Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola
Hälsa och samhälle Socionomprogrammet, VU
205 06 Malmö December 2010-12-29
Hälsa och samhälle 29 december 2010
RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD
I SAMARBETE MED KIDSEN
EN STUDIE AV EN INTERORGANISATORISK
PROJEKTSAMVERKAN
KARIN ALBIN
RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD
I SAMARBETE MED KIDSEN
EN STUDIE AV EN INTERORGANISATORISK
PROJEKTSAMVERKAN
KARIN ALBIN
THOMAS ÅKESSON
Albin, K. Åkesson, T Räddningstjänsten Syd i Samarbete med Kidsen. En studie av en interorganisatorisk projektsamverkan. Examensarbete i Socialt arbete 30
högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2010
Rescue South in cooperation with the kids. A study of an interorganizational collaborative project.
Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda
högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och
Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera. Vi har även undersökt hur specifika projekthändelser
respektive samverkanserfarenheter kan hanteras för att främja ett framtida arbete inom projektet. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling,
bearbetning och analys av empirin. Resultatet visar att projektet har organiserats utifrån en form av kollegial samverkan vilket har medfört att arbetet kring ungdomarna kommit att präglas av problemmekanismer gällande fram för allt varierande ambitionsnivåer, olika tolkningar av regelverk samt olika grader av delaktighet från organisationernas ledning. För att underlätta ett framtida arbete bör samverkan även lyftas till en organisatorisk nivå och grunda sig på
formaliserade och regelbundna möten i en samverkansgrupp vilket i sin tur kan möjliggöra en god grund för kommunikation. Genom dessa åtgärder kan förutsättningar för en koordinerad samverkan skapas.
Nyckelord: Förebyggande socialt arbete, högstadieskolor, kommunikation, pro-jekt, räddningstjänst, samarbete, samverkan.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Räddningstjänsten Syd 5
Organisation, struktur och ledning 6
Handlingsprogram 7
Lokala effekt- och prestationsmål 7
Högstadieskolorna 8
Styrning och ledning 8
Apelgårdsskolan 9 Rosengårdsskolan 9 Örtagårdsskolan 9 Projektet R.I.S.K. 9 Problemformulering 11 Syfte 11 Frågeställningar 11 METOD 11
Forskningsintresse och kunskapsläge 12
Studiens forskningsintresse 12
Val av datainsamlingsmetod 13
Intervju, semistruktur eller ingen struktur? 13
Formulering av intervjuguide 14
Val och ickeval 14
Datainsamling 15
Förberedelser 15
Under intervjun 15
Efter intervjun 17
Bearbetning och analys av insamlad data 17
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 18
Validitet 18
Reliabilitet 19
Generaliserbarhet 19
Etiska reflektioner 20
TIDIGARE FORSKNING 22
Projektsamverkan som en arbetsform 22
Projektsamverkan – kommunikation för målkongruens
eller förståelse 23
TEORETISK REFERENSRAM 24
Projekt som diskurs och handling 25
Projektfenomenet i ett mikrosociologiskt perspektiv 25
Diskurs och basförhållanden 25
Diskursanalytiska slutsatser 26
Samverkansteoretiska utgångspunkter 28
Samverkan eller samarbete 29
Problemmekanismer i samverkan 29
Regelverkets betydelse 30
Ledningens roll 30
Främjande faktorer i samverkan 30
RESULTAT 31
Projektet R.I.S.K. utifrån medverkan, upplevelse och organisation 32 Delaktighet, planering och utformning 32 Mål, förväntningar och målutveckling 34
Resursutveckling 37
Samverkanserfarenheter från projektet R.I.S.K. 39
Samverkansbegreppet och dess innebörd 39
Organisering och strukturella ramar 39
ANALYS 44
Projektet R.I.S.K. utifrån medverkan, upplevelse och organisation 44
Delaktighet, planering och utformning 44
Mål, förväntningar och målutveckling 45
Resursutveckling 46
Samverkanserfarenheter från projektet R.I.S.K. 46
Samverkansbegreppet och dess innebörd 47
Organisering och strukturella ramar 48
Analytisk sammanfattning utifrån ett främjande perspektiv 51
DISKUSSION 53
Resultatdiskussion 54
Projekthändelser och samverkanserfarenheter 54 Främjande faktorer i det fortsatta arbetet 56
Avslutande reflektioner 57 Framtida forskning 57 REFERENSLISTA 59 Tryckta källor 59 Elektroniska källor 60 Muntliga källor 61 BILAGOR 62 Bilaga 1: Intervjuguide 63
INLEDNING
Förbundet Räddningstjänsten Syd har under ett flertal år fått handskas med relativt nya problem och omständigheter som har inneburit att dess personal, av bland annat ungdomar, utsatts för stenkastning, hot och våldsituationer samt skadegörelse i samband med olika typer av räddningsinsatser. Problemen har i huvudsak förekommit i vissa stadsdelar och bostadsområden inom förbundets geografiska område. Dessa omständigheter har resulterat i att organisationen ställts inför nya utmaningar när det gäller att hitta nya metoder, angreppssätt och samverkansformer för att säkra tryggheten för boende i olika områden och för räddningstjänstens personal. Ett antal satsningar som riktats till ungdomar har de senaste åren genomförts för att informera och utbilda om räddningstjänstens roll i samhället och skapa en förståelse och insikt i räddningstjänstens arbete. Trots det har problemen fortsatt.1
Räddningstjänsten Syd i Samarbete med Kidsen, R.I.S.K. är ett pilotprojekt som Räddningstjänsten Syd initierat som motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddnings-tjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamhe-ten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en helt ny svensk organi-sationsform, en interorganisatorisk samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. I den här studien har vi strävat efter att skapa en förståelse för den nya form av samver-kan som har ägt rum. Detta har skett genom att vi lyft fram projekthändelser och samverkanserfarenheter beträffande projektet och dess operativa verksamhet som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera. Vi har även undersökt hur specifika projekthändelser respektive samverkanserfarenheter kan hanteras för att underlätta ett framtida arbete inom projektet.
BAKGRUND
I följande avsnitt presenteras Räddningstjänsten Syds organisation, struktur och verksamhet samt de högstadieskolor som medverkat i projektet R.I.S.K. Förkun-skaper av detta slag hoppas vi kan underlätta förståelsen för studiens innehåll.
Räddningstjänsten Syd
Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Samarbetet kommunerna emellan inleddes 2005 och har som syfte att optimera de resurser som idag finns utspridda i de olika medlemskommunerna (Räddningstjänsten Syd {a}). Utifrån detta än-damål har förbundets uppdrag formulerats, vilket går ut på att det ska stödja den enskilde medborgaren, så att denna kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor i samhället i enlighet med gällande lagstiftning. Vidare ska förbundet även på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser som ligger inom det kommunala ansvarsområdet och genomföra
1
get så det skapas ett mervärde för de drabbade (Räddningstjänsten Syd {b})
Organisation, struktur och ledning
Förbundets högsta politiska beslutande församling är den så kallade direktionen. Denna består av förtroendevalda politiker från respektive medlemskommun. För att vara valbar till direktionen ska man vara invald i hemkommunens kommunal-fullmäktige. Direktionen har det yttersta ansvaret för ”/…/att bereda människors
liv och hälsa och egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor.” (Räddningstjänsten Syd {c}, vår kursivering).
Räddningstjänsten Syds organisation och struktur (se figur 1) är fastställd av di-rektionen och anpassad till verksamhetens uppdrag, riskbild och utgör en grund för att skapa resultat. Organisationen utgörs av en hierarkisk struktur och utgörs av följande delar (Räddningstjänsten Syd {a}):
• ledning (direktion och förbundsdirektör)
• styrning (funktioner som omfattar styrning, uppföljning, policy- och stra-tegiutveckling samt omvärldsbevakning)
• stöd (funktioner som omfattar administrativt stöd, tekniksamordning med mera)
• produktion (omfattar verksamhet och aktiviteter för att nå effektmål och delas upp i två produktionsområden:
E6 omfattar distrikten Hyllie och Centrum/Burlöv i Malmö samt Kävlinge E22 omfattar distrikten för Jägersro i Malmö samt Lund och Eslöv) • färdtjänst med specialfordon ingår i produktionsområde E6 och RiB-
or-ganisationen (Räddningstjänst i Beredskap) ingår i område E22
Operativa insatser. Förbundet ansvarar för att planera för och utföra ska-deavhjälpande insatser vid eller fara för olyckor
Figur 1: Räddningstjänsten Syds organisationsschema, hämtad från (Räddningstjänsten Syd {a})
Räddningstjänsten Syds budget utgörs av medlemsavgifter i form av skattemedel som utgår från medlemskommunerna samt en viss intäktsfinansiering som består
av tillsynsavgifter och utbildningar samt intäkter som kommer ifrån utryckningar till felaktiga larm från automatlarmsanläggningar (Räddningstjänsten Syd{d}). Ett flertal styrdokument ligger till grund för hur Räddningstjänsten Syds verksam-het ska bedrivas och vad som förväntas av förbundet. Som nämnts ovan grundar sig förbundets uppdrag i huvudsak på de övergripande och nationella mål och värderingar som finns nedtecknade i gällande lagstiftning. Mest framträdande är Lag 2003:778, om skydd mot olyckor (LSO), och utgör grunden i hela verk-samheten. LSO är en målstyrd lag som stadgar övergripande bestämmelser och mål som omfattar räddningstjänstorganisationer i Sverige. Kommunerna är ålagda att verka för ett olycksförebyggande arbete samt bedriva räddningsarbete i sam-hället. De ska arbeta för att säkerheten ska öka, färre skador ska inträffa, konse-kvenserna ska minskas och skyddet ökas (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor).
Handlingsprogram
I LSO stadgas att alla kommuner ska ha ett handlingsprogram för kommunens skydd mot olyckor (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor). Detta handlingspro-gram ska sedan fastställas av den högsta beslutande församlingen. Bakgrunden till denna föreskrift är att ett färre antal personer ska avlida eller skadas samt att mindre skadegörelse skall förekomma. Kommunens ambitioner, planering, orga-nisering samt förmåga till skydd mot olyckor ska komma till uttryck i programmet och det är tänkt att användas för den långsiktiga politiska styrningen av verksam-heten, i kommunikationen av räddningstjänstens förmåga och service samt utgöra ett underlag för statens tillsyn över förbundet. I enlighet med denna föreskrift har Räddningstjänsten Syd utformat ett handlingsprogram som fastställdes av direk-tionen våren 2008 (Räddningstjänsten Syd{e})
Lokala effekt- och prestationsmål
Med de nationella målen som utgångspunkt är Sveriges kommuner ålagda att ut-arbeta lokala effekt- och prestationsmål. Målen för verksamheten ska utgå från en tydlig och långsiktig vision. I Räddningstjänsten Syds handlingsprogram framgår det att vägledande i arbetet mot ett olycksfritt samhälle är visionen att inga olyck-or ska accepteras inom olyck-organisationens verksamhetsområde. Visionen syftar dels på förbundets geografiska område samt på dess kompetensområde och uppdrag. Den definierar även hur förbundet ska nå en måluppfyllelse (Räddningstjänsten Syd {b}). Nedanstående effektmål har arbetats fram och kan ge en fingervisning om verksamhetens inriktning:
Effektmål 1
”Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor skall minska varje år.”
(Räddningstjänsten Syd {b}, vår kursivering) Effektmål 2
”Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olycks-hanterande åtgärder skall kontinuerligt öka.”
Effektmål 3
”Vid en inträffad olyckshändelse skall en första skadebegränsande åtgärd genom-föras inom två minuter från det att olyckan upptäckts.”
(Räddningstjänsten Syd {b}, vår kursivering)
Effektmålen bryts efter hand ned i olika produktionsmål på en lägre organisa-tionsnivå, till exempel inom de olika geografiska distrikten, som en slags redovis-ning av hur organisationen avser att uppnå effektmålen. Samtliga mål ska i största möjliga mån vara mätbara och möjliga att följa upp. Uppföljning och utvärdering genomförs i regel vid varje årsbokslut av direktionen (Räddningstjänsten Syd {b}).
Högstadieskolorna
Nedan ges en översiktlig beskrivning av de tre högstadieskolorna i stadsdelen Ro-sengård, Malmö Stad, som varit involverade i projektet R.I.S.K. under vårtermi-nen 2010.
Styrning och ledning
Skolverksamhet som bedrivs från förskola upp till gymnasienivå i Sverige styrs av ett flertal lagar och regler på statlig, kommunal och lokal nivå. Riksdag och re-gering har i uppdrag att ta fram de övergripande målen och riktlinjerna, vilka finns sammanställda i statliga styrdokument såsom skollag, läroplan och kursplaner. Direktiv och riktlinjer gällande kommunens ansvar och befogenheter återfinns framför allt i skolplanen men även i andra lokala planer som arbetats fram i kom-munens olika stadsdelar och på de skolor som finns belägna inom dessa. Skolpla-nen är det styrdokument som har störst betydelse på den kommunalpolitiska nivån och kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för att skolverksamheten genomförs enligt med vad som stadgas i lagar och förordningar. I Malmö Stads skolplan framkommer att ledningen och styrningen av all pedagogisk verksamhet
utgår från statliga styrdokument. Vidare framhålls att det mot beaktande av att det finns ett stort antal mål på olika nivåer inom verksamheten har skett en inriktning mot ett antal prioriterade områden. Områdena som är språkutveckling, trygghet,
säkerhet och hälsa, demokrati och inflytande samt interkulturellt arbete är tänkta att spegla den politiska synen i Malmö Stad beträffande vilka aspekter som anses vara särskilt betydelsefulla att införliva i arbetet inom skolverksamheten. Varje prioriterat område har i sin tur ett flertal tydliga och konkreta s k inriktnings- och effektmål som syftar till att konkretisera arbetet ytterligare. Hur arbetet genomförs i olika rektorsområden/verksamhetsområden är upp till respektive enhet och/eller nivå att avgöra. Förutom ett hänsynstagande till skolplanen har varje rektorsom-råde/verksamhetsområde enligt skolplanen även ett ansvar för att se till att lokala arbetsplaner fastställs och det i dessa framgår hur man avser att bedriva den peda-gogiska verksamheten så att alla elever ges de bästa förutsättningarna att nå både de statliga och kommunala målen som finns sammanställda i ovan nämnda styr-dokument. Rektorerna har ett direkt och uttalat ansvar för att se till att målen upp-fylls och ska kontinuerligt följa upp de statliga, kommunala och lokala målen (Malmö stad {a}).
Apelgårdsskolan
Apelgårdsskolan är en F-9-skola2 med cirka 370 elever i åldrarna 6-16 år. Verk-samheten omfattar förskola, grundskola, förberedelseklass, fritidshem och fritids-klubb. Skolans elever talar förutom svenska flera andra språk såsom albanska, arabiska och bosniska. Apelgårdsskolan byggdes i slutet av 1960-talet (Malmö stad {b}) och ligger i det delområde i Rosengård som kallas för Apelgården. I området bor uppskattningsvis 3500 invånare. Majoriteten av dessa är av utländsk härkomst. De flesta härstammar från forna Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Polen, Danmark och Turkiet (Malmö stad {c}).
Rosengårdsskolan
Verksamheten på Rosengårdsskolan är uppdelad i skolår F-5 och 6-9. Skolan in-rymmer även särskola, skolår 1-10. Cirka 30 länder finns representerade bland eleverna och det talas omkring 20 olika språk. De vanligaste är arabiska, soma-liska, kurdiska, pashto och romanes (Malmö stad {d}). Rosengårdsskolan ligger i delområdet Herrgården, som uppfördes i slutet av 1960-talet. I dag beräknas an-talet invånare i området uppgå till cirka 8000. Området präglas av en trångbodd-het och av arbetslöstrångbodd-het. Antalet som förvärvsarbetar uppskattas till cirka 16 % och av invånarna över 16 år lever 66 % på socialbidrag. Huvudsakligen har de boende sitt ursprung i länder som Irak, Libanon, Afghanistan, Somalia och forna Jugosla-vien (Malmö stad {e}).
Örtagårdsskolan
På Örtagårdsskolan går omkring 260 elever i skolår 6-9. Cirka 97 % av skolans elever har annat modersmål än svenska. De största grupperna är arabiska och al-banska. Majoriteten av Örtagårdsskolans elever är födda i Sverige (Malmö stad {f}). Örtagårdsskolan är belägen i delområdet Örtagård, ett område som har cirka 5000 invånare som bor i ungefär 1400 hushåll. I 30 % av hushållen bor det fler än 4 personer. 40 % av dessa hushåll är boplatser för barn yngre än 15 år. Majorite-ten av Örtagårds invånare är av en utländsk härkomst. De länder som är represen-terade bland invånarna är Libanon, Turkiet, Irak och forna Jugoslavien. Andelen som förvärvsarbetar är låg och det finns en hög andel invånare som försörjer sig på socialbidrag (Malmö stad {g}).
Projektet R.I.S.K.
Projektet R.I.S.K. har en bakgrund i ett samarbete som utvecklats med olika rädd-ningsförbund i England och då fram för allt med räddrädd-ningsförbundet Merseyside. Samarbetet med Merseyside initierades för ett antal år sedan av Räddningstjänsten Syds förbundsdirektör Per Widlundh, med en förhoppning om att förbunden kun-de utbyta erfarenheter av problematik gällankun-de hot och våld vid räddningsinsatser. Samarbetet har även resulterat i att två brandmän, verksamma vid Jägersro brand-station i Malmö, besökt projektet/kursen Life, Local intervention fire education i London. De imponerades då av hur räddningstjänst, skola och fritidsverksamhet arbetade gemensamt för att motverka sociala problem och skapa bättre förutsätt-ningar för ungdomar. Besöket medförde att de tog med sig sina positiva upplevel-ser och intryck hem till Sverige för att så småningom presentera ett koncept som anpassats efter Räddningstjänsten Syd och dess verksamhet. Konceptet var
2
R.I.S.K. -projektet, en samverkan mellan skola och Räddningstjänsten Syd som innebär att högstadieungdomar (kids) ”på glid” ges möjlighet att praktisera på räddningstjänsten en dag i veckan istället för att delta i den ordinarie skolverk-samheten. Projektet beskrivs som en ny och långsiktig förtroendeskapande åtgärd som riktas till ungdomar som har någon form av social problematik. Med hjälp av R.I.S.K. hoppas man kunna kommunicera på ett bättre sätt med ungdomar samt öka förståelsen för räddningstjänstens arbete och skapa en insikt i organisation och arbetsuppgifter. Ett annat syfte är att skapa en bas för rekrytering av potentiel-la brandmän samt ge ungdomar med problem eller som uppvisar ett negativt bete-ende möjlighet till förändring. De ska få positiva förebilder, struktur och regler att följa. Detta ska vara i kombination med en förbättrad skolgång. Projektet som i dagsläget finansieras av Räddningstjänsten Syd har i inledningsskedet inriktats på stadsdelen Rosengård i Malmö. En utökning till övriga av Räddningstjänsten Syds medlemskommuner är dock tänkt att ske framöver.3
Urvalet av de ungdomar som ges möjlighet att delta i projektet R.I.S.K. sker i en dialog mellan handledare från Räddningstjänsten Syd och aktuella högstadies-kolor. Ungdomarnas motivation, vilja och engagemang är då viktiga egenskaper som tas i beaktande. Ungdomarnas deltagande är frivilligt och tänkt att fortlöpa under hela deras högstadietid, förutsatt att de sköter sin skolgång, uppvisar ett lämpligt beteende på sin fritid samt följer de regler och krav som finns inom R.I.S.K. -projektet. Aspekter som Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna har för avsikt att regelbundet följa upp genom att ha en tät dialog sinsemellan. Den operativa verksamheten inom projektet har hela räddningstjänstförbundet som utgångspunkt. Dock har basen förlagts till Station Rosengård där man förfogar över material och en egen lektionssal. Station Rosengård är en så kallad öppen brandstation. En öppen brandstation är ingen regelrätt brandstation utan en lokalitet som främst är tänkt att användas för att möjliggöra möten för personalen inom Räddningstjänsten Syd och även möten mellan dess personal och stads-delens invånare.3
I samband med uppstarten av varje termin ska ungdomarna delta i en så kallad
R.I.S.K.- Building, då man tillsammans med handledarna går igenom regler, utrustning, arbetsmetoder, team- building, utbildningsplan, rutiner med mera. Därefter medverkar ungdomarna i verksamheten en dag i veckan istället för att gå i skolan. I slutet av varje år kommer ungdomarna att genomföra en slutövning varav den tredje och sista kommer att kunna följas av familj, lärare, rektorer, politiker och media. Förbundsdirektören inom Räddningstjänsten Syd ska vid detta tillfälle dela ut diplom till ungdomarna. Under utbildningsperioden ska ung-domarna ges tillfälle och möjligheter att utveckla sina kunskaper och färdigheter samt få arbeta med sina värderingar. Räddningstjänsten Syd och medverkande högstadieskolor ämnar lägga stor vikt vid disciplin, ärlighet och säkerhet i sina möten med ungdomarna. En form av varningssystem som representanter inom Räddningstjänsten Syd kommit i kontakt med vid studiebesök i England kommer att användas. Varningssystemet grundar sig på tillämpning av gula och röda kort, får en elev rött kort inom R.I.S.K. -projektet utesluts denne ur verksamheten. Handledarna inom Räddningstjänsten Syd har beslutsrätt då det blir aktuellt att uppvisa ett rött kort även om det ska ske i samråd med ungdomens
högstadieskola.3
3
Problemformulering
Projektet R.I.S.K. har av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga händelseutvecklingen i Rosengård. Projektet grundar sig på en samverkan mellan nämnd organisation och tre högstadieskolor i stadsdelen. Det operativa projektarbetet utförs av personal från Räddningstjänsten Syd men innefattar en kontinuerlig samverkan med högstadieskolorna kring de ungdomar som väljs ut och medverkar för att kunna få till stånd ett konstruktivt arbete och möta ungdomarna i sin vardag. Projektet befinner sig idag i en fas där första terminen är avklarad och i juni när vi gjorde en förberedande undersökning gjorde vi bedömningen att kunskapen om vad som skett i organisationerna var vag och osammanhängande. Därav riktas fokus på att kartlägga projekthändelser som vårterminen 2010 har inneburit samt hur den interorganisatoriska samverkan har utvecklats och vad den medfört i form av konsekvenser och erfarenheter hos de representanter som samverkat kring den operativa verksamheten inom R.I.S.K.
Syfte
Syftet med undersökningen är att studera projekthändelser som uppstått till följd av R.I.S.K. under våren 2010. Med utgångspunkt i projektet riktas även fokus mot att identifiera erfarenheter av den samverkan som av Räddningstjänsten Syd be-skrivs ha skett kring den operativa verksamheten. Vår ambition är även att försöka utröna hur dessa erfarenheter kan hanteras för att främja ett framtida arbete med den befintliga verksamheten.
Frågeställningar
• Vilka projekthändelser och samverkanserfarenheter kan identifieras beträf-fande projektet R.I.S.K. och den operativa verksamhet som genomfördes våren 2010?
• Hur kan specifika projekthändelser respektive samverkanserfarenheter hanteras för att främja ett framtida arbete?
METOD
Vår undersökning har grundat sig på en fallstudie, i vilken fokus på kvalitativ me-tod har utgjort riktlinjer för både datainsamling och analys. För att kunna nå de personliga upplevelser och erfarenheter kring samverkan mellan Räddningstjäns-ten Syd och nämnda högstadieskolor samt för att ha kunnat förstå och sätta oss in i den kontext varje respondent4 befinner sig i har det kvalitativa tillvägagångssät-tet upplevts som mest lämpligt. Vi har genomfört sju djupintervjuer med en i för-väg utarbetad intervjuguide, där respondenterna utgjorts av identifierade nyckel-personer i de organisationerna läsaren i bakgrundsavsnittet har kunnat bekanta sig med.
4 I metodkapitlet används benämningen respondent när ett generellt resonemang förs kring arbetets metodologiska utformning. I andra delar av arbetet förekommer även benämningen representant, detta då intervjuade individer betraktas representera den organisation och funktion som för studien är aktuell. Läsaren skall dock i den här studien betrakta dessa begrepp som synonymer.
Forskningsintresse och kunskapsläge
I det förberedande skedet av vår studie har vi haft för avsikt att inhämta förkun-skap gällande projektet R.I.S.K. för att få en insikt i bl.a. samverkansformer, mål-formuleringar och arbetsformer. Den information vi har delgivits har varit begrän-sad i omfattning och detaljering vilket föranlett oss att anta att en sammanställd uppfattning över samverkansformen och de erfarenheter som hittills genererats i projektet är i behov av att åskådliggöras. Enligt Rosengren & Arvidson (2002) bildar frågeställningarnas karaktär samt det kunskapsläge som är rådande i studien grunden för forskningsintresset. Det forskningsintresse som gör sig gällande i en undersökning kommer sedan att styra den fortsatta utformningen av forsknings-processen (a a). För den här studien har detta inneburit en grundlig reflektion och ett kunskapssökande i det inledande skedet för att kunna fastställa forskningsin-tresset. Reflektionen och kunskapssökandet har i sin tur inneburit att ett övergri-pande forskningsintresse har kunnat identifieras utifrån det perspektiv som är mest berikande för studiens kunskapsförmedling.
Studiens forskningsintresse
Det finns tre dominerande ansatser inom metodlitteraturen vilka utgörs av det ut-forskande, beskrivande och det förklarande forskningsintresset. Valet av forsk-ningsintresse utgör en viktig del i arbetet då ett forskningsprojekt bör hålla sig inom ramen för ett forskningsintresse med möjligen kompletterande frågeställ-ningar som har sin utgångspunkt i de andra två ansatserna. Det som är avgörande för valet av forskningsintresse är den kunskap som innehas gällande det fenomen som avses studeras, vilket även i sin tur präglar frågeställningarnas karaktär (Ro-sengren & Arvidson 2002).
Det utforskande forskningsintresset aktualiseras när det endast finns lite eller ing-en kunskap alls om det fing-enoming-en som ska studeras eller att det just är ing-en upple-velse som skall klargöras. Det utforskande forskningsintresset beskrivs som att ge sig ut i det okända för att åskådliggöra något okänt. Empirin bör i detta läge ha en kvalitativ karaktär och samlas in på ett så opåverkat sätt som möjligt. Det
beskri-vande forskningsintresset utgörs av att ett studerat fenomen ofta beskrivs antingen i omfattning eller i utbredning. En god förkunskap om det fenomen som skall stu-deras är i regel en förutsättning eftersom forskaren strävar efter att utröna hur oli-ka enheter fördelar sig längs olioli-ka fördefinierade variabler. Här dominerar den kvantitativa metoden i både datainsamling och analys. I det förklarande
forsk-ningsintresset är en kausalitetsförklaring det som är avsikten, d v s avsikten för studien är att hitta en orsaksförklaring till ett studerat fenomen. Orsaksförklar-ingen som eftersträvas utgörs av att åskådliggöra hur en variabel påverkar en annan (Rosengren & Arvidson 2002).
Vid beaktande av ovan beskrivna kunskapsläge samt den samverkansform och den erfarenhet som har ackumulerats i projektet och skall belysas upplevs studien ha en tydlig koppling till det utforskande forskningsintresset. Som nämnts har av-sikten varit att belysa olika medarbetares upplevelser och erfarenheter i den orga-nisationsöverskridande samverkan samt hur dessa erfarenheter kan hanteras för att främja ett framtida arbete i projektet R.I.S.K. Detta innebär i sin tur att även be-skriva den empiri vi kommer över, men däremot inte dess utbredning eller om-fattning som det beskrivande forskningsintresset innefattar. I det förklarande forskningsintresset kan likheter påträffas med den studien som genomförts. En kausal sambandsförklaring kan åskådliggöra hur de upplevelser och erfarenheter
som klarlagts möjligen kan komma att användas av aktörerna inom projektet R.I.S.K. för att underlätta arbetet i framtiden och främja en god samverkan och ett fortsatt projektarbete. Dock har det förklarande forskningsintresset fått en sekun-där roll och en kvantifiering av variabeltyp blir inte aktuell då det utforskande intresset är styrande i studien.
Val av datainsamlingsmetod
I ett tidigt stadie i planeringen av ett forskningsprojekt utstakas riktlinjen för den fortsatta metodutformningen. Styrande har som nämnts varit forskningsintresset som i sin tur skapat ett samband mellan forskningens olika metodologiska delar. Det som aktualiserats i den här studien är att intervjuer genomförts för att komma över kvalitativ empiri i linje med det utforskande forskningsintresset.
Intervju, semistruktur eller ingen struktur?
I den metodologiska litteraturen finns en variation av olika typer av samtalsinter-vjuer som kan genomföras. Dessa intervjumetoder kan sedermera utformas och genomföras på olika sätt för att i ett senare skede lämpa sig för antingen en kvali-tativ respektive kvantikvali-tativ analysmetod. Elofsson (2005) belyser ett relevant per-spektiv vid valet av ett kvalitativt reper-spektive kvantitativt förhållningssätt i datain-samlingen. Han poängterar att valet inte utgörs av en tydlig gränsdragning mellan olika datainsamlingsmetoder, utan det sätt som är avgörande är hur forskaren äm-nar att analyserar inhämtad empiri (a a). Avser forskaren att ge förklaringar på och förstå en annan individs tolkning, uppfattning och upplevelser av ett fenomen, d v s att återge och analysera kvaliteter hos en individ är den kvalitativa metoden att föredra. Forskaren ser här individen ur ett helhetsperspektiv, med naturligt fö-rekommande avgränsningar för att hålla ett fokus på anfört syfte och frågeställ-ningar i forskningen (Larsson 2005).
Ett övervägande om den semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuformen lämpat sig bäst för vårt syfte har gjorts. Det som avgjort valet är förutom forsk-ningsintresset de fördelar vi har uppmärksammat. Dessa utgörs av vad Dens-combe (2009) beskriver som att intervjuaren skall vid den semistrukturerade in-tervjun vara flexibel vid den ordningsföljd frågorna presenteras, samt att vara öp-pen och bejakande över respondentens vilja att fördjupa sig på de områden som intervjuaren har introducerat. Fokus ligger således på respondentens utvecklande av upplevelser och erfarenheter gällande de frågor som intervjuaren har anfört. Den ostrukturerade intervjun utgår istället från att intervjuaren introducerar ett tema där respondenten i sin tur med så lite påverkan som möjligt skall fördjupa och utveckla tankar och idéer kring ämnet (a a). Utöver Denscombes resonemang gällande dessa intervjuförfaranden tillför Kvale & Brinkmann (2009) ytterligare en aspekt när dessa påpekar att i den utforskande ansatsen används oftast ett ostrukturerat tillvägagångssätt för att kartlägga ett fenomen och på så sätt utforska området.
Med beaktande av den ostrukturerade intervjuns fördelar i ett utforskande forsk-ningsintresse förefaller dock en viss typ av struktur varit nödvändig då vår studie riktat sig till olika organisationer. Detta på grund av att vi har upplevt det som en tillgång att så tydligt som möjligt se likheter samt olikheter i svaren från respek-tive organisation och individ. Vi valde därmed att genomföra en form av semi-strukturerade intervjuer, men med så liten påverkan som möjligt.
Formulering av intervjuguide
I den utforskande strategin är det av relevans att de tematiserade frågeställning-arna har sitt ursprung i forskningens syfte och frågeställningar för att möjliggöra att intervjusituationen intar rätt riktning och berör det ämne som forskningen rik-tar sig mot. Av relevans för en intervju som använder sig av stödfrågor är även att ta hänsyn till den mellanmänskliga aspekten och formulera dessa så att de kan bidra till en bra interaktion mellan respondent och intervjuare (Kvale & Brink-mann 2009). Därmed har en intervjuguide (se bilaga 1) för semistrukturerade in-tervjuer utformats där frågeställningarna har tematiserats för att tydliggöra i vilken del samtalet utgått ifrån. Detta har i sin tur även inneburit en öppenhet i formule-ringen både av den övergripande tematiska frågan, men även av de stöd och upp-följningsfrågor som har följt. Detta så att respondenten inte hämmats i beskriv-ningen av sina erfarenheter och så att det kvalitativa värdet i empirin bevarats i största möjliga utsträckning. Vi formulerade intervjuguiden med en strävan efter att varje intervjusituation skulle utgå från samma frågor och samma tematiska inledning, samt att utrymme i intervjuförfarandet skulle kunna lämnas så att varje respondent kunnat svara så ingående och utförligt som vederbörande önskat. En intervjuguide har således utformats genom två övergripande tematiska fråge-ställningar, en som berör projekthändelser samt en som riktar sig mot sam-verkanserfarenheter där varje tema har ett antal utarbetade följdfrågor som har kunnat ställas i intervjusituationen om respondenten glidit för lång från ämnet i fråga. Dock har en strävan funnits att påverka den anförda tematiska frågan i så liten utsträckning som möjligt. Genom detta förfarande har vi upplevt att vi for-mulerat en form av semistrukturerad intervjuguide men med inslag av det ostruk-turerade förhållningssättet.
Val och ickeval
I en studie av fyra stora organisationers samverkan kan potentiella respondenter vid en första anblick anses utgöra en relativt omfattande samling individer. När vi beaktat projekthändelser samt den samverkansprocess som denna studie i huvud-sak avsåg att belysa så bedömde vi att respondenter med funktioner i administrativ ledning eller innehavande av en kontakt med det operativa arbetet kunde vara in-tressanta. En djup diskussion mellan oss som författare har förts för att kunna identifiera vilka funktioner inom respektive organisation som besuttit den mest berikande kunskapen för att kunna hjälpa oss att besvara syfte och frågeställ-ningar.
”/…/måste forskaren i det här fallet välja och vraka med endast ett syfte för ögo-nen – att hitta de individer/…/ som har mest att bidra med – alltså de i viss me-ning viktigaste: de mest informationsrika.”
(Rosengren & Arvidson 2002 s 124, vår kursivering)
Det som styrt valet och ickevalet av respondenter var graden av delaktighet i sam-verkan kring den operativa verksamheten som utfördes runt ungdomarna under vårterminen 2010. Ju närmare respondenten befann sig desto mer information upplevde vi att respondenten hade gällande den operativa samverkan. De respon-denter som valts ut inom skolans verksamhet utgjordes av en person på vardera skola som har haft den mest frekventa kontakten med och delaktigheten i projek-tet. En strävan att inkludera en ledningsrepresentant från samtliga skolor fanns från vår sida. Dock uppvisade endast en person från en av skolornas ledning ett intresse av att delta. Inom Räddningstjänsten Syd utgjordes respondenterna av två
representanter med chefsbefattning och en representant som är verksam inom det faktiska arbetet i projektet, samt innehar den samverkande funktionen gentemot högstadieskolorna. Det slutliga antalet respondenter stannade således vid sju stycken för projektet betydelsefulla nyckelpersoner.
Datainsamling
När en respondent deltar i en intervju i ett forskningssammanhang sker det enligt Denscombe (2009) i regel inte vidlyftigt och utan en förförståelse av vad en forskningsintervju handlar om. Relevanta aspekter har beaktats innan intervjuerna i den här studien har påbörjats. Dessa aspekter vi har valt att diskutera under ru-brikerna Förberedelser, Under intervjun och Efter intervjun. Detta för att om möj-ligt förenkla för läsaren var någonstans i intervjuförloppet olika dilemman och viktiga aspekter har uppstått.
Förberedelser
Förberedelserna inför en intervju är enligt Denscombe (2009) en del av intervju-förloppet. Detta för att intervjun skall få en avslappnad atmosfär och respondenten skall känna sig fri och trygg att tala öppet kring de frågor som ställs. Intervjusitu-ationen ska präglas av en strävan att uppnå tillit och en god relation mellan re-spondent och intervjuare (a a).
För att en respondent skall finna tilltro till intervjusituationen och inte uppleva något tvång att medverka har denna kontaktas per brev där information om stu-dien och intervjuns beräknade tidsåtgång har framgått, samt att dennas medverkan i studien är önskvärd men att ett deltagande är fullständigt frivilligt. Efter ungefär en veckas tid har telefonkontakt tagits med vederbörande för att boka en tid för intervju om vederbörande ställt sig positiv till att delta (Denscombe 2009). Intervjun har sedan inletts av en kort presentation av oss som studenter, av studi-ens syfte samt en fråga hur respondenten förhåller sig till en bandupptagning av intervjun. I samband med presentationen har även ett skriftligt samtycke till delta-gandet från respondenten inhämtats och denna har informerats att undertecknan-det inte innebär några förpliktelser utan att intervjun kan avbrytas när helst re-spondenten önskar (Denscombe 2009).
Under intervjun
Tre relevanta aspekter under intervjun har av oss tagits i beaktning och utövats i strävan efter att uppnå en så hög kvalitet som möjligt på den empiri vi har samlat in. Dessa utgörs av vad Denscombe (2009) beskriver som en medvetenhet om en eventuell intervjuareffekt, utöva intervjuarfärdigheter och övervaka
intervjuför-loppet.
Intervjuareffekt innebär att individer kan svara olika på frågor beroende på vem som ställer dem och grundar sig i regel på egenskaper i intervjuarens person eller attityd som respondenten kan uppleva stötande eller störande. Effekten av respon-dentens uppfattning av intervjuarens identitet eller uppförande har således en på-verkan på de svar som erhålls. Vissa delar av vår person såsom e x ålder, kön och etnicitet går i ett intervjuförfarande inte att bortse ifrån men en strävan från inter-vjuaren att minimera intervjuareffekten genom ett passivt och neutralt
förhåll-ningssätt bör intas. Oavsett så innebär en sådan händelse att intervjuaren måste vara vaksam på att en intervjuareffekt kan förekomma samt att den kan innebära att svarens kvalitet och äkthet kompromissas (Denscombe 2009).
Intervjufärdigheter innebär att finna tillfällen när en påverkan från intervjuarens sida kan vara positivt. Dessa färdigheter utgörs av att sufflera, kontrollera och följa upp det som respondenten säger. Sufflering i intervjun sker där den annars möjligtvis positiva tystnaden behöver brytas för att försiktigt driva på responden-ten. Att följa upp innebär att be om ett förtydligande eller en exemplifiering av respondentens uttalande som framstår oklart för intervjuaren. Att kontrollera in-nebär i ett intervjusammanhang att intervjuaren sammanfattar vad respondenten sagt och ber om en bekräftelse på om respondenten uppfattats korrekt
(Denscombe 2009).
Övervaka intervjuförloppet innebär att intervjuaren strävar efter att på ett subtilt plan identifiera de huvudpunkter som respondenten lyfter fram för att kunna iden-tifiera om det finns punkter som medvetet undviks. Det innefattar även en an-strängning att identifiera om svaren som erhålls ges för att behaga intervjuaren samt att inhämta en känsla för den kontext intervjun hålls i. Innefattande i över-vakningen är även att söka den logiska grund som respondentens svar vilar på samt söka efter inkonsekventa uttalanden (Denscombe 2009)
Utövningen av dessa aspekter under intervjun upplever vi ha krävt en finger-toppskänslighet där balansgången mellan intervjuareffekt och intervjufärdigheter är hårfin. Det upplevs inte finnas en klar mall för när och hur en inblandning från intervjuarens är konstruktivt eller upplevs som störande för respondenten. I stället har vi i varje intervjusituation noga känt in stämning och den relation som funnits för att kunna avgöra när en passivitet har varit önskvärd och när vi har kunnat bryta in i samtalet. Intervjuerna har genomförts med respondenterna på respektive arbetsplats, d v s att med respondenterna från högstadieskolorna har möte för en intervju bokats där respondenten har bestämt plats och tid. Hos Räddningstjänsten Syd har en liknande situation utspelat sig, men den respondenten som aktivt är verksam inom projektet R.I.S.K. valde att hålla intervjun i den lokal där den ope-rativa verksamheten bedrivs. Trots att detta inte är vederbörandes ordinarie ar-betsplats. Från vår sida upplevs detta endast ha kommit studien till godo då detta för oss har möjliggjort en uppfattning om de olika aktörernas vardagliga arbetssi-tuation och bidragit till en kontextuell förståelse för projektet och samverkan. Intervjuerna har spelats in på en diktafon, där vi båda har närvarat vid samtliga intervjuer som genomfördes under en tvåveckorsperiod i månadsskiftet oktober-november 2010. En fördel med att vi båda närvarat har utgjorts av att en av oss ställt huvudfrågorna och den andra har i större utsträckning kunnat fokusera på att identifiera en eventuell intervjuareffekt och föra kompletterande fältanteckningar. Den av oss som fört anteckningar har även övervakat intervjuförloppet och an-tecknat följdfrågor som under intervjun inte svarats uttömmande på, är inkonse-kventa eller som behövt förtydligas. Dessa frågor har ställts som ett sista moment i intervjun. Att vi har valt att övervaka intervjuförloppet på detta vis har bidragit till att vi upplever oss ha fått en mycket tydlig och sammanhängande helhetsbild av våra respondenters utsagor. Intervjuarfärdigheterna har utövats av den av oss som har ställt huvudfrågorna och har varit olika framträdande i intervjuerna men upplevs ha hjälpt oss att hålla ett jämnt tempo och innan ett ny tematisk fråga har ställts har en sammanfattning av tidigare uttalande givits respondenten.
Efter intervjun
När en intervju lidit mot sitt slut har en avslutande diskussion förts med respon-denten gällande hur denna upplevt sig ha haft möjlighet att svara så ingående den-na önskat eller om funnits något ytterligare att tillägga. Respondenten har även frågats om denna haft någon reflektion kring det som sagts eller har några frågor till intervjuaren. En avslutande återkoppling har även gjorts vilket enligt Kvale & Brinkmann (2009) är ett viktigt moment i en kvalitativ intervju. Där ger inter-vjuaren som sista moment en beskrivning av de huvudpunkter som respondenten anfört för att återkoppla intervjuarens uppfattning och respondenten ges utrymme att klargöra om någon oklarhet har uppstått (a a). Tidsåtgången har varit varierad och sträckt sig mellan en och två och en halv timme.
Bearbetning och analys av insamlad data
Enligt Rosengren & Arvidson (2002) är det näst intill omöjligt att separera insam-ling och analys av kvalitativ data. Detta då det vid insaminsam-lingstillfället från forska-ren i regel alltid sker en form av tolkning av det som framkommer (a a). Det är även av vikt att kvalitativ data förbereds på ett korrekt sätt och en fördel om data får ett enhetligt format för att göras hanterbart. Vid transkribering är det även en fördel om utrymme lämnas i marginalen för att egna anteckningar skall kunna föras in (Denscombe 2000). För att ta till vara den spontana reflektion som skett vid intervjutillfället, har som nämnts även fältanteckningar förts. Vi har även sett det som en fördel att så fort som möjligt efter varje intervju transkribera texten. Detta så att händelseförlopp och tankar från intervjutillfället ska hos den som tran-skriberat varit så närvarande som möjligt i minnet. Men även för att vi ansåg att utskriven text var det mest lämpade formatet för vår data. Vid, samt efter transkri-beringen har kommentarer från fältanteckningar och minnet förts in som komplet-terande information, dock i marginalen för att dessa vid den senare bearbetningen och analysen inte skulle komma att tolkas som en del i den muntliga utsagan och således förvränga empirin.
Referenskodning är efter transkriberingen enligt Denscombe (2000) en viktig aspekt då detta möjliggör för forskaren att vid senare tillfälle kunna placera in varje databit i rätt sammanhang samt för att kunna göra de transkriberade texterna lättnavigerade (a a). Den referenskodning som för oss varit aktuell har utgjorts av att numrera intervjuerna efter intervjutillfälle, tilldela varje respondent med ett alias samt att även dela upp intervjutillfällena i två delar baserad på den tematise-ring som vår intervjuguide byggt på.
I analysförfarandet har vi sedan funnit vissa övergripande riktlinjer som vi ansett relevanta att införliva i vårt arbete med analysen. Dessa beskrivs i Denscombe (2009) som vägledande principer för analys av kvalitativ data. För det första skall alla slutsatser som produceras vara väl förankrade i den insamlade empirin och således stå fri från antagande och abstrakta resonemang. För det andra innebär detta i sin tur inte att insamlad kvalitativ empiri kan stå helt för sig själv utan in-begriper en tolkningsprocess där forskarens roll utgörs av att skapa en mening i den empiri som inhämtats. Detta sker främst genom att ett mycket noggrant granskningsarbete genomförs (a a). För att empirin skall ha stått fri från antagan-den och abstrakta resonemang och för att kunna skapa en mening i antagan-den insamlade empirin har vi som första moment skapat oss en helhetsbild över varje intervju och noggrant läst igenom samtliga. Därefter har en kodning av data genomförts.
Denscombe (2000) beskriver den analytiska kodningen som att data separeras i analysenheter och sedan kategoriseras dessa i enheter. Detta genom att söka efter händelser och fenomen i data och befästa dessa med en referensbeteckning (a a). Starrin (1996) kallar detta arbetsmoment för öppen kodning vilket innebära att namnge ett fenomen eller en händelse som förekommer i den transkriberade tex-ten. Sedan jämförs fenomen och händelser med varandra för att således kunna skapa en kategori (a a). Att genomföra detta har inneburit en tolkningsprocess som har krävt att vi med stor noggrannhet identifierat och namngett textsegment för att kunna kategorisera en utsaga. Kategorierna som identifierats har sedan namngetts med ett referensord som har antecknats i marginalen av de transkribe-rade texterna.
Vidare framhäver Denscombe (2000) att det är av vikt att kodningsprocessen inte avstannar efter första kategoriseringen utan forskaren bör återvända och se över det arbetet som genomförts då det i analysprocessen kan dyka upp nya tolkningar, insikter eller idéer hos forskaren som upplevs som betydelsefulla för studien. Det framhävs även vara av vikt att vid ett flertal tillfällen återupprepa kodnings-processen då detta möjliggör en förfining av kategoriseringen. När forskaren åter-upprepar analysförfarandet bör denna även söka efter kausala samband d v s kopplingar mellan olika kategorier men även jämföra dessa för att finna likheter och olikheter (a a). Den återupprepande kodningsprocessen har genomförts genom att den transkriberade texten lästs vid upprepade tillfällen men det har även inne-fattat att bandupptagningen gällande vissa stycken har lyssnats på igen, främst när en osäkerhet rörande en anförd fältanteckning har upplevts. Detta förfarande har bidragit till att vi har kunnat skapa oss en helhetsbild av intervjuerna samt att nya kategorier har kunnat identifieras och omarbetas, men det har även möjliggjort att vi har funnit kopplingar mellan de olika tematiserade frågeställningarna i intervju-erna.
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validitet och reliabilitet är begrepp som i en samlad beteckning beskrivs av Dens-combe (2009) som att sträva efter en verifiering av den insamlade empirin och få människor att fästa tilltro till det resultat som empirin bygger på. Allena står be-greppen dock för olika saker. Validiteten innefattar den noggrannhet som har präglat datainsamlingen och med vilken precision det har genomförts (a a). Reliabiliteten i sin tur brukar i forskningslitteraturen benämnas som empirins till-förlitlighet och beskrivs ur ett kvalitativt intervjuperspektiv med frågor likt huru-vida en respondent ändrar sina svar under intervjuförloppet eller om de svar som ges är beroende av intervjupersonen (Kvale & Brinkmann 2009).
Validitet
Denscombe (2009) beskriver validitetsbegreppet med att forskaren i ett inledande skede av analysen bör ställa sig frågan: ”Är data av rätt typ för att undersöka
äm-net och har data uppmätts på ett riktigt sätt?” (a a s 378, vår kursivering). I vår studie har utgångspunkten tagits i validitetsbegreppet vid beaktande av våra fråge-ställningar och de personer vars utsagor står för den empiriska grunden. Med detta menar vi att endast de identifierade nyckelpersonerna som intervjuats har kunnat berika vår empiri för att denna ska ha kunnat bidra till att besvara våra frågeställ-ningar.
Vidare har det i efterhand om någon tveksamhet funnits hos oss genomförts en respondentvalidering.
”Forskaren kan återvända till deltagarna med data och fynd som ett sätt att kon-trollera fyndets validitet. Detta gör det möjligt att konkon-trollera den faktiska träffsä-kerheten, och forskarens förståelse kan bekräftas (eller förbättras) av dem vars åsikter, synpunkter och erfarenheter studeras.”
(Denscombe 2009 s 380, vår kursivering)
Detta har gett oss möjlighet att få oklarheter i vår empiri tydliggjord för oss så att vi på det sättet i största möjliga utsträckning har kunnat undvika att misstolk-ningar påverkar vårt resultat. Detta har skett vid två tillfällen under själva analys-processen.
Kvale & Brinkmann (2009) framhåller att validitetsbegreppet är något som måste genomsyra hela forskningsprocessen för att undvika en bias. Detta är en uppfatt-ning som även vi delar och har haft i beaktuppfatt-ning i allt ifrån formuleringen av fråge-ställningar till besvarandet av dessa. För att möjliggöra detta har vi två författare reflekterat inför varje del samt på var sitt håll noga studerat den text som produce-rats i en strävan att finna svagheter och sedan lyfta dessa till diskussion. Vid de tillfällen vi inte lyckats uppnå en samsyn kring empiriska utsagor har som nämnts respondenten tillfrågats om ett förtydligande vilket sedan har fått vara avgörande i frågan.
Reliabilitet
Vi upplever att har en god validitet uppnåtts i en studie så är man även på god väg att uppnå en godtagbar reliabilitet. Med detta menar vi att om empiri har inhäm-tats med stor noggrannhet är även vår uppfattning att den i stor utsträckning även är tillförlitlig. Det vi upplever ha kunnat bidra till det reliabla i den här studien utöver det som har anförts under validitetsavsnittet är hur intervjuförloppet över-vakades och strävan efter att identifiera en intervjuareffekt.
Enligt Kvale & Brinkmann (2009) brukar reliabiliteten hänvisas till huruvida ett forskningsresultat kan återskapas av andra forskare vid en annan tidpunkt och där dessa givit samma förutsättningar även får samma resultat. Detta ser vi med be-aktande av att en intervjuareffekt upplevs ha uteblivit i samtliga intervjuer inte borde vara omöjligt. Däremot kan inte en garanti lämnas från vår sida rörande respondenternas inställning till andra forskare. Vi upplever inte heller kunna svara för faktorer utanför vår kontroll som kan tänkas påverka respondenternas svar. Denscombe (2000) framhäver att just intervjun kan påverka studiens tillförlitlig-het då det i regel är svårt att nå upp till en objektivitet eftersom det ofta är unik data som produceras, påverkad av det kontextuella hos både intervjuaren som del-tar och det sammanhang som präglar intervjutillfället (a a). För vår del har vi strä-vat efter att hantera detta genom att se varje intervju situation som ett isolerat till-fälle, skiljt från övriga sammanhang samt att respondenten har fått välja intervju-plats så att intervjusituationen för denna ska ha känts så bekväm som möjligt.
Generaliserbarhet
att vi har skapat förutsättningarna för att kunna generera ett trovärdigt resultat. Just trovärdigheten är enligt Kvale & Brinkmann (2009) avgörande för all forskning och den kan b la verifieras utifrån dess generaliserbarhet. Generaliser-barhet handlar om hur väl forskningsresultatet kan tillämpas på andra under-sökningspersoner och situationer. Forskning som bygger på intervjuer proble-matiseras ofta när det kommer till generaliserbarhet då den bygger på utsagor från ett begränsat antal personer. Problematiseringen kan förstås mot bakgrunden att det inom samhällsvetenskapen länge funnits en strävan att kunskapen om mänskligt beteende ska kunna generaliseras universellt (a a).
Vi är medvetna om denna omständighet och när vi beaktat generaliserbarheten i denna studie. Ser vi till syfte och frågeställningar och det faktum att ett nytt projekt som R.I.S.K. endast sysselsatt en handfull personer beträffande den opera-tiva verksamheten samt att det är ett s k pilotprojekt, så gör vi bedömningen att vi inte har kunnat generera ett forskningsresultat som kan vara generaliserbart på ett allmänt plan. Det vi upplever ha kunnat prestera utgörs mer av vad Svensson (1996) kallar för en inre generalisering, vilket innebär att de slutsatser som gene-rerats endast med säkerhet kan framstå som generaliserbara i relation till det studerade fenomenet och dess kontext. Enligt oss är det upp till läsaren själv att avgöra om resultatet eller delar av detta kan översättas till en annan kontext eller ett liknande sammanhang. Trots att vi upplever att vi inte har kunnat generera ett generaliserbart forskningsresultat har vi ändå en förhoppning om att det på ett meningsfullt sätt kan komma att appliceras på liknande studier i framtiden.
Etiska reflektioner
Etiska frågor sträcker sig utöver själva intervjusituationen och inbegrips i inter-vjuundersökningens alla stadier. Som kvalitativ forskningsintervjuare ska man inte se det som sin uppgift att försöka lösa de problem som uppstår utan förhålla sig öppen för de dilemman och konflikter som uppstår under forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann 2009). Riktlinjerna för hur vi förhållit oss till olika etiska aspekter i samband med vår undersökning har utgjorts av fyra allmänna huvud-krav som formulerats av Vetenskapsrådet (2002). Dessa är informationshuvud-kravet,
samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet.
Informationskravet beskriver vikten av att forskaren ska ha informerat deltagarna om forskningsuppgiftens syfte, vilken roll de spelar i sammanhanget och om det finns några villkor för deltagandet. Det är också av vikt att tydlig information framgår att medverkan sker på frivillig basis, utan konsekvenser samt kan avbry-tas när helst deltagaren önskar. Samtliga aspekter som på något vis kan tänkas påverka deltagarens vilja att medverka skall tydligt framgå i informationen (Vetenskapsrådet 2002).
Med hänsyn till Vetenskapsrådets informationskrav har som tidigare nämnts varje person som deltagit i vår undersökning fått tillsänt sig ett informationsbrev innan intervjutillfället. Informationsbrevet har gett den tilltänkta respondenten upplys-ningar om projektet och dess syfte, om oss som författare samt att medverkan bygger på frivillighet. Vidare har det informerats om att en påbörjad intervju kun-nat avbrytas när som helst en respondent önskat. Efter utskickat informationsbrev har vi avvaktat en vecka innan telefonkontakt tagits för att höra om den tilltänkta respondentens inställning till att medverka. Genom detta förfarande har vår avsikt varit att ge varje respondent tid och utrymme att reflektera över informationen,
samt vad ett deltagande skulle kunna innebära. Deltagarna har även givits möjlig-het att ställa frågor som för denne varit av betydelse för en medverkan.
Samtyckeskravet berör enligt Vetenskapsrådet (2002) aspekten att varje deltagare i en undersökning själv har rätt att bestämma över sin medverkan. Respondenten ska självständigt ha kunnat bestämma om, hur länge och på vilka villkor delta-gandet sker. Deltagaren ska när som helst kunna avbryta sin medverkan utan att det får negativa konsekvenser för vederbörande. För forskarens del innebär detta att undersökningsdeltagarens samtycke ska inhämtas (a a).
I vår studie har samtycke inhämtas på en separat blankett där respondenten innan intervjun påbörjats erhållit nödvändig information, samt givits tid att reflektera över deltagandet innan underteckning skett. Samtycket har inte innefattat något förpliktigande från respondentens sida utan det har varit fullständigt fritt att av-bryta deltagandet, alternativt avböja att ge svar på vissa frågor. Innan intervjun påbörjats har respondenten även informerats om att samtalet kommer att spelas in och tillfrågats hur denna ställer sig till detta.
Konfidentialitetskravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att uppgifter om deltagare i en undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och ska förvaras så att de inte är åtkomliga för obehöriga.
Då vår studie riktar sig till ett projekt vars storlek är begränsad samt det faktum att de sju respondenterna i vår undersökning arbetar nära varandra har vi inte kunnat garantera dem en fullständig konfidentialitet. Däremot har respondenterna infor-merats om att största möjliga konfidentialitet eftersträvas. Med hänsyn till detta har vi valt att hemlighålla samtliga deltagares identitet och avpersonifierat allt empiriskt material genom att inte benämna dem vid namn eller titel utan kodat respondenterna i resultatredovisningen. Beträffande vår hantering av det inhäm-tade empiriska materialet så har inspelade intervjuer samt transkriberat material förvarats så det varit oåtkomligt för obehöriga och endast bearbetats av oss som författare. Efter förestående examination avser vi att radera icke avpersonifierat material från diktafonens kassetter, fältanteckningar och transkriberat material ska strimlas respektive raderas från hårddisken.
Nyttjandekravet säger att uppgifter som samlats in om enskilda personer inte får användas till annat än forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002).
Här har vi tagit ett principiellt ställningstagande att förvara vår empiri på ett säkert sätt samt att ej yppa någonting om den i några andra sammanhang än det som rör vår forskning. Detta för att förhindra att en tredje part får tillgång till information som kan nyttjas i andra sammanhang.
Ytterligare en punkt som Vetenskapsrådet (2002) framhåller som en relevant etisk aspekt är att man som ansvarig forskare ”/…/gör en vägning av värdet av det
för-väntade kunskapstillskottet mot möjliga risker i form av negativa konsekvenser för berörda undersökningsdeltagare och eventuellt för tredje person.”( Vetenskapsrå-det 2002 s 5, vår kursivering).
Sammantaget har vår undersökning kommit att präglas av en grundlig och konti-nuerlig reflektion beträffande vår roll och vårt ansvar i en kunskapsförmedling samt vad en publicering av inhämtad empiri kunnat få för konsekvenser för
delta-garna. Detta har främst skett med beaktandet av att Projektet R.I.S.K. är ett rela-tivt litet projekt och att personerna då inte har kunnat garanteras en fullständig konfidentialitet.
Studien är även granskad och godkändes av den etiska kommittén vid Malmö högskolas fakultet hälsa och samhälle 2010-09-17 med diarier numret HS60-10/683:21.
TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt redogör vi för tidigare forskning som gjorts kring ämnet projekt-samverkan. Avsnittet grundar sig på forskning som dels berör projektfenomenet men åskådliggör även dimensioner som inryms i begreppet och arbetsformen samverkan.
Projektsamverkan som en arbetsform
Den offentliga sektorn har på senare tid införlivat projektfenomenet som ett allt mer frekvent sätt att organisera nya satsningar och rikta insatser till samhällets medborgare. När projekt drivs mellan offentliga verksamheter är det vanligt före-kommande att projektet innefattar någon form av samverkan (Abrahamsson & Agevall 2009).
I de avseenden en utförlig diskussion förs kring begreppet samverkan ställs det ofta i relation till begreppet samarbete. Frih och Steen (1999) tillhör skaran som menar att en åtskillnad mellan begreppen är nödvändig. De framhåller att samver-kan bör ses som ett formellt och organisatoriskt begrepp som givet vissa specifika och ideala förutsättningar alltid utvecklas till samarbete i någon form. För att en samverkan ska kunna utvecklas måste det dock finnas något att samarbeta kring, exempelvis ett projekt eller en aktivitet som kan ge uttryck för att en samverkan föreligger. Samarbete menar de är ett praktiskt arbete som utförs kring exempelvis en brukare och som det kan vara av tillfällig karaktär utan att det finns några krav på en formell överenskommelse gällande samverkan. Ett samarbete växer ofta fram spontant till följd av att det finns ett ömsesidigt intresse bland aktörerna (a a).
Davén & Sundell (1998) lyfter i FOU-rapport 1998:3 fram aspekter som bör beaktas i planeringen av samverkansprojekt. Rapporten grundar sig i en ut-värdering som gjordes i Stockholms stad där 24 projekt genomförts i en satsning på sektorsöverskridande samverkan för ungdomar i riskzonen. I utvärderingen sammanfattas fyra faktorer som de anser är betydelsefulla för en effektiv projektsamverkan. Faktorerna utgörs av förankring av projekt, struktur och
tydlighet samt kontinuitet och tid (a a).
Förankring av projektet tydliggör att projekt som är väl förankrade på samtliga nivåer i en verksamhet samt har ett starkt stöd från chefer alternativt politiker inte tenderar att hotas av eventuella problem som uppstår inom verksamheten. Pro-jektarbetet kan i stället fortlöpa mer eller mindre friktionsfritt (Davén & Sundell 1998).
Struktur och tydlighet berör aspekten att projekt som har en tydlig ledning och samordning, en fungerande grupp, fasta mötestider och klart uttalade mål har en verksamhet som innefattar färre problem (Davén & Sundell 1998).
Kontinuitet kopplas samman med relationsskapande. Samverkan grundar sig på kommunikation och förtroende mellan de individer som ingår i samverkansgrup-pen. De bör därför ges möjlighet i tid och rum för att skapa relationer, ett arbete som underlättas om gruppen hålls intakt och att individerna håller regelbundna möten (Davén & Sundell 1998).
Tid påvisar vikten av att det finns ett realistiskt tidsperspektiv i ett samverkans-projekt. Det är i många fall tidskrävande arbete att planera, organisera, förankra och skapa relationer (Davén & Sundell 1998).
Projektsamverkan – kommunikation för målkongruens eller förståelse
Den bild Davén & Sundell (1998) för fram innehåller handfasta och relativt tydliga punkter för vad som kan beaktas om ett lyckat samverkansprojekt ska genomföras. Andersson (2010) har i sin avhandling valt att beskriva vad som sker i en projektsamverkan som präglas av kamp och heterogenitet. Avhandlingen grundas på en studie av ett samverkansprojekt mellan en kommunal och en statlig aktör och fokuserar på målkongruensens betydelse för en lyckad samverkan (a a).
”Istället för att se gemensamma mål och syften som en given förutsättning inriktas studien på vad som händer när aktörer inblandade i en verksamhet tillskriver den gemensamma aktiviteten olika betydelser.”
(Andersson 2010 s 5, vår kursivering)
Studiens huvudinriktning utgörs även av att tydliggöra vikten av att ”/…/utveckla
förståelsen för hur gemensam mening formas och hur koordinerad handling upp-står i situationer präglade av heterogenitet och mångtydighet.”
(Andersson 2010 s 205, vår kursivering)
De slutsatser som Andersson (2010) framhåller är att meningsskapande i ett sam-verkansprojekt uppstår när individer interagerar och påverkar varandra och först där uppstår den gemensamma meningens betydelse för att kunna skapa en koordi-nerad samhandling. Hela studien motsäger mycket av hur litteraturen kring det institutionellas inverkan på interorganisatorisk samverkan. Däremot utgår mycket av betydelsen för meningsskapande i en samverkan ifrån det individuella per-spektivet i form av kommunikation, där möten utgör arenor där en förståelse för de andra aktörernas synsätt är en förutsättning för meningsskapandet. Bristen på möjligheten att aktörerna via kommunikation kan skapa en förståelse för andra aktörer hindrar i stället insikt i hur dessa formar och ser på sin delaktighet (a a).
”Frågor om vem ”jag”/”vi” är påverkar hur personer ser på vilken som är min/vår roll i organisationen och därmed också rollen som meningsgivare re-spektive meningsskapare.”
(Andersson 2010 s 206, vår kursivering)
I meningsskapandet framstår sedan en samsyn på samverkans mål och syfte. An-dersson (2010) poängterar att just strävan efter samsyn kan försvåras av ett hete-rogent klimat i sammanhanget. Av relevans, påpekar, hon utgörs istället av att
aktörerna bör sträva efter en ömsesidig förståelse för varandra och de olika synerna på målen med samverkan (a a).
”Genom att betrakta samverkan som samhandling snarare än strävan efter sam-syn finns möjligheten att utveckla gemensam kunskap och ömsesidig förståelse för andra synsätt och aktörers syften och uppdrag, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära målkongruens/…/ Hur kan vi veta vad vi anser om samverkan innan vi kan se vad vi gör tillsammans är att föredra framför krav på samsyn kring förut-bestämda syften och mål.”
( Andersson 2010 s 208, vår kursivering)
Wikström (2001) lyfter i sin artikel kommunikationens betydelse i ett gränsöver-skridande samverkansprojekt ytterligare en nivå. Studien har riktat sig mot två gränsöverskridande kommunala offentliga projekt med ett fokus på kommunika-tionens betydelse för ett konstruktivt klimat i en gränsöverskridande samverkan (a a).
”Kommunikationen är central eftersom gränsöverskridande samverkan kan ses som ett möte mellan olika erfarenheter, intressen, normer och sätt att arbeta eller annorlunda uttryckt en mötesarena för olika organiseringsprocesser.”
(Wikström 2001 s 92- 93, vår kursivering)
För att förstå kommunikationen lyfts aktörernas syn på sitt arbete, d v s hur dessa individers föreställningar och engagemang kring projektsamverkan kommer till uttryck och utvecklas. De olika aktörernas syn på vad som ska göras och hur ar-betet i projektsamverkan ska fortlöpa utgör kärnan i studien och att det är just där kommunikationen får konsekvenser (Wikström 2001).
”Kommunikationen får konsekvenser för hur projektmedlemmarna hanterar frå-gor i verksamheten – operativa fråfrå-gor – och fråfrå-gor som rör relationen mellan projektgruppen och dess sammanhang – kontextuella frågor.”
(Wikström 2001 s 92, vår kursivering)
TEORETISK REFERENSRAM
Den teoretiska referensramen i studien utgörs av två enligt oss väl kompletterande perspektiv. Det första teoretiska perspektivet belyser projektfenomenet i sig och klargör den diskrepans som finns mellan projekt som diskurs och det faktiska handlandet i ett projektarbete. Den andra teorin åskådliggör viktiga förutsätt-ningar, ofta förekommande problemområden och främjande faktorer inom en or-ganisationsöverskridande samverkan. Avgörande vid valet av dessa teoretiska perspektiv har varit att de ses som användbara för att kunna klargöra den mellan-mäskliga faktorn i ett projekt i kombination med en försiktig strävan att belysa organisatoriska förutsättningar och motsättningar. Den framträdande mellan-mänskliga dimensionen och förhållandet mellan den diskursiva beskrivningen och det faktiska handlandet upplevs som avgörande för att studera samverkan och dess förutsättningar i en avgränsad omfattning riktat mot den operativa verksamheten i projektet R.I.S.K.
