ENSAMHET OCH SOCIAL ISOLERING BLAND ÄLDRE : En studie om äldres upplevelser om ensamhet och det sociala nätverkets påverkan

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ENSAMHET OCH SOCIAL ISOLERING

BLAND ÄLDRE

En studie om äldres upplevelser om ensamhet och det sociala nätverkets

påverkan

DAVID DOULAS

JOHAN HOLMSTRÖM ENBERG

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Kurskod: SAA056

Handledare: Christian Kullberg Seminariedatum: 2021-06-04 Betygsdatum: 2021-06-14

ENSAMHET OCH SOCIAL ISOLERING BLAND ÄLDRE Författare: David Doulas & Johan Holmström Enberg Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021

SAMMANFATTNING

I en tid av prövningar och motgångar för världens folk på grund av coronapandemin har ensamhet och isolering både upplevts och diskuterats. Dessa sociala problem kan påverka vem som helst, men, som coronaviruset, slår det extra hårt mot de redan utsatta - de äldre. Med hjälp av ett nätverksteoretiskt perspektiv undersöker författarna hur mycket, om överhuvudtaget, kvalitén på äldres relationer påverkar känslor av ensamhet och isolering. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer intervjuades fem äldre personer mellan åldrarna 70 och 89. Sedan på ett tematiskt sätt har studieförfattarna delat upp och analyserat med hjälp av nätverksteortiska begrepp. Resultatet visade att kvalitén på den äldres

relationer korrelerade med deras känslor av ensamhet och social isolering. Författarna fortsätter med att diskutera vikten av det sociala nätverket, vilka känslor de äldre delar och vilka de inte delar med varandra. Slutligen avslutas studien med en allmän diskussion om vilka implikationer studieresultaten kan ha för det framtida sociala arbetet och den sociala omsorgen.

Nyckelord: Äldre, kvalité på socialt nätverk, relationer, ensamhet, social isolering, coronapandemin

LONELINESS AND SOCIAL ISOLATION AMONG THE ELDERLY Authors: David Doulas & Johan Holmström Enberg

Mälardalen University

School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program

Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021

ABSTRACT

In a time of great trial and hardship for the people of the world due to the covid-19 virus, loneliness and isolation have been keenly felt and talked about. These social problems can affect anyone, but, like the virus, it particularly strikes hard on the already fragile - the elderly. From a network theory perspective, the authors investigate how much, or if at all, the quality of the relationships of the elderly affect feelings of loneliness and isolation in said group. Using qualitative measures, we interviewed five elderly people between the ages of 70 and 89 using a semi-structured interview method. Furthermore, the authors of this study have thematically divided and analyzed using the social network theory as a tool. The results showed that the quality of the elderly persons relationships correlated with their feelings of loneliness and social isolation. The authors continue by discussing the importance of the social network, what feelings are shared among the elderly, what feelings differ and finally a conclusion in a general discussion on the implications of our findings and what this means regarding future social work and care.

Keywords: Elderly, quality of the social network, relationships, loneliness, social isolation, corona pandemic

INNEHÅLL

2.1 Äldres syn på ensamhet ... 3

2.2 Förändrad livsåskådning under coronapandemin ... 5

2.3 Vad förebygger ensamhet hos äldre ... 7

2.4 Social isolering och ensamhet ... 7

2.5 Reflektioner kring tidigare forskning ... 8

3 TEORETISKT PERSPEKTIV ...9 3.1 Nätverksteori ... 9 3.2 Nätverksbegrepp ...10 3.2.1 Kontaktfrekvens ...10 3.2.2 Täthet ...10 3.2.3 Kris ...10 3.2.4 Relationers riktning ...10 3.2.5 Nyckelbegrepp ...11

4 METOD OCH EMPIRISKT MATERIAL... 11

4.1 Val av metod ...11

4.2 Urval och avgränsning ...11

4.3 Datainsamling och genomförande ...12

4.4 Databearbetning och analys ...13

4.5 Kvalitetsvärdering ...13

4.5.3 Pålitlighet ...14

4.5.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ...14

4.6 Etiska ställningstagande ...14

5 RESULTAT OCH RESULTATANALYS ... 15

5.1 Nätverk ...16

5.2 Relationers betydelse...17

5.2.1 Vardagligt stöd ...18

5.2.2 Nexusperson ...18

5.2.3 Kris ...19

5.3 Isolering, ensamhet och strategier ...20

5.4 Att bli pensionär ...23

5.5 Pandemin ...24

5.6 Resultatanalys ...25

5.6.1 Utspridning, frekvens och intensitet ...25

5.6.2 Vardagligt stöd ...26

5.6.3 Familjen, kris och nexusperson ...27

5.6.4 Hantering av känslor av ensamhet och isolering ...28

5.6.5 Överblick över de äldres situation ...30

6 DISKUSSION... 31 6.1 Resultatdiskussion ...31 6.2 Metoddiskussion ...33 6.3 Etikdiskussion ...33 7 SLUTSATS ... 34 REFERENSLISTA ... 35 BLIAGA A ... BILAGA B ...

1

INTRODUKTION

1.1 Bakgrund

Ensamhet och isolering är samhällsproblem som tyvärr blir allt vanligare. Mer än hälften av svenska hushåll består av ensamboenden och de yngre flyttar i genomsnitt hemifrån vid 18 års ålder, i kontrast till EU-nivån på 26 år (Savage, 2019). Men ensamhet och isolering, som kan vara förödande för människans psykiska hälsa, slår extra hårt mot en redan utsatt grupp, de äldre. Äldre människor har i högre grad mer fysiska utmaningar och sjukdomar att

navigera kring och de är även mer mottagliga för psykisk problematik i form av ensamhet och isolering (Taylor, 2020). En som lever som änka/änkling har av givna skäl en mindre

nyckelperson att räkna med och anförtro sig till i sitt nätverk än gemene medborgare i samhället.

Strategier och metoder har redan innan pandemin tagits fram för att bygga upp en motståndskraft hos dessa äldre och dessa metoder inkluderar ofta den äldres nätverk.

Nätverk kan ses som en modell av trådar i ett nät som håller ihop mänskliga kontakter. Dessa varierar i intensitet, närhet och formalitet bland annat. I och med nätverkets starka koppling till känslor av ensamhet och isolering vill studieförfattarna undersöka hur dessa, framför allt hur kvalitén på nätverken, påverkar känslor av ensamhet och isolering hos äldre (Forsberg & Wallmark, 2019).

Det här arbetet och ideerna till dess syfte och frågeställningar kom dock att påverkas av en nutida pandemin, covid 19, vilken har lamslagit stora delar av världens största länder och ekonomier genom restriktioner och begränsningar av sociala interaktioner. Detta har då givetvis i sin tur haft allvarliga inverkningar på människors hälsa. Detta adderar som ett lager av komplexitet till denna studie eftersom intervjuade deltagare och studieförfattarna

onekligen är påverkade av den rådande samhälls- och tidsandan. Intressant nog har ny forskning i samband med pandemin påvisat att vissa personer kan hantera situationen bättre än andra och till och med frodas i den (Büssing m.fl., 2020). Detta intresserade oss.

Ensamhet och isolering har gått hand i hand med coronajargongen och detta fick oss att fundera över dessa teman och vilka som löper störst risk att råka ut för dessa problem. Studieförfattarna kom fram till, efter att ha tagit del av tidigare forskning, att gruppen äldre, sett i vår studie som människor över 65, löper stor risk för att bli ensamma eller isolerade (Taylor, 2020).

Peter Strang som arbetar på Karolinska institutet hävdar även att de finns kopplingar mellan långvarig, eller så kallad kronisk, ensamhet och ökad risk för en rad olika

folkhälsosjukdomar. Det innebär ökad risk för bland annat hjärt och kärlsjukdomar, men även för depression samt demens. Vidare, om en persons make eller maka går bort, har det påtaglig inverkan på individens hälsa (Karolinska institutet, 2015). Många av de faktorerna drabbar idag våra äldre, så som demens, hjärt och kärlsjukdomar. Då frågan om ensamhet och isolering rör folkhälsan och i särskilda fall ifall de påverkar olika grupper mer eller mindre blir det relevant för det sociala arbetet. Det framgår även i socialtjänstlagen att äldre har rätt till skäligt levande, något påtvingad ensamhet försvårar.

Nätverkets betydelse lyfts flertalet gånger inte bara i tidigare forskningen men även i den teoretiska litteraturen, just hur viktigt det är för varje individ att känna att man har någon man kan vända sig till. Att individer har ett sammanhang samt en bra social kontakt med sin omgivning lyfts, då det inbringar trygghet och hjälper individer att lättare kunna bearbeta kriser när de uppstår. Om individen inte har något socialt stöd blir de svårt att hantera kriserna, då ensamheten har en negativ inverkan på individers hälsa. En ensamhet av denna typ riskerar att bli en kris i sig som är svår att bryta. Forsberg & Wallmark (2019) nämner att det, vid tillämpning av nätverksteorin, är viktigt att beakta en individs hela sociala

sammanhang. För att få förståelse för det förmedlade problemet behöver den professionelle sätta sig in i individens sociala sammanhang. Det är även viktigt att förstå att “det sociala nätverket” som en individ har inte är en ersättning för den offentliga vården. Det är bättre att se det som att den offentliga vården ingår i det sociala nätverket. Däremot är det viktigt att poängtera att det saknas bra och nära samarbeten mellan organisationer som tillämpar nätverksteorin och en individs privata nätverk. Slutligen är det viktigt att nämna att social isolering inte behöver betyda att man känner sig ensam. En individ kan vara fysiskt isolerad av olika anledningar från andra individer men ändå vara nöjd med det känslomässiga utbytet med andra individer. Social isolering är inte ett hinder för att kunna upprätthålla kontakt via till exempel telefon, vilket kan vara tillräckligt för vissa individer att har ett meningsfullt utbyte men nära och kära.

1.2 Syfte

Hur påverkar kvalitén på relationer hos äldre över 65, känslor av ensamhet samt isolering i tid med dagens pandemi?

1.3 Frågeställningar

1. Hur ser den äldres relationer ut?

1.4 Begreppsdefinitioner

Social isolering kan beskrivas som en objektiv brist på sociala interaktioner, samt fysisk isolering från andra människor. Ensamhet kan beskrivas som en subjektiv känsla som kan orsakas av brist på samhörighet och meningsfullt utbyte med andra människor.

Nexus, eller det som man kan kalla nyckelperson, är den person som känner flera andra individer i personens nätverk. Nexus-individen är ofta någon som larmar övriga i ett nätverk om det händer personen något. Relationen mellan personen och nexus-individen anses ha en djup känslomässig investering gentemot varandra.

Kvalité används i detta arbete på följande vis. En bra kvalité innebär att individen är nöjd med intensiteten, tätheten samt frekvensen av dennes relationer. En dålig kvalité innebär att individen inte är nöjd med intensiteten, tätheten eller frekvensen av dennes relationer. Hur pass nöjd personen är med sina relationer till nära och kära har påverkan på individens psykiska och psykiska hälsa (Karolinska institutet, 2015).

2

TIDIGARE FORSKNING

2.1 Äldres syn på ensamhet

Fokus på handlingskraft i form av ett sysselsättningsperspektiv kan informera

studieförfattarna om de förutsättningar, komplikationer och liknande som kan finnas för äldre som på olika sätt kan eller inte kan, vill eller inte vill engagera sig i ett nätverk. En utforskande studie som, utifrån ett sysselsättningsperspektiv, valde att undersöka hur äldre människor såg på deras tid då de är ensamma. En kvalitativ och beskrivande ansats användes. Datan samlades in mellan maj och december 2014. För att öka variationen var fem av deltagarna boende på pensionärshem och sju bodde i eget boende. Ett målmedvetet tillvägagångssätt användes då samtliga deltagare skulle vara 65 år eller äldre.

Artikelförfattarna försökte ändå få en diversifierad gruppdeltagare genom att rekrytera folk av olika ålder, levnadssituation och kön (Stanley, Richard & Williams. 2017).

Deltagarna fick notera den tid de spenderade ensamma i en tidjournal under förloppet av tre dagar inför en semistrukturerad intervju. Deltagarnas anteckningar skulle stimulera

reflektioner hos deltagarna inför kommande semistrukturerad intervju och inkluderades inte i analysen. Datan gick igenom tre steg av analys. Först lästes intervjuerna flera gånger för att forskarna skulle få en övergripande bild av intervjun i fråga. Sedan kodades intervjuerna, texten tillskrivs specifika koder och därefter grupperades texter med lika koder ihop och

kategoriseras. I det tredje och sista steget jämfördes kategorierna och organiserades i övergripande grupper som representerade teman av vikt inom datan (Stanley m.fl, 2017). En tematisk resultatanalys användes och tre centrala teman växte fram i studien.

Tema 1 “Det handlar om balans”

Det fanns både negativa och positiva uppfattningar om ensamhet, eller tid spenderad ensam. En positiv sak var att tid fanns för avkoppling. Deltagare 11 nämnde att hon kom hem, tog ut sina hörapparater och trivdes hemma i sitt egna sällskap. Tid ensam möjliggjorde även spirituella aktiviteter som bön och att tänka på de som gått bort. Deltagare 10 beskrev att tid ensam för henne är när hon tänker på och ber för sin döda syster (Stanley m.fl, 2017). Dock var det nödvändigt att ha ett nätverk där, vilket man kunde delta i om man så ville eller ej, och isåfall då spendera tiden ensam. Deltagare 6 spekulerade och beskrev att hon säkert skulle känna sig ensam utan sin familj där. Ens koppling till familj och vänner var alltså avgörande för att balansera tiden som deltagarna valde att spendera ensamma själv, utan nätverken hade det inte känts bra. En gyllene mellanväg beskrevs, det handlade om balans mellan att delta i sitt nätverk och vara ensam (Stanley m.fl, 2017).

Tema 2 “Ha nått att göra”

Deltagarna beskrev de meningsfulla sysselsättningarna de hade för att ha något att göra i detalj och la stor vikt vid dem. Sysselsättningarna skilde sig åt men det gemensamma syftet var de känslor av tillfredsställelse som sysslorna ingav. Deltagarna beskrev hur sysslorna och aktiviteterna fick de att känna sig engagerade rent mentalt och hur det var skönt att utmana sig själv och göra framsteg rent engagemangsmässigt. Det fanns ofta en koppling mellan vald aktivitet och deltagarens tidigare yrkeshistoria,vilket bidrog till skapandet och bibehållandet av en identitet och uttryck för denna identitet. Deltagare 11 beskrev hur hon alltid sysslat med hantverk och att det låter henne bli uppslukad av stunden och helt fokuserad på vad hon gör i nuet (Stanley m.fl, 2017).

Att ha åtminstone ett huvudintresse identifierades som särskilt viktigt när det kom till tiden deltagarna spenderade ensamma. Mindre viktiga sysslor och aktiviteter fyllde ut resterande del av dagen. Deltagare 7 beskrev hur hon tyckte det va otroligt hur några få intressen kan ta en igenom dagen. Hur sysslorna och aktiviteterna ger en något att göra och stimulerar sinnet. Det var viktigt för deltagarna att sysslorna och aktiviteterna var meningsfulla och

tillfredsställande men också att de bara gav de något att göra. Deltagare 3 beskrev hur hon brukar göra hushållssysslor på en samlingsplats för att det bara ger henne något att göra, inte nödvändigtvis att det är njutbart för henne att göra det. Hon ville ha något att göra och inte bara förbli sittandes. Något som beskrevs som negativt, tråkigt och något som absolut skulle undvikas. Att “bara sitta” var negativt associerat med att bli gammal och att ha något att göra hjälpte deltagarna att undvika känslor av ensamhet (Stanley m.fl, 2017).

Natten beskrevs konsekvent som den svåraste tiden under dagen att vara ensam på. Natten verkar öka känslor av ensamhet. Deltagare 7 nämnda att hon brukar tänka på alla par som har varandra att umgås med om kvällen och natten medan hon sitter ensam i ett rum. Vidare beskrev hon hur en känsla av ensamhet ibland kommer över henne när hon ska sova, en känsla hon beskrev som hemsk. Deltagare 12 beskrev hur natten har brist på aktiviteter, under dagen finns det alltid något man kan göra (Stanley m.fl, 2017).

Deltagarna använde en rad olika strategier under natten för att undvika känslor av ensamhet, däribland att titta på TV, lyssna på radio, syssla med något lättsamt eller ha ett husdjur som kan hålla en sällskap. Deltagare 1 beskrev hur trevligt det var att bli välkomnad hem av hennes hund och att hon säkert skulle känt sig ensammare utan den. Vidare använde sig deltagare 12 av dataspel för att lätta på känslor av tristess och ensamhet och beskrev hur hon ofta går in på datorn när hon börjar känna sig ensam för att sedan, efter några timmar, återigen gå till sängs (Stanley m.fl, 2017).

2.2 Förändrad livsåskådning under coronapandemin

En central del av det sociala nätverket är just individen i dess centra. Fokus läggs på att kartlägga individens sociala nätverk men detta riskerar enligt oss att mista individens egen handlingskraft och möjligheter. I en studie om förändrad livsåskådning under

coronapandmein av Büssing, Rodrigues Recchia, Hein & Dienberg (2020) påvisas det att vissa personer i coronapandemins tumult centrerat sig själva och har hittat en ny balans och trygghet i saker som medveten närvaro och förändrade synsätt. De har gjort det mesta av en dålig situation. En sådan person kan komma att se sina nätverk på ett annat sätt och bli som en helt ny spelare i det sociala nätverket, med nyvunnen kraft och förbättrade förmågor, vilka kan verka som förebyggande och stärkande för individen.

Forskarna i denna studie valde att undersöka upplevda attitydförändringar och beteenden under tiden för restriktionerna, i samband med coronapandemin, och ifall dessa bidrog till personligt välmående under pandemin. En anonym nätbaserad tvärsnittsundersökning användes för att samla in data (Büssing m.fl., 2020).

Studien undersökte fem områden, de är som följer:

1 Naturen/tystnad/begrundande. Denna kategorisering kombinerar tid för tystnad, att njuta av tystnaden, att gå ut och uppleva naturen mer intensivt och således få mer tid för att

begrunda vad som egentligen är viktigt i livet och även ta itu, med en högre grad medvetande, med sina egna bekymmer. Allt detta resulterar sedan i mer avslappning och ett större lugn än innan denna process.

2 Andlighet, syftar på intresse för andliga angelägenheter, tilltro till en högre stödjande makt, tillbedjan och närvarande på digitala gudstjänster.

3 Relationer, inkluderar allt som har med kontakt att göra, som exempelvis tid för familj och vänner, att se över sitt förhållande till sin partner eller familj och vänner på ett mer intensivt vis, att känna sig närmare folket i hushållet, vikten av att genom förhållanden känna sig säkerhet och hemma och intentionen att vara vänligare mot andra.

4 Livsreflektioner, kombinerar två saker; oro över livets mening och oro över ens liv så som man lever det och tar även in upplevelser av mer intensiva känslor av isolering/ensamhet. 5 Användande av digital media, syftar på digitala kontaktformer (ergo: vilka tillåter folk att dela information och ta del av världen, komma i kontakt med vänner och även inspireras av vissa hemsidor).

Det var viktigt att de flesta av förändringarna var relaterade till att stanna upp, se och uppleva vördnad med följande känslor av tacksamhet. Dessa förmågor kan och borde utvecklas då de kan ge människor resurser med vilka de kan hantera och finna stabilitet i svåra tider (Büssing m.fl., 2020).

Resultatet visade att individer som utvecklades under corona pandemin har använt restriktionerna till att utveckla sin egen tillvaro, sin medvetna närvaro och andlighet. För dessa personer har restriktionernas “tystnad” eller “andrum” och “samhällets stopp” varit positiv och givit de tid för introspektion, medan det för andra förstärkt och avslöjat en ensamhet och tillvaro som jobb och rutiner en gång maskerade. För de senare nämnda var restriktionernas “tystnad” eller “andrum” och “samhällets stopp”, i högre grad negativ än för de förstnämnda vilka kanske inte frodades, men tog chansen att utvecklas (Büssing m.fl., 2020).

De flesta personer i Tyskland följde de sociala och individuella restriktionerna som regeringen satte upp och valde att stanna hemma ofta. Till följd av detta kände sig folk, särskilt äldre, isolerade från sina vänner och släktingar (Büssing m.fl., 2020).

Resultatet visar även att upplevda förändringar var starkare hos äldre när det kom till

starkare känslor av välmående och hos de som använde sin religiösa tro som en resurs. Dessa känslor förutspåddes bäst genom att ta reda på ifall personen i fråga haft känslor av vördnad, en känsla av vördnadsfull respekt, psykologisk och känslosam tillfredsställelse med

efterföljande känslor av tacksamhet. Med hjälp av en regressionsanalys kunde det konstateras att deltagarnas välmående bäst kunde förklaras som en följd av låg upplevd börda av situationen gällande coronapandemin, tillsammans med en hög tillfredsställelse gällande ens egna liv (Büssing m.fl., 2020).

De övriga kategoriseringarna, Naturen/tystnad/begrundande och låg livsreflektion är ytterligare variabler som kan förutse en persons välmående under corona-pandemin (Büssing m.fl., 2020).

2.3 Vad förebygger ensamhet hos äldre

Syftet med denna studie var att identifiera förebyggande resurser hos äldre vilka kan

motverka känslor av ensamhet. Data samlades in från den populationsbaserade KORA-äldre-studien, vilken genomfördes i Augsburgregionen i Tyskland 2008 och 2009. 1079 äldre män och kvinnor mellan åldrarna 64 och 94 deltog (Zebhauser m.fl., 2015).

346 deltagare rapporterade att de bodde ensamma, bland dem uttryckte 70 procent, 241 deltagare, att de inte kände sig ensamma. (Zebhauser m.fl., 2015).

Majoriteten av de deltagande bodde ensamma. 257 var kvinnor och majoriteten av dessa var änkor. Genomsnittsåldern var 78.2 med ett åldersspann från 65 till 93.

Bland dessa äldre ensamboende kände sig 105 deltagare, 30 procent, ensamma. 75,1 procent av tillfrågade kvinnor kände sig inte ensamma men av alla de, inkluderat män, som kände sig ensamma, var 72.4 procent av alla de som kände sig ensamma kvinnor. Signifikanta samband fanns mellan sociala nätverk och ensamhet. De som inte kände sig ensamma hade ett högre SNI-snitt, social network index, där mer poäng innebär starkare sociala nätverk. De som klassades som bräckliga var oftare i kategorin ensamma än inte. Dessa resultat var dock på gränsen till statistiskt signifikant, alltså inte en perfekt korrelation. När det kom till de äldres mentala hälsotillstånd var samtliga analyserade variabler signifikant associerade med

ensamhet, alla utom livstillfredsställelse och stressingivande situationer under det senaste året. Icke-ensamma jämfört med ensamma deltagare var mindre troliga att lida av depression (37.1 procent mot 13.9 procent), ångest (92.4 procent mot 81.9 procent) och rapporterade även högre resiliensnivåer (31.0 procent mot 16.4 procent). Multipla regressionsanalyser visade att deltagare med ett stabilt socialt nätverk hade alltså fyra gånger så hög chans att inte känna sig ensamma jämfört med de som inte hade stabila nätverk. Ickedeprimerade hade 3 gånger så hög chans att inte känna sig ensamma jämfört med de som var

deprimerade.

2.4 Social isolering och ensamhet

Syftet med denna studie av Taylor (2020) om social ensamhet och isolering var att förstå hur social isolering och specifika aspekter av social isolering påverkar ensamhet bland äldre vuxna. 6962 respondenter svarade på en enkät från HRS, Health and Retirement Study, en enkät som vänder sig till vuxna från 50 år och uppåt (Taylor, 2020).

54 procent av deltagarna var kvinnor, 58 procent jobbade inte för tillfället, 83 procent identifierade sig som vita, 10 procent som svarta och 6 procent som tillhörande någon annan etnisk bakgrund. Den genomsnittliga åldern var 67 år och den genomsnittliga tiden i

utbildning var 13 år, vilket tyder på förekomsten av högre utbildning. 49 procent bodde i tätortsområden, 24 procent bodde i förorter och 27 procent på landsbygden (Taylor, 2020). Resultaten visade att i samband med en ökad känsla av social isolering ökade även

ensamhetskänslor. Dessutom rapporterade äldre vuxna som var isolerade från andra familjemedlemmar och vänner, bodde ensamma, var ensamstående och inte deltog i sociala

grupper eller religiösa aktiviteter i högre grad känslor av ensamhet. Studieresultat visar att större övergripande social isolering och specifika sociala isoleringsindikatorer är förknippade med större känslor av ensamhet. Ungefär 43 procent av äldre vuxna upplevde ingen

ensamhet, vilket representeras med tre som ensamhetspoäng, 31 procent var tämligen ensamma, 4–5 ensamhetspoäng och 26 procent var svårt eller ensamma, 6-9

ensamhetspoäng (Taylor, 2020).

Utöver detta var ungefär 19 procent av äldre vuxna socialt isolerade från deras vuxna barn, 25 procent var isolerade från andra familjemedlemmar, 19 procent var socialt isolerade från deras vänner, 24 procent hade inget socialt deltagande, 23 procent bodde själva, 39 procent var ogifta och 30 procent hade begränsat religiöst deltagande (Taylor, 2020).

Sociodemografin, levnadsförhållanden och övervägande social isolering förklarar ungefär 9 procent av ensamhet hos äldre efter den första multivariata analysen. I den andra

multivariata analysen, med hjälp av separata indikatorer av social isolering, var övervägande ensamhet självständigt associerat med att vara isolerad från vänner, familjemedlemmar utöver barn, att ha begränsat socialt deltagande, att bo ensam, att vara ogift och att ha begränsat religiöst deltagande (Taylor, 2020).

2.5 Reflektioner kring tidigare forskning

Efter att ha tagit del av den tidigare forskningen har studieförfattarna bildat sig en uppfattning om området ensamhet och isolering och särskilt hur det påverkar de äldre. Vidare har de satt det i ett sammanhang som tar coronapandmein i åtanke, i och med det fortsatt rådande läget, genom att ta del av hur pandemin kan påverka människor och deras välmående (Büssing m.fl., 2020).

Ensamhet och isolering är samhällsproblem som kan påverka människor negativt rent psykiskt. Det var viktigt för studieförfattarna att just få med “äldrevinkeln”, alltså hur

ensamhet och isolering påverkar äldre. Vidare ville studieförfattarna ta reda på ifall det finns strategier för dessa att hantera ensamhet och isolering för att sedan kunna kontrastera detta med de intervjuade äldre i den här studien (Taylor, 2020).

Hur äldre hanterar ensamhet var även ett centralt tema och studieförfattarna tog detta med sig bl. a. i utformningen av intervjuguiden, vilken delvist inriktade sig på strategier de äldre använder eller inte använder för att hantera känslor av ensamhet och isolering (Zebhauser m.fl., 2015)

Vidare tar studieförfattarna efter Stanley m.fl (2017) på det viset att en systematisk och framförallt tematisk presentation görs gällande de äldres svar, studiens resultat.

Sammanlagt ger dessa studier studieförfattarna en inblick i området och även inspiration och verktyg att bedriva denna studie. Det som hade varit önskvärt vore om någon gerontologisk artikel även användes, dessa artiklar ger ändock en bra grund för denna studie trots det begränsade antalet.

3

TEORETISKT PERSPEKTIV

Författarna har valt att använda sig av Nätverksteori. Detta för att studieförfattarna anser att teorin betonar vikten av relationer samt relationers betydelse för att hantera kriser.

Nätverksteorin valdes för att kunna analysera samt tolka det inhämtade empiriska materialet. Nedan presenteras teorin samt några utvalda begrepp.

3.1 Nätverksteori

Nätverksteorin avser relationer och deras påverkan på individen. För att förstå

Nätverksteorin är det nödvändigt att beskriva grunderna för det perspektiv den bygger på. Mycket av grunden till Nätverksteorin kommer från Systemteorin, framför allt på sättet man delar in de olika systemen (Forsberg & Wallmark, 2818).

Payne (2015) beskriver kärnan av systeminriktad praktik, vilken utgår från att man ska integrera interpersonella insatser för individen med andra typer av insatser som involverar familjen, sociala myndigheter och närsamhället i stort. Vilket gör att ett samarbete mellan individens personliga nätverk samt myndigheter kan samarbeta på ett bättre sätt. Fokus ligger på att se hur personens sociala och personliga faktorer samspelar med varandra för att kunna se vad för behov personen kan ha med att behöva bearbeta sin sociala omgivning och samspela med den.

Forsberg & Wallmark (2019) beskriver vidare hur alla system ingår i ett större system som i sin tur rymmer olika typer av subsystem. Ett exempel som lyfts är familjesystemet, vilket då blir ett subsystem till ett större släkt- och nätverkssystem. Även släktsystemet är ett

subsystem i det större sociala- och kulturella systemet.

Forsberg & Wallmark (2019) skriver att nätverksteorin har hämtat många begrepp och utgångspunkter från socialantropologin. Begreppet socialt nätverk som det är känt idag formulerades av engelsmannen J.A. Barnes. Hans definition är som följer:

en uppsättning punkter av vilka några är förenade med linjer. Punkter på bilden är människor eller ibland grupper och linjerna betecknar vilka människor som samhandlar med varandra - Barnes 1954

Forsberg & Wallmark (2019) tillägger sedan att en individs subjektiva nätverk består av personer, vilka individen själv känner är viktiga. De som står en individ närmast är familj, släkt och vänner. Dessa faller under det som kallas det informella nätverket. Det formella nätverket består av arbetskontakter, myndighetspersoner och yrkespersoner. Individens sociala nätverk förändras över tid och är inte statiskt. Som barn kretsar mycket exempelvis kring ens föräldrar, när man senare växer upp integreras andra individer in i nätverket och

intar olika positioner. Senare i livet faller vissa kontakter och individer bort från ens nätverk vilket gör att även storleken på individens nätverk varierar över tid

3.2 Nätverksbegrepp

3.2.1 Kontaktfrekvens

Forsberg & Wallmark (2019) tar även upp kontaktfrekvens och intensitet som viktiga

begrepp för att förstå kvaliteten på individens nätverk. Kontaktfrekvens är hur ofta individer i ett nätverk träffas och umgås, intensitet är det känslomässiga banden i en relation.

Intensiteten i en relation minskar ju mindre man träffar individen, men nära vänner och familj behöver inte falla in i den här kategorin då individer tenderar till att värdesätta dessa relationer på ett annat sätt.

3.2.2 Täthet

Forsberg & Wallmark (2019) tar även upp täthet som ett viktigt begrepp inom nätverksteorin. Täthet i ett nätverk handlar i grunden om hur individer som ingår i ett socialt nätverk känner och kommunicerar med varandra. En hög täthet i ett socialt nätverk kan skapa trygghet samt stöd för individen, ett glest nätverk innebär att kommunikationen har brister vilket gör att individer i nätverket inte når fram till varandra på ett bra sätt. Detta leder till att tryggheten samt stödet saknas i glesare nätverk. Författarna hävdar dock att man bör vara försiktig med att direkt korrelera hög täthet med välmående hos en individ.

3.2.3 Kris

Forsberg & Wallmark (2019) skriver att ett annat centralt begrepp inom nätverksteorin är kris. Begreppet avser en situation eller händelse där en terapeut behövs kopplas in. Krisen kan ha olika karaktär. En av dessa drag är en kris som har varit utdragen samt bestående, som individen och dennes omgivning “vant sig vid” och där förändring inte förväntas. Det finns även så kallad akut kris, där krisen kan ha kommit plötsligt och varit avgörande för individens liv eller framtid, vilket kan göra att många runt omkring reagerar och agerar. Krisens karaktär har stor betydelse för hur den ska hanteras och vilka möjligheter som finns. Det är ofta vanligt att nätverket reagerar vid en akut kris snarare än vid en mer bestående kris.

3.2.4 Relationers riktning

Forsberg & Wallmark (2019) beskriver interaktionens riktning och skillnader mellan reciproka kontakter och enkelriktade kontakter. Relationer som är enkelriktade är till hög grad komplementära, där en individ befinner sig i beroendeställning gentemot en annan individ. Chef-anställd är ett tydligt exempel på detta. Reciproka relationer är definierade som

ömsesidiga relationer och präglas mer av en jämlikhet än enkelriktade relationer, bra exempel på sådana relationer är mellan grannar och vänner.

3.2.5 Nyckelbegrepp

Forsberg och Wallmark (2019) lyfter även begrepp som nexus, plexus och isolat som viktiga i nätverksteorin. Isolat är den individ, eller nätverkskontakt, som inte är integrerad med andra individer i en persons nätverk. Denna individ har enbart kontakt med personen i fråga. Man kan se det som att en sådan individ är isolerad från resten av personens nätverk. Nexus, eller nyckelperson, är den person som känner flera andra individer i personens nätverk. Nexus-individen är ofta någon som larmar övriga i ett nätverk om det händer personen något. Nexus-individen har därmed en viktig plats i nätverket för personen. Plexus beskrivs som en mindre gruppering i en persons nätverk där alla känner alla, men de har inte nödvändigtvis någon kontakt med andra individer i personens nätverk.

4

METOD OCH EMPIRISKT MATERIAL

4.1 Val av metod

Detta arbete är grundad i en kvalitativ metod, vilket författarna ansåg lämpligast utifrån syfte och frågeställningar. I detta arbete syftar författarna till att skildra hur kvalitén på äldres relationer påverkar känslor av ensamhet och isolering. Fördelen med kvalitativ metod är att författarna kan lyfta målgruppens röster samt att de får sätta egna ord på sina upplevelser och känslor. Kvalitativ metod ger rätt verktyg att göra detta genom bl.a. intervjuer, som även leder till bättre fördjupning av det studerade (Bryman, 2018). Som stöd i arbetet har

författarna även använt sig av kurslitteratur samt tidigare forskning.

4.2 Urval och avgränsning

I denna studie har studieförfattarna valt att grunda våra kvalitativa intervjuer på ett målinriktat urval, eftersom författarna valt att ta kontakt med enhetschefer för olika hemtjänstområden för att komma i kontakt med äldre. Författarna har även varit i kontakt med föreningar som håller i aktiviteter för pensionärer för att nå ut till målgruppen. Vidare, utifrån frågeställningar och syfte, försökte författarna även se till att få en åldersspridning på de personer som intervjuades, även om alla var över 65 år. Ett informationsbrev (Bilaga A) skickades via e-post till enhetscheferna samt föreningarna. Brevet beskriver studiens innebörd och syfte samt övrig information.

Författarna valde i denna studie av olika faktorer att kontakta flera olika enhetschefer samt föreningar, vilket gav oss en spridning på de individer som medverkar i studien. Författarna var däremot måna om att ha spridning i ålder på intervjupersonerna för att få variation i intervjusvaren. Deltagarna i studien var fem pensionärer mellan åldrarna 67 och 89, bor i olika delar runt om i landet samt har hemtjänst eller vid något tillfälle haft hemtjänst.

4.3 Datainsamling och genomförande

Den tidigare forskningen söktes efter i MDH:s databaser, Primo. De sökord som användes var elderly, older people, social network, loneliness och social isolation. Genom 5 kvalitativa intervjuer samlade studieförfattarna in det empiriska resultatet. Intervjuerna var

semistrukturerade då en förskriven intervjuguide användes (se bilaga B).

Syfte och frågeställningar var vägledande i utformningen av frågorna. Frågorna rörde de äldres upplevelser och relation till begreppen och samhällsproblemen ensamhet och social isolering. Frågorna var även framtagna för att utröna och fastställa de äldres nätverk med tillhörande relationer. Frågorna som rörde de äldres nätverk ställdes inte direkt utan dessa vävdes in i frågor som inte riskerades att uppfattas som lika invasiva eller komplexa. Frågor som rörde dagsläget med pandemin ställdes även, då studieförfattarna ville utröna

coronapandemins eventuella effekter på de äldres upplevelser gällande ensamhet och social isolering. Studieförfattarna ansåg även att en intervjuguide bättre tillät oss att hålla oss till ämnet och inte sväva iväg. Intervjuguiden stävjade dock inte det fria samtalet utan agerade endast som mall. Gott om möjligheter fanns för utveckling och följdfrågor och samtalen gjordes så fria de kunde utan att bli helt strukturfria (Bryman, 2018).

De som intervjuades var äldre över 65, samtliga bodde i eget boende, vissa var änkor andra levde med sina respektive eller, alla var alltså vid ett tillfälle samboende och de som levde ensamma gjorde så till följd av sin partners bortgång. Eftersom just äldres upplevelser kring ensamhet och social isolering undersöktes och deras nätverk var det avgörande för studien att de äldre som intervjuades faktiskt var äldre över 65, detta för att säkra studiens validitet (Bryman, 2018).

Vid själva intervjutillfällena informerades deltagarna om studiens syfte och intervjuns utformning. Åtgärder vidtogs för att säkra deltagarnas trevnad och rätt i intervjuerna genom att de underrättades om deras rättighet att fritt avbryta sitt deltagande. De försäkrades ännu en gång om att det insamlade materialet skulle destrueras efter studien i linje med de

forskningsetiska principerna (Bryman, 2018). Intervjuerna spelades in i samtycke med deltagarna och transkriberades sedan. I och med rådande pandemisituation genomfördes intervjuerna via telefon för att förhindra eventuell smittspridning och skydda de äldre. För att kunna analysera och förstå intervjupersonernas sociala nätverk tematiserade författarna frågorna och på så sätt kunde de fånga upp information rörande de äldres sociala nätverk.

Frågornas tematisering var till stor del baserad på syftet, frågeställningarna, teorin samt den tidigare forskningen. Utgångspunkten för studien gjorde det nödvändigt att bekanta sig och få en översikt på intervjupersonernas sociala nätverk, detta för att kunna uppskatta tätheten, intensiteten, frekvensen samt hur de själva upplever sina sociala nätverk.

4.4 Databearbetning och analys

För att underlätta databearbetning och analys, har tematisk analys av intervjusvaren

genomförts (Bryman, 2018). Författarna har därmed delat upp studien i olika temaområden för att skapa en tydlig struktur som är lätt att följa. De teman som presenteras är baserat på intervjufrågorna, syftet och frågeställningarna samt från det empiriska datamaterial som samlats in i samband med intervjuerna. Det blev således enklare för författarna att dela upp svaren från respondenterna där man kan analyser de enskilda svaren för att se likheter och skillnader. Vidare så granskar författarna intervjusvaren för att sedan applicera den valda teorin samt tidigare forskning. Detta för att se om de resultat som framkommer i studien stämmer överens med vad den tidigare forskningen indikerar samt ge ett teoretiskt ramverk. Den tidigare forskningen ger författarna en indikation om vad just tidigare forskning har visat samt ger oss ledtrådar till vad orsakerna kan vara till deras resultat. Teorin ger oss nyckelbegrepp för att förklara individerna situation samt tolka deras svar på ett sätt att man kan belysa underliggande problematik eller styrkor. Fokus har under studien varit att lyfta fram de intervjupersonernas svar utan att lägga ord i munnen på dem. Författarnas strategi har istället varit att lyfta de svar som framkommit i intervjuerna, för att sedan använda teori som ett verktyg för att förklara samt förtydliga. Studieförfattarna har även tagit steg för att försäkra intervjupersonerna om deras integritet genom att inte nämna namn, kön eller vart individen bor någonstans så individerna förblir anonyma.

4.5 Kvalitetsvärdering

4.5.1 Trovärdighet

Bryman (2018) säger att en viktig del av trovärdighet inom kvalitativ forskning utgår ifrån att de finns olika tänkbara beskrivningar av den sociala verkligheten. Alltså för att skapa en trovärdighet är de viktigt och önskvärt att då även skapa en tydlighet när det rör den

aspekten av tillförlitlighetkriterierna. För att skapa en trovärdighet inom ett arbete, som det författarna skrivit, måste trovärdigheten av deras beskrivning av den sociala verkligheten som presenteras, accepteras av någon annan än författarna. I författarnas situation kan handledaren vara en sådan person. En annan aspekt av att skapa resultatstrovärdighet är att göra vad som kallas respondentvalidering. Det vill säga att man rapporterar tillbaka

resultaten till de personer som är en del av det studerade området och att de bekräftar att författarna uppfattat verkligheten på rätt sätt. Något författarna av studien gjort för att skapa trovärdighet i arbetet. Det blev inga invändningar från respondenterna om hur resultaten presenterats.

4.5.2 Överförbarhet

Bryman (2018) beskriver att kvalitativ forskning normalt sett brukar inbegripa en liten grupp respondenter, vilka har vissa gemensamma drag eller egenskaper. Detta begränsade antal undersöker man på djupet mer än att fokusera på mängden respondenter, vilket är fallet i kvantitativ forskning. Kvalitativa resultat tenderar därmed att vara kontextuellt unika, samt meningen hos den aspekt av just den sociala verklighet som undersöks. Frågorna som

författarna grundat studien på är grundade i social nätverksteori samt tidigare forskning som tacklar ämnet om ensamhet och social isolering. Utöver det har även författarna vid ett flertal tillfällen kollat med handledaren för att säkerställa intervjufrågornas kvalitet och på så sätt försökt skapa förutsättningen, om samma teoretiska ramverk används bör överförbarheten vara stärkt.

4.5.3 Pålitlighet

Bryman (2018) säger att för att kunna bedöma pålitligheten i en undersökning, måste man kunna säkerställa att det skapas en tillgänglig samt fullständig redogörelse av alla olika moment i processen av arbetet. Allt från anteckningar, intervjutranskriberingar,

forskningsfrågor, val av undersökningspersoner och val av analysmetod ska presenteras. Vidare ska sedan kollegor eller andra göra en granskning av arbetet samt om valda teoretiska metoder samt slutsatser är berättigade. Detta gör studieförfattarna delvist under arbetes gång med handledare samt vid opponeringstillfället.

4.5.4 Möjlighet att styrka och konfirmera

Bryman (2018) säger att för att kunna konfirmera samt styrka att författarna av arbetet utgått från vetskapen. Det är nästintill är omöjligt att uppnå fullständig objektivitet i den här typen av forskning. författarna bör presentera arbetet på ett sådant sätt att vid genomläsning av handledaren samt andra författare av liknande arbeten upplever att studieförfattarna agerat i god tro. Det ska vara tydligt att författarnas egna personliga värderingar eller teoretiska inriktning inte har påverkat eller perverterat utförandet av undersökningen eller dess slutsatser. Detta görs till stor del vid opponeringstillfället.

4.6 Etiska ställningstagande

Genom hela studien har studieförfattarna sett till att de etiska reglerna för korrekt forskning efterföljts. Genomgående har det övervägts huruvida deltagarna kan lida men av något, främst via studieförfattarnas direkta kontakt med de äldre. Av etiska skäl var

studieförfattarna försiktiga med frågor som riskerade att inkräkta på deltagarnas privatliv i en alltför hög grad, då frågor av sådan karaktär kunnat leda till att personen inte längre velat delta av olika skäl. När det exempelvis kom till att reda ut ifall deltagaren i fråga hade en nexusperson ställdes inte frågan rakt ut “Vem i ditt liv står dig närmast”, utan frågor kring ämnet ställdes för att kunna utröna ifall deltagaren hade en nexusperson eller ej. Deltagarna

samtyckte till intervjuerna och var alltid fria att avbryta sitt deltagande i studien eller dra tillbaka sina bidrag.

Bryman (2018) tar upp individskyddskraven, vilka deltagarna informerades om.

Studieförfattarna eftersträvade som sagt att alltid följa de forskningsetiska principerna och såg alltid till att deltagarna var införstådda med databehandlingen och studiens utformning, syfte och frågeställningar, och deras involvering, allt i enlighet med samtyckes- och

informationskravet kravet.

Full konfidentialitet garanterades. De resultat som studieförfattarna kom fram till och analyserade skulle endast användas i samband med studien och inte säljas vidare eller liknande. Allt i enlighet med nyttjandekravet. Namn och övriga personuppgifter var endast tillgängliga för studieförfattarna.

Bryman (2018) understryker vidare vikten av att ha en etisk dialog med studiedeltagarna, att man som författare frågor deltagarna ifall etiska dilemman uppstår, vilka kan vara avgörande för studien. Det är alltså viktigt att ha ett ordningsamt och professionellt förhållningssätt när det kommer till etik i sin studie.

5

RESULTAT OCH RESULTATANALYS

I detta kapitel redovisar författarna resultat samt analys av det insamlade materialet. Resultatet har delats upp under fem olika tematiserade rubriker för att lättare kunna få en överblick av det insamlade materialet. Första rubriken, nätverk, presenteras det material som omfattar beskrivning av intervjupersonernas nätverk, dess täthet och intensitet. Under andra rubriken, Relationers betydelse, tacklas intervjupersonernas nätverkskvalitet, stöd i

vardagen, kriser samt nexuspersoner. Tredje rubriken berör ensamhet, isolering och

strategier. Fjärde rubriken berör de äldres pensionärsliv och femte rubriken berör pandemin i relation till de äldres mående. I slutet av kapitlet presenteras en mer djupgående analys. Följande personer deltog i studien

Intervjuperson ett - åttionioårig kvinna, ensamboende i en mindre stad i sydvästra Sverige,

eget utan hemtjänst.

Intervjuperson två - åttiofemårig kvinna, ensamboende med hemtjänst i en mindre ort i västra

Svealand Sverige, eget boende med hemtjänst.

Intervjuperson tre - sjuttioårig kvinna, boende i en mindre ort i norra Mellansverige, eget

boende utan hemtjänst.

Intervjuperson fyra - sjuttiofemårig kvinna, boende i en mindre ort i östra Mellansverige, eget

boende med hemtjänst.

Intervjuperson fem - åttiofemårig kvinna, boende i en mindre ort i östra Mellansverige, eget

boende utan hemtjänst.

5.1 Nätverk

Intervjupersonerna fick besvara frågor som berörde deras nätverk, nätverkstäthet samt frekvensen i deras nätverk. Intervjupersonerna hade viss variation i deras nätverk, både när de gällde täthet samt frekvens. Levnadssituationen var annorlunda för de olika individerna och kan ha påverkat deras upplevelser, mer om detta i senare avsnitt. Intervjuperson ett samt fem hade familj, vänner eller bekanta utspridda över landet. Trots det lyfter båda att de ändå har social kontakt med dessa personer samt att de har en tacksamhet för stödet och

umgänget i och med sitt nätverk.

Familjen bor ju lite sprid ifrån mig, yngsta dottern bor ju närmast, och hon har ju servat mig med mat och sådant under pandemin och de har ju varit jättevärdefull. Då har vi också kunnat sitta i varsitt hörn i vardagsrummet och dricka kaffe tillsammans och prata lite. Annars så .. är de väl på telefonumgänget med dem andra barnen… dels för pandemin men även på grund av avstånden. Dom är väldigt utspridda nämligen. - Intervjuperson fem

Intervjupersonerna tre och fyra uttryckte att de var nöjda med sina sociala nätverk. Intervjuperson tre berättar att hon bor i en by vilket gjort att hon har bra kontakt med grannar, gamla kollegor, vänner i Falun där hon tidigare bott samt sin dotter. Under intervjun var intervjuperson tre väldig entusiastisk och positiv, framför allt runt frågorna rörande hennes sociala nätverk. Vidare beskriver intervjuperson fyra sig också positiv till fråga fyra. Hon beskriver hur hon har familjen ganska samlad till skillnad från

intervjupersonerna ett och fem. Hon fortsätter att berätta att hon har barn, barnbarn samt barnbarnsbarn, fyra syskon samt gamla vänner sedan hennes skoltid hon umgås med så ofta hon kan. Det är alltså en viss skillnad i respondenternas svar samt deras nätverk.

Intervjuperson två berättar att hon har grannfrun som kommer med posten samt hemtjänsten som kommer nu under pandemin annars har de varit dåligt med besök för hennes del.

Nu med pandemin så äre ju ingenting, jag har en grannfru som kommer med posten och så är det hemtjänsten, så det är väl den enda sociala kontakt jag har. Med levande människor. - intervjuperson två

På fråga 4.2 som mer berör intervjupersonernas täthet, det vill säga hur väl individer i personens nätverk känner varandra samt kommunicerar med varandra. Av

intervjupersonerna svarade fyra av fem att deras sociala nätverk känner varandra bra, det vill säga vänner som känner samt kommunicerar med familjen och vice versa. En deltagare

Ja… tror inte barnen känner mina sociala kontakter i staden jag bor i så bra, för dom var redan utflugna när jag och min man flyttade hit. Som dom har inte riktigt kommit in i vänkretsen här, nej. - intervjuperson fem

Intervjuperson fem nämner redan i föregående fråga (fråga 4) att hennes sociala nätverk, främst delar av familjen, är utspridda över landet vilket har gjort att tätheten inte är lika hög som hos några av de andra deltagarna i studien.

5.2 Relationers betydelse

Intervjupersonerna fick även svara på frågor som berör kvalitén på deras relationer, frekvens, om det har någon person som står dem väldigt nära samt även frågor rörande stöd i vardagen och kris. I fråga fem fick intervjupersonerna svara hur de upplever att kontakterna är med deras sociala nätverk, om de upplever de bra eller om de brister. Intervjupersonerna ett, tre, fyra och fem uttryckte sig relativt kortfattat men i en positiv anda. De upplevde att de hade bra kontakter och några respondenter uttryckte även en tacksamhet under samtalen vid fråga fem samt följdfrågan. Intervjuperson två däremot gav ett annat svar som skiljer sig i ton från de andra respondenterna.

På morgonen vid 9 tiden och 18.00 på kvällen kommer personal från hemtjänsten, men de har så lite tid så det blir ju bara korta besök. Men de försöker i möjligaste mån att prata med mig för de vet att jag behöver det. - intervjuperson två

För att få ett bättre sammanhang på svaret blir det däremot klarare om man presenterar intervjupersonens svar på fråga 5.2 också, då svaret i fråga fem inte är helt tydligt vid första anblick. För att lättare kunna presentera intervjupersonens svar kommer även svaret från respondenten till fråga 5.2 (se bilaga B).

Nej det är jag inte. Det är jobbigt att sitta ensam och liksom ingenting händer. Annat än att man tappar något på golvet så får man kräla där. - intervjuperson två

Intervjuperson två uttrycker ett missnöje över frekvensen i kontakt med sitt sociala nätverk. Dennes svar på fråga fem ger en annorlunda bild från resten av respondenterna. En djupare granskning av detta kommer ske i resultatanalysen. Resterande intervjupersoner uttrycker sig nöjdare med kontaktfrekvensen med sina nära och kära. Dock bör det tilläggas att flera respondenter även tar upp att de ändå är ganska nöjda, men att just nu är det ju en pågående pandemin som man behöver förhålla sig till.

Jaa… jaa det är jag, men nu har det ju blivit lite mindre med allt som händer i världen, men de är jag. - intervjuperson tre

Jaa, jag är nöjd med det. men de är klart, under pandemin har det ju varit väldigt tungt med möten. För man ska ju inte träffas, nej nej. då är det ju telefon som gäller. - intervjuperson fem

Redan innan frågor som handlar om pandemins påverkan tas upp lyfter respondenterna själva upp att den har påverkat deras kontaktfrekvens med sina sociala nätverk. Även om fyra av fem av dem ändå ställer sig positivt till hur frekvent de har kontakt med individer i deras sociala nätverk lyfts pandemin som hinder.

5.2.1 Vardagligt stöd

I frågorna som berörde stöd i vardagen lämnade intervjupersonerna varierade svar, dels för att respondenterna har väldigt olika förutsättning i from av hur sprida deras nätverk är, dels hur deras förmåga att göra saker på egen hand är. Det är även värt att peka ut att några av respondenternas svar går ihop med svar som presenteras senare och tydlig görs mer i

analysdelen. För att göra resultaten så klara som möjligt så presentera respondenternas svar i olika grupper. Intervjupersonerna tre, fyra och fem uttrycker sig nöjda av det vardagliga stödet, respondenterna hade alla stöd på något sätt men från olika delar av sitt sociala nätverk. Intervjuperson tre beskriver att hon bor i en mindre by där alla känner alla samt om det skulle hänt något eller grannarna blir oroliga kollar de ofta till en. Medans intervjuperson fyra beskriver att hon har stöd från den närmaste familjen i form av barn och barnbarn som hjälper till i vardagen samt saker hon själv inte klara av på egen hand. intervjuperson fem beskriver hur grannarna där hon bo hjälper till med diverse, ibland även om hon inte rakt ut frågat så får hon hjälp med att bära tyngre saker som hon inhandlat, vilket hon är tacksam över.

Intervjuperson ett och två skiljer sig lite i svaren från de andra respondenterna men även från varandra. intervjuperson två beskriver att hon har stöd, bland annat från hemtjänsten vilket hon beskriver att hon är tacksam över. Sen även att hon fortfarande klarar mycket själv. Intervjuperson ett beskriver att hon har stöd men inte av så många, samt uttrycker att det är känns ensamt ibland

Ja, men jag har ju inte många. Det är väldigt ensamt, ingen å prata med. Men vi ringer varandra också. - intervjuperson ett

5.2.2 Nexusperson

Här presenteras det svar som intervjuguiden beskriver som en person eller personer som står intervjupersonerna nära. Som introducerats i teoriavsnittet är nexus är ett begrepp inom nätverksteori som kort kan sammanfattas som nyckelperson eller viktig person i en individs social nätverk. Intervjupersonerna svara alla i någon utsträckning att det har individer i sitt sociala nätverk som står dem nära. Positionerna för deras viktiga individer i

Några av intervjupersonerna lyfter att de har en viktig person i deras liv andra säger att de har flera, samt att positionerna varierar lite. Intervjupersonerna två och fyra lyfter individer i den närmaste familjen som väldigt nära, Medan intervjuperson Ett, tre och fem lyfter en eller flera nära vänner som viktiga. Det lyfts även från några av respondenterna att deras närmaste personer inte alla bor så fysiskt nära, - men att det ändå anses som väldigt viktiga för dem. fråga sex.

Ja jag har två döttrar-, men de når jag bara på telefon, för den ena bor i Halland och den andra bor i Uppland. Så det är ju inte dörren bredvid precis. De bor så långt borta att det inte blir ofta man träffar dem, men de är ganska duktiga med att ringa. - intervjuperson två

Intervjuperson fyra beskriver att de individer i hennes sociala nätverk som är henne närmaste är hennes barn samt barnbarn, som bor relativt nära henne.

Jaa de är ju mina barn då förstås och mina barnbarn dem är ju mina närmaste ju. - intervjuperson fyra

Respondenterna beskriver deras viktiga personer som någon dem gärna umgås och har trevligt. Däremot påpekar intervjuperson tre samt fem starkast att deras viktiga person är någon som i deras ord man har varit med om mycket med. samt någon men kan prata med allt och ingenting om. Fråga 6.2 (se bilaga B)

jaaa… vi har gått igenom mycket tillsammans, ohh kan prata om allting. så vi har en bra relation på de viset. - intervjuperson tre

person som man ringer till både när man känner sig ner… ja … lite dukad ut av någonting och pratar lite grann om det. eller ja pratar med dom om de kanske är dom som behöver lyftas lite den dagen. - intervjuperson fem

I svaren som intervjupersonerna lämnat i fråga sex och dess följdfrågor (se bilaga B) så lämna en inblick i deras närmaste sociala nätverk. Eventuella nexuspersoner, Täthet,

frekvens, intensitet samt vad för typ av relationer de har till dessa individer. Då just nära och viktiga individer efterfrågades till intervjupersonerna lyftes främst reciproka relationer, inte enkelriktade. Detta avsnitt ger oss en viktig bit i vårt arbete att sedan analysera och se relationer betydelse för individen.

5.2.3 Kris

I detta avsnitt fick intervjupersonerna svara på känsliga frågor kring om det upplevt stöd kring kriser i livet, samt om det ville utveckla vilket stöd det fick. Fråga åtta samt följdfrågor var av känsligare karaktär men studieförfattarna kände att de var viktigt för studien att dessa frågor ställdes. Däremot ville författarna vara försiktiga och inte tvinga respondenterna svara på vad för kris utan tackla frågan på ett respektfullt sätt.

Samtliga respondenter svara på fråga sex, samt att det även har fått stöd under kriser i deras liv. Det expandera även i varierande grad på vad för kris det gått igenom, gemensamt för dem flesta vara att det hade förlorat en individ som stått dem nära.

Jadå, det har jag fått. - svar fråga åtta

Nej inte direkt, men hade en man som gick bort...för 29 år sedan...han är saknad. - svar fråga 8.2 - intervjuperson ett

Svår fråga…min make dog för snart 5 år sen.…och man är så inlindad i sin sorg...man tänker inte på att man kanske skulle behöva hjälp…nääh jag kan inte säga att jag fått nå särskild hjälp vid nåt sånt tillfälle. Det är väl den enda traumatiska upplevelsen jag haft de senaste 10 åren. Det va så akut att det va enda sättet för honom att få frid, att just gå bort. Det blir ju en lättnad i sig att veta att han inte lider längre. Fråga åtta - intervjuperson två

Utöver intervjuperson ett och två beskriver även intervjuperson fyra och fem liknande

berättelser om förlust av närstående, Dessa intervjupersoner beskriver en sorg som även hörs under samtalet när frågorna kommer upp. Förutom intervjuperson två så beskriver

resterande att dem fått stöd vid vad de upplevt som deras största kriser i livet.

intervjuperson tre går inte in lika mycket i detalj som de resterande när de gäller att förklara krisen, men berättar att hon upplevt kriser samt har fått stöd under dessa.

Jaahaa.. de är ju mina närmaste vänner, dem finns alltid där. men senaste åren har de inte varit så mycket kriser… ah.. ohh när jag jobbade hade jag bra arbetskamrater som ställde upp om de krisa. - fråga 8.2 - intervjuperson tre

sammantaget så beskriver alla deltagarna att dem varit med om kriser, fyra av fem deltagare beskriver förluster samt fyra av fem deltagare beskriver att dem haft stöd under dessa kriser. Ett viktigt tillägg under denna rubrik är att inte missa några samband till rubriken

nexusperson. då fyra av fem beskriver förlust av närstående individer så kan även detta innebär förlust av en nexusperson. Mer kring detta tas upp i analysen.

5.3 Isolering, ensamhet och strategier

Tre av de fem intervjuade äldre kände sig ensamma. De två äldsta kan man argumentera för kände sig mest ensamma. Intervjuperson ett, som var äldst, hade följande att säga när hon blev tillfrågad om hon kände sig ensam:

Här reagerade författarna främst på det snabba svaret och användandet av ordet mycket. Intervjuperson två, som var näst äldst av de intervjuade, svarade efter lite betänketid:

Ja om jag tänker efter så gör jag väl det.

Studieförfattarna tror att denna ödmjukhet i svaret, vilken upplevdes, kan vara relaterat till en strategi som återfanns hos dessa två äldre damer; nämligen acceptans och en ovilja att sätta sig själva i offerställning, men mer om detta i nedanstående resultatanalys. Det var en intervjuperson som varken kände sig ensam eller isolerad. Hon hade följande att säga när hon blev tillfrågad om hon kände sig ensam eller isolerad:

Nej de gör jag inte, ja menar … jag har varit ute idag, pratat med grannen, vi har varit ute dom har varit ute och man grejar och fixar, så man är ju aldrig riktigt ensam. jag tror man är mer ensam inne i en stad inte har ute i en by. Ah, man har inte samma kontakter… eller man har inte samma sociala… de handlar väl om social kontroll. men man vet vem som bor här och vem som bor där, man pratar med varandra på ett annat sätt här. -Intervjuperson tre

En intressant tagning på sin situation:

Ensam, men inte isolerad. det är två olika saker. då kommer det här in igen att min man inte finns längre. Det blir en ny typ av ensamhet … som goda vänner inte heller kan fylla om man säger så.. de.. den nära, varma relationen att ha någon som sitter vid köksbordet… så det är en form av ensamhet som är naturlig.. det blir ju så .. den ena försvinner först och i det här fallet var det mannen… mhmm men det är ensamhet på ett sätt men inte isolerad. för det blir på den annan dimension .. ohh där kommer ju grannar och vänner in mhmm. - Intervjuperson fem

Det intressanta som den tidigare forskningen även bekräftar är att de med störst känslor av ensamhet är änkor (Taylor, 2020). Dessa var båda isolerade från sina barn på grund av ett stort geografiskt avstånd parterna emellan och detta ska då ha ökat känslorna av ensamhet och isolering (Taylor, 2020). Även intervjuperson fem var änka men som kan läsas i hennes svar ser hon det som en naturlig del i livet, detta kanske ger henne förmåga att hantera förlusten på ett bättre sätt. Intervjuperson två var inne på ett liknande spår när hon sa, angående hennes makes bortgång:

Det va så akut att det va enda sättet för honom att få frid, att just gå bort. Det blir ju en lättnad i sig att veta att han inte lider längre.

Ensamheten hade påverkat de olika intervjupersonerna i olika grad. Intervjuperson 1 var den enda som sa rakt ut att hon mådde dåligt till följd av ensamheten:

Även om man som forskare kan hävda genom att dra logiskt baserade slutsatser om de andra intervjupersonernas måenden gällande ensamhet, är det ändock viktigt att uppmärksamma att endast en uppgav att ensamheten påverkat henne negativt. En av respondenterna hade följande att säga:

Efter de omständigheter som råder i världen i sverige och här i stan så måste jag acceptera att det är ett hyfsat liv jag lever. - Intervjuperson två

Intervjuperson tre kände sig inte ensam, intervjupersonerna fyra och fem hade detta att säga i relation till hur påverkad deras är av sin ensamhet:

Nej inte så jag lider av det eller vad jag ska säga. Jag tycker samtidigt om att vara själv. Jag har blivit mindre social med åldern. Det blir lite mycket och drar jag mig tillbaka, de är skönt. - intervjuperson fyra

Det blir en ny typ av ensamhet … som goda vänner inte heller kan fylla om man säger så.. de.. den nära, varma relationen att ha någon som sitter vid köksbordet… så det är en form av ensamhet som är naturlig.. det blir ju så .. den ena försvinner först och i det här fallet var det mannen…- intervjuperson fem

När det kom till frågor som rörde strategier kring att hantera ensamhet varierade

intervjupersonernas svar. Intervjuperson 1 hade strategier i form av handarbete och lösandet av korsord:

Jag handarbetar mycket, löser korsord, varje dag

Intervjuperson 2 sa att hon inte hade en enda strategi men hon verkade inte ha brist på aktiviteter:

Nej inte en enda, nu är jag så van vid det här ensamlivet sen 5 år tillbaka (under 40)

Hon sa dock tidigare att hon gjorde väldigt mycket:

Jag tittar på tv, löser korsord, jobbar med datorn, jag sover, jag spelar kulspel, jag har ett fortuna spel och ett solitärspel, jag lägger patiens, jag pratar med barnen i telefon och så lagar jag min mat.

Studieförfattarna spekulerade om att dessa kanske inte för henne ansågs vara strategier för att avvärja sina känslor av ensamhet. Vidare hade hon ett intressant tillägg:

Intervjuperson 3 var ej applicerbar och intervjuperson 4 gav inget tydligt svar.

Intervjuperson 5 sa att hon brukade ringa vänner eller sina barn om det är extra jobbigt men att hon inte hade några uppritade strategier:

Jag har inga uppritade strategier. utan då blir det till att jag ringer mina vänner eller mina barn och säger att idag är jag så ledsen eller har så tråkigt.

Intervjuperson 5 hade ett intressant tillägg om kyrkan:

Att man inte ens fått kunna gå till en gudstjänst… med nån ordning, det är ju jättebra gudstjänster på tv men det är en annan sak. ohh det hör inte till de du jobbar med nu … men jag är lite ilsken att kyrkan lagt sig så plat .. krogen får ta 8 stycken men kyrkan har stängt… ah… de hehehe är en annan del av de hela hehe. men där får du fram lite om mitt gamla jag “så här kan man inte göra, här måste vi agera.

Strategier i form av acceptans kunde identifieras, vilka senare kommer tas upp i detalj i resultatanalysen, men några av de uttalandena som gjorde att studieförfattarna kunde identifiera just acceptans som en strategi var som följer. Notera att understrykningarna är gjorda av studieförfattarna.

Efter de omständigheter som råder i världen i sverige och här i stan så måste jag acceptera att det är ett hyfsat liv jag lever. – intervjuperson två

Det blir en ny typ av ensamhet … som goda vänner inte heller kan fylla om man säger så.. de.. den nära, varma relationen att ha någon som sitter vid köksbordet… så det är en form av ensamhet som är naturlig.. det blir ju så .. den ena försvinner först och i det här fallet var det mannen… - Intervjuperson fem

5.4 Att bli pensionär

En klar majoritet av intervjupersonerna tyckte att livet i stort sett blivit bättre sen de blev pensionärer. Bara en av de fem intervjuade sa att livet blivit sämre sen hon blev pensionär. Även de som tyckte att livet i stort blivit bättre kunde nämna saker de tyckte blivit sämre sen de pensionerades (se exempelvis intervjuperson 3 nedan). Det var ändock en övervägande positiv inställning till måendet i samband med pensionärslivet. Anledningar som uppgavs till varför livet blivit bättre var exempelvis mindre jobb och mer makt och kontroll över sin egen tid.

Man kan göra vad man vill liksom, man är ju inte så bunden av jobbet.” och Intervjuperson 3 sa följande: “jag tycker de har blivit bättre hehe , om de är något som blivit sämre så är de väl det att tiden går väldigt fort så man märker att man blir äldre, man får konstiga… ja har ju varit dålig nu ganska länge… man får ju konstiga grejer som påverkar en kroppsligt. man slipper ju stressa dock. eftersom jobbet inte va hela mitt liv, var de ingen jättegrej att sluta

jobba. vissa tycker det är jättejobbigt att gå in pension om hela deras liv kretsar kring jobbet, det gjorde det aldrig för mig. - Intervjuperson ett

Mmhmm.. asså om vi säger sämre då, så är det klart att umhhm … det finns ju ett värde i att ha ett arbete där man känner att man betydde något, men jag kan inte riktigt säga att livet blev sämre men de blev annorlunda. Men egentligen mycket bättre när man fick ro om sig själv. Man fick åka ut till stugan så länge man ville utan att tänka på semester och arbetstider. Så att i stort sett vart de bättre ja! - Intervjuperson fem

När det kom till vad som blivit sämre sen pensionen var kroppsliga komplikationer den främsta anledningen. Intervjuperson två, som för övrigt även va den som tyckte livet blivit sämst sen pensionen, sa följande:

Det har väl blivit sämre...kroppen säger ifrån, “nu är du gammal, nu orkar du inte med det ena eller det andra”. Synen försämras, hörseln försämras...det går ju successivt nedåt...jag vet ju hur det ska sluta.

Det är klart att … det har ju förändrat… jag jobbade tills 67. Jag hade väl räknat med att jag skulle var mer aktiv inom föreningslivet, men det kan jag inte riktigt då jag har fått parkinsons. Så jag är ju lite begränsad av det. Jag är beroende av min rullator, så det har begränsat mig. Jag var ju föreningsmänniska innan jag sluta jobba, var med i kvinnojouren och facket o så. Jag trodde kanske att jag skulle jobba lite mer med det, men annars äre bra med pensionen. Jag kan fokusera på mig själv och så. – intervjuperson fyra

5.5 Pandemin

Fyra av de fem intervjuade äldre uppgav att det mådde relativt okej under pandemin. Intervjuperson fyra sa följande:

Jo jag mår väl efter omständigheterna ganska bra, känns okej.

Även intervjuperson tre mådde bra men tyckte det var jobbigt att folk var så rädda: Ahh ja mår bra, gör jag. Jag blir lite frustrerad på folk hehe. folk är så rädda nu, rädslan är värre än pandemin själv.

Intervjuperson fem kände sig tryggare efter sin vaccinering:

Jag är ganska trygg nu för jag är vaccinerad så att jag känner mig tryggare då.

Intervjuperson två, som ändå uppgav att hon inte trivs i sin ensamhet hade följande att säga: ...har fått dra ett nollstreck nu när man inte kan gå ut och träffa de man brukar umgås med,