I
N T E R N A T I O N E L L AH
A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPINGE s t l a n d s o c h R y s s l a n d s i n t e r
-n a t i o -n e l l a p o s i t i o -n
- konflikten gällande förflyttningen av den sovjetiska bronsstatyn i Tallinn
Filosofie kandidat uppsats inom statsvetenskap
Författare: Marie Vaadre
Handledare: Mikael Sandberg
Framläggningsdatum 25 januari 2008 Jönköping januari 2008
Bachelor’s Thesis in Political science
Title: Estonia’s and Russia’s international position – the conflict concern-ing the removal of the soviet bronze statue in Tallinn
Author: Marie Vaadre
Tutor: Mikael Sandberg
Date: 2008-01-25
Subject terms: international relations, internationalism, Estonia, Russia, bronze statue, liberalism, realism, small states
Abstract
During the spring 2007 Estonia and Russia collided in the biggest international conflict among themselves since the break up of the Soviet Union. The conflict concerned about the issue of Estonia’s removal of a soviet bronze statue from central Tallinn to a garden of honour, due to Estonia thought that the statue represented oppression. Chaos developed in Tallinn with disturbances and plunder. The relations between Estonia and Russia became very strained, as Russia considered the movement of the statue wrong. This thesis has examined how the two parties have handled this international conflict through measure how international they are from an official perspective. An examination has been made to see how well the two nations follow the official perspective in a real case. To be able to measure internationalism, a model by Kjell Goldmann has been used, where the idealistic internationalist should follow a certain pat-tern; outward-looking, universalism, coexistence-orientated, moderate. The re-sult showed that Estonia follows the idealistic international pattern owing to a well developed cooperation and membership in international organizations. While Russia ended up in the opposite side, the non internationalist pattern, due to difficulties with cooperation and too much inward looking approach towards the own country.
Kandidat uppsats inom statsvetenskap
Titel: Estlands och Rysslands internationella position – konflikten gällan-de förflyttningen av gällan-den sovjetiska bronsstatyn i Tallinn
Författare: Marie Vaadre
Handledare: Mikael Sandberg
Datum: 2008-01-25
Ämnesord internationella relationer, internationalism, Estland, Ryssland, bronsstaty, liberalism, realism, småstater.
Sammanfattning
Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv. För att sedan studera om de handlade i en internationell konflikt utifrån den offici-ella bilden. För att kunna mäta internationalism har en modell av Kjell Goldmann använts, där den idealistiske internationalisten skall vara enligt följande mönster; utåtsträvande, universell, samarbetsorienterad och mode-rat. Resultatet visade att Estland följer det idealistiska internationella mönst-ret tack vare ett mycket utvecklat samarbete och medlemskap i olika inter-nationella organisationer. Medan Ryssland hamnade på motsatt icke idealis-tisk internationalisidealis-tisk sida på grund av svårigheter för internationella sam-arbeten och för mycket inåtsträvan till det egna landet.
Akronymer och förkortningar
BNP Bruttonationalprodukten
CSCE Commission on Security and Cooperation in Europe
DVI Disaster Victim Identification
EU Europeiska Unionen
FN Förenta Nationerna
FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
INTERPOL International Criminal Police Organization
NATO North Atlantic Treaty Organization
NGO Non Government Organisation
PCA Partnership and Cooperation Agreement
Innehåll
1
Introduktion... 1
1.1 Syfte ...2
1.2 Frågor...2
1.3 Avgränsningar ...2
1.4 Metod och upplägg...3
1.5 Källor och material...5
1.6 Tidigare forskning...6
1.7 Disposition av uppsatsen ...6
2
Teori... 8
2.1 Internationella relationer...8
2.2 Det internationella konceptet, internationalism...10
2.3 Realismen vs Liberalismen ...12
2.4 Småstater i världspolitiken ...13
3
Den internationella positionen ... 15
3.1 Estland som internationell aktör ...15
3.2 Rysslands som internationell aktör...17
4
Det Internationella spelet ... 20
4.1 Estlands beslut att flytta bronsstatyn ...20
4.2 Estlands internationella säkerhetsposition ...21
4.3 Rysslands motreaktion gentemot flytten av bronsstatyn ...22
5
Analys ... 25
5.1 Estlands internationella position ur ett officiellt perspektiv...25
5.2 Rysslands internationella position ur ett officiellt perspektiv...27
5.3 Hur väl den officiella internationella positionen stämmer överens med verkligheten när Estland och Ryssland möts i en konflikt...29
5.4 Varför Estland flyttade bronsstatyn 2007 och inte i samband med självständigheten 1991...30
Referenslista... 32
Figurer... 34
Figur 1: Den internationella modellen ...11
Figur 2: Estlands officiella internationella position ...27
Figur 3: Rysslands officiella internationella position...28
Bilaga: Gravarna under befrielsemonumentet ... 35
Befrielsemonumentet- bronsstatyn ...38
1 Introduktion
Våren 2007 beslutade Estlands regering att flytta ett sovjetiskt krigsmonument i centrala Tallinn till en krigskyrkogård. Uppståndelsen blev stor, då detta beslut skapade en stark motreaktion bland de ryska anhöriga som hade sina släktingar begravda under statyn; ryska soldater som hade stupat under Sovjetockupationen av Estland. Beslutet väckte inte bara starka känslor hos de anhöriga, utan även hos den ryska minoriteten i Estland och i Kreml1, Moskva. För Estland symboliserade denna staty förtryck. Motivet för flytten löd enligt följande uttalanden av Estlands premiärminister, Andrus Ansip:
”Regeringens syfte med flytten av bronsstatyn är att förhindra Estland från att stegvis falla under rysk kontroll.”2
Uppståndelsen blev kaotisk, Tallinn invaderades av protesterande människor, både för och emot förflyttningen. Statyn spärrades av och vaktades av polis dygnet runt. Slagord på gator skreks ”SSSR forever” och situationen blev kaotisk. Affärer, caféer och bostäder plundra-des, medan hundratals civila frivilligt ingick i en ordningsutbildning för att hjälpa polisen att rädda staden. Människor avråddes från att röra sig i centrala Tallinn på kvälls och nattetid och all alkoholförsäljning förbjöds. En människa skottskadades och dog.3
Oroligheterna fanns inte bara bland folken på gatorna utan skapade även en konflikt mellan staterna Estland och Ryssland. Den största internationella konflikten mellan de båda par-terna sedan Sovjetunionens sönderfall. Estland ansåg sig ha full rätt som suverän stat att flytta statyer inom landets gränser, medan Ryssland genom hot, ockupation av den estniska ambassaden i Moskva och förbrytelse av internationell lagstiftning gjorde allt för att visa sitt missnöje med beslutet.
För att försöka förstå varför de båda länderna agerade som de gjorde i denna konflikt är det intressant att studera hur de i grunden försöker vara internationella. Då det tidigare har gjorts studier om enbart internationella konflikter, deras uppkomst orsak och lösning, är det av stort intresse att undersöka något annorlunda; graden av internationalism hos en
1 Basen för den ryska regeringen
2 Estlands regerings hemsida, utrikespolitik (2007, okt 20, Tid:10:20) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=6875 ( 2007, översatt. Tallinn)
tör ur en officiell synvinkel och om de lever upp till det i verklig handling, i detta fall kon-fliktsituationen i samband med flytten av bronsstatyn. Enligt statsvetaren Kjell Goldmann kan en stat uppträda som en ”idealistisk internationalist” om denne följer vissa val och mönster.4 Hur väl följer då Estland respektive Ryssland dessa idealistiska mönster? Uppfyl-ler de kraven för att vara idealistiska internationalister?
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att mäta och undersöka hur internationella Estland respektive Ryssland är med hjälp av Goldmanns internationella modell. Detta för att sedan undersöka hur dessa två länder agerar i en verklig internationell konflikt i förhållande till hur interna-tionella de har uppgett sig att vara officiellt.
1.2 Frågor
• Är Estland respektive Ryssland ”idealistiska internationalister” i Goldmanns me-ning?
• Hur väl stämmer den officiella bilden av internationalism överens med verkligheten i Estland respektive Ryssland när de möts i en internationell konflikt?
• Varför valde Estland att flytta denna sovjetiska bronsstaty just 2007 och inte i sam-band med självständigheten 1991?
1.3 Avgränsningar
För att mäta hur internationella stater egentligen är gentemot vad de uppger sig att vara har två stater studerats, Estland och Ryssland i ett verkligt internationellt fall. Studien har av-gränsats till just detta fall och inga andra internationella konflikter mellan dessa två parter har analyserats. Då det inte har varit konflikter av detta slag mellan Ryssland och Estland efter de båda staterna blev självständiga. Därmed är det också extra intressant att analysera hur det har gått internationellt för de båda före detta Sovjetrepublikerna efter Sovjetunio-nens fall. Hur de reagerar mot varandra och hur de hanterar den internationella situationen.
4 För en idealistisk internationalist krävs enligt Goldman att denne är: utåtsträvande, universell,
samarbetes-orienterad och moderat. (Goldmann, Kjell. The logic of internationalism.Routledge, London and New York. 1994. s 3)
1.4 Metod och upplägg
Metoden som har använts i denna uppsats har varit en kvalitativt fokuserande jämförelse-studie mellan Estland och Ryssland. Med syfte att undersöka hur internationella dessa län-der är ur ett officiellt perspektiv samt hur de agerar i en internationell konflikt. Det första grundläggande steget i studien var att göra en deskriptiv studie för att kunna vidga perspek-tiven och studera relevanta skeenden och företeelser. Perspekperspek-tiven har vidgats genom att ha läst utrikespolitisk fakta om Estland och Ryssland i böcker, på Internet och i forsknings-rapporter. Från den utrikespolitiska informationen har relevanta variabler, så som medlem-skap i olika internationella organisationer, allianser med andra länder, säkerhetspolitik, och den egna strävan efter att vara internationell valts ut för att undersöka om det har haft be-tydelse för den officiella internationella bilden av respektive land. Därefter har ett interna-tionellt fall valts ut, konflikten om Estlands beslut att flytta ett Sovjetiskt krigsmonument, för att se hur länderna verkligen agerar i en internationell konfliktsituation.
För att kunna mäta eller förklara hur internationalistiskt ett land agerar har en operationali-sering av en teori gjorts, en ”idealistisk internationell modell” av statsvetaren Kjell Gold-mann.5
Validiteten och den omedelbara validiteten, i dessa träddiagrams analyser och genom hela uppsatsen har varit hög då man verkligen undersöker det man avser att undersöka. Detta tack vare att det i uppsatsen genom källkritik har använts så oberoende fakta som möjligt för att undersöka graden av internationalism i ett land. T.ex. har rysk utrikespolitik stude-rats via statliga rapporter från Sverige, och vissa delar av den estniska utrikespolitiken har studerats genom icke ursprungliga estniska källor. Den omedelbara validiteten hade där-emot varit låg om t.ex. alla källor var hämtade från ett och samma ställe.
Reliabiliteten i själva utrikespolitiska fakta har varit hög för att de fakta som hämtats från icke estniska eller ryska källor har kunnat jämföras med ungefär samma text beskrivning i respektive länder. Detta för att se om man kommer fram till samma textresultat i t.ex. både en svensk källa om Estland och i en estnisk källa om Estland.
Reliabiliteten generellt, alltså hur man mäter det man avser att mäta kan också vara hög. Då man hade kunnat göra denna undersökning enbart utifrån Goldmanns träddiagram eller
enbart utifrån teorin realism vs liberalism, och resultatet hade ändå ha blivit densamma. Detta därför att Goldmann förespråkade att en” idealistisk internationalist” skall följa mönstret utåtsträvande, universell, samarbetesorienterad och moderat. Samma sak före-språkar också den liberala inriktningen inom internationell teori om hur en ”idealistisk in-ternationalist” bör vara. Den utåtsrävande termen ersätts av liberalisten med, positiv syn på den mänskliga naturen och en övertygelse om att rationella principer kan tillämpas på in-ternationella relationer. Den universelle termen blir av liberalisten lika med tron på ett samhälle som fungerar globalt. Samarbetes orienterade termen ur liberalistens synvinkel blir att man skall kunna korsa handel mellan gränser och att människor skall kunna utveckla kontakter med varandra, institutionella organisationer som t.ex. FN ska skapa samman-hang. Och den sista termen moderat är motsvarande hos liberalisten balans mellan den egna inrikes och utrikes politiken.
Likadant kan man jämföra den andra sidan av Goldmanns träddiagram gentemot Realis-men och upptäcka att de faktiskt förespråkar i princip samma sak. Den icke idealistiske in-ternationella aktören agerar enligt Goldmann genom följande mönster; ickeutåtsträvande partikularistisk, konfliktorienterad, och radikal. Ickeutåtsträvande för realisten är lika med att det egna välbefinnandet spelar en viktig roll i konkurrerande relationer med andra. Ter-men partikularistisk är lika med för realisten att sitta i ledar positionen och ha en manöver och försprångsposition. Konfliktorienterande begreppet i Realismens träddiagram är att in-ternationella organisationer, individer, NGO:s har mindre betydelse eller ingen betydelse alls. Begreppet radikal är för realisten avskräcknings politik vilket innebär att man försöker hindra den andre parten som man är i konflikt med genom att injaga olika former av fruk-tan eller hot.
Därefter har det undersökts om Estland respektive Ryssland uppträder enligt den officiella bilden som framkommit genom Goldmanns modell i ett empiriskt internationellt fall, bronsstaty konflikten. Sedan har ytterligare en operationalisering av två olika slags interna-tionella teorier gjorts; Realism vs Liberalsim, för att bättre förstå varför Estland och Ryss-land agerade som de gjorde i denna konflikt. Begreppet småstater i världen har också un-dersökts för att förstå staten Estlands agerande.
Genom undersökningen har det också framkommit att den oberoende variabeln, den som förväntas påverka andra variabler är ”den officiella bilden av internationalsim” enligt
Gold-mann”. Den påverkar den beroende variabeln ” Hur Estlands respektive Rysslands interna-tionella officiella position ser ut”.
1.5 Källor och material
För den teoretiska delen har fyra böcker använts Introduction to International Relations- Theories
and approaches av R. Jackson och G. Sorensen, där en överblick av internationella relationer
har studerats, Att förstå internationella konflikter av J. Nye, därifrån har Realism och Liberalism studerats, och ur den tredje boken Small States in World Politics- Explaining Foreign Policy
Beha-viour av J. Hey, har småstater i världspolitiken undersökts. Den sista och fjärde boken The logic of internationalism av Kjell Goldmann är den viktigaste då hans internationella modell har
använts för att kunna besvara frågeställningarna
Sedan har utrikespolitiken i Estland respektive Ryssland studerats. För den estniska utri-kespolitiken har två oberoende källor, alltså icke estniska källor studerats, boken The Baltic
States: Estonia, Latvia and Lithuania av D. Smith, och information från den svenska
regering-en om estnisk utrikespolitik. Detta för att sedan undersöka om man kunde finna snarlik in-formation som bekräftade den funna inin-formationen och om man kunde utveckla det ännu mer via den estniska regeringens hemsida.
Den Ryska utrikespolitiken har studerats på liknande sätt, genom oberoende källor, en bok av M. McAuley, Russia’s politics of uncertainty och sedan en rapport, Russia-EU Extemal Security
Relations: Russian Policy and Perception från FOI- totalförsvarets forskningsinstitut.
Europa-kommissionens Internet hemsida har också använts för att kontrollera överrensstämmelsen av fakta. Estlands säkerhetspolitik har också specifikt studerats från Estlands utrikesmini-sterium och ett utdrag av National Security Concept of the Republic of Estonia
Själva informationen om avsnittet för konflikten om bronsstaty är bland annat från en rap-port NASHA Prada, NASHE Delo: The Mobilization of the Nashi Generation in Contemporary
Russia från The University of North Carolina at Chapel Hill. Och frånSocial Science Research
Council (SSRC), vissa delar är även från den estniska regeringens arkiv på Internet.
Som en bilaga finns också en rapport i en sammanfattad form från det estniska utrikesde-partementet Common grave for and a memorial to Red Army soldiers on Tõnismägi, Tallinn. Detta för att bättre förstå historiken om bronsstatyn och varför flytten av den väckte så starka känslor.
Egentligen inte relevant för själva analysen av uppsatsen, men dock mycket viktig för att förstå bakomliggande orsaker av flytten.
1.6 Tidigare
forskning
Uppsatsen är en vidareutveckling av tidigare forskning, då ingen exakt liknande forskning har hittats, t.ex. rapporten: Russia-EU Extemal Security Relations: Russian Policy and Perceptions, från FOI- totalförsvarets forskningsinstitut, har hjälpt till att förstå delar av den officiella internationella bilden av Ryssland för att sedan kunna göra en analys av hur internationell Ryssland är. National Security Concept of the Republic of Estonia från Estlands utrikesdeparte-ment har hjälpt till att förstå säkerheten och betydelsen av ett medlemskap i internationella organisationer, och därför klargjort den internationella positionen.
Rapporten Common grave for and a memorial to Red Army soldiers on Tõnismägi, Tallinn är i dock bara en bilaga, men beskriver anledningen till flytten av bronsstatyn, och därmed ger den en bakgrundsbild.
1.7 Disposition av uppsatsen
Uppsatsen inleds med en överblick av grunderna för internationella relationer för att inleda läsaren i ämnet. Därefter presenteras Kjell Goldmanns internationella modell för hur den ”idealistiske internationalisten” bör agera. Detta för att kunna analysera hur internationella Estland respektive Ryssland är. För att bättre förstå resultatet; hur internationella de båda parterna är utifrån Goldmanns modell i ett verkligt fall, presenteras ett kapitel om interna-tionella konflikter där två olika teorier, Realism och Liberalism får mötas. Sedan beskrivs ocskå hur småstater specifikt agerar i utrikespolitik.
Sedan förklaras hur den officiella bilden av Estland respektive Ryssland ser ut genom att presentera dem som internationella aktörer och undersöka deras aktivitet på den interna-tionella arenan.
Därefter förklaras hur själva konfliktsituationen med Ryssland började och varför man val-de att flytta bronsstatyn. Estlands internationella säkerhetsposition redogörs ockå då val-det kan vara en av orsakerna till flytten.
I kontrast till det undersöks hur Ryssland reagerade mot beslutet och vilka aktioner de genomförde i konflikten.
Slutligen analyseras hur internationella Estland respektive Ryssland var utifrån Goldmanns modell. Och sedan testas de resultatet om det stämmer överrens med hur de båda parterna agerade i bronsstaty konflikten.
2 Teori
Detta kapitel har delats upp i fyra olika avsnitt. Första avsnittet ger en överblick av vad som kan definieras som internationella relationer och vilka grundläggande värderingar som dessa relationer innefattar. Andra avsnittet presenterar en internationell modell av Kjell Gold-mann för att förklara hur den idealistiske internationalisten bör agera. Tredje avsnittet be-skriver en teori om Realism vs. Liberalism för att kunna undersöka hur väl den officiella in-ternationella bilden av Estland respektive Ryssland stämmer in på verkligheten. Fjärde och avslutande avsnittet förklarar varför småstater har fått en mer betydande roll inom interna-tionell politik.
2.1 Internationella
relationer
Idag sker internationella relationer mellan stater, dock har staterna inte alltid varit självstän-diga. Under flera århundraden har det funnits världsherravälde, där en enda regering kon-trollerat vissa delar av världen, t.ex. Spanien på 1500-talet, Frankrike på 1600-talet eller det Brittiska herraväldet under 1800-talet som sträckte sig i över stora delar av världen. En an-nan typ av organisationsform av världen har varit feodalism som uppkom efter det romers-ka kejsardömets fall. Individer fick då förpliktelser gentemot en herreman, adelsman eller t.ex. biskopen. Det har också funnit ett anarkiskt statssystem som en form av världspolitik, detta har då bestått av väl sammanhållna stater dock utan något högre styre över sig.6 T.ex. det antika Greklands statsstater eller Machiavellis Italien på 1400-talet. 7
Efter den Westfaliska freden 1648 kunde man konstatera att den suveräna avgränsade sta-ten blev den dominerande typen av internationell organisation. Det som vi idag definierar som internationell politik sker mellan aktörer som inte har en gemensam suverän, alltså där det inte finns en härskare över aktörerna; ofta kallad anarki. Varje aktör får klara sig själv bäst de kan. I en stat finns det klara och tydliga juridiska och politiska lagar och överens-kommelser. I princip måste staten följa lagar som denne har satt upp inrikes, men gällande det internationella systemet finns istället ett konkurrerande rättssystem och inga tvångsme-del. Ingen internationell polis som kan upprätthålla lagarna. Det internationella systemet är mönstret av relationer mellan stater. Utifrån ett geografiskt läge kan man också förutsäga
6 Nye, Jr. Joseph S. Att förstå internationella konflikter. Pearson Education, 2007. s 15 7 Ibid. s 16
vissa sidor av staters beteende som ingår i ett internationellt system. Ofta uppstår konflikter med de närmaste grannarna. 8
I dag ser världen annorlunda ut och nästan all världens befolkning på jorden är medborgare av en stat. För mer än en halv miljard människor som bor i industriländer i väst Europa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan är grundsäkerhet och välfärd något man tar för givet, och ibland kan det vara något direkt förordnat av den staten man tillhör. Men för andra människor som inte bor i dessa områden och som består av några miljarder är grundsäkerhet och välfärd inte något självklart. Det kan handla om skydd, rättshandhavan-de, övervakning och andra civila tillstånd av minimal säkerhet. Internationella relationer handlar därför om att bättre förstå hur människor ombesörjs, eller inte, med de grund-läggande värderingarna av säkerhet, frihet, ordning, rättvisa och välfärd.9
Enligt den traditionella synen är staterna de enda betydande internationella aktörerna, och bara de stora staterna räknas. Men detta synsätt har förändrats radikalt, år 1945 fanns det ca 50 stater i världen och i början av 2000-talet hade staterna fyr fördubblats. Även stora mul-tinationella företag som icke-statliga aktörer har börjat spela en mer betydande roll. 10 En stat kan definieras som ett gränsat territorium med en permanent befolkning och en su-verän regering som är konstitutionellt oberoende av alla främmande regeringar, helt enkelt en oberoende, suverän aktör. Tillsammans bildar dessa stater ett globalt internationellt stats system. Stater påverkas av varandra vilket innebär att det är viktigt att finna olika lösningar för att kunna samarbeta, forma ett stats system. Fullständig isolering är ingen alternativ lös-ning. Internationella relationer går ut på att studera konsekvenserna av dessa relationer.11 En stat är skyldig att försäkra grundvärderingarna i en stat, grundvärderingar som tidigare nämnts. Folk antar att stater ska och borde prioritera säkerhet högt, vilket involverar skydd av medborgare både när det gäller interna och externa hot. Dock lever vi i en värld av
8 Nye, Jr. Joseph S. s 54
9 Jackson , Robert & Sorensen, George. Introduction to International Relations- Theories and approaches. Oxford
uni-versity press, 2007. s XII
10Nye, Jr. Joseph S. s 30
många stater som är beväpnade till en viss grad. Dessa stater kan då både försvara och hota folks säkerhet, en paradox som kallas för ”säkerhetsdilemmat”.12
De flesta stater är vänligt inriktade, icke-hotfulla och fredsälskande. Dock finns det vissa stater som är aggressiva och det finns ingen världs regering som hindrar dem. Detta medför ett grundproblem av stats systemet: nationell säkerhet. För att lösa det problemet använder de flesta stater militära resurser. 13
2.2 Det internationella konceptet, internationalism
För att bättre kunna svara på frågan om eller till vilken grad Estland och Ryssland är inter-nationella, har en modell av statsvetaren Kjell Goldmann tillämpats, där han tolkat termen internationalism och redogör för hur den optimala internationella aktören skulle agera i en internationell miljö. För att analysera graden av internationalism kan man placera in de två aktörerna med hjälp av fakta utifrån hur de agerat i den internationella konflikten om bronsstatyn. Och hur väl de följer grunderna inom tidigare presenterad teori om interna-tionella relationer.
Goldmann förespråkar i huvudsak ett internationellt program om fred och säkerhet, som kan uppnås med hjälp av ökad internationell lag, organisation, utbyte och kommunikation mellan stater. 14
Till att börja med menar Goldmann att en politisk åsikt i huvudsak kan vara inåtsträvande eller i huvudsak utåtsträvande med fokus på det egna landet eller världen som utgångs-punkt. För att kunna ha denna politiska uppfattning, åsikten – tron, ett program eller en ideologi och för att betraktas som internationalist, är det självklart att man måste vara utåt-strävande enligt Goldmann. En utåtutåt-strävande uppfattning kan i sin tur vara partikularistisk eller universell. Syfte för partikularisten är att främja det egna landets intressen och för den universelle är det att förstå världen och hur det kan bli universellt tillämpad. Enligt Gold-mann är det självklart att man som sann internationalist väljer den universella linjen, som i sin tur kan delas upp i två inriktningar, konflikt- eller samarbetsorienterad. Goldmann me-nar att skillnaden mellan dessa två har att göra med fred och säkerhet. I en samarbetes
12 Jackson , Robert & Sorensen, George. s 3 13 Ibid. s 3
enterad universell inriktning är syftet att lösa problemen internationell fred och säkerhet, medan det i en konfliktorienterad universell inriktning är av vikt att lösa andra problem, t.ex. rättvisa eller jämställdhet. Goldmann menar att det är viktigt att notera att den kon-fliktorienterade inriktningen är mer ”rättfram”, medan den samarbetesorienterade inrikt-ningen medför en dualism för att få slut på krig och för att bevara freden.15
Samarbetsorienterad internationalism kan utvecklas olika enligt Goldmann. Han hänvisar till Herz, som inom det internationella konceptet skiljer mellan moderat internationalism och radikal internationalism. Herz menar att det först nämnda har som målsättning en värld där stater kvarstår som grundläggande enheter, där stater är självbestämmande och demokratiska, och där konflikter kan klaras upp med hjälp av förhandling, förlikning och tillämpning av internationell lag i kontext av ökad kontakt och samarbete. Den radikala in-ternationalismen vill däremot ersätta självständiga stater med en världsregering.16
Figur 1: Den internationella modellen Politisk åsikt Inåtsträvande utåtsträvande Partikularistisk Universell Konfliktorienterad Samarbetesorienterad Radikal Moderat Källa: Goldmann 17 15 Goldmann, Kjell. s 3 16 Ibid. s 4 17 Ibid. s 3
2.3 Realismen vs Liberalismen
Ett sätt att förklara internationell politik är genom den pessimistiske realismen och den op-timistiska liberalismen. Dessa två har sitt ursprung från två skilda åsikter om hur ett natur-tillstånd måste vara. Hobbes sammanfattade sin levnadstid under 1600-talet, då inbördes-krig, otrygghet och kampen för överlevnad stod i fokus som ett krigstillstånd. Ett århund-rade senare menade John Locke, i ett mer stabilare England att detta naturtillstånd inte be-höver vara hopplöst. Han menade att människor ändå kunde totts brist av gemensam härskare utveckla band och kontakter sinsemellan.18
Realismen är den teori som har varit mest dominerande inom internationell politik. Stater-na är då de främsta aktörerStater-na och krig samt våld kärnproblemen. För realisten är statssy-stemet anarkistiskt, t.ex. president Nixon försökte föra en realistisk utrikespolitik genom att maximera USA:s makt och minimera andra staters möjlighet att äventyra den egna säkerhe-ten. 19
För realisten spelar det egna välbefinnandet en viktig roll i konkurrerande relationer med andra. Realisterna strävar efter att sitta i ledarpositionen. I internationella relationer med andra förväntar sig realisten att ha manövern och ha en försprångs position. Viktigaste är att ha makt över andra och att undvika att själv bli dominerad. Realistens internationella re-lationer sker mellan stater. Internationella organisationer, individer, NGO:s har mindre be-tydelse eller ingen bebe-tydelse alls. Internationella relationer för realisten går ut på en makt-kamp mellan stormakterna, eftersom det främst är stormakterna som är realister. 20
Realisten förespråkar också en avskräcknings politik vilket innebär att man försöker hindra den andre parten som man är i konflikt med genom att injaga olika former av fruktan eller hot. Under t.ex. kalla kriget använde sig USA respektive Sovjetunionen avskräckningsteori gällande respektive kärnvapenarsenal. Kärnvapenhoten var ett sätt att avskräcka den andre från att skaffa sig ett övertag och därigenom rubba maktbalansen. 21
18 Nye, Jr. Joseph S. 15 19 Ibid. s 17
20 Jackson , Robert & Sorensen, George. s 60 21 Nye, Jr. Joseph S. s 154
Den andra teorin är Liberalismen som har sitt ursprung b.la. hos tänkare som Montesquieu och Immanuel Kant. Liberalisterna har en positiv syn på den mänskliga naturen och har en övertygelse om att rationella principer kan tillämpas på internationella relationer. 22 För li-beralisten är ett samhälle som fungerar globalt vid sidan av staterna av vikt, därför att det då delvis avgör staternas handlingsramar. Syftet är att man skall kunna korsa handel mellan gränser och att människor skall kunna utveckla kontakter med varandra, institutionella or-ganisationer som t.ex. FN ska skapa sammanhang. Den kritik som Liberalerna för mot rea-listerna är att rearea-listerna ser på stater som stora klot som då och då stöter till varandra för att påverka maktbalansen. Men utöver detta anser liberalisterna att förutom kloten så finns det faktiskt ett verkligt internationellt samhälle, där människor har kontakter över gränser-na. Medan realisterna har en överdriven tro om skillnad mellan inrikes och utrikes politik enigt liberalerna. 23
2.4 Småstater i världspolitiken
Det internationella systemet har under de senaste åren genomgått en fundamental föränd-ring, där småstater har fått en betydande roll inom internationell politik. I de flesta fall är småstater försäkrade genom att organisationer som EU och NATO har gett dem rättsligt och diplomatiskt stöd. 24 Det finns tre olika varianter om hur en småstat kan definieras; mikrostater med mindre än en miljon invånare, små stater i Västeuropa, och småstater i den så kallade i tredje världen. Små stater behöver inte alltid återkopplas med småskaliga poli-tiska system, liten behöver inte automatiskt betyda sårbarhet i på den internationella are-nan.25
Teoretiskt är en stat liten om folket och dess institutioner definierar sig själva som små, el-ler när staten inte kan uppnå säkerhet genom sina egna resurser.26 Trotts detta har små sta-ter en större tendens än stora stasta-ter att uppträda riskfyllt. Små stasta-ter har mindre diploma-tiska informations resurser och riskerar därför hamna i riskfyllda aktioner. Dock besitter
22 Nye, Jr. Joseph S. s 98 23 Ibid. s 18
24 Hey. Jeanne A.K. Small States in World Politics- Explaining Foreign Policy Behaviour. Lynne Rienner Publishers,
Colorado. 2003. s 1
25 Ibid. s 2 26 Ibid. s 3
vissa småstater ett ägande av ”attraktiv makt” vilket menas med att de kan utnyttja deras betydelse för andra t.ex. större länder på ett sätt som förhöjer deras utrikespolitiska fram-gång. Vissa stormakter eller organisationer ger mer skydd åt vissa småstater än andra.27 Småstater tenderar att lita på större supermakter för resurser, skydd och allianser. De ten-derar också på att vara neutrala. 28
27 Hey. Jeanne A.K. s 4 28 Ibid. s 6
3
Den internationella positionen
I detta kapitel förklaras i två avsnitt om hur Estland respektive Ryssland agerar som inter-nationella aktörer. Vilka interinter-nationella organisationer de är medlemmar av, hur de interna-tionella kontakterna ser ut och vad de strävar efter i den internainterna-tionella arenan.
3.1 Estland som internationell aktör
”För estländarna betyder frihet något mycket speciellt. För oss betyder frihet rättigheter att bestämma över vår framtid, rättighet att själva få bestämma – såväl politiskt som ekonomiskt. Vi vet, vad det innebär att leva utan frihet. Och vi vet, att frihet inte är självklar. Som fri är det svårt att mäta frihet.” – Andrus Ansip.29
Estland var den första staten bland de före detta Sovjetstaterna som började förhandla om ett eventuellt medlemskap i den Europeiska Unionen redan 1988. 30 Efter Estlands själv-ständighet 20 augusti 1991 började landet snabbt etablera sig på den internationella arenan genom att den 17 september samma år gå med i FN.31 Några månader senare gick Estland också med i CSCE, och året därpå undertecknades ett handels och ekonomiskt avtal med EU. Redan 1994 var Estland med i NATO:s fredsprogram och stärkte därmed sin interna-tionella försvars position. 32 Den 1 april 2004 blev Estland fullständiga medlemmar av NATO och samma år den 1 maj fullständiga medlemmar av EU. 33
Sedan Estland blev självständigt har man satsat mycket på de internationella relationerna med NATO och den egna säkerhets och försvarspolitiken. Under 2006 har man avsatt 1,76 % av BNP till försvaret och man har som avsikt att öka den till 2 % för 2010 främst i syfte
29Estlands regerings hemsida, inrikespolitik (2007, okt 07, Tid:10:17) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=2757&op=arhiiv&year=2007&month=4, http://www.valitsus.ee/?id=2853 ( 2007, översatt. Tallinn)
30 Smith, David. J. The Baltic States: Estonia, Latvia and Lithuania. Routledge, 2002. s IX 31 Ibid. s XIV
32 Ibid. s XV
33 Sveriges regering, utrikespolitik. (2008, jan 4, Tid: 17.05 ) [www dokument] URL
för fredsbevarande styrkor. Estland ser medlemskapet i NATO som mycket viktig och man har haft och har mindre fredsbevarande styrkor i både Afghanistan, Irak och Balkan. 34 Estland har också andra mycket viktiga internationella kontakter med USA, b.la. har Hoo-verinstitutet, (Stanford University) i Kalifornien i åratal arkiverat och bevarat en unik kol-lektion av unika historiska dokument gällande Estland och Baltikum. Dokument från andra världskriget, efterkrigstiden, Estlands självständighets period under tidigt 1900-tal samt ma-terial från diverse olika Estniska diplomater. USA har haft en mycket betydande roll gent-emot den estniska befolkningen då de under ockupations åren förde ”En icke erkännande politik” av Sovjet republiken Estland. 35
Trotts att Estland varit bakom stängda dörrar under Sovjets stränga hand har friheten i lan-det haft en markabel utveckling. Enligt organisationen Reportrar utan gränser senaste un-dersökning om pressfriheten i världen är situationen i Europa och i Estland stabil. Estland är rankad på en tredje plats efter Norge och Island som en av världens mest pressfriaste länder. Och enligt Hertiage Foundations ekonomiskfrihets index är Estland rankad på 12:e plats i världen. 36
Därmed är frågan om hur en före detta Sovjetrepublik lyckades bli en av världens friaste stater med en av världens friaste ekonomi oundviklig?
Naturligtvis var fullständig isolering inget alternativ för Estland, precis som det inte är nå-got alternativ för den internationelle aktören. Efter självständigheten var Estland fast beslu-ten om att man snabbt skulle etablera sig på den internationella arenan och bygga upp lan-det med hjälp av internationella relationer. Istället för att försöka kämpa emot globalise-ringen öppnade Estland sin marknad för omvärlden, med en tillåtelse för utländska firmor att komma och konkurrera. Detta medförde en omstrukturering av marknaden och åter-koppling med väst.37
34 Sveriges regering, utrikespolitik. (2008, jan 4, Tid: 17.05 ) [www dokument] URL
http://www.sweden.gov.se/sb/d/5472/a/42478
35Estlands regerings hemsida, inrikespolitik (2007, okt 07, Tid:10:17) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=2757&op=arhiiv&year=2007&month=4, http://www.valitsus.ee/?id=2853 ( 2007, översatt. Tallinn)
36 Ibid. 37 Ibid.
Professor Razeen Sally vid London School of Economics och doktor Magnus Feldman vid Harvard University menar att Estland strategi blev ekvivalent med det stora internationella företaget Nike och dess strategi - JUST DO IT.38
Dock har de internationella relationerna med omvärlden inte alltid blivit som man tänkt sig. Under 1990-talet stoppade Ryssland Estland från den ryska marknaden med dubbeltullar. Detta ledde det till att man i Estland började leta efter andra internationella utvägar och det var då som omstruktureringen av marknaden började. Det var då som den Estniska mark-naden började blicka utåt mot Norden och Europa. Idag, 2007, sker 72 % av Estlands han-del med EU länder, och inte mer än 11 % med Ryssland. Innan andra världskriget var Est-land rent ekonomiskt på samma nivå som FinEst-land, och tack vare hårt arbete börjar man nu sakta men säker komma i kapp de förlorade och förstörda åren som ockupationen av Ryss-land innebar. 39
3.2 Rysslands som internationell aktör
Efter Sovjetunionens upphörande 1991 blickade inte Ryssland ut mot världen med en hunger efter internationalisering. Istället försökte medlemmar av kommunistparitet att be-vara partiet och den rådande ordningen in i det sista, vilket dock misslyckades.40 Detta led-de till en radikal förändring, båled-de politiskt och ekonomiskt. I Moskva talaled-de led-det Jeltsinledda styret om en framtid för Ryssland som suverän, en del av världsmarknaden, och de demo-kratiska staterna. Dock hade Ryssland ett annat utgångsläge än många av de andra länder som Ryssland ockuperat, de var länder redan innan Ryssland kom. Men vad var Ryssland egentligen? Självständigheten medförde en förlust av det imperium som man byggt upp och förvirring över hur landet nu skulle styras när det bara har funnits en makt. 41 Ryssland var ekonomiskt bankrutt och med lite inflytande i det forna Sovjet staterna, en situation som naturligtvis var förödmjukande och svår att acceptera. Speciellt när en stormakt nu var tvungen att ta emot hjälp från väst. Under de senaste 15-åren har Ryssland försökt att
38Estlands regerings hemsida, inrikespolitik (2007, okt 07, Tid:10:17) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=2757&op=arhiiv&year=2007&month=4, http://www.valitsus.ee/?id=2853 ( 2007, översatt. Tallinn)
39 Ibid.
40 McAuley, Mary. Russia’s politics of uncertainty. Cambridge University press, 1997. s 2 41 Ibid. s 4
pa en post-sovjetisk identitet och försökt att hitta en ny position i världen, vilket dock har varit mycket svårt.42
Efter 1989 var folket fria att agera, kräva, begära deras representanter ansvariga, vilket var ovanligt både för de styrande och de styrda.43 Ryssland insåg tidigt hur man kunde dra nyt-ta av den internationella diplomatiska spelarenan för att stärka sin egen makt. Som suverän stat, kunde Ryssland använda sin arme för att t.ex. kontrollera och ockupera den autonoma delstaten Tjetjenien 1994. För knappast kunde väl Ryssland acceptera en autonom, obero-ende delstat inom sitt eget territorium och ännu mindre att Tjetjenien vägrade skriva under Federations avtalet. 44
Rysslands internationella relationer med resten av Europa har alltsedan självständigheten varit komplicerad. En tvetydig inriktning har hållits, där man ena stunden har strävat efter integration samtidigt som man är mycket mån om sin egen överhöghet. Ryssland strävar ef-ter att förbli en självständig makt som samarbetar med EU på lika villkor, men som också strävar efter att utvecklingen i landet skall ske i enighet med landets historia och intressen. Att helt överlåta Ryssland för mottagande av de Europeiska influenserna, värderingarna och normerna är än så länge för känsligt. Och EU:s mål att främja demokrati i Ryssland uppfattas som oacceptabel och förödmjukande45
Trots motstridiga internationella relationer har Ryssland och EU ändå skrivit under ett samarbetsavtal 1997, Partnership and Cooperation Agreement (PCA), detta för att kunna föra en politisk dialog och ett samarbete som båda parter stävar efter officiellt.46
Rysslands utrikespolitik har också förändrats mot en annan inriktning efter Sovjetunions fall; den är inte inspirerad av ideologi längre. Det handlar snarare om nationella intressen; rivalitet med väst och integrationen in i det. Denna nya policyn var en reaktion av Putin på Jeltsins ganska oorganiserade utrikes politik. Då Putin i början av 2000-talet visste att
42 Andeman, K. Frisell Hagström, E. Vendi Pallin C. Russia-EU Extemal Security Relations: Russian Policy and
Per-ceptions. Stockholm: FOI-totalförsvarets forskningsinstitut. Rapport nr FOI-R—2243—SE. 2007. s
43 McAuley, Mary. s 5 44 Ibid. s 10
45 Andeman, K. Frisell Hagström, E. Vendi Pallin C. s 9
46Europakommissionen (2007, dec 10 , Tid:10:17) [www dokument]. URL
http://ec.europa.eu/comm/external_relations/russia/Summit17_25-05-06/council_press_release_eu-russia_summit.pdf (översatt, 2007)
land inte skulle ha något större inflytande på den internationella arenan blev det ingen upp-ståndelse kring vissa internationella händelser. T.ex. utvidgningen av NATO i före detta östblocket, Ryssland skulle inte ha vunnit någonting på att förhindra det.47
Putin har också genom diverse avtal och överenskommelser försökt att utveckla olika in-strument för att förhindra att USA eller NATO kan ha möjlighet att ta för stor makt. Di-rekt efter Sovjetunionens sönderfall fanns en viss oro att USA skulle vara den dominerande makten i världen som influerade internationella händelser och att en motpol skulle saknas. Detta innebar att Ryssland undertecknade ”The Security Concept of 2000 ” för att säkra sin internationella position till en viss grad på papper i alla fall. 48
Rysslands iver över att internationellt bli accepterad som en stormakts nation av Washing-ton är mycket viktigt för nationen, besluten i WashingWashing-ton kommer på ett eller annat sätt att påverka Moskva och Ryssland. Därför ar goda relationer med USA av vikt, inklusive NATO och deras medlemsländer. 49
Ett annat kort som Ryssland spelar med internationellt är Kina. Ryssland är väl medveten om att relationer med Kina har implikationer inte bara för EU:s energipolitik utan även sä-kerhetspolitik gällande Nordkorea och Iran.50
47 Andeman, K. Frisell Hagström, E. Vendi Pallin C. 48 Ibid. s 30
49 Ibid. s 37 50 Ibid. s 39
4
Det Internationella spelet
I detta kapitel beskrivs det internationella spelet mellan Estland och Ryssland som en följd av förflyttningen av bronsstatyn. Det första avsnittet handlar om varför och hur Estland flyttade statyn. Därefter följer ett avsnitt om Estlands internationella säkerhetsposition för att bättre förstå landets säkerhet och dess aktioner. Det tredje avsnittet beskriver hur ryss-land agerade i en motreaktion gälryss-lande bronsstaty förflyttningen.
4.1 Estlands beslut att flytta bronsstatyn
Då det har varit stor osäkerhet kring massgraven under bronsstatyn på Tõnismägi i Tallinn beslutade Estlands regering att göra en radikal utredning. Gräva upp graven, identifiera kvarlevorna och flytta dem tillsammans med frihetsmonumentet till Tallinns krigskyrko-gård. Detta för att utreda hur många och vilka som egentligen var begravda där.
Försvarsdepartementet meddelade också i ett tidigt skede av omflyttningen att ombegrav-ningen av offren och omplaceringen av gravstenen (befrielse monumentet) från centrum till ett mer passande område, militär krigskyrgogården var i full överensstämmelse med inter-nationell lag, och den lagstiftningen av republiken Estland och dennes moraliska och krist-na värderingar.51
Förberedelserna för själva utförandet av flytten började på morgonen den 26 april. Schema-lagda procedurer för arkeologiska utgrävningar och identifieringar gjordes för att senare göra en positiv identifiering för de eventuellt begravda och deras exakta antal. Identifika-tionen utfördes av Disaster Victim Identification (DVI) utvecklat av interpol.52
Då det officiellt tidigare har uttalats av Sovjet unionen att de begravda var soldater från den Sovjetiska Armen blev uppståndelsen av Estlands beslut stor i Ryssland. Och en konflikt si-tuation var svår att undvika då Ryssland starkt motsatte sig Estlands beslut med olika
51Estlands regerings hemsida, försvarsdepartementet (2007,dec12,Tid:15:27) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=6722 (2007, översatt. Tallinn)
52Estlands regerings hemsida, försvarsdepartementet (2007,dec12,Tid:16:15) [www dokument]. URL
mer av hot. Dock började den massiva kampanjen mot Estland inte i samband med detta den, 26 april utan redan mer än ett halvår tidigare. 53
Ryssland tog inte staten Estland på allvar fram till den 26 april, de trodde att Estland hur som helst skulle ge efter för Rysslands krav och hot. Ryssland har haft och har tron om att de kan störta eller befria Estland när de vill. Exakt samma konflikt situation kunde ha upp-stått i liknande beslut som Estland har tagit och varit medveten om att Ryssland ogillat, men Ryssland valde att agera just i denna situation. För fem år sedan var det få ryssar som kände intresse för befrielse monumentet. Och det är först nu när Ryssland insett att de för-lorat makten över den före detta sovjetstaten Estland som Ryssland försökt återskapa sin maktposition genom krav och hot.54
T.ex. påstår professor Rein Taagepera att ”Ryssland inte längre är trovärdig ”. Främst för de internationella aktioner som de genomfört i samband med denna konflikt. Därmed tror Taagepera att denna internationella konflikt förändrar kanske även Estlands trovärdighet till något positivt.55
Enligt det officiella uttalandet av regeringen så var beslutet att flytta befrielse monumentet till krigskyrkogården inte avsiktligt av för att såra den ryska delen av befolkningen. Utan snarare för att förhindra Estland från att falla under rysk kontroll såsom den sovjetvänliga plan som Ryssland har haft och har avser och där ett spel i brickan var befrielse monumen-tet. Beslutet om förflyttningen fick också stöd av riksdagen, det var långtifrån ett beslut av en enskild person eller ett visst parti. Dock är premiärminister Ansip och dennes regering dem som bär ansvar för efterföljande händelser, som plundring och kaos som beslutet medförde. 56
4.2 Estlands internationella säkerhetsposition
Estland har stått beredd att flytta denna bronsstaty ända sedan 2004 då ett medlemskap i NATO och EU var ett faktum. Estlands nationella säkerhets policy är att bevara Estlands
53Estlands regerings hemsida, försvarsdepartementet (2007,dec12,Tid:16:15) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=6642 ( 2007, översatt. Tallinn)
54 Ibid. 55 Ibid. 56 Ibid.
självständighet, suveränitet, territoriella integritet, konstitutionell ordning och offentlig sä-kerhet. Estlands nationella säkerhet är direkt kopplat med utvecklingen gällande den inter-nationella säkerheten. Medlemskap i både NATO och EU ger Estland möjlighet för en unik historisk nationell säkerhet och garanterar att Estland kan uppfylla de säkerhets mål som är uppsatta.57. Parallellt med multilaterala säkerhets samarbeten inom NATO, partner-skap med USA och andra allierade ger Estland ett mycket avgörande skydd.58
Det största hotet som Estland ser framför sig är ”okontrollerade utvecklingar i världen och internationella kriser. Det ökande antalet möjligheter för oförutsedda hot kommer att vara en ny säkerhets utmaning. 59 Estland anser att risk för krig kommer att vara lika med noll i den Baltiska regionen, en attack mot något medlemsland av NATO vore osannolikt.60
4.3 Rysslands motreaktion gentemot flytten av bronsstatyn
Flytten av befrielse monumentet väckte starka känslor i Ryssland, då det där ansågs att denna process och handling var ett hot och en förödmjukelse. För att visa sin maktposition utförde Ryssland en rad olika angrepp mot Estland.
EU:s ordförande hade förmedlat en delegation från den ryska Duman till Estland för att förmedla, det enda kravet från rysslands sida var en begäran av avgång för den sittande re-geringen, då dessa krav inte uppfylldes vägrades också samarbete eller dialog.61
Den ökade aggregationen gentemot Estland verkar ha varit ett politiskt syfte. Demonstra-tionerna och upploppen kan ha varit ett försök att få Estland att framstå som ond inför resten av Europa och därmed ett försök att framhäva den egna positionen. Ryssland ankla-gade Estland för att vara en ond fascist stat.62
57 National Security Concept of the Republic of Estonia. Tallinn. Foreign Ministry. 2004. s 3 58 Ibid. s 4
59 Ibid. s 5 60 Ibid. s 6
61Estlands regerings hemsida, utrikesdepartementet (2007,dec11,Tid:11:17) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=6725 ( 2007, översatt. Tallinn)
62 SSRC, Social Science Research Council. (2007, Jan 20,Tid:11:50) [www dokument]. URL
Samtidigt utfördes också en ockupering av ungdomsorganisationen ”Nashi” mot Estlands ambassad i Moskva, vilket också var den byggnad där personalen bodde. I och med en presskonferens i ambassaden attackerades ambassadören Marina Kaljurand fysiskt av per-soner ur ungdomsorganisationen. Efter attacken belägrade Nashi byggnaden och tillfånga-tog medarbetarna i ambassaden eftersom detta också var deras bostad, under flera dagar kunde ingen komma in eller ut. Den estniska flaggan revs sönder, brändes och ett mini-mum grad av skydd utfärdades av den ryska militären för att skydda området kring ambas-saden.63 Nashis mobilisering av ambassaden var i hög utsträckning ifrågasättande då denna gärning starkt bröt mot internationella överenskommelser. Nashi har ömsesidiga, dock in-officiella relationer med staten Ryssland. Det har framkommit att Nashi hade monetära re-surser sponsrade av staten Ryssland, detta så länge Nashis och statens intressen överrens-tämde.64
Då hoten och gärningarna började spåra ur började också omvärlden reagera. Den 2 maj 2007 uttryckte förbundskanslern av Tyskland Dr Angela Merkel sitt stöd för Estland med respekt för dess relationer med ryssland. Merkel uttryckte sin oro för den dåvarande situa-tionen i Moskva och lovade att EU skulle göra allt som stod i makt för att få ryssland att följa internationella diplomatiska överenskommelser. Merkel menade att Ryssland måste förstå att de är förpliktigade att försäkra säkerheten för diplomater, inkluderat ambassadö-rer och dess medarbetare. 65
Även Finlands premiärminister Matti Vahanen och utrikesminister Ikka Kanerva uttryckte Finlands fullständiga stöd av staten Estland genom sin resa till Tallinn. Han menade på att Rysslands beteende mot Estland är i mycket allvarlig konflikt med Wienkonventionen, då Ryssland inte är kapabel till att försäkra diplomaters säkerhet.66
63Estlands regerings hemsida, (2007,dec11,Tid:12:32) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=6749 Estlands regerings hemsida ( 2007, översatt. Tallinn)
64Buchacek, Douglas Robert. NASHA Prada, NASHE Delo: The Mobilization of the Nashi Generation in
Contem-porary Russia. The University of North Carolina at Chapel Hill, University centre for International studies, NO 7. (Spring 2006) s 55
65Estlands regerings hemsida, utrikesdepartementet (2007,dec14,Tid:12:14) [www dokument]. URL
http://www.valitsus.ee/?id=6748 ( 2007, översatt. Tallinn)
66Estlands regerings hemsida, utrikesdepartementet (2007,dec14,Tid:11:24) [www dokument]. URL
Dock när Ryssland inte fick den förväntade effekten av sina gärningar och dåd, att deras maktposition skulle stärkas, utförde man något oväntat - Cyber- attacker mot regeringens och Presidentens hemsidor samt nätverk. Terrordåd med syfte att virtuellt såra och attacke-ra det Estniska styret. Först var dessa attacker anonyma och Ryssland tillkännagav inte att det kom från dem. Men när utredningar gjordes kunde man finna IP adresser som kunde identifiera specifika datorer och personer ifrån den ryska regeringens organ, inkluderat ad-ministrationen under den Ryska Presidenten. 67
Detta var inte bara en attack mot Estland utan mot hela den Europeiska Unionen. Ryssland kunde lugnt räkna med att relationerna mellan EU och Ryssland nu skulle vara mycket komplicerade. 68
67SSRC, Social Science Research Council. (2007, Jan 20,Tid:11:50) [www dokument]. URL
http://www.ssrc.org/features/estonia061807/
5 Analys
I följande kapitel analyseras i två avsnitt för hur den officiella internationella positionen ser ut för Estland och för Ryssland. I det första avsnittet (5.1) om Estland diskuteras vilka va-riabler som kan vara orsaken för Estlands officiella internationella position, därefter görs en slutsats i samma avsnitt med hjälp av Goldmanns internationella modell. Likadant görs i nästa avsnitt (5.2) fast då gällande Ryssland.
I avsnittet (5.3) om hur väl den officiella internationella positionen stämmer överens med verkligheten för de båda länderna, diskuteras och dras det slutsatser i samma avsnitt för en bättre förståelse. I det avslutande avsnittet (5.4) görs en slutsats om varför Estland förflyt-tade bronsstatyn 2007 och inte i samband med självständigheten 1991.
5.1 Estlands internationella position ur ett officiellt perspektiv
Som ett ockuperat land med förbud om att förhandla med andra länder förutom de sovjet-stater som man var ockuperad tillsammans med kan det vara svårt att vara internationell. Tots detta började Estland redan 1988, under sovjettiden, blicka ut mot Europa och den internationella arenan, under mycket omständliga förhållanden skedde en viss förhandling om att en dag bli del av den Europeiska Unionen.
Enligt Goldmanns idealistiska internationella modell för hur en mönster internationalist skall agera, började Estland som internationell aktör enligt Goldmann utomordentligt. Den politiska åsikten, strävan efter EU, Europa, världen är lika med att man har just världen som utgångspunkt, vilket Estland hade. Denna slags ideologi ska i sin tur följa ett utåtsträvande mönster för att vara internationalist enligt Goldmanns modell. Den utåtsrävande inrikt-ningen för Estlands del var att man den 17 september 1991, samma år som man blev själv-ständig gick med i världsorganisationer som FN, och några månader senare blev medlem-mar av CSCE, och att man året därpå undertecknar ett ekonomiskt avtal med EU. Man blev också medlemmar av NATO:s fredsprogram redan 1994.
Det krävs också av Goldmann att man är universell för att betraktas som internationalist, att man förstår världen och hur den är tillämpad. Vilket Estland uppenbarligen har gjort. Istället för att försöka kämpa emot globaliseringen öppnade landet sin marknad för om-världen, med en tillåtelse för utländska firmor att komma och konkurrera. Detta medförde en omstrukturering av marknaden och återkoppling med väst. Estland har också haft
mycket viktiga och originella kontakter med b.la. Hooverinstitutet, (Stanford University) i Kalifornien, USA där man i åratal arkiverat och bevarat viktiga dokument gällande Estland. Estland fick också stöd av USA genom en ”icke erkännande politik” när Estland blev tvingad till att vara Sovjetrepubliken Estland. Estland kan också anses som universell då pressfriheten i landet är rankad på en tredjeplats efter Norge och Island.
Nästa steg i Goldmanns modell kräver att man inte bara är utåtsträvande och universell, utan att man faktiskt också är samarbetsorienterad. Detta har Estland visat genom att de den 1 april 2004 blev fullständiga medlemmar av NATO och samma år den 1 maj fullstän-diga medlemmar av EU. Ett medlemskap i organisationer av detta slag kräver att man sam-arbetar. Samarbetsviljan från Estlands sida är också mycket tydlig då man för NATO:s räk-ning har haft mindre fredsbevarande estniska styrkor i både Afghanistan, Irak och Balkan. Man avsatte också 2006 1,76 % av BNP till försvaret och har som avsikt att öka den till 2 % för 2010 just i syfte med att stärka fredsbevarande styrkor. Därmed är Estland, precis som Goldmann förespråkar, dualistiskt inriktad för att få slut på krig och bevara freden vil-ket är av intresse för landet som varit med om krig och ockupation.
Som ett avslutande element i Goldmanns modell gäller att man som internationalist är mo-derat, vilket Estland har strävat efter sedan 1988. Man har också varit moderat ur en litterär synvinkel, måttfull och sansad. Under 1990-talet stoppade Ryssland Estland från den ryska marknaden med dubbeltullar, förmodligen för att man trodde att Estland inte nu skulle kla-ra sig om de inte hade en fungekla-rande handel med Ryssland. Men Estland agekla-rade på ett moderat sätt, blickade ut mot Norden och Europa, vilket kanske också var en bidragande faktor att Estland faktiskt är moderata. År 2007 sker 72 % av Estlands handel med EU län-der, och inte mer än 11 % med Ryssland. Medlemskapet i NATO, EU och FN har också medfört att man handlar moderat och har som målsättning en värld där stater kvarstår som grundläggande enheter, där stater är självbestämmande och demokratiska, och där konflik-ter kan klaras upp med hjälp av förhandling, förlikning och tillämpning av inkonflik-ternationell lag i kontext av ökad kontakt och samarbete.
Ur Goldmanns mening och de fakta som har framkommit så är Estland faktiskt en ”idealis-tisk internationalist:
Figur 2: ESTLANDS OFFICIELLA INTERNATIONELLA POSITION Politisk åsikt Inåtsträvande Utåtsträvande Partikularistisk Universell Konfliktorienterad Sammarbetesorienterad Radikal Moderat Källa: anpassad efter Goldman
5.2 Rysslands
internationella
position ur ett officiellt
perspek-tiv
Om man utgår från ungefär samma läge då Estland började internationalisera sig, åren runt sovjetunionens upphörande, så har den ryska internationaliseringen börjat en aning annor-lunda än den Estniska. Efter Sovjetunionens fall 1991 hamnade Ryssland i en stor identi-tetskris med det egna landet som utgångspunkt och förhoppningar om bevarandet av det kommunistiska paritet och dess styre. Ur Goldmanns internationella perspektiv var Ryss-land en inåtsrävande internationell aktör med ett litet intresse för hjälp från väst, då man som stormakt ansåg detta som förödmjukande. Det partikularistiska perspektivet som Goldmann anser att en internationalist inte skall följa blev vägen för Ryssland. Syftet för Ryssland var och är fortfarande i mycket hög grad att bevara det egna landets intressen framför att förstå världen och hur den kan bli universellt tillämpad.
Ett exempel på varför Ryssland kan anses som en inåtsträvande, partikularistisk internatio-nell aktör är det extrema fokus på det egna landet och dess intressen som allra högsta prio-ritet. Detta praktiserades empiriskt gällande Tjetjenien 1994, istället för att förstå världen och Tjetjenien ur ett universellt perspektiv, såg Ryssland Tjetjenien som ett hot för att det inte främjade det egna landets intressen; de vägrade ju att skriva på Federationsavtalet som skulle frånta Tjetjenien sin autonomitet och ge mer makt åt Ryssland.
Gällande om Ryssland är en samarbetes- orienterad eller konflikt orienterad internationell aktör är ganska komplicerat och tvetydigt. Man placerar sig varken eller i Goldmans modell. Ryssland strävar efter att samarbeta med t.ex. EU, men i så fall på lika villkor. Man vill kunna klara upp konflikter med hjälp av förhandling, naturligtvis för Rysslands fördel. Man är inte redo för världen som utgångspunkt eller mottaglig för de Europeiska influenser, värderingar och normer.
Dock har Ryssland gjort goda försök för att t.ex. kunna passa in i Goldmans idealistiska in-ternationella mönster. Ryssland har tecknat ett samarbetsavtal PCA, för att kunna föra en politisk dialog och föra ett samarbete enligt internationell lag.
Rysslands utrikes politik har också förändrats i samband med President Putins maktstyre, som går ut på en rivalitet med väst samtidigt som ett försök till integration in i den görs. Genom att även ha goda relationer med Kina i diverse frågor sätter man EU också på svåra prövningar gällande samarbete samtidigt som man stävar efter ett samarbete. Enligt Gold-man skulle Ryssland vara en mycket radikal internationalist. Med förhoppning om kanske en världsregering med Ryssland som en bland de styrande. Då Ryssland genom diverse av-tal och överenskommelser har försökt att utveckla olika instrument för att förhindra USA och NATO från att ta för stor makt. Dock försöker man samtidigt också bevara de goda relationerna med USA vilket kan anses förvirrat, dubbelsidigt och radikalt.
Figur 3: RYSSLANDS OFFICIELLA INTERNATIONELLA POSITION
Politisk åsikt
Inåtsträvande utåtsträvande
Partikularistisk Universell
Konfliktorienterad Samarbetesorienterad
Radikal Moderat
5.3 Hur väl den officiella internationella positionen stämmer
överens med verkligheten när Estland och Ryssland möts
i en konflikt.
Då den internationella konflikt gällande bronsstatyn började som en inre inrikespolitisk händelse är den ganska originell av sitt slag. Estland valde att gräva upp gravar, identifiera dem och sedan flytta gravarna och en bronsstaty till, enligt vad Estland ansåg en mer lämp-lig plats, nämlämp-ligen krigskyrkogården. Enlämp-ligt internationell teori får en stat som ett gränsat territorium, suverän, oberoende, flytta fritt på monument eller dylikt inom sitt område. Ännu mer uppseendeväckande är det att ombegravningarna skedde väl i överensstämmelse med internationell lag och den lagstiftning som republiken Estland satt upp. T.o.m. själva utförandet av uppgrävningen och identifieringen skedde av en oberoende aktör DVI, ut-vecklat av Interpol. Frågan är om de ens hade behövt följa en internationell lag, eftersom detta från början ju var en inrikespolitisk angelägenhet. Gällande förflyttningen följde Est-land sin officiella bild som internationell, även fast det som sagt egentligen var en inre an-gelägenhet.
Att Estland agerade på ett idealistiskt internationellt sätt kan också stärkas av den liberala teorin inom internationella relationer. Enligt officiella uttalanden av Estlands regering var denna inte en aktion för att såra de människor som tog illa vid sig, både i Estland och i Ryssland. För Estland som liberal, medlemmar av de allra flesta internationella organisatio-ner tror på ett samhälle som fungerar globalt vid sidan av staterna. De har en positiv män-niskosyn och tror på utvecklade kontakter mellan människor.
Ryssland uppfattade, som en ickeinternationalistisk aktör själva händelsen som ett hot och en förödmjukelse. Då den inåtsträvande aktören har svårigheter att se världen ur ett globalt perspektiv, uppfattade man flytten som en rysk händelse, ett hån mot det ryska, fast Est-land har varit självständig i snart 15 år.
Det icke internationella agerandet stärks också av att Rysslands aktioner var realistiska ur ett internationellt perspektiv. För realisten spelar det egna välbefinnandet en viktig roll och uppenbarligen så stördes det ryska välbefinnandet i och med att Estland flyttade statyn. Ryssland vägrade också att förhandla i frågan då man först hade krav på att den sittande re-geringen skulle avgå innan man skulle vara villig för en dialog. Då Ryssland i föregående analys placerade sig mellan konfliktorienterad och samarbetesorienterad, så placerar sig
Ryssland i denna konflikt med all säkerhet på den icke internationella sidan med ingen vilja för samarbete. Som realister så är man ute efter att ha makt över andra och att själv undvi-ka att bli dominerad.
Ryssland utförde också mycket radikala aktioner gentemot Estland. Ungdomsorganisatio-nen Nashi tilläts att ockuperade den Estniska ambassaden i Moskva och höll personalen som fångar där i tre dagar. Man utförde också cyberattacker mot Internet sidor hos reger-ing och riksdag. Detta i enlighet med hur den icke internationella aktören skulle ha agerat och hur en realist agerar. Realisten försöker så långt det går att föra en radikal avskräck-nings politik för att hindra den andre parten som man är i konflikt med genom att injaga olika former av fruktan eller hot.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att Ryssland följer den officiella bilden av hur in-ternationella de är, med undantag att de i detta fall inte var i mitten på skalan gällande kon-flikt eller samarbete, de förespråkade inget samarbete alls.
5.4
Varför Estland flyttade bronsstatyn 2007 och inte i
sam-band med självständigheten 1991
Anledning till varför det skulle ha varit mindre klokt att väcka upprörande känslor i Ryss-land i början av 1990-talet kan förklaras med att ett litet Ryss-land som EstRyss-land då saknade full-ständigt säkerhets skydd. Man var inte med i FN, inte EU eller NATO. Om Ryssland skulle ha fått för sig att åter igen prova att ockupera Estland skulle det egentligen inte ha varit en omöjlighet. En stat förväntas ju att kunna försäkra grundvärderingar, vilket också innefattar att man ska och borde prioritera säkerhet och skydd av medborgare högt. Men hur lätt är det att prioritera säkerhet när man inte ens har någon säkerhet att prioritera?
Därför kan man också bättre förstå tidpunkten för flytten av bronsstatyn. År 2007, verkar vara det perfekta året. Om man studerar Estlands nationella säkerhets policy och som för-svarsdepartementet har satt upp kan man snabbt förstå att Estland numera ur säkerhets perspektiv är försäkrad upp över öronen. Medlemskap i både NATO och EU ger Estland möjlighet för en unik historisk nationell säkerhet och garanterar att Estland kan uppfylla de säkerhets mål som är uppsatta. För inte skulle väl Ryssland motsätta sig USA?
Estland är en småstat, men också en liten stat som ligger väl strategiskt placerad, jämte stormakten Ryssland. Estland måste ha varit mycket väl medveten om denna strategiska
position när det blev självständigt, då ett beskydd snabbt från USA erbjöds. Inte kanske för att Estland är Estland, utan mer för att Estland ligger väl strategiskt placerad jämte USA:s fiende Ryssland. Estland besitter ett ägande av ”attraktiv makt”, de utnyttjar sin betydelse för USA och därmed förhöjer de sin egen utrikespolitiska framgång. Och som sagt tidigare ger USA max beskydd åt denna småstat.
Så vad har det med flytten av bronsstatyn att göra? Jo, som en liten stat, med max beskydd av NATO och EU gör ju Estland som de vill. Flytten av bronsstatyn var ett tecken till Ryssland att Estland ligger mycket högt rankad på den internationella marknaden och att Ryssland inte längre är ett hot mot dem. Estland har den internationella maktpositionen gentemot Ryssland.
