Examensarbete
Examensarbete I för grundllärare F-3 15 hp
Varför har vi läsläxor?
Läsläxans betydelse och föräldrars engagemang
Svenska 15 hp
Halmstad 2020-08-17
1 av 29
Sammanfattning
Examensarbete 1 inom lärarutbildningen
Titel: Varför har vi läsläxor? Läsläxans betydelse och föräldrars engagemang Författare: Nelly Bärgård & Helena Lindbladh
Termin och år: Termin 6, VT 20 Kursansvarig institution: Handledare: Göran Karlsson
Examinator: Pernilla Granklint Enochson
Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan?
Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan.
Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers
läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor.
Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas.
Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.
2 av 29
Förord
Redan innan denna litteraturstudies början var vi väldigt intresserade av att titta på hur läxor utformas och präglar skolan. Utifrån tidigare erfarenheter från verksamhetsförlagda utbildningar var vi eniga om att läxorna ofta blir ett tidskrävande moment i lärarprofession. Detta i sin tur medför att det inte sker någon vidare reflektion från läraren kring läxans syfte och återkopplingen till eleverna blir ofta ett “bra jobbat”. Den här litteraturstudien har varit en utmaning och vi har kommit i kontakt men en hel del förvirringar och frustrationer under skrivandets gång, men med pepp från varandra och vår handledare Göran, har vi gått starkare ur detta med många lärdomar och erfarenheter rikare. Tack Göran, för all din tid och tålamod i att svara på förvirrande mail och tack för alla givande samtal som har lett oss framåt i ett arbete vi kan vara stolta över. Trots distansutbildning mitt i ett pandemiutbrott, har skrivandet gått framåt och vi har under arbetets gång både lärt oss oerhört mycket om framgångsrika studietekniker och betydelsen av en kanna kaffe. Det har varit en resa, från en diskussion kring våra erfarenheter av läxor genom livets gång till ett färdigt arbete där vi fått ta del av många forskarröster inom ämnet.
I skrivandet har vi stött på uppförsbackar i form av okunskap kring formalia och innehåll i studien. Det har minst sagt varit en utmaning för oss att söka i diverse databaser som var ett helt nytt område för oss att sätta oss in i. Det har varit utmanande att ta oss an den omfattande forskningen, därför valde vi båda två att sätta oss in i samtliga avhandlingar och artiklar, för att inte missuppfatta dess innehåll. Det har tagit tid, men någonting som vi känt varit en viktig prioritet för vår litteraturstudies trovärdighet. Överlag har vi skrivit större delen av arbetet tillsammans, då vi korrekturläst och varit samstämda. Nelly har skapat tabellerna och Helena har ansvarat för referenserna.
Under skrivandets gång har vi förbluffas och imponerats över hur kunniga och vilken självdisciplin vi besitter vad gäller att lägga upp skolarbete, så det största tack vill vi rikta till oss själva., att vi aldrig gav upp och höll motivationen uppe under hela arbetets gång.
Tack Helena för ditt tålamod när jag hamnar i frustrationszonen och ditt starka kaffe, det har varit en fröjd att skriva och lära tillsammans med dig. Med facit i hand, vem hade kunnat tro att skriva examensarbete skulle vara så pass roligt?
Tack Nelly för ditt tålamod att jag alltid kommer en halvtimme senare än dig och för din förmåga att strukturera listor under arbetsprocessen. Det har varit en ära att få skriva tillsammans med dig.
3 av 29
Innehållsförteckning
Sammanfattning……….... 2 Förord………... 3 Inledning………...5 Problemformulering………...5 Centrala begrepp………...….…5 Läxor………..5 Läsförståelse………..6Syfte och frågeställningar………..….…..7
Tidigare forskning……….…8
Läxornas brist i läroplaner och pedagogisk litteratur………...…….….8
Läskunnighet och läsförståelse………..…...9
Hemförhållandenas betydelse för läxläsningen………...…………...10
Metod………...………...11
Tabell 1. Sökord………...………....…...11
Tabell 2. Resultat av systematiska- och manuella sökningar…………...………..12
Metoddiskussion………...………..12
Sökstrategier och urval………...………...………....12
Kritiska aspekter………...………...………..13
Resultat………...……….…14
Föräldrar och elevers åsikter kring läxor skiljer sig åt……….…14
Djupläsning och interaktiva läsläxor……….…...15
Betydelsen av föräldrars delaktighet och engagemang i elevers läxläsning………..….….16
Effekter av daglig läxhjälp och hemmets lärmiljö………...18
Resultatanalys……….19 Diskussion……….……..21 Implikationer för examensarbete 2……….23 Referenslista………...24 Bilaga 1. Resultattabell………..26
4 av 29
Inledning
Detta ämne är komplext och huruvida läxan ska genomsyra undervisningen. I den här litteraturstudien kommer läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt betydelsen av föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsningen att redovisas. , har skiftat i läroplanerna i många år. “I avsaknad av reglering
runt användningen av läxor är det upp till lärare och rektorer att utifrån sina respektive uppdrag avgöra om och i sådana fall hur de vill arbeta med läxor som en del av den pedagogiska verksamheten.” (Skolverket,
2014 s. 8). Detta bidrar till att lärare enskilt får besluta om läxans omfång i undervisningen och det bidrar till differentiering av läxmängd mellan skolor runt om i landet. Skolverket (2014) poängterar även vikten av förberedelser- och återkoppling av läxor för att ge eleverna ett tydligt syfte med läxan och bekräftelse för deras ansträngning.
Problemformulering
Tar skolan verkligen hänsyn till alla elever när de blir tilldelade läsläxor som förväntas utföras hemma? Det finns en enighet om att elevers förutsättningar i hemmet skiljer sig åt, att föräldrarnas engagemang och ämneskunskaper varierar. Lärare inom grundskolan besitter minst fyra års akademisk utbildning både i ämnes- och pedagogisk kunskap. När lärare skickar hem läsläxa till elever förväntas föräldrar besitta de pedagogiska kunskaper som krävs för att hjälpa sina barn med läsläxan. Det är av stor vikt att stöttning sker på rätt sätt för de elever med svårigheter och elever med svenska som andraspråk när föräldrarna hjälper sina barn med läsläxan. I läroplanen står det hänvisat "Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och
behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.” (Skolverket, 2019, s.8). Utifrån detta
resonemang har studiens problemområde vuxit fram, då vi anser att skolans verklighet inte överensstämmer med de bestämmelser som råder. “Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform
och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (SFS, 2010:800, § 9). När läsläxan förväntas
genomföras utanför skolan tas inte hemmets förutsättningar i beaktning och ett stort ansvar läggs på föräldrarnas engagemang och pedagogiska kunskaper. Samarbetet med hemmet är en viktig faktor och en riktlinje i läroplanen (Skolverket, 2019), det bör göras en avvägning över vilken typ av ansvar föräldrarna ska ges och förväntas ha rådande elevers kunskapsutveckling. Detta dilemma utgör litteraturstudiens problemområde.
Centrala begrepp
Läxor
Definitionen av begreppet läxa är tudelat, den mest förekommande definitionen är läxa som en “avgränsad
skoluppgift som läraren ger till eleverna, att utföra efter skolans slut” (Skolverket, 2014, s.9). Det tycks
finnas en komplexitet kring definitionen av begreppet läxa. Läxa kan definieras som “det arbete som inte
sker på lektionstid.” (Hellsten, 1997, s.120).
En annan definition kring begreppet läxa lyder enligt följande: “tasks assigned to students by schoolteachers
5 av 29
I den här litteraturstudien är både läsförståelse, läxa och läsläxa centrala begrepp. Läsläxa är ett sammansatt ord av “läs” och “läxa” och syftar till en text eller bok som eleverna läser hemma, i form av en hemuppgift. Vi kommer i den här studien att rikta oss mot läxor i form av läsning. Bailey, Silvern, Brabham & Ross (2004) menar att föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan har betydelse för elevers läsförståelse, då läsläxan är utformad att integrera både föräldrar och elever i texten. Föräldraengagemang i läxor har en betydande roll för elevers skolprestationer. Oavsett om elever är i ett stort behov av stöd från en vuxen eller inte, tyder forskning på att föräldrars inställning och engagemang till läxor kan påverka huruvida elevers motivation blir till att utföra läxan i hemmet. Steinberg (2006) anser att elever bör få läxor tidigt i skolan, förutsatt att de är lustfyllda och motiverande att slutföra. Elever i de tidiga årskurserna är positivt inställda till läxor och visar på stor lust att lära sig, vilket lärare kan ta i beaktning när de utformar läxor. Lärare bör basera läxor på elevers intressen vilket bidrar till utveckling av goda studievanor redan första skoldagen menar Steinberg, (2006). Vidare skriver Steinberg (2006) om fördelarna med läxor, vilka är att föräldrarna ges inblick i undervisningen, eleverna övar på att ta ansvar över sina studier samt att det är nyttig repetition. Författaren skriver också att många föräldrar vill engagera sig i sina barns skolgång men inte vet hur dem ska göra det, därför menar Steinberg (2006) att information om läxläsning bör ges till föräldrarna samt att det tydligt ska framgå för eleverna vad som förväntas av dem.
Hedström (2009) lyfter upp tidigare läroplaner såsom Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 där det betonas att lärande ska ske i ett meningsfullt sammanhang. Tidigare forskning genom åren tyder på att läsning och skrivning ofta domineras av formell färdighetsträning i skolverksamheten, som inte är känt för att vara meningsfullt. Författaren hävdar i motsats till den tidigare forskning att lärare på senare år använder läseböcker för att stimulera läsförståelse i grundskolan, där eleverna får denna typ av läsning som hemuppgift. Finns det brist på motivation från föräldrar kring elevers läsning, är det vanligt att läsläxan utesluts och blir bristfällig. Enligt Strandberg (2013) finns det få studier som pekar på att läxor skulle gynna elevernas studieresultat, ändå ingår läxor i undervisningen på de flesta skolorna. Detta menar han är ytterst märkligt, då läsläxor utan tydligt syfte kan ha motsatt effekt på elevers motivation till läsning
Läsförståelse
Läsförståelse innebär att läsaren förstår innebörden av den lästa texten. Läsförståelse kan definieras som
“förmågan att tillägna sig mening från en skriven text.” (Ivarsson, 2008, s.24). Detta gör en skicklig läsare omedvetet genom lässtrategier menar Stensson (2006). Vårdnadshavare och beslutsfattare betonar i debatter om hur skolan bör lära elever att koda och bemästra text. Uppfattningen är dock att läsförståelsen kommer per automatik när ett barn lär sig läsa, vilket Stensson (2006) kritiserar och hävdar att läsförståelse behöver tränas upp genom textsamtal och reflektioner.
När läsaren kan sätta sig in i karaktärers känslor, tolka händelseförlopp och göra återkopplingar till egna erfarenheter anser Stensson (2006) att man besitter god läsförståelse.
Att lära sig läsa är en process, läsaren går igenom olika faser innan den är en fulländad läsare:
orienteringsfasen, förståelsefasen, återkopplingsfasen och överblicksfasen. Ingemansson (2018) styrker detta och menar att när läsaren befinner sig i återkopplingsfasen bör de mer djupgående frågorna till texten ställas. Då läsaren befinner sig i återkopplingsfasen kan eleven öka sin textförståelse genom att koppla textens innehåll till andra texter och erfarenheter.
6 av 29
Djupläsningsprocessen går hand i hand med ett meningsfullt och kunskapsutvecklande textsamtal menar Ingemansson (2018). Om det finns en struktur vid läsningen med fördjupande frågor kopplade till texten, medför det att eleven får möjlighet att fundera och reflektera kring textens innehåll och på så vis bidrar det till meningsfullt läsande. Meningsfullt läsande och tid för reflektion är det som behöver prägla grundskolans tidiga åldrar för att stärka lågstadieelever läsförståelse. Elever uttrycker att de främst kommer ihåg de texter dem är intresserade av menar Persson (2007). Hon skriver också att eleverna är väl medvetna och har kunskap kring olika texter och hur de utmärker sig, t.ex. faktatext eller skönlitteratur. Elevers motivation till läsning påverkas av vilken text de förväntas läsa, om de är tvungna till att läsa i skolan eller hemma i form av läsläxa eller om det läser för nöjes skull. En viktig aspekt för att elever ska lyckas med läsning, är tidsaspekten. Stensson (2006) skriver att det krävs återkommande lästräning för att utveckla läsflyt och läsförståelse. En återkommande läsläxa bidrar till att eleverna får repetitionsträning och kommer i kontakt med textmängder på en regelbunden basis.
Det kan vara en anledning och argument till att lärare väljer att skicka hem återkommande läsläxa varje vecka, just för att tid är en bristvara i skolans timplan och elever behöver mycket tid till läsning.
Ett annat argument för användandet av läsläxor är att utveckla ansvarstagande elever och förbereda dem för mängden hemläxor som kommer i högre årskurser. Det finns inget konkret svar eller förklaring till vad som påverkar elevers läsförståelse, utan det består av flera faktorer både i skolverksamheten och i hemmet menar Svensson (2012). I den här litteraturstudien undersöker vi vad forskningslitteratur för fram om läsläxor och föräldrars betydelse vid läxläsning för elevers utveckling av läsförståelse.
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad forskningslitteratur för fram om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt hur föräldrars delaktighet och engagemang påverkar läxläsningen.
Studiens frågeställningar:
1. Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning?
2. Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning?
7 av 29
Tidigare forskning inom området
I det här avsnittet kommer vi att undersöka tidigare forskning i relation till läxor och läsförståelse. Det har i många år debatterats kring läxans betydelse vilket har bidragit till otydligheter kring läxans del i
undervisningen och pedagogisk litteratur berör sällan utformning av läxor. Detta lyfter vi fram under
rubriken läxornasbrist i läroplaner och pedagogisk litteratur. Utveckling av elevers läsförståelse spelar stor
roll för fortsatt kunskapsinhämtning i skolan, under rubriken läskunnighet och läsförståelse belyser vi detta fenomen och talar om olika lässtrategier som kan vara av vikt för läskunnigheten. Läsläxan har till avsikt att utföras i hemmet, och det går därför inte att frångå hemmets påverkan på elevers läxläsning, detta berör vi under rubriken hemmets betydelse för läxläsning.
Läxornas brist i läroplaner och pedagogisk litteratur
Läxans del i undervisning under 1900-talet var till stor del avsedd för att skapa ansvarstagande- och
disciplinerade elever. Läxans syfte är idag tudelat och syftar till stor del att repetitionsträna ämneskunskaper och ge föräldrar en inblick i sina barns skolgång (Cooper, 2001). Läxors förekomst har varierat i de olika läroplanerna och Westlund (2004) redogör för hur läroplanernas utveckling har sett ut. Läxor lyftes fram som en arbetsfostran och ett sätt att inhämta ämneskunskaper utöver undervisningen i skolan. I den nästkommande läroplanen, Lgr69 står det hänvisat att läxor bör vara frivilliga för eleverna. Läxor gör sin frammarsch i Lgr80 men försvinner sedan igen från styrdokumenten och skollagen under 1990-talet (Westlund, 2004).
Även Hellsten (1997) jämför i sin avhandling tidigare läroplaner och upptäcker en brist på beskrivning till begreppet läxa och även dess utformning. Begreppet läxa berörs sällan i pedagogisk litteratur och i de fallen läxa diskuteras är det med en gynnsam inställning och berör sällan den arbetsbelastning som läxor kan utgöra för eleverna. Hellsten (1997) menar att läxor varken i Lgr62 och Lgr80 förstås som en bestämd form. Han hänvisar även till mängden lärarhandledningar och belyser bristen på konkreta läxuppgifter i dessa. Trots att läxor i samtliga läroplaner, inte har en tydlig beskrivning och konkretisering av utformandet och dess syfte, menar Hellsten (1997) att läxor fortsätter att genomsyra grundskolan utan eftertanke som sällan ifrågasätts.
Således råder det meningsskiljaktigheter kring användandet av läxor och i synnerlighet läsläxor där
forskarröster uttrycker sig ifrågasättande kring läxans del i undervisning. Cooper (2001, s.6) redogör för de positiva effekterna av läxanvändningen och har kategoriserat de i 4 kategorier, “omedelbara akademiska
effekter, långsiktiga akademiska effekter, icke-akademiska effekter och föräldraengagemang.” Han menar
att de omedelbara effekterna är de mest förekommande vid utförandet av läxor. Där eleven utvecklar ämneskunskaper direkt, får ökad läsförståelse samt utvecklar sitt kritiska tänkande.
8 av 29
Läskunnighet och läsförståelse
Att läsa innebär inte bara att läsa bokstäver för att sedan sätta ihop de till ord och meningar. Läsande är en process som innebär att läsaren slutligen skapar förståelse för textens innehåll (Sandström Kjellin, 2002). Läsundervisning som tillämpades på 1800-talet, vid folkskolans införande, var korrekt avläsning där eleven skulle upprepa det läraren läste. Vid den typen av läsundervisning, var det inte betydande om eleven förstod innehållet eller inte. När barn börjar förskoleklass varierar deras läskunnighet oerhört, där majoriteten av eleverna mött vardagsord och lärt sig känna igen ordet såsom de känner igen en bild. Den typen av läsning, bidrar till ett försprång i läsutvecklingen då det inte bara stärker elevernas självförtroende vad gäller läsning, men också fungerar som en språngbräda mot läsförståelse (Sandström Kjellin, 2002).
Kunskapen kring läsförståelse har varierat under århundranden vilket belyses när Ivarsson (2008) skriver om hur lärare och samhället såg på läsförståelse förr. Läsförståelse ansågs vara något som låg i nära relation till intelligens, om en elev var kunnig nog att avkoda en text eller inte var avgörande för elevens intelligensnivå. Idag har lärare och forskare en annan kunskap kring läsförståelse och är väl medvetna om olika lässtrategier som anses vara effektiva för att gynna läsförståelsen. Trots det visar studier på att få lärare ger utrymme för mer kunskaper om lässtrategier i undervisningen och det finns betydligt mer forskning kring
utvecklingsmodeller för avkodning jämfört med utvecklingsmodeller för läsförståelse. Ivarsson (2008) menar att god avkodningsförmåga hos eleverna är av vikt för att vara en god läsare men det krävs mer för att öka sin läsförståelse. Hon skriver att lässtrategier gynnar läsförståelsens utveckling hos elever men behöver sättas i relation till texternas struktur och syfte med läsningen, vilket med andra ord innebär lustfyllt och meningsfullt läsande.
Flera forskare har argumenterat för olika metoder som har visat sig gynnsamma för elevers utveckling av läsförståelse. Dessa meningsskiljaktigheter har bidragit till debatt och det så kallade läskriget, som bröt ut under 1970-talet (Castles, Rastle & Nation, 2018). De metoder som främst varit i ropet är ljudmetoden, där ljud och bokstäver är i fokus samt helhetsmetoden, där fokus ligger på att förstå helheten genom tidigare erfarenheter. I starten av läsprocessen är ofta ljudmetoden den som används, den metoden går tillbaka till tidigt 1600-tal. Lärare och forskare vet att läsning innebär mer än de alfabetiska kunskaperna som innefattar kopplingar mellan ljud och bokstäver. För att bli skickliga, självsäkra och självgående läsare behöver elever lära sig känna igen ord utan att behöva ljuda ihop alla bokstäver. Därför är det av vikt att elever får möta skönlitteratur och utveckla sina läsförmågor genom textmängder. Detta kan ske genom lärarledda samtal kring texter för att gynna elevers läsförståelse (Castles et al., 2018).
9 av 29
Hemförhållandenas betydelse för läxläsning
Hemmets betydelse och påverkan för elevers tidiga läsförståelse har varierat ur ett historiskt perspektiv menar Ivarsson (2008). Hon skriver att förr var mödrarna ofta hemma under barnens uppväxt och ägnade mycket tid åt läsning och fanns som stöd för barnens frågor kring texterna. Hur mycket tid som läggs ner på elevers läxläsning har ändrats i takt med samhällets förändringar. Författaren hävdar att ett nära samarbete mellan hem och skola är av betydelse och brist på kommunikation mellan parterna kan det skapa förvirring i elevens inlärningsstrategier.
Samarbete mellan hem och skola inom svenska skolor innefattar ofta föräldramöte och utvecklingssamtal, vilket leder till att samarbetet är enkelriktad, då läraren informerar och vårdnadshavaren lyssnar (Strandberg, 2013). Läxor är en annan typ av samarbete, där föräldrarna kan komma i kontakt med innehållet i
undervisningen på ett annat sätt, det sker då ett samarbete från bägge partnerna. Skolorna har då vissa förväntningar på vårdnadshavarna, att de tar sig tiden att sitta ner med sina barn och förhöra och stötta sina barn i diverse läxor. Läxor kan skapa konflikter mellan barn och föräldrar, vilket både nationell och
internationell forskning tyder på. Kritik har riktats mot läxor då det anses motarbeta eftersträvan av en
likvärdig utbildning. Eleverna har olika förutsättningar i hemmet, läxan gynnar då de elever vars föräldrar
som har akademisk utbildning, tid och språkkunskaper för att kunna stötta och hjälpa sina barn med läxorna (Strandberg, 2013). Grosin (2004) redogör för hemmets läroplan som syftar till föräldrars inställning och engagemang till att hjälpa sina barn med skolarbete. Författaren menar att elevers möjligheter att utföra läxläsning inte borde baseras på deras socioekonomiska förutsättningar. Föräldrar har en stor uppgift i att stötta sina barn att ansvara för sitt skolarbete och hjälpa barnen med läxor genom att delta passivt, förhöra och kontrollera att läxan blir gjord (Grosin, 2004). Författaren betonar även en medvetenhet kring hur hemmets läroplan skiljer sig mellan olika hem. Vid läsning, stimulerar föräldrar sina barns läsutveckling genom att delta, lyssna och ställa frågor till texten. Detta bidrar till att elevers läskunskaper kan variera oerhört i en klass, då de får olika mängd stöttning hemifrån.
Sandström Kjellin (2002) skriver att det skiljer sig betydligt mellan utbildade lärares pedagogiska kunskaper och föräldrars och menar att det inte är rimligt att förvänta sig att föräldrar besitter de pedagogiska
kunskaper som krävs för att stötta vid läxarbete, och i synnerlighet inte där eleven är i svårigheter. Trots att föräldrar i stor grad är benägna att hjälpa sina barn, menar att man inte kan blunda för det faktum att en utbildad lärare ger pedagogiskt förankrad stöttning som gynnar elevernas studieprestationer. För hård press från föräldrar i samband med läsläxor kan få förödande konsekvenser för elevers inställning till läsning. Elever behöver få bekräftelse på att de är duktiga och utvecklas genom uppmuntran och skulle det behövas, bör kritik vara av det positiva inslaget (Sandström Kjellin, 2002).
10 av 29
Metod
I den här litteraturstudien har vi samlat in empirin genom systematiska sökningar i databaserna Eric, Diva-portalen, Google scholar, JSTOR samt att vi har gjort manuella sökningar i Högskolan i Halmstads
bibliotek. Utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställningar har vi ramat in vårt ämnesområde med relevanta sökord och för att utöka sökningarna, har vi översatt de svenska sökorden till engelska se (tabell
1). Dessa sökord har vi använt oss av i både manuella sökningar och sökningar i databaserna som nämns
ovan. I Diva-portalen gjorde vi en avgränsning och sökte under “forskningspublikationer.” Trots det gav sökningar på begreppet läsförståelse få träffar, och vi fick därför söka efter synonymer till läsförståelse för att hitta relevant forskning i Divas databas. Det gjorde vi när vi sökte på “språkutveckling.” När vi har gjort sökningarna, har vi valt att skriva sökorden som “fritext” för att få fram fler träffar för att sedan kunna göra urval genom inkluderings- och exkluderingskriterier. Inkluderingskriterierna var tidigt i processen artiklar och avhandlingar som publicerats mellan 2000–2020 talet. Då vi upplevde brist på svensk forskning inom läxors användning och framförallt kring läsläxor, valde vi senare att inte exkludera tidigare forskning med tidigare publiceringsdatum. Exkluderingskriterier som användes vid sökningar var studier som berörde äldre elevers läsförståelse. Vårt syfte var att undersöka vad forskning säger om lågstadieelevers utveckling av läsförståelse utifrån användandet av läxläsning. Alla artiklar och avhandlingar som vi har använt är peer
reviewed, det vill säga att studierna är forskningsgranskade av en forskare som inte ingår i studien. Detta
medför en hög reliabilitet på vår litteraturstudie. Forskningsgranskning innefattar ytterligare ett
inkluderingskriterie vilket leder till en hög standard på litteraturstudien. Resultatet av våra systematiska sökningar och söksträngar presenteras nedan se (tabell 2).
De manuella sökningarna tog avstamp via Diva portalen och i One search på Högskolan i Halmstads bibliotek. Vi undersökte referenslistor på tidigare examensarbeten med liknande frågeställningar kring lågstadieelevers läsförståelse. Genom de manuella sökningarna anträffade vi artiklar och avhandlingar som frekvent återkom i de systematiska sökningarna. Utifrån det kunde vi tyda att de avhandlingarna och artiklarna hade hög relevans för vår litteraturstudies syfte. Dessa artiklar och avhandlingar som förekom i både manuella sökningar och systematiska, har vi valt att markera i tabell 2.
Tabell 1 Sökord
Svenska termer
Läsläxor Läsförståelse Elever Grundskolan Påverkan Föräldrar
Läxor Läsförmåga Skolbarn Lågstadiet Effekter Hemmet
Uppgifter Läskunnighet Barn Skolan Betydelse Vårdnadshavare
Hemuppgift Betyg Studenter Skolverksamhet Förutsättningar
Engelska termer
Homework Litteracy Students Elementary school Impact Parents
11 av 29
Tabell 2. Resultat av systematiska och manuella sökningar i databaser
Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar Urval (till granskning ) Urval (valda )
DIVA Läxor Full text 7 4 2
DIVA Läsläxa (systematisk & manuell) Full text 31 5 4
DIVA Läsning Artiklar, referee granskat, full text,
svenska
21 5 1
DIVA Språkutveckling Full text, referee granskat 21 4 1
JSTOR Reading homework AND parents AND
primary school AND literacy (systematisk & manuell) Journals, education 2012-2020 113 30 3 Google Scholar
Läxor AND elever AND betyg rapportskrivning
69 9 1
Eric Reading homework AND elementary school Peer rewied 19 3 1
Eric Reading homework AND primary school Articles, peer reviewed, full text 19 4 2
Eric Reading AND parents AND learning strategies Articles, peer reviewed. Descriptor: Elementary school students
38 5 1
Högskolan Halmstad biblioteket
Läsförståelse (systematisk & manuell) Avhandlingar 34 10 3
Metoddiskussion
Sökstrategier och urval
När vi sökte i diverse databaser använde vi först sökfunktionerna AND och OR för att begränsa urvalet. Funktionen AND inkluderar alla ord i sökning medan OR inkluderar minst ett av orden i söksträngen. Vi upptäckte snabbt att när vi använde sökfunktionen OR blev resultatträffarna överväldigande. Vi valde därför att endast använda sökfunktionen AND vilket hjälpte oss att begränsa urvalet ytterligare vilket i sin tur ökar validiteten i vår studie. Ahrne, Ahrne och Svensson (2015) skriver om vikten av att skapa trovärdighet i sin studie, de menar att ett tillvägagångssätt för att undvik otydlighet hos läsaren är att vi författare tydligt redogör för våra metodval, som gör det enkelt för läsaren att följa arbetsprocessen.
Vi har varit noggranna med att dokumentera alla våra söksträngar under arbetets gång. Strömquist (2019) nämner att det är viktigt att under arbetets gång vara exakt med att dokumentera metodinsamlingen av data. De avhandlingar vi har inkluderat i vår studie har berört läxor i allmänhet, då vi inte fann några avhandlingar som endast skrev om läsläxan. Vi inkluderade även artiklar och avhandlingar som berör samarbetet mellan skola och hem och vad det har för betydelse för läxläsningen.
12 av 29
Tidigt i processen, efter att ha sökt i databaserna nämnt ovan se (tabell 2) upptäckte vi hur lite svensk forskning det fanns kring användningen av läxor i grundskolan. Vilket gjorde att vi fick söka oss efter internationell forskning. Därav är majoriteten av artiklarna i studien är på engelska. Det är ingenting som vi anser har påverkat vår studie, då vi båda är bekanta med språket och kan översätta det skrivna till svenska, tvärtom anser vi att det ökar bredden och tillförlitligheten på studien genom att ha internationell forskning. I följd med att vi hade hittat relevant forskning var det tid för att sätta oss in i artiklarna och avhandlingarna på ett djupare plan. Vi valde att både skulle läsa urvalet av forskning för att undvika missförstånd eller viktiga aspekter från texterna.
När vi fick fram diverse söksträngar fanns inte alla artiklar och avhandlingar uppladdade i fulltext vilket ledde till ett av exkluderingskriterierna i denna studie. Ytterligare ett exkluderingskriterium i den här litteraturstudien är ursprungsland och ålder, t.ex. fann vi en artikel som berörde vårt område men studien genomfördes på gymnasium i Kina, vilket gjorde att vi exkluderade den artikeln.
Urval utifrån studiens inkluderingskriterier har majoriteten av artiklarna och avhandlingarna varit kvalitativa studier, där forskarna utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.
Kritiska aspekter
Vi upptäckte tidigt genom de systematiska sökningarna att det fanns begränsad relevant forskning kring läxor från det senaste decenniet, vilket vi har diskuterat huruvida det kan påverka vår reliabilitet i studien. Det har skett stora förändringar i skolvärlden och riktlinjerna har skiftat i de olika styrdokumenten genom åren, Det kan därför diskuteras hur relevant Westlunds (2004) och Hellstens (1997) avhandlingar är för vårt arbete. Eftersom deras forskarröster förekom i majoriteten av de examensarbeten som uppkom i de olika databaserna och efter att ha granskat dem djupare fick vi kännedom för deras relevans i vår litteraturstudie. Dock finns det några forskningresultat som ligger närmare i tiden både från 2016, 2018 och 2019. Det är av vikt att även kunna redogöra för sina svagheter i texten för att snarare visa att vi är medvetna om eventuella brister i texten istället för att försöka undanhålla dem (Ahrne och Svensson, 2015).
13 av 29
Resultat
I detta avsnitt kommer vi redogöra för litteraturstudiens resultat. Det är åtta artiklar och en avhandling som är centrala för studiens resultat. Se (bilaga 2) för resultat i tabellform. Viktiga delar som kommit fram i resultatet är meningsskiljaktigheterna kring läxor utifrån föräldrar och elevers perspektiv vilket vi kommer beröra först under rubriken föräldrar och elevers åsikter kring läxor skiljer sig åt. Resultatet från studien visar att utformandet av läsläxan har betydelse vilket vi berör under rubriken djupläsning och interaktiva
läsläxor. Det har också framkommit resultat från vår studie som tyder på att föräldrars delaktighet och
engagemang har inverkan på elevers utveckling av läsförståelse, detta diskuterar vi under rubriken
betydelsen av föräldrars delaktighet och engagemang i elevers läxläsning. Slutligen redogör vi för vikten av
en god läskultur i hemmet och utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, hur benägna föräldrarna är att hjälpa sina barn med läxor. Detta sker under rubriken effekter av daglig läxhjälp och hemmets lärmiljö.
Föräldrar och elevers åsikter kring läxor skiljer sig åt
Föräldrar upplever informationsbrist kring läxors syfte och menar att det saknas en dialog mellan skolan och föräldrar. Å ena sidan uttrycker föräldrar även att läxorna stundtals upplevs som en bestraffning gentemot elever, speciellt när uppgifterna som elever inte hinner med i skolan skickas hem som hemläxa (Pettersson & Leo, 2005). Föräldrarna ansåg att matematikläxan var den mest problematiska läxan. Å andra sidan anser föräldrarna att läsläxor är ett nödvändigt inslag i elevernas skolgång, dock förespråkar föräldrarna en mer lustfylld läsläxa än den traditionella repetitionsträningen som sker i skolan. Föräldrarna svarade att läxor kan bidra till konflikter i hemmet, då det sällan finns konkreta instruktioner som istället skapar förvirring och frustration både hos elever och föräldrar (Pettersson & Leo, 2005).
Eleverna som intervjuades i Petterssons och Leos (2005) studie anser att läxorna är ett naturligt inslag i skolverksamheten. Resultatet från studien visade att merparten av de intervjuade eleverna upplevde att läxorna fyller en funktion och speciellt de tillfällen när eleverna inte slutfört sina uppgifter i skolan. Då eleverna frivilligt tar hem skolarbetet så de ändå lär sig det som förväntas av dem. Det framkommer i intervjuerna att eleverna accepterar och har förståelse för tidsbristen som genomsyrar skolan. Det råder delade meningar kring inställningen gentemot läxor, några elever upplever den som en plåga medan andra ser läxan som en möjlighet att ta till sig kunskap i en lugn hemmiljö. Föräldrasamverkan, menar samtliga elever, är viktigt när de gör läxor, trots att vårdnadshavarna deltar passivt. Ibland tycker eleverna att de gör läxan för lärarens skull och mindre för sin egen, eleverna uttrycker även att lärare har dålig koll på huruvida eleverna utfört läxan eller inte (Pettersson & Leos, 2005).
Elevers åsikter kring läxor skiljer sig åt, vilket tar sig uttryck i Westlunds (2004) studie där dem eleverna menar att läxor är tidskrävande och uttrycker att skolarbetet är bottenlöst. Författarens empiri består av uppsatser som totalt 129 elever har fått skriva med utgångspunkt i deras livserfarenheter. Studien har baserats på att tolka dessa uppsatser, och utifrån den förståelsen har Westlund (2004) skapat gemensamma teman som har varit mest förekommande i elevernas uppsatser. Elevernas röster i uppsatserna styr
forskningsprocessen och ”läxor” var ett förekommande ord i de flesta elevernas texter, vilket kom att bli huvudfokus i studien och det mest förekommande temat.
14 av 29
Resultat av elevernas uppsatser i studien landar i att majoriteten av eleverna uttrycker att läxor tar tid från av deras fritid, att de har svårt att hinna slutföra sina läxor och samtidigt delta i fritidsaktiviteter. Eleverna uttryckte både ilska, sorg, frustration och trötthet kring läxor.
Westlund (2004, s.63) skriver vidare att elevernas syn på läxor skiljer sig från lärarnas, där hon redogör för att lärare upplever läxor som något positivt, som en möjlighet till utvecklat lärande. Författaren hävdar även att läxorna kan leda till stress och minskad motivation. Det framkommer i studien att läxbördan stundtals riskerar att bli övermäktig och påverka elevernas barndom negativt när de upplever mycket krav och press från de vuxna. Studien har utgått ifrån en induktiv analysmetod där författaren utgått från empirin för att sedan landa i ett teoretiskt resonemang.
Utifrån Pettersons och Leos (2005) studie framgår delade meningar kring synen på läxor utifrån ett elev- och föräldraperspektiv. Föräldrarna är delvis positivt inställda till läxor men det råder även negativa åsikter hos föräldrarna kring att elever blir tilldelade läxor medan eleverna i studien var eniga om positiva aspekter kring läxorna och påvisar att det är ett naturligt inslag i undervisningen. Däremot uttryckte eleverna som deltog i Westlunds (2004) studie negativa upplever kring användandet av läxor och uppger att det tar mycket tid från deras fritid och skapar stress.
Djupläsning och interaktiva läsläxor
Utifrån litteratur och forskning inom elevers utveckling av läsförståelse, framgår det att djupläsning är ett viktigt inslag i elevers läsutveckling och läsförståelse och därför är det ett relevant ämne att belysa i den här litteraturstudien. Djupläsning är när läsaren läser en skönlitterär bok och skapar förståelse för innehållet menar Ingemansson (2018). Huvudsyftet i författarens studie var att belysa huruvida elever i årskurs 1–8 skaffar sig en djupare förståelse för det dem läser och det dem har läst, dvs. djupläsning med hjälp av olika lässtrategier. Ingemansson (2018) har samlat in empirin från amerikansk läsforskning som genomförts av Judith, A Langer och ett forskningsteam i Alabama USA, som undersökte lässtrategier hos elever i årskurserna 1–6. Teorin har tagits vidare av Ingemansson (2018) i fortsättningsforskning i svenska
grundskolor. Resultatet från studien visar att frågor både muntligt och skriftligt bidrar till att textens innehåll berörs och samtalas med både klasskamrater och lärare. Ingemanssons (2018) studie kom fram till att
omläsning är en viktig del och att textsamtal bidrar till ökad läsförståelse. Vidare skriver hon att ännu en fördel med interaktiv läsning och textsamtal är att eleverna får direkt återkoppling, vilket ökar elevers motivation till läsning. Hon menar även att utmanande litteratur och textmängd kan ha motivationshöjande effekter på elevers läsning.
Definitionen av interaktiva läxor är utformade för att involvera föräldrar och barn och skapa ett socialt samspel med föräldrar. Bailey et al. (2004) har genomfört en interventionsstudie där syftet med studien var att granska vilka effekter interaktiva läsläxor har på elevers läsförståelse, samt effekterna av föräldrarnas engagemang under tiden eleverna genomförde läxor och svarade på tillhörande frågor.
De skriver vidare att huvudsyftet med studien var att ta reda på om läxläsning, utformad för att vara
interaktiv mellan barn och föräldrar, skulle öka föräldrarnas engagemang och förbättra elevernas förmåga att dra slutsatser från läsmaterial. Författarna menar att det är av betydelse att det sker ett nära samarbete mellan hem och skola där lärarna är väl medvetna om föräldrarnas bakgrund och tar det i beaktning när de utformar
15 av 29
läxan för att se goda resultat på elevers utveckling. De som deltog i den kvantitativa studien var 84 elever i årskurs 2 från tre olika skolor i Alabama, USA samt 84 föräldrar från samma område. Empirin bestod av enkäter med frågor till eleverna som de fick besvara före- och efter undersökningen samt frågeformulär och checklistor till föräldrarna (Bailey et al., 2004). Resultatet av studien visade att interaktiva läsläxor ökade både föräldraengagemanget vid genomförandet av läsuppgifter och elevernas förmåga att dra slutsatser till text, vilket innebär att deras läsförståelse utvecklas.
Den gruppen i studien som inte deltog i de interaktiva läsläxans, visade sig hjälpa sina barn i mindre utsträckning. Utan genomgång och information kring de interaktiva läsläxornas effekter på elevers
läsförståelse, hävdar Bailey et al. (2004) att de föräldrar i de socioekonomiska familjerna ägnar mindre tid till att stötta sina barns läsförståelse. Detta beror på kunskapsbrist kring läxornas innehåll och de
pedagogiska verktygen som behövs för att ett lärande ska ske.
Både Ingemansson (2018) och Bailey et al. (2004) belyser vikten av interaktiva läsläxor och menar att läsläxor med utformning där elever ges möjlighet att utföra meningsfulla textsamtal samt återkoppling, bidrar till att ökad läsförståelse och motivation till läsning. Resultatet från Bailey et al. (2004) studie visar att interaktiva läsläxor med tillhörande frågor ökar engagemanget hos föräldrarna i deras barns läxläsning.
Betydelsen av föräldrars delaktighet och engagemang i elevers läxläsning
För att utveckla elevers läsförståelse vid läxläsning, har det visat sig vara effektivt när föräldrar deltar aktivt med följdfrågor till den lästa texten (Hindins och Paratore, 2007). De genomförde en studie där syftet var att ta reda på effektiviteten av läsrepetition och tillhörande texter som utfördes i hemmet. Urvalet bestod av 8 stycken lågpresterande elever i årskurs 2. Forskning visar att elever med störst behov av repetition av
läsning, dvs. lågpresterande elever, är de som får minst träning både i skolan och i hemmet. Studien visar att alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter och kunskaper gällande språk och läskunnighet. Vissa elever har varit i kontakt med liknande “skolspråksmiljöer” med boksamtal och mer komplicerat ordförråd medan andra elever kommer från andra språkliga- och socioekonomiska förutsättningar vilket leder till annan erfarenhet kring läsning. Mängden läsning utanför skolan skiljer sig mycket åt menar Hindin och Paratore (2007). De utgick från frågor som skulle ge svar på huruvida upprepade läsuppgifter påverkar elevernas noggrannhet i läsning, läsflyt samt deras läsförmåga på en självständig läsuppgift. Även hur detta påverkas när föräldrarna deltog aktivt i hemuppgiften studerades.
Hindin och Paratore (2007) ville vidare ta reda på vilka strategier föräldrarna använder för att hjälpa och stötta sina barn med uppgiften samt hur de valda strategierna påverkar elevernas läsfel. Föräldrarna fick instruktioner kring olika metoder de kunde använda för att hjälpa sina barn. Resultatet av studien visade att eleverna gjorde betydligt färre läsfel, vilket ökade elevernas läsflyt och noggrannhet i läsning med hjälp av stöttande strategier och upprepande läsning i hemmet.
Föräldrars inverkan vid läxans genomförande har visat sig ha betydelse för elevers motivation och förmåga att slutföra läsläxan menar Fox (2016). Hennes kvalitativa forskningsstudie består av intervjuer i ett
16 av 29
North Karolina, USA. Huvudsyftet med studien var att undersöka och få svar på frågan: What practices
were used to support children with home-work in families deemed as at risk due to low socioeconomic factors? Bakgrunden till hennes studie är intresset för huruvida föräldrar ska vara en observatör eller
deltagare när eleverna utför sina läxor. Forskning har visat både positiva- och negativa effekter kring föräldrarnas engagemang i elevernas hemuppgifter. Vidare skriver hon att det å ena sidan framkommit i vissa studier att läxor bör utföras isolerat och i en lugn miljö. Vidare hävdar Fox (2016) å andra sidan att nyare studier tyder på positiva effekter av föräldraengagemang i elevernas skolgång men att det fortfarande existerar riktlinjer kring att föräldrar mer ska övervaka deras barns läxor och inte aktivt delta i läxläsningen. Hon menar att verkligheten speglar skilda familjeförhållanden med skilda familjeengagemang, inklusive läxor, beroende på diverse olika språkliga-, kulturella- och socioekonomiska bakgrunder. Resultatet från studien visade att läxorna behandlades och genomfördes i stor utsträckning i hemmet, med föräldrarnas stöd. Deltagarna i studien värderade läxor högt och såg läxläsningen som en familjeaktivitet där samtliga
familjemedlemmar involverades vid läxläsningen. Studien visade att föräldrarna hjälpte sina barn med läxan på ett annat sätt än läraren rekommenderat att läxan ska genomföras på. Föräldrarna hade synpunkter och såg potential i läxorna med viss modifikation, något de gärna ville informera och upplysa läraren om. Det var främst kulturella och kulturanpassade läxuppgifter som föräldrarna förespråkade.
Det är tydligt utifrån forskning att föräldrars engagemang har betydelse för elevers lärande och läsförståelse (Brown, Rosenthal & Dynega, 2018). Syftet med deras studie, som är en kvantitativ studie med enkäter, var att skapa en inblick kring hur föräldrarna väljer böcker att läsa hemma för sina barn samt vilka läsmetoder de använder sig av. Ett av det vanligaste sättet för föräldrar att vara delaktiga i deras barns skolgång är främst när de hjälper sina barn med läxan. De skriver vidare att mängden läxor inte är avgörande för elevers läsförståelse utan på vilket sätt föräldrarna involveras i läxläsningen. De menar att läsning för barn anses vara ett av de viktigaste momenten för elevers tidiga läskunnighet vilket gör det möjligt för föräldrar att kunna främja elevers läsutveckling. Det har forskats mycket kring läsning för och med barn vilket styrker betydelsen av hemläsning. Brown et al. (2018) intresserade sig därför också för hur ofta föräldrar läser högt för sina barn hemma där resultatet visade att det minskar markant efter de har börjat i förskoleklass.
Eftersom undersökningen genomfördes på en mångkulturell skola ville de även se om socioekonomiska förutsättningar hade någon påverkan kring hur mycket föräldrarna läste för sina barn. Studiens resultat visade, till skillnad från tidigare forskning, att det inte fanns några skillnader i elevers läskunnighet baserat på socioekonomisk status (Brown et al., 2018).
De skriver vidare att läxor likväl kan skapa stress hos elever och familjer där en bidragande faktor till det kan vara lärares otydlighet från lärarna kring läxläsningen. Ytterligare resultat från studien visade att synen på läsning skiljer sig åt hemma och i skolan, där skolan förespråkar meningsfullt läsande medan de i vissa familjer lägger fokus på memorering och upprepning, där föräldrarna föredrar avkodningsprocesser och korrekt läsning. Det framgår tydligt i Hindins och Paratores (2007), Fox (2016) samt Brown et al. (2018) studier att föräldrarnas engagemang och delaktighet i läsläxan är av stor vikt för att främja elevernas utveckling av läsförståelse. I Hindins och Paratores (2007) studie framgick det att det var av betydelse att använda följdfrågor till läsläxan för att skapa utrymme för textsamtal mellan förälder och barn.
17 av 29
Effekter av daglig läxhjälp och hemmets lärmiljö
Att inte se till hemmets lärmiljöer och socioekonomiska förutsättningar som en faktor till hur väl
lågstadieelever lyckas med läsläxor och andra läsrelaterade hemuppgifter menar Hartas (2012) är oerhört nonchalant. Det har i flertalet diskurser diskuterats kring om föräldrars inblandning i elevers studier påverkar de elever som riskerar att underprestera till det positiva. Det har visat sig ha betydelse i det avseendet när föräldrar läser för sina barn. Hartas (2012) utvecklar det påståendet med resultatet från sin läsning studie där heminlärningsmiljön till stor del kan präglas av en moders och känslomässiga band sitt barn, där barnet känner tillgivenhet, känner sig trygg och utforskar lärandets möjligheter utan eftertanke i hemmet. Mödrar som läser för sina barn, och i mötet mellan förälder, barn och skönlitteratur främjar som en delad positiv upplevelse. Vilket i sin tur bidrar till ökad motivation till läsning där det ses som ett naturligt inslag i hemmet, snarare än en hemläxa. Det känslomässiga bandet mellan barn och mödrars läsvanor i heminlärningsmiljön har en bidragande effekt för lågstadieelevers läskunnighet. Det har alltså visat sig vara en god idé att förespråka en läskultur i hemmet. Dock menar Hartas (2012) att man inte får se dessa resultat som en förlängning av lärares insatser, utan bör ses som en fristående faktor för att skapa läskunnighet i hemmen. Det har visat sig att föräldrars utbildning varit en faktor som påverkat hemmets lärmiljö, då de föräldrarna med högre akademisk utbildning uttryckt mer säkerhet kring förväntningar på elevens läsförmåga.
För att elever i de lägre åldrarna ska lyckas med läxläsningen hemma behöver de stöttning från föräldrar menar Li och Hamlin (2019). De har genomfört en observationsstudie där det övergripande syftet är att undersöka om det finns några samband mellan daglig läxhjälp från föräldrar och elevers skolprestationer. Studien jämför två klasser med olika socioekonomisk bakgrund och därmed har föräldrarna olika
förutsättningar att hjälpa sina barn med läxorna. De följer två klasser från årskurs 1–3. Li och Hamlin (2019) hänvisar till tidigare forskning där de studierna inte tagit i beaktning huruvida föräldrarna varit benägna att hjälpa deras barn med läxorna eller inte.
Den tidigare forskningen menar att i de fall där läxhjälpen brister, kan det vara föräldrarnas
socioekonomiska nackdel som spelar in som en bidragande faktor, och inte nödvändigtvis bör vara
föräldrarnas eventuella ointresse för sina barns läxläsning. Resultatet framgår i Li och Hamlins (2019) studie att föräldrar med socioekonomiska nackdelar och lägre akademisk utbildning i större utsträckning är
benägna att hjälpa sina barn med läxor varje dag. Resultatet från studien visar även ett positivt samband mellan daglig läxhjälp och elevernas skolprestationer, där föräldrarna hade hög benägenhet att stötta sina barn med läxorna.
18 av 29
Resultatanalys
Studiernas resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hemmets förutsättningar. Vygotskys teorier har då varit i fokus i samtliga studier, att lärande sker i socialt samspel, mellan den enskilde individen och den sociala och kulturella miljö som denne befinner sig i. Det
framkommer att det även finns flertalet faktorer som påverkar elevers läsförståelse, men utifrån ett
läxperspektiv är det till största del föräldrarnas engagemang och stöttning och den eventuella bristen på det som påverkar huruvida eleven får ökad förståelse för en läst text.
Ett framgångsrikt sätt för föräldrar att skapa inblick i elevers utbildning är främst genom läxor (Brown et al., 2018; Li & Hamlin,2019). Även Westlund (2004) beskriver att studier tyder på att läxor kan öka
föräldraengagemanget och bidra positivt till elevernas lärande. När elever återkommande får möta
skönlitteratur och blir bekanta med en läskultur både i hemmet och skolan, bidrar det till ökad läsmotivation och läsförståelse (Hartas, 2012). Även detta styrks av Hindin och Paratore (2007), som i sin studie kommit fram till att läsläxan först har betydelse för elevers läsförståelse när eleverna får stöttning, återkoppling och positiv respons från en förälder. Likväl menar samtliga forskare att ökat föräldrarinflytande, i form av deras hjälp med läxor, kan bidra till negativ dispyt mellan föräldrar och elever. Li och Hamlin (2019) menar att det kan ha att göra med att när eleverna har det kämpigt i skolan är de i mer behov av läxhjälp hemma, och bristen av pedagogisk kunskap från föräldrar kan vara en faktor till osämja. Pettersson och Leo (2005) resultat visar att föräldrarnas upplevelser kring läxorna både är positiva och negativa, då föräldrarna
uttrycker att de kan uppleva läxläsningen som en bestraffning gentemot eleverna om de inte hinner klart med uppgifterna i skolan.
Bailey et al. (2004) och Li och Hamlin (2019) är båda överens om att återkommande läxhjälp och läsläxor som främjar samtal, diskussion och reflektioner bidrar till ökad läsförståelse. Utifrån Fox (2016) framgår det även att föräldrar till stor del värderar läsläxan högt då det ger utrymme att samtala om text i grupp för att skapa djupare läsförståelse.
Ingemansson (2018) påvisar också betydelsen av att skapa utrymme för meningsfulla textsamtal samt vikten av återkoppling för att främja elevers läsförståelse och motivation för läsning. Trots att ovannämnda
forskare är överens kring läsläxans betydelse för utveckling av elevers läsförståelse, råder det stora
meningsskiljaktigheter i studiernas resultat då Bailey et al. (2004) hävdar att det enbart är fåtalet föräldrar i lågakademiska familjer som är involverade i sina barns läxor.
Utifrån deras studie visade det sig att genom information kring vikten av interaktiva läsläxor och lärares vägledning i hur föräldrarna skulle hjälpa sina barn med läsläxorna, ökade föräldraengagemanget i de socioekonomiska områdena där föräldrar vanligtvis besitter lägre akademisk utbildning. Information och vägledning från lärare gällande strategier som ökade elevers läsförståelse, visade sig ha stor vikt i
föräldrarnas engagemang med sina barns läxläsning. Utan dessa strategier och vägledning menade
föräldrarna att de kände sig förvirrade i hur de skulle stötta sina barn, och därav uteblev den läxhjälpen som bidrog till låga deltagarantalet (Bailey et al., 2004).
19 av 29
Ett forskningsresultat som står i motsats till dessa uttalanden är resultatet från Li och Hamlins (2019) studie. Där framgår det likväl att föräldrars engagemang varierar beroende på socioekonomisk– och kulturell bakgrund. Men i motsats till ovannämnd forskning visar Li och Hamlins (2019) studie att föräldrar med lägre akademisk utbildning stöttar sina barn med läxor i större utsträckning, oavsett kunskaper kring interaktiva läxor. Resultaten från vår litteraturstudie tyder på meningsskiljaktigheter mellan forskarna vad gäller föräldrarnas engagemang i elevers läxläsning beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Fox (2016) menar i enlighet med Bailey et al. (2004) att det finns skillnader i elevers familjeförhållanden som påverkar hemmets lärmiljö och därmed deras möjligheter till lärande. Dock hänvisar Brown et al. (2018) till en annan viktig faktor som kan bidra till bristande läxhjälp och det är lärarnas otydlighet kring utformandet av läxuppgifter. Vilket i sin tur bidrar till att föräldrarna ger stöttning och hjälp utifrån sina egna kunskaper och förutsättningar, vilket skiljer sig från det förväntningarna lärarna har. Det uppstår brister i kommunikationen och kunskapsutbytet mellan föräldrar och lärare.
20 av 29
Diskussion
Utifrån studiens syfte och frågeställningar var avsikten att undersöka sambandet mellan läsläxor och lågstadieelevers läsförståelse samt ta reda på huruvida föräldrarnas delaktighet och engagemang har betydelse för läxläsningen. Utifrån studiens resultat framkommer det att hemmet har en avgörande roll för hur effektiv läxläsningen blir för utveckling av läsförståelse.
Ett argument för användning av läxor är att eleverna lär sig planera och organisera sin tid, lär sig ta ansvar över sina studier, bidrar till ökad självkontroll och identitetsskapande hos eleverna (Hellsten, 1997). Lärare har till uppgift att skapa meningsfulla läxor, i enlighet med Westlund (2004) anser vi att elevernas åsikter inte får glömmas bort i det avseendet. Då många elever menar att läxor tar tid från deras fritid samt skapar stress och oro. Vi ställer oss själva frågan, är läxan till för läraren, eleven eller föräldern? Det är eleverna och deras lärande vi borde ha i fokus samt ta deras upplevelser kring läxor i beaktning. Pettersson och Leo (2005) menar ju att eleverna upplever att de stundtals gör läxan för någon annan än sig själva.
Hemmet har fått ta stor del i vår litteraturstudie då vi upplever att det är ofrånkomligt att diskutera hemmets förutsättningar då vi inledningsvis beskrev definitionen av begreppet “läxa” som syftar till att det är en uppgift som utförs i hemmet. Så huruvida läsläxan påverkar elevers läsförståelse beror till stor del vilken stöttning de får hemifrån. I resultatet framkommer betydelsen av ett nära samarbete mellan hem och skola för att föräldrarna ska få en inblick i elevens utbildning.
Läsläxans betydelse på elevers läsförståelse visar genomgående i vår studie vara avgörande på hur den är utformad. Även hur läsläxans genomförs påverkar elevers läsförståelse. En gynnsam och kunskapseffektiv läxa bör bestå av interaktion i samspel med andra och textsamtal med berörande frågor (Ingemansson, 2018). Är läsläxan skönlitterär där den fångar elevernas intresse, syftar till omläsning, ett givande textsamtal mellan förälder och elev samt återkopplas på ett givande sätt ifrån både föräldrar och lärare i skolan, bidrar det till positivt lärande och utvecklar elevers läsförståelse. Den typen av läsning och framförallt läsläxor, har visat sig vara det vinnande konceptet för ökad läsförståelse.
Vårt resultat visar att läsläxan inte får betydelse för elevers läsförståelse om den är utformad så att eleven läser själv, och inte samtalar och reflekterar kring textens innehåll. Elevens inställning och motivationsnivå till läsläxan har också visat sig vara av vikt, då Westlund (2004) menar att för stor mängd läsläxor och otydlighet kring syftet med läxan kan ha negativ effekt på elevers motivation att överhuvudtaget börja och desto mindre slutföra läsläxan då arbetsbördan blir för stor och inkräktar på elevers fritidsaktiviteter. Lärandet blir då inte längre lustfyllt och läsningen får ingen meningsfullhet, vilka är faktorer som har visat sig ha betydelse för elevers läskunnighet.
Det framgår i resultatanalysen att föräldrars medverkan i elevers läxläsning bidrar i ett positivt avseende om eleverna upplever att de får stöttning, uppmuntran och direkt återkoppling kring deras läsning.
21 av 29
För att föräldrarnas medverkan ska vara positiv och gynnsam, behöver föräldrarna få rätt strategier och verktyg för att kunna stötta sina barn på rätt sätt vid läxläsningen.
Dessa strategier bör huvudsakligen komma från läraren, som besitter pedagogiska kunskaper och vet vad som främjar elevers läsförståelse (Bailey et al., 2004).
Konflikter i läxläsning, grundar sig till stor del i bristande information mellan lärare och föräldrar, då föräldrar i många fall uttryckt sig vara osäkra på läxuppgifterna och vad deras roll är, aktiv eller passiv lyssnare? Bristen på kommunikation leder till att föräldrar hjälper sina barn på de sätt som de tror och anser vara rätt, detta kan bidra till elevers förvirring och i sin tur inte gynna läsförståelsen som det var tänkt att läsläxan skulle göra (Brown et al.,2018).
En kritisk aspekt till den rådande läxläsningen i hemmet menar Svensson (2012) är beroende på pedagogens förhållningssätt, lust och inställning till läsning som påverkar elevens attityd både gentemot högläsning och elevens individuella läsande. Hur förefaller sig då det rimligt att skicka hem en läsläxor där läsningen kan påverkas negativt av en förälders brist på engagemang till läxläsning där elevers fantasi för läsning inte stimuleras. Vi anser att trots det, är fördelarna med en riktigt gynnsam läsläxa överhängande, det är istället viktigt att lärare kommunicerar med föräldrarna av vad som förväntas utav deras delaktighet i elevers läsning, så de motiverar och peppar eleverna.
Svensson (2012) fortsätter med resonemanget att det inte är mängden text eller böcker en elev avverkar, som spelar roll. Det är i vilken mån eleven skapar förståelse i texten. Vi menar att det är oerhört viktigt att man som vuxen åskådare eller åhörare, ställer reflekterande frågor och anammar de funderingar och tankar eleven har kring texten för att det ska bli ett meningsfullt läsande.
Stort ansvar läggs på att lärarna ska utforma givande läsläxor. Komplexiteten och kunskapsluckan i sammanhanget är att lärare inte besitter tillräckligt med kunskaper att utforma gynnsamma läsläxor då det råder brist på läxor i den pedagogiska litteraturen. Vi är fast beslutna i att läxan behöver bli en mer central roll i lärarutbildningen för att informera lärarstudenter kring de effekter på läxors genomförande. Å andra sidan har vi förståelse för bristen på läxor i utbildningen, då riktlinjerna kring läxor i läroplanen anses diffusa och innebär att lärare individuellt får sätta bestämmelser för i vilken mån deras undervisning ska förlängas genom hemläxor. Detta i sin tur menar vi leder till att läsförståelsen skiljer sig mycket åt på skolorna runt om i Sverige och medför därmed inte en likvärdig utbildning vilket både Skollagen (2010:800) och Skolverket (2019) förespråkar.
Dessa diffusa bestämmelser bidrar till den ständiga läxdebatten som Cooper (2001) presenterat. Hur ska läxdebatten få ett slut, när det finns forskning som visar på att det gynnar elevers läsförståelse om den utformas och genomförs i samspel med föräldrar? Vi menar att kriget och debatten kring läsläxor i vårt avseende nu är över, vi vet vad som bidrar till elevers läsförståelse och kommer att utforma läsläxor som främjar samtal och meningsfull och motiverad läsning som är nyckeln till att elever vill och fortsätter läsa.
22 av 29
Implikationer för examensarbete 2
Slutsatsen från vår litteraturstudie visar att läsläxans betydelse för elevers läsförståelse påverkas av
föräldrarnas engagemang i läsläxan. Utifrån litteraturstudiens resultat anser vi att det skulle vara intressant att i fortsatt examensarbete 2 undersöka: Om och hur lärare informerar föräldrar om vikten av deras
delaktighet i läxläsning samt hur lärare reflekterar och utformar läsläxan.
Vi har utifrån vår litteraturstudie kommit fram till att det är läsläxor som gynnar textsamtal och reflektion kring den lästa texten, vilket då sker i socialt samspel med föräldrarna, som bidrar positivt till elevers läsförståelse. Syftet med studien kommer att ta reda på hur lärare utformar och reflekterar över läsläxans innehåll för att på bästa sätt främja elevers läsförståelse samt hur lärare informerar och engagerar föräldrar i läxläsningen.
Vi grundar därför nästkommande problemområde i både Hellstens (1997) resultat som belyser bristen på bestämmelser och riktlinjer för utformning av läxor samt i Hindin och Paratores (2007) resultat som visar att med rätt stöttning från föräldrarna ökar elevers läsförståelse. Trots att Hellstens studie är från 1997 och att det har skett stora förändringar i samhället och skolor på 20 år råder det fortfarande brist på läxor i
pedagogisk litteratur samt diffusa riktlinjer och bestämmelser i läroplanen kring utformandet av läxor. Utifrån egna erfarenheter upplever vi att lärare reflekterar lite kring läxans syfte och innehåll.
Nästkommande studie kommer utgå från ett bekvämlighetsurval då urvalet består av föräldrar och lärare på de verksamhetsförlagda skolorna som vi kommer vara på. Vi ser det till vår fördel att våra
verksamhetsförlagda utbildningar skiljer sig åt, då den ena är en mindre skola på landsbygden och den andra en stor mångkulturell skola i stadskärnan. Vi anser att de aspekterna är intressanta att ta med, då vi kommer beröra läsförståelse, och har praktiska erfarenheter kring hur elevers läsförståelse varierar socioekonomiskt. Vi anser att det skulle vara lämpligt att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med föräldrar och lärare. Vi kommer även ta hänsyn till de etiska principerna som forskare måste ta hänsyn till för att genomföra en studie, vilka är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Björkdahl Ordell, 2007, s.26–27). Detta kommer vi göra genom att informera både lärare och föräldrar om studien, påvisa att deras deltagande är frivilligt och att de kan avbryta när de vill, även att empirin endast kommer användas till avsett ändamål och är anonymt.
23 av 29
Referenslista
Asterisk * är markerade på de systematiska sökningarna som genomfördes i databaser. Se (Tabell 2)
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
*Bailey, L.B., Silvern B, S., Brabham, E. & Ross, M. (2004). The Effects of Interactive Reading Homework and Parent Involvement on Children’s Inference Responses. Early Childhood Education Journal, Vol. 32, No.3.
Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
* Brown, E., Rosenthal, J., & Dynega, N. (2018). Teaching strategies to develop a family-school literacy
partnership. International Journal of Whole Schooling, 14(1), 31–56.
*Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from novice to expert. Psychological Science in the Public Interest, 19, 5–51. doi:10.1177/1529100618772271
*Cooper, H. (2007). The battle over homework: Common ground for administrators, teachers, and parents (3rd ed.). Corwin Press.
Grosin, L. (2004). Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadieskolor. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen.
*Hartas, D. (2012). Inequality and the home learning environment: predictions about sevenyear-olds’
language and literacy. University of Warwick, UK.
*Hedström, H. (2009). L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
*Hellsten, J. O. (1997). Läxor är inget att orda om, Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur.
Pedagogisk forskning i Sverige, 2(3), 205–220.
*Hindin, A. & Paratore R, J. (2007). Supporting Young Children’s LiteracyLearning Through Home-SchoolPartnerships: The Effectiveness of a Home Repeated-Reading Intervention. Journal of
24 av 29
*Fox, K R. (2016). Homework as a Family Literacy Practice: What Counts as Best Practices for Children Deemed as High Risk for Academic Failure Due to Socioeconomic Status. School Community
Journal, 2016, Vol. 26, No. 2. 215-236. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1124009.pdf
*Ingemansson, M. (2018). Djupläsning och lässtrategier [Elektronisk resurs]. Acta Didactica Norge -
tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. (12:2). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18327
*Ivarsson, L. (2008). Att kunna läsa innan skolstarten: läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. Diss. Umeå: Umeå universitet.
*Li, A. & Hamlin, D. (2019). Is Daily Parental Help with Homework Helpful? Reanalyzing National Data Using a Propensity Score–Based Approach. American Sociological Association. DOI:
10.1177/0038040719867598
*Myndigheten för skolutveckling (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet (s.187–204) Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
*Persson, U.-B. (2007). Om läsförståelse ur elevers och lärares perspektiv. I Myndigheten för Skolutveckling, Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
*Pettersson, D. & Leo, U. (2005). Läxor – en oreglerad bedömningspraktik. Studies in Educational Policy
and Educational Philosophy, 2005:1, 26838.
*Sandström Kjellin, M. (2002). Läsutveckling i ett helhetsperspektiv: fjorton barns läsutveckling under
första och andra skolåret. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
*Strandberg, M. (2013). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs:
några kritiska aspekter. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
*Stensson, B. (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos.
*Svensson, A. (2012). Med alla barn i fokus [Elektronisk resurs] om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia. (4, 29-37).
25 av 29
Skolverket. (2014). Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. Stockholm: Skolverket.
Steinberg, J.M. (2006). Läxläsning. (1., uppdaterade uppl.) Malmö: Gleerups.
Strömquist, S. (2019). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. (Sjunde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Westlund, I. (2004). Läxberättelser: läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
