungdomar i årskurs åtta. Studien var baserad på en enkätundersökning. Resultatet som framkom var att deltagarna uppfattade att ungdomarna var stressade. Skolan tolkades som den största stressfaktorn. Huvudvärk ansågs vara det vanligaste symtomet. Åtgärder som föreslogs för att hantera stress var, att ungdomarna behövde hjälp att planera och prioritera sitt skolarbete. Ett ökat stöd hemifrån samt hjälp att begränsa fritidsaktiviteter och en ökad samverkan mellan lärare ansågs även vara viktigt. Slutsatsen blev att stress bland ungdomar i årskurs åtta förekom. Insatser inom skolans organisation angående stressprevention bör ge redskap och kunskap till ungdomar om stresshantering. För att kunna öka möjligheten till en bättre hälsa bland ungdomar ansåg vi att samverkan var ett område att studera närmare.
Nyckelord: Prevention, samverkan, skola, stress.
Stress is a risk factor for the health and becomes all the more common in the younger groups of the population. The aim with the work in question was to describe school nurses’, mentors’, teachers’ and school welfare officers’ views of stress occurrence among youths in eighth grade. The study was based on an opinion poll. The result showed that the participants considered the young people as being stressed. School was looked upon as the largest stress factor. Headache was considered as the most common symptom. Measures proposed to handle stress were that the young people needed help to plan and prioritize their school work. An increased support from home and help to limit leisure-time activities and an increased cooperation between teachers were also regarded as important. The conclusion was that stress among youths in eighth grade occurred. Initiatives within the organization of school concerning stress prevention should give tools and knowledge to young people about stress handling. In order to increase the possibility for a better health among young people we were of the opinion that cooperation was one area to study closer.
Keywords: Cooperation, prevention, school, stress.
Stressförekomst bland ungdomar i årskurs ått
a
en studie baserad på skolpersonals uppfattningar
Andersson Margareta Jonsson Mariana Mittuniversitet, Östersund Institutionen för Hälsovetenskap Specialistutbildning, Distriktssköterska Examensarbete, 15 hp. Maj, 2008
INNEHÅLL
Sida
BAKGRUND
3
SYFTE
6
Frågeställningar
6
METOD
6
URVAL OCH PROCEDUR
7
Enkätformulär
7
Analys
7
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
8
RESULTAT
8
DISKUSSION
11
RESULTAT DISKUSSION
11
METOD DISKUSSION
14
SLUTSATSER
15
REFERENSER
16
ELEKTRONISKA KÄLLOR
17
BILAGOR
18
Studier har de senaste 10-20 åren visat att det blivit allt vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och/eller har värk. Huvudvärk och magvärk är kroppsliga symtom som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar. I den allmänna debatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress (SOU 2006:77, s.27).
Under vår praktik inom skolhälsovården visade det sig att skolsköterskorna uppmärksammat att ungdomar i högstadiet mår sämre än tidigare. Med ett samhälle där det under de sista åren blivit vanligare med sjukskrivningar till följd av stress och utmattningssymtom, känns det aktuellt att närmare studera detta område. Tidigare forskning har till stor del riktats mot ungdomars upplevelser av stress. Vår tanke med den här studien är att undersöka skolpersonalens uppfattning om hur vanligt förekommande stress är bland ungdomar, hur den yttrar sig, samt hur de skulle kunna arbeta primär preventivt med stress. Man vet att många av våra mänskliga vanor grundläggs under tonårstiden, med tidiga insatser borde ungdomars välmående kunna förbättras och på lång sikt kan möjligen samhällsekonomiska vinster göras.
BAKGRUND
Ett modernt samhälle som präglas av IT-världens snabbhet, en ökad förändringstakt och ett högre livstempo, framkallar samma stressreaktioner som hjälpte våra förfäder att överleva genom att stärka deras beredskap för kamp eller flykt. Balans råder när individen kan hantera de krav som samhället ställer. Stress kan då upplevas som en positiv utmaning och "fartgivare". Negativ stress uppstår när kamp- och flyktsystemet övergår till ett kroniskt tillstånd med krav som överstiger individens förmåga eller vid för låga krav, då man inte får tillfälle att använda och utveckla sin förmåga. Vid fysisk och psykisk stress mobiliserar kroppen all energi för att bemästra situationen (Uvnäs-Moberg, s. 18-19, 31-44, 2005).
Vid stress aktivers det sympatiska nervsystemet och stresshormonerna adrenalin och kortisol utsöndras. För att öka individens prestationsnivå vidgas luftvägarna, syrenivån i blodet höjs, hjärtfrekvensen samt genomblödningen i musklerna ökar. Huden blir blek och kall och matsmältningen avstannar då blodgenomströmningen i kroppen och ämnesomsättningen förändras. I motsats till ”kamp och flykt systemet” har individen även ett ”lugn och ro system”, det parasympatiska nervsystemet. I detta tillstånd är
stresshormonerna låga, inlagringen av näringsämnen i kroppen är effektivare och näringsdepåerna fylls. En ökad blodgenomströmning till hud och slemhinnor sker. Läkning och återhämtning gynnas. Båda dessa tillstånd är livsnödvändiga. Livsstilsfaktorer som motion, kost och tillräcklig sömn, som stärker motståndskraften mot påfrestningar, liksom muskelavslappning och meditation ingår bland metoder för stresshantering (Uvnäs-Moberg, s. 18-19, 31-44, 2005).
De flesta ungdomar skiljer på stress och press. Med press menar de att något är kul och nödvändigt en ”fartgivare”. Stress menar de är ensidigt negativt och att den är självförvållad på grund av att de gör det som är roligt och skjuter det tråkiga på framtiden. Den prioriteringen skapar tidsnöd och i förlängningen stress. Det anses att stress är ett naturligt inslag i livet då samhället idag tenderar att vara prestationsinriktat och det i sig genererar i stress. De flesta ungdomar upplever skolan som den främsta och i många fall den enda stressframkallande faktorn (SOU 2006:77, s.33).
Peterson, Cooper och Laird (2001) menar att ett ökat antal ungdomar möter allvarliga hälsoproblem till följd av livsstil, stress, depression, ångest och utanförskap. Brister i ungdomars hälsa beror på låg självkänsla och att deras riskbeteende har blivit mer vanligt i både samhället och i skolan. Riskbeteende och mobbing bidrar till en alarmerande ökning av hälsoproblem bland ungdomarna (a.a). Stress är en riskfaktor för hälsan och blir allt vanligare i de yngre befolkningsgrupperna. Stress och minskat välbefinnande är relaterat till skolan, mobbing, familjesituation, kamrater och självförtroendet (Haraldsson et al., 2007).
Det har i studier framkommit nya stressorer1 som är relaterade till ändrade upplevelser och förväntningar. Skolmiljön har sista åren förändrats och ungdomar förväntas ta ett eget ansvar över sin skolgång. Detta upplevs stressande i kombination med läxor, prov och betygssystem. De är även ”överösta” med organiserade aktiviteter efter skolan. Många ungdomar deltar i sportaktiviteter och tävlingar året runt och förutsätts lyckas väl i allt. Förväntningar från tränare och föräldrar kan vara orealistiska i förhållande till vad ungdomar kan hantera mentalt och psykiskt. Andra faktorer i samhället som kan upplevas som en stressfaktor är medias budskap om utseende, klädsel och beteende (Ryan-Wenger, Sharrer & Campell, 2005;SOU 2006:77, s.16).
Enligt Lee Hansen, Holme Hanse och Holstein (2008) lägger flickor stor vikt vid sina skolprestationer och på att ha ett rikt umgänge med jämnåriga. Flickor har ofta ett fulltecknat schema dagligen vilket leder till att stress har en central roll i deras liv och att stressrelaterad huvudvärk är vanligt. En svensk studie gjord av Fichtel och Larsson (2002) visade att återkommande huvudvärk är ett vanligt hälsoproblem bland skolungdomar och då främst bland flickor. Individer med återkommande huvudvärk upplever oftare symtom som stress, oro och ängslan än de som inte har huvudvärk. Återkommande huvudvärk orsakar problem i det vardagliga livet. För ungdomarna är det viktigt att kunna delta i sociala aktiviteter och att kunna idrotta. Liknande resultat visar Carlsson, Larsson och Mark i en studie från 1996. De fann att ungdomar med återkommande huvudvärk även hade problem med magvärk samt ont i nacke och axlar. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbete och flera skolrelaterade faktorer påverkar framtida hälsobeteenden hos ungdomarna (Borup & Holstein, 2006). Inom detta arbete har både lärare och skolhälsovårdens personal en viktig roll, då de har ett delat ansvar i att identifiera hälsoproblem. Lärarna ser sin del som en informell vårdande roll. Deras regelbundna kontakt med ungdomarna har placerat dem i en god position att upptäcka hälsoproblem. De har beskrivit att deras förmåga att göra något är begränsad både på grund av deras bristande kunskap om hälsoproblem, samt deras roll som lärare inför hela klassen. Rutinbesöken hos skolsköterskan betraktas av både lärare och skolsköterska som värdefulla tillfällen för lärare att föra vidare uppmärksammade problem (Cohall et al., 2007; Lightfoot & Bines, 2000)
.
Peterson et al. (2001) har funnit att hälsa och lärande hänger samman. En god hälsa ger en ökad möjlighet till ett bättre lärande. De menar att ungdomar som har möjligheten att ta del av en hälsofrämjande utbildning av hög kvalitet i skolan, blir utrustade med en omfattande kunskap om hälsans betydelse och får en skicklighet i att använda denna kunskap för att leva ett hälsosammare liv. Vidare påpekar de att det existerar ett behov av att stödja lärare i deras förståelse för problem som ungdomarna möter, principerna för primär prevention och nyckel koncept för implementering av effektiv hälsovård och hälsofrämjande program.
SYFTE
Syftet med föreliggande arbete var att:
beskriva skolsköterskors, mentorers2, lärare och kuratorers uppfattningar av stressförekomst bland ungdomar 3 i årskurs åtta.
Frågeställningar
Vilka symtom på stress uppfattar skolpersonalen som vanligt förekommande bland ungdomar?
På vilket sätt anses stress kunna förebyggas inom skolan?
Vilka stressorer är de vanligaste enligt skolpersonalens uppfattningar?
METOD
Litteraturgenomgången började med att identifiera nyckelord och termer för litteratursökningen. Informationen inhämtades med hjälp av Mittuniversitetets databaser. Urvalet av artiklar och annan litteratur gjordes utifrån deras relevans och med tanke på syfte och frågeställningar. Databaserna Pubmed och Cinahl användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var: Stress, adolescent,
stress behaivor, school nurse, preventive health service och adolescent health. Efter
sökning på varje sökord gjordes olika kombinationer dem emellan för att avgränsa träffarna och för att bättre kunna bedöma artiklarnas betydelse för det valda ämnet. För att hitta ytterligare intressant litteratur användes databasen Libris. Sökorden som användes var stress och ungdomar.
När det gäller urvalet av litteratur har följande kriterier tillämpats: Den enskilda källan skall hålla hög relevans för ämnet. Litteraturen bör inte vara äldre än 10 år.
2 Lärare/handledare
URVAL OCH PROCEDUR
Förfrågan om tillstånd till att få genomföra studien ställdes via telefon till berörda rektorer vid sju skolor i Jämtlands län, varav fyra tackade ja muntligt till att delta. Skolorna valdes slumpmässigt utifrån geografisk tillgänglighet. Deltagarna innefattade mentorer, lärare, skolsköterskor och kuratorer vid dessa fyra skolor. Skriftlig information om studien (se bilaga 1) och enkäten (se bilaga 2) lämnades ut personligen. Vid två av skolorna lämnades dessa till rektorerna som sedan överlämnade dem till berörd personal. I samband med personalmöte vid de andra två skolorna lämnades de direkt till personalen. De besvarade enkäterna lades i ett svarskuvert och inhämtades efter en vecka. Alla enkäter var okodade. Av 92 distribuerade enkäter erhölls 53 stycken svar vilket motsvarar en svarsfrekvens på 57 %.
Enkätformulär
Enkätformuläret som användes var en sammanställning av två enkäter som använts tidigare (Andersson & Östlin, 2007; Nilsson & Sejdiun, 2007). De frågor som ansågs vara relevanta för studien kombinerades. Enkäten bestod av både strukturerade och öppna frågor. Då frågorna redan var använda så gjordes ingen pilotstudie (Patel & Davidsson, s. 48, 1994). Alla inkomna svar sammanställdes och ingen jämförelse mellan skolorna har skett. Någon jämförelse mellan de olika yrkeskategorierna gjordes inte, då detta inte var relevant för studien.
Analys
De strukturerade frågorna bearbetades med hjälp av Microsoft Excel. Svarsalternativen för varje fråga märktes med en bokstav. I kryssat svar markerades med en etta och icke i kryssat svar med en nolla. Dessa data matades in och summerades. Resultatet förtydligades sedan i stapel diagram. Utifrån dessa har sedan olika slutsatser kunnat urskiljas. De öppna frågorna lästes och de huvudkategorier som kunde urskiljas utifrån innehållet var: krav, skolans organisation, ungdomars planering och prioritering och fritiden. Underkategorierna är markerade i resultat delen (Lundman & Graneheim, 2008, s.164-169).
Studien var baserad på frivillighet och för att garantera anonymitet hos deltagarna var enkäterna okodade. Informationen gavs till deltagarna både muntligt och skriftligt i samband med att dessa delades ut. Med detta ansågs ett informerat samtycke vara inhämtat och utifrån detta bedömdes att ingen etisk prövning var nödvändig (Ejlertsson, 1996). Försök till god forskningsetik har tillämpats (URL 1).
RESULTAT
Den undersökta yrkesgruppen bestod av 12 mentorer, 3 skolsköterskor, 1 kurator, 33 lärare och 4 av annan yrkeskategori som kommer i kontakt med ungdomarna i årskurs åtta.
Alla deltagare har ansett att ungdomarna varit stressade någon gång. Stressen ökar en bit in på terminen och de ser ett samband mellan stressförekomst och betygssättning. De anser även att lärarkårens egna stress påverkar skolmiljön och ungdomarna negativt. Tabell 1 visar att 43 personer anser att få till många av ungdomarna i årskurs åtta är stressade ibland.
Kommentar: ”Vi lärare är mycket stressade och det påverkar självklart eleverna. Se till
att vi får en dräglig arbetsbelastning, så påverkar det eleverna i deras arbete här i skolan” (Lärare).
Tabell 1. Återkommande stress förekomst
Av 51 deltagare uppfattar 41 personer stress bland ungdomarna oftare än några gånger per år. 27 personer anser att stress förekommer några gånger i månaden och stress flera gånger i vecka uppfattas av 12 personer. Endast 2 stycken uppfattar att ungdomarna är stressade dagligen (Se tabell 2).
Tabell 2. Stress frekvens
De vanligaste symtomen på stress enligt skolpersonalen är huvudvärk, vilket 50 av 52 deltagare har beskrivit att någon av ungdomarna har. Problemet uppfattas förekomma flera gånger per vecka. Tabell 3 visar att huvudvärk och magsmärtor anses förekomma en gång per vecka och uppfattas vara mer förekommande bland flickor. Pojkarna kan vara mer utåtagerande vilket de svarande menar kan vara ett möjligt tecken på stress. Sammanlagt 37 personer har beskrivit förekomst av nacke- och axelsmärta bland ungdomarna, 22 personer angav svarsalternativet någon gång per termin. Detta tolkas av skolpersonalen inte vara något större problem.
Tabell 3. Förekomst av stress symtom
Det framkommer tydligt utifrån enkätsvaren (se tabell 4) att skolan anses vara den största anledningen till stress bland ungdomarna i årskurs åtta. Av 51 anser 11 att skolan är den största orsaken till stress och sammanlagt 46 personer tolkar skolan som en stressor. Enligt skolpersonalen orsakas detta troligen av deras bristande förmåga att
planera, prioritera och ta ansvar för skolarbetet. Andra troliga orsaker är skolans krav och att årskurs åtta är första året med betyg. Skolpersonalen anser ytterligare att planeringen i skolan är bristfällig och samordningen av prov och läxor skulle kunna förbättras, då det kan förekomma flera prov samma vecka. Endast 9 deltagare anser att skolan inte är en av de stora orsakerna till stress.
Kommentar: ”Många lärare ”lastar” över ansvaret för lärandet på eleverna. De
förväntas att styra sitt eget lärande och ta ansvar för det, vilket många elever inte
klarar av (av många olika skäl). De behöver stöd! (Lärare)”
Tabell 4. Stressorer
Enligt skolpersonalens uppfattningar är ungdomarna uppbokade på flera olika aktiviter och träningar på fritiden. Det anses då kunna vara svårt att hinna med skolarbetet. Många av ungdomarna ställer höga krav på sig själva samt att de har krav från omgivningen. Flickor uppfattas av många deltagare som ambitiösare än pojkarna. De vill lyckas i skolan och ställer därför högre krav på sig själva. Fritiden uppfattas av 27 personer också vara en vanlig stressor i kombination med andra stressorer. Det tolkas som att ungdomarna har stora krav på sig att vara tillgängliga under hela dygnet, via mobiltelefon och chattsidor. Tv och dator i kombination med andra stressorer anses av 22 personer orsaka stressen (se tabell 5).
Kommentar: ”Vissa elever har prestationsångest, andra tränar mycket och har svårt att
hinna med både träningar och skola. En del upplever också krav kring träning från vuxna och kompisar.(Lärare)”
Tabell 5. Fördelning mellan stressorer
Skolpersonalen tycker att ungdomarna bör få hjälp att planera sina veckor och ges möjlighet till läxläsning tillsammans med andra inom skolans ramar. Individuell handledning inför olika uppgifter föreslås. En ökad dialog och samverkan mellan lärarna när det gäller planering av läxor och prov anges som ett förslag i många av enkätsvaren.
Kommentar: ”Jag försöker låta eleverna bli delaktiga i lektionsplanering och
planering inför inlämningar av prov. Om elever verkar stressade, pratar jag med dem och försöker hitta lösningar för att det ska bli bättre. (Mentor)”
Situationen i skolan påverkas starkt av olika sociala förhållanden utanför skolan. Många påpekar att ungdomarnas hemförhållanden som t.ex. föräldrarelationer, splittrade familjer och delade boenden även påverkar deras stress. Ett ökat stöd hemifrån kan behövas och att föräldrarna hjälper sina ungdomar att begränsa fritidsaktiviteter, tv och datortid.
DISKUSSION
Resultatet visar på att bland ungdomar är stress relativt vanligt förekommande. Detta stämmer väl överens med SOU 2006:77 som visar att stress symtom blivit allt vanligare framför allt i de yngre befolkningsgrupperna de senaste åren (s.65). Vidare framkommer det att huvudvärk anses vara det vanligaste symtomet på stress. Detta har även Carlsson et al. (1996); Fichtel och Larsson (2002); Lee Hansen et al. (2008) visat i sina studier. Resultatet pekar på att flickorna anses vara mera resultatinriktade och sätter högre krav på sig själva för att lyckas i skolan. Huvudvärk och magsmärtor anses vara ett tydligare symtom hos dem. Förekomst av magsmärtor uppfattas vara vanligast någon gång i månaden, men det framkommer inte i studien om detta rör flickor. Smärtor i magen kan ha ett samband med menstruation och är då inte stressrelaterat.
Ett fåtal menar att de inte upplever någon skillnad i förekomsten av stress mellan könen. De menar dock att pojkarna är mer oroliga och utåtagerande, vilket kan vara deras sätt att visa stress. Ingen av artiklarna som hittats belyser specifikt stressförekomst hos pojkar, vilket vi finner vara en brist inom området, då det skulle vara av intresse att se om det är någon skillnad mellan könen. Om ett utåtagerande sätt är ett tecken på stress, hur vanligt är det då att det uppfattas vara det, undrar vi. En möjlig risk kan finnas att pojkarna inte ”tas på allvar” och inte får samma stöd att handskas med stress som flickorna.
Fichtel och Larsson (2002) har likande resultat, och menar att även smärtor i nacke och axlar är vanligt i samband med återkommande huvudvärk. Nacke och axelsmärtor verkar inte vara ett stort problem bland ungdomar i vårt resultat. Intressant hade dock varit att studera om de som har huvudvärk är samma personer som uppfattas ha smärta i nacke och axlar, vilket i sådana fall skulle stämma överens med Fichtel och Larssons resultat (2002). En annan möjlighet är att huvudvärk kan bero på annat än enbart stress t.ex. lågt blodsocker, dåligt födointag och sömnbrist. Detta är inget samband som studerats i studien eller i den litteratur vi granskat, dock kan dessa orsaker i sin tur påverkas av stress.
Skolan anses vara den största stressfaktorn och den troliga orsaken är skolans ökade krav på självständighet vad gäller planering och ansvar över studierna. Även läxor och prov som hamnar under samma tidsperiod anges vara en orsak. En annan stor stressor som uppges i studien är fritiden. Många av ungdomarna har flera aktiviteter med krav
på sig att lyckas väl. Ryan-Wenger et al. (2005) bekräftar dessa fynd som menar att många även har orealistiska förväntningar på sig från omgivningen, vilket kan överstiga deras fysiska och psykiska förmåga. Det anser vi tyder på att föräldrar, skolpersonal och ledare för olika aktiviteter i ungdomars närhet måste ta ett gemensamt ansvar för att hjälpa ungdomar sätta upp realistiska mål både inom skolan och på fritiden. Även om skolan bedöms vara den huvudsakliga stressorn och insatser borde göras inom deras ramar, så nämns även fritiden. Varför fler borde uppmärksammas på problemet för att det ska kunna bli bättre för ungdomarna.
Haraldsson et al. (2008) menar att skolan har en viktig roll när det gäller hälsoförebyggande arbete. Det är nödvändigt att identifiera och designa nya metoder för att stärka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med vår uppfattning. Vi antar att det finns brister i dagens skolmiljö och dess struktur eftersom den bedöms vara den största stressoren och att ungdomar uppfattas stressade av skolpersonalen. Det framkom även bland många av svaren att flertalet lärare själva känner sig stressade. De menar att förändringar bör ske inom skolansorganisation. Natvig, Albrektsen, Anderssen och Qvarnström (1999) anser att insatser med syftet att minska eller lära ungdomarna att handskas med stress i skolmiljön kan förebygga sjukdomar och bidra till deras välbefinnande och hälsa är nödvändiga.
Borup och Holstein, (2006) menar att skolrelaterade faktorer som stressigt skolklimat, utanförskap och få kamratrelationer är relaterat till ohälsosymtom och ett ökat riskbeteende. De menar också att skolhälsovården inte ensam kan genomföra ett positivt hälsofrämjande arbete. Hela skolans personal måste engageras, för att åstadkomma ett positivt skolklimat och ett positivt resultat på hälsan. Ett sätt att minska stressförekomst enligt Haraldsson et al. (2008) är att via massage och mental träning lära ungdomar att handskas med stress. Detta är ett arbetssätt som vi finner tilltalande, eftersom stressprevention även bör handla om att få kunskap om vikten av att varva ner och hur stress samt återhämtning påverkar kroppen negativt respektive positivt. Vi tror även att insatser behöver göras angående skolmiljön t.ex. minska storleken på klasserna och servera frukost och frukt.
Det är intressant att skolpersonalens uppfattningar om ungdomarnas välmående stämmer överens med de studier gjorda på ungdomars egna upplevelser. Det anser vi
visar på att det är ett synligt ohälsoproblem i dagens samhälle. De öppna frågorna visade på förslag som kan medverka till att reducera ungdomarnas stress, vilket vi ser som positivt. Dock saknar vi ett gemensamt synsätt mellan lärare och skolhälsovårdspersonalen. Möjligen existerar detta på de berörda skolorna i studien men det är tyvärr inget som framkommer i resultatet. Flera studier visar att en ökad samverkan mellan dessa båda aktörer är av vikt för att kunna uppnå en hälsosammare skolmiljö (Borup & Holstein, 2006; Cohall et al., 2007; Leger, 2000; Peterson et al., 2001). Vi tror det är viktigt med att ha ett helhetsperspektiv med lärare, elever och övrig personal när man pratar stress i skolan.
METOD DISKUSSION
Utifrån den tidsram som fanns för studiens genomförande gjordes bedömningen att en enkätundersökning var ett lämpligt metodval. Det externa bortfallet har möjligen påverkats av tidpunkten för studiens genomförande då personalen i skolan har en hektisk period i slutet av vårterminen. Bortfallet kan även ha påverkats av att ingen påminnelse skickades ut till skolorna. Trots detta anser vi att studien är tillförlitlig då det interna bortfallet på frågorna är lågt och det tolkar vi som att enkätfrågorna var lätta att besvara och att förstå. Även svarsfrekvensen på de öppna frågorna har varit hög och har gett oss uttömliga svar. Svaren på frågorna överensstämmer mellan de olika skolorna.
Frågeställningarna har besvarats och det visar på att använt enkätformulär varit relevant för studien. Valet att inte göra några statistiska beräkningar grundar sig på att studien undersöker skolpersonalens uppfattningar om ungdomars stress. En beskrivande resultat redovisning kändes därför mer lämplig. En nackdel är att det har varit svårt att hitta studier som beskriver lärare och annan skolpersonals upplevelser av stress hos ungdomar. Men vi anser ändå att relevanta jämförelser kunnat göras utifrån använd litteratur.
SLUTSATSER
De slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att stress bland ungdomarna i årskurs åtta förekommer. I de öppna frågorna kommer det fram många förslag till åtgärder, men det verkar inte vara något som idag genomförs vid någon av skolorna.
Detta styrks med att deltagarna i studien anser att ungdomar är stressade, vilket de inte borde vara i samma utsträckning om skolan arbetade efter dessa förslag. Den stress som beskrivs i resultatet är av negativ karaktär. Men med flera insatser inom skolans organisation rörande stressprevention bör det ge redskap och kunskap till ungdomarna om stresshantering. En ökad samverkan mellan de olika personalkategorierna inom skolan anser vi vara nödvändig, för att lättare kunna arbeta med stressprevention. Med den samhällsutveckling som råder upplevs detta vara ett aktuellt område för vidare studier. Detta för att se och öka möjligheterna till en bättre hälsa bland ungdomar. Kunskapen om varför ungdomar är stressade finns, det visar flera tidigare studier på och även denna. Men vem har ansvaret för att dessa förändringar genomförs?
REFERENSER
Andersson, E., & Östlin, I. (2007). Huvudvärk och ont i magen - är det stress. En studie
om tolv barn med specialpedagogiska insatser. Examensarbete. Malmö Högskola.
Hämtad 2008-05-06. http://www.dspace.mah.se/dspace/handle/2043/4176 Borup, I., & Holstein, B.E. (2006). Does poor school statisfaction inhibit positive
outecome of health promotion at school? A cross-sectional study of
schoolchildren’s response to health dialogues with health nurses. Journal of
Adolescent health, 38, 758-760.
Carlsson, J., Larsson, B., & Mark, A. (1996). Psychosocial functioning in schoolchildren with recurrent headaches. Headache, 36, 77-82.
Cohall, A.T., Cohall, R., Dye, B., Dine, S., Vaughan, R. D., & Coots, S., (2007). Overheard in Halls: What Adolescents Are Saying, and What Theachers Are Hearing, About Health Issues. Journal of School Health, 77,(7), 344-350. Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik.
Studentlitteratur: Lund.
Fichtel, Å., & Larsson, B. (2002). Psychosocial impact of headache and comorbidity with other pains among Swedish school adolescents. Headache, 42, 766-775. Haraldsson, K.S., Lindgren, E-C., Fridlund, B., Baigi, A., Lydell, M.C., & Marklund, B.
(2007). Evaluation of a school-based health promotion programme for adolescents aged 12-15 years with focus on well-being related to stress. Public Health,122, 25-33.
Lee Hansen, D., Holme Hansen, E., & Holstein, B.E. (2008). Using Analgetics as tools: young women’s treatment for headache. Qualitative Health Research,18,(2), 234-235.
Leger, L. (2000). Developing indicators to enhance school health. Health Education
Research, 15,(6), 719-728.
Lightfoot, J., & Bines, J. (2000). Working to keep school children healthy: the
complementary roles of school staff and school nurses. Journal of Public Health
medicin, 22, (1), 74-80.
Lundman, B., & Graneheim, U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. IM. Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård (s.159-172). Lund: Studentlitteratur.
Natvig, G-K., Albrektsen, G., Anderssen, N., & Qvarnström, U. (1999). School-related stress and psychosomatic symptoms among school adolescents. Journal of School
Health. 69,(9), 362-368.
Nilsson, B., & Sejdiun, H. (2007). Stress hos barn. Examensarbete. Malmö Högskola. Hämtad 2008-05-06. http://www.dspace.mah.se/dspace/handle/2043/5823
Patel, R., & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikensgrunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Peterson, F.L., Cooper, J.R., & Laird, J.M. (2001). Enhancing teatcher health literacy in school health promotion: A vision for the new millennium. Journal of School
Health, 71,(4), 138-144.
Ryan-Wenger, N.A., Sharrer, V.W., & Campell, K.K. (2005). Changes in children’s stressors over the past 30 years. Pediatric Nursning, 31,(4), 282-291.
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder.
Stockholm: Socialdepartementet.
Uvnäs-Moberg, K. (2005). Lugn och beröring: Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och Kultur.
ELEKTRONISKA KÄLLOR
URL 1
Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning I Norden.
www.vardinorden.no/vard/index
BILAGOR
BILAGA 1
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för Hälsovetenskap April 2008
Information angående studie
De flesta ungdomar i Sverige mår bra. Dock har flera studier under de senaste 10-20 åren visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och/eller har värk. I den allmänna debatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress. Den generella definitionen av stress innefattar upplevelser av att känna sig pressad, att inte hinna med det man tänkt sig och att vara frustrerad. I det vardagliga begreppet av stress ingår kroppsliga symtom som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar, exempelvis huvudvärk och magvärk.
Syftet med föreliggande studie är att belysa skolsköterskors, mentorers och kuratorers uppfattningar av stressförekomst bland ungdomar i årskurs åtta. Målet är att kunna föreslå ett praktiskt användbart redskap för att minska ungdomars stress. Det är därför av stor vikt att med hjälp av era erfarenheter kunna identifiera förekomsten av stress och möjligheter att bidra till ungdomarnas välbefinnande och en bättre hälsa. Er eventuella medverkan består i att besvara ett frågeformulär. Svarsmaterialet kommer att redovisas på ett sådant sätt att aktuella skolor är avidentifierade.
Studiens resultat kommer att redovisas som en D-uppsats inom Distriktssköterskeutbildningen vid Mittuniversitetet.
Kontaktpersoner:
Mariana Jonsson, leg. sjuksköterska Margareta Andersson, leg. sjuksköterska Tel: xxxxxxxxxxxxxxx Tel:xxxxxxxxxxxxxxx
Projektansvarig: Marianne Svedlund, universitetslektor Inst för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet
