Kommunikation vid psykisk ohälsa, strategier vid språkbarriärer : en litteraturstudie

Kommunikation vid psykisk ohälsa

Strategier vid språkbarriärer

En litteraturstudie

Examensarbete, 15 högskolepoäng, kandidatuppsats Omvårdnad

Jönköping, januari 2012

______________________________________________________________________________

Hälsohögskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026

School of Health Sciences, Jönköping University Department of Nursing Science

Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

Communication within mental health care

Strategies when there are language barriers

A literature review

Marja Nordlundh Isabella Florin Katariina Sylvesten

Bachelor thesis, 15 credits Health Care Sciences Jönköping, January 2012

Sammanfattning

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård. Patienterna önskar uppmuntran till att hålla kontakt med vänner och att delta i gruppaktiviteter. De behöver hjälp att utveckla intressen och se möjligheter. När kommunikationen brister, såsom vid språkbarriärer, kan viktig information missas vilket är farligt och ibland irriterande för både personal och patienter. Vården blir mer tidskrävande och av sämre kvalitet. De mest använda kommunikationsstrategierna har identifierats: professionell tolk på plats, professionell telefontolk, flerspråkig sjukvårdspersonal, anhöriga som tolk, övriga verbala strategier och icke-verbala strategier. Strategierna upplevs som olika effektiva av sjukvårdspersonal och patienter. De professionella tolkar som finns används inte alltid på grund av att det anses tidskrävande att anordna tolksamtal, okunskap om tolkanvändning samt kostnaden. Anhöriga träder ofta in och tolkar och vid dessa tillfällen kan det hända att viktig information inte når fram och att egna åsikter vävs in. Några föredrar ändå anhörigtolk då de inte känner att det kan lita på tolkens tystnadsplikt. Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys KASAM, Känsla av Sammanhang.

Communication within mental health care: strategies when there are language barriers

Summary

Swedish health care is working with many immigrants and asylum seekers whom are suffering from mental disorders. In the psychiatric care, communication is especially important, and if patients and health care staff do not speak the same language health care staff will front communication barriers. With this qualitative literature study useful communication strategies has been identified as well as important components for good communication. These are: the attitude of the health care staff, information and support and help. It is important that nurses and other health care staff are interested, that they are listening, shows on empathy, and on cultural knowledge within the psychiatric care. Patients wish to get encouraged to keep in contact with friends and to participate in group activities. They need help to develop interests and to see possibilities. When the communication is poor, as in language barriers, important information might be omitted. This is dangerous and sometimes annoying for both health care staff and the patient. Taking care of the patient will take longer time and the quality will be poorer. The most used strategies for communication has been identified as: professional interpreters on sight, professional phone interpreters, bilingual health care staff, and relatives as interpreters, other verbal strategies and non-verbal strategies. Health care staff and patients experience these strategies as effective in different ways. Even though there are professional interpreters, they are not always used due to reason as time deficiency, too little knowledge about how to contact an interpreter and also for financial issues. Often relatives have to interpret, and in these situations important information might be omitted and own thoughts or opinions put forward. Some patients though, prefer the relatives to translate, since they not always trust the confidentiality of the interpreter. As a theoretical framework, Antonovskys’ SOC, Sense of Coherence, has been used in this literature study.

Innehållsförteckning

Inledning ...1

Bakgrund ...1

Syfte ... 4

Metod ... 4

Resultat ... 6

Kommunikation med tolk ... 7

Kommunikation utan tolk... 9

Diskussion ... 10

Metoddiskussion ... 10

Resultatdiskussion ... 11

Slutsatser och kliniska implikationer ... 15

Referenser ... 16

Bilagor ...1

Bilaga 1. Artikel sökning ...1

Bilaga 2. Kvalitets granskningsmall kvalitativ artikel ... 2

Bilaga 3. Kvalitets granskningsmall kvantitativ artikel ... 3

Bilaga 4. Matris ... 4

Bilaga 5. Riktlinjer Sahlgrenska ... 7

1

Inledning

Vi är tre författare varav en är legitimerad sjuksköterska arbetande inom den psykiatriska slutenvården och två snart färdiga sjuksköterskor som läser internationell profil. Erfarenhet utifrån arbete i den psykiatriska slutenvården visar att skattningsskalor används kontinuerligt på patienter. Skattningsskalor för grad av depression finns på svenska språket på avdelningarna och används kontinuerligt, men med de patienter som inte kan språket görs detta inte alltid. En väl fungerande kommunikation är av stor vikt inom vården speciellt då vi möter en allt mer global verklighet. Kommunikation är en stor del av patientarbetet och vi vill belysa vad som kan underlätta och förbättra kommunikationen över språkgränserna.

Bakgrund

Svensk sjukvård möter en alltmer heterogen befolkning. För den nyanlända kan svensk sjukvård vara okänd, främmande och svår att förstå (Fossum, 2007). Psykiatrin är den del av vården som är mest kulturkänslig (Cullberg & Bonnevie, 2003). Viktiga frågor är individens syn på psykiska besvär, hur det somatiseras, alltså vilka uttryck det tar sig kroppsligen och vilken hjälp som förväntas av anhöriga och av vården (Helman, 2007). I Tangs studie som belyser vad som påverkar den psykiatriska vårdkvalitén för patienter med ett annat språk än landets etablerade ur ett professionellt perspektiv lyfts lingvistiska skillnader, stigmatisering och okunskap om hur mental ohälsa behandlas och ses i västvärlden (Tang et al., 2001). Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån var 31 819 personer asylsökande i Sverige år 2010. Totalt invandrade 98 801 personer och 49 länder var representerade exklusive övriga medborgarskap, statslösa och de från okänt land (Statistiska centralbyrån, 2010). De vanligaste länderna enligt migrationsverket

förutom återvändande svenskar som toppar listan är Somalia, Irak, Polen, Danmark, Kina, Iran, Thailand, Finland och Tyskland (Migrationsverket, 2011). I en svensk studie där det undersöktes vilka problem sjuksköterskor, undersköterskor och skötare inom den somatiska och psykiatriska akutsjukvården upplevde vid vård av migranter framkom att de upplevde det svårast i vården av asylsökande flyktingar. Inom den somatiska akutsjukvården framkom oväntade beteenden hos migranter relaterat till kulturella skillnader, och många icke akuta ambulansutryckningar på grund av språkbarriärer mellan larmcentral och migranter (Hultsjo & Hjelm, 2005). Problem med psykisk ohälsa är i dagens samhälle ofta relaterat till stress, våld, emotionella störningar, konfusion och missbruk (Andrews & Boyle, 2003). Många immigranter har erfarenheter av trauma och krig, vilket kan orsaka psykisk ohälsa (Fossum, 2007). Många drabbas av

Posttraumatiskt stressyndrom, Post Traumatic Stress Disorder, PTSD, ett ångestsyndrom med överspändhet, nedsatt vitalitet samt ångestladdade tankar och minnesbilder som framträder efter en tid då personen utsatts för allvarlig hotsituation och katastrof (Lindskog & Andrén-Sandberg, 1997). Våldtäkt kan vara en bakomliggande orsak till PTSD (Hultsjö 2005). Depression och självmordstankar är vanligt förekommande vid PTSD (Cullberg & Bonnevie, 2003). I Meijel och Gamels studie utförd på en psykiatriskavdelning specialiserad på behandling av traumatiserade asylsökande och flyktingar var de vanligast förekommande diagnoserna depression,

ångestsyndrom och PTSD (M, van Meijel, & Gamel, 2011). En allvarlig psykisk störning är psykossjukdom med bristande verklighetsuppfattning och hallucinationer eller vanföreställningar (Lindskog & Andrén-Sandberg, 1997). Existentiella frågor kommer upp när det egna eller närståendes liv hotas vid olycka, sjukdom, förföljelse eller krig. Likheter mellan alla människor är behovet av att få svar på existentiella frågor, men svaren kan skilja sig åt beroende på den kultur man lever i (Barbosa da Silva & Ljungquist, 2003). För att inte kulturella föreställningar skall komma i vägen eller tappa betydelse är kommunikation av yttersta vikt för att identifiera omvårdnadsbehovet för den enskilda individen. En balans av kulturell kompetens och kommunikativa färdigheter är enligt Kathryn Hopkins Kavanagh essentiellt för att uppnå acceptabla och effektiva omvårdnadsinterventioner då vår kultur och etnicitet samt

2 definierat som den subjektiva beteendemässiga sociokulturella och upplevda delen, samt sjukdom definierat som den kemiska, fysiologiska objektiva mätbara delen av sjukdomsbilden (Kavanagh, 2008). Verbal kommunikation skapar möjligheter för samförstånd mellan patient och

vårdpersonal. En systematisk analys av empiriska studier rörande etik i flerspråkig vård pekar mot att språkbarriärer mellan sjuksköterskor och patienter är vanligt och i värsta fall får allvarliga konsekvenser för patienterna, då missförstånd äventyrar sjuksköterskors anamnes och kartläggning av omvårdnadsbehov. Bristande kommunikation strider mot fundamentala

patienträttigheter (Carnevale, Vissandjée, Nyland, & Vinet-Bonin, 2009) samt mot vår Hälso- och sjukvårdslag. I paragraf II specificerasatt patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (Riksdagen, 2009) och i den uppdaterade patientsäkerhetslagens sjätte paragraf specificeras likartat ansvar (socialstyrelsen, 2011). Carnevales studie konkluderar också att god omvårdnad kräver klar kommunikation med patient och anhöriga (Carnevale et al., 2009). När man möter patienter som är asylsökande eller invandrare som inte kan svenska krävs det ofta hjälp av patientens närstående eller vänner om dessa personer kan kommunicera på svenska eller engelska. Det är dock inte alla som har ett kontaktnät och tillgång till professionell tolk kan vara begränsad. Både personal och patient kan dra sig för att kommunicera för att osäkerhet finns i kommunikationen. I Hultsjös artikel beskrivs att personal inom den psykiatriska akutsjukvården upplevde det svårt att hitta tolk och att språkliga kommunikationsbarriärer förhindrade utbyte av information (Hultsjo & Hjelm, 2005).

Kommunikation enligt Nationalencyklopedin innebär en överföring av information. Ordet kan härledas till det latinska ordet communicatio som innebär ömsesidigt utbyte som kommer från

communico vilket betyder göra gemensamt/få del av. Kommunikation definieras vidare i

icke-verbal och icke-verbal kommunikation och i avsiktlig och oavsiktlig kommunikation. Verbal

kommunikation i tal och skrift och icke-verbal kommunikation som kroppsspråk och gester. Det poängteras också att mottagarens kunskap om den som sänder informationen och dennes intentioner liksom egna referenser används av mottagaren för att tolka informationen och att det inte finns någon garanti för att det budskap som kommuniceras är det samma som tas emot (Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund. Bd 10, , [ISSM-Kik], 1993).

Fokus på kommunikation och då särskilt på lingvistiska skillnader är av vikt inte enbart för att förbättra omvårdnaden av sårbara populationer utan också för att förhindra negativa utgångar. Sjuksköterskan är enligt International Council of Nurses etiska kod ansvarig för att den enskilda individen får tillfredställande information för att samtycke för vård och behandling skall kunna uppnås (Swenurse, 2007). Kulturen och språket ligger till grund för vad ohälsa ges för uttryck (Helman, 2007). Icke verbal kommunikation uttrycker attityder, hållningar och värderingar. God kännedom om den enskilda kulturens kommunikationskoder krävs för att förstå den icke-verbala kommunikationen (Barbosa da Silva & Ljungquist, 2003). Patientgruppen som fortskridande mångkulturaliseras, beskriver Fossum som en Integrationsprocess som kräver en förändring av sjukvården i kontexten kommunikation och bemötande. Han menar att de existerande modeller och arbetssätt som finns behöver anpassas och utvecklas (Fossum, 2007). Personal inom psykiatrisk akutsjukvård visar sig efterfråga utbildning och utbyte av erfarenhet gällande

migranter (Hultsjo & Hjelm, 2005).I en studie utförd i Skottland framkom att bristande kunskap om kulturer kunde leda till ett undvikande av patienten och att intervjupersonerna ansåg att de hade fått för lite eller ingen utbildning alls i kulturell medvetenhet under sin studietid till sjuksköterskor (Leishman, 2004). Språkbarriärer kunde också skapa negativa känslor hos personalen såsom irritation då vården blev mer tidskrävande, samt erfarenheter att det oftast är de anhöriga som får träda in som tolkar (Nielsen & Birkelund, 2009). Inför tolksamtal krävs planering och förberedelse. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att omvårdnaden blir personcentrerad och rättvis, framför allt för de patienter som inte talar landets språk.

3 Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys Känsla av Sammanhang

(KASAM) bestående av de tre grundstenarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet i form av att uppfatta inre och yttre stimuli som greppbart och sammanhängande. Hanterbarhet i mening att man upplever sig ha resurser att möta stimuli, krav och situationer man ställs inför.

Meningsfullhet i form av områden av intresse som engagerar (Antonovsky & Elfstadius, 2005).

KASAM ökar efter tillfrisknande från depression. För god vård ska mötet mellan sjuksköterska och patient präglas av personcentrerat förhållningssätt med hänsyn till personens behov och egna tankar (Skärsäter, 2010) vilket styrker vikten av kommunikationsstrategier som kan användas effektivt inom psykiatrin och vid omvårdnad av patienter som inte behärskar landets språk, något som denna litteraturstudie söker att identifiera.

4

Syfte

Syftet är att beskriva strategier för att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa som inte behärskar landets språk.

Frågeställningar:

1. Vad är av specifik betydelse vid kommunikation med patienter med psykisk ohälsa? 2. Vad finns det för kommunikationsstrategier vid språkbarriärer?

Metod

Urval och Datainsamling

För att frambringa ett svar genomfördes en litteraturstudie. I första steget valdes ämnesböcker inom områdena internationalisering, psykiatri och kommunikation. Dessa användes för att ringa in begrepp och problematik samt definiera de ämnesord och begrepp som användes vid sök av vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Flera databaser användes för att litteratursökningen skulle ha en tillfredsställande omfattning. Medline valdes då den omfattar en stor del av all medicinlitteratur och även omvårdnadstidsskrifter, samt att den uppdateras dagligen. Cinahl behandlar, precis som Medline omvårdnadstidsskrifter. Till skillnad från Medline fokuserar den mer på omvårdnadsvetenskapliga referenser. PsycINFO innehåller referenser till det psykiatriska området och fokuserar på bland annat psykologi inom medicin och omvårdnad (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2011). Sökningarna genomfördes i fritextsökning och med booleska söktermer (Forsberg & Wengström, 2008). Vid sökningar användes sökord med hög sensitivitet för att säkra att relevant forskning inte missades, för att få med ordets alla böjningsformer trunkerades orden, sök med hög specificitet genomfördes för att avgränsa och hitta specifikt publicerat material i enighet med ovanstående referens. Följande sökord användes: stress disorders, post traumatic, depression, immigra*, refugee*, language, barrier*,

communication, strateg*, interpret*, translat*, nurs*, experience*, mental health, psychiatric, sweden, suicid* (Bilaga 1). Söken påverkades i viss utsträckning utav databasernas valmöjligheter till begränsningar men genomfördes så enhetligt som möjligt. För att inkluderas skulle artiklarna vara vetenskapliga och peer reviewed, publicerade mellan år 2001-2011, vara på engelska, behandla syftet och svara mot syftet i sitt resultat samt gälla vuxna patienter. Artiklarna skulle behandla kommunikation vid psykisk ohälsa, samt strategier vid språkbarriärer mellan

sjuksköterskor och patienter med invandrarbakgrund. Samtliga skulle vara vetenskapligt granskade originalartiklar (Bilaga 4). Review artiklar inkluderades för områdesorientering och överblick initialt. Gallring gjordes av först titlar och sedan abstrakt utifrån hur väl de svarade mot syftet. De artiklar som valdes skulle i abstraktet svara på syftet och lästes i sin helhet av samtliga och bedömdes utifrån graden av specificitet hur väl de relaterade till syftet (Willman et al., 2011). Manuell sökning gjordes i Review artiklars referenslistor, referenslistor till granskade artiklar (DePoy & Gitlin, 1999) samt google-scholar för att vara säkra på att relevant forskning i området som inte genererats genom databassökningen inkluderades. Artiklar som inte svarade på syftet, samt de som berörde syftet men som behandlade geriatrik och pediatrik exkluderades (Willman et al., 2011). Till resultatet valdes 15 stycken artiklar, av dessa var övervägande kvalitativa och ett fåtal kvantitativa artiklar. Litteratursökningen strävade till att vara ämnestäckande men var så pass liten att detta inte förväntades uppnås (Forsberg & Wengström, 2008). PM och riktlinjer (Bilaga 5,6) som berör ämnet studerades och jämfördes med resultatet.

5

Dataanalys

Då det finns lite forskning på området valdes en kvalitativ innehållsanalys för att få fördjupad kunskap. Artiklar som svarade på syftet kvalitetsbedömdes efter Hälsohögskolans kvalitets granskningsmallar (bilaga 2 och 3) innan de studerades för resultatet. Genom att gå igenom artiklarna ett flertal gånger ökade förståelsen för deras innehåll (Friberg, 2006). Meningsbärande enheter plockades sedan ut ur de kvalitativa artiklarna och kategoriserades innan de presenterades i resultatet (Forsberg & Wengström, 2008). Presentationen under de olika kategorierna visar skillnader och likheter i materialet (Friberg, 2006). De kvantitativa artiklarna analyserades och skillnader och likheter presenterades i de kategorierna som växte fram i granskning av de kvalitativa artiklarna. Artiklarna presenterades efter granskning i matris (bilaga 4; Forsberg & Wengström, 2008).

Etiska överväganden

Etiskt ställningstagande för studien baserades på att studien bygger på litteratur som granskats efter etiskt resonemang och ställningstagande. De artiklar som inte tydligt presenterar att de godkänts av en etisk kommitté har granskats i hänseende till sin utgångspunkt och anses

överensstämma med att deltagande varit frivilligt och inga deltagare går att identifiera (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Alla artiklar som inkluderats redovisades fullständigt såväl de som stödjer som de som går emot vår förförståelse (Forsberg & Wengström, 2008).

6

Resultat

Resultatet presenteras i två delar baserade på de två utarbetade frågeställningarna. Utifrån de artiklar som granskats har betydelsefulla komponenter vid kommunikation vid psykisk ohälsa identifierats. Komponenterna presenteras här under rubrikerna: Bemötande, Information och

stöd/hjälp. Likaså har kommunikationsstrategier vid språkbarriärer identifierats. De presenteras

därefter under rubrikerna: Kommunikation med tolk och Kommunikation utan tolk.

1. Vad är av specifik betydelse vid kommunikation med patienter med psykisk ohälsa?

Bemötande

Av vikt vid sjuksköterskans bemötande är att visa respekt, empati, att lyssna och ge positiv uppmuntran vid kommunikation med patienten. Utlandsfödda patienter önskar samma bemötande som svenskfödda och kulturell förförståelse är betydelsefullt.

Det är viktigt att personalen har en tillåtande attityd när patienten mår dåligt eller har det svårt och att bli uppmuntrade att prata när det känns jobbigt (Rask & Brunt, 2006). Det framkommer att patienter som gjort suicidförsök upplever att personal visar brist på empati och skuldbelägger patienten, patienter uppgeratt de behöver känna sig förstådda (Ghio et al., 2011). Av vikt är även självbestämmande (Hultsjö, Berterö, Arvidsson, & Hjelm, 2011) och att personalen uppmuntrar till självständiga copingstrategier (Rask & Brunt, 2006) En önskan från patienter är att få samma bemötande oavsett ursprungsland samt kontinuitet bland vårdpersonalen (Hultsj, Berterö, & Hjelm, 2009; Hultsjö et al., 2011) och att mötas med respekt (Eytan et al., 2002; Hultsjö et al., 2011). Personal skall inte låta kulturellt färgade föreställningar dominera då detta anses kunna distrahera personalen från att fokusera på grundläggande psykiatriska omvårdnadsbehov (Hultsjö et al., 2011). Det är även viktigt enligt patienter att personal visar intresse (Eytan et al., 2002), tar sig tid att lyssna, har viljan att förstå (Eytan et al., 2002; Hultsj et al., 2009; Hultsjö et al., 2011), visar empati (Eytan et al., 2002; Ghio et al., 2011; Hultsj et al., 2009) och uppvisar kulturell förförståelse av hur psykiatrisk vård och syn på diagnoser från ursprungslandet kan påverka patienten och respekterar hur man hanterar sjukdomen inom familjen (Hultsjö et al., 2011). Patienter anser det viktigt att mötas med uppmuntran att utveckla egna intressen och påminnas om positiva framsteg under vårdtiden (Rask & Brunt, 2006). Sjuksköterskor rapporterar att de tar sig tid att lyssna på samt prata med patienter, uppmuntrar till verbalisering av rädslor och möjliggör val i vården för att öka känslan av kontroll samt ger positiv feedback av coping försök (Frazier et al., 2003). Psykiatrisjuksköterskor uppger att de förstärker det positiva, uppmuntrar till att utveckla intressen, pratar om känslor och pratar med patienten om upplevelser av de egna problemen. De ansåg det viktigt att prata med patienter om hur de såg på sig själva, minnen de bar på och om känslor i deras relationer med andra (Rask & Brunt, 2006). Sjuksköterskor inom rättspsykiatri använder sig av regelbunden verbal interaktion, om främst relationer, yrke och det dagliga livet (Rask & Levander, 2001).

Information

Kontinuerlig information till patient och anhöriga främjar förståelsen av psykisk sjukdom/ohälsa, det visar på betydelsen av egenvård såsom vikten av god och regelbunden sömn och möjliggör val av behandling. Muntlig och skriftlig information ska ges på ett tydligt och lättförstått sätt.

Patienter upplever att det är viktigt med tydlighet gällande personalens sekretess och tystnadsplikt då detta inte alltid är fallet i patientens hemland (Hultsj et al., 2009; Hultsjö et al., 2011). Patienter har även visat önskan om att kunskap om den psykiatriska diagnosen delges oavsett ursprungsland, på ett lättförstått sätt (Hultsjö et al., 2011; Hultsj et al., 2009) men att skriftlig

7 information anses ofullständigt (Eytan et al., 2002). Det är önskvärt att familjen får information om sjukdomen (Eytan et al., 2002; Hultsj et al., 2009). Av vikt är att kontinuerligt delge information om nya mediciner samt olika behandlingsmöjligheter till patient och familj (Hultsj et al., 2009). Patienter anser att det är viktigt att få beskrivet hur de kan gå vidare, det kan även vara viktigt att beskriva för patienten hur denne kan uttrycka sig, samt uppföra sig med andra människor (Rask & Brunt, 2006). Sjuksköterskor använder verbal information när de vill lugna en patient. De använder enkla termer samt repeterar information, ger försäkring/bekräftelse om status och progress (Frazier et al., 2003). Det anses viktigt att beskriva vikten av god och regelbunden sömn (Rask & Brunt, 2006). Patienter önskar information om utskrivning, vad som händer sen och vilka kontakter de kommer att ha (Eytan et al., 2002).

Stöd/hjälp

Patienter och dess anhöriga ska erbjudas stöd och hjälp för att upprätthålla goda relationer. Patienten behöver hjälp med att minimera stressfaktorer och kunna se framåt. Deltagande i aktiviteter och emotionell behandling är betydelsefullt.

För att upprätthålla kontakt med familjen, har patienter visat att de önskar stöd och uppmuntran till detta (Eytan et al., 2002; Ghio et al., 2011; Hultsj et al., 2009; Hultsjö et al., 2011 Rask & Brunt, 2006) samt önskan om att stöd erbjuds till familjen. Sjuksköterskan frågar ibland familjen om att besöka patienten (Frazier et al., 2003). När familjen involveras skapas goda relationer och negativa erfarenheter och attityder arbetas bort (Hultsj et al., 2009). Patienter anser det viktigt att de uppmuntras att upprätthålla kontakt med vänner, söka nya kontakter och ta del i gruppaktiviteter (Rask & Brunt, 2006). Patienterna efterfrågar stöd att hitta mening, identifiera stressorer redskap för stresshantering (Hultsjö et al., 2011) och hjälp att se möjligheter (Rask & Brunt, 2006). Emotionell behandling efterfrågas av patienter, att få bearbeta och dela svåra upplevelser och då gärna i grupp med andra i liknande situation under handledning av sjuksköterska (Ghio et al., 2011). Planering av eftervård, uppföljning efter utskrivning är viktigt enligt patienter (Ghio et al., 2011).

2. Vad finns det för kommunikationsstrategier vid språkbarriärer?

Kommunikation med tolk

Kommunikation med hjälp av en professionell tolk på plats anses som en pålitlig, och den mest effektiva kommunikationsstrategin. Vid förhinder är även telefontolk en fullgod strategi. Detta uppfattas av vissa som en mer anonym tolkningsstrategi, medan andra föredrar att se personen som tolkar. Då tolk inte finns att få tag på, på grund av tidsbrist, eller ekonomiska hinder, hjälper ofta tvåspråkig personal till att tolka. Fördelen med det är att de då ofta är insatta i situationen och har kunskap inom medicinsk terminologi. I flera fall är det vanligt att anhöriga träder in som tolkar. Flera patienter föredrar detta, men ofta vävs då personliga åsikter in, vilket gör att viktig information inte alltid når fram.

Professionell tolk på plats

Professionell tolk på plats anses enligt sjukvårdspersonal som det mest pålitliga och ideala för att säkra en godtagbar kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal. Det ökar kvalitén på samtalet och därmed kvalitén på vården (Eytan et al., 2002; Fatahi, Mattsson, Lundgren, & Hellstrom, 2010; Huang & Phillips, 2009; Macfarlane, Singleton, & Green, 2009). Det anses nödvändigt särskilt vid känsliga samtal och undersökningar och är essentiellt i många lägen (Fatahi et al., 2010; Gerrish, Chau, Sobowale, & Birks, 2004). Kvalitén på ett tolksamtal ökar då tolken har kunskap inom medicinsk terminologi och då tolken är empatiskt inställd och kommer i

8 tid (Fatahi et al., 2010). Oro finns dock hos sjukvårdspersonal gällande tillförlitlighet av korrekthet i översättningen och om man kan lita på tolkens tystnadsplikt (Gerrish et al., 2004; Lee, Sullivan, & Lansbury, 2006; Macfarlane et al., 2009) speciellt då tolken bor i samma stad, och har samröre med samma etniska kulturella grupp privat (Gerrish et al., 2004; Macfarlane et al., 2009). Det finns även en oro att tolken tar över samtalet och uttrycker egna meningar i föregående studie. Det anses tidskrävande att anordna tolksamtal och personalen upplever att de inte hinner ringa tolk, det upplevs också vara långa väntetider för att få tolk, vilket hindrar att det används, speciellt vid akuta situationer (Gerrish et al., 2004; Macfarlane et al., 2009). Tolkanvändning förutsätter att det finns tid att boka tolk i förväg (Fatahi et al., 2010). Ett flertal studier belyser okunskap om hur man går tillväga för att kontakta en tolk (Huang & Phillips, 2009; Jirwe, Gerrish, & Emami, 2010; Lee et al., 2006; Macfarlane et al., 2009), vidare visar studier att riktlinjer saknas angående tillgänglighet och bokningssystem (Gerrish et al., 2004; Macfarlane et al., 2009). Inför bokningar anser sjukvårdspersonal också att det är svårt att avgöra vilket språk patienten talar. Det upplevs att läkare använder sig av tolk i större utsträckning än vad sjuksköterskor gör (Jirwe et al., 2010) samt att det är ett medicinskt beslut och skall avgöras av läkare om tolk ska användas (Huang & Phillips, 2009). I primärvården använder sig specialistsjuksköterskor av professionell tolk i högre grad än vad sjuksköterskor gör (Gerrish et al., 2004). Det anses vara vårdens ansvar att se till att det finns en professionell tolk på plats (Macfarlane et al., 2009), samt att det är viktigt att säkra en god kommunikation (Hultsj et al., 2009). Professionell tolk anses vara en nödvändig kostnad som ska prioriteras (Macfarlane et al., 2009) men upplevs också som en lyx som kan vara svår att finansiera, att det inte alltid finns ekonomiska resurser till att använda professionell tolk och att det finns finansiella begränsningar från arbetsgivare (Gerrish et al., 2004; Jirwe et al., 2010; Lee et al., 2006). En majoritet av patienterna föredrar professionell tolk, då de känner sig respekterade och att de kan lita på tolkens tystnadsplikt (Eytan et al., 2002; Hultsjö et al., 2011). Tilliten ökar då tolken har kunskap inom medicinsk terminologi, när samtalet tolkas ordagrant, samt när tolken visar empati, är neutralt klädd och lugn och säker i sin roll (Hadziabdic, Heikkila, Albin, & Hjelm, 2009). Det uppges även viktigt att tolken talar samma dialekt som patienten, då detta kan skilja sig mycket trots samma nationalitet (Hultsj et al., 2009). Det återfinns också en viss oro om tolkens tystnadsplikt från patientens perspektiv (Dogan, Tschudin, Hot, & Ozkan, 2009). Det kan vara obehagligt att delge viss känslig information inför tolken som tredje part på plats. Det upplevs viktigt att samtalen sker i avskildhet och när det gäller känslig information eller undersökningar att tolken är av samma kön. Patienter upplever att det finns begränsade möjligheter till professionell tolk och att de har dålig kunskap om sin rätt till tolk (Hadziabdic et al., 2009).

Professionell telefontolk

Vid akuta behov utanför kontorstid anser sjukvårdspersonal att telefontolk är en fullgod strategi (Fatahi et al., 2010). En australiensisk studie visar på stor okunskap om den gratis telefontolkservice som finns i landet men i teorin anser sjukvårdspersonalen att telefontolk är en bra strategi (Huang & Phillips, 2009). Sjuksköterskestudenter uppger att de känner osäkerhet, då de inte har någon kunskap om telefontolksanvändning och de som har varit i kontakt med det upplever att det varit komplicerat (Jirwe et al., 2010). Patienterna uppger positiva erfarenheter från användande av telefontolk och föredrar detta då känslan av anonymitet upplevs som större då känsliga ämnen skall kommuniceras (Hadziabdic et al., 2009).

Flerspråkig sjukvårdspersonal

Sjukvårdspersonal uppger att en välfungerande strategi är att ta hjälp av flerspråkig personal (Fatahi et al., 2010; Jirwe et al., 2010). Fördelar anses vara det professionella kunnandet de besitter, vad gäller omvårdnad och medicinsk terminologi (Fatahi et al., 2010). Nackdelar som upplevs är att den personalen som skall tolka ofta måste lämna sina egna arbetssysslor, vilket avbryter arbetsflytet och därmed ökar stressen då det är tidskrävande att utföra, utöver de

9 ordinarie arbetsuppgifterna. Detta undviks då för att inte orsaka kaos i personalens egen sektor (Fatahi et al., 2010; Lee et al., 2006). I Huangs studie från 2009 uppger sjukvårdspersonal att de om möjligt hänvisar patienten till andra primärvårdsinstanser där språket talas av läkare eller sjuksköterskor (Huang & Phillips, 2009). Att ta hjälp av flerspråkig personal som tolkar upplevs av patienterna som en acceptabel och effektiv strategi då tolkhjälp finns på plats direkt (Hadziabdic et al., 2009).

Anhöriga som tolk

Att använda anhöriga som tolk är vanligt förekommande inom sjukvården enligt sjukvårdspersonal (Dogan et al., 2009; Fatahi et al., 2010; Gerrish et al., 2004; Hadziabdic et al., 2009; Huang & Phillips, 2009; Jirwe et al., 2010; Lee et al., 2006; Macfarlane et al., 2009). De upplever det som positivt då det möjliggör etablering av kontakt vid avsaknad av andra tolkningsstrategier (Jirwe et al., 2010). Vid användandet av anhörig som tolk, upplevs det att viktig information inte alltid når fram, att det som tolkas väljs ut och att egna åsikter vävs in (Fatahi et al., 2010; Huang & Phillips, 2009), samt att anhöriga sällan har kunskap inom medicinsk terminologi vilket kan leda till missförstånd (Lee et al., 2006). Vårdpersonal medger också att det är svårt för patienterna att öppna sig och kunna tala om svåra ämnen inför sina anhöriga (Lee et al., 2006). I en undersökning gjord i England framkom att man då helt undviker att tolka vid känsliga ämnen (Macfarlane et al., 2009). Enligt sjukvårdspersonal har de dock upplevt att de anhöriga ser det som positivt att agera som tolkar (Jirwe et al., 2010). I flera fall kan man dessutom inte räkna med anhöriga som tolk, i fall de jobbar eller bor i en annan del av landet (Eytan et al., 2002). Samma studie visar också på att flera av intervjuerna blev svagare då de inte hade professionell tolk på plats. I flera fall har man använt sig av barn som tolk, vilket har ansetts vara försvarbart endast vid nödfall till exempel när ingen tolk funnits på plats eller gått att kontakta (Gerrish et al., 2004; Huang & Phillips, 2009). Om möjligt så undviks det helst att använda sig av anhöriga, men uppges vara det enda alternativet då ingen annan tolk finns på plats (Fatahi et al., 2010). Få patienter önskar anhöriga som tolk, men vid oplanerade besök upplevs det som vanligt förekommande (Hadziabdic et al., 2009). Flera patienter uppger att de inte vill berätta allt för sina anhöriga (Gerrish et al., 2004), medan andra patienter föredrar familjemedlemmar som tolk, och ser det som vanligt förekommande (Dogan et al., 2009; Hadziabdic et al., 2009). De uppger att de känner sig tryggare och förlitar sig mer på anhöriga än en främmande tolk som deltar i samtalet (Gerrish et al., 2004). De känner även att de får det stöd de behöver från anhöriga som tolkar (Hadziabdic et al., 2009), därav är det ofta av stor vikt med anhöriga som tolk (Hultsj et al., 2009).

Kommunikation utan tolk

Vid avsaknad av tolk/när tolk inte går att få tag på, kan sjukvårdspersonal använda sig av övriga verbala strategier eller icke-verbala strategier. Personalen kan då anpassa sig genom att tala extra långsamt och tydligt, samt använda sig av ordbok. Som icke-verbala strategier kan personalen demonstrera, gestikulera och använda sig av mimspel, teckenspråk samt visa bilder och illustrera visuellt.

Övriga verbala strategier

I vissa fall väljer sjukvårdspersonal att lära sig ord och meningar på patientens språk (Lee et al., 2006; Macfarlane et al., 2009). Att tala långsamt, med korta meningar samt att använda sig av ordbok är också ett sätt att kommunicera på (Macfarlane et al., 2009). Det har upplevts som välkomnande och positivt, men kan lätt leda till att fel information delas, samt att viktig information missas (Jirwe et al., 2010; Lee et al., 2006; Macfarlane et al., 2009).

10

Icke-verbala strategier

Då det inte finns möjlighet till användning av tolk kan sjukvårdspersonalen kommunicera genom att demonstrera, gestikulera och använda sig av mimspel (Fatahi et al., 2010; Jirwe et al., 2010; Lee et al., 2006; Macfarlane et al., 2009). Att använda sig av kroppsspråk som kommunikation används för att spegla känslor och visa en positiv attityd gentemot patienten (Jirwe et al., 2010). Andra metoder är att använda sig av bilder, teckenspråk, illustrera visuellt, översätta dokument och att använda sig av visuell analog skala, VAS (Fatahi et al., 2010; Jirwe et al., 2010; Macfarlane et al., 2009). För patienterna är det viktigt att kunna iaktta kroppsspråket hos den som tolkar (Hadziabdic et al., 2009). I en studie där sjuksköterskor rapporterar vilka omvårdnads interventioner som utförs för att minska ångest/oro hos patienter listar de icke verbal kommunikation som empatisk och terapeutisk beröring, spendera extra tid eller i svåra stunder ha någon sittandes hos patienten samt utbildning i avslappningstekniker och meditation (Frazier et al., 2003). Det upplevs i vissa fall svårt för patienten att förstå betydelsen av sjukvårdspersonalens kroppsspråk och gesters betydelse, vilket då leder till missförstånd och otillfredsställelse med omvårdnaden (Dogan et al., 2009; Gerrish et al., 2004). Därmed fungerar kroppsspråk inte som ensam kommunikationsstrategi. Det är heller inte lämpligt när detaljerad information skall delas där det behövs feedback från patienten. Det kan då denna strategi används isolerat innebära en lägre kvalitet på vården (Fatahi et al., 2010; Lee et al., 2006).

Diskussion

Metoddiskussion

Den valda metoden var ett lämpligt val då en litteraturstudie med i huvudsak kvalitativa artiklar ger en djupare förståelse för viktiga komponenter i det valda ämnet. Inga artiklar som belyste kommunikation inom psykiatrin och språkbarriärer i samma artikel hittades, vilket gjorde det svårt att svara på syftet. För att kunna svara på syftet, utvecklades därför två frågeställningar, vars svar sammanvävdes i resultatdiskussionen. Att få ihop kategorier från de meningsbärande enheterna var en utmaning för frågan som belyser vad som är viktigt för patienter med psykisk ohälsa och kommunikation. Utmaningen låg i att det i artiklarna saknades konkreta beskrivningar på tillvägagångssätt vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient med psykisk ohälsa. Det var mer effektivt att kategorisera i frågan som berörde kommunikationsstrategier vid språkbarriärer då mer konkreta förslag presenterades. Artiklar som handlade om både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal inkluderades då de ansågs relevanta och överförbara till sjuksköterskors roll. Två artiklar från Hultsjö förekommer i resultatet. Hultsjös artiklar behandlar patienter inom psykiatrisk vård, både svenska- och utlandsfödda patienter, sjuksköterskor och bemötande/kommunikation. Hultsjö’s artiklar kunde med fördel jämföras med varandra då liknande komponenter framkom. Ingen forskning som rörde alternativa strategier på djupet hittades. Sökorden genererade allt från två träffar till flera tusen och söken begränsades i ett fall med ytterligare åtstramning från år 2005 för att kunna behandla träffarna och inte missa nyare forskning (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Stora mängder data har gåtts igenom då sökorden gav många träffar på artiklar som inte svarade mot syftet (bilaga 1). Många artiklar har sökts genom andra artiklars referenslistor (DePoy & Gitlin, 1999) och fritextsök (Forsberg & Wengström, 2008). Dessa visade sig senare inte hålla för syftet men har inkluderats i bakgrunden och diskussionen. Efter sök i databaser och sök i referenslistor konkluderades att det finns begränsat med forskning på området. Då sökningar har gjorts i flera

11 stora databaser, ökar trovärdigheten på att genererad data är representativ. Studien är i huvudsak kvalitativ, men kvantitativa artiklar har inkluderats och används för att styrka upp resultatet, de inkluderades för att det var svårt att hitta artiklar som svarade mot resultatet och på grund av tidsbrist. Trots inklusion- och exklusionskriterierna så granskades flera artiklar som inte höll granskningsmallen vad det gällde vetenskaplig uppbyggnad, och många av artiklarna förkastas efter att ha besvarat de fyra första frågorna, främst då resultatet inte svarade mot syftet. I ett senare skede inkluderades artiklar som behandlade kommunikationsstrategier vid språkbarriärer inom somatisk vård trots att de initialt exkluderades, detta på grund av brist på forskning inom området kommunikationsstrategier vid språkbarriärer inom psykiatrisk vård. Mättnad uppnåddes i artiklar rörande kommunikationsstrategier men det fanns förvånansvärt lite om alternativa strategier vid sidan av att anlita en tredje part. Det var svårt att hitta forskning på området som höll höga bevisvärden i granskningsmallarna, vilket ledde till att vissa artiklar som endast hade medelhögt bevisvärde inkluderades. Detta kan påverka trovärdigheten i vårt resultat negativt, men då dessa artiklar stödjer fynd i artiklar med högt bevisvärde blir resultatet mer trovärdigt. Det kan ha påverkat det uppnådda bevisvärdet negativt att forskningsgruppen är nybörjare och det är första gången granskningsmallarna används av gruppen. Tillförlitligheten i detta arbete ökar då artiklarna är kvalitetsgranskade samt att författarna tillsammans gick igenom artiklarna, tillsammans identifierade de meningsbärande enheterna och utförde kategoriseringen. Då artiklar som svarade helt och hållet mot syftet inte kunde identifieras i tillräcklig utsträckning delades syftet upp i två frågeställningar, detta minskar tillförlitligheten, då kommunikationsstrategier inom somatisk vård fått generaliseras till populationen (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008).

Resultatdiskussion

Huvudfynden från de två frågeställningarna har identifierats efter hur väl de svarar mot syftet och lyfts här mot vetenskaplig forskning, PM och teori. Patienter upplever det som viktigt att bli lyssnade på och bli förstådda, samtala om känslostämningar och upplevelser samt att få relatera sina symtom till sjuksköterskans kunskap. Då resultatet pekar på att det är viktigt oavsett patientens kulturella bakgrund är det inte bara av vikt att läkaren använder sig av tolk utan att strategier för att säkerställa god kommunikation också inkluderas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. För att uppnå detta är det av vikt att det finns tydliga riktlinjer kring tolkanvändandet, så att fall där kommunikationen brister ska kunna undvikas.

PM för tolkanvändning finns inom Västra Götalandsregionen (bilaga 5). Där understryks vikten av att patienten och sjukvårdspersonalen förstår varandra och som grundregel sägs att auktoriserade tolkar skall användas, samt att användandet av sjukvårdspersonal som tolk är okej vid god språkkunskap och då de inte finns någon personlig relation mellan parterna. Privat tolk anses enligt samma PM kunna användas vid minde komplicerade fall samt i ett akut skede vilket är i linje med studiens resultat som beskriver att många tar med sig anhörig eller annan egenanlitad tolk men att detta även sker i mer komplicerade fall och då besök är planerade. Det skrivs också att läkarbedömning skall starta omgående efter att tolken anlänt vilket går i linje med vad som framkommer i resultatet där det i två studier uppfattas som att tolken är till för läkare. Det är viktigt att bryta den rådande omvårdnadskulturen som framkommer i en dansk studie där sjuksköterskor uppger att de endast tar in tolk på läkares begäran och i övrigt försöker begränsa användandet i huvudsak beroende på den upplevda ökade kostnaden (Nielsen & Birkelund, 2009). För personal i Jönköpingsläns landsting finns rutiner nedskrivet om att samtal alltid ska ske med tolk då patient inte fullt behärskar svenska språket. Tolkförmedling ska kontaktas för oberoende tolk. Anhöriga och personal ska endast i undantagsfall fungera som tolk (Bilaga6) vilket styrks av resultatet att professionell tolk är det ideala. I samma landsting finns även nedskrivet om patientens rätt till information, att den ska vara individuellt anpassad, utformad

12 efter patientens förutsättningar samt behov och lämnas till en närstående om den inte kan lämnas till patienten. Personalen ska ta hänsyn till kulturell eller språklig bakgrund. Information ska inte ges slentrianmässigt utan på ett hänsynsfullt sätt och det ska framgå att patienten har förstått. Den som vill har rätt till att helt avstå från all information och beslutsfattandet överlämnas då till den medicinskt ansvarige läkaren. Patienten har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, diagnos, prognos, hur patienten kan medverka och själv förebygga sjukdom eller skada. Även tider för, resultat av undersökningar, utredningar och behandlingar, förekomst av vårdprogram, effekter och biverkningar av läkemedel eller annan behandling (Bilaga 6). Detta beskriver vidden av den information patienten behöver och har rätt till vilket framkommer i resultatet såsom information om mediciner, psykisk sjukdom, behandling och uppföljande vård.

Strategier som användande av professionell tolk visar på sänkta belopp i ett longitudinellt perspektiv då akutmottagningsbesök minskar och sjukdomar upptäcks och behandlas innan de blir kritiska (E. A. Jacobs, Shepard, Suaya, & Stone, 2004). Det är sjuksköterskan som befinner sig närmast patienten hela dagen och bör advocera för att det skall finnas tillgång till tolk vid behov i omvårdnadsarbetet. Resultatet visar också på de individuella skillnaderna angående vilken tolkningsstrategi som föredras, men en kvasirandomiserad kontrollstudie visar att patienter ansåg att telefon- och videotolk var likartat goda alternativ som tolk på plats (Locatis et al., 2010). Utlandsfödda patienter med psykossjukdom boende i Sverige upplevde det positivt att erhålla information via tolk, även om de tyckte det var lättare att uttrycka känslor när de och personalen kunde prata på samma språk (Hultsjo, Bertero, & Hjelm, 2007). Resultatet visar att patienter i vissa fall föredrar familjemedlemmar som tolkar, medan samma strategi undviks i andra situationer då det handlar om att föra fram känslig information, som vid psykiska sjukdomar. Information kan upplevas stigmatiserande och känslig i dessa fall och den föredragna strategin av många är istället telefontolk då det upplevs bidra till en känsla av anonymitet.

I Antonovskys teori presenteras Generella Motstånds Resurser, GMR och Generella Motstånds Brister, GMB, på det psykosociala planet och att man med resurser skapar och har större chans att bibehålla en hög KASAM, Känsla av Sammanhang (Antonovsky & Elfstadius, 2005). Då stressorer som plötslig eller långvarig psykisk sjukdom uppkommer kan en person med hög grad av KASAM och som litar på sin omgivning för hanterbarhet och upplever sig ha GMR i form av socialt nätverk mycket väl tänkas vilja använda en familjemedlem. Då information man delger kan anses stigmatiserande utifrån patientens egen kultur, skulle delgivandet av informationen via en familjemedlem kunna innebära en stressor. Stressor definierar Antonovsky som ”krav som det inte finns några omedelbart tillgängliga eller automatiska adaptiva responser på”. Antonovsky menar också att meningsfullhet vad det gäller motivation är den viktigaste av delarna i KASAM då det krävs engagemang för att bibehålla eller uppnå förståelse som den näst viktigaste komponenten begriplighet syftar till. Som tredje viktigaste och sista komponenten presenteras

hanterbarhet som representerar resurser som upplevs stå till ens förfogande (Antonovsky &

Elfstadius, 2005). Att möta kommunikationsbarriärer är en stor stressor, likaså att möta en hälso- sjukvårdskultur som inte liknar vad man är van vid vad det gäller utformning och grundläggande uppfattning. För att erhålla KASAM är kategorin information viktig att lyfta gällande kommunikation med patienter med psykisk ohälsa. Begriplighet erhåller patienten genom att få information om sin sjukdom och behandling. Hanterbarhet genom att känna sig delaktig i sin vård genom information om behandlingsalternativ och egenvård. Meningsfullhet genom information om uppföljande vård och information till familjen för att skapa goda relationer.

Många patienter upplever att kroppsspråket är en viktig del av att utrycka sig och behöver visa samt utläsa om tolken har uppfattat vad som uttrycks genom att dela den icke verbala kommunikationen. Detta går emot förståelsen hos den sjukvårdspersonal som uppfattar telefontolk som en fullgod strategi. Att inte få använda sig av kroppsspråket kan ses som en stressor och att inte se sin motparts kroppsspråk kan upplevas hotfullt då det väcker osäkerhet

13 kring om man gjort sig förstådd ordentligt. Antonovsky menar att en person med stark KASAM i en situation som bedöms som hotfull känner ledsenhet, rädsla, smärta, ilska, skuld, sorg och oro, vilket i sin tur triggar copingmekanismer, medan samma situation för en person med låg KASAM väcker ångest, raseri, skam, förtvivlan och känslor av övergivenhet och aktiverar omedvetna försvarsmekanismer. För att kunna bibehålla Begriplighet krävs enligt Antonovsky att inre och yttre stimuli stämmer överens med vad som är greppbart för en själv, dels vad det gäller att stimuli är sammanhängande och tydligt strukturerad, inte oförklarlig, oväntad eller helt slumpmässig. Det är viktigt att input kan greppas, inte minst då stimuli är relaterad till svåra händelser som sjukdom (Antonovsky & Elfstadius, 2005). Om allt som sägs omkring en är på ett främmande språk då man befinner sig i en utsatt situation som vid psykisk sjukdom på en vårdavdelning påverkar det KASAM. Speciellt om den kulturella förförståelsen angående tillståndet skiljer sig från sjukvårdens perspektiv, är det få av oss som skulle kunna hålla kvar en känsla av begriplighet utan fullgoda kommunikationsstrategier vad gäller omvårdnadsåtgärder, behandlingsplaner, medicinering, egna tankar och känslors innebörd för symtombilden. I en studie som belyser sjukvårdstolkars perspektiv framkommer att diagnoser inom det psykiatriska spektrat kan upplevas så stigmatiserande att de helt avvisas av patienten. Om inte konsensus kan nås uppger studien att man inte kan förvänta sig någon som helst compliance till behandlingsplaner (Hudelson, 2005). Nås inte konsensus kan det innebära att informationen inte överensstämmer med begripligheten för den enskilda patienten och därmed kan även meningsfullheten berövas då man utan att ha nått konsensus omöjliggör alla former av medbestämmande (Antonovsky & Elfstadius, 2005). De strategier som identifierats i resultatet kommer med tilläggande åsikter från sjukvårdspersonal som att de brister när det gäller finansiering, okunskap och tidsbrist. Det är förvånande att det i dagens samhälle, med en välutvecklad teknologi, inte finns mer vetenskaplig forskning som stödjer strategier för att föra tolksamtal via exempelvis videolänk. Att det inte finns en tolk på plats, tidsbrist, samt finansiella faktorer skall inte vara ett hinder för ett välfungerande tolksamtal. I en amerikansk studie beräknas kostnader för videokonferens, telefontolk och tolk på plats och deras resultat visar att video och telefontolk landar på halva priset mot tolk på plats (Elizabeth A. Jacobs, Leos, Rathouz, & Fu Jr, 2011). I en svensk studie som advocerar för e-hälsans plats i dagens sjukvård föreslås användning av exempelvis gratisforumet Skype (Klein & Kajbjer, 2009). Man skulle då kunna koppla upp patient, sjukvårdspersonal och tolk till konferens direkt vid patientens säng med laptop. Och beroende på patientens önskemål ha tolksamtalet med eller utan video. Enligt studien som jämför tele, video och tolk på plats, är videolänk något mer populärt än telefontolk. Det ansågs mer personligt och att de kunde se sin tolk gjorde att de förstod bättre enligt både patient och professionell tolk. Sjukvårdspersonal ansåg det något problematiskt att behöva vända rösten mot datorn vid videolänk (Locatis et al., 2010), men detta är ett problem som är lätt att fixa med mikrofon eller liknande. Med Skype som kommunikationsmetod kan sjukvårdspersonal och patienter snabbt få hjälp av tolk. Då behöver inte tolken resa mellan olika ställen, vilket är tidskrävande, kan vara belastande för miljön och inte alltid finansierbart. Klein och Kajbjer föreslår först och främst nationella strategier men även internationella då tolk inte alltid finns att tillgå och diskuterar möjligheten med certifierade vårdtolkar på tele- och videolänk över landsgränser (Klein & Kajbjer, 2009). I Web-tidningen dagens sjuksköterska skrivs att ett projekt ska inledas i Stockholm där sjukvårdstolk skall finnas tillgänglig på sjukvårdsrådgivningen dygnet runt på de vanligaste språken genom trepartssamtal (Persson, 2011). I Sverige auktoriseras sjukvårdstolkar av kammarkollegiet (Kammarkollegiet, 2011).

Vidare identifieras förvånansvärt få ickeverbala kommunikationsstrategier. VAS framkom som mått för smärta och ångest men för att kunna använda den i omvårdnaden krävs att den vid tillfälle förklaras på patientens språk. Vad de gäller administrationen av läkemedel kan piktogram användas för att kommunicera administreringssätt och tidpunkter (Dowse, 2004). Av vikt enligt både sjuksköterskor och patienter ansågs delgivandet av information om nya mediciner och olika behandlingsmöjligheter. För att kunna diskutera fördelar med en viss behandling, alternativa

14 regimer, eventuella biverkningar och inkludera patienten i beslutet krävs att vi använder någon av tolkstrategierna inte minst med hänsyn till att resultatet pekar mot att patienter anser skriftlig information ofullständigt. I en kvantitativ svensk studie var syftet att avgöra om funktioner i korttidsminne var nedsatt hos patienter med PTSD jämfört med friska personer med samma etniska bakgrund, i det här fallet flyktingar från Irak. Resultatet visade på koncentrationssvårigheter och att korttidsminnet hos patienterna med PTSD var sämre jämfört med de friska kontrollpersonerna (Emdad, Sondergaard, & Theorell, 2005). Då depression och PTSD är kopplat till problematik med koncentration och korttidsminne är det av vikt att kunna återkomma till skriftligt, lättförstått material på det egna språket som tillägg till muntlig information i de fall patienten kan läsa. Vid analfabetism kan närstående vara hjälpta av den skriftliga översättningen. Att information finns lättillgänglig på det egna språket för de som önskar borde vara en självklarhet så att dessa patienter har material att återvända till efter samtal. För att kunna hantera utmaningar krävs enligt Antonovsky att patienten upplever sig ha de resurser som krävs för att möta situationen, dels genom egen makt och egna resurser och dels med hjälp av omgivningen (Antonovsky & Elfstadius, 2005). Det är essentiellt då att kommunikationskanalerna med omgivningen säkras så att man erbjuder de verktygen som behövs för att individen skall kunna hantera sin situation. Emotionell behandling efterfrågas av patienter, att få bearbeta och dela svåra upplevelser och att känna sig förstådda vilket ytterligare styrker vikten av lättillgängliga kommunikationsstrategier i den dagliga omvårdnaden. Motivation att gå vidare genom rådande omständigheter relateras till upplevelsen av meningsfullhet då individen är känslomässigt engagerad i områden som stimulerar och utmanar (Antonovsky & Elfstadius, 2005). Upplever patienten sin diagnos som stigmatiserande är det lätt att missta motivationen att hantera sin situation och därmed försämras i sitt mående. Inom den psykiatriska akutsjukvården framkommer svårigheter med migranter som var inaktiva samt vägrat äta och dricka samt återkom gång på gång efter tablettintoxikation (Hultsjo & Hjelm, 2005). Då är det av stor vikt att kommunikationen fungerar och att grundläggande psykiatrisk omvårdnad når fram. I en svensk studie undersöktes uppfattningen av psykiatrisk vård bland utlandsfödda och svenskfödda personer med psykossjukdom. I studien framkom att information om sjukdom, behandling, råd samt stöd var nödvändigt för att patienten skulle kunna påverka sin vård, hantera sjukdomen och det dagliga livet. Konversation med sjukvårdspersonalen var nödvändig. Personalen kunde med ett bra bemötande ge positiv kraft till patienten (Hultsjo et al., 2007). Detta styrker resultatet i de delar som handlar om viktiga komponenter i sjuksköterskans kommunikation med patienter med psykisk ohälsa och vikten av fungerande kommunikationsstrategier då patienten inte behärskar landets språk.

15

Slutsatser och kliniska implikationer

Som sjuksköterska är det viktigt att se till att det finns tydliga riktlinjer kring tolkanvändandet lättillgängligt på avdelningen och i den uppföljande vården och om möjligt även självskattningsskalor översatta. Advocera för att nutida möjligheter som videolänk implementeras i verksamheten då tolk via videolänk är populärt hos både patienter och personal. Ta reda på vilket språk/dialekt tolk ska beställas på, avsätta tid till tolksamtal och ta reda på om kön på tolk är viktigt för din patient. Informera patienten om tolkens tystnadsplikt då patienter ofta är osäkra på detta. Identifiera vilken strategi den enskilda patienten föredrar och se till att lämplig kommunikationsstrategi används. Professionell tolk är mer förtroendeingivande då de har kunskap inom medicinsk terminologi och resultatet visar att psykiska symtom rapporteras mer frekvent vid användandet av en professionell tolk. Låt patienten medverka och ge valmöjligheter för att öka KASAM, främja stöttande nätverk med familj, vänner och meningsfulla aktiviteter. Visa intresse, empati och kulturell förförståelse men se till att aldrig generalisera efter kulturella kunskaper. Se till att patienten ges muntlig information och försök få fram skriftlig information under behandlingstiden så att patienten kan återvända till denna. I Sverige verkar kammarkollegiet för professionella sjukvårdstolkar. Studien efterfrågar forskning kring tolkanvändande för patienter som inte behärskar landets språk inom psykiatrisk vård samt forskning om mer konkreta kommunikationsstrategier mellan sjuksköterskor och patienter inom psykiatrisk vård.

16

Referenser

Andrews, M. M., & Boyle, J. S. (2003). Transcultural concepts in nursing care (4. ed.). Philadelphia, Pa. ; London: Lippincott Williams & Wilkins.

Antonovsky, A., & Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium (2. utg. / ed.). Stockholm: Natur och kultur.

Barbosa da Silva, A., & Ljungquist, M. (2003). Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige : en teoretisk och

empirisk analys av några nödvändiga villkor för en öppen - holistisk vård i ett pluralistiskt samhälle.

Lund: Studentlitteratur.

Carnevale, F. A., Vissandjée, B., Nyland, A., & Vinet-Bonin, A. (2009). Ethical considerations in cross-linguistic nursing. Nursing Ethics, 16(6), 813-826. doi: 10.1177/0969733009343622 Cullberg, J., & Bonnevie, A. (2003). Dynamisk psykiatri i teori och praktik (7., utg. ed.). Stockholm:

Natur och kultur.

DePoy, E., & Gitlin, L. N. (1999). Forskning : en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Dogan, H., Tschudin, V., Hot, I., & Ozkan, I. (2009). Patients' transcultural needs and carers' ethical responses. Nursing Ethics, 16(6), 683-696. doi: 10.1177/0969733009341396 Dowse, R. (2004). Using Visuals to Communicate Medicine Information to Patients with Low

Literacy. [Article]. Adult Learning, 15(1/2), 22-25.

Emdad, R., Sondergaard, H. P., & Theorell, T. (2005). Short communication: impairments in short-term memory, and figure logic, in PTSD patients compared to healthy controls with the same ethnic background. Stress & Health: Journal of the International Society for the

Investigation of Stress, 21(1), 33-44.

Eytan, A., Bischoff, A., Rrustemi, I., Durieux, S., Loutan, L., Gilbert, M., & Bovier, P. A. (2002). Screening of mental disorders in asylum-seekers from Kosovo. Australian & New Zealand

Journal of Psychiatry, 36(4), 499-503.

Fatahi, N., Mattsson, B., Lundgren, S. M., & Hellstrom, M. (2010). Nurse radiographers' experiences of communication with patients who do not speak the native language.

Journal of Advanced Nursing, 66(4), 774-783. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05236.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning (2., [uppdaterade] utg. ed.). Stockholm: Natur & Kultur.

Fossum, B. (2007). Kommunikation : samtal och bemötande i vården (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Frazier, S. K., Moser, D. K., Daley, L. K., McKinley, S., Reigel, B., Garvin, B. J., & An, K. (2003). Critical care nurses' beliefs about and reported management of anxiety. American Journal of

Critical Care, 12(1), 19-27.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Gerrish, K., Chau, R., Sobowale, A., & Birks, E. (2004). Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health & Social Care in the Community, 12(5), 407-413. Ghio, L., Zanelli, E., Gotelli, S., Rossi, P., Natta, W., & Gabrielli, F. (2011). Involving patients

who attempt suicide in suicide prevention: a focus groups study. Journal of Psychiatric &

Mental Health Nursing, 18(6), 510-518. doi: 10.1111/j.1365-2850.2011.01697.x

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Hadziabdic, E., Heikkila, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2009). Migrants' perceptions of using interpreters in health care. International Nursing Review, 56(4), 461-469. doi: 10.1111/j.1466-7657.2009.00738.x

Helman, C. (2007). Culture, health and illness (5. [rev.] ed.). London: Hodder Arnold.

Huang, Y. T., & Phillips, C. (2009). Telephone interpreters in general practice - Bridging the barriers to their use. Australian Family Physician, 38(6), 443-446.

Hudelson, P. (2005). Improving patient-provider communication: insights from interpreters.

17 Hultsj, S., Berterö, C., & Hjelm, K. (2009). Foreign-born and Swedish-born families' perceptions

of psychosis care. International Journal of Mental Health Nursing, 18(1), 62-71. doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00587.x

Hultsjo, S., Bertero, C., & Hjelm, K. (2007). Perceptions of psychiatric care among foreign- and Swedish-born people with psychotic disorders. Journal of Advanced Nursing, 60(3), 279-288. Hultsjo, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff's

experiences. International Nursing Review, 52(4), 276-285.

Hultsjö, S., Berterö, C., Arvidsson, H., & Hjelm, K. (2011). Core components in the care of immigrants with psychoses: A Delphi survey of patients, families, and health-care staff.

International Journal of Mental Health Nursing, 20(3), 174-184. doi:

10.1111/j.1447-0349.2010.00720.x

Jacobs, E. A., Leos, G. S., Rathouz, P. J., & Fu Jr, P. (2011). Shared Networks Of Interpreter Services, At Relatively Low Cost, Can Help Providers Serve Patients With Limited English Skills. Health Affairs, 30(10), 1930-1938. doi: 10.1377/hlthaff.2011.0667

Jacobs, E. A., Shepard, D. S., Suaya, J. A., & Stone, E. (2004). Overcoming language barriers in health care: costs and benefits of interpreter services. American Journal of Public Health,

94(5), 866-869.

Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 436-444. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x

Kammarkollegiet. (2011). Tolkar Retrieved nov 2, 2011, from

http://www.kammarkollegiet.se/tolkar-oeversaettare/tolkar

Kavanagh, K. H. (2008). Transcultural Perspectives in Mental Health Nursing. In M. M. Andrews (Ed.), Transcultural concepts in nursing care (5., [updated] ed., pp. 226-232). Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins.

Klein, G. O., & Kajbjer, K. (2009). eHealth tools for patients and professionals in a multicultural world. Studies In Health Technology And Informatics, 150, 297-301.

Lee, T. S., Sullivan, G., & Lansbury, G. (2006). Physiotherapists' communication strategies with clients from culturally diverse backgrounds. Advances in Physiotherapy, 8(4), 168-174. Leishman, J. (2004). Perspectives of cultural competence in health care. Nursing Standard, 19(11),

33-33.

Lindskog, B. I., & Andrén-Sandberg, Å. (1997). Medicinsk terminologi (Ny, [rev. och utök.] utg. ed.). Stockholm: Nordiska bokh.

Locatis, C., Williamson, D., Gould-Kabler, C., Zone-Smith, L., Detzler, I., Roberson, J., . . . Ackerman, M. (2010). Comparing in-person, video, and telephonic medical interpretation.

Journal Of General Internal Medicine, 25(4), 345-350.

M, van Meijel, B., & Gamel, C. J. (2011). Health and Social Needs of Traumatized Refugees and Asylum Seekers: An Exploratory Study. Perspectives in Psychiatric Care, 47(1), 48-55. doi: 10.1111/j.1744-6163.2010.00270.x

Macfarlane, A., Singleton, C., & Green, E. (2009). Language barriers in health and social care consultations in the community: A comparative study of responses in Ireland and England. Health Policy, 92(2-3), 203-210. doi: 10.1016/j.healthpol.2009.03.014 Migrationsverket. (2011). Fakta om migration Retrieved 6 okt, 2011, from

http://www.migrationsverket.se/info/2552.html

Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund. Bd 10, , [ISSM-Kik]. (1993). Höganäs: Bra

böcker.

Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system -- a qualitative study of nurses' experiences when meeting minority ethnic patients.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431-437.

18 Rask, M., & Brunt, D. (2006). Verbal and social interactions in Swedish forensic psychiatric

nursing care as perceived by the patients and nurses. International Journal of Mental Health

Nursing, 15(2), 100-110.

Rask, M., & Levander, S. (2001). Interventions in the nurse-patient relationship in forensic psychiatric nursing care: a Swedish survey. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing,

8(4), 323-333.

Riksdagen. (2009). Svensk författningssamling (SFS) Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Retrieved 14 sep, 2011, from

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008:344

Skärsäter, I. (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa : på grundläggande nivå (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

socialstyrelsen. (2011). Patientsäkerhetslagen, SFS-nr: 2010:659 Retrieved 3 nov, 2011, from

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:659

Statistiska centralbyrån. (2010). SCB. Befolkning efter bakgrund Retrieved 6/10, 2011, from

http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda.pdf

Swenurse. (2007). ICN Etisk kod för sjuksköterskor Retrieved 6/10, 2011, from

http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf

Tang, K. C., Cammell, P., Tobin, M., Choucair, S., Quan, T., & Chen, L. (2001). Factors affecting quality of mental health care to people speaking a language other than English in Sydney.

Journal of Mental Health, 10(1), 87-97.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning &