Livsformer och samhällsförändring i Sverige

G U N I L L A B J E R É N

Livsformer och samhällsförändring

i Sverige

Kan livsformsbegreppet användas

för att studera förändring, tvärtemot dess ursprungliga

intentioner ? Ja, i viss mån, menar Gunilla Bjerén.

Sätter man in livsformsanalysen i ett historiskt perspektiv blir

det t ex möjligt att urskilja fler dimensioner av social

rörlighet. Den ger också en mer mångjasetterad förståelse

av hur samma historiska process berör

kvinnor och män olika.

P r o b l e m a t i k e n i r e l a t i o n e n m e l l a n l i v s f o r m e r o c h f ö r ä n d r i n g ä r t e m a t i f ö l j a n d e artikel, s o m h a n d l a r o m svensk s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g u n d e r 1900-talet, s å d a n d e n k o m m i t till ut-tryck b l a n d b e f o l k n i n g e n i n o r r a V ä r m l a n d . D e n f ö l j a n d e a r t i k e l n ska läsas s o m e n k o m m e n t a r till H o j r u p / R a h b e k C h r i s t e n s e n s d i s k u s s i o n e r o m l i v s f o r m e r i v å r tids n o r d i s -ka s a m h ä l l e n . G e n o m att j a g f ö r e t a r två » o l ä m p l i g a » ö v n i n g a r m e d l i v s f o r m s b e g r e p p e n s o m r e d s k a p h o p p a s j a g att d e t ska f r a m stå k l a r a r e i vilka s a m m a n h a n g s o m l i v s f o r m -s b e g r e p p e n ä r lämpliga r e d -s k a p . D e n f ö r s t a o l ä m p l i g a ö v n i n g e n ä r att j a g a n v ä n t l i v s f o r m s b e g r e p p e n f ö r att klassifice-ra i n d i v i d e r o c h h u s h å l l . I s i n a s k r i f t e r h a r H o j r u p / R a h b e k C h r i s t e n s e n uttryckligt d e k -l a r e r a t att m a n i n t e ska a n v ä n d a b e g r e p p e n p å d e t viset; a n d r a k o m m e n t a t o r e r h a r följt s a m m a l i n j e . ' F ö r f a t t a r n a s e g n a e x e m p e l g ö r d o c k e n läsare n å g o t v i l l r å d i g p å d e n h ä r p u n k t e n . D e olika l i v s f o r m e r n a b e s k r i v s ge-n o m e m p i r i s k a e x e m p e l (se t e x R a h b e k C h r i s t e n s e n s artikel i d e t t a n u m m e r av KVT). Ä r i n t e d e s s a e x e m p e l ett uttryck f ö r e n klas-s i f i c e r i n g av v e r k l i g h e t e n ? E n r ä d d n i n g u n d a n o k l a r h e t e n kan ligga i l i v s f o r m e r n a s fasta a n k n y t n i n g till försörj-ningssätt. P å d e n h ä r p u n k t e n ä r f ö r f a t t a r n a h e l t e n t y d i g a : Varje l i v s f o r m ä r b a s e r a d p å p r o d u k t i o n e n av ett b i d r a g till s a m h ä l l e t s f o r t b e s t å n d . F ö r s ö r j n i n g s s ä t t l å t e r sig n å g o r -l u n d a k-lassificeras. D e n a n d r a o l ä m p l i g a ö v n i n g e n b e s t å r i att jag d i s k u t e r a r l i v s f o r m e r o c h h i s t o r i s k f ö r -ä n d r i n g . T h o m a s H o j r u p h a r h -ä v d a t att livsf o r m s b e g r e p p e t i livsf ö r s t a h a n d ä r ett h j ä l p m e -d e l f ö r att a n a l y s e r a »i-deological c o n c e p t i o n s a n d everyday p r a c t i c e s of t h e v a r i o u s g r o u p s » ( H o j r u p , 1 9 8 3 : 2 0 ) , m e d a n f ö r s t å e l s e av histo-riska p r o c e s s e r ( » s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g a r » i d e t k o r t a p e r s p e k t i v e t ) k r ä v e r a n a l y s av d e f u n d a m e n t a l a m a t e r i e l l a f ö r h å l l a n d e n s o m b ä r u p p l i v s f o r m e r n a . P r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n a ä r d e p r i m ä r a ; n ä r d e s s a ä n d r a s k o m -m e r ä v e n l i v s f o r -m e r n a att ä n d r a s . Livsfor-m e r n a h a r i n t e n å g o t e g e t liv, skilt f r å n d e p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n s o m b ä r u p p d e m .

M e n ä n d å ... D e t f i n n s e n risk att »livsfor-m e r » f r a »livsfor-m s t å r s o »livsfor-m statiska. R i s k e n k o »livsfor-m »livsfor-m e r u r b e g r e p p e t s starkt f u n k t i o n e l l a b e t o n i n g o c h d e s s f r a m h ä v a n d e av k u l t u r e n s »sega s t r u k t u r e r » o c h k o n t i n u i t e t e n m e l l a n g e n e -r a t i o n e -r . »När b a r n och u n g d o m a r u p p f o s t r a s i s a m m a situation som sina f ö r ä l d r a r och a n d r a v u x n a så blir d e bärare av d e v u x n a s livsform. De erhåller

d e n k u n s k a p och d e n ideologi som är f ö r b u n -d e n m e -d livsformen. Att fostras in i en speciell social f o r m a t i o n i n n e b ä r att m a n u n d e r k a s t a s såväl dess villkor i samhället som dess ideologis-ka p å b u d . »

( H o j r u p , 1983:19, Gunilla Bjeréns översätt-ning)

N ä r n u a l l t i n g h ä n g e r s a m m a n o c h alla ele-m e n t i l i v s f o r ele-m e n f ö r u t s ä t t e r v a r a n d r a , h u r ä r f ö r ä n d r i n g ö v e r h u v u d t a g e t m ö j l i g ? K a n l i v s f o r m s b e g r e p p e t g e n å g o t b i d r a g till f ö r ståelsen av f ö r ä n d r i n g ? Ä r d e t trots allt a n v ä n d b a r t s o m »sökord» i t e m p o r a l a s a m m a n -h a n g ? e l l e r k a n d e t e n d a s t a n v ä n d a s i tvär-s n i t t tvär-s a n a l y tvär-s f ö r att tvär-söka e f t e r tvär-s a m m a n h a n g — eller i c k e s a m m a n h a n g så s o m O r v a r L ö f -g r e n h a r f ö r e s l a -g i t (se n o t 1!). 1 d e n n a artikel k o m m e r j a g först att b e s k r i va d e t e m p i r i s k a m a t e r i a l j a g ska tolka. D ä r -e f t -e r d i s k u t -e r a r j a g d -e f ö r ä n d r i n g a r s o m h a r skett m e l l a n två g e n e r a t i o n e r i m i t t m a t e r i a l , g e n o m att k o n t r a s t e r a e n f ö r ä l d r a g e n e r a t i o n s livsform m e d d e n s o m å t e r f i n n s h o s b a r n e n . J a g å t e r k o m m e r d ä r e f t e r till f r å g a n o m livs-f ö r m s b e g r e p p e t s a n v ä n d b a r h e t .

»Kvinnor och samhällsförändring»

1 9 7 6 - 7 8 g j o r d e j a g ett s o c i a l a n t r o p o l o g i s k t f ä l t a r b e t e i T o r s b y i n o r r a V ä r m l a n d i n o m ra-m e n f ö r d e t s t ö r r e f o r s k n i n g s p r o j e k t e t K O S .2 F o k u s i d e n n a t o r s b y s t u d i e k o m att bli s a m -b a n d e t m e l l a n d a g e n s a n s v a r s f ö r d e l n i n g m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n o c h d e n s o m h a r r å t t g e n e r a t i o n e n t i d i g a r e ( B j e r é n , 1981, 1983). D e t t a s p å r f ö r d e f r å n t ä t o r t e n Torsby d i r e k t u t till d e n o m k r i n g l i g g a n d e s k o g s b y g d d ä r f l e r t a l e t t o r s b y b o r h a r sina r ö t t e r . O c h d e t s p å r e t l e d d e till vad s o m f ö r e f ö l l vara e n f ö r v å n a n d e k o n t i n u i t e t i k ö n s r e l a t i o n e r , trots att s a m h ä l l e t i ö v r i g t h a r ä n d r a t s d r a s -tiskt, f r a m f ö r a l l t s e d a n a n d r a v ä r l d s k r i g e t . K o n t i n u i t e t e n v e r k a d e svår att f ö r e n a m e d i n s i k t e n o m s a m h ä l l e t s s n a b b a f ö r ä n d r i n g , m e n k a n s k e k o n t i n u i t e t o c h f ö r ä n d r i n g i n t e var h e l t o f ö r e n l i g a ä n d å . L å t m i g f ö r k l a r a ! P å 1990-talet i S v e r i g e f ö r e s t ä l l e r m a n sig g ä r n a att l a n t b r u k ä r f ö r k n i p p a t m e d d r a g u r e n s j ä l v f ö r s ö r j a n d e l i v s f o r m s å s o m d e n b e -skrivits av H o j r u p o c h R a h b e k C h r i s t e n s e n . N ä r d e t g ä l l e r ä l d r e t i d e r ä r d e t a l l d e l e s klart att m a n i n t e k a n sätta l i k h e t s t e c k e n m e l l a n d e n l i v s f o r m s o m b ä r s u p p av d a g e n s f a m i l j e j o r d b r u k o c h s m å b r u k e n u n d e r t i d i g a r e e p o -ker. 1 N o r d v ä r m l a n d u n d e r 1900-talet f r a m till d e n successiva n e d l ä g g n i n g e n u n d e r e f t e r -k r i g s t i d e n var s m å b r u -k e n f r a m f ö r allt små. E n r i n g a d e l av s k o g s b y g d e n s b e f o l k n i n g b e -s t o d av »riktiga» b ö n d e r -s o m k u n d e f ö r -s ö r j a e n f a m i l j e n b a r t p å a v k a s t n i n g e n av sin j o r d .5 På ö v r i g a s m å b r u k n i n g s e n h e t e r var m a n t v u n g e n a t t finna i n k o m s t e r , helst f r å n flera f a m i l j e m e d l e m m a r , u t a n f ö r j o r d b r u k e t . ' Det i n n e b a r att m a n , t r o t s att m a n p r o d u c e r a d e e n d e l av d e e g n a l i v s m e d l e n , var ä n m e r ber o e n d e o c h u t l ä m n a d åt a n d ber a ä n d a g e n s l ö n -t a g a r e . G l ö m i n -t e a-t-t d e e k o n o m i s k a o c h politiska r e l a t i o n e r n a m e l l a n olika s a m h ä l l s k l a s -ser var av e n helt a n n a n k a r a k t ä r ä n u n d e r d e s e n a s t e d e c e n n i e r n a ! 'Fröts att m a n i n t e » h a d e a n s t ä l l n i n g » så var m a n l å n g t f r å n » s j ä l s t ä n d i g h e t s l i v s f o r m e n s » a u t o n o m a vill-kor. Ä n d å k u n d e m a n i n t e tala o m n å g o n u p p d e l n i n g i i n s t r u m e n t e l i t a r b e t e ( f ö r f ö r s ö r j -n i -n g e -n ) o c h » f r i t i d » . A r b e t e t f ö l j d e å r s t i d e r o c h e f t e r f r å g a n ; jord- o c h s k o g s b r u k e t h a d e sin r y t m ; m e d K a r e n Davies (1990) o r d s k u l l e m a n k u n n a tala o m e n p r o c e s s u e l l tid, d ä r arb e t e t styrdes av d e krav s o m a n g a v s av a r arb e -tets m å l ; ö v e r l e v n a d e n k u n d e b e r o p å o m ar-b e t e t u t f ö r d e s väl e l l e r slarvigt — t i d e n s o m gick åt m ä t t e s i n t e m e d a n d r a m å t t ä n att e n n ö d v ä n d i g syssla i n t e fick i n k r ä k t a p å e n a n -n a -n . L i v s f o r m e n var i h ö g g r a d e n » h u s h å l l e n s l i v s f o r m » , d ä r olika r o l l s p e c i a l i s e r i n g a r p a s -s a d e in i v a r a n d r a o c h var k n u t n a till å l d e r , k ö n o c h s t ä l l n i n g i h u s h å l l e t . M e n specialiser i n g e n vaspecialiser i n t e exklusiv. F specialiser å n s e t t t a b u f ö specialiser e -s t ä l l n i n g a r r ö r a n d e m ä n o c h k r e a t u r -så h a d e n ö d e n i n g e n lag. I d e a l e n fick g e vika f ö r d e t s o m var n ö d v ä n d i g t . A n p a s s l i g h e t e n f r ä m j a -d e s av att k v i n n o r o c h m ä n l å n g a p e r i o -d e r fick klara sig u t a n v a r a n d r a , n ä r m ä n n e n s ar-b e t s v a n d r i n g a r o c h s k o g s a r ar-b e t e f ö r d e d e m u t i m a n l i g a kollektiv i veckor o c h m å n a d e r o c h k v i n n o r n a fick r e d a sig själva. På k r e d i t .

"Vattenbärning". Foto: N Keylatid, Nordiska Muse-ets arkiv.

Nuförtiden ?

För e n h i s t o r i k e r e l l e r e n e t n o l o g ä r ovanstå-e n d ovanstå-e p å s t å ovanstå-e n d ovanstå-e n s j ä l v k l a r h ovanstå-e t ovanstå-e r . F ö r ä n d r a fö-r e f a l l e fö-r d e n v ä fö-r l d s o m a n t y d s så a n n o fö-r l u n d a o c h f r ä m m a n d e a t t m a n f ö r l e d s f ö r p a s s a d e n till » f ö r mycket l ä n g e s e d a n » , »förr'iti'a», i » g a m m e l v a l a » . M e n s o m vi s n a r t ska se lig-g e r d e n h ä r v ä r l d e n n ä r a ; p å sätt o c h vis lever vi m e d d e n ä n i d a g . D e n stora t r a n s i t i o n e n f r å n f a t t i g t l a n d till v ä l f ä r d s s t a t h a r g å t t så s n a b b t i S v e r i g e a t t klivet i stort sett skett i n o m ramen f ö r e n g e n e r a t i o n s v e r k s a m m a liv. » D e sista s ä t e r j ä n t e r ' a » lever ä n n u i h ö g ö n s k l i g v ä l m å g a b l a n d s i n a d ö t t r a r o c h d o t -t e r d ö -t -t r a r , -t r o -t s a-t-t d e n u n g d o m d e u p p l e v -t f ö r b a r n b a r n e n v e r k a r lika a v l ä g s e n o c h bi-s a r r bi-s o m bi-s a g o r n a h o bi-s b r ö d e r n a G r i m m . 1 N o r d v ä r m l a n d , liksom p å svenska l a n d s -b y g d e n f ö r ö v r i g t , g å r d e n n a l e v a n d e histo-riska v e r k l i g h e t i d a g e n p å olika sätt, s o m j a g i n t e ska g å n ä r m a r e in p å h ä r / ' D e t j a g vill f r a m h å l l a ä r att d e n g e n e r a t i o n s o m g j o r d e d e t stora s p r å n g e t u n d e r flera d e c e n n i e r va-rit, o m i n t e f l e r t a l e t , så i alla fall e t t stort o c h p å t a g l i g t i n s l a g i b e f o l k n i n g e n u t a n f ö r stor-s t ä d e r n a . I stor-s t ä d e r n a d ä r e m o t h a r fystor-sistor-sk o c h social å l d e r s s e g r e g a t i o n o c h s e n t i d a u n g -d o m s k u l t f ö r -d u n k l a t s i n n e n a så att vi s o m b o r d e veta att d e ä l d r e u t g ö r e n mycket stor

a n d e l av d a g e n s svenska b e f o l k n i n g , ä n d å lyckats u p p r ä t t h å l l a i l l u s i o n e n att d e t ä r d e » m o d ä r n a m ä n n i s k o r n a » , f ö d d a p å 3 0 - t a l e t o c h f r a m å t s o m ä r befolkningen, d v s d e n b e -f o l k n i n g s o m r ä k n a s . D ä r m e d h a r vi också g j o r t o s s själva h i s t o r i e l ö s a o c h o b e g r i p l i g a , m e d a n d e ä l d r e , g e n g å n g a r a k t i g t , i r r a r r u n t o c h f ö r s ö k e r finna å h ö r a r e till s i n a b e r ä t t e l -ser i vilka n y c k l a r n a till v å r självförståelse

lig-ger.

J a g m e n a r t e x att d a g e n s m e d e l å l d e r s o c h y n g r e k v i n n o r i S v e r i g e m ä t e r v å r g r a d av j ä m b ö r d i g h e t m e d m ä n n e n o c h i n f l y t a n d e i s a m h ä l l e t m o t e n a b s t r a k t i o n , n ä m l i g e n d e politiskt a r t i k u l e r a d e j ä m s t ä l l d h e t s m å l e n . Dessa m å l ä r f o r m u l e r a d e så a b s o l u t att d e t ä r svårt a t t f ö r n i m m a f ö r ä n d r i n g a r i r e l a t i o n till d e m . D ä r f ö r ä r d e t lätt att m a n i n t e u p p -f a t t a r d e stora -f ö r ä n d r i n g a r i k v i n n o r s villkor i s a m h ä l l e t s o m h a r i n t r ä f f a t u n d e r e x e m p e l -vis e f t e r k r i g s t i d e n . D e f ö r ä n d r i n g a r n a kan vi b a r a se g e n o m att j ä m f ö r a våra villkor m e d villkoren f ö r f ö r e g å e n d e g e n e r a t i o n , g r u n -d a -d p å k u n s k a p o m f ö r h å l l a n -d e n a u n -d e r d e s s m e s t aktiva p e r i o d . E n s å d a n j ä m f ö r e l s e g e r ett b ä t t r e u t g å n g s l ä g e f ö r e n f ö r s t å e l s e av villkoren f ö r d a g e n s k v i n n o r ä n d e n f ö r s t ä m -n i -n g s o m i -n f i -n -n e r sig -n ä r m a -n b e t r a k t a r d e a b s o l u t a j ä m s t ä l l d h e t s m å l e n .

Kontinuitet i könsrelationerna

D e n k o n t i n u i t e t i k ö n s r e l a t i o n e r n a s o m jag tyckte m i g n o t e r a g ä l l d e f r a m f ö r allt e n konti-n u i t e t i k v i konti-n konti-n o r s o c h m ä konti-n s a konti-n s v a r s o m r å d e konti-n . U n d e r s m å b r u k a r t i d e n s t o d m ä n f ö r b y g g n a der, t r a n s p o r t m e d e l , »hästsysslor» i j o r d b r u -ket o c h a n s k a f f a n d e t av p e n n i n g m e d e l till h u s h å l l e t . K v i n n o r s t o d f ö r f ö r ä d l i n g av alla d e r å v a r o r s o m f ö r b r u k a d e s i h u s h å l l e t , d j u r -h å l l n i n g , o d l i n g ( d ä r i n t e -h ä s t k r a f t k r ä v d e s ) , v å r d av folk o c h f ä o c h n ä r v a r o i h e m m e t . Parallelliteten m e d d a g e n s svenska m e d e l å l d e r s h u s h å l l ä r s l å e n d e . I a n s v a r s f ö r d e l n i n g e n m e l l a n k ö n e n står m a n n e n f o r t f a r a n d e f ö r k o n s t r u k t i o n o c h r e p a r a t i o n av b o s t a -d e n , i n k ö p o c h u n -d e r h å l l av t r a n s p o r t m e -d e l o c h f ö r f ö r t j ä n a n d e t av l e j o n p a r t e n av h u s h å l l e t s k o n t a n t a m e d e l . Alla a r b e t s f ö r d e l -n i -n g s s t u d i e r visar e -n t y d i g t att k v i -n -n a -n alltj ä m t h a r a n s v a r e t f ö r f ö r ä d l i n g o c h r e p r o

-d u k t i o n ( m a t l a g n i n g , s ö m n a -d , tvätt, stä-d- städ-n i städ-n g ) i h u s h å l l e t . O d l i städ-n g s a städ-n s v a r e t h a r e r s a t t s av e t t i n k ö p s a n s v a r . V å r d o c h o m s o r g o m h u s h å l l e t s alla m e d l e m m a r ä r f o r t f a r a n d e ett k v i n n l i g t a n s v a r s o m r å d e o c h k v i n n a n s tid ä r i h ö g r e g r a d ä n m a n n e n s b u n d e n till n ä r v a r o i h e m m e t .6 M a n k a n tolka d e n n a s y n b a r a p a -rallellitet p å flera s ä t t : ' 1) Vi b e v i t t n a r h ä r e n typisk »seg s t r u k t u r » , d ä r a n s v a r s f ö r d e l n i n g -e n m -e l l a n k ö n -e n i h u s h å l l -e t s f ö r s ö r j n i n g o c h v ä l f ä r d , lever kvar m e d s m å f ö r ä n d r i n g a r , trots att d e n m a t e r i e l l a o c h e k o n o m i s k a verk-l i g h e t e n h a r ä n d r a t s drastiskt; 2) D e n stora f ö r ä n d r i n g e n ä r f r a m f ö r allt ett s k e e n d e p å e t t ytligt, m a t e r i e l l t p l a n ; d e psykiska o c h so-ciala krav s o m s a m t i d e n ställer p å k v i n n o r o c h m ä n skiljer sig i n t e d r a m a t i s k t f r å n d e s o m ställdes u n d e r d e n t i d i g a r e e p o k e n ; 3) K o n t i n u i t e t e n ä r s k e n b a r . U n d e r d e t s o m t e r sig likt f i n n s a n d r a i n n e b ö r d e r . J a g l ä m n a r d e s s a f r å g o r ö p p n a . L å t oss g å v i d a r e i t e x t e n .

Kvinnor och män, kvarstannade

och frånflyttade

D e n g e n o m g r i p a n d e k ö n s d i f f e r e n t i e r i n g av d e t svenska s a m h ä l l e t s o m f r a m s t o d i torsbys t u d i e n gav u p p h o v till d e n torsbys t y r a n d e f r å g e -s t ä l l n i n g e n i n ä -s t a -s t u d i e : Givet d e n f o r t -s a t t a k ö n s d i f f e r e n t i e r i n g e n , e n officiell j ä m s t ä l l d -h e t s i d e o l o g i s o m -h ä v d a r k ö n e n s l i k -h e t s a m t k v i n n o r s o c h m ä n s ö m s e s i d i g a b e r o e n d e i h u s h å l l e n , h u r a r t i k u l e r a s d e t svenska g e n u s -s y -s t e m e t * i e n -s k i l d a k v i n n o r -s o c h m ä n -s liv? Vad b e t y d e r d e t , i m e d e l å l d e r n s p e r s p e k t i v , att h a l ö t t s till kv i n n a i stället f ö r till m a n eller t v ä r t o m , i Sverige? I d e n nya s t u d i e n r i n g a d e jag in e n g r u p p s o m r e p r e s e n t e r a d e e g e n s k a p e r s o m varit u n d e r r e p r e s e n t e r a d e b l a n d m i n a i n f o r m a n -t e r i d e n f ö r s -t a s -t u d i e n : M e d e l å l d e r s m ä n o c h p e r s o n e r s o m flyttat f r å n u p p v ä x t o r t e n . E n g r u p p s o m i n n e h ö l l p e r s o n e r m e d d e s s a kar a k t e kar i s t i k a f a n n jag b l a n d k o n f i kar m a n d å kar -g å n -g a r n a i F r y k s ä n d e f ö r s a m l i n -g i vilken Torsby t ä t o r t ä r b e l ä g e n . G e n o m att välja e n g r u p p s o m k o n f i r m e r a t s s a m t i d i g t fick jag f r a m e n socialt b l a n d a d s a m l i n g , s o m i n n e -höll såväl k v i n n o r s o m m ä n , k v a r s t a n n a d e s o m f r å n f l y t t a d e . För a t t f å rätt å l d e r o c h ett

tillräckligt stort a n t a l b e s t ä m d e jag m i g f ö r att s t u d e r a e n k o h o r t k o n f i r m a n d e r f r å n b ö r -jan av 1960-talet.'' M a t e r i a l i n s a m l i n g e n f r å n d e n u t v a l d a g r u p p e n h a r h u v u d s a k l i g e n skett g e n o m » l i v s l i n j e m e t o d e n » .1 0 R e s p o n d e n t e r n a h a r f å t t b e s k r i v a s i n a liv f r å n 1 5 - å r s å l d e r n tills d e f y l l d e 4 0 å r g e n o m att m a r k e r a v ä s e n t l i g a h ä n d e l s e r p å två olika tidsaxlar. D e n e n a tidsa x e l n b e r ö r d e u t b i l d n i n g s o c h tidsa r b e t s l i v s h i storia o c h d e n a n d r a samlivs, f ö r ä l d r a s k a p s -o c h b -o s t a d s h i s t -o r i e r . F ö r u t -o m livslinjer, s -o m s a m l a t s in g e n o m e n p o s t e n k ä t m e d u p p f ö l -j a n d e t e l e f o n i n t e r v -j u , h a r respondenterna l ä m n a t u p p g i f t e r o m sina f ö r ä l d r a r s a r b e t s liv, s i n a syskon, s i n a b a r n o c h o m s t ä n d i g h e -t e r k r i n g fly-t-tningen f r å n respek-tive kvar-s t a n n a n d e t i Torkvar-sby.

D e n u t v a l d a g r u p p e n b e s t o d u r s p r u n g l i -g e n av 173 p e r s o n e r . F e m h a d e avlidit i n n a n s t u d i e n b ö r j a d e . Av d e 168 s o m var vid livet i m i t t e n av 8 0 - t a l e t h a r jag fått in k o m p l e t t a livslinjer f r å n 116 p e r s o n e r , 7 0 p r o c e n t av h e l a a n t a l e t . Av d e s s a 116 f a n n s 4 0 p r o c e n t i T o r s b y - t r a k t e n , d e ö v r i g a 6 0 p r o c e n t e n f a n n s i ett b ä l t e f r å n G ö t e b o r g till S t o c k h o l m m e d e n a n s a m l i n g i K a r l s t a d t r a k t e n . D e n d i s k u s -sion s o m f o r t s ä t t e r i n ä s t a avsnitt ä r g r u n d a d p å u p p g i f t e r f r å n d e 116 respondenterna. G e n u s s y s t e m e t s g e n o m s l a g i d e n enskil-d e s liv ä r klart a v l ä s b a r i l i v s l i n j e m a t e r i a l e t . Ä v e n o m m a n b e g r ä n s a r a n a l y s e n till livskar-r i ä livskar-r e n s stlivskar-ruktulivskar-r, d v s vilka h ä n d e l s e livskar-r s o m in-t r ä f f a r o c h vilka in-tillsin-tånd s o m r å d e r , u n d e r vilka p e r i o d e r i livet d e i n t r ä f f a r o c h i vilken o r d n i n g , så ä r d e t stora s k i l l n a d e r m e l l a n k v i n n o r s o c h m ä n s liv. S k i l l n a d e r n a ä r av d e t slag s o m m a n k a n v ä n t a sig m e d d e n k u n s k a p vi h a r i d a g o m o l i k h e t e r i b e t i n g e l s e r f ö r k v i n n o r s o c h m ä n s a g e r a n d e p å a r b e t s m a r k n a d e n o c h i f a m i l -j e n . D e t s o m f ö r v å n a r ä r a t t s k i l l n a d e r n a ä r

så stora. D e s s u t o m f r a m k o m m e r stora skill-n a d e r m e l l a skill-n s t r u k t u r e skill-n p å d e skill-n m a skill-n l i g a o c h d e n k v i n n l i g a v ä r l d e n . K v i n n o r s l e v n a d s -ö d e n l i k n a r v a r a n d r a s m e r a ; k v i n n o v ä r l d e n k a n v i s s e r l i g e n g r a d e r a s så att vissa k v i n n o r h a r t i l l g å n g till m e r r e s u r s e r av olika slag ä n a n d r a , m e n g r a d e n av h i e r a r k i ä r o b e t y d l i g o m m a n j ä m f ö r m e d d e n h i e r a r k i s o m r å d e r i n o m m a n s v ä r l d e n .

23

D e h ä r a n t y d d a s k i l l n a d e r n a , m e l l a n i n n e -hållet i k v i n n o r s o c h m ä n s l e v n a d s ö d e n o c h m e l l a n s t r u k t u r e n av k v i n n o och m a n s v ä r l d e n , m e d f ö r att p å y t a n l i k a r t a d e f ö r h å l l a n -d e n f å r h e l t olika b e t y -d e l s e r i k v i n n o r s o c h m ä n s liv. U t b i l d n i n g s p e l a r t e x olika roll f ö r k v i n n o r o c h m ä n , o c h k o n s e k v e n s e r n a av att s t a n n a p å h e m o r t e n e l l e r flytta blir olika f ö r k v i n n o r o c h m ä n .

Låt oss n u ta itu m e d f r å g a n 0111 livsfor-m e r n a s o livsfor-m v a n d l i n g livsfor-m e l l a n två g e n e r a t i o n e r m e d h j ä l p av d e 116 r e s p o n d e n t e r n a s b e r ä t -t e l s e r o m sig själva o c h sina f ö r ä l d r a r .

Livsformers omvandling:

Föräldrar och barn

D e n f r å g a jag vill ställa till m a t e r i a l e t g ä l l e r l i v s f o r m e r s b e s t ä n d i g h e t o c h f ö r ä n d r i n g m e l l a n g e n e r a t i o n e r n a . E n l i g t H ö j r u p o c h R a h b e k C h r i s t e n s e n s d i s k u s s i o n e r l i g g e r d e t i l i v s f o r m e r n a s n a t u r att v a r j e ny g e n e r a t i o n socialiseras in i d e villkor, d e t a n k e s t r u k t u r e r o c h d e f ö r v ä n t n i n g a r s o m g ä l l e r i f ö r ä l d r a r -n a s livsform o c h d ä r f ö r s a -n -n o l i k t k o m m e r att leva i e n l i k n a n d e l i v s f o r m . F ö r h å l l e r d e t sig så i F r y k s ä n d e ? N ä r d e t g ä l l e r f ö r ä l d r a r n a s livsform k o n c e n t r e r a r jag m i g p å m ö d r a r n a . O m m a n b e -varar l i v s f o r m e r n a s a n k n y t n i n g till vardagsli-vet k a n m a n m e d g o t t f o g p å s t å a t t två livsfor-m e r livsfor-m ö t s i h u s h å l l e n och d ä r r e s u l t e r a r i e n t r e d j e , b e r o e n d e p å u r v e m s s y n v i n k e l m a n d e f i n i e r a r l i v s f o r m e n . »Vardagsliv» u t s p e l a r sig s o m b e k a n t i n t e e n b a r t i n o m h u s h å l l e t ; f ö r v ä r v s a r b e t e n av olika slag h a r s i n a specifika vardagsliv. F ä d e r n a s l i v s f o r m o c h m ö d r a r -n a s l i v s f o r m s a m o r d -n a s i h u s h å l l e t ; d e -n livs-form b a r n e n b e f i n n e r sig i ä r r e s u l t a t e t av s a m o r d n i n g e n av f ö r ä l d r a r n a s l i v s f o r m e r , m e n d e n i n n e h å l l e r ä v e n e l e m e n t s o m ä r s p e c i f i k a f ö r b a r n e n s l i v s s i t u a t i o n . I d e n g e n e r a t i o n s o m f ö r ä l d r a r n a till res p o n d e n t e r n a tillhör, m ä n o c h k v i n n o r f ö d -d a i n o r r a V ä r m l a n -d m e l l a n 1900 o c h 1925,1 2 ä r f ä d e r n a s o c h m ö d r a r n a s a n k n y t n i n g till h u s h å l l e t mycket olika. M ö d r a r n a s villkor säg e r m e r o m h u s h å l l e n s , o c h d ä r m e d o m b a r n e n s , s i t u a t i o n ä n f ä d e r n a s villkor. För m a j o -r i t e t e n av m ö d -r a -r n a va-r a -r b e t s u p p g i f t e -r n a k n u t n a till h e m m e t ( m i n s t 7 0 p r o c e n t e n l i g t tabell 1), m e d a n d e t s a m m a e n d a s t g ä l l d e e n m i n o r i t e t av f ä d e r n a ( d r y g t 10 p r o c e n t ) . B a r -n e -n h a r d ä r f ö r u p p l e v t m ö d r a r -n a s vardagsliv p å ett helt a n n a t sätt ä n f ä d e r n a s . B e r ä t t e l -s e r n a o m m ö d r a r n a ä r ock-så f y l l i g a r e o c h m e r inlevelsefulla ä n b e r ä t t e l s e r n a o m f ä d e r n a . Det ä r också m i n d r e v a r i a t i o n b l a n d m ö d -r a -r n a vad g ä l l e -r a -r b e t s u p p g i f t e -r o c h syssel-s ä t t n i n g . D e n slutsats jag d r a g i t av d e h ä r f ö r h å l l a n d e n a ä r att d e t ä r m e r m e n i n g s f u l l t att d e f i -n i e r a h u s h å l l e -n s / b a r -n e -n s l i v s f o r m u t i f r å -n vad r e s p o n d e n t e r n a m e d d e l a t o m s i n a m ö d -r a -r ä n u t i f -r å n vad d e m e d d e l a t o m s i n a f ä d e -r , ä v e n o m f ä d e r n a s villkor s p e l a t in i b e d ö m -n i -n g e -n av m ö d r a r -n a s liv (det ä r e -n sak att vara h e m m a f r u åt e n s k o g s a r b e t a r e ; e n a n n a n sak att vara h e m m a f r u åt e n r ö n t g e n -läkare).

O m m a n t ä n k e r sig att d e t n å g o n g å n g h a r f u n n i t s e n tid n ä r flertalet h u s h å l l u t m ä r k t s av att h u s h å l l e n varit såväl p r o d u k t i o n s - s o m k o n s u m t i o n s e n h e t , s o m vi så g ä r n a vill f ö r e ställa oss s i t u a t i o n e n i d e t fiktiva » g a m l a b o n d e s a m h ä l l e t » , så b e f a n n sig d e s s a h u s h å l l u n -d e r b a r n e n s u p p v ä x t t i -d ( 1 9 4 5 - 7 0 ) i ett över-g å n över-g s t i l l s t å n d . M å n över-g a p r o d u c e r a d e livsme-d e l o c h klälivsme-der. D e t t a a r b e t e var i h u v u livsme-d s a k kvinnligt o c h d e l av e n s j ä l v h u s h å l l s e k o n o m i . S a m t i d i g t l ä m n a d e h u s h å l l e n a r b e t s k r a f t till a n n a n v e r k s a m h e t , o f t a s t b a s e r a d p å s k o g e n . M e n f å m ä n h a d e reguljär a n s t ä l l n i n g . A r b e t e n a var o f t a av s ä s o n g s k a r a k t ä r e l l e r u t f ö r -d e s u t a n k o n t i n u e r l i g , r e g u l j ä r a n s t ä l l n i n g . T i l l g å n g e n p å j o b b var o r e g e l b u n d e n ; m å n g a f ä d e r i g r u p p e n h a r e r f a r e n h e t av flera olika y r k e n . M ä n n e n s a r b e t s i n s a t s e r i h e m m a p r o -d u k t i o n e n var också av a v g ö r a n -d e b e t y -d e l s e u n d e r vissa p e r i o d e r av å r e t . Vad g j o r d e d å m ö d r a r n a ? U n g e f ä r 4 0 p r o -c e n t av m ö d r a r n a h a r h a f t sin h u v u d s a k l i g a f ö r s ö r j n i n g f r å n l a n t b r u k i n å g o n f o r m (se ta-bell 1). J a g h a r f ö r s ö k t d r a e n g r ä n s m e l l a n » e g e n t l i g a » l a n t b r u k a r e , d ä r m a n k a n t r o att f a m i l j e n i h u v u d s a k livnärt sig p å sin fastigh e t , o c fastigh » s m å b r u k a r e » , d ä r m a n n e n i f a m i l -j e n h a f t a n n a n h u v u d s y s s e l s ä t t n i n g o c h d ä r ä v e n h u s t r u n s k a f f a t in p e n g a r g e n o m t e x att a r b e t a s o m h e m h j ä l p e l l e r k a l a s h j ä l p i b y g d e n . N ä s t a stora g r u p p ä r d e k v i n n o r s o m h u

-v u d s a k l i g e n -varit h e m a r b e t a n d e . B l a n d d e m finns y t t e r l i g a r e e n klyfta: K v i n n o r s o m varit g i f t a m e d p r o f e s s i o n e l l a m ä n o c h k v i n n o r s o m m a n k a n a n t a h a f t l i k a r t a d e villkor s o m s m å b r u k a r n a , m e n s o m i n t e h a f t t i l l g å n g till e g e n jord o c h l a d u g å r d . D ä r n ä s t k o m m e r e n g r u p p k v i n n o r s o m varit f ö r v ä r v s a r b e t a n d e u n d e r b a r n e n s u p p -växt. Ä v e n i d e n h ä r g r u p p e n finns d e t skill-n a d e r m e l l a skill-n k v i skill-n skill-n o r skill-n a . Dels fiskill-nskill-ns d e t utbil-d a utbil-d e o c h fast a n s t ä l l utbil-d a k v i n n o r av vilka n å g r a varit g i f t a m e d m ä n s o m också h a f t yrkeir m e d r e g e l r ä t t u t b i l d n i n g o c h d e l s finns d e t k v i n n o r s o m i n t e h a f t s m å b r u k o c h av o m -s t ä n d i g h e t e r n a t v i n g a t -s a r b e t a »åt a n d r a » .

S l u t l i g e n h a r vi e n g r u p p k v i n n o r s o m varit e n g a g e r a d e i f a m i l j e n s f ö r e t a g s v e r k s a m -h e t . D ä r i b l a n d finns tre k v i n n o r s o m drivit e g n a f ö r e t a g o c h e n s o m a r b e t a t i sin fars f ö -r e t a g . M e d d e n k u n s k a p s o m finns o m b e t i n g e l -s e r n a f ö r f ö r -s ö r j n i n g e n f ö r k v i n n o r n a i d e olika u n d e r g r u p p e r s o m j a g skisserat o v a n , v e r k a r d e t r i m l i g t att g r u p p e r a m ö d r a r n a s h u s h å l l e f t e r i m p l i c e r a d l i v s f o r m1 1 p å f ö l j a n -d e sätt (se tabell 2). J a g t a r alltså m ö -d r a r n a s v e r k s a m h e t s o m u t g å n g s p u n k t , m o d i f i e r a r d e n m e d vad b a r n e n m e d d e l a t o m f ä d e r n a , o c h f ö r s ö k e r h ä r l e d a h u s h å l l e n s / b a r n e n s l i v s f o r m .

N ä r jag a n v ä n d e r d e olika l i v s f o r m s b e -g r e p p e n ovan ä r d e t vikti-gt att hålla i m i n n e t att i n n e b ö r d e n av d e olika l i v s f o r m e r n a var specifik f ö r d e n e p o k u n d e r vilken d e h u s h å l l d ä r r e s p o n d e n t e r n a v ä x t e u p p s t o d p å kul-m e n av sin v e r k s a kul-m h e t — d v s 1 9 4 0 - 7 0 - t a l e n — o c h d e n r e g i o n d ä r d e f a n n s ( s ö d r a N o r d -v ä r m l a n d ) . N ä r -vi f ö l j e r b a r n e n o c h s e r e f t e r vilken l i v s f o r m s o m d o m i n e r a r i d e r a s h u s -håll n ä r d e själva b e f i n n e r sig i fyrtio-årsål-d e r n , k a n vi a l fyrtio-årsål-d r i g p å s t å att fyrtio-årsål-d e l i v s f o r m e r s o m d e f i n i e r a s p å ett likartat sätt också h a r li-kadant innehåll. Att vara i e n s j ä l v s t ä n d i g livs-f o r m ä r givetvis n å g o t helt a n n a t å r 1985 ä n d e t var å r 1945, e f t e r s o m f ö r u t s ä t t n i n g a r n a ä r r a d i k a l t olika. N ä r d e t g ä l l e r r e s p o n d e n t e r n a själva h a r j a g f ö r s ö k t h ä r l e d a d e r a s l i v s f o r m e r i 4 0 å r s å l d e r n p å s a m m a sätt s o m jag f ö r s ö k t d e f i -n i e r a d e l i v s f o r m e r s o m r å d d e u -n d e r d e r a s u p p v ä x t . Det ä r alltså d e n livsform s o m k a n

t ä n k a s r e s u l t e r a av m ö t e t m e l l a n r e s p o n d e n -t e r n a o c h d e r a s m a k a r / s a m b o r i h u s h å l l e -t s o m ä r u p p s k a t t a d i tabell 3.14 För s y s k o n e n h a r jag d e s s u t o m e n d a s t u p p g i f t o m d e n e g -n a s y s s e l s ä t t -n i -n g e -n ; i s v å r u p p s k a t t a d e fall h a r jag valt att i n t e ta m e d s y s k o n e t i f r å g a .

L å t oss n u se e f t e r h u r stor a n d e l av b a r n e n s o m k o m m e r f r å n h u s h å l l m e d s a m i n a / a n -n a -n h u v u d s a k l i g l i v s f o r m , s o m d e -n d e själva lever i vid 4 0 - å r s å l d e r n . I tabell 3 ä r så g o t t s o m alla syskon, till o c h m e d f j ä r d e b a r n e t , m e d .1 5 N ä r m a n b e t r a k t a r t a b e l l e r n a 2 o c h 3 b f r a m s t å r f ö r ä n d r i n g a r n a i f ö r s ö r j n i n g s s ä t t m e l l a n g e n e r a t i o n e r n a tydligt. I tabell 2 s e r vi a t t ett f ö r s ö r j n i n g s s ä t t s o m k a n a n t a s b ä r a u p p e n s j ä l v s t ä n d i g l i v s f o r m o m f a t t a d e u n g e -f ä r e n -f j ä r d e d e l av -f ö r ä l d r a h u s h å l l e n , två t r e d j e d e l a r f a n n s i n o m ( d e n tidens) l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m o c h tio p r o c e n t i n o m e n k a r r i ä r -b u n d e n l i v s f o r m . E n g e n e r a t i o n s e n a r e , n ä r b a r n e n nått m o g e n ålder, b e f a n n sig e n d a s t e n d r y g t i o n d e l i n o m d e n s j ä l v s t ä n d i g a livs-f o r m e n , s j u t t i o p r o c e n t levde i n o m r a m e n f ö r l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n o c h u n g e f ä r f e m -t o n p r o c e n -t i n o m d e n k a r r i ä r b u n d n a livsfor-m e n . Det vi s e r h ä r ä r e n s p e g l i n g av d e n historiska p r o c e s s s o m h a r p å g å t t u n d e r r e s p o n d e n t e r n a s livstid. D e n f ö r ä n d r i n g s o m å t e r -s p e g l a -s i t a b e l l e r n a ä r i -själva verket mycket m e r g e n o m g r i p a n d e ä n b a r a e n p r o c e n t u e l l o m f ö r d e l n i n g av d e n e k o n o m i s k t v e r k s a m -m a b e f o l k n i n g e n -m e l l a n olika k a t e g o r i e r . Ka-tegorierna själva h a r ju också ä n d r a t s . D e n lön e a r b e t a r l i v s f o r m s o m ä r i m p l i c e r a d f ö r f ö r -ä l d r a r n a s d e l var b a s e r a d p å f ö r h å l l a n d e n d r a s t i s k t a n n o r l u n d a ä n d e s o m g ä l l e r f ö r b a r n e n i s a m m a n o m i n e l l a k a t e g o r i i d a g , s o m jag t i d i g a r e visat. D e t s o m ä r lika ä r indiv i d e n s f ö r h å l l a n d e till a r b e t e o c h f ö r s ö r j -n i -n g . D e -n s j ä l v s t ä -n d i g a l i v s f o r m e -n b ä r s u p p , f ö r b å d e f ö r ä l d r a - o c h b a r n g e n e r a t i o n e n , av e n relativt a u t o n o m , s j ä l v b e s t ä m m a n d e f ö r s ö r j n i n g s s i t u a t i o n , l ö n e a r b e t a r n a i b å d a g e -n e r a t i o -n e r -n a » a r b e t a r f ö r att leva» o c h d e k a r r i ä r b u n d n a »lever f ö r att a r b e t a » .

Har livsformer någon kontinuitet?

l i v s f o r m e r n a s k o n t i n u i t e t , o c h o m h u r d e re-p r o d u c e r a s m e l l a n g e n e r a t i o n e r n a ? M a n kan slå fast att e n »verklig» r e p r o d u k t i o n , d v s a t t e n ny g e n e r a t i o n u p p r e p a r f ö r ä l d r a r n a s livsf o r m i sin h e l h e t , e l l e r till största d e l e n , e n -d a s t ä r m ö j l i g i ett statiskt s a m h ä l l e , u t a n eko-n o m i s k o c h t e k eko-n i s k f ö r ä eko-n d r i eko-n g . N å g o t såd a n t s a m h ä l l e finns i n t e . M e n f ö r ä n såd r i n g s -t a k -t e n v a r i e r a r — m a n k a n -t ä n k a sig h i s -t o r i s k a e p o k e r d ä r m ä r k b a r a f ö r ä n d r i n g a r o m s p u n -n i t flera g e -n e r a t i o -n e r ; d ä r k a -n d e t givetvis h a varit m ö j l i g t f ö r l i v s f o r m e r att fortleva m e r ä n e n g e n e r a t i o n .

För d e två g e n e r a t i o n e r s o m jag s t u d e r a t g ä l l e r a t t d e t i n t e f u n n i t s n å g r a f ö r u t s ä t t -n i -n g a r f ö r att l i v s f o r m e r -n a i si-n h e l h e t skulle k u n n a r e p r o d u c e r a s . F ö r ä n d r i n g a r n a i livs-villkor o c h s a m h ä l l s s t r u k t u r ä r så stora att f ö r ä l d r a g e n e r a t i o n e n s l i v s f o r m e r i stort sett raderats ut. D e t g ä l l e r i s y n n e r h e t l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n , d ä r i n n e h å l l e t ä r radikalt a n n o r l u n d a trots att f o r m e n s o m s å d a n e x p a n -d e r a t , o c h -d e n s j ä l v s t ä n -d i g a l i v s f o r m e n , s o m a n t a g l i g e n bevarat m e r av sitt i n n e h å l l , m e n s o m i g e n g ä l d m i n s k a t k r a f t i g t i o m f a t t n i n g . D e t t a i n n e b ä r i n t e att b a r n g e n e r a t i o n e n g å r arvlös u t i livet. L i v s f o r m s a r v e t f r å n f ö r -ä l d r a r n a o m s -ä t t s i d e n nya s i t u a t i o n e n , trots att l i v s f o r m e n s o m s å d a n i n t e g å r att f ö r v e r k -liga. E n trolig h y p o t e s ä r att d e b a r n s o m g å r in i e n l i k n a n d e r e l a t i o n till sin f ö r s ö r j n i n g s o m d e n s o m f ö r ä l d r a r n a h a d e , h a r s t ö r r e m ö j l i g h e t a t t f ö r a a r v e t v i d a r e , o m ä n i ny f o r m . I d e t n o r c f v ä r m l ä n d s k a m a t e r i a l e t ä r d e t f r a m f ö r allt l ö n e a r b e t s l i v s f o r m e n o c h d e n k a r r i ä r b u n d n a l i v s f o r m e n s o m b ö r stå f ö r e n k o n t i n u i t e t . H ä r ä r vi d e s e g a s t r u k t u r e r n a p å s p å r e n . V a r j e l i v s f o r m u t v e c k l a r sitt k u l t u r o c h k u n -s k a p -s k a p i t a l -s o m i n å g o n f o r m f ö r -s v i d a r e till n ä s t a g e n e r a t i o n . 1 d e t t a kapital i n g å r k u n -s k a p o m h u r m a n -ska f ö r h å l l a -sig till m a k t , till a r b e t e — o c h till k ö n . I tabell 3 p r e s e n t e r a d e s r e s p o n d e n t e r n a u t a n h ä n s y n till k ö n . D e t ä r e g e n t l i g e n e n g a n s k a m e n i n g s l ö s bild, s o m alla k ö n s n e u t r a -la r e d o v i s n i n g a r . B i l d e n av h u r a r v e t f r å n u p p v ä x t e n s l i v s f o r m f ö r s v i d a r e i n ä s t a g e n e -r a t i o n n y a n s e -r a s o c h f ö -r t y d l i g a s o m m a n t a -r h ä n s y n till a t t r e s p o n d e n t e r n a ä r k v i n n o r o c h m ä n . D e n f y r d e l a d e tabell 4 visar h u r d e k v i n n l i g a r e s p e k t i v e m a n l i g a r e s p o n d e n t e r -n a s l i v s f o r m e r ä r r e l a t e r a d e till l i v s f o r m e -n i d e t h u s h å l l d ä r d e v ä x t e u p p . S k i l l n a d e r n a m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n d ä m p a s av att j a g strävat e f t e r att h ä r l e d a d e -ras h u s h å l l s d o m i n e r a n d e l i v s f o r m , s n a r a r e ä n i n d i v i d e n s . T r o t s d e t k a n m a n n o t e r a e n d e l i n t r e s s a n t a skillnader.

N ä r m a n k o n t r a s t e r a r m ö d r a r n a s l i v s f o r m m e d b a r n e n s visar d e t sig att a n d e l e n i e n lö-n e a r b e t a r l i v s f o r m visserligelö-n h a r ö k a t f ö r b å d e k v i n n o r o c h m ä n m e n mycket m e r f ö r k v i n n o r n a . M e d a n u n g e f ä r 6 7 p r o c e n t av k v i n n o r n a h ä r s t a m m a r u r e n t i d i g a r e l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m lever n ä s t a n 8 0 p r o c e n t i m o t -s v a r a n d e l i v -s f o r m n ä r d e -själva ä r 4 0 år. För m ä n n e n ä r m o t s v a r a n d e ö k n i n g f r å n ca 6 0 p r o c e n t till 6 5 p r o c e n t . D e n k a r r i ä r b u n d n a l i v s f o r m e n visar d ä r e m o t e n s t a r k a r e ö k n i n g f ö r m ä n n e n . 14 p r o -c e n t k o m m e r u r e n s å d a n l i v s f o r m m e n 2 3 p r o c e n t lever själva p å m o t s v a r a n d e sätt i 4 0 -å r s -å l d e r n . D ä r visar k v i n n o r n a i n g e n ö k n i n g alls. B å d a k ö n e n visar d ä r e m o t lika s t o r m i n s k -n i -n g av a -n d e l e -n i e -n s j ä l v s t ä -n d i g l i v s f o r m ; f r å n ca 2 6 p r o c e n t i u p p v ä x t h u s h å l l e n till 12 p r o c e n t i d e e g n a v u x n a h u s h å l l e n . D e flesta k o m m e r u r e n l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m . M e n f l e r av k v i n n o r n a ä n m ä n n e n i u r s p r u n g s g r u p p e n h a r s t a n n a t i n o m m o t s v a r a n -d e s a m t i -d a l i v s f o r m — -d r y g t 8 0 p r o c e n t av k v i n n o r n a m o t 70 p r o c e n t av m ä n n e n . För m ä n n e n s d e l h a r d e n k a r r i ä r b e r o e n d e livs-f o r m e n n ä s t a n lika s t o r a n d e l s o m livs-f o r t s a t t i n o m m o t s v a r a n d e livsform i n ä s t a g e n e r a tion — 6 5 p r o c e n t av s ö n e r n a u r k a r r i ä r h u s -håll å t e r f i n n s i e n k a r r i ä r b e r o e n d e l i v s f o r m , m o t 4 0 p r o c e n t av k v i n n o r n a . A n t a l e t s o m v ä x t e u p p i n o m e n k a r r i ä r b e r o e n d e livsform var d o c k mycket litet j ä m f ö r t m e d l ö n e a r b e -t a r l i v s f o r m e n . E n d a s -t 10 k v i n n o r m o -t 17 m ä n s t a m m a r u r k a r r i ä r h u s h å l l . M e d t a n k e p å l i v s f o r m e r n a s s e g a s t r u k t u r e r ä r d e t av i n t r e s s e att n o t e r a a t t e n m a j o r i -tet av såväl k v i n n o r s o m m ä n u p p r e p a r e n m o d e r n version av u p p v ä x t h u s h å l l e n s livs-f o r m . D e t t a g ä l l e r d r y g t 6 0 p r o c e n t av kvin-n o r kvin-n a o c h k kvin-n a p p t 5 5 p r o c e kvin-n t av m ä kvin-n kvin-n e kvin-n . Å t e r i g e n skiljer sig k ö n e n åt n ä r m a n s e r till d e olika l i v s f o r m e r n a . 5 5 p r o c e n t av alla

kvin-n o r u t g ö r s av k v i kvin-n kvin-n o r i l ö kvin-n e a r b e t a r l i v s f o r m s o m vuxit u p p p å m o t s v a r a n d e sätt m o t 4 2 p r o c e n t av alla m ä n . D ä r e m o t ä r n ä s t a n 10 p r o c e n t av alla m ä n »karriärister» och b a r n till k a r r i ä r b e r o e n d e h u s h å l l m o t 3 p r o c e n t av alla k v i n n o r . D e t ä r faktiskt f l e r k v i n n o r s o m u p p r e p a r e n s j ä l v s t ä n d i g livsform ä n e n kar-r i ä kar-r b e kar-r o e n d e , k n a p p t 5 p kar-r o c e n t . 1 d e n kate-g o r i n f i n n s 3 p r o c e n t av m ä n n e n . S a m m a n f a t t n i n g s v i s k a n m a n s ä g a att d e n bild s o m t r ä d e r f r a m , vad g ä l l e r d a g e n s situat i o n , m o situat s v a r a r vad m a n s k u l l e k u n n a f ö r v ä n t a sig. K v i n n o r h a r n u m e r a e n a r b e t s m a r k n a d m e n f å k a r r i ä r m ö j l i g h e t e r . M ä n -n e -n s a r b e t s m a r k -n a d h a r e -n a -n -n a -n s t r u k t u r m e d f l e r y r k e n s o m g e r m ö j l i g h e t till avance-m a n g o c h s t a t u s . Det ä r f r a m f ö r allt i n o m l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n s o m e l e m e n t f r å n e n ä l d r e g e n e r a -t i o n s l i v s f o r m b ö r leva v i d a r e . 1 d e n livsfor-m e n b e f i n n e r sig d e allra flesta vilket ä r e n f ö r u t s ä t t n i n g f ö r k o n t i n u i t e t e n . För ö v r i g t h a r d e n s j ä l v s t ä n d i g a l i v s f o r m e n f ö r k v i n n o r n a o c h d e n k a r r i ä r b u n d n a f ö r m a n n e n u n g e -f ä r s a m m a g r a d av p o t e n t i e l l k o n t i n u i t e t . H e l a d e n h ä r d i s k u s s i o n e n h a r givetvis e n -b a r t varit ett k r a f s a n d e p å y t a n . L i v s f o r m e n s yttre f o r m , s o m j a g tagit u p p här, ä r e n sak — d e s s i n n e h å l l e n a n n a n . O m vi skulle l ä m n a h u s h å l l s p e r s p e k t i v e t o c h i stället se p å indivi-d e r n a s l i v s f o r m så finns indivi-d e t m å n g a stora skill-n a d e r i l i v s f o r m e r skill-n a s i skill-n skill-n e h å l l s o m ä r av m i n s t lika s t o r b e t y d e l s e s o m r e l a t i o n e n till f ö r s ö r j n i n g e n . L å t m i g ta n å g r a e x e m p e l . D e n a b s o l u t största a n d e l e n av alla k v i n n o r i m a t e r i a l e t — k v i n n l i g a r e s p o n d e n t e r , f r u a r , systrar — ä r t e x k n u t n a till d e n o f f e n t l i g a sek-t o r n m e n e n d a s sek-t e n m i n d r e d e l av m ä n n e n . E n mycket s t o r a n d e l av alla m ä n h a r a r b e t e n m e d t e k n i s k a f ö r t e c k e n — m e n e n d a s t e n s t a k a k v i n n o r . K v i n n o r s a m a r b e t a r m e d m ä n i ge-m e n s a ge-m ge-m a f ö r e t a g s o ge-m g r u n d l a g t s p å b a s av m ä n n e n s t e k n i s k a k o m p e t e n s — i n g a m ä n f ö -r e k o m m e -r i d e f ö -r e t a g s o m h a -r sin b a s i kvin-n o r s k u kvin-n s k a p e r . T r o t s d e k ö n s r e l a t e r a d e s k i l l n a d e r s o m n o -terats i a n a l y s e n av l i v s f o r m e r n a s k o n t i n u i t e t ä r d e t h ä r e t t o m r å d e d ä r g e n u s s y s t e m e t ar-b e t a r » u n d e r j o r d i s k t » . S k e n ar-b a r a l i k h e t e r till yttre f o r m d ö l jer o l i k h e t e r i m e n i n g o c h i n n e håll. För att k o m m a v i d a r e f r å n e n f ö r d u n k -l a n d e h u s h å -l -l s a n a -l y s m å s t e m a n s t u d e r a m ö d r a r o c h d ö t t r a r , f ä d e r o c h s ö n e r .

Livsformer och samhällsförändring

De o l ä m p l i g a ö v n i n g a r n a i d e n h ä r a r t i k e l n b e k r ä f t a r vad T h o m a s H ö j r u p skrivit, n ä m l i -g e n att e n f ö r s t å e l s e av historiska p r o c e s s e r k r ä v e r att m a n s t u d e r a r d e f ö r s ö r j n i n g s s ä t t s o m b ä r u p p l i v s f o r m e r n a s n a r a r e ä n livsform e r n a själva. N ä r livsform a n s t u d e r a r f ö r s ö r j n i n g s -sätt o c h d e r a s f ö r ä n d r i n g k o m m e r m a n att ligga n ä r a a n d r a sätt att a n g r i p a s a m m a p r o b l e m s t ä l l n i n g a r d ä r d e t r e d a n finns e t a b l e r a -d e m e t o -d e r o c h t a n k e g å n g a r . E k o n o m i s k hi-storia m e d sina olika s k o l b i l d n i n g a r o c h d e n sociologiska f o r s k n i n g e n k r i n g social r ö r l i g h e t ä r e x e m p e l p å två d i s c i p l i n e r s o m s t u d e -rar d e ä m n e n s o m jag b e r ö r t i d e n h ä r arti-keln. N ä r m a n n a l k a s p r o b l e m s t ä l l n i n g a r n a via f r å g o r s o m r ö r l i v s f o r m e r leds ä n d å t a n k a r n a i delvis a n d r a b a n o r . E n s k i l l n a d ä r d e t i n t e -g r e r a d e , holistiska p e r s p e k t i v e t . I o c h m e d att m a n h a r s o m u t g å n g s p u n k t att olika f ö r s ö r j -n i -n g s s ä t t g e r u p p h o v till olika l i v s f o r m e r s o m m a n b e t r a k t a r s o m s y n o n y m t m e d olika kult u r e r , blir i n s i k kult e n e n a n n a n ä n o m m a n b e -t r a k -t a r f ö r s ö r j n i n g s o m e n variabel b l a n d a n d r a , s e p a r a t f r å n f r å g o r o m vardagsliv o c h t ä n k a n d e . »Social r ö r l i g h e t » u p p f a t t a s lätt s o m e n r ö r e l s e i e n d i m e n s i o n , d ä r m a n h a r e n k l a r i k t n i n g a r u p p å t / n e d å t . O m m a n a n -v ä n d e r l i -v s f o r m s o m f o k u s s t å r d e t klart att m a n r ö r sig m e l l a n olika d i m e n s i o n e r .

O m m a n trots allt vill a n v ä n d a livsform s o m s ö k o r d i e t t t i d s p e r s p e k t i v , så k r ä v s d e t att m a n k ä n n e r till mycket m e r o m d e n s t u d e -r a d e g -r u p p e n ä n -r e l a t i o n e n i n d i v i d / h u s h å l l / f ö r s ö r j n i n g s s ä t t . M a n m å s t e k ä n n a till g r u n d -d r a g e n i -d e l i v s f o r m e r s o m ä r r e p r e s e n t e r a -d e i g r u p p e n , i b å d a g e n e r a t i o n e r n a , o c h d e f ö r -ä n d r i n g a r i s a m h -ä l l e t s m a k r o s t r u k t u r s o m skett u n d e r d e n p e r i o d m a n s t u d e r a r .

Livsformsanalys och kvinnoforskning

För e n k v i n n o f o r s k a r e ä r d e t givetvis g l ä d j a n d e m e d ett a n g r e p p s s ä t t s o m ä r m å n g d i m e n sionellt o c h s t r ä v a r att i n t e g r e r a olika a s p e k

-Kolning i Torsby. Foto: N Keyland, Nordiska Museets arkiv. t e r av livet. M e n n ä r m a n ska f ö r s ö k a t i l l ä m p a

d e t p å e n k o n k r e t s i t u a t i o n u p p s t å r d o c k e n m ä n g d f r å g o r , s o m t e x :

— R e l a t i o n e n m e l l a n att klassificera o c h ex-emplifiera'? D e t ä r givetvis o m ö j l i g t att p å b a s av e n e n k e l i n d i k a t o r g r u p p e r a m ä n n i s k o r e f -t e r livsform — m e n o m m a n h a r e n v i d a r e k u n s k a p ? — L i v s f o r m e r n a s diskrimineringsförmåga ? E n av h u v u d a v s i k t e r n a m e d ( n y ) l a n s e r i n g e n av l i v s f o r m s b e g r e p p e t h a r varit att slå hål p å f ö r e s t ä l l n i n g e n o m D a n m a r k s o m ett k u l t u -rellt h o m o g e n t l a n d . M e n o m m a n n u f i n n e r a t t e n l i v s f o r m , s o m l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n i m a t e r i a l e t s o m r e d o v i s a t s här, o m f a t t a s av n ä s t a n 8 0 p r o c e n t av e n g r u p p , s ä g e r d e n n å -g o n t i n -g v ä s e n t l i -g t d å ? U p p e n b a r l i -g e n k a n l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n f ö r f i n a s o c h d e l a s u p p — m e n h u r , o m m a n ska u n d v i k a i n d i k a -t o r -t ä n k a n d e o c h k l a s s i f i c e r i n g a r ? — L i v s f o r m s t y p e r n a ä r s o m sagts n ä r a k n u t n a till f ö r s ö r j n i n g s s ä t t m e n också till v a r d a g s liv i v i d a s t e b e m ä r k e l s e . M e n vilket? H u r f ö r -e n a r m a n i n d i v i d -e n s d a g l i g a rör-els-er m -e l l a n

si-t n a si-t i o n e r s o m var o c h e n ä r l a d d a d m e d lokal » k u l t u r » , m e d e n l i v s f o r m s a n a l y s s o m f ö r e -faller n ä r a k n u t e n till vardagslivet » h e m m a » ?

— I vilken u t s t r ä c k n i n g k a n m a n h a olika l i v s f o r m s t y p e r i s a m m a h u s h å l l ? I n t e n o g m e d att i n d i v i d e n r ö r sig m e l l a n olika var-d a g s s a m m a n h a n g , var-d e s s u t o m m ö t s i n var-d i v i var-d e r , m e d k a n s k e helt olika r e l a t i o n till f ö r s ö r j n i n g , i h u s h å l l e t . K a n d e t f i n n a s e n g e m e n -s a m h u -s h å l l -s l i v -s f o r m — e l l e r m å -s t e v a r j e ex-e m p ex-e l sex-es u r ex-e n givex-en a k t ö r s s y n v i n k ex-e l ? F i n n s d e t l i v s f o r m e r s o m ä r ett r e s u l t a t av e n s a m -m a n s -m ä l t n i n g av d e -m a n l i g a o c h k v i n n l i g a l i v s f o r m e r n a ? Ska vi istället b e t r a k t a m e d -l e m m a r n a i ett h u s h å -l -l s o m a t t r i b u t ti-l-l var-a n d r var-a s l i v s f o r m e r ? H u r d e f i n i e r var-a r m var-a n d å d e n livsform s o m b a r n e n lever i? U p p e n b a r l i g e n v ä c k e r l i v s f o r m s b e g r e p p e t m å n g a f r å g o r , s o m f ö r t j ä n a r att bli t a g n a p å allvar av f o r s k a r e s o m ä r i n t r e s s e r a d e av att belysa k v i n n o r s l i v s s a m m a n h a n g f ö r att j ä m f ö r a k v i n n o r s i n s e m e l l a n , e l l e r f ö r att u n d e r stryka d e t k v i n n l i g a l i v s s a m m a n h a n g e t g e -n o m att j ä m f ö r a m e d d e t m a -n l i g a .

Tabell 1. Mödrarnas arbetssituation under barnens uppväxt.

Försörjning baserad på lantbruk i någon form Antal Procent »Egentliga» lantbrukare 13 Småbrukare 31 Hemmadotter 1 Summa 45 39% Huvudsakligen hemarbetande 37 32% Huvudsakligen förvärvsarbetande 19 16% Egna företagare

Egentliga egna företagare 3

Medhjälpare i f amiljeföretag 12

Summa 15 13%

TOTALT 116 100%

Tabell 2. Hushållens livsform under barnens upp-växt: Uppskattning efter mödrarnas villkor.

»Självständiglivsform» (SI.) Egentliga lantbrukare Egna företagare Antal 13 15 Procent Summa 28 24.0% Lönearbetslivsform (LE) Småbrukare

Hemarbetande kvinnor med okvalificerade män Hemarbetande kvinnor med

kvalificerade yrkesmän Yrkeskvinnor utan utbildning

32 18 13 14 Summa 77 66.5% Karriärbunden livsform (KL) 1 lemmafruar med professionella män Utbildade yrkeskvinnor 6 5 Summa 1 1 9.5% TOTALT 116 100.0% N O T E R

1 »Lika litet som k u l t u r b e g r e p p e t är t e r m e n livsform e n skarpslipad analytisk t e r m eller ett enkelt s o r t e r i n g s i n s t r u m e n t : svenskar kan inte sorteras u p p i x antal livsformer. Livsform ä r snarare ett sökord eller ett tan-keverktyg, som riktar vår u p p m ä r k s a m h e t på h u r människors liv h ä n g e r s a m m a n eller inte h ä n g e r s a m m a n . » (Löfgren, 1987:73, citerad i Bäck-Wiklund, Lindfors, 1990)

2

»Kvinnor och Samhällsförändring.

Soci-alantropologisk studie av kvinnors delta-g a n d e i social och e k o n o m i s k f ö r ä n d r i n delta-g . En j ä m f ö r e l s e mellan fem skilda samhäl-len». Övriga d e l t a g a n d e forskare och d e län-d e r län-d ä r län-d e l p r o j e k t e n g e n o m f ö r län-d e s var Kris-tina B o h m a n (Colombia), Eva Evers Rosan-d e r (Ceuta), Eva SkölRosan-d WesterlinRosan-d (Jugosla-vien) och P r u d e n c e W o o d f o r d Berger (Gha-na).

3 M e d »avkastning av j o r d e n » m e n a r jag pro-d u k t i o n e n f r å n såväl skogs- som j o r pro-d b r u k . 1 Sveriges skogsbygder kan m a n aldrig be-trakta j o r d b r u k skilt f r å n skogsbruket. 4 L i k n a n d e f ö r h å l l a n d e n h a r givetvis f u n n i t s

på m å n g a a n d r a håll i landet, jfr t ex d e t O r v a r L ö f g r e n skrivit o m »potatisfolket», IvarLos skildring av f ö r ä l d r a r n a s e g n a -h e m s tid, Moa M a r t i n s o n s beskrivningar. 5 D e n intresserade kan t ex läsa L e n a

Ger-h o l m s a v Ger-h a n d l i n g som bl a visar Ger-h u r lands-b y g d s lands-b e f o l k n i n g e n h a r hittat en nisch f ö r å t e r u p p l i v a n d e och v i d m a k t h å l l a n d e av d e n till vardags d o l d a historiska verklighe-ten i »kultur»aktivititeter av olika slag. 6 De skillnader som kan n o t e r a s ä r att m ä n

och kvinnor, m e n k m ske f r a m f ö r allt m ä n , n u m e r a u p p t r ä d e r s o m m e d a r b e t a r e i n o m varandras d o m ä n e r . Men a n s v a r s o m r å d e n a ligger statistiskt sett fast.

7 Mer o m detta i Bjerén 1981.

8 »Genussystemet» d e f i n i e r a d e s u r en soci-alantropologisk synvinkel i en artikel av G e m z ö e mfl, KVT 1989:1.

9 För en n ä r m a r e beskrivning av studiens ur-s p r u n g l i g a u p p l ä g g n i n g , ur-se B j e r é n , 1984. 10 Se I n g a Elgqvist-Saltzman 1991 f ö r e n

be-skrivning av m e t o d e n .

11 Även o m bortfallet är av »normal» storlek vid d e n h ä r t y p e n av u n d e r s ö k n i n g a r a n s e r jag att det är b e s v ä r a n d e stort; tills vidare bortser jag dock f r å n detta och d i s k u t e r a r det material som finns tillgängligt. F ö r u t o m livslinjerna består d e t av material av en m ä n g d olika slag, d ä r e r f a r e n h e t e r n a f r å n det u r s p r u n g l i g a fältarbetet (som pågick i

Tabell 3. Relationen mellan barnens och uppväxthushållens livsform. Procent.

a) Vad blev det av mödrarnas barn?

Livsform vid 40 år: LL SL KL S:a N Procent

Ursprunglig livsform: LL 77% 13% 10% 100% (159) 63%

SL 47% 15% 14% 100% ( 66) 26%

KL 41 % 4% 55% 100% ( 27) 11%

Summa (252) 100%

b) Barnens bakgrund

Ursprung: LL SL KL S:a N Procent

Livsform vid 40 år: LL 68% 26% 6% 100% (181) 72%

SL 65% 32% 3% 100% ( 31) 12%

KL 40% 23% 37% 100% _{( 40)} 16%

Summa (252) 100%

Tabell 4. Relationen mellan barnens och uppväxthushållens livsform med hänsyn taget till kön. Procent.

a-!) Vad blev det av mödrarnas döttrar?

Livsform vid 40 år: LL SL KL S:a N Procent

Ursprunglig livsform: LL 83% 10% 7% 100% ( 87) 66%

SL 76.5% 17.5% 6% 100% ( 34) 26%

KL 50% 10% 40% 100% ( 10) 8%

Summa (131) 100%

a-2) Vad blev det av mödrarnas söner?

Livsform vid 40 år: LL SL KL S:a N Procent

Ursprunglig livsform: LL 71% 15% 14% 100% ( 72) 59.5%

SL 66% 12% 22% 100% ( 32) 26.5%

KL 35% 0% 65% 100% ( 17) 14%

Summa ( 1 2 1 ) 100%

b-1) Döttrarnas bakgrund

Ursprung: LL SL KL S:a N Procent

Livsform vid 40 år: LL 70% 25% 5% 100% (103) 79%

SL 56% 38% 6% 100% ( 16) 12%

KL 50% 17% 33% 100% _{( 12)} 9%

Summa (131) 100%

b-2) Sönernas bakgrund

Ursprung: LL SL KL S:a N Procent

Livsform vid 40 år: LL 65% 27% 8% 100% ( 78) 65%

SL 73% 27% 0% 100% ( 15) 12%

KL 36% 25% 39% 100% ( 28) 23%

1,5 år) och senare återbesök i Torsby, lokal-och regionalpress-studier u n d e r m å n g a år och intensiva livshistorieintervjuer m e d äld-re k v i n n o r är d e viktigaste.

12 D e n äldsta f a d e r n f ö d d e s 1898 och d e n yngsta m o d e r n 1928.

13 Dvs, f ö r s ö r j n i n g s s ä t t e n ä r g r u p p e r a d e e f t e r d e n livsform d e kan tänkas g e n e r e r a . 14 Tabell 3a och b ska läsas på f ö l j a n d e sätt:

Ta-b e l l e r n a läses horisontellt. I 3a kan m a n

föl-ja på vilket sätt barnen till föräldrar i

respek-tive livsform f ö r s ö r j e r sig i 40-årsåldern. Av tabellen f r a m g å r t ex att 64 procent av alla i b a r n g e n e r a t i o n e n h a r sitt u r s p r u n g i en lö-n e a r b e t a r l i v s f o r m och att av dessa 84 pro-cent själva b e f i n n e r sig i lönearbetarlivs-f o r m .

3b visar i stället situationen f r å n b a r n e n s perspektiv. D ä r kan m a n t ex se att 81 pro-cent av b a r n g e n e r a t i o n e n b e f i n n e r sig i lö-n e a r b e t a r l i v s f o r m och att av dessa 67 pro-cent h a r sitt u r s p r u n g i s a m m a livsform. 15 13 familjer i lönearbetslivsformen h a d e fler

ä n fyra b a r n , d e flesta färre än sju. E n familj h a d e 11 b a r n ; r e s p o n d e n t e n f r å n d e n famil-jen o r k a d e inte m e d d e l a n å g o n t i n g o m sina syskon.

I I I T K R A T U R

B j e r é n , Gunilla, » F e m a l e a n d Male in a Swedish Forest Region: O l d Roles u n d e r New (kondi-tions» i Women: Work and Household Syslems, t e m a n u m m e r av Antropologiska Studier, sid 56-85, n r 3 0 - 3 1 , 1981.

Bjerén, Gunilla, »Från b e t e s m a r k till sjötomt: S a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g och r e s u r s a n v ä n d n i n g i N o r d v ä r m l a n d » i A n d e r s H j o i t (red), Svens-ka livsstilar. Om naturen som resurs och symbol, Liber K o n t e n t a , Stockholm, sid 102-133,

1983.

Bjerén, Gunilla, »Kärlek, B a r n och Arbete. En socialantropologisk studie av levnadshisto-rier som gäller k v i n n o r och m ä n f r å n Nord-v ä r m l a n d . Projektplan», Socialantropologis-ka institutionen, Stockholms Universitet,

1984.

Bäck-Wiklund, Margareta och H a n s Lindfors, Landsbygd, livsform och samhällsförändring, Daidalos, G ö t e b o r g , 1990.

Davies, Karen, Women and lime. Weaving the strands of everyday life, Sociologiska

institutio-n e institutio-n vid L u institutio-n d s uinstitutio-niversitet, 1990.

Elgqvist-Saltzman, Inga, Svackor och gröna kul-lar, a r b e t s r a p p o r t n r 87, Pedagogiska institu-tionen, U m e å universitet, 1991.

G e m z ö e , L e n a , et al, »Sex, g e n u s och makt i an-tropologiskt perspektiv» i Kvinnovetenskaplig tidskrift!sid 44-53, n r 1, 1989.

G e r h o l m , ' L e n a , Kulturprojekt och projektkultur. En fallstudie av en kulturpolitisk försöksverksam-het, Liber förlag, Stockholm, 1985.

H o j r u p , T h o m a s , Det glemte folk. Livsformer og centraldirigering, Institut for europaeisk folke-livsforskning/Statens byggeforskningsinsti-tut, K ö p e n h a m n , 1983(a).

Hwjrup, T h o m a s , » T h e (koncept of Life-Mode. A Form-Specifying M o d e of Analysis Applied to C o n t e m p o r a r y Western E u r o p é » , Ethnolo-gia Scandinavica, n r 15—55, 1983(b).

L ö f g r e n , Orvar, »Vardagskultur och livsform» i Ulf H i m m e l s t r a n d och G ö r a n Svensson, red Sverige — vardag och struktur. Sociologer beskri-ver det svenska samhället, Norstedts,

Stock-holm, sid 55-82, 1988.

L ö f g r e n , Orvar, »Potatisfolket levde av nästan ingenting» i Forskning och Framsteg, tema-n u m m e r o m familjetema-n i Sverige i historisk be-lysning, sid 2 3 - 2 9 , n r 5 - 6 , 1977.

Rahbek C h r i s t e n s e n , L o n e , Hver vore veje, Etno-logisk Forum, Institutet for europaeisk folke-livsforskning, K ö p e n h a m n , 1987.

SUMMARY

Life-mode analysis and social change in Sweden T o m a s H w j r u p has stated that life-mode analy-sis is not fit for the study of historical pmcesses. Rather, h e argues, it is primarily for synchronic analysis of differences in everyday life a n d be-tween different g r o u p s in c o n t e m p o r a r y so-ciety. Nevertheless, this study is looking at t h e continuity of life-modes over g e n e r a t i o n s by contrasting the f o r m s of livelihood (implying life-modes) of a parental g e n e r a t i o n in a forest region in western Sweden with t h o s e of t h e i r o f f - s p r i n g .

T h e m e t h o d s of collecting t h e empirical d a t a consisted of longterm fieldwork in a local c o m -munity, collection of life histories f r o m o l d e r w o m e n , a n d a c o m b i n e d p o s t a l / t e l e p h o n e e n -quiry f r o m a cohort of p e r s o n s b o m in t h e

mid-1940s.

I'he researcher r e a c h e d t h e conclusion that historical processes are i n d e e d best studied t h r o u g h a t t e n t i o n to f u n d a m e n t a l societal c h a n g e s but that t h e focus 011 life-mode brings forth o t h e r insights t h a n for instance a m o r e o n e - d i m e n s i o n a l study of social mobility. A f r u i t f u l c o n t i n u a t i o n of t h e work b e g u n h e r e would be to link t h e life careers of t h e m i d d l e -a g e d r e s p o n d e n t s with -a n -an-alysis of t h e life-m o d e s prevailing in their parental h o u s e h o l d s .

Gunilla Bjerén D e m o g r a f i s k a a v d e l n i n g e n Stockholms universitet S-106 91 Stockholm Sweden