Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
2 2 2
Övriga recensioner
jan d e och v rak a n d e bland m aterialet och till vad han själv kallar en starkt fö re n k la d —
oversimplified
-
teckn in g. D e t är o ck så åtsk illigt m an sak n ar i hans fram ställn in g. Så sk u lle m an t. ex. g ä rn a ha sett att han åtm in ston e an tytt n ågot av den b e ty d else som ett sådan t litterärt tid sm o d e som eu- p h u ism en av allt att d ö m a h aft fö r R a le g h s p ro sa stil, v ilk e n han u n d erk asta r en täm ligen u dd lös kritik . D e t är v id a re g iv e tv is fu llt b erättig at att som han g ö r p å v isa sk illn ad en m ellan m e d eltid en s livsin ställn in g och ren ässan sen s, m en av ännu stö rre in tresse had e d et en ligt m in m en in g v a rit att draga ut lin jen o ck så fram åt - till baro ck en . H ä r k u n d e C a ld e rö n ha läm nat fö rträ fflig t åsk åd n in gsm aterial — ju st på tal om te a term etafo re n .In vän d n in g ar kan m an em e lle rtid , som b ek an t, alltid r o a sig m ed att gö ra. I d etta fall m åste de sägas väga lätt m o t d e t som g e r G re e n b la tts b o k dess värd e: en o m so rg sfu llt g e n o m fö rd , k rin g sy n t analys av ett fö rfattarsk a p och ett liv som i sig in n eslu ter något av d et so m var kärnan i e n g e lsk renässans.
G ustaf Fredén
Jacob Worms skrifter.
U d g iv e t a f E rik Su n d erh o lm , I—II. K b h v n 1 9 7 1 .E rik Su n d erh o lm :
Jacob Worm. En politisk satiriker
i det syttende århundrede.
M it d eu tsch er Z u sam - m en fassun g. D iss. K b h v n 1 9 7 1 .E n sven sk litte ra tu rfo rsk a re som strö v ar i K ö p e n ham n kan in te annat än häp na ö v e r den d anska litteratu rfo rsk n in g en , d ess liv ak tig h et, d jä rv h e t och b red d . O m tän kbara o rs a k e r till sk illn ad en g e n te m o t den sv e n sk a sk all här inte ordas. M e n m an har skäl att u p p m ärksam m a att i D a n m ark är den äld re litteratu ren lik a väl tillg o d o sed d som d en n yare. In te m inst g ä lle r d e t tex tu tg iv n in g en , som o ck så är d et prim ära. I d an sk b o k h an d el, ja ö p p e t o ch p å fram träd an d e plats i sk y ltfö n stre n , fin n er m an nu m o d e rn a u tgåv o r av en rad b a ro c k v e rk , B o rd in g s
Den danske Mercurius,
R e e n b e r g sDigte,
N a u rsGolgotha paa Parnasso,
fö r att näm na några. D e t är M u n k sg aard s fö rla g som tagit d etta initiativ. A t t d et fin n s en m arknad i D a n m a rk fö r d en äld re litteratu ren visas o ck så av att K ö p e n ham ns u n iv e rsite t fö r ett p ar år sedan k u n d e g e ut en tvåb an d san to lo giDansk barokdigtning
16 0 0 -17 5 0 .
U tg iv a re v ar u n iv e rsite tsle k to rn E rik Sen d erh o lm .Se n d e rh o lm var väl sk ick ad fö r u p p giften . S e dan fle ra år tillb ak a arb etad e han m ed u tg ivn in g en av Ja c o b W orm s d ik ter. Ja c o b W orm s fö rfattar skap h ö r inte ren t litterärt till d e främ sta, m en W o rm s b io g rafi o ch d ik tn in g är sam m anflätad m ed styv fa d ern K in g o s , och som p e rso n är W o rm av
g jo r t in tressan t fö r den som vill lära k än n a d en d an sk a b aro ck en s sam hälle. W orm var b e sv ä rlig fö r sin sam tid m en han h ar inte v arit m in d re b e svärlig fö r sin fram tid a ed itor. H an s fö rfattarsk a p b estår till stö rsta d elen av o fta st an on ym a p a sk ille r och satirer som inte try c k te s — och inte k u n d e tryckas — utan sp red s g e n o m av sk rifte r. B lo tt få a v sk rifte r är sam tida. A v s k rift e rn a är sp rid d a ö v e r ett stort antal ark iv ö v e r h ela N o rd e n .
T o lk n in g e n av te x te rn a har b ju d it på p ro b le m jä m fö rlig a m ed dem in sam lin gen och re d ig e rin g e n inn eb u rit. D e t h ö r till d en n a dikts n atu r att den är fu ll av an sp eln in g ar p å a k tu e lla fö r e te e lse r som det nu o fta är svårt att id en tifiera . U tg iv a re n m åste ha em in e n t k än n ed o m om tid en s p o litisk a o ch p r i va tp e rso n lig a fö rh ållan d en . E r ik S e n d e rh o lm b e sitter alla d essa e g e n sk a p e r och d essu to m en p å fa l lan de m o tv ilja m o t alla ä v e n ty rlig h e te r och lö sa h y p o te se r. R e su lta te t har o ck så b livit en ed itio n som m åste an ses fö re b ild lig fö r den som sysslar m ed u tg ivn in g av d etta slags litteratu r.
D e an m ärk n in gar so m kan g ö ra s är o ck så få och i g ru n d en b e ty d e lse lö sa . F ö r m in d e l har jag en k än sla av att u tg iva ren v arit a lltfö r fö r sik tig vid d a terin g en av h an d sk riftern a, som ty ck s m ig ibland bli alltfö r sen. B e tr ä ffa n d e en h a n d sk rift är det p åtagligt: P a lm sk iö ld 3 9 2 kan inte h ä rrö ra från 1 7 4 0 - 5 0 , som utg. säg er s. 1 8 1 , utan de där in gå en d e te x te rn a m åste ha tillk o m m it tid ig are, som o ck så säges i re d o g ö re lse n fö r h a n d sk riften s. 4 5 4 . På ett ställe är k o m m en taren m o tsä g e lse fu ll och v ilseled an d e. I k o m m e n ta rh ä fte t s. 1 5 5 och 1 5 7 d isk u tera s p la n e tfik tio n e n i » P h a e n o m e n o n Pari- sien se» . K o m m e n ta to rn tycks in te v a ra k la r ö v e r att m an u n d er 16 0 0 - ta le t räk n ad e so len och m å nen - d ä re m o t in te jo rd e n som d e t står s. 1 5 7 — till p lan etern a. W orm kan d ä rfö r m ed rätta tala om att M erc u riu s ( = M ü n ster) an slöt sig till d e sex p lan etern a.
T ill utgåvan har S e n d e rh o lm lagt en m ä k tig m o n o grafi ö v e r W o rm , p å v ilk e n han d isp u terad e 1 9 7 1 . D e n har närm ast trad itio n ell b io g rafisk k a raktär, något som är v äl b e fo g a t då d en av se r en d ik ta re vars hela v e rk är intim t fö rb u n d e t m ed hans y ttre lev n a d sfö rh ålla n d en . B e to n in g e n lig g er som u n d e rru b rik e n o m talar p å d en p o litisk a sati ren. Se n d e rh o lm fram h åller e m e lle rtid m ed rätta — fa st kan h än d a o n ö d ig t o fta — att W o rm ald rig b lir n ågon v e rk lig sam h ällssatirik er. D r iv k r a fte n till hans d ik tn in g v a r inte så m y c k e t social in d ig n a tion som p e rso n lig a an tipatier. F ö rst d en sista sto ra satiren , » Id o la Je r o b o a m i» , rik tar sig inte m o t p e rso n e r utan m o t sam h ällssy stem et som så dant, m o t det d a n sk a en väld et. M e n även i d en n a d ik t har k ritik e n sin beg rän sn in g .
A v h a n d lin g e n s tråk iga o ch sk rö p lig a skal r ö je r in te att d ä rin n an fö r d ö lje r sig en u to m o rd en tlig t v ä lsk riv e n och o fta u n d erh å llan d e sk ild rin g av ett
Övriga recensioner
2 2 3
bland 16 0 0 -ta le ts m ärk lig aste d ik ta rö d en . F ö rfa ttaren se r m ed h u m o r och ib lan d m ild k ritik p å fö re m å le t fö r sitt studium . H an s ö k e r inte som m ån gen annan sk u lle h a g jo r t fö rsv a ra den b esvä r lige W o rm i alla de strid e r han in v eck lad e sig i. M en u to m ett fö rfa tta rö d e lär v i k än n a ett stycke av tid en s sam hälle och o p in io n e rn a i detta. H ä r saknar m an d o c k ett fö rsö k att g e en d ju p a re fö r k larin g till fe n o m e n e t W o rm . E n so c ialh isto risk an alys h ad e k u n n at v isa p å v ilk a sätt W o rm b ryte r m o t sitt sam hälles k o d e x . Frågan v a rfö r W orm så h än syn slö st kastar sig ö v e r den en e e fte r den an d re, från d em som stod h o n o m nära till d e högt u ppsatta, G r iffe n fe ld och k u n gen , ställs ald rig p å allvar. O rsa k e n kan kn ap p ast b ara v a ra m issn ö je t m ed d e slätta v illk o r W orm trots sin fin a exa m en fic k n ö ja sig m ed. R e d a n tid igt visar sig en e g e n d o m lig am bition hos W orm . H a n fö r e fa lle r ju ha varit o ffe r fö r en d isp u tatio n ssju k a, en tro att ett sto rt an tal d isp u tatio n er sk u lle g e h o n o m fö rste g fra m fö r alla andra. N å g o t annat som m an o ck så sakn ar är en stu d ie ö v e r p ask illen som litterär g e n re . W o rm b rilje ra r m ed lärd a titlar — då han inte re n ta v sk riv e r p å latin — o c h o fta har hans p a sk ille r lik so m t. ex. D ry d e n s sam tid a tagit titel o ch s to ff från G a m la testam en tet. D e t ta säger nå g o t o m tid ens m o d e m en o ck så om hu r han m e nade en satir b o rd e v a ra fö r att slå hos den p u b lik han v ä n d e sig till. M e n d e t avh an d lin gen g e r är m y c k e t nog. D e t sagda m å b ara p åm in n a o m att d e t kan v a ra v ä rt att g å v id a re i stu d iet av W o rm s fö rfattarska p .
Bernt Olsson
Fran cis X . J . C o le m a n :
The Aesthetic Thought of the
French Enlightenment.
U n iv e rsity o f P ittsb urg h P ress 1 9 7 1 .» T h e A e sth e tic T h o u g h t o f the F ren ch E n lig h t en m en t» kan tyck as v a ra ett sto rt äm n e, alltför sto rt fö r att p å ett g iv a n d e sätt behan dlas i en bo k p å 1 6 0 sm å sid or. D e t skall då fö rst p å p ek as att C o le m a n (som är filo s o fip ro fe s s o r vid B o sto n s u n ive rsitet) g e r b e g re p p e t » aesth etic th ough t» en relativ t snävt b eg rän sad in n eb ö rd . H a n sk ilje r m ellan » aesth etic th eo ries» och »critical th e o ri es» : till sk illn ad från en » k ritisk » te o ri, som en ligt C o le m a n snarast är ett u ttry ck fö r en p e rso n lig k o n stu p p fa ttn in g och har ett d id ak tisk t e lle r p ra k tiskt sy fte , är en e stetisk te o ri ett fö rsö k att utan p e rso n lig t en g ag em an g och m ed den in te lle k tu e lla fö rstå e lse n so m en d a sy fte , an aly sera någon cen tral fö re stä lln in g inom k o n stb e tra k te lse n , till e x e m p e l » k o n stn ärlig t v ä rd e » , » sk ö n h e t» eller » k o n stv e rk » . M e d stöd av d en n a d istin k tio n läm nar C o le m a n åsid o åtsk illiga fö rfa tta re inom den fra n sk a u p p lysn in g e n som har b eh an d lat k o n stfrå
g o r. M e d sam m a m o tiv e rin g avstår han från att g å in p å ett äm n e som
la querelle des anciens et des
mödernes,
ett inslag i den tid igare u p p lysn in g e n s kon st- och litteratu rd eb att som från id éh isto risk syn p u n k t kan anses v ik tig t m en som C o lem an läm nar därhän utan b ek lag an d e — » it is a q u arrel that I am v e ry h ap py to have the p h ilo so p h ical righ t to ig n o re, fo r th ere is su rely no m o re b o rin g o r p u e rile ep iso d e in the h isto ry o f Fren ch litera- tu re».Å an dra sidan u p p m ärksam m ar C o lem an fle ra te o re tik e r som i g än g se id é h isto risk a fram ställ ningar b ru k ar v ara fö re m å l fö r ett m era fö rströ tt in tresse, till e x e m p e l B a tte u x , C ro usaz, A n d r é och D u b o s. V a d som v ä g le d e r C o le m a n i hans u rv al är d et te o re tisk t intressan ta i de o lik a författarn as estetisk a id é e r; han an alyserar deras m o tiv erin g ar och d eras k o n se k v e n se r och fö rsö k e r v isa v a rfö r en d el av dem är fru k tb ara, an dra o fru k tb ara. D i- d e ro t fram står natu rlig tvis även en ligt C o lem an s p rin c ip e r som en cen tral fö rfa tta re och bidragen till to lk n in gen av hans e stetisk a te o rie r tycks m ig h ö ra till d et intressantaste i b o k en , även om det ifråga o m D id e r o t kan tyckas särskilt svårt att sk il ja » estetik ern » från » k ritik e rn » .
C o lem an s arb ete är alltså en filo so fisk t-an aly- tisk, inte en id éh isto risk fram ställn ing, även om d et fak tisk t rym m er en d el id é h isto risk a syn p u n k ter; sålunda in tresserar sig C o le m a n ibland fö r hu r en v iss fö rfattare har p å verk at an dra i disk u ssio n en av en viss estetisk d o k trin . B o k e n b eh an d lar fy ra h u vu d fråg o r i u p p lysn in g en s te o re tisk a k o n std e batt: » R e a s o n and S en tim en t» , » R u le s and S p o n tan e ity » , » Im itatio n and C re a tio n » , » A rt, Lang- uage, and M o rality» . R u b rik e rn a är alltså g e n o m g åen d e an titetisk t fo rm u lerad e, och C o lem an m e nar att dessa an titeser m o tsv arar en ten d en s i litte ratu ren och k o n sten u nd er d e s e x -sju tid igare d e c en n iern a av 17 0 0 - ta le t att ställa m o tsatser m o t varand ra: fö rn u ft ko n trasteras m o t kän sla (som av C ré b illo n fils i
Les égarements du caeur et de Fesprit),
sociala k o n v e n tio n e r m o t p e rso n lig a b ö je ls e r (som av M a riv a u x i
La vie de Marianne
), ko n st m o t m o ral (som av m arkis de Sade). D e k o n stte o re tisk a fö rfattarn as p ro b lem stä lln in g ar återsp eg lar sådana k o n traster, m en ar C o lem an . M ed sin in rik tn in g på den filo so fisk a p ro b lem a n aly sen fö re n a r han så lu nd a ett in tresse fö r d et h isto risk t k arak teristisk a i tid ens te o re tisk a k o n std isk u ssio n er, som an tyd er ett v id are p e rs p e k tiv åt hans fram ställn ing.D e o m råd en som C o lem an rö r sig på har ju redan varit fö rem ål fö r en m y ck e t om fattan d e fo rsk n in g från k o n st-, litteratu r- och id éh isto risk a u tgån gsp u n k ter, och en h isto riskt in riktad läsare kan väl ty ck a att fö rfattaren i sin a an alyser vistas i en g an sk a tunn, te o re tisk atm osfär. C o lem an s sätt att v ä lja textställen , till e x e m p e l hos D id e ro t, kan fö re fa lla lite n yck fullt. H an s r e fe re n s e r till
