Modern hybrids or senior gerillas : Hezbollahs operations in the Second Lebanon War

(1)

!

Författare Program/Kurs

Alex Lindmark OP SA 17-20

Handledare Antal ord: 11998

Fredrik Thisner Beteckning Kurskod

1OP415

MODERN HYBRIDS OR SENIOR GERILLAS - HEZBOLLAHS OPERATIONS IN THE SECOND LEBANON WAR

ABSTRACT:

Hezbollahs success during the second Lebanon war in 2006 caused a great stirr through the field of military theorists and analysts. The organization was by most numericals clearly out-gunned and out-numbered compared to the combat-experienced Israel defense forces. The Lebanese forces however managed to not only stifle the Israeli offensive actions but held their ground through the 34 days long war resulting in a stalemate and a United Nations resolution.

Theories have evolved from or in ways of explaining this puzzling case. Dual approaches have been identified as some theorize that hybrid warfare is a completely new phenomenon where others state it’s a flavor of the month expression for the same old tactics seen many times before.

This study seeks to further explore the complex nature of irregular conflicts and find whether a new theory of hybrid warfare ’Unrestricted warfare’ or a senior compendium’On guerrilla warfare’ best can explain this.

The findings of this study concludes that neither theory can be out-ruled and opens for further research within the the second Lebanon war as well as on the theories ’On guerrilla warfare’ and ’Unrestricted warfare’.

Nyckelord: Unrestricted warfare, On guerrilla warfare, Andra libanonkriget, Hizbollah, hybridkrigföring, gerillakrigföring

(2)

1. Inledning ...3

1.1 Forskningsöversikt ...3

1.2 Problemformulering ...9

1.3 Syfte & Forskningsfråga ...10

1.5 Avgränsningar ...10

1.6 Disposition ...11

2. Teori ...12

2.1 On Guerrilla Warfare ...12

2.2 Unrestricted Warfare ...16

2.3 Kritik och motivering ...19

2.4 Operationalisering ...20

3. Metod ...23

3.1 Fallstudie ...23

3.2 kvalitativ textanalys ...23

3.3 Validitet och Reliabilitet ...24

3.4 Forskningsetik ...25

4. Empiri ...26

4.1 Empirisk bakgrund ...26

4.1.1 Material och källkritik ...26

4.2 Bakgrund ...27

4.3 Andra libanonkriget ...28

4.3.1 Kidnappningen ...28

4.3.2 Hizbollah slår mot fartyget INS Hanit ...28

4.3.3 Striderna i Maroun a-Ras & Bint Jbeil ...29

4.3.4 Hizbollahs raketattacker ...30

4.3.6 Eldupphör och Krigets avslut ...31

4.4 Hizbollahs doktrin ...31 5. Analys ...33 6. Diskussion ...39 6.1 Sammanfattning ...39 7. Slutsatser ...41 7.1 Fortsatt forskning ...42 7.2 Relevans för yrkesutövning ...42

(3)

1. Inledning

Inom krigsvetenskapen är hybridkrigföring ett flitigt debatterat ämne som har lyfts i fokus än mer sedan Rysslands annektering av Krim. Militära teoretiker har debatterat eller skapat sina egna förslag på hur dessa konflikter skall förstås och i förlängningen utkämpas. Vissa röster i debatten säger att den nya krigföringen inte är ny utan ett fenomen som har förekommit under stor del av vår historia. Det är således intressant att undersöka de olika ståndpunkterna för att ge en indikation om hur framtidens konflikter och teorier kommer utvecklas.

1.1 Forskningsöversikt

Frank G. Hoffman har fått stor uppmärksamhet som en modern militär teoretiker och har med bland annat sin teori om hybridkrigföring Conflict in the 21st century: The rise of hybrid wars angående hybridkrigföring fått genomslag i debatten om hur de moderna slagen utkämpas och hur de bör planeras för. Hoffman säger att den övervägande delen av framtidens konflikter kommer att frångå de traditionella principerna om våldsanvändning mellan stater och konflikterna kommer till större del vara vaga och interdisciplinära, vilket innebär att de kommer sträcka sig över fler områden än de militära och exempelvis

kriminalitet och ekonomi kommer vara integrerat i krigföringen. Den moderna krigföringen kommer även till högre grad vara baserad i psykologi och identitet hos aktörerna. Hoffman förtydligar att konflikterna mycket väl kan leda till våldshandlingar mellan stater men det kommer då även att inkorporera andra delar. 1

Hoffman skriver om dessa andra delar i huvudpunkter som han anser är en kärna av samt kännetecken för hybridkrigföringens genomförande. De hybrida hoten använder sig av ett stort spektrum av metoder som inkluderar kapacitet för konventionella metoder, irreguljära taktiker och formationer, terrorism och kriminella handlingar. 2

Hoffman baserar del av sin teori på andra libanonkriget och använder Hizbollah som prototyp för hur en hybrid aktör agerar. Han betonar framgången som Hizbollah nådde mot IDF

(Israeli defence force) en av de starkaste och mest erfarna militära organisationerna i

Hoffman, Frank G. Conflict in the 21st Centery: The Rise of Hybrid Wars. Virginia,

1

Potomac, Institute for Policy Studies (2007). s. 55

Hoffman. Conflict in the 21st Centery: The Rise of Hybrid Wars. s. 8

(4)

världen. Han menar att det är den nya tidens krig som andra libanonkriget som kommer att 3

visa hur framtidens konflikter utspelar sig och att för mycket fokus har lagts på utdaterade fall där han exempelvis tar upp andra sino-japanska kriget som beskrivs som ett lantligt Maoistiskt uppror. 4

Mycket av den forskning som idag behandlar hybridkrigföring bygger på, refererar till eller kritiserar Hoffmans verk och dessa blir således en bra utgångspunkt för att täcka in en stor del av dagens debatt och syn på fenomenet.

I artikeln Hybrid Wars: The 21st-century´s new threats to global peace and security får Hoffman medhåll från Sascha-Dominik Bachmann och Håkan Gunneriusson när de diskuterar den framtid som ligger för dagens moderna konflikter. Dessa utspelar sig som exempel i Ryssland med deras operationer och tillvägagångssätt vid annekteringen av det Ukrainska området Krim. Ett annat exempel är hotet mot västvärlden från radikala

islamistiska aktörer i mellanöstern och Afrika. Rysslands agerande i Krim anser de vara en tydlig visning om hur förnekbarheten i en hybrid konflikt med en aktör som arbetar i gråzonen leder till handlingsförlamning hos utomstående parter och internationella organisationer. 5

Likt Hoffman används Hizbollahs agerande under andra libanonkriget som en grund för de nya hybrida hoten som innebär att en icke-statlig aktör har förmågan till någonting som vanligtvis endast reguljära styrkor lyckats uppnå. Den nya hotbilden är en samling av en rad 6

olika metoder som används t.ex. krigföring i cyberrymden eller terror. Hotbilden står mot de västerländska levnadssättet och slår mot delar som är svaga mot yttre påverkan som den civila infrastrukturen. Här tas även NATO upp med sin syn på de hybrida hoten som de definierat till att vara en aktör som effektivt använder konventionella och icke-konventionella

3

4

Sascha-Dominik Bachmann & Hakan Gunneriusson. “HYBRID WARS: THE

21st-5

CENTURY’S NEW THREATS TO GLOBAL PEACE AND SECURITY.” Scientia Militaria 43.1 (2015): 77–98. s.78–80, 87

Bachmann & Gunneriusson Hybrid Wars: The 21st-century´s new threats to global peace

6

(5)

metoder och medel för att nå satta mål.  7

Bachmann & Gunneriusson diskuterar framtiden för de hybrida hoten och använder Islamiska statens(IS) tillvägagångssätt som ett exempel på hur de nya konflikterna kommer att se ut. IS har visat förmåga att kunna nå verkan via cyberrymden med både rekrytering och som ett medium för att sprida terror. IS har även utvecklat förmågan att verka med mer avancerade vapen som tidigare har varit begränsade till framförallt reguljära aktörer. 8

Dagens västerländska militära makter anses av Bachmann & Gunneriusson vara dåligt förberedda på de hot som har uppståt och de avser med artikeln att göra dessa mer allmänt kända och uppmärksammade. De anser att detta behövs då NATO inte har kommit till en tillräckligt bra lösning för hur de hybrida hoten skall mötas. 9

Williamson Murray & Peter Mansoor behandlar hybridkrigföring bl.a i boken Hybrid warfare: fighting complex opponents from the ancient world to the present. Boken ger en grundlig insyn i många av de historiska konflikter som har haft tydligt irreguljära inslag. De lyfter fram olika sätt som kultur, arv, geografi och ekonomiska medel kommer att påverka hur den hybrida konflikten kommer att se ut. Det finns olika nivåer som blir påverkade och 10

dessa är:

Strategisk nivå: Nationer kan stödja insurgenter för att försvaga en motståndare 

Operationell nivå: Gerillan kan användas som ett sätt att påverka motståndaren genom exempelvis slag mot bakre delar eller förhindra dem från att samla ihop trupp. 

7

and security, s. 78-80

8

and security, s.81, 83

9

and security, s.91

Murray, Williamson & Mansoor, Peter R. (red.), Hybrid warfare: fighting complex

10

opponents from the ancient world to the present, Cambridge University Press, Cambridge, 2012. s. 2-3

(6)

Taktisk nivå: Reguljära och irreguljära styrkor kan på taktisk nivå gå ihop för att strida mot samma mål. 11

Murray & Mansoor. poängterar att hybridkrigföring inte är någonting revolutionerande som dykt upp under de senaste årtiondena utan går tillbaka till minst peleponesiska kriget 500 f.kr. De anser att hybridkrigföring har blivit en trend som militära ledare och teoretiker som 12

vill visa sig nytänkande har hoppat på medans Clausewitz redan varit inne på detta för två hundra år sedan när han uttryckte att krig kan manifesteras på olika sätt men i grunden är densamma. 13

Det andra sino-japanska kriget blev av Hoffman taget som ett exempel på en konflikt där för mycket tid har spenderats på något obsolet där Mansoor och Murray klassar detta som hybridkrigföring och ser det i kontexten viktigt för att förklara fenomenet. 14

Chiyuki Aoi, Madoka Futamura & Alessio Patalano diskuterar i artikeln Introduction ’hybrid warfare in Asia: its meaning and shape' Hur och till vilken grad den hybrida aspekten av krigföring påverkar faktorer som doktriner och uppbyggnad av den militära förmågan i Asien. I denna artikel lyfter Aoi et al.intresset av hybridkrigföring som fenomen i öst och hur det finns en lucka inom detta område. Författarna påvisar att det finns bred kunskap om den hybrida krigföringen ur ett västerländskt perspektiv men en avsaknad av just detta perspektiv inom de asiatiska ländernas utveckling. Nationer använder sig av hybrida metoder för att nå sina politiska mål men stannar utanför vad som definieras som fullskalig krigföring.

Aoi et al. diskuterar hybridkrigföring och den popularitet som den har fått då den verkar fånga centrala aspekter i de valda konflikterna. Tillgång till högteknologiska vapen för

Murray & Mansoor. (red.), Hybrid warfare: fighting complex opponents from the ancient

11

world to the present s. 3

12

world to the present s.3

13

world to the present s.1

14

(7)

statliga aktörer och en förmåga att använda dessa samt en sammanslagning av olika former av krigföring. 15

De lyfter även exemplet som Hoffman har skrivit om; Andra Libanonkriget. Hizbollahs försvar mot den Israeliska armén var imponerande för utomstående då denna grupp inte var en reguljär armé med tillgång till speciellt mycket personal eller starka vapensystem. Det var enligt Hoffman just deras kombination av olika sorters krigföring som ledde till framgång. 16

I artikeln belyser författarna även att Hoffman inte bara får medhåll från kollegor med exemplet Peter Mansoor som tidigare nämnts som hävdar att hybridkrigföring inte är en ny företeelse. 17

Hoffman diskuterar i sin bok en rad olika teorier som har lagt vägen fram till förståelse för dagens krigföring, där bland annat Unrestricted warfare nämns som en teori som låg före sin tid. G Commin & E Filiol lyfter i Unrestricted Warfare versus Western Traditional Warfare: A Comparative Study sin syn på hur denna teori ser ut och jämför med traditionella

västerländska teorier. De båda författarna anser att Unrestricted warfare omdefinierar vad krig är i det moderna samhället. Krigföring är inte längre begränsad till vapenmakt för att tvinga en motståndare att utföra ens vilja utan alla sätt, militära och icke-militära metoder används för att nå detta mål. 18

De synliga gränserna mellan länder är ingenting som hindrar grupper som terrorister eller hackers. Grupper arbetar med stater eller individuellt över internet eller mot den civila infrastrukturen för att uppnå sina mål. Med diskreta rörelser och aktioner kan de orsaka stora skador. 19

Chiyuki Aoi, Madoka Futamura & Alessio Patalano Introduction ‘hybrid warfare in Asia:

15

its meaning and shape’, The Pacific Review, 31:6, 2018. s.699

Aoi, Futamura & Patalano Introduction ‘hybrid warfare in Asia: its meaning and shape’, s.

16

699

Aoi,Futamura & Patalano Introduction ‘hybrid warfare in Asia: its meaning and shape’, s.

17

699

Commin, G, and E Filiol. “Unrestricted Warfare versus Western Traditional Warfare: A

18

Comparative Study.” Journal of Information Warfare, vol. 14, no. 1, 2015, pp. 14–23. s.15 Commin & Filiol. “Unrestricted Warfare versus Western Traditional Warfare: A

19

(8)

I Commin & Fiolis text dras många slutsatser som liknar de som förespråkarna för hybrida teorier argumenterar för. Den kinesiska teorin baserad på de amerikanska framgångarna i Irak kom ut före Hoffmans teorier har med stor sannolikhet haft ett inflytande i nya teorier samt debatten hur den moderna krigföringen ser ut. Commin & Fioli säger att en nya era har börjat med 2000 talet där en ny typ av krigföring har ersatt den gamla. Den vanliga blodiga

krigföringen har till stor del blivit ersatt av den nya krigföringen som till större del inkorporerar alla aspekter av det civila samhället. 20

Daniel Sobelman riktar i sin artikel Learning to Deter: Deterrence Failure and Success in the Israel-Hezbollah Conflict, 2006–16 in sig på aspekten avskräckning utifrån konflikten mellan Israel och Hizbollah. I denna artikel tar han upp den historiska konflikt mellan de bägge parterna som har resulterat i flertal incidenter, offensiver och fullskaliga krig. I artikeln kan identifieras ett styrkeförhållande där Israelerna har ett tydligt övertag vad gäller militär kapacitet samt storlek jämfört med Hizbollah. Sobelman går in på teorin bakom avskräckning och hur detta området är omstritt och hur denna konflikt kan ge ljus på hur en svagare part avskräcker en starkare motståndare. Sobelman tror att förmågan till avskräckning kommer att bli allt mer viktig när mindre aktörer får tillgång till medel som endast stater förr

kontrollerade. 21

Enligt Sobelman var det en kombination av Israels och Hizbollahs agerande under en längre tidsperiod som ledde till att staterna misslyckades avskräcka från en konflikt som till synes ingen av parterna ville eskalera. Han menar att de medel som Hizbollah hade till sitt

tillfogande var avancerade nog för att kunna åsamka skada på den Israeliska försvarsmakten men för att få en avskräckande effekt måste svagare aktörer kommunicera sin förmåga och övertyga motståndaren om viljan att nyttja den. 22

Commin & Filiol. “Unrestricted Warfare versus Western Traditional Warfare: A

20

Comparative Study.” s. 22

Sobelman, Daniel Learning to Deter: Deterrence Failure and Success in the

Israel-21

Hezbollah Conflict, 2006–16International Security, Vol. 41, No. 3 (Winter 2016/17), pp. 151– 196, 2017 by the President and Fellows of Harvard College and the Massachusetts Institute of Technology.

Sobelman, Learning to Deter: Deterrence Failure and Success in the Israel-Hezbollah

22

(9)

1.2 Problemformulering

I den rådande debatten i dagens militära teori och forskning har hybridkrigföring givits en central roll för att försöka förstå konflikter som kommer prägla framtiden. Många av de nyare teorierna om hybridkrigföring för med sig nya sätt att hantera och planera för dessa

konflikter. Hoffman har till del baserat sin teori på andra libanonkriget som en modell för det moderna och hybrida kriget men frågan kan ställas om det andra Libanonkriget är ett modernt krig som kräver nya teorier för att förstå och kunna planera för. Hoffman och Gunneriusson & Bachmann argumenterar för att det nya hybrida teorierna kommer göra så och även forma framtidens syn på krigföring. På andra sidan står t.ex. Mansoor & Murray som anser att det hybrida inte alls är nytt och beskriver att andra libanonkriget ledde till någon slags hysteri bland framförallt amerikanska teoretiker som ville revolutionera krigföringen med det ”nya” sätt att strida som Hizbollah visade. Ytterligare anser Mansoor & Murray att om dessa teoretiker istället tittat bakåt i historien hade de hittat svaren där istället. 23

Andra Libanonkriget är ett återkommande fall inom forskningen för irreguljär krigföring där det både ses som ett nyskapande och revolutionerande krig och som en produkt av historians återkomst till irreguljär krigföring. Detta fall blir således intressant att studera utifrån en modern teori om hybridkrigföring samt en äldre teori som beskriver irreguljär krigföring.

Aoi et. al. identifierar en kunskapslucka om den asiatiska hybridkrigföringen samt lyfter båda sidor av debatten huruvida hybridkrigföring är en ny företeelse eller någonting som har funnits under en längre tid.

Hoffmans teori om hybridkrigföring är en av de mer spridda teorierna om modern hybridkrigföring men är i sin grund byggd med Hizbollah som prototyp och skulle vara missvisande att använda i en jämförelse. Unrestricted warfare har identifierats som en närliggande teori då den också anser att den nya formen av krigföring har revolutionerats under 2000-talet. Som en äldre teori som kan prövas mot fallet andra libanonkriget kommer Maos teori On guerilla warfare att användas. On guerilla warfare har tidigare lyfts av Hoffman som utdaterad och obsolet.

23

(10)

Sobelman diskuterar fallet andra libanonkriget där Hizbollah ställdes mot en på pappret starkare motståndare. unrestricted warfare samt on guerrilla warfare är teorier som grundar sig i ett tillvägagångssätt för att möta en överlägsen motståndare. Teorierna är österländska vilket kan argumenteras vara ett sätt för att utforska en av Aoi. et. al. identifierad

forskningslucka på österländska irreguljära och hybrida metoder.

1.3 Syfte & Forskningsfråga

Syftet med uppsatsen är att utforska irreguljär krigföring och hybridkrigföring ur ett perspektiv som inomvetenskapligt kan visa var framtida forskning inom ämnet bör

prioriteras. Studien kan bidra till det stående forskningsläget där meningar skiljer sig åt om de nya hybrida konflikterna faktiskt är nya eller om dessa har funnits under en längre tid och behandlats i äldre teorier.

Tillvägagångssättet som används är att pröva en modern och en äldre teori från österländska militära teoretiker om irreguljär krigföring. Detta för att se vilken som bäst kan beskriva ett fall under modern tid där en mindre beväpnad grupp med framgång når verkan mot en motståndare överlägsen i numerär samt teknologi. Teorierna skall prövas mot den

bakomliggande avsikt och metod som Hizbollah använde sig utav under andra libanonkriget.

Forskningsfråga: Är Hizbollahs doktrin under andra libanonkriget mest likt ett fall av gerillakrigföring enligt Mao Tse-tungs principer i On guerilla warfare eller teorin Unrestricted Warfare?

1.5 Avgränsningar

Uppsatsen kommer att begränsas till fallet andra libanonkriget 2006. Konflikten pågick under 34 dagar och slutade med en FN resolution om eldupphör 14 augusti.

Inom teorin On guerilla warfare kommer uppsatsen att vara begränsad till att behandla det som Mao Tse-Tung benämner som fas två inom revolutionär krigföring. Denna fas är en beskrivning av gerillakrigföring utifrån Kinas utdragna konflikt mot den ockuperande japanska styrkan under andra sino-japanska kriget.

(11)

De operationaliserade uttrycken från de två teorierna kommer att analyseras mot den doktrin som Hizbollah använde sig utav under andra libanonkriget. Doktrinen är en sammanställning av 13 regler eller principer för lyckad krigföring som skulle vägleda den Libanesiska

organisationen vid planläggning och genomförande av väpnad strid. Begränsning till denna doktrin kommer ge en insyn i hur Hizbollah avsåg att strida då bakomliggande beslut och motivering från uppsatta ledare är svåra att finna i tillförlitlig empiri.

1.6 Disposition

Under det första kapitlet innefattas Inledningen som består av forskningsöversikt,

problemformulering, syfte och forskningsfråga, avgränsningar och disposition. Under det andra kapitlet kommer de två centrala teorierna On guerilla warfare och Unrestricted warfare att förtydligas samt operationaliseras. Det tredje kapitlet innefattar det metodologiska

ramverket samt en diskussion angående validitet och reliabilitet och forskningsetik. I det fjärde kapitlet behandlas den empirin som kommer användas med en beskrivning av händelseförloppet under det andra Libanonkriget samt Hizbollahs tretton principer för krigföring. I kapitel fem genomförs en analys på empirins koppling till teorierna. I det sjätte kapitlet förs en diskussion av resultaten från analysen och deras koppling till problem och forskningsfråga. Det sjunde och avslutande kapitlet kommer behandla dragna slutsatser, förslag på fortsatt forskning och relevans för yrkesutövning kommer diskuteras.

(12)

2. Teori

I detta kapitel kommer uppsatsens två teorier att beskrivas för att sedan operationaliseras. Operationalisering av teorierna kommer göras under denna fas då den är sammanvävd med den teoretiska bakgrund som beskrivs i kapitlet.

2.1 On Guerrilla Warfare

On Guerilla Warfare är skriven av Mao Tse-tung och är en handbok för hur gerillakrigföring skulle användas mot de inkräktande Japanska styrkor som under andra sino-japanska kriget befann sig i Kina. Den utgår från de förutsättningar som rådde för den dåvarande kinesiska armén som mötte en Japansk armé av högre kvalitet. Kina hade däremot en stor befolkning samt fördelen av att striden var på egen mark där motstånd och gerillakrigföring kunde ske från lokala byar.

Mao delade in motståndet i tre stycken faser där motståndskraften succesivt ökar i styrka och förmåga för att slutligen kunna besegra en ockuperande makt. Första fasen börjar i små grupper med så lite som två till tre personer som tränas militärt och politiskt. Grupperna utgår från svåråtkomlig terräng och målet är att organisera motstånd genom att sprida ut gerillan och vinna lokalbefolkningens sympati. Från de lokala byarna och städerna kan motståndet verka under lång tid med tillgång till förnödenheter. Nästa fas är gerillakrigföring och är den centrala del i Maos teori som denna uppsats kommer fortsatt diskutera. Gerillakrigföringen genomförs genom expansion av området som gerillan verkar i samt en ökning av antalet attacker och sabotage mot den invaderande styrkan. Styrkan samlar med dessa handlingar in materiel som behövs för att driva upproret i form av bl.a. kommunikationsmedel,

sjukvårdsutrustning och vapen. Detta tillåter gerillan att verka till en låg kostnad och med begränsat behov av egen logistik. I denna fas är spridningen av det politiska budskapet av vikt för att etablera sin verksamhet bland den lokala befolkningen för fortsatt rekrytering och tillgång till förnödenheter. Den tredje fasen är en övergång från gerillakrigföring till att skapa en reguljär styrka med tillräcklig förmåga för att kunna nå ett avgörande i kriget eller att slå ut hela den ockuperande makten. 24

Mao Tse-tung, on Guerrilla Warfare, 12-18, Fleet Marine Force Reference Publication

24

(FMFRP) DEPARTMENT OF THE NAVY Hadquarters United States Marine Corps Washington, DC (1989) s.20-22

(13)

Mao identifierar i sin bok att det finns sex grundläggande metoder som måste följas för att lyckas med gerillakrigföring, de är följande;

Retention of the initiative; alertness; carefully planned tactical attacks in a war of strategical defense; tactical speed in a war strategically protracted; tactical operations on exterior lines in a war conducted strategically on interior lines.

Som en första punkt lyfter Mao vikten av att på olika sätt kunna ta och behålla initiativet i ett händelseförlopp. Det är enligt teorin så att i varje konflikt pågår en kamp mellan parter som vill ta initiativet och därmed äga kontroll över sin frihet att agera. När initiativet förloras kommer det leda till passivitet och blir ett recept för att förlora handlingsfrihet vilket leder till nederlag. Initiativ tas fördelaktigt med anfall mot motståndarens yttre linjer och förloras snabbt när försvar av egna inre linjer blir nödvändigt. Gerillastyrkan uppnår detta initiativ när de kan välja att dra fördel sin mindre storlek för att dra sig undan eller att slå mot utvalda delar av motståndarens styrkor. Styrkan eftersträvar att påverka fientliga sårbara delar i de bakre leden. 25

I. När fienden försvarar sig och tillräcklig kraft för att slå honom ej kan uppbådas skall gerillan skingra sig, påverka honom och sänka hans moral.

2. När gerillan är omringad av fienden skingrar den för att tillbakarycka.

3. När terrängens beskaffenhet begränsar handlingsfrihet skingrar sig gerillan.

4. När tillgången till förnödenheter begränsar handlingsalternativ skingrar sig gerillan.

5. Gerillan skingrar sig för att underlätta stora truppförflyttningar över stora områden. 26

Mao belyser även vikten av att noggrann planering skall göras för alla nivåer och storlekar på den stridande enheten. De som strider utan att planlägga för det militära samt politiska

kommer ej kunna hålla initiativet eller agera alert även om gerillan kan endast planera till en begränsad nivå då de utnyttjar situationen för att finna gynnsamma styrkeförhållanden. Planeringen innehåller samarbete med civila samt hur logistik och tillförsel av materiel skall

Tse-tung, on Guerrilla Warfare, s.100

25

Tse-tung, on Guerrilla Warfare s.102

(14)

ske. En rollfördelning skall vara tydlig för de stridande för att kunna följa uppsatt plan för striden. 27

Conduct of operations to complement those of the regular army.

Samarbetet mellan de reguljära samt gerillastyrkorna anses vara av stor vikt och delas in i tre olika nivåer i fallande ordning:

Strategiskt samarbete.

Taktiskt samarbete.

samarbete i striden.

På den strategiska nivån är det förmågan till att kunna slå i motståndarens rygg och bakre delar vilket kommer påverka dennes moral negativt och inspirera den egna

motståndsrörelsen. Detta sker på ett högt plan och blir en generell inriktning som ger gerillan ett högre syfte att strida mot utan att vara för detaljerad. 28

På en taktisk nivå ses gerillans roll som den av en stödjande för de reguljära styrkornas framgång. Nyckeln är att dra fördel av den mindre och snabbt mobila struktur som dessa enheter har för att ge fördelar till de reguljära styrkorna. Det är främst att kunna hitta svaga punkter hos fienden, identifiera bakre delar och påverka dessa för att förstora förmåga samt moral. Genom att slå ut fientliga transporter och material får de egna reguljära styrkorna ett övertag inom ett begränsat område. 29

På en lägre nivå skall gerillan kunna stödja de reguljära styrkorna inom vissa områden i striden där gerillans förmågor kan nyttjas för att frigöra egen trupp från posteringar och dylikt samt att kunna bedriva spaning mot motståndaren. De ska även eftersträva påverkan mot fientliga transporter. 30

27

Tse-tung, on Guerrilla Warfare s.105-106

28

29

(15)

The establishment of bases

För att säkra närvaro med förmåga att kunna verka mot valda delar av motståndarens militära styrkor är etablering av baser den tredje metoden på Maos lista. Baser identifieras som en nödvändighet för att kunna nå en uthållighet i en utdragen konflikt där målet är att släppa in motståndaren på djupet och låta denne sträcka ut sina styrkor tunt för att försvara tagen terräng. När fronten har flyttats till en annan plats kan sedan motståndsrörelsen agera mot den ockuperande styrkans delar som ej är till huvuddelen stridande. När motståndsrörelsen skapar en ny front mot motståndarens bakre delar kommer detta ge ett läge där ockuperande makt ständigt är låsta i strid och tvingas till allt mer drastiska åtgärder i ett försök att tygla

befolkningen. Olika typer av baser identifieras och terrängen blir av vikt för hur förflyttning sker mellan dessa olika platser där striden endast tas på platser som är fördelaktiga för den lokala gerillastyrkan. 31

A clear understanding of the relationship that exists between the attack and the defense.

Mao lägger vikt vid att förutse motståndarens handlingar som vill reagera på en grupperad gerilla med att försöka omringa dessa. Gerillan skall ta tillvara på tillfället då motståndaren sprider ut sig för att kraftsamla mot en del. Då motståndaren inte kommer ha reserver på den platsen skall full kraft användas mot den ensamma styrkan. Med detta som exempel

identifieras ett dynamiskt sätt att använda anfall och försvar för att uppnå en lokal

överlägsenhet med gynnsamma styrkeförhållanden. Den strid som förs skall ske dynamiskt för att hitta de svaga punkter som kan leda till en seger inom ett visst område. Anfall skall endast ske om segern är säker för att bibehålla stridsvärde. Tiden som den ockuperande styrkan behöver för att omorganisera skall användas för återhämtning samt ytterligare rekrytering till motståndsrörelsen. 32

The development of mobile operations.

Med utgång i en konflikt där en ockuperande makt har övertaget i den militära kvalitén på styrkor belyses här vikten av ett rörligt uppträdande. Direkta öppna konfrontationer kommer ge en fördel till den bättre bestyckade styrkan och varje chans att dra ut konflikten och

31

(16)

tillfoga den ockuperande makten små förluster blir en nyckel för att nå framgång. En strid över stor yta på många fronter kommer i slutändan gynna den lokalt etablerade gerillan. 33

Correct command.

Den strukturella skillnaden mellan de reguljära styrkorna samt gerillan sträcker sig bortom beväpning och lokalt uppträdande. För de reguljära styrkorna är ledningen centraliserad då operationer med dessa förband kräver en stor grad av samordning. För att nå full effekt med kombinerade vapen ex. infanteri samt artilleri krävs precision av samordning i tid och rum för att nå önskade mål samt undvika vådabekämpning. Gerillan uppträder på ett sätt som kräver mindre centraliserad ledning då varje enskild enhet kommer agera i ett högre syfte men med högst dynamiska tillvägagångssätt. Centraliserad ledning skulle i detta fall bli ett hinder för styrkan som snabbt måste övergå till utspridning för att undvika fiendens front. Gerillan måste kunna samarbeta med de reguljära styrkorna som finns inom operationsområdet men kommer att agera inom egen struktur i mindre utspridda grupper för att försöka slå mot fiendens mjuka och bakre delar. Genom att upprätthålla denna struktur har gerillan ingen egen bakre del eller sårbar punkt där motståndaren kan uppnå en avgörande seger. 34

2.2 Unrestricted Warfare

Den andra teorin som även kommer att behandlas är Unrestricted Warfare. Unrestricted Warfare är skriven 1999 överstarna Qiao Liang & Wang Xiangsui från det kinesiska flygvapnet. Teorin är i huvudsak en strategi för hur den nya moderna krigföringen skall bedrivas och hur den ser ut till följd av gulfkriget. Teorin visar hur mindre stater skall kunna verka mot den enda existerande Världsmakten USA. Förhållandet mellan USA som stormakt samt Kina kan liknas vid förhållandet mellan Hizbollah och Israel under andra libanonkriget där Israelerna var betydligt bättre rustade samt hade tillgång till mer personal.

Krigföring kan vara militär, den kan vara kvasi-militär eller icke-militär. Det kan vara våldshandlingar och det kan vara icke våldsamma handlingar. Det kan vara en

33

(17)

sammandrabbning mellan soldater eller mellan experter inom olika områden. Detta karaktäriserar beyond-limit warfare och skiljer det från traditionell krigföring. 35

Unrestricted Warfare uttrycks av Qiao & Wang i åtta principer som följer nedan;

Omnidirectionality

Omnidirectionality är en syn på krigföring som premierar den part som ser till helheten och ej begränsas av diverse hinder som kan uppstå vid planläggning av en konflikt. När man

observerar den kommande eller varande konflikten måste alla aspekter av krigföring räknas in. När alla aspekter räknas in kan samtliga resurser som är disponibla för parten användas för att nå satta mål. Resurserna blir således en väg att nå ett militärt mål oavsett om det är icke-militära i grunden såsom handel eller politik. 36

Synchrony

Qiao & Wang menar att historiskt så har krigföring kunnat delas in i skeden där enstaka faser efterföljer varandra och har skett i en viss ordning för att kunna nå ett slutgiltigt mål. För att nå målet i dagens krigföring anser de att dessa faser kan uppnås bäst genom synkroniserade operationer som sker parallellt med varandra. Det är inte nödvändigtvis målen som har förändrats i karaktär utan snarare förmågan att kunna nyttja samtliga tillgängliga medel samtidigt för att kunna nå samtliga mål inom en kort tidsperiod. Det som har förändrats är bland annat räckvidden som påverkan av motståndaren kan ske samt hur bearbetningen av information drastiskt har förbättrats. 37

Limited objectives

I Unrestricted Warfare återkopplas hela tiden de tillgängliga resurserna som parten kan använda för att nå en viss effekt. Effekten som avses uppnå skall enligt teorin vara

Qiao, Liang & Wang, Xiangsui, Unrestricted warfare: China's master plan to destroy

35

America, Pan American Pub., Panama City, Panama, 2002 s.207

36

America s.177-178

37

(18)

begränsade på ett sådant sätt att det är tydligt när målet är uppnått. Denna begränsning skall vara definierad inom tid och område på ett sätt som medför att medlen sedan kan vara tillgängliga till nästkommande målsättning. Målet skall vara realistiskt och med en tydlig gräns för vad som rent praktiskt skall ha genomförts för att uppdraget kan räknas som lyckat, med denna gräns undviker man fällan i att offra för stora resurser för att försöka nå ett avgörande. 38

Unlimited measures

De begränsade målsättningar som tidigare nämnts som en framgång för planläggning och genomförande av militära operationer får ej begränsa vilka medel som finns tillgängliga för utförandet. En obegränsad planläggning avseende tillgängliga resurser mot en begränsad målsättning innebär att det mest effektiva sättet att nå målet ej utesluts. 39

Asymmetry

Den övergripande målbilden är att uppnå en asymmetri för att påverka en motståndares sårbara punkter. Liknelsen här dras till bland annat gerillakrigföring där den mindre styrkan alltid söker att undvika direkt kontakt med en starkare stridande del. Påverkan kan ske mot andra typer av enheter som logistik och ledning inom det militära. Utanför det militära kan påverkan ske mot civilbefolkning eller andra icke stridande parter. Målet är att påverka motståndaren på ett psykologiskt plan där denne inte tror att den ska bli påverkad. 40

Minimal consumption

I linje med målsättningen att kunna slå mot en större och/eller bättre rustad motståndare kommer de resurser som finns att tillgå vara viktiga att optimera. För att nå målet med minst åtagande av resurser skall således följande principer följas;

1. rationalitet värderas högre än sparsamhet.

38

America s.179-180

39

America s.180-181

40

(19)

2. Storleken på allokerade resurser bestäms av vilken typ av strid som avses

3. Använd flera åtgärder för att uppnå ett mål kommer leda till mindre konsumtion. 41

Multidimensional coordination

Här menar Qiao och Wang att konceptet koordinerade attacker är ett väl belyst ämne som flera militära teorier behandlar till en viss gräns. Det som de anser saknas men som tydligt betonas i Unrestricted Warfare är integrationen av de olika sfärerna som när som helst kan bli en del av slagfältet. De koordinerade attackerna sträcker sig på det sättet bortom den

traditionella militära tänkandet och inkorporerar även den kvasi-militära samt icke-militära sfären. Arbete över alla dessa sfärer och samarbete mellan dessa olika sorters styrkor och tillgängliga medel är det som särskiljer Unrestricted Warfare. 42

Adjustment and control of the entire process

Krig är en högst dynamisk process som kan och kommer förändras på sekundbasis med dagens teknologi. För att kontrollera utkomsten så behövs kontroll över alla inspelande faktorer. Teorin säger att det är naivt att tro att händelseförloppet kommer följa en exakt förutspådd väg och därför är det vitalt med ständiga uppdateringar för att veta det senaste informationsläget. Med informationen skall handlingar och planläggning förändras för att behålla kontroll över händelserna och sedermera utkomsten. Processen kan ske mycket snabbt och organisationen måste hela tiden vara redo att fatta nya beslut samt förändras. Detta sker inom hela spektrat för krigföring, d.v.s. inom all tre sfärer. 43

2.3 Kritik och motivering

On guerilla warfare är en teori som är framtagen av Mao Tse-Tung för en specifik aktör under andra sino-japanska kriget. Den går in i specifika detaljer om hur de kinesiska

upprorsmakarna skulle agera för att lyckas i den arenan och med de förutsättningar som i

41

Americas.182-183

42

Americas.183-184

43

(20)

mitten av 1900-talet existerade på den kinesiska landsbygden. Till del talar detta mot att teorin skulle ha bäring på ett fall som utspelar sig 2006 i mellanöstern. Maos teori har dock blivit en sorts utgångspunkt för gerillakrigföring och de underliggande principerna anses kunna vara en möjlig förklaring för hur Hizbollah nådde framgång under andra libanonkriget. Maos teori anses så väl lämpad för att representera ett äldre teoretiskt perspektiv jämfört med en ny teori om hybridkrigföring.

Unrestricted Warfare är en teori som lades fram 1999 som ett tillvägagångssätt för en stat att kunna nå framgång i en konflikt mot en supermakt som här definierades som USA. Teorin är avsedd för en stat att användas i ett fullt spektrum av en konflikt där aktören använder samtliga tillgängliga medel för att uppnå satta mål. Hizbollah som organisation är väldigt skild från den Kinesiska staten som teorin använder som modell och saknar framförallt förmågan att i en fullskalig konflikt kontrollera alla aspekter av striden. Teorin kan dock likt on guerilla warfare utanför sin kontext bidra med bakomliggande meningar för att pröva en teori på fallet andra libanonkriget. unrestricted warfare respresenterar här de nya tankarna och utvecklingen inom irreguljär strid.

2.4 Operationalisering

Operationaliseringen av en teori är det sätt som gör teorin applicerbar i det specifika fallet där teorin skall prövas. För att operationalisera de valda teorierna kommer dessa att brytas ned till operationella indikatorer där de essentiella principerna definieras. De principerna skall fånga upp den bakomliggande meningen för att kunna identifiera om dessa förekommer i empirin.44

Operationaliseringen av de två teorierna har genomförts på ett sådant sätt att inledningsvis har teorierna förklarats i storhet för att sedan brytas ner i sina beståndsdelar. För On guerrilla warfare är detta sex stycken grundläggande metoder och för Unrestricted warfare är det åtta principer. Operationalisering är gjord för att ge studien ett visst fokus och se till att

definitionerna av teorin som används ej är för breda och generaliserande. De sex metoder 45

och åtta principer som diskuterats under 2.1 samt 2.2 har definierats till en eller två

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena,

44

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. s.56

George, L Alexander, Bennet, Andrew, Case Studies and Theory development in the Social

45

(21)

essentiella meningar utifrån respektive teori där det som kommer eftersökas i empirin identifierats.

Operationalisering av On Guerrilla Warfare:

* Retention of the initiative; alertness; carefully planned tactical attacks in a war of strategical defense; tactical speed in a war strategically protracted; tactical operations on exterior lines in a war conducted strategically on interior lines.

Kriterier

Operationaliserade uttryck

Ja

Nej

Retention of the initiative…*

Ta och behålla initiativ i striden

Skingras vid ofördelaktiga förhållanden Conduct of

operations to

complement those of the regular army.

Samarbete med reguljära styrkor

The establishment of bases.

Etablerande av baser i/vid lokalbefolkningen

understanding of the relationship between attack and defense

Slå mot motståndarens svaga delar

The development of mobile operations.

Prioritet av rörlighet

Correct command. Decentraliserad ledning och uppträdande i små enheter

(22)

Operationalisering av Unrestricted Warfare:

Kriterier

Operationaliserade uttryck

Ja

Nej

Omnidirectionality Kombination av militära samt icke-militära medel

Synchrony Genomförande av simultana operationer Limited objectives Begränsade målsättningar

Unlimited measures Användning av samtliga tillgängliga medel Asymmetry Slå mot motståndarens svaga delar

Minimal consumption

Begränsa användning av egna resurser för strid

Multidimensional coordination

Användning av flera aspekter av krigföring

Adjustment and control of the entire process

(23)

3. Metod

I metodkapitlet kommer de metoder som används i uppsatsen för att svara på

forskningsfrågan att förtydligas, utvecklas och motiveras. En diskussion kommer att föras om validitet och reliabilitet och forskningsetik.

3.1 Fallstudie

På den aktuella uppsatsen har en fallstudie identifierats som lämplig och därmed valts som tillvägagångssätt. En fallstudie kan innefatta många olika saker utöver en konflikt som i det aktuella fallet. Fallstudien studerar fallet i sitt specifika sammanhang.Den utforskande delen är det viktiga i fallstudien då intresset ligger i att få en ökad förståelse för teorierna och slutsatser som kan dras när dessa sätts i det specifika sammanhanget. Då två olika teorier 46

identifierats som kan vara applicerbara på fallet så kommer en teoriprövande ansats att vara lämplig för uppsatsen. Teoriprövande anses vara lämplig då uppsatsen söker att pröva hur passande de två olika teorierna är för att förklara fallet andra Libanonkriget. 47

Uppsatsen genomförs som en enfallsstudie då det specifika fallet är av intresse som lyfts under kapitel 1. Fallet står med de två olika teorierna i centrum där ytterligare fall hade inneburit en bredare stans på forskningen och inkorporerat ett skilt resultat från det som eftersträvas i denna uppsats. Med analys av endast ett fall blir därmed generaliserbarheten för uppsatsen i stort mindre än med en flerfallsstudie. Uppsatsen syftar dock till att kunna skapa en överförbarhet utifrån de två teorier som prövas för att i framtida forskning ge en inriktning på var fokus bör läggas eller vilken teori som är mest lämplig att använda sig utav.48

3.2 kvalitativ textanalys

Uppsatsen kommer genomföras som en kvalitativ textanalys för att hitta de implicita och underliggande meningarna som finns i de båda teorierna samt empirin. En kvalitativ ansats kommer att möjliggöra att de behandlade teorierna Unrestricted warfare samt On guerilla warfare kan operationaliseras på ett sätt där teorierna ej blir begränsade för att de använder sig av olika och möjligtvis ovanliga uttryck för att sända ett visst budskap. En

Johannesen, A., Tufte P. A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:

46

Liber s. 56

George, Bennet, Case Studies and Theory development in the Social Sciences s.75

47

Johannesen, Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 73-74

(24)

framgångsfaktor för att korrekt nyttja metoden är att värdera den text som teoretikerna framställt och bryta ner denna till deras faktiska värde i sammanhanget. 49

Den kvalitativa ansatsen står ej utan svagheter och gör det enligt sin design svårare att objektivt ställa upp för att observera teori och empiri. Där de kvantitativa metoderna behandlar de skrivna orden utan att påverka dessa med den egna förförståelsen eller egen tolkning blir det ett mer objektivt sätt att framställa resultat. Den kvantitativa metoden riskerar dock att på grund av denna frihet från tolkningsvärden från forskaren att missa väsentliga delar av empirin eller teorin för att de valda kodorden ej matchar. Avvägningen i det specifika fallet är gjord på det sätt att teorierna samt empirin bedöms vara språkligt och ideologiskt annorlunda från varandra och därmed fångar en kvalitativ ansats upp den bakomliggande meningen som en kvantitativ ansats skulle missa. Det är även motiverat för studien att använda en kvalitativ ansats då fallet som behandlas endast är ett till antal där det prioriteras en djupare förståelse för det enskilda fallet jämfört med ett översiktligt och generaliserbart resultat. 50

3.3 Validitet och Reliabilitet

Validiteten av den data som används är beroende på de val som har gjorts för att föra samman Teorin med empirin. Operationalisering av teorierna har gjorts enligt en tolkning av de

bakomliggande värden som teorierna faktiskt representerar för att i så stor utsträckning som möjligt få en hög validitet i begreppen och tillse att korrekt data mäts. Validiteten vid 51

användning av Hizbollahs doktrin som empiri motiveras med att det är den ideologiska och teoretiska aspekten av krigföringen som är av intresse för undersökningen.

Reliabiliteten avgörs av hur tillvägagångssättet för insamling av data sker samt bearbetningen av densamma. I denna uppsats så kommer datan i huvudsak bestå av en väl avgränsad doktrin som därefter utvecklas för att kunna koppla in teorin i analysen. doktrinen anses ha hög reliabilitet då den är identifierad i flera källor där samtliga har varit identiska. 52

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson,Towns, & Wängnerud, Metodpraktikan : Konsten Att

49

Studera Samhälle, Individ Och Marknad. s. 35

Johannesen, Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s.67-70

50

Johannesen, Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 47-48

51

Johannesen, Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod s. 28-29

(25)

3.4 Forskningsetik

Uppsatsen har endast behandlat öppna källor som är tillgängliga via bibliotek, som försvarsmaktens egen litteratur eller via internet. Information har behandlats med ett källkritiskt tankesätt och en inriktning på att vara så objektiv som möjligt. Då en kvalitativ studie har genomförts kommer delar av teorier och empiri kopplas genom egen uppfattning, författaren har eftersträvat att vara öppen avseende delar som är påverkade av egen tolkning och implikationer detta kan få på resultatet. 53

Johannesen, Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 55

(26)

4. Empiri

I kapitlet Empiri kommer den empiri som har använts för uppsatsen att lyftas fram och diskuteras. en diskussion om källkritik kommer att föras.

En överliggande sammanfattning av fallet andra Libanonkriget kommer att göras för att ge en kontext för läsaren att få en grund för att förstå fallet samt visa var författaren har kommit till slutsatser angående teoriernas koppling till empirin. Därefter kommer Hizbollahs doktrin att 54

utvecklas.

4.1 Empirisk bakgrund 4.1.1 Material och källkritik

Materialet som används i empirin är i främsta hand två källor som beskriver det andra libanonkriget utifrån ett kronologiskt händelseförlopp samt en doktrin för hur Hizbollah skulle agera i konflikten.

Fördelen av att använda Hizbollahs doktrin är att empirin är transparent och det är tydligt var det kommer ifrån. Det medger att mindre egen tolkning behöver göras utifrån en text där saker kan förbises eller feltolkas. Nackdelen med begränsning till doktrinen är att den förklarar teoretiskt hur de skulle agera och behöver inte nödvändigtvis fullt ut förklara hur Hizbollah faktiskt agerade. Det visar i huvudsak vad ledningen ville få ut från sina stridande parter, visar ej hur ledningen i sig agerade och tänkte när de planerade sin krigföring.

De fyra kriterier som ingår i källkritik är äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Kriterierna kan förstärka eller försvaga materialets trovärdighet beroende på om och till vilken grad de uppfylls. Äkthetskriteriet innebär att materialet faktiskt är det som det utger sig för att vara och är trovärdigt samt stämmer överens med de tidsangivelser som är skrivna. Äktheten hos de använda källorna anses vara hög då verken är erkända som riktiga och författarna är väl dokumenterade. Samtidskriteriet ser till den tid som har passerat mellan en händelse har inträffat och nedtecknats där fakta kan glömmas eller förloras. I detta fallet upplevs ej samtid som ett problem då fallet ligger relativt nära i tid och de källor som använts är skrivna närmre konflikten. Tendenskriteriet ser till källornas tendenser och kan vara

tillhörighet till organisationer eller personliga anknytningar. Beroendekriteriet är relevant ur

(27)

innehållet och källors oberoende d.v.s. att inte lägga in egna värderingar och uppfattningar som kan påverka objektiviteten. Det som ur ett källkritiskt perspektiv har varit problematiskt är att majoriteten av tillgängliga källor är skrivna ur en Israelisk synvinkel. Som en del av konflikten kan tendenser och beroende ifrågasättas från dessa källor. För att minimera risken av att använda felaktig information har triangulering på de nyttjade källorna genomförts för att kontrollera påståenden mot vartannat. 55

En ytterligare källkritisk aspekt är att förförståelsen hos författaren påverkar hur olika källor uppfattas och värderas under forskningen. En generell tendens är att vikt läggs hos de källor som talar för den uppfattning eller narrativ som författaren går in med eller utvecklar under forskningens gång. Samtidigt kan de ha en motsatt effekt på de källor som talar mot den uppfattning som författaren har och leder till att viktningen av dessa källor blir lägre och mindre signifikanta. Författaren till uppsatsen har ingen koppling till berörda parter eller 56

konflikt men med ett arbete inom en västerländsk försvarsmakt kan det påverka förförståelsen av hur teorier samt empiri uppfattas.

4.2 Bakgrund

1948 förklarade sig Israel självständiga, landet skulle dock snabbt behöva kämpa för att bibehålla den statusen när en koalition av närliggande och angränsande länder förklarade krig. Israelerna segrade i konflikten som slutade i vapenstillestånd men konflikten var långt ifrån över i alla parters tycke. Flertalet konflikter har sedan dess utspelats i området där grannen Libanon i norr har haft en stor inblandning. 1982 var Palestine Liberation Organization en aktör som utfört en rad olika militära handlingar mot den unga men

krigserfarna staten Israel. Israelerna valde att med militär förmåga gå in i södra Libanon för att upprätthålla en buffert mot dessa attacker. Zonen var under Israelisk kontroll med hjälp av södra Libanesiska armén även då dessa systematiskt utsattes för angrepp från Hizbollah.

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson,Towns, & Wängnerud, Metodpraktikan : Konsten Att

55

Studera Samhälle, Individ Och Marknad. s. 288-296

(28)

Hizbollah lyckades med hjälp av yttre politiska påtryckningar få sin vilja igenom och Israel lämnade Libanon år 2000.57

4.3 Andra libanonkriget 4.3.1 Kidnappningen

Händelsen som skulle sätta igång konflikten inträffade den 12 juli vid en postering benämnd milepost 105. Under skydd av mörkret förflyttade sig vad som bedömts vara ett 20tal

individer från Hizbollah över gränsen in i Israel.58Dagen efter använde Hizbollahsoldaterna sig utav pansarvärn samt en improviserad sprängladdning (IED) för att genomföra ett eldöverfall på en Israelisk patrull. Av de Israeliska soldaterna som blev utsatta för anfallet skadades fyra stycken och tre dog på plats. Hizbollah valde att ta tillfället då soldaterna var satta ur stridbart skick för att föra med sig två av de skadade Israelerna tillbaka in i

Libanon.59

När nyheterna om de försvunna Israeliska soldaterna nådde upp i hierarkin kunde

stridsvagnar i beredskap rulla in i Libanon. En av stridsvagnarna gick under framryckningen på ännu en IED vilket ledde till att räddningsaktioner försöktes. Resultatet var att ytterligare sex Israeliska soldaters liv varav stridsvagnens besättning på fyra förlorades i situationen. Israel övergick till att använda sina flygkrafter för att genomföra bombning av infrastruktur som misstänktes skulle nyttjas för Hizbollahs framryckningar in i Libanon. 60

4.3.2 Hizbollah slår mot fartyget INS Hanit

Israels högsta ledning befinner sig under press på att ta fram handlingsalternativ för att slå tillbaka mot angreppet från norr. Planering för ett liknande anfall fanns i form av svar via luftmakt och markinvasion. Den kombinerade förmågan av lufträder mot strategisk viktiga mål som möjliggör en markinvasion var ett scenario som var tänkbart. Beslutet togs istället att markinvasionen skulle utebli och att endast luftkrafterna behövdes för att påverka Hizbollahs ledning och organisation till den grad att de skulle försvinna ut från södra

Iver Gabrielsen, The evolution of Hezbollah’s strategy and military performance, s.266-269

57

Harel, Amos & Issacharoff, Avi: 34 DAYS. New York: Palgrave Macmillan, 2009. s. 3

58

Matthews, M, Matt. 2008. We were caught unprepared: The 2006 Hezbollah-Israeli War.

59

U.S. Army Combined Arms Center Combat Studies Institute. s. 34

Matthews We were caught unprepared: The 2006 Hezbollah-Israeli War, s. 36

(29)

Libanon. Under natten användes således Israels luftmakt för att i kombination med indirekt eld slå ut vad de trodde var hela Hizbollahs arsenal av långräckviddiga raketer.61

Den Israeliska ledningen blev snart varse om att konflikten inte var över när Hizbollah den 14e juli träffade en Israelisk korvett med ett avancerat robotsystem. Korvetten tog skador men kunde förflyttas till hamn med de fyra dödsfall som orsakades av roboten. Israelerna var överraskade av den tekniken som Hizbollah besatte då de inte räknade med att Hizbollah hade denna förmåga. 62

4.3.3 Striderna i Maroun a-Ras & Bint Jbeil

Israeliska försvarsmakten valde att fortsatt förlita sig på de lufträder som genomfördes mot strategiska mål i Libanon och valde att stryka den markinvasion som fanns planerad innan konflikten tog sin början. Istället för en markinvasion skulle markstyrkorna genomföra räder in i Libanesiskt territorium för att uppnå en slags moralisk seger. 63

Israel gick in med markstyrkor mot en by som heter Maroun a-Ras den 17e juli och en snabb seger förväntades mot de dåligt förberedda, utrustade och övade Hizbollahstyrkorna men israelerna hade igen underskattat motståndet som Hizbollah skulle uppbåda. 64

Motståndet i byn var överväldigande för de Israeliska styrkorna som led förluster och tvingades kalla in förstärkning för att inte bli avskurna 65

Hizbollah stred från väl förbereda stridsställningar och det krävdes förstärkning i form av mekaniserade förband samt understöd från andra funktioner för att Israelerna skulle kunna vända striden. Efter två dygns strider lyckades Israelerna driva ut Hizbollah från byn men betalade med tunga förluster i personal och materiel där flertalet stridsvagnar förstördes. 66

Matthews We were caught unprepared: The 2006 Hezbollah-Israeli War., s. 37

61

62

63

64

Harel & Issacharoff 34 DAYS. s. 132

65

(30)

Den 26e juli genomfördes en räd mot nästa mål som var staden Bint Jbeil norr om Maroun a-Ras. Hizbollah hade med ca 250 stridande genomfört goda försvarsförberedelser inför den kommande striden och nyttjade den lokala kännedomen vid sin planering. 67

Israeliska styrkors anfall in i staden möttes av kombinerad eld då Hizbollah använde sig av indirekt och direktriktad eld, minor och pansarvärn. Förlusterna blev tunga för israelerna vars anfall blev stillastående när de försökte ta hand om egna förluster. 68

Hizbollah valde att dra sig ur den lyckade eldstriden för att undvika fler egna förluster och för den Israeliska styrkan blev kraftmätningen i staden ett nederlag och de lyckades aldrig helt och hållet rensa staden på motståndare. 69

4.3.4 Hizbollahs raketattacker

Hizbollah hade under den mångåriga till större del lågintensiva konflikten med Israel lärt sig mycket om sin motståndare och deras tillvägagångssätt för väpnad strid. Luftburna attacker mot de egna grupperingarna förutspåddes och påverkan mot den Israeliska befolkningen sågs som central för att lyckas uppnå verkan. De libanesiska krigarna skulle påverka grannlandet utan att behöva exponera sig genom att korsa gränsen och byggde ett nätverk av

avfyrningsplatser för raketartilleri. 70

Avfyrningsplatserna kunde snabbt döljas för de israeliska bombflygen och kunde opereras av mindre grupper med tillgång till skydd i anslutning till platsen. Dessa platser kunde vara 71 72

samgrupperade med bunkrar eller förvaras i och vid privata hem. En del av Hizbollahs medlemmar kunde avfyra större typer av raketer från påbyggnader på den egna bostaden. 73

67

68

69

70

Biddle, Stephen D. & Friedman, Jeffrey A, The 2006 Lebanon campaign and the future of

71

warfare: implications for army and defense policy, s. 65

72

(31)

Under konflikten fick Hizbollah en stor påverkan med dessa raketer på den civila befolkningen där 42 dog, 4262 erhöll fysiska skador och 2773 behandlades för psykiska påföljder. 74

4.3.6 Eldupphör och Krigets avslut

Israelerna fortsatte att öka sin styrketillväxt i södra Libanon samt gränsområdet där strider fortfarande pågick mellan parterna. Israel hade misslyckats med sin ambition att snabbt avgöra kriget med hjälp av luftmakt och nu hade FN beslutat om eldupphör som skulle avsluta konflikten i området. Israelerna gjorde en sista ansats att påverka Hizbollahs grupperingar men möttes av hårt motstånd och fick därmed räkna med ytterligare förluster. Hizbollah använde den sista tiden fram till FN:s resolution trädde i kraft till att utöka avfyrandet av raketer mot Israel. 75

Konflikten nådde ett vapenstillestånd och sidorna räknade in sina förluster, 120 Israeliska soldater omkom utöver de civila offer från Hizbollahs artillerield. På Hizbollahs sida var siffrorna betydligt mer oklara med uppskattningar på 250-800 stridande döda. 76

4.4 Hizbollahs doktrin

Hizbollah tog fram en egen slags doktrin eller riktlinjer för hur deras krigföring skulle få den största möjliga effekten på den Israeliska styrkan samt den Israeliska civilbefolkningen. 77

1. Avoid the strong, attack the weak—attack and withdrawal!

Hizbollahs första regel för hur deras krigföring skall bedrivas är en tydlig strävan efter asymmetri där motståndarens starka delar skall undvikas för att istället kunna slå mot utsatta eller kritiska delar.

2. Protecting our fighters is more important than causing enemy casualties!

74

Matthews We were caught unprepared: The 2006 Hezbollah-Israeli War., s. 52-56

75

Johnson, David E. "The Second Lebanon War." In Hard Fighting: Israel in Lebanon and

76

Gaza, 9-94. Santa Monica, CA; Arlington, VA; Pittsburgh, PA: RAND Corporation, 2011. s. 78

Ehud Ya’ari, ‘Hizballah: 13 Principles of Warfare’, The Jerusalem Report,

77

(32)

De egna styrkorna är begränsade och således värderar Hizbollah förmågan att undvika bekämpning högre än verkan mot fienden.

3. Strike only when success is assured!

Tillfällen att påverka motståndaren skall värderas och endast när framgång var säker skulle Hizbollahs stridande agera.

4. Surprise is essential to success. If you are spotted, you have failed!

För Hizbollah som använde mindre avancerad utrustning och generellt stred på kortare avstånd var överraskning av stor vikt för att diktera villkoren för striden.

5. Don’t get into a set-piece battle. Slip away like smoke, before the enemy can drive home his advantage!

Hizbollahs styrka låg i deras snabba tillslag för att därefter skingras i den lokala befolkningen.

6. Attaining the goal demands patience, in order to discover the enemy’s weak points!

Motståndaren studerades för att identifiera svaga eller kritiska delar, dessa skulle sedan rapporteras upp i kedjan.

7. Keep moving; avoid formation of a front line!

Rörligheten för de stridande var av absolut vikt då Israelerna med tillgång till luftunderstöd och indirekt eld hade god förmåga att bekämpa punktmål.

8. Keep the enemy on constant alert, at the front and in the rear!

Rädslan för bakhåll och påverkan på civilbefolkningen saktade ner Israeliska styrkor och kostade motståndaren i tid såväl som moral.

9. The road to the great victory passes through thousands of small victories!

Hizbollah saknade förmågan att vinna mot Israeliska styrkor i ett avgörande slag men kunde påverka motståndaren med många enstaka förluster.

(33)

Genom att ignorera det styrkeövertag som Israel på pappret hade över Hizbollah kunde moralen att fortsätta strida vidhållas och höjas över tid.

11. The media has innumerable guns whose hits are like bullets. Use them in the battle!

Opinionen och påverkansoperationer värderades högt för den libanesiska organisationen som använde var tillfälle för att sprida valda budskap, kritik om motståndaren eller egna

framgångar via media.

12. The population is a treasure—nurture it!

Hizbollah använde lokalbefolkningen för att smälta in i omgivningen men även för att säkra tillgång till förnödenheter.

13. Hurt the enemy and then stop before he abandons restraint!

Små förluster som orsakades på motståndaren var värdefulla och när målen hade uppnåtts skulle Hizbollah dra sig tillbaka för att ta upp striden vid senare tillfälle.

5. Analys

Hizbollahs tretton punkter har jämförts med de operationaliserade uttrycken från unrestricted warfare och on guerilla warfare för att se på vilka punkter teorierna överensstämmer med doktrinen. Där Hizbollahs doktrin anses överensstämma med operationaliserade uttryck kommer dessa att skrivas, där ingen tydlig sådan koppling finns kommer det stå i/a (icke applicerbart).

1. Avoid the strong, attack the weak—attack and withdrawal!

On guerilla warfare: slå mot motståndarens svaga delar

Unrestricted warfare: slå mot motståndarens svaga delar

On guerilla warfare: Skingras vid ofördelaktiga förhållanden

Unrestricted warfare: Begränsa egna resurser

(34)

On guerilla warfare: i/a

Unrestricted warfare: i/a

4. Surprise is essential to success. If you are spotted, you have failed!

On guerilla warfare: Skingras vid ofördelaktiga förhållanden

Unrestricted warfare: Begränsade målsättningar

6. Attaining the goal demands patience, in order to discover the enemy’s weak points!

On guerilla warfare: slå mot motståndarens svaga delar

Unrestricted warfare: slå mot motståndarens svaga delar

On guerilla warfare: Prioritet av rörlighet, Skingras vid ofördelaktiga förhållanden

8. Keep the enemy on constant alert, at the front and in the rear!

On guerilla warfare: Ta och behålla initiativet

Unrestricted warfare: Begränsade målsättningar

10. Keep up the morale of the fighters; avoid notions of the enemy’s superiority!

(35)

11. The media has innumerable guns whose hits are like bullets. Use them in the battle!

Unrestricted warfare: Användning av samtliga tillgängliga medel

12. The population is a treasure—nurture it!

On guerilla warfare: Etablerande av baser i/vid lokalbefolkningen

Unrestricted warfare: Användning av samtliga tillgängliga resurser

(36)

5.1 resultat av analys

Resultat för teori On guerilla warfare;

Kriterier

Operationaliserade

uttryck

Ja

Nej

Retention of the initiative…*

Ta och behålla initiativ i striden

Skingras vid ofördelaktiga förhållanden

8. Keep the enemy on constant alert, at the front and in the rear! Conduct of

operations to

complement those of the regular army.

Samarbete med reguljära styrkor X The establishment of bases. Etablerande av baser i/ vid lokalbefolkningen

12. The population is a treasure —nurture it!

understanding of the relationship between attack and defense

slå mot motståndarens svaga delar

1. Avoid the strong, attack the weak—attack and

withdrawal!

6. Attaining the goal demands patience, in order to discover the enemy’s weak points! The development of

mobile operations.

prioritet av rörlighet 7. Keep moving; avoid formation of a front line!

(37)

* Retention of the initiative; alertness; carefully planned tactical attacks in a war of

strategical defense; tactical speed in a war strategically protracted; tactical operations on exterior lines in a war conducted strategically on interior lines.