Det mångkulturella klassrummet

1 Lärande och samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Historia och

Lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Det mångkulturella klassrummet

The multicultural classroom

Marwa Zaher

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 – 9, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 poäng

Slutseminarium: 2021 – 01 – 15

Examinator: David Rosenlund Handledare: John Berg

2

Förord

Denna SAG – uppsats är skriven av Marwa Zaher. Jag vill tacka min handledare John Berg som har hjälpt mig genom att svara på frågor som jag ställt och gett mig råd under

3

Abstrakt

Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket resulterar i att klassrummen även är mångkulturella. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en förståelse om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen.

För att få fram information och forskning användes metoden informationssökning och genom sökmotorn SwePub hittades forskning som besvarade syftet samt frågeställningen. Artiklar, licentiats- och doktorsuppsats användes för att få en överblick om vad

forskningen säger om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. Uppsatsen är avgränsad till en svensk kontext, det vill säga hur historieundervisningen påverkas i dem svenska klassrummen.

Resultats delen presenterar hur elevers och lärares historiekultur påverkar

historieundervisningen. Men även hur lärare planerar sin undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt varför elevers berättelser ska uppmärksammas.

Slutsatsen som dras är att elevers historiekultur kan leda till konflikter och diskussioner i klassrummet, på grund av att eleverna inte delar samma åsikt om en historisk händelse. Men olika perspektiv på samma händelse kan även leda till att eleverna inser att historiska händelser kan ses på olika sätt beroende på vilken historiekultur personen tillhör.

Dessutom påverkar historielärares historiekultur indirekt historieundervisning. Lärare sprider historiekulturen genom historieundervisningen eftersom när de berättar om egna erfarenheter och upplevelser är även dessa präglade av historiekulturen. Förutom det har lärare i åtanke att klassen är mångkulturell när de planerar sin undervisning. Historielärare vill undervisa utifrån ett mångkulturellt perspektiv, dock tillåter inte tiden det. Dessutom är det viktigt att elevers berättelser ska uppmärksammas på grund av att exempelvis motverka negativa attityder.

Nyckelord: historiekultur, mångkulturellt klassrum, historieundervisning, undervisningsplanering, elevers berättelser

4

Innehållsförteckning

Förord… ... s.2 Abstrakt ... s.3 Innehållsförteckning ... s.4 1. Inledning………s.5

2. Syfte och frågeställning……….s.6

3. Metod ... s.7

4. Resultat………s.9 4.1 Hur påverkar elevers historiekultur historieundervisningen?...s.9 4.2 Hur påverkar lärares historiekultur historieundervisningen?...s.11 4.3 Varför ska elevers berättelser uppmärksammas i historieundervisningen?...s.13 4.4 Hur förbereder lärare historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum?...s.16 5. Avslutning………s.18

5.1 Diskussion och slutsats………s.18 5.2 Brister med undersökningen och vidare forskning………s.21 6. Litteraturlista...s.23

5

1. Inledning

Det svenska samhället är ett mångkulturellt samhälle vilket leder till att klassrummen även är mångkulturella. Det vill säga klassrummen består av elever med utländska bakgrund där de antingen är födda utomlands eller har föräldrar som är födda i ett annat land. Detta leder ytterligare till att eleverna har en annan historiekultur än den svenska historiekulturen, vilket beror på att eleverna får möta en annan kultur samt historia i hemmet. Är ett land mångkulturellt så kommer det finnas olika historiekulturer i landet. Dessa historiekulturer lever sida vid sida i Sverige vilket medför att olika perspektiv på samma historiehändelse uppkommer (Mellberg, 2009 s.343). Begreppet historiekultur innebär att i ett samhälle finns historier som motsvarar landets och gruppers tänkande. Det vill säga olika länder eller grupper kan ha olika perspektiv samt åsikter på samma historiehändelse (Karlsson, 2009, s.38).Olika historiekulturer kan både medföra konflikter i historieundervisningen och berika undervisningen med olika erfarenhetshistoria från eleverna (Mellberg, 2009 s.343).

Skolverket skriver i styrdokumentet för historia 7 – 9 att syftet med historieämnet är att eleverna ska skapa en förståelse om historiska sammanhang, sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Genom detta får eleverna en bild av att historiska händelser har en påverkan på nutiden men även uppfattningen om framtiden. Det ska ges en möjlighet för eleverna att utveckla sina kunskaper om det förflutna samt hur olika historiska fenomen kan uppfattas olika av individerna (Skolverket, 2011). Eftersom det finns elever med olika bakgrund i klassrummet är det viktigt att det ges en möjlighet för dem att förstå att historiska händelser har flera perspektiv (Skolverket, 2011; Mellberg, 2009 s.343). En av förmågorna eleverna ska utveckla är att ”använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,” (Skolverket, 2011, s. 1). Detta innebär att eleven ska få olika perspektiv på historiska händelser, gestalter osv. för att förstå sin och andras identitet (Skolverket, 2011).

Denna kunskapsöversikt kommer att behandla hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. Kunskapsöversikten är avgränsad till hur det är i Sverige, det vill säga hur det mångkulturella klassrummet har en inverkan på historieundervisningen i Sverige.

6

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att genom tidigare genomförd forskning ta reda på hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen i skolan. För att specificera det mer kommer kunskapsöversikten att svara på fyra delfrågor och dessa är: hur påverkar elevers och lärares historiekultur historieundervisningen? Varför ska elevers berättelser uppmärksammas i historieundervisningen? Hur förbereder lärare historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum? Dessa fyra delfrågor svarar på frågeställningen som denna kunskapsöversikt kommer att utgå ifrån. Frågeställningen är:

- Vad säger forskning och annan systematisk insamlad kunskap om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen i skolan?

7

3. Metod

Metoden för denna kunskapsöversikt är informationssökning. Databasen SwePub användes mest för att finna forskning och information om frågeställningen. Jag sökte i andra databaser dock hittades inte forskning som motsvarade min frågeställning. Detta berodde på att jag endast ville undersöka hur situationen är i Sverige, det vill säga i en svensk kontext. Genom sökmotorn SwePub hittade jag tidskriften Nordidactica som innehåller olika artiklar om ämnesdidaktisk forskning som då passade bra med frågeställningen.

Från början var det svårt att hitta källor och information som passade till

kunskapsöversikten eftersom det var svårt att hitta sökord. Genom sökordet historiekultur hittades någon källa och utifrån den fick jag förslag om andra sökord som kunde användas. Andra svenska sökord som användes var historielärare, mångkultur, den lilla historien, elevers historia, historiemedvetande och identitet. Därefter började jag kombinera olika sökord som till exempel ”historieundervisning and identitet” och ”historieundervisning and historiemedvetande”. Därifrån börjades flera källor att hittas. Jag använde även engelska sökord för att kunna finna flera källor än dem jag hittade när jag sökte med svenska sökord. De engelska sökorden som jag använde var history teaching, multiculturalism och identity. Jag kombinerade även dem engelska sökorden, till exempel ”history teaching and

multiculturalism”, vilket ledde till att jag fick fram andra artiklar, doktors – och licentiatavhandling.

Jag valde ut källorna genom att begränsa urvalet till referentgranskade. Sökmotorn SwePub har en söktjänst som begränsar artiklarna till referentgranskade och jag använde denna begränsning. Men efter all sökande hittade jag även en studie i en bok som besvarade frågeställningen, dock var den inte referentgranskad. Anledningen till att jag använde studien var för att jag granskade och sökte information om författaren. Författaren är gymnasielärare i historia och samhällskunskap och är intresserad av undervisningen i det mångkulturella klassrummet. Eftersom han är intresserad av ämnet samt är historielärare drog jag slutsatsen att den är relevant och användbar för kunskapsöversikten. Dessutom frågade jag handledaren om studien kan användas trots att den inte är referentgranskade och till svar fick jag att en artikel blir inte mindre relevant om den inte är referentgranskad. Dock hade jag i åtanke under skrivandets gång att studien inte är referentgranskad för att

8

vara mer kritiskt till det som står i studien. Förutom det hittades det flera doktors- och licentiatavhandlingar som är relevanta för kunskapsöversikten eftersom de svarade på frågeställningen som hela kunskapsöversikten bygger på.

Under sökprocessen begränsades inte tiden på källornas utgivnings år, utan det som hittades och var relevant användes. Någon källa som besvarade frågeställningen är ungefär 10 år gamla medan det fanns källor som endast är något år gammalt. Källorna som

användes är mellan år 2009 – 2020. Till följd av att inledningsvis läsa abstrakten och rubrikerna utsåg jag vilka källor som var användbara till denna kunskapsöversikt.

9

4. Resultat

Resultatdelen kommer att behandla hur det är i ett mångkulturellt klassrum.

Frågeställningen är delad i fyra delfrågor där varje delfråga behandlar ett område. Det delfrågorna svarar på är: elevers samt lärares historiekulturs påverkan på

historieundervisningen, elevers berättelser och hur historielärare planerar sin undervisning i ett mångkulturellt klassrum.

4.1 Hur påverkar elevers historiekultur

historieundervisningen?

Historien berättas vidare av människor och grupper till andra människor och grupper, vilket leder till att de historiska händelserna lever kvar i samhället. Det kan berättas vidare genom TV, filmer eller internet. Dock kan det finnas olika perspektiv av de historiska händelserna beroende på vilken historiekultur man tillhör. David Mellberg har intervjuat tio historielärare på fyra olika grundskolor i Rosengård. Mellberg intervjuade historielärare som hade en klass med elever som har olika historier och det gemensamma det flesta eleverna hade var att de hade sina rötter i ett annat land än Sverige. Utifrån dessa intervjuer skriver Mellberg om hur mångkulturen i klassrummet kan påverka historieundervisningen

(Mellberg, 2009, s. 343 & 348).

Till exempel berättades det i intervjun av en historielärare att en pojke hade kommit fram och sagt ”jag förstår att Hitler mördade judarna”, vidare sade pojken ”Jag tycker han gjorde bra för dom försökte väl ta deras land också” (Mellberg, 2009, s. 343). Detta är ett exempel som visar att lärare kan mötas av elever med andra perspektiv på historiska händelser än sig själv. Utöver att lärare ställs inför olika perspektiv på historien möter även elever det. Ett exempel är Israel – Palestina konflikten. Den ena eleven tillhör en historiekultur medan den andra eleven tillhör en annan historiekultur och på grund av detta kan de ha skilda

uppfattningar om konfilten. Det är inte alltid de delar samma åsikt om händelser vilket kan leda till konflikter och diskussioner i klassrummen och korridorer i skolan (Mellberg, 2009, s. 344).

Dessutom kan en elev vara delaktig i två olika historiekulturer. Exempelvis kan det vara den svenska historiekulturen som är i skolan samt den historiekultur som är i hemmet

10

(Mellberg, 2009, s. 346). Mellberg menar att som historielärare är det viktigt att ha förståelse för elevers historiekultur för att kunna motverka och bearbeta rasism och antisemitism som kan uppstå i klassrummet. Genom historieundervisningen kan elevers historiemedvetande utvecklas vilket kan medföra en motverkan av negativa attityder som antisemitism och rasism (Mellberg, 2009, s.344). Till exempel ska läraren bemöta eleven som uttalade sig om Hitler med fakta och kunskap om den historiska händelsen för att det ska skapas en förståelse hos eleven. Det hjälper inte att fördöma hans åsikter eftersom en ilska kan skapas hos eleven (Mellberg, 2009, 354). Vidare skriver Mellberg att ”Ökade kunskaper om områdets historiska bakgrund ökar möjligheten att förstå vad som händer i dag och vad som kan hända i framtiden…” (Mellberg, 2009, 354). Det han menar är att lärare kan exempelvis berätta om att det muslimska och judiska folket hade varit grannar samt komma med fakta som eleverna kanske saknade, vilket leder till att det skapas en annan förståelse hos dem (Mellberg, 2009, s.354).

Mellberg skriver ytterligare att lärarna bedömer att eleverna ibland har en felaktig bild samt dåliga kunskaper om sin historia. Det de menar är att elevernas förkunskaper om historien är genealogiska (Mellberg, 2009, s. 356). Genealogiskt perspektiv innebär ”att människor gör och brukar historia genom att individuellt och kollektivt mobilisera och aktivera erfarenheter, kunskaper och minnen.” (Karlsson, 2014, s. 49), det vill säga människor läser om den historia de intresseras av, vilket kan vara sitt hemlands historia eller släktens historia. (Karlsson, 2014, s. 49). Eleverna kommer till historieundervisningen med

nationalistiska tankar eftersom i hemmet får de en förskönad bild av sitt hemland. Somliga lärare berättade att elevernas vilja att undervisas historia om sitt hemland är stor. Dock är de inte intresserade av den bilden på hemlandet som skolan undervisar om. Detta beror på att eleverna redan har en uppfattning om hemlandets historia vilket kanske inte är samma uppfattning som skolans. Detta kan resultera i att eleverna blir ointresserade av

historieämnet eftersom den fakta de får inte motsvarar deras förväntningar (Mellberg, 2009, s. 353 & 356).

Vanja Lozic tar upp en liknande åsikt som ungdomarna tycker i sin doktorsavhandling. Lozic intervjuade 36 ungdomar och en av intervjufrågorna var: vad de tycker

historieundervisningen saknade? Eleverna var enade om att de ville undervisas mer om sin historia, det vill säga om det landet eller området deras föräldrar föddes i eller de själva. Exempelvis ville vissa av de få mer fakta samt undervisning om Mellanöstern, Jugoslavien

11

osv. eftersom de anser att det är intressant att fördjupa sig i sin historia. Däremot påpekade många av eleverna att de bor i Sverige och att de går i en svensk skola vilket gör det

självklart att undervisningen är eurocentrisk. Detta innebär att det är Europas historia som är central och att historien ses utifrån ett europeiskt perspektiv (Lozic, 2010, s. 208 – 214). Detta skriver även Sandelin i sin licentiatavhandling att lärarna berättar i gruppintervjun att eleverna med annan etnisk bakgrund önskar att undervisningen inte ska anpassas utifrån elevers bakgrund utan den ska handla om Sveriges och Europas historia (Sandelin, 2020, 79).

Trots detta anser somliga respondenter i Lozics intervju att deras historia också kan tas upp i historieämnet. De menar att det kan vara en kombination av den historia som intresserar dem och den historia som ska undervisas (Lozic, 2010, s. 284). Däremot fanns det elever som ansåg att man kan ta reda på fakta om landets historia på egen hand exempelvis genom att läsa. Men de menar även att de kan få information i modersmålsundervisningen eller i hemmet av familjen samt släkten (Lozic, 2010, s. 290 – 292).

4.2 Hur påverkar lärares historiekultur

historieundervisningen?

Thorp och Åström Elmersjö har utfört intervjuer med sju svenska högstadielärare om deras personliga erfarenhet och minnen från det kalla kriget och därefter analysera hur dessa historieläraren med minnen från det kalla kriget undervisade i historieämnet. Det vill säga de analyserade hur lärares minnen och erfarenhet från kalla kriget påverkar deras hantering av historien och historieundervisning. Historielärare är också människor med personliga minnen och erfarenheter från historiska händelser, vilket innebär att de har en historiekultur som kanske inte är densamma som elevernas historiekultur. Fortsättningsvis skriver Thorp och Åström Elmersjö att det förut visades att historielärares personliga erfarenheter påverkar historieundervisningen. Lärarna menar att det är enklare att undervisa ämnet när de även har erfarenhet av dem historiska händelserna. På grund av detta ville skribenterna undersöka hur historielärare undervisar ämnet historia där de även har erfarenheter av de historiska händelserna (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s.2–3). Av intervjuerna kunde Thorp och Åström Elmersjö dra slutsatsen att lärarna som intervjuades hade ett specifikt sätt att förstå deras upplevelser och minne. Utifrån det historielärarna berättade fanns det stora överensstämmelser mellan deras minnen samt den

12

officiella bilden av kalla kriget i svenskt sammanhang, det vill säga i svensk historiekultur (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s. 17–18). Genom att historielärarna förklarar historiska händelser som är präglade av den svenska historiekulturen under undervisningen leder det till att den historiska kunskapen sprids. På grund av detta anses historielärare vara ett viktigt instrument för spridningen av historiekulturen (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s. 2). Att berätta om sina upplevelser under historieundervisningen är ett redskap som kan användas för att eleverna ska få en närmare bild av det som skedde under den tiden. De intervjuade lärarna har sina egna upplevelser och minnen från det kalla kriget, men som även har påverkats av den svenska historiekulturen. Genom detta inflytande kommer det att upprepas samma historia till eleverna vilket medför att nya perspektiv inte kommer att berättas. Detta beror på att lärarnas berättelser är beroende av vad den svenska

historiekulturen ger för bild av kalla kriget. Det är då viktigt som lärare att ha kunskap om att deras berättelser kan vara beroende av historiekulturen och av den historia de har diskuterat och kommunicerat med andra om. Det var det som hände med dem intervjuade lärarna och utöver det erkände de inte för eleverna att berättelserna var beroende av historiekulturen. Utan genom att de berättar om deras minnen bekräftas det även för eleverna att det var det som skedde under den tiden. Det vill säga lärares berättelser och vad den historiekulturen säger om kalla kriget är ungefär likadana (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s. 17).

En av historielärarna som intervjuades insåg under intervjuns gång att hans egna minnen och upplevelser var påverkade av vad som är accepterad i den historiekultur han befinner sig i. När detta insågs försökte han filtrera sina minnen. Med andra ord försökte han separera sina minnen från vad som hade påverkat dem. Därför är det viktigt enligt Thorp och Åström Elmersjö att historielärare är medvetna om att det finns en historiekultur samt att det har ett inflytande på människans vardag och verklighetsuppfattning, eftersom när historien ska förmedlas ska olika aspekter av historien förmedlas (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s. 17–18).

En annan lärare som intervjuades sa: ”The Cold War was something that really shaped us, it shaped our whole society” (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s. 18), vilket är en viktig aspekt att framföra till eleverna. Det läraren menar är att kalla kriget formade oss som samhälle. Men Thorp och Åström Elmersjö menar att förutom att kalla kriget formade samhället, formar även individerna historien. Detta görs genom att till exempel komma

13

ihåg vissa saker och glömma andra vilket påverkar historiekulturen (Thorp & Åström Elmersjö, 2020, s. 18).

Mikael Berg intervjuade lärare för att bland annat ta reda på vilka faktorer som påverkar deras ämnesförståelse. Det Berg kom fram till är att lärarna påverkades av bland annat sina ämnesstudier samt lärarutbildningen. Förutom dessa två faktorer påverkades de även av sin uppväxt och familj, intressen men även historiekulturen. Det vill säga samhällets

historiekultur påverkar lärares tänkande och förståelse på historieämnet. Andra faktorer som också påverkar deras ämnesförståelse är TV, tidningar och facklitteratur. Med andra ord drar Berg slutsatsen att lärares ämnesförståelse både kan påverkas av informella och formella faktorer. De informella faktorerna är TV och tidningar medan de formella faktorerna är ämnesstudierna och kursplanen vilket påverkar

historieundervisningen, vilket i sin tur påverkar elevernas förståelse på historien (Berg, 2010, 51 – 52 & 59).

4.3 Varför ska elevers berättelser uppmärksammas i

historieundervisningen?

I artikeln Vilka är förutsättningar i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning är syftet med den enkätundersökning som genomfördes november 2011 – februari 2012 att undersöka bland annat vad grundskolelärare prioriterar att undervisa om. Undersökningen visar att det finns lärare som anser att mångkulturalitet är viktig men att de inte vet vad de ska undervisa om. Det vill säga de anser att de inte har den kunskapen om mångkulturalitet för att kunna undervisa samt arbeta med det i klassrummet. Å andra sidan finns det lärare som anser att det mångkulturella perspektivet är lätt att arbeta med samt att

mångkulturalitet är en aktuell fråga som bör behandlas i historieundervisningen (Eliasson & Nordgren, 2016 s. 50 & 62 – 64).

En dold läroplan är villkor och förväntningar som ställs på skolan. Dessa villkor och förväntningar finns inte i någon officiell dokument utan är normer som skolan följer (Gustavsson, 2009, s. 319). Det finns en ”dold läroplan” som säger att

historieundervisningens upplägg är kronologisk. Det vill säga i sjuan börjas det med grekerna och i nian avslutas det med förintelsen. Detta görs av lärare eftersom

universitetsstudierna och läroböckerna har ett kronologiskt perspektiv. Flera lärare kände att de hade en frihet om vad de ska/kan undervisa om i förhållande till styrdokumentet.

14

Trots detta undervisade de flesta historielärare utifrån ett kronologiskt perspektiv. Flera lärare berättade att de vill få in elevernas röster i undervisningen, det vill säga arbeta med elevernas historia men att de inte hade tiden för det. Detta berodde på den ”dolda

läroplanen” samt elevernas språkbrist. Det vill säga på grund av tiden och språkbristen hos eleverna är det omöjligt för lärarna att belysa alla elevers individuella historiska berättelser (Mellberg, 2009, s. 349 – 351). Detta tas även upp i Eliasson och Nordgrens studie. En av intervjufrågorna var att om lärarna upplever att de har tid att hinna med allt som ska tas med i undervisningen eller inte. Svaret var att de flesta lärarna anser att det är otillräckligt med tid. Lärarna upplever att det är en för begränsad tid för att kunna testa nya metoder och perspektiv. Det vill säga att det finns tidsbrist för ett mångkulturellt perspektiv i historieundervisningen (Eliasson & Nordgren, 2016, s. 53 – 54).

I doktorsavhandlingen skriver Lozic att utifrån lärarna som intervjuades menade en av dem att eleverna ändå lär sig om sin historia i hemmet, föreningar osv. vilket innebär att lärarna inte behöver undervisa om det under historieundervisningen. Det läraren menar är att eleverna redan får möta sin historia i andra sammanhang än skolan och då kan skolan ta upp Sveriges och Europas historia (Lozic, 2010, s. 268). Dessutom skriver Eliasson och Nordgren att av de lärare som svarade på enkäten ansåg många av de att oavsett elevernas bakgrund ska det undervisas om samma historia. De upplever att kunskap om

invandrargruppers historia är mindre nödvändiga. De anser att elever med annan etnisk bakgrund har behovet av att lära sig om Sveriges historia (Eliasson & Nordgren, 2016, s. 62 – 63). Detta tar även flera lärare upp i intervjuarna som Mellberg utförde. De menar att vi lever i Sverige och då ska ett svenskt perspektiv på historien tas upp. Det är omöjligt att ta upp varje elevs historia (Mellberg, 2009, s. 351).

Å andra sidan skriver Mellberg att han anser att det är ett problem att inte upplysa elevers historia i historieundervisningen eftersom somliga inte vet varför de eller deras föräldrar eller någon anhörig har invandrat till Sverige. Dessutom när det endast berättas historia i hemmet och inte uppmärksammas i skolan kan det skapas nationalistiska tankar hos vissa grupper som därefter kan leda till rasism. Detta kan undvikas enligt Mellberg genom att ha en genealogiskt präglad undervisning och på det sättet skapa en känsla av trygghet hos eleverna. Utifrån detta får historieundervisningen fram olika aspekter på samma historisk händelse. Detta leder förhoppningsvis till att elevers historiemedvetande utvecklas (Mellberg, 2009, s. 358 – 359).

15

Laila Nielsen har intervjuat sju historielärare som har undervisat eller undervisar klasser med elever från en annan etnisk bakgrund. När en historieundervisning ska planeras ska lärare utgå ifrån dem didaktiska frågorna: Vad? Hur? Varför? Intervjufrågorna formulerades utifrån dessa frågor för att ta reda på om lärarna lyfter fram elevernas berättelser i

historieundervisningen. Lärarna som intervjuades anser att elevernas historia samt identitet ska uppmärksammas i historieundervisningen. Somliga av dessa lärare berättar att det är viktigt att de först lär känna eleverna för att sedan kunna planera undervisningen, det vill säga utifrån eleverna. En anledning till att lärarna är varsamma med att arbeta med elevers berättelser är för att inte förutbestämma elevens identitet. Det de menar är att eleverna själva ska få uttala sig om sin identitet och vad de förknippar sig själva med, exempelvis land, fotbollslag osv. (Nielsen, 2013, s. 48 – 50).

Kerstin Berntsson tar upp i sin licentiatavhandling att i intervjuarna som hon gjorde framgick det att eleverna blir mer intresserade av historien genom att lyssna på familjens eller släktens livsberättelser. De får ett annat perspektiv av hur det var att leva under en viss period, på ett sätt som läroböckerna inte tar upp. Vissa elever menar att historien blir mer intressant och verklig när de får möta den på andra sätt än skolan. Detta görs till exempel genom att gå till muséum, se historiska föremål eller lyssna på familjens eller släktens historia (Berntsson, 2012, s. 160 & 167). Detta skriver även Sandelin i sin

licentiatavhandling att när eleverna intervjuar sina äldre släktingar om hur de hade det och mindes en viss period blir eleverna mer intresserade i den historien de berättar. Detta medför ytterligare till att eleverna blir intresserade av den tiden släktningarna berättar om vilket medför att de fördjupar sig i den tiden (Sandelin, 2020, s. 83).

4.4 Hur förbereder lärare historieundervisningen i

ett mångkulturellt klassrum?

Varför ska det undervisas historia var en av diskussionerna under Mellbergs intervjuer. Till svar fick han att det gynnar nutidsförståelsen, det vill säga eleverna får en bild av varför världen ser ut som den gör idag. Dessutom får de en allmänbildning samt en gemensam referensram. Utöver det får eleverna en förståelse om sin egen historia samt sin identitet (Mellberg, 2009, s. 349).

16

Lärarna berättar att de anpassar undervisningen utifrån elevernas bakgrund. Det vill säga har de elever med en annan bakgrund i klassrummet, exempelvis från Syrien eller Egypten, kommer lärare att behandla denna historia i undervisningen. Detta görs för att förklara situationen i länderna. Dessutom får eleverna ibland fördjupa sig i ett valfritt land vilket ger en möjlighet för eleverna att arbeta med sin historia, den alternativa narrationen. Begreppet den alternativa narrationen innebär att berättelsens/historiens geografiska kärnområde är utanför dessa gränser, alltså Europas gränser (Sandelin, 2020, s. 82 – 83 & 45–51). Det vill säga genom att arbeta på det sättet kommer några elever att orientera sig utanför Europas gränser.

Utifrån studien kom Sandelin fram till att de klassrum med få elever som har en annan etnisk bakgrund är det dominerande narrativet centralt, vilket innebär att

berättelsens/historiens geografiska kärnområde är Europa och Västeuropa. Medan i det mångkulturella klassrummet balanseras det mellan det dominerande narrativet och den alternativa narrationen (Sandelin, 2020, s. 45 – 51 & 103). Utöver det kom han fram till att det är det dominerande narrativet som är det viktiga i undervisningen men att lärare även försöker öppna för alternativa narrationer så att eleverna även är med i undervisningen. Sandelin menar att som lärare är det viktigt att balanserna mellan dessa två i undervisningen vilket kan görs utifrån olika undervisningsmetoder (Sandelin, 2020, s. 80–81).

Ett undervisningsverktyg som lärare använder sig av för att få in elevernas narrationer är att genom exempelvis berätta om emigrationen till Amerika under 1800 – talet och på så vis kanske eleverna känner igen sig. Det vill säga att eleverna vill berätta om sin berättelse och erfarenhet när undervisningen handlar om emigration. På så sätt öppnar undervisningen till alternativa narrationer (Sandelin, 2020, s. 87).

Ett annat sätt som en lärare kan arbeta på i ett mångkulturellt klassrum är att utnyttja det eleverna berättar i undervisningen vilket en lärare berättar om i Nielsens artikel. Det läraren menar är att om en elev själv berättar om sin bakgrund, exempelvis land och historia, kan detta används i undervisningen om eleven vill.Ett annat undervisningsverktyg som kan användas är att lärare planerar sin undervisning utifrån tidslinjer. Eleverna får göra en tidslinje där de skriver historiska händelser som har haft en inverkan i deras liv eller familj och utifrån detta kan lärare planera sin undervisning (Nielsen, 2013, s. 50 & 54).

17

Dessutom kan lärare arbeta genom flerperspektiv i klassrummet vilket Thomas Nygren tar upp i sin licentiatavhandling. Nygren intervjuade sju historielärare för att ta reda på hur de arbetar i klassrummet. En av dessa lärare arbetar genom flerperspektiv vilket får elevernas historiska förståelse att utvecklas. Detta innebär att han försöker låta eleverna se historiska händelser utifrån olika perspektiv för att förstå individernas situationer och uppfattningar (Nygren, 2009, s. 85). Som det är nämnt tidigare i kunskapsöversikten om pojken som uttryckte sig om Hitler nämner även Mellberg att ett sätt lärare kan möta dessa perspektiv är genom att förklara om händelsen samt komma med andra perspektiv än den elever har fått stöta på (Mellberg, 2009, 343 & 358 – 359).

Flera lärare tycker att de både kan arbeta genetisk och genealogisk i historieundervisningen (Mellberg, 2009, s. 356 – 357). Genetisk förståelse innebär ”att förstå och förklara hur individer, samhällen och stater har förvandlats och utvecklats över tiden, fram till en särskild punkt, som inte behöver vara nuet.” Det betyder att när läraren arbetar utifrån det perspektivet arbetas det inte med elevernas berättelser/historier under

historieundervisningen utan endast på utvecklingen på historiska händelser (Karlsson, 2014, s. 48 – 49). Genom att arbeta med både perspektiven tas elevernas historia in i historieundervisningen, genom det genealogiska perspektivet. Å andra sidan tycker de att det är problematiskt att arbeta på det sättet eftersom tiden inte tillåter det. Genom att arbeta på ett genetiskt perspektiv i historieundervisningen förklaras helheten för eleverna om historien samt drivkrafterna för den historiska utvecklingen (Mellberg, 2009, s. 356 – 357).

18

5. Avslutning

Avslutningen är delad i två delar. Den första delen kommer att besvara frågeställningen utifrån det som har kommit fram i resultatdelen. Medan i den andra delen redogör jag för vilka brister min undersökning har samt vad man kan forska vidare om i framtiden.

5.1 Diskussion och slutsats

Frågeställningen som jag har utgått ifrån för att skriva min kunskapsöversikt är: vad säger forskning och annan systematisk insamlad kunskap om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen? Efter att ha samlat in fakta och läst vad forskningen och annan systematisk insamlad kunskap har kommit fram till gällande mångkulturellt klassrum har jag kunnat besvara frågeställningen.

Forskningen har kommit fram till att elevers och lärares historiekultur har en påverkan på historieundervisning. Men på vilket sätt har de en påverkan? När elever kommer till skolan har de med sig berättelser som de har fått höra exempelvis från familj och släkt. Det är den sanningen eleven ser, alltså det familjen och släkten berättar är det perspektivet eleven har på historiska händelser. Eleverna kan vara delaktig i två olika historiekulturer samtidigt men de kan även tillhöra en annorlunda historiekultur än den svenska historiekulturen. Detta leder till att när eleven kommer till historieundervisningen kommer de med andra

synpunkter och aspekter på historiska händelser. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till konflikter i klassrummet. På vilket sätt kan det leda till problem? Genom att eleverna har skilda åsikter om en historisk händelse kan det leda till diskussioner vilket därefter leder till konflikter. Konflikterna kan uppstå på grund av att eleven kan ha antisemitistiska och rasistiska tankar vilket kan eskalera till att de förtrycker andra

människor. Dock är det viktigt som historielärare att möta dessa problem med förståelse. Det vill säga lärare ska ha en förståelse för historiekulturen för att kunna motverka dessa tankar. Genom att komma med fakta och information om händelsen kan dessa tankar motverkas.

Elevers historiekultur påverkar historieundervisningen på ett sätt att de i skolan inte vill undervisas exempelvis om sina hemländers historia. Utan de vill veta mer om Sveriges och Europas historia. Detta är en fördel för eleverna eftersom de på det sättet lär sig om Sveriges och Europas historia, något som kanske inte tas upp i hemmet. Men däremot

19

behöver somliga elever ha en undervisning om sina hemländer på grund av nationalistiska tankar. Deras nationalistiska tankar får de från andra platser än skolan som har förskönat bilden på hemlandets historia. Konsekvensen av detta är att dessa tankar påverkar deras tankesätt och kan leda till rasism.

Dock finns det även positiva effekter av att eleverna tillhör olika historiekulturer. En konsekvens är att eleverna lär sig av sina klasskamrater. Deras förståelse om att se historien från olika perspektiv kommer att ökas eftersom de tillhör olika historiekultur. Dessutom får eleverna ta del av andra berättelser vilket ökar deras intresse för historieämnet.

Det finns olika faktorer som påverkar lärares ämnesförståelse och en av dem är historiekulturen. Det är inte endast elevers historiekultur som påverkar

historieundervisningen utan även lärares historiekultur. Men hur påverkar de historieundervisningen? Svaret på den frågan utifrån forskningen är att när lärare undervisar om händelser som de har upplevt kommer detta påverka undervisningen. Eftersom de har varit med i dessa händelser och levt under den perioden händelserna var aktiva kommer de även ha egna berättelser om den tiden. Dock är deras berättelser

präglade av vad den historiekulturen de tillhör har för bild samt perspektiv på händelserna. Konsekvensen av detta är att i dem flesta fallen vet lärare inte att deras berättelser är präglade av historieklutren. Detta medför ytterligare till att eleverna inte kommer få flera perspektiv av historien, utan lärares erfarenhet och upplevelser är ungefär densamma som vad historiekulturen har för perspektiv på historien.

Men vad finns det för anledningar till att elevers berättelser/historia inte tas upp i

historieundervisningen? Det kan bero på den dolda läroplanen men även för att lärare inte har kunskapen om hur de ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum. Detta resulterar i att eleverna endast kommer få en bild av historien och det är den lärare undervisar om. Förutom det prioriterar somliga lärare att undervisa utan ett mångkulturellt perspektiv på grund av tidsbristen. Detta medför att eleverna inte kommer att kunna se historien från olika perspektiv samt undervisas om sin historia. Dock menar andra lärare att eleverna ändå kommer lära sig om sin historia genom exempelvis hemmet, föreningar osv. och då kan Sveriges och Europas historia läras ut i skolan. det finns även elever som anser att de lever i Sverige och då gäller det att läsa om Sveriges och Europas historia. Denna åsikt hållet även

20

vissa lärare om. Dock gäller det som lärare att kunna både undervisa om Sverige och Europas historia samt elevers historia för att gottgöra både sidorna.

Men varför ska elevers berättelser upplysas i historieundervisningen? En orsak till detta är att det kan skaps nationalistiska tankar, vilket kan leda till rasism så som det är nämnt tidigare i diskussionen. Då är det viktigt att det arbetas med berättelserna för att kunna motverka dessa negativa attityder. Men det är även viktigt att upplysa elevers historia eftersom det inte är alla som vet anledningen till att familjen/släkten har invandrat till Sverige. En annan effekt med att arbeta med elevers historia är att eleverna anser att det är intressant att arbeta med den historien och på det sättet ökas deras intresse för ämnet. Däremot om det arbetas med elevers berättelser kan lärare förutbestämma elevers identitet och detta är de varsamma med. De är försiktiga med detta eftersom eleverna kanske känner att de tillhör en annan identitet än den läraren tilldelar.

Det finns olika sätt att arbeta på i ett mångkulturellt klassrum, men det viktiga är att alla elever ska känna sig inkluderade. Lärare kan anpassa sina lektioner utifrån elevers bakgrund för att öka deras intresse för historia, exempelvis genom att arbeta med Syriens historia. Men arbetar lärare med den ena gruppens historia måste hen även göra det med de andra gruppers historia för att inkludera alla i undervisningen, vilket lärare kanske inte har tid med på grund av tidsbristen. Däremot om lärare arbetar genom ett flerperspektiv är det positivt för undervisningen eftersom elevernas historiska förståelse utvecklas. Eleverna får lära sig att historien kan ha olika perspektiv beroende på i vilka glasögon man tittar ifrån. Att arbeta både genetiskt och genealogiskt i historieundervisningen diskuteras i Mellbergs studie. Det positiva med att arbeta både genetiskt och genealogiskt är att eleverna både får arbeta med historiska händelsers utveckling och sin historia, vilket blir en variation i klassrummet. Dock anser somliga lärare att det inte finns tid att arbeta med både

perspektiven. Konsekvensen av detta är att elevers historia inte kommer att arbetas med eftersom lärare väljer att arbeta genetiskt. Å andra sidan kan det ses från den positiva sidan att eleverna får arbeta med historien som inte pratas om i hemmet.

Som en blivande historielärare är det viktigt att ha i åtanke att år efter år kommer klasserna att se annorlunda ut. Ena året kan vara att eleverna kommer från ett område som lärare vet historien om och andra året kan vara tvärtom. Då gäller det att vara påläst lite om deras

21

hemländers historia för att kunna möta eventuella rasistiska attityder. Men även för att eleverna ska känna att historieämnet är intressant. En annan sak att ta med är att arbeta med elevers historia för att förmodligen öka deras intresse för historia men även för att de ska lära sig av andras berättelser. Det lärare kan göra är att arbeta flerperspektivistiskt i klassrummet för att elevers historiska förståelse ska utvecklas. Men även att det skapas en förståelse hos eleverna om varför individer har olika synpunkter och uppfattningar på historien.

Förutom det kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas bakgrund för att öka elevernas intresse för historia. Men samtidigt vara försiktig med att arbeta med elevers historia för att inte förutbestämma elevens identitet. Detta är ett dilemma som lärare får anpassa sig efter på bästa sätt. Genom att både använda genetiskt och genealogiskt

perspektiv i historieundervisningen kan eleven både arbeta med sin historia och historien i helhet. Det viktigaste av allt är att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen.

5.2 Brister med undersökningen och vidare forskning

En brist med min undersökning är att jag endast undersökte hur det är i Sverige. Det vill säga hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen i en svensk kontext. Dock valde jag från början att jag endast ville begränsa mig nationellt eftersom det var begränsat med tid. På grund av att jag begränsade mig till nationellt hittade jag endast källor som passade frågeställningen i databasen Swepub. Det fanns nationella källor i andra databaser, exempelvis ERIC, dock besvarade inte dem frågeställningen. Hade denna kunskapsöversikt varit både nationell och internationell hade andra databaser varit till nytta eftersom de andra databaserna har forskning om andra geografiska områden. En till brist med undersökningen är att en källa som har valts bort kanske kunde vara relevant för frågeställningen. Jag utgick från att läsa abstrakten först och därefter läsa rubrikerna för att senare avgöra om den är relevant eller inte. Men hade jag läst mer i texten hade kanske en bortvald källa kunnat vara relevant.

Denna uppsats tar upp hur elevers och lärares historiekultur påverkar

historieundervisningen generellt. Dock hade det varit intressant att forska vidare om i examensarbetet hur en specifik historisk händelse har en inverkan på

historieundervisningen. Detta kan göras genom att intervjua lärare och elever och ta reda på hur de förhåller sig till sådana situationer samt hur eleverna påverkas av undervisningen.

22

Det vill säga hur lärare behandlar ett område i historien som kan vara känslig för vissa elever. Men även hur eleverna hanterar situationen, när det undervisas om ett känsligt ämne, eftersom de kan ha skilda åsikter om det. Utöver det undersöka om eleverna

påverkas av historieundervisningen när det undervisas om ett område som de har en annan aspekt på och i så fall på vilket sätt.

23

6. Litteraturlista

Berg, Mikael (2010). Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i

historia. (Licentiatavhandling, Karlstads Universitet) http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A373611&dswid=-540

Berntsson, Kerstin (2012). Spelar släkten någon roll? "Den lilla historien" och elevers

historiemedvetande. (Licentiatavhandling, Lunds Universitet)

https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/spelar-slakten-naagon-roll(55900412-6ad5-4efc-9446-d5da941526a0).html

Eliasson, Per & Nordgren Kenneth (2016). Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning? Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science

Education. 47 – 68.

Gustavsson, Bertil (2009). Den dolda läroplanen och skolsvårigheter – en analys av forskning. I Ahlberg (Red), Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Studentlitteratur

Karlsson, Klas – Göran (2014). Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv. I Klas – Göran Karlsson & Ulf Zander (red.). Historien är närvarande:

historiedidaktik som teori och tillämpning. Studentlitteratur

Lozic, Vanja (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i 2000 – talets

mångkulturella samhälle. (Doktorsavhandling, Malmö Högskola) http://mau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1404423&dswid=2590

Mellberg, David (2009). Det är inte min historia! I Zander & Karlsson (red.), Historien är nu:

En introduktion till historiedidaktiken. Studentlitteratur, Lund

Nielsen, Laila (2013). Historieundervisning och identitet i det mångkulturella samhället.

Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education. 38 – 64

Nygren, Thomas (2009). Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier. (Licentiatavhandling, Umeå universitet)

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A142607&dswid=-1549

Sandelin, Kenneth (2020). Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans

24

(Licentiatavhandling, Karlstads Universitet) http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1380134&dswid=3043

Skolverket (2011). Läroplan och kursplaner för grundskolan

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCod e%3DGRGRHIS01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1

Thorp, Robert & Åström Elmersjö, Henrik (2020). The Cold War, Historical Culture and History Education: Swedish Theachers’ Entangled Narratives of History and Memory. Acta