SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R5. JU N I1997
4
Av: Tore Dahlqvist, Svalöf Weibull
Biologiskt skiljer sig vallfröråvaran från spannmål genom att oftast vara mer heterogen vid skördetill-fället. Variationen med mer eller mindre moget frö, gröna växtdelar och skiftande vattenhalter är ett utmärkt bränsle för andningspro-cessen. Detta fungerar som ett “självspelande piano”.
Värmebildningen utvecklas snabbt och påbörjas inte efterbehandling av råvaran direkt efter tröskning kan frökvaliteten försämras både snabbt och dramatiskt.
Skördemetod
Valet mellan direkttröskning och strängläggning beror på många fak-torer, av vilka resurserna för omhändertagande av skörden är en av de viktigaste. Frövallens utveckling det enskilda året inver-kar också på beslutet. Vid sträng-läggning uppnås mestadels en mer homogent mogen frövara med
lägre vattenhalt och en “lugnare” andningsprocess. Detta skall stäl-las mot direkttröskningen, som medger en längre inlagringstid i fröet och inbesparing av sträng-läggningskostnader men i gengäld oftast högre vattenhalt och inten-sivare andning. Dessutom måste man i vissa fröslag beakta risken för drösning.
Som framgår av tabellen till vän-ster är det både och, för vissa
arter. Framför allt vid direkttrösk-ning är det extra viktigt att “invän-ta” rätt skördetid, så att gårdens tillgängliga resurser räcker till.
Vilken metod att lufta / torka vallfrö är bäst?
Denna fråga har många svar, idéri-kedomen bland fröodlarna är stor. Idag används allt från exklusivt planlager med körbara galler över ingjutna luftkanaler, planlager
Luftning/torkning
av vallfrö
– en kvalitetsbevarande åtgärd
Efter skörd av vallfrögrödan följer steget luftning och torkning. Ett nog så viktigt
moment, som det tyvärr inte skrivs speciellt mycket om. Vi har därför bett
Tore Dahlqvist, som har hand om kontraktsodling av vall- och grönytegräs på
Svalöf Weibull, att ge våra läsare en lektion i torkningsteknik.
Tabell 1.
Skördemetodernas fördelning inom fröodlingen idag Direkt- Sträng tröskning läggning Rödklöver X Vitklöver X (X) Ängssvingel X Eng.rajgräs X Hundäxing X Timotej X X Rödsvingel X X Ängsgröe X X
När fröet skördats följer momentet luftning och torkning. I detta steg angörs bl a fröets framtida lagringsduglighet. Foto: Hans Jonsson
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R5. JU N I1997 5 med pansartopp eller rörsystem,
traditionell torkutrustning för spannmål (kräver stor erfarenhet), till olika metoder i vagnar. Oavsett metod betyder fröodlarens intres-se och engagemang väldigt mycket för slutresultatet. Som exempel visar bild 1 och 2 hur systemet med pansartopp ser ut och hur luftflödet går.
Hur stort utrymme tar fröet?
De olika fröslagen har varierande volymvikt. För att beräkna storle-ken på ett planlager, kan tabell 2 vara till viss hjälp.
Det som i slutändan styr lag-ringshöjden ca 0,3-1,2 m i planla-gret är aktuell vattenhalt, val av skördemetod och inte minst beak-tande av arternas skifbeak-tande mot-tryck. Mottryck kan förklaras med det luftmotstånd som fröråvaran utövar mot torkluften. Allt detta i relation till fläktprestandan på går-den. Timotej, rödklöver och vitklö-ver har som synes ett mycket högre mottryck än t ex ängssving-el, eng rajgräs, rödsvingängssving-el, hundäx-ing och ängsgröe.
En god tumregel är att fläkten skall ha en kapacitet på ca 360 m3
luft / timma och m2 golvyta vid
aktuellt mottryck.
Dessa egenskaper har bl a radi-alfläkten, se bild 3, som klarar stora luftmängder även vid högt mottryck. Vid nyinvestering av fläkt - glöm inte att ta reda på fläk-tens prestanda.
Att beakta vid luftning / tork-ning av vallfrö
• Heterogen fröråvara
• Fördela fröråvaran jämt och poröst i lagret. Måste man gå i lag-ret, skall det återställas genom att ruska om fröet med t ex en grep, för att undvika sammanpressning. • Stora luftmängder krävs. • Lufthastighet - huvudkanal 6 m/sek, sidokanaler 6-7 m/sek och i frövaran ca 0,1 m/sek. Detta kräver noggrann dimensionering av tvär-snittsarean för huvudkanal och sidokanaler, för att erhålla ca
Tabell 2.
Klöver- och gräsfröutbyte, samt behov av utrymme i planlager m2/ ha
Kg råvara / m3 M2/ ha
Utbyte råvara beroende på beroende på Art kg/ha renvaruhalt renvaruhalt
Vitklöver 600 ca 600 1-2 Rödklöver 700 ca 700 1-2 Eng.rajgräs 1700 ca 250 7-8 Ängssvingel 1400 ca 225 5-6 Timotej 700 ca 450 ca 2 Hundäxing 1100 ca 175 6-7 Rödsvingel 1400 ca 175 8-9 Ängsgröe 1400 ca 175 8-9 Tabell 3.
Jämviktsförhållande mellan vattenhalt i gräsfrö, luftfuktighet och torkluftens temperatur. Vattenhalt-% i frö vid olika temperaturer
Rel.fukt 5OC 10oC 15OC 20OC 90 % 32 26 22 22 80 % 24 20* 18 17 70 % 20 15 13 12 60 % 16 13 11** 10 50 % 13 12 8 7
* Ex 1. Torkluft 10O, rel fuktighet 80% - torkning kan ske ner till 20% vattenhalt
** Ex 2 Värms torkluften upp 5O, blir torkluften +15Ooch rel fuktigheten sänks till
60% - torkning kan ske ner till 11% vattenhalt
Bild 1. Principskiss över pansar -toppsystem
Bild 2. Principskiss - luftflödet med pansartopp
Bild 3.
Bild 4. Principskiss inlägg -ning i planlager
Fel
Rätt
Besök på Storegård
“Vi investerar i ny
planbottentork för att
öka säkerheten i att
leverera ett bra frö”
Av: Gunilla Lindahl-Larsson, SFO och Tore Dahlqvist, SW
Ett lantbrukarpar som står i begrepp att investera i en torkan-läggning för gräsfrö är Kristina och Tore Svensson, Storegård i byn Rävetofta strax utanför Svalöv. Som fröodlare har de inriktat sig på timotej. Av gårdens totala areal på 250 ha odlas timotejfrö på 30-40 ha. Vi behöver en avbrottsgrö-da till spannmål och då passar timotejfröodling bra, påpekar Kristina och Tore. Fram till idag har det funnits en gammal plan-bottentork att använda sig av vid skörd, men den har inte haft till-fredsställande kapacitet. Man har därför beslutat att satsa på en ny torkanläggning. Vi vill ha ett sys-tem som är enkelt och rationellt, framhåller Kristina, och valet har fallit på pansartoppsystemet.
Torken kommer att installeras i en äldre loge med gjutet golv. Torkytan som kommer att bli till-gänglig är ca 100 m2. En huvudka-nal ska byggas längs ena sidan på logen och fläkten kommer att installeras i fördelaktigt väder-streck. För den viktiga beräkning-en av huvud- och sidokanalernas dimensionering har sakkunniga
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R5. JU N I1997
6
personer rådfrågats.
Eftersom systemet är flexibelt kan logen, efter leverans av fröva-ran, användas för andra ändamål, som exempelvis gödsellager och maskinförvaring.
På frågan varför Kristina och Tore väljer att bygga en tork enbart för timotejfrö kommer svaret utan längre betänketid. - Det är först och främst säkerhet vi köper. Vi vill ha möjligheten att kunna skörda frö vid något högre vattenhalt, om det behövs. Man kan inte lita på att det som de två senaste åren går att skörda med endast 13-14% vatten i fröråvaran. Dessutom är det tämligen nervöst att ha frö för ca 300 000 kronor liggande på gol-vet och gol-veta att om vi förlorar gro-barheten finns det inget alterna-tivt värde i fröet. Vi vill leverera ett så rent och lagringsdugligt frö som möjligt. Vår uppfattning är, om Sverige ska kunna exportera något frö till övriga EU-länder måste det hålla hög kvalitet. Vi ser därför detta bygge som en inves-tering för framtiden
Kostnaden för att bygga en tork av denna modell är tämligen moderat. På Storegård tänker man med hjälp av snickare bygga huvudkanalen, använda sig av befintliga fläktar och endast köpa sidokanalerna. Kostnaderna för detta inklusive elinstallationer och byggmaterial kommer troligtvis att stanna kring 50 000 kronor. Hur mycket kan då en frötork förränta? Om vi utgår från gårdens kvantitet frö finner vi att med nuvarande lagringsersättning och inbesparad torkkostnad, hos fröfirman, rör det sig om ungefär 15 000 kronor per år.
Det ska bli mycket intressant att till hösten få komma tillbaka till Kristina och Tore och få se hur sommarens byggnation ser ut i fär-digt skick. ■
Omhändertagande av vallfrö -fem delmoment
Stabilisering inför torkning
• lufta / kyl 1-3 dagar oavsett väderlek och rel luftfuktighet
Verklig torkning
• påbörjas vid ca 20 % vattenhalt, antingen med hjälp av vädergudar-na eller med ev tillsatsvärme +3-5°C, + 1°C sänker rel. fuktighe-ten ca 4 %. Tabell 3 på sid 5 visar möjligheterna.
Stabilisering efter torkning
• kontrollera vattenhalten ca 1 vecka efter avslutad torkning.
Nedkylning
• uppnås om utetemperaturen är 3-4°C lägre än i frölagret.
Kontroll
• upprepad kontroll under lag-ringstiden är en god försäkring Som framgått tidigare är meto-derna många. Fröodlarens erfaren-heter i kombination med sunt för-nuft leder till lösningar som oftast når målet, nämligen ett lagrings-dugligt frö med god kvalitet.
Från denna något teoretiska beskrivning av torkningsproblema-tiken kan det vara intressant med en koppling till praktiken och vi gör ett besök hos en timotejfröod-lare med torkintresse.
0,1 m/sek i fröråvaran.
• Kontrollera att torkluften orkar igenom frölagret. Känn efter med t ex handflatan.
• Tillsatsvärme - för hög tillsats-värme, ökar risken för alltför snabb och stor nertorkning i närheten av sidokanalerna. Vattnet omfördelas i fröråvaran och stannar oftast kvar som kondens i övre skiftet. • Nertorkning till lagringsduglig nivå, ca 11,5-12 % vattenhalt bör vara avklarad inom ca 10 dagar, för att undvika mögelbildning. • Fritt avstånd mellan sidokanaler 350-400 mm, större avstånd kan medföra att vissa partier ej nås av torkluften.
- Här tänker jag bygga huvudkanalen till den nya planbottentorken, visar Tore Svensson.
