GIS för räddningstjänsten

(1)

D - U P P S A T S

GIS för räddningstjänsten

Marie Sandgren

Luleå tekniska universitet D-uppsats

Geografisk informationsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geografisk informationsteknik

(2)

Magisterexamen i GIT- Geografisk Informationsteknologi

Degree project, 30 ECTS

Master in GIT- Geographic Information Technology

GIS för räddningstjänsten

GIS for the fire brigade

Marie Sandgren

Handledare: Fredrik Sahlén 2007-09-01

(3)

Förord

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete på 20 högskolepoäng, vilket ingår i en magisterexamen inom GIT (Geografisk Informationsteknologi) vid Luleå tekniska universitet.

Examensarbetet utförs åt Räddningstjänsten Karlstadregionen, som är ett förbund där kommunerna Hammarö, Forshaga, Grums, Kil och Karlstad ingår.

Jag skulle vilja ge ett stort tack till mina handledare på Räddningstjänsten, som har hjälpt mig och tillhandahållit mig med material under arbetet. Dessutom vill jag tacka övriga personer som hjälpt mig när jag ringt och haft frågor. Jag vill även tacka min handledare på

universitetet.

Karlstad, september 2007

Marie Sandgren

(4)

förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det är meningen att verksamheten ska fungera som gränslös, dvs. att det ska vara samma

förutsättningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns kartmaterial för alla kommuner.

Räddningstjänsten är intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill få stöd för hur de ska göra. I dagsläget har Räddningstjänsten väldigt lite GIS-verksamhet. Man tror att GIS är något som skulle underlätta och förbättra verksamheten, och vill därför undersöka

möjligheterna till införande av tekniken.

En betydande del av den information som räddningstjänsten skulle ha nytta av har en geografisk anknytning, det innebär att den går att koppla till en yta, en linje eller en punkt i geografin. Idag hämtas sådan information från flera olika källor, däribland pärmar,

papperskartor och i olika former av dataformat. Ett geografiskt informationssystem, GIS, vid sidan av befintliga hjälpmedel är ett effektivt stöd i det vardagliga arbetet med verksamhetens frågor.

Syftet med examensarbetet är att undersöka förutsättningarna för att införa GIS i

räddningstjänstens verksamhet och ta fram en modell för detta, exempelvis vill man veta vilka programvaror som finns. Målet är att ta fram en generell modell för hur räddningstjänsten kan lösa sitt behov av geografisk informationsanvändning för de fem kommunerna.

Informationen har erhållits genom telefonsamtal med olika personer, möten, föreläsningar, information på internet, och studiebesök. Studibesök hos Hässleholms kommun samt räddningstjänsten i Hässleholm har gjorts.

Olika mjukvarulösningar som kan passa räddningstjänsten har undersökts, samt hur det ser ut på andra ställen i landet. En litteraturstudie har gjorts, där har införandeprocessen för GIS studerats. Dessutom har en vetenskaplig studie av vetenskapen bakom GIS gjorts, där information om några områden inom GIS finns med.

Arbetet har resulterat i en generell modell för införande av GIS, som redovisas i

resultatkapitlet. Modellen är uppdelad i en del som rör förberedesearbetet och en del som rör själva införandeprocessen.

Implementering av GIS är något som kan ta en hel del tid i anspråk innan man fått ordning på sina data, kommit fram till hur man ska hantera det hela och hur man vill ha det framledes.

Men när man väl kommit till det skedet att man fått struktur på det hela brukar det vara mödan värt.

(5)

into one federation. The Municipalities Forshaga, Grums, Hammarö, Kil and Karlstad are managed. The enterprise is supposed to be boundless, which means that the conditions should be the same no matter which of the Municipalities it is about. Map material over all the

Municipalities is necessary to make this possible.

The Fire Brigade is interested in implementing GIS in their enterprise, and they want support for how to do. Today have the Fire Brigade very little of GIS-enterprise. They believe that GIS is something that will facilitate and improve the enterprise, and therefore want to examine the possibilities to incorporate the technique.

An important part of the information that the Fire Brigade would have advantage of has a connection to the geography. Today is such information fetched from many different sources, for example from analogue covers, paper maps and different kinds of data formats. A

geographical information system, GIS, on the side of existing assistances is a good support in the every day work with the questions from the enterprise.

The purpose with the work is to examine the possibilities to implement GIS in the enterprise for the Fire Brigade; an interesting thing for the Fire Brigade is for example suitable software solutions. The possibilities with implementation of GIS should be examined, and which softwares that are accessible. The goal is to make a general model about how the Fire Brigade can solve the need of geographical information use for the five municipalities.

The information is received by phone calls with different persons, meetings, lectures,

information from the Internet, and visits. Visit is done at the Municipality of Hässleholm and at the Fire Brigade of Hässleholm.

Different software solutions are examined, which can fit the Fire Brigade. It is also studied what other organisations have done in the subject. A literature study about the implementation process for GIS is done. Also a scientific study about the science behind GIS is done, where information about some areas in GIS is included.

The work has resulted in a general model for implementation of GIS, the model is viewed in the result part. The model is divided in a part that is about the preparation work and a part that is about the process of implementation.

Implementation of GIS is something that can take considerable time before the date is in order, it is decided how to handle everything and how it should be in the future. But when everything is structured and in order is it usually worth it.

(6)

1.1 Bakgrund... 1

1.2 Syfte... 2

1.3 Mål... 2

1.4 Rapportens disposition... 2

1.5 Förklaringar... 2

2 Omvärlsbevakning... 5

2.1 Behovsundersökning... 5

2.2 Omvärldsanalys... 5

2.2.1 Kommunförbundet Skåne... 5

2.2.1.1 Verksamheten... 5

2.2.1.2 Datalagring... 6

2.2.1.3 Dataåtkomst... 7

2.2.2 Räddningstjänsten Hässleholm... 7

2.2.3 Räddningstjänsten Halmstad... 9

2.2.4 Räddningstjänsten DalaMitt... 9

2.2.5 Stockholms brandförsvar... 11

2.2.6 KÖBYT... 12

2.2.6.2 Datahantering... 12

2.2.7 Gävleborg och cX-databasen... 13

2.2.8 WebbGIS Värmland... 13

2.3 Programvaror... 15

2.3.1 GIS-programvaror... 15

2.3.1.1 ESRI-program (ArcGIS)... 15

2.3.1.2 ArcCadastre... 18

2.3.1.3 MapInfo... 20

2.3.1.4 Solen... 22

2.3.1.5 CoreGIS... 23

2.3.2 Kart- och positioneringstjänster... 24

2.3.2.1 Metria Rescue... 24

2.3.2.2 Paratus Mobile System... 27

2.4 Undersökning av hårdvara... 28

(7)

2.5 Övrigt... 29

3 Vetenskapliga studier... 30

3.1 Om GIS-begreppet... 30

3.2 Historik... 31

3.3 Teknisk bakgrund... 32

3.3.1 Spatial (lägesbunden) data... 32

3.3.1.1 Rasterdata... 32

3.3.1.2 Vektordata... 33

3.3.1.3 Jämförelse mellan raster- och vektordata... 33

3.3.2 WMS och WFS... 34

3.3.2.1 WMS... 35

3.3.2.2 WFS... 35

3.3.3 NVDB – Nationell Vägdatabas... 36

3.3.4 Koordinatsystem... 36

3.3.5 Lagring och distribution... 37

3.3.5.1 Utveckling från filer till databaser... 37

3.3.5.2 Relationsdatabaser och objektorienterade databaser... 37

3.3.5.3 Distribuerade databaser och lagring vid källan... 38

3.3.5.4 Metadata... 38

3.3.5.5 Distribution av geografisk data via Internet... 39

3.3.5.6 Distribution till mobila enheter... 39

3.3.5 Djupgående beskrivning av GIS-mjukvara (avancerad nivå)... 40

3.3.5.1 Arkitektur... 40

4 Litteraturstudie – införande av GIS... 50

4.1 Innan införandet... 51

4.2 Införandeprocessen... 54

4.2.1 Projektgruppen... 54

4.2.2 Införandestegen... 54

4.3 Lite om datahantering inom kommunal verksamhet... 59

4.3.1 Tillgängliga kartdatabaser... 59

4.3.2 Övrig dataförsörjning... 59

5 Metod... 60

5.1 Steg i modellen... 60

5.1.1 Innan införandet... 61

5.1.2 Införandeprocessen... 62

5.2 Viktiga ingående faktorer... 64

5.2.1 GIS-system... 64

5.2.2 Indelning av verkligheten... 64

5.2.3 Lagringstyper... 64

5.2.4 Dataöverföring... 65

5.2.5 Koordinatsystem... 65

5.2.6 Lagring och distribution... 65

5.2.6.1 Databaser... 65

5.2.6.2 Metadata... 66

6 Resultat... 67

6.1 Modell... 67

6.1.1 Innan införandet... 67

6.1.2 Införandeprocessen... 67

(8)

7 Slutsats och diskussion... 69

8 Referenser... 71

8.1 Böcker... 71

8.2 Tidskrifter... 71

8.3 Internetkällor... 71

Bilaga 1 – Exempel på skikt i Skånekartan... 73

Bilaga 2 – Förteckning av data för räddningstjänsten i Halmstad... 74

Bilaga 3 – Förteckning över priser för ESRIs produkter... 77

Bilaga 4 – Leveransrutiner för uppdatering av Skånekartan... 83

Bilaga 5 – Introduktion till ArcView... 85

(9)

1 Inledning 1.1 Bakgrund

Mitt examensarbete initierades med att jag tog kontakt med Hammarö kommun för att höra om de hade något förslag på examensarbete jag kunde göra. Hammarö kommun tog kontakt med Kils kommun och Räddningstjänsten, det visade sig att Räddningstjänsten var

intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de ville få lite ideer om hur de ska göra.

I dagsläget har räddningstjänsten väldigt lite GIS-verksamhet. Man har GPS med kartstöd i bilarna samt Autokavy¹ inomhus, till vilket man köper in vissa data från exempelvis Karlstad Kommun. Man tror dock att GIS är något som skulle underlätta och förbättra verksamheten, och vill därför undersöka möjligheterna till införande av tekniken.

Examensarbetet utförs åt Räddningstjänsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det är meningen att verksamheten ska fungera som gränslös, dvs. att det ska vara samma

förutsättningar oavsett vilken kommun som berörs. Händer något i exempelvis Grums kommun ska det finnas samma förutsättningar till hjälp som det gör i Karlstad. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns kartmaterial för alla kommuner.

En betydande del av den information, som räddningstjänsten skulle ha nytta av har en geografisk anknytning. Det innebär att den går att koppla till en yta, en linje eller en punkt i geografin. Idag hämtas sådan information från flera olika källor, däribland pärmar,

papperskartor och i olika former av dataformat. Ett geografiskt informationssystem, GIS, som hjälpmedel vid sidan av befintliga hjälpmedel är ett effektivt stöd i det vardagliga arbetet med verksamhetens frågor. GIS är ett smidigt verktyg när man snabbt och enkelt vill få fram information som hör till olika geografiska objekt.

Räddningstjänsten är indelade i tre avdelningar, den operativa avdelningen,

krisberedskapsavdelningen samt den förebyggande avdelningen. På de olika avdelningarna finns olika behov och önskemål om vad man skulle kunna använda GIS till.

Hos den operativa avdelningen finns önskemål om:

• att funktionen skall vara applicerbar i utryckningsfordon, med möjlighet till uppdatering i vagnshallen

• att GPS-funktion skall finnas för möjlighet till navigering

Hos den krisberedskapsavdelningen samt den förebyggande avdelningen finns önskemål om:

• att kunna göra riskanalyser av data som tillhandahålls, exempelvis

översvämningsområden, epidemispridning, äldreboende, skador eller utsläpp av farliga ämnen

• att kunna lägga in data i egna skikt

• att utföra regionbevakning/information till regionen

• att kunna lägga in genomförda insatser som är knutna både till koordinat och objekt

1 Autokavy är ett tittskåpsprogram från lantmäteriet, i vilket man kan titta på kartor.

(10)

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka förutsättningarna för att införa GIS i

räddningstjänstens verksamhet och ta fram en modell för detta, exempelvis vill man veta vilka programvaror som finns.

1.3 Mål

Målet är att ta fram en generell modell för hur räddningstjänsten kan lösa sitt behov av geografisk informationsanvändning för de fem kommunerna.

1.4 Rapportens disposition

Rapporten är indelad i ett antal kapitel.

• Kapitel 2, Omvärldsbevakning, har arbete som bedrivits i andra delar av landet studerats. Det kan gälla samverkan mellan kommuner, hur kommunerna hanterar sina data påverkar räddningstjänstens möjligheter att tillgå olika data då räddningstjänsten är en kommunal verksamhet. Andra saker som studerats är hur andra räddningstjänster valt att lösa sin GIS-verksamhet. Även programvaror och hårdvara har undersökts.

• I kapitel 3 Vetenskapliga studier har olika områden inom GIS studerats. Det inleds med en introduktion om GIS-begreppet, därefter följer en historik för GIS-

utvecklingen. Efter det kommer lite tekniska beskrivningar av lägesbunden data (raster och vektor), WMS, WFS, den nationella vägdatabasen samt slutligen GIS-mjukvara.

Avsnittet med GIS-mjukvara har avancerad nivå och är främst för den med kunskaper av mjukvaruuppbyggnad.

• Kapitel 4 Litteraturstudie – införande av GIS innehåller tips på sådant som kan vara bra att tänka vid införande av GIS i sin organisation, det är inte tänkt att metodiken ka följas till punkt och pricka men den kan ge lite vägledning och ideer.

• Kapitel 5, Metod, beskriver hur modellen tagits fram och vilka faktorer som påverkar den.

• I kapitel 6 Resultat redovisas modellen.

• I kapitel 7 Slutsats och diskussion ges lite egna reflektioner av arbetet samt tips till räddningstjänsten om vad som kan vara bra att tänka på.

• Kapitel 8 Referenser är de källor som använts, i hela rapporten refereras text som tagits från någon av källorna med en fotnot längst ner på sidan.

• Rapporten avslutas med några bilagor, till vilka hänvisningar finns i rapporten.

• Nedan följer kapitel 1.5 Förklaringar, som innehåller förklaringar till några ord och förkortningar som används i texten och som kan vara svåra att förstå.

1.5 Förklaringar

• Affärslogik: Affärslogik eller Business Logic är en icke-teknisk term som vanligen används för att beskriva den funktionella algoritmerna som hanterar

informationsutbyte mellan en databas och ett användargränssnitt.

• Busar: Busar, när det gäller dataarkitektur, är ett undersystem som transporterar data eller kraft mellan datorkomponenter inuti en dator eller mellan datorer och

kontrolleras vanligen av enhetsdriven mjukvara.

• CAN: CAN är ett nätverk som används I många vardagsprodukter och som består av flera microkonroller som måste kommunicera med varandra.

• CPU: En CPU (Central Processing Unit) eller centralprocessor är enheten som exekverar program i en dator genom att hämta maskininstruktioner och utföra begärda operationer som beräkningar och datahantering.

(11)

• DBMS: Ett DBMS (database management system) is datamjukvara som är designad för att hantera databaser.

• Desktop: En desktop är en persondator som är gjord för att användas på ett skrivbord på ett kontor eller hemma, och den åtskiljs från bärbara datorer såsom laptopar och PDAs.

• FME: FME står för Feature Manipulation Engine. FME översätter olika dataformat, främst geografiska format. Man kan säga att FME är ett sofistikerat

"konverteringsnav", där export och import mellan olika standardformat görs.

• GPRS: GPRS, General Packet Radio Services, är en plattform för mobila datanätverkstjänster i GSM-nätverk. GPRS innebär att man kan överföra data till mobiltelefoner (och andra handhållna apparater) vid hastigheter mellan 30 och 100 kilobit/sekund och att telefonen kan vara ständigt uppkopplad mot Internet. Eftersom informationen skickas i "paket" när den behövs, precis som på Internet, behöver man inte hålla en linje öppen. Man kan istället vara uppkopplad hela tiden och betala för överförd datamängd, det vill säga för det antal datapaket som sänts.

• IDE: IDE star för integrated development environments. Termen IDE anger det faktum att lösningarna kombinerar flera utvecklingsverktyg för mjukvarorna med ett programmeringsspråk inkluderat samt en editerare en korrigerare, och en framställare.

• IP: IP står för Internetprotokoll och är ett protokoll (d.v.s. regelsamling) för

överföring av information i datornätverk inom kommunikationsstandarden TCP/IP, som bl.a. används i Internet.

• Kartprojektion: Kartprojektionen bestämmer hur punkter läggs från den "runda"

ellipsoiden till den plana kartan. Ellipsoiden används för att bestämma hur marken ligger just på vårt ställe på jordklotet, eftersom jorden är ojämn så behövs olika ellipsoider på olika ställen på jorden.

• Mobitex: Mobitex är ett system för trådlös överföring av text och data med mobila skrivarterminaler. Mobitexnätet är det mobilnät som har störst geografisk täckning i Sverige.

• NVDB: NVDB står för Nationella VägDataBasen

• OLE: OLE står för Object Linking and Embedding och är en programmeringsteknik som ger möjlighet att använda länkade objekt.

• Paradigm: Paradigm är en populär term myntad av fysikern och

vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, idealexempel eller mönster inom vetenskapen.

• RIB: RIB står för Räddningsverkets informationsbank och är ett integrerat

beslutsstöd för skydd mot olyckor. Det är även ett stöd och en informationskälla för yrkesverksamma i arbetet med skydd mot olyckor.

• RT90: RT 90, Rikets Triangelnät, är det referenssystem som allmänna svenska kartor baseras på. Benämns även Rikets Nät eller Swedish grid. Systemet håller gradvis på att ersättas av referessystemet SWEREF 99. RT90 används för att positionera sig på svenska landkartor från lantmäteriet. Referenssytemet bygger på ellipsoiden Bessel 1841, och en Gauss-Krüger kartprojektion.

• SWEREF99: SWREF99 är ett koordinatsystem som man håller på att gå över till mer och mer. SWEREF99 bygger på det geodetiska referenssystemet WGS84, som

används av GPS-mottagare. När man anger koordinater baserade på SWEREF 99, kan man antingen ange latitud och longitud eller använda en kartprojektion.

Rekommenderade projektioner att användas med SWEREF 99 är SWEREF 99 TM, för rikstäckande tillämpningar, samt ett antal regionala projektioner för detaljerade kartor i stor skala.

(12)

• Topologi: Topologi behandlar rumsliga förhållanden. Inom GIS är det sambanden mellan olika geografiska objekt som är av intresse. Exempel på topologiska samband är "angränsar till", "ansluter till" och "innehåller".

• WMS: WMS, Web Map Service, är en internetbaserad tjänst med vilken man kan föra över geografisk kartinformation.

• XML: - XML står för Extensible Markup Language och är ett markeringsspråk vars huvudsakliga uppgift är att främja delningen av data mellan olika sorters

informationssystem.

(13)

2 Omvärlsbevakning

Jag har fått fram information genom att ringa olika personer, sitta med på möten, gå på föreläsningar, leta information på internet, och göra studiebesök. Jag har varit ner till Skåne på studiebesök hos Hässleholms kommun samt räddningstjänsten i Hässleholm. Jag har även studerat litteratur, undersökt vad olika programvaror klarar av samt tittat på vad andra gjort inom området.

2.1 Behovsundersökning

Enligt avsnitt 1.1 Bakgrund finns behov av funktionalitet som är applicerbar i

utryckningsfordon, med möjlighet till uppdatering i vagnshallen samt GPS-funktion för möjlighet till navigering. Dessutom finns behov av att kunna göra riskanalyser av data som tillhandahålls, exempelvis översvämningsområden, epidemispridning, äldreboende, skador eller utsläpp av farliga ämnen. Andra önskemål på funktioner är att kunna lägga in data i egna skikt, utföra regionbevakning/information till regionen samt kunna lägga in genomförda insatser som är knutna både till koordinat och objekt.

Räddningstjänstens behov och önskemål kräver åtkomst av nödvändiga data, lämplig datalagring samt ändamålsenliga programvaror. För att få fram en modell för detta har lösningar hos andra verksamheter studerats för att få ideer på lösningar (se avsnitt 2.2)

2.2 Omvärldsanalys

Arbete som bedrivits i andra delar av landet har studerats, detta kan gälla samverkan mellan kommuner. Hur kommunerna hanterar sina data påverkar räddningstjänstens möjligheter att tillgå olika data då räddningstjänsten är en kommunal verksamhet. Andra saker som studerats är hur andra räddningstjänster valt att lösa sin GIS-verksamhet. Informationen har fåtts genom att kontakta personer samt genom att söka information på internet, dessutom har ett

studiebesök till Hässleholm gjorts.

2.2.1 Kommunförbundet Skåne

För att få reda på information om vad som skett i Skåne har jag haft telefon- och mailkontakt med Kommunförbundet Skåne. Jag fick en inbjudan att komma ner till Skåne för ett

studiebesök och titta på vad de gjort. Jag åkte ner och tillbringade en dag i Hässleholm, dels i stadshuset där vi diskuterade, och de berättade om sin verksamhet och visade för mig vad som gjorts.

2.2.1.1 Verksamheten

Samarbete i Skåne startade med att SOS ville ha tillgång till material för hela Skåne, vilket krävde samlad geografisk data. För att få detta behövde alla 33 kommuner samarbeta.

Kommunerna har bäst tätortsdata och därmed behov av landsbygdsdata medan lantmäteriet har bäst landsbygdsdata och därmed behov av tätortsdata, då underlättar det om båda parter kan samarbeta. Dessutom har omvärlden behov av heltäckande databaser.

I Skåne finns flera mindre kommuner som inte fullt ut klarade av all utveckling på egen hand utan behövde stöttning på olika sätt. Då utsågs 5 värdkommuner som var och en fick ansvar för en grupp av de mindre kommunerna. Det visade sig vara en lyckoträff eftersom man från de mindre kommunernas sida då fick en direktkontakt som man kunde använda i många sammanhang. Värdkommunerna blev Malmö, Lund, Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad, dessa kommuner är de som är störst och som har bäst resurser.

(14)

Värdkommunernas uppdrag blev att hjälpa ett antal kommuner var. Alla fem

värdkommunerna hade olika kartsystem och indelningen av vilka kommuner de fick vara värdar för gjordes så att var och en fick sådana kommuner med lika eller liknande GIS-system som sig själva. Exempelvis fick Malmö vara värd för de kommuner med GIS-systemet

ArcGIS och andra ESRI-program medan Helsingborg blev värdar för kommunerna med Tekla- och Mapinfo-system.

Det finns flera olika användare som vill använda kartdatat, exempel på dessa är landstinget (Region Skåne), polis, räddningstjänst, turistnäringen och trafikbolag. För att det ska vara möjligt att de får tillgång till det de behöver krävs det att kommunerna kan leverera denna data, därför har samverkan mellan kommunerna underlättat det hela avsevärt.

Rent organisatoriskt gjordes så att Kommunförbundet Skåne, där ju alla kommuner är

medlemmar, bildade ett bolag 1998. Bolaget kallas Geodataceter Skåne, och fick ansvaret att administrera alla avtal m.m. Bolaget skrev ett avtal med varje kommun att kommunen har ansvaret för kvaliten i sin egen bas som då lyfts över och ställs samman två gånger per år.

Alla externa nyttjare har ett avtal som ger dem rätt att uppdatera sitt material två gånger per år. Sedan man startade sin verksamhet har man fått in cirka 14 miljoner i intäkter, plus en stor egennytta på olika nivåer.

Kommunerna ska leverera uppdaterad data senast den 1 juni respektive den 1 december varje år. Då körs kvalitetsäkring i bl.a. FME², där görs exempelvis jämförelser mot förra årets leverans så att det inte skett för stora ändringar, vilket kan indikera fel.

2.2.1.2 Datalagring

Geodata för Skånes 33 kommuner har lagts samman i en gemensam databas för hela Skåne.

Basen säljs för Skånes organisationer och är gratis för kommunal verksamhet. Nu finns även NVDB med i databasen, vilket innebär att exempelvis ambulans och räddningstjänst kan göra ruttplaneringar i sina bilar.

För att få in data i basen flyttades de över i en GGD-databas för att få det hela yttäckande eftersom det var just tätorterna som fanns digitaliserade. 270 tätorter är planlagda, vilket ju är ganska många. Det har bestämts att varje enskild kommun är ansvarig för sitt eget material, kommunen står själv för att data leveras i tid och håller rätt kvalitet.

Innan data kunde lagras tillsammans behövdes en gemensam begreppsmodell. Man har även gjort en gemensam layout, dock har det varit problem med texthantering. Man ser det som ett väldigt lyft att få kartdata yttäckande över hela Skåne, dessutom har man fått in hela vägnätet i NVDB³ och det har gjort arbetet ännu mycket smidigare. Se bilaga 1 för lista över exempel på dataskikt man använder. Det finns även tillgång till ortofoto för hela Skåne. Ortofotot tillsammans med digitaliserade skikt över kalhyggen utgör ett användbart verktyg för exempelvis räddningstjänsten vid bland annat skogsbränder.

I en särskild produktionscentral har hela den Nationella Vägdatabasen (NVDB) (se avsnitt 4.3.3) byggts upp, vilket innebär att alla räddningsfordon som har GPS-utrustning kan köra röststyrt till aktuell adress. Först ut var 90 ambulanser men efterhand kommer kommunal räddningstjänst och polisen. Sedan ett par år tillbaks har man haft NVDB för hela Skåne.

2 FME=Feature Manipulation Engine. FME översätter olika dataformat, främst geografiska format. Man kan säga att FME är ett sofistikerat "konverteringsnav", där export och import mellan olika standardformat görs.

3 NVDB=Nationella VägDataBasen

(15)

Kommunerna har tecknat avtal med vägverket, varje kommun har ett eget avtal. Idag har man ett helt topoloigiskt⁴ vägnät i Skåne.

Uppdatering sker två gånger om året, se bilaga 4 för schema över leveransrutiner för uppdateringen.

2.2.1.3 Dataåtkomst

All kommunal verksamhet har gratis tillgång till Skånebasen med adresser. All övrig information som respektive kommuns räddningstjänst vill ha tillgång till får man från sin respektive kommun, ofta genom att man finns uppkopplad i det interna nätet exempelvis via kommunens GIS-portal.

Ett problem är hur hanteringen av adresser ska lösas. Idag checkas adresserna ut ur en tabell från fastighetsdatasystemet. Fastighetsdatasystemet uppdateras bara varje halvår, vilket medför att adresserna snabbt blir inaktuella.

2.2.2 Räddningstjänsten Hässleholm

Under mitt studiebesök i Hässleholm fick jag även besöka brandstationen. Jag fick se hur det ser ut i brandbilarna samt förklarat för mig hur deras verksamhet på den operativa delen fungerar. Jag fick även se hur GIS användes inomhus och fick svar på mina frågor angående det.

Huvuduppgifter för räddningstjänsten i Hässleholm är är förebyggande verksamhet samt att vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelser hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljö.

Förvaltningen ska svara för den räddningstjänst och de förebyggande åtgärder mot brand som föreskrivs i den nya lagen om skydd mot olyckor. Enligt ett avtal svarar förvaltningen för motsvarande uppgifter även i Perstorps kommun. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för förvaltningen.

Räddningstjänsten arbetar förebyggande med tillsyn, dvs. regelbunden genomgång

tillsammans med innehavare av samlingslokaler, hotell, vårdanläggningar, större industrier med mera, samt med utbildning, restvärdesräddning och annan teknisk service.

I räddningstjänstens uppgift ingår också att bistå kommunens förvaltningar med råd och anvisningar vad gäller krissituationer såsom allvarliga el-, värme- och vattenavbrott.

Räddningstjänsten använder programvaran Core med tillägget CoreGIS (se avsnitt 2.3.1.5) för att lägga in alla insatser och därmed få en geografisk position för dem på en karta. Det finns önskemål om att få data över mitträcken på exempelvis motorvägar och kilometerstolpar vid järnvägslinjer, detta har man varit i kontakt med banverket om. Det finns ortofoto över hela Skåne, vilket kompletteras med digitaliserade skikt över kalhyggen. Detta eftersom

kalhyggena i många fall tillkommit efter att man fotograferat och därför inte finns med på ortofotot. Ortofoto och kalhyggesskiktet används både inne på station och i bilarna, särskilt

4 Topologi behandlar rumsliga förhållanden. Inom GIS är det sambanden mellan olika geografiska objekt som är av intresse. Exempel på topologiska samband är "angränsar till", "ansluter till" och "innehåller".

(16)

när det gäller skogsbränder. Det finns ett skikt med brandposter samt adresspunkter för Hässleholm, Osby, Östra Göinge i realtid, dessa ligger direkt mot kommunens bas.

CoreGIS kompletteras med ett visningsprogram för att olika personer i organisationen ska komma åt datat, räddningstjänsten i Hässleholm använder MapGuide⁵.

I Skåne har man idag cirka 10 000 ändringar på adresspunkter per år (nya, ändrade osv), och ordinarie uppdateringar 2 ggr per år räcker inte. Man håller på att titta på WMS-tjänster⁶ på en del olika sätt och har just nu en kommunal arbetsgrupp som tittar på utvecklingen. Det

problem som alltid uppstår om man ska hämta mycket data till ett fordon är kapaciteten på kommunikationen. Man har ofta i Skåne bra kommunikation via 3G men ingen kan garantera 100% täckning eller aktuell hastighet.

Insatsplaner finns inte inte i digital form idag, de finns i pärmar. Det görs inga geografiska analyser i dagsläget, men man har för avsikt att göra det så småningom. Inne på stationen har man tillgång till VA-kartor samt grundvattenområden och vattentäkter. Man använder en server på 100 gigabyte för att lagra sina data, vilket man anser fungerar bra. Man ska börja använda mobitexsystemet⁷ för att föra över data både inne och till bilarna.

Räddningstjänsten kommer åt data via en GIS-portal som finns på kommunens intranät, där finns exempelvis specialanpassade kartor rörande arrendeavtal, belysning, detaljplaner, fastighetskartan, fjärrvärme, Skol-GIS samt Tefat GIS-portal. I den sistnämnda finns räddningskarta, där finns exempelvis yttäckande fastighetsskikt som är kopplat mot ett fastighetsregister.

I bilarna har man röststyrning som är möjlig tack vare att NVDB finns. Metria Rescue⁸ (se avsnitt 2.3.2.1) används som programvara i bilarna. I bilarna finns bland annat data över jordarter, NVDB samt ett fastighetsskikt ur vilket man kan få ur fastighetsinformation.

Fordonsdatorer av märket Sunit används. Data tankas in i färddatornerna genom att använda ett usb-minne att föra över informationen med.

För positionsbestämning används både wayfinder⁹ och NVDB, tanken är att det ska gå att välja vilken av alternativen man vill använda. Wayfinder uppdateras två gånger per år, den första juni och den första december.

RIB¹⁰ används inomhus, men inte i bilarna. Dock bör inte detta vara något problem att ha i bilarna med tanke på risker att krocka med GIS-programvaran, eftersom det är en vanlig PC som finns i bilarna. Däremot anser man att det inte är nödvändigt att ha RIB i bilarna eftersom man kan hålla kontakt med kontoret om det är något man behöver.

5 MapGuide är ett visningsprogram som tillhandahålls av AutoDesk

6 WMS, Web Map Service, är en internetbaserad tjänst med vilken man kan föra över geografisk kartinformation.

7 Mobitex är ett system för trådlös överföring av text och data med mobila skrivarterminaler. Mobitexnätet är det mobilnät som har störst geografisk täckning i Sverige.

8 Metria Rescue är en GIS-programvara utvecklad för räddningstjänsten och som erhålls av lantmäteriet.

9 Wayfinder erbjuder kart-, vägvisnings- och GPS-navigeringstjänster.

10 RIB, Räddningsverkets informationsbank, som är ett integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor. Det är även ett stöd och en informationskälla för yrkesverksamma i arbetet med skydd mot olyckor.

(17)

2.2.3 Räddningstjänsten Halmstad

Efter tips från räddningstjänsten i Karlstad om att Räddningstjänsten i Halmastad kommit långt med sitt GIS-arbete tog jag kontakt med dem. Jag har haft mailkontakt

Räddningstjänsten samt telefon- och mailkontakt med kommunen angående detta, de har svarat på mina frågor och berättat hur det fungerar hos dem idag.

Halmstads kommun bygger på en huvudbrandstation i centralorten med hel- och deltidspersonal. Utöver detta finns det deltidsstyrkor i Oskarström, Getinge och

Simlångsdalen. I Harplinge finns ett 14 personer starkt brandvärn. Utlarmning av styrkorna går via SOS-Halland därefter tar HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledning) över. Denna finns på huvudbrandstationen och bemannas av en Ledningsoperatör.

Man använder sig av fordonsdatorer i förstabilarna samt i ledningsfordonen. I bilarna finns ett system från företaget Performit som heter Paratus Mobile System (se avsnitt 2.3.2.2). SOS skall skjuta ut position på händelsen sedan får man navigation från fordonsdatorn. De positionerar även fordonen så att man ser fordonen i ledningscentral samt kan hjälpa till därifrån. Performitsystemet använder kartor från den amerikanska kartleverantören Navtech.

Halmstads kommun använder Mapinfo (se avsnitt 2.3.1.3) som kommungemensamt gis. Detta sköts via ett "skal" som heter Solen som levereras av Cartesia AB. Mapinfo är filbaserat och ligger på gemensam yta på kommunens servrar. Befolkningsregistret och fastighetsregistret är FIR (Fastighetsregistret) och KIR (Kommuninvånarregistret) från Tekis AB, dessa register finns i en Oracledatabas.

För produktion/ajourhållning av primärkarta och fastighetsregister arbetar man i DPCadaster som är ett webbaserat verktyg som arbetar mot en Oracledatabas med spatialt tillägg.

Det finns en kommungemensam plats på en server som hanteras via rättigheter,

Räddningstjänsten kommer åt data direkt till servern. Viss data kommer alla i kommunen åt, medan andra är lösenordsskyddade.

Den största delen av datat kommer från byggnadskontoret och en mindre del från

länsstyrelsen, tekniska kontoret, energiverket samt sydgas. Räddningstjänsten har även en del egen data, alltså data som de skapat själva. Dessa data har skapats med hjälp av Mapinfo.

Se bilaga 2 för förteckning över dataskikt som används.

2.2.4 Räddningstjänsten DalaMitt

Jag har haft mailkontakt med Räddningstjänsten DalaMitt, som hanterar Borlänge, Falun och Säter. De har svarat på mina frågor angående sitt arbetet med GIS.

Räddningstjänsten Dala Mitt är ett kommunalförbund bestående av räddningstjänsterna i Borlänge, Falun och Säter. Tillsammans omfattar dessa kommuner ett invånarantal av ca 115 000. Näringslivet är mycket varierande med både tung industri, småindustrier,

tjänstemannaföretag och högskoleverksamhet.

(18)

Dala Mitt använder Core (se avsnitt 2.3.1.5) som verksamhetsprogram, där i stort sett allt utom lönerapportering sköts. Ärenden som tillsyn, yttranden etc diarieförs i Core. Det finns en objektsdatabas med alla objekt som skall lämnas in i en skriftlig redogörelse samt objekt som har tillstånd för brandfarlig och explosiv vara, alla dessa objekt är positionsbestämda med en koordinat. Även en databas för insatsrapportering finns, där registreras saker som händelse, adress, typolycka, typ av larm, koordinat etc.

I dagsläget används ett gammalt CoreGIS-tillägg. Tillägget är kopplat mot arcview, som används för att åskådliggöra ovanstående uppgifter geografiskt. Fördelen med detta är att man redan i Core kan filtrera ut den information som anses nödvändig för den aktuella uppgiften och således presentera det geografiskt på ett tilltalande sätt. Man använder det till att visa insatsstatistik, exempelvis var olyckorna sker, som underlag för ytterligare beslut i

exempelvis kommunen. På detta sätt går det också att göra kartskikt för varje typ av olycka, så som brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka osv. Kartan används också för att presentera risk- och skyddsobjekt utifrån Core-databasen.

Räddningstjänsten använde ArcView (se avsnitt 2.3.1.1) som man kopplade mot Core, menGanska snart upptäcktes dock att ArcView kan upplevas som ett krångligt program för den som inte är van att arbeta med GIS. I den vevan bytte man också till ArcView 8 och senare även Arcview 9, vilka är ännu krångligare för den ovane. Utifrån detta bestämdes att inte uppgradera CoreGIS till ArcView 9. Man tyckte helt enkelt att det var för krångligt att använda i deras datamiljö, det vill säga Citrix, dessutom var det väldigt dyra licenser.

Tillsammans gjorde detta att tekniken användes mindre och mindre, däremot fanns mycket data i Core som man gärna ville använda i någon form i ett GIS.

Man anser att Arcview är dyrt för en fleranvändarlicens och samtidigt rätt krångligt om man inte har datavana, CoreGIS är bra om man kan ArcView och inte har så många användare.

Man anser att CoreGIS bara är en modul att flytta data från Core till kartan, det går enligt räddningstjänsten DalaMitt lika bra att göra utan CoreGIS om man är lite datakunnig.

Den nya CoreGIS modulen, vilken ger möjlighet att koppla Core mot ett WebGIS som exempelvis ArcIMS, har precis kommit ut på marknaden. DalaMitt har inte provat den ännu, men avser att göra det. Ett WebGIS har den fördelen att men slipper onödiga licenser som tar kraft från datamiljön, under förutsättning att man har tillgång till en webkarta. Dessutom är det mycket enklare att lära sig.

Övriga analyser som görs hos Räddningstjänsten DalaMitt är täthetsanalyser, rasteranalyser, körtidsberäkningar mm. Allt detta görs med programmen Core, ArcView 9, Network Analyst, Spatial Analyst samt FME.

Idag jobbar ett fåtal personer i organisationen, med att läsa ut data direkt från Coredatabasen utan att gå via CoreGIS modulen. Detta gör att man kan använda sig av datat i Core för geografisk presentation, selektiva urval görs i ArcView 9 istället för i Core. Utifrån detta levereras färdiga kartbilder till organisationen där den breda skaran av användare inte behöver ha några kunskaper alls i ArcView 9.

(19)

2.2.5 Stockholms brandförsvar

Jag har fått fram information genom att läsa en artikel publicerad i tidskriften Nordisk Geomatik samt sökt information på internet.

Stockholms stad använder Geografiska Informations System, GIS i omfattande utsträckning för några av stadens verksamheter. Johannes brandstation har sedan 1878 varit

huvudbrandstationen i Stockholm. Här har man Stockholms brandförsvars ledning och administration, räddningscentral, ledningsfordon, larm- och ledningspersonal m.m. Även utalarmering och inre ledning sköts från Johannes brandstation. Det stora trafikrummet ligger mitt i centralen, det är härifrån räddningstjänstens ledningsoperatörer och SOS-operatörerna arbetar dygnet runt.¹¹

Helios är ett GIS-system framtaget av Stockholms brandförsvar för att huvudsakligen användas inom områdena förebygga och förbereda, men med tiden har Helios även potential att utgöra ett hjälpmedel i det inre ledningsarbetet. Systemet har funnits sedan 2001.¹² Arbetet inleddes strax efter sekelskiftet i samband med en inventering av risk och

skyddsobjekt där kravet var att insamlat material skulle kunna analyseras och presenteras med kartinformation. Mål om att skapa en plattform för hela organisationen sattes upp; plattformen skulle vara skalbar och påbyggbar för specifika verksamhetsgrenar.¹³ Plattformen baseras på Oracle Spatial och den är, i brandförsvarets version, integrerad med verksamhetssystemet Ikaros.¹⁴

Systemet bearbetar och lägger fram operationell data om tidigare incidenter och potentiella risker på geografiska kartor. I Helios går det att söka och erhålla information från digitala kartor om olika klasser av objekt (risk-, skydds- och besiktningsobjekt) samt

insatsrapporterade händelser. Sedan det startades 2001 har det byggts ut med information befolkningen, semestertider, gas och brandnätverk, vägar, tunnlar etc och kan idag användas i en omfattande utsträckning.¹⁵ Sökningarna kan göras utifrån många olika kriterier och det går att redovisa dem separat eller tillsammans med andra sökningar.¹⁶

Det finns fyra sökmöjligheter i GIS-systemen vad gäller att hitta snabbaste väg till ett ställe, det går att söka på adress, fastighet, koordinat och närmaste brandbil. Vid en första träff visar kartan en zon runt objektet/fastigheten som har en radie på två kilometer. Kartbilden gör att personerna i ledningscentralen oftast direkt kan se vilka de två närmaste stationerna är.

Systemet ger även information om körtider till olycksplatsen från övriga brandstationer i regionen. Systemet tar hänsyn till vilken tid på dygnet det är, detta för att korrigera för låg- och rusningstrafik i aktuell riktning. Körtidernas beräkning byggs på statistik som under

11 Wiik, Christer. Nordisk geomatik nr.2/2005 s.17

12 http://www.stockholm.se/Extern/Templates/Page.aspx?id=118804

(20)

många år förts av Vägverket. Man räknar med att utryckningsfordon håller cirka 12% högre hastighet än ett genomsnittsfordon.¹⁷

Trafikledningen kan skicka ytterligare information till räddningsledaren under färden, detta kan exempelvis vara att det finns gas i fastigheten eller om vilka risk- eller skyddsobjekt som finns i närheten. ¹⁸

Det finns ortofoton över hela Stockholm kopplade till kartan, tack vare det kan

ledningscentralen snabbt få en bild av höjdförhållanden och innergårdars förhållanden.

Dessutom finns ytterligare stödinformation om aktuella gas- och brandpostnät, detta kan gälla exempelvis dimensionen på aktuell matarledning vilket påverkar släckningskapaciteten.¹⁹ Även befolkningsdata används, denna data hör till fastigheten. Det är viktigt att veta hur många som bor i respektive hus exempelvis vid en normal uttryckning, men även om man behöver utrymma ett helt kvarter. Genom att beräkna hur många som bor inom ett visst område går det att beräkna hur många som behöver evakueras, vilket underlättar planering av evakueringsbussar och externa boendemöjligheter.²⁰

2.2.6 KÖBYT

Efter tips från Hammarö kommun, tog jag reda på information om vad som skett i samarbetet mellan kommunerna Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Tranås. Jag har sökt fram

information om detta från internet.

De fem småkommunerna Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Tranås startade för några år sedan ett samarbetsprojekt med varandra och Metria, tack vare det har kommunerna lyckats skapa ett lika bra GIS-system som många större kommuner har. Projektet använder Metrias tjänst InfoVisaren och den förser både kommunernas handläggare och allmänheten med information. Genom samverkan får de små kommunerna möjlighet att hänga med i den viktiga utveckling som sker inom GIS-området vilket annars skulle ha varit mycket svårt.

Samarbetet har fungerat så bra att en sjätte kommun, Aneby, har kommit med.²¹ 2.2.6.2 Datahantering

Såväl externt som internt i de deltagande kommunerna har man nytta av det gemensamma webbaserade GIS-systemet. Det sparar tid för kommunernas handläggare och för allmänheten.

InfoVisaren är en tjänst som ger möjlighet att koppla samman adress- och fastighetsfunktioner samt annan data från olika användares specifika verksamhetsregister med befintliga kartor.

Den geografiska informationen kan presenteras som olika skikt i en kartbild. Tillgängligheten till informationen blir stor tack vare åtkomst via Internet och väl utbyggda sökfunktioner.

Kommunerna har genom samarbetet kunnat utveckla det gemensamma GIS-systemet till en bråkdel av kostnaden jämfört med vad det kostat om var och en av dem hade bedrivit

utvecklingsarbetet själv. Det blir exempelvis betydligt billigare vid inköp av programvaror då gruppen behandlas som en större kund istället för flera små.²²

21 http://www.metria.se/upload/filer/Vara_kunder/InfoVisaren.%20Sinus%20nr%203%20-06.pdf

(21)

Det finns flera anledningar till att ett samarbetsprojektet kom igång. Alla kommuner som deltar i projektet har begränsade ekonomiska resurser. Det finns också stor andel glesbygd och flera av kommunerna har sjön Sommen som gemensam nämnare. Det pågår en hel del aktiviteter kring sjön och det finns mycket turism i området. Med hjälp av det gemensamma GIS-systemet har varje kommun inte bara tillgång till sina egna data utan även

grannkommunernas, därigenom underlättas bl.a. arbetet med att förvalta de naturvärden som finns i området.²³

Inom projektet har man även för samtliga kommuner bytt referenssystem till Sweref 99 (se avsnitt 4.3.4). Kommunerna har nya avtal på ABT (Adresser, Byggnader och Topologi) och NVDB (Nationell Vägdatabas) och här stöttar man varandra i ajourhållningen.²⁴

2.2.7 Gävleborg och cX-databasen

Information om vad som gjorts i Gävleborgs län angående gemensam datalagring fick jag fram genom att lyssna på ett föredrag på Kartdagarna i Jönköping, dessutom har jag sökt information på internet.

GIS-samverkansprojektet inom Gävleborgs län och Älvkarleby kommun har resulterat i en gemensam geografisk databas, kallad cX-databasen. Gävle kommun är utsedd till

värdkommun de närmaste två åren, vilket innebär att GI-avdelningen tillsammans med IT- service ansvarar för drift, underhåll och uppdatering av cX-databasen. Avdelningen är också en viktig länk i GIS-samarbetet inom Gävle kommunkoncern.²⁵

2.2.7.2 Datahantering

Parallellt med uppbyggnaden av cX-databasen utvecklades en tjänst där kommunerna fick tillgång till en adress- och informationskarta på sina respektive hemsidor. Eftersom cX- databasen delvis blir interaktiv är den också en del av förverkligandet av en 24-

timmarsmyndighet.²⁶

Räddningstjänsten i Gävle använder inte CoreGIS (se avsnitt 2.3.1.5) för stunden. De har sedan nyligen kört kartan i ArcView 3.3 (se avsnitt 2.3.1.1.), men det stöder inte Gävle kommun som sköter kartan längre. Man skulle kunna uppgradera klienterna med ArcGIS 9.1 men det blir dyrt. Därför avvaktar man en koppling i ArcIMS (se avsnitt 2.3.1.1.) från Tekis AB som ska var klar närsomhelst. Räddningstjänsten har inte slutat med kartan utan inväntar bara ett nytt och bättre sätt att få kopplingen att fungera.

2.2.8 WebbGIS Värmland

Information om projektet WebbGIS i Värmland har jag fått genom att lyssna på ett föredrag på Kartdagarna i Jönköping, dessutom har jag varit i kontakt med Filipstads kommun och Karlstads kommun samt varit med på nätverksträff med representanter från Värmlands kommuner.

25 http://epi.gavle.se/upload2/_Kommunledningskontoret/Ekonomi/Budget/Kommunplan_06_del2.pdf

26 http://epi.gavle.se/upload2/_Kommunledningskontoret/Ekonomi/Budget/Kommunplan_06_del2.pdf

(22)

WebbGIS-projektet bygger på en förstudie som gjordes 2004. Förstudien utfördes av 10 kommunalråd i Värmland. Det kom fram att man ville att ett genomförandeprojekt skulle göras efter förstudien.

Grundtanken med WebbGIS är att få ett gemensamt digitalt material för hela länet där alla som vill ska kunna få vara med och dela med sig av sina data samt komma åt andras data. Till att börja med bygger man detta på en arcgisplattform, nämligen ArcGIS 9.2 (se avsnitt

2.3.1.1.).

WebbGIS Värmland är ett försöksprojekt som pågår t.o.m. 20080301, därefter sker

driftsättning i ytterligare ett halvår ungefär. Det är stor politisk enighet från kommunerna att genomföra projektet. Inom projektet ska en organisation tas fram samt kartläggning av kostnader och finansieringsmodell göras, detta för att det hela ska kunna leva vidare när projektet är slut.

Projektet sker i samverkan mellan 16 kommuner, Länsstyrelsen, Vägverket, Värmlandstrafik, Skogsstyrelsen, Nutek, Karlstad universitet, Sveriges kommuner, Landstinget, m.fl. Olika organisationer har spronsat projektet. Totalt har man har fått 8 miljoner, varav mest från Nutek.

Målen med projektet är:

• Uppdatering ska ske på samma ställe, vilket gör att det blir enkelt och man behöver bara ett avtal och därmed behövs bara en uttagningsavgift betalas

• Tillgång till data ska finnas dygnet runt, vilket gör att exempelvis verksamheter med jour kan använda det

• Kontinuerlig utveckling ska ske

• Låg kostnad

• Gemensamma avtal

• Kopplingar med ”WMS”

Inom projektet ingår följande arbetsuppgifter:

• Samarbete med Lantmäteriet, Vägverket Boverket mm.

• Stödja implementeringen hos kommunerna

• Utbilda och informera intressenter

• Svara för driften och säkerheten av portalen

• Strukturera dataflöde 2.2.8.2 Datahantering

Grunddata kommer från lantmäteriet, vilket innefattar exempelvis de allmänna kartorna, adressregistret och fastighetsregistret. Ortofoto finns tillgängligt för hela Värmland, det bygger på flygfotograferingar från 4600 meters höjd. Nationella Vägdatabasen kommer att finnas med.

Det kommer så småningom att finnas två delar i Webbgis Värmland. Dels kommer det att finnas en allmän basfunktion för alla inom länet med adressinformation, och där man kan göra enklare ruttplaneringar. Dels kommer det att finnas ett intranät där man kan

specialanpassa utseende och datatillgång beroende av användare, exempelvis besöksnäring samt vård och omsorg. Se figur 1 för konceptuell modell över hur det hela ska fungera.

(23)

2.3 Programvaror

De programvaror som undersökts är ArcGIS, ArcCadastre, MapInfo, Solen, CoreGIS, Metria Rescue samt Paratus Mobile System. Programvarorna har dels delats in efter vilka som är GIS-programvaror, och därför lämpar sig för analyser och främst är aktuella att arbeta med inomhus. Dessutom finns det information om ett par kart- och positioneringstjänster som är lämpliga att använda ute i bilarna.

2.3.1 GIS-programvaror

De GIS-programvaror som undersökts är ESRI-program (bland annat ArcGIS), ArcCadastre, MapInfo, Solen samt CoreGIS.

2.3.1.1 ESRI-program (ArcGIS)

ESRI är ett företag som bland annat levererar GIS-programvaror inom ArcGIS-familjen.

ArcGIS består av olika programvaror med varierande funktion (se figur 2 och beskrivning nedan).

Publik klient

Visa och sök tema- och intressentdata Val av kartskikt beroende på intresse

Intern klient

Behörighetskontroll

Visa bakgrundskartor

Figur 1.

Konceptuell modell för WebbGIS Värmland

(24)

ArcReader är en lättanvänd gratisprogramvara som innehåller funktioner för att visa, utforska och skriva ut publicerade kartdokument (i formatet pmf) som skapats i de andra ArcGIS- produkter med hjälp av tillägget ArcGIS Publisher.²⁷

ArcView är världens mest använda program för kartering och GIS-användning. ArcView innehåller, förutom all ArcReader-funktionalitet, även funktioner för att visualisera, ställa frågor mot, analysera och integrera geografiska data samt möjligheten att skapa och redigera geografiska data.²⁸ ArcView3 är en tidig version med lite mindre funktionalitet än de senare ArcGIS8 och ArcGIS9, men ArcView3 är ändå tillräcklig för många tillämpningar.

Med ArcView går det att:

• Visa och analysera data geografiskt

• Hantera, skapa nya samt redigera geografiska data

• Hantera alla filer, databaser och internet-datakällor från en programvara

• Anpassa användargränssnittet efter sina behov

• Lätt skapa en karta av hög kvalitet med hjälp av de kartografiska funktioner och symboler som finns i ArcView

• Integrera data från olika datakällor, vilket gör att man snabbt kommer igång med hjälp av lokalt data eller data på Internet²⁹

ArcEditor innehåller all funktionalitet som ArcView har och dessutom möjligheten att skapa och redigera data i en fleranvändargeodatabas (ArcSDE). Ytterligare funktionalitet är bl.a.

möjligheten till samtidig redigering, versionshantering, skapa infolänkar till geografiska objekt och topologisk redigering.³⁰

27 http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=8923

29 http://www.esri-sweden.com/templates/Page.aspx?id=190

Figur 2. Indelningen av olika programvaror inom ArcGIS-familjen

(25)

Med ArcEditor går det att:

• Skapa och redigera geografiska objekt

• Bygga intelligenta geografiska databaser

• Bygga komplexa redigeringsflöden för en fleranvändarmiljö

• Bygga och underhålla topologiska relationer mellan geografiska objekt

• Hantera geometriska nätverk

• Hantera en fleranvändarmiljö med versionshantering i en fleranvändargeodatabas (ArcSDE)

• Redigera data i fält genom frånkopplad redigering³¹

ArcInfo är det främsta av programmen inom ArcGIS-produkterna. ArcInfo är det kompletta systemet för att skapa, uppdatera, ställa frågor mot, kartera och analysera GIS-data. Det innehåller alla funktioner som finns i ArcEditor och dessutom funktioner för avancerad geobearbetning.³²

Ett tjugotal ArcGIS-tillägg, skapade av ESRI eller andra organisationer, finns för att utöka funktionaliteten. Tilläggen innehåller funktioner för exempelvis geobearbetning av raster, stöd för 3-D visualisering och geostatistiska analyser. Tillägget ArcGIS Data Interoperability ger ArcGIS-produkterna möjligheter att läsa, transformera och exportera data från många olika format.³³

Utvecklare kan skapa nya anpassade tillägg till ArcGIS Desktop genom att använda ArcObjects, alltså ett komponentbibliotek för ArcGIS. Utveckling av tilläggen sker i standardutvecklingsverktyg såsom Visual Basic (VB), .NET, Java och Visual C++.³⁴

ArcView finns i två olika licensformer; enanvändar- och fleranvändarlicens. Funktionaliteten är den samma oberoende av licensform. ArcEditor och ArcInfo finns endast i

fleranvändarlicenser.³⁵

En enanvändarlicens får installeras på en dator, och behöver inte ha någon licenshanterare utan registreras på webben och användaren erhåller en nyckel. Fleranvändarlicensen ger ArcView-användaren mer flexibilitet. Licensieringen medger att man kan installera ArcView på hur många datorer som helst. Licenshanteraren, som installeras någonstans på nätverket, håller reda på hur många användare som kan använda ArcView samtidigt. Varje användare som startar ArcView tar en licens i anspråk, om alla licenser är upptagna när ArcView startas får användaren ett meddelande om detta. Denna licensform är väldigt bra för organisationer som har många sällanvändare av ArcView.³⁶

Licensieringsformen för ArcGIS-tilläggen (ArcGIS Spatial Analyst, ArcGIS 3D Analyst, ArcGIS Geostatistical Analyst, ArcGIS Publisher, ArcGIS StreetMap USA, ArcGIS StreetMap Europe, ArcPress for ArcGIS, och MrSID Encoder for ArcGIS) är densamma som för

ArcView, dvs. fleranvändarlicens och enanvändarlicens. Programmet som tillägget används tillsammans med bestämmer vilken licensieringsform som ska användas. Enanvändarlicenser av tillägget fungerar endast tillsammans med en enanvändarlicens av ArcView, medan

(26)

fleranvändarlicensen fungerar tillsammans med ArcInfo, ArcEditor och en fleranvändarlicens av ArcView. Detta ger ArcView användaren en större flexibilitet eftersom tillägget kan licenseras antingen för att användas på en dator eller delas på nätverket. ³⁷

Underhållsavtal för ArcView ger rätt till fri support från ESRIs StödCentrum för GIS samt fria uppgraderingar under ett år. Första årets underhåll ingår i priset på ArcView

enanvändarlicens och fleranvändarlicens och tilläggen till ArcGIS (ej ArcGIS StreetMap USA, ArcPress for ArcGIS och MrSID Encoder for ArcGIS).³⁸

För förteckning över priser för ESRIs produkter, se bilaga 3. Priserna är gällande priser 20070319.

I figur 3 visas exempel på hur gränssnittet i ArcGIS kan se ut.

2.3.1.2 ArcCadastre

ArcCadastre är en ganska ny programvara för hantering av geografisk information och framställning av kartor i förrättningsverksamhet och i övrig kommunal verksamhet.

ArcCadastre är en modern ersättare för gamla AutoKa-PC.³⁹

ArcCadastre är konstruerat för att passa användare inom områden som:

• Kommunal kartläggning

• Fastighetsbildning

• Framställning av registerkartor

• Ledningskartor

Figur 3 Bild över ArcGIS

(27)

• Företag inom mät- och kartläggning

• Större markägare

• Fastighetstaxering/värdering

• Fysisk samhällsplanering ⁴⁰

ArcCadastre baseras på Lantmäteriets utveckling, ArcGIS samt Survey Analyst från ESRI, och FME från Safe Software. Programmet innehåller stöd för karthantering, fältmätning och beräkning, GIS, datakonvertering, produktionsanpassning, användaranpassning, samverkan med andra system, datalagring och presentation. Det går att anpassa ArcCadastres

användargränssnitt samt samverkan och kommunikation med andra program. Anpassning sker genom att programmera med Visual Basic, C++ eller Delphi.⁴¹

Det finns ett antal format för dataöverföring mellan ArcCadastre och andra programsystem, dessa är:

• AutoKa flyttfil

• AutoCAD DXF och DWG

• MapInfo MID/MIF och TAB

• Intergraph DGN

• ESRI Shape och Coverage

• KF85

• Fler format via FME⁴²

Licenspris för ArcCadastre är 75 000 kr, vilket är det grundpris som underhållsavgifter beräknas på. Volymrabatter ges, dessa ökar desto fler användare man har enligt nedan:

• Licens nr 2 65 000 kr

• Licens nr 3 60 000 kr

• Licens nr 4-10 55 000 kr per licens

• Licens nr 11- 50 000 kr per licens⁴³

Det tillkommer även en årlig underhållsavgift, vilken ger rätt till nya versioner av

programvaran och tillgång till support. Underhållsavgiften är 20% av gällande grundpris, dvs.

för närvarande 15 000 kr per licens. Underhållsavgiften är obligatorisk och uttas i förskott för 12 månader i taget, från Huvuddatum (första dagen i den månad som infaller närmast

leveransdatum).

I figur 4 visas hur gränssnittet i ArcCadastre kan se ut.

43 http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/programvaror/ArcCadastre%20Sverige%20Priser

%20och%20villkor%20-%202006-08-01.pdf

(28)

2.3.1.3 MapInfo

Även MapInfo är en av de stora mjukvaruleverantörerna vad gäller GIS och karthantering, MapInfo Professional är ett av de mest använda programmen.

Med MapInfo Professional går det att bygga vidare på redan gjorda investeringar i desktop- program och utnyttja fördelarna med centrala verksamhetsdata. Genom förbättrad integration, datautbyte och flexibilitet går det att komma åt kraftfulla tjänster för geografiska

analyser såsom geokodning och körtidsanalyser.⁴⁴

Med MapInfo Professional går det att koppla upp sig mot MapInfos nya plattform Envinsa och andra externa datakällor baserade på web-tjänster eller XML. Det går att presentera och analysera samband i verksamheten på en mängd olika sätt. MapInfo kan anpassas med

programmeringsspråket MapBasic⁴⁵ och det går att integrera med andra program med hjälp av vanliga utvecklingsmiljöer som Visual Basic.⁴⁶

Typiska använingsområden för MapInfo kan vara:

• Kund-/Marknads-/Konkurrensanalys

45 MapBasic är ett programmeringsspråk för att skapa anpassade MapInfo-applikationer och förbättra funktionaliteten eller integrera programmet med andra applikationer.

Figur 4 Bild över ArcCadastre

(29)

• Butikslokalisering

• Nätverksplanering och konstruktion

• Beskrivning av efterfrågan

• Demografisk analys

• Brottsanalys

• Hantering av egendom och lokaler⁴⁷

MapInfo har ett antal visualiseringsfunktioner, dessa är:

• Tre interaktiva visningar av data (kartor, diagram och tabeller)

• 3D-Visning

• Tematiska kartor och mallar: integrerad 3D, områdesskuggning, stapel- och pajdiagram, rutmönster, reliefskuggning, progressiva symboler, punkttäthet

• Tabeller och diagram: paj-, stapel-, områdes-, kolumn-, punkt-, 3D-, och linjediagram samt histogram

• Fjärransluten databassupport

• Objekttyper för samling och multipoint⁴⁸

• Prismakartor i 3D

• Datadrivna områden: likvärdig räkning, likvärdiga områden, inflexionspunkt, naturliga brytningar, standard-avvikelse, fördelning, användardefiniering

• Automatiska tematiska och kartografiska teckenförklaringar

• Registrering och visning av bitmapsbilder och andra rasterbilder

• Omfattande symbolbibliotek och TrueType-symboler

• 28 Projektioner och hundratals koordinatsystem

• Genomskinliga rasterrutor

• Objektbearbetning⁴⁹

MapInfo innehåller en kraftfull verktygslåda med verktyg för att rita, redigera, digitalisera och behandla data. För att förbättra utseendet går det att välja mellan flera symbol- linje- eller fyllnadsstilar eller lägga till egna stilar för anpassade raster eller vektorsymboler. För att föra över data till en karta, gör geokodningsmöjligheterna i MapInfo Professional att det går att lägga till rumsbestämda koordinater till varje tabell som innehåller lägesinformation. Med MapInfo Professional går det lätt att hämta data som lagrats i databaser på en server eller på en lokal hårddisk.⁵⁰

Det finns möjligheter till direktåtkomst av vektor-, grid-, raster- och tabelldata, nämligen TAB, WMF, BMP, TIFF, BIL, SID, PNG, PSD, ECW, MIG, VMGrid, ASCII, XLS, WKS, DBF, Microsoft® Access MDB. Med Universal Translator går det att göra import och export av MIF/MID, AutoCAD DXF och DWG, DGN,SHP, E00, VPF, SDTS. Det finns verktyg för ritning och digitalisering av punkt, linje, polylinje, polygon, båge, rektangel, ellips och text.⁵¹ MapInfo Professional består av ett antal produkter, nämligen följande:

• MapBasic, en alternativ utvecklingsmiljö, med vilket MapInfos gränssnitt och funktionalitet kan skräddarsys. MapInfo Professional kan integreras via

47 http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/programvaror/produktblad_mapinfo.pdf

48 En MultiPoint är en geometri som består av punktelement, punkterna är inte ordnade på något sätt.