Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression

Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11 fhi@strd.se www.fhi.se Rapport R 2008:05 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-544-8

är relativt lindriga men detta kan tyda på att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem så som depression.

Denna rapport innehåller en översikt av vetenskapliga undersökningar inom området och vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverk-samma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter.

Rapporten är skriven av Lilly Eriksson, utredare på Statens folkhälso-institut.

Är depression

en klassfråga?

– En systematisk litteraturöversikt

över kopplingen mellan social klass

och depression

Är depression

en klassfråga?

– En systematisk litteraturöversikt över

kopplingen mellan social klass och depression

Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg

omslagsfotografi: photos.com grafisk design: pangea design grafisk produktion: ab typoform tryck: strömberg, stockholm 2008

Innehåll

Förord

Den nationella folkhälsoenkäten visar att det finns en tydlig social skiktning av relativt lindriga psykiska besvär. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Det är möjligt att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem såsom depressioner. Avsikten med denna rapport är att klargöra denna fråga.

Denna kunskapsöversikt vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter som arbetar med att försöka minska den psykiska ohälsan.

Lilly Eriksson, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Sven Bremberg och Sofia Ljungdahl, Statens folkhälsoinstitut, har lämnat värdefulla synpunkter.

gunnar ågren lilly eriksson

är depression en klassfråga? 5

Sammanfattning

Psykiska problem är vanliga. Många hälsoproblem är vanligare i socialt mindre gynnade grupper. Depression är ett betydande psykiskt problem med konsekvenser både för indi-viden och för samhället.

Syftet med denna översikt är att klargöra om personer med låg social position har högre risk att drabbas av depression än personer med hög position. För att mäta position användes fyra olika markörer: utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet.

Vid en systematisk sökning i databasen PubMed, som indexerar forskningsartiklar inom det biomedicinska fältet, påvisades 1 025 studier av denna fråga. Sju studier upp-fyllde uppställda kriterier som bland annat innefattade att studien avsåg personer bosatta i Västeuropa. Översikten visade att personer med låg social position har en ökad risk för depression. De mest påtagliga skillnaderna gällde familjeförmögenhet, där avsaknad av förmögenhet för män medförde en 3,3 gånger ökad risk för depression.

Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet för samband mellan låg position och risk för depression god säkerhet.

Summary

Different psychiatric symptoms are common. Many of the health related problems are more common in socially less favoured groups. Depression is a more severe psychiatric problem with consequences for the individual and for society.

The aim of this review was to clarify if low social class increases the risk of being afflicted by depression. Social class was defined with three social markers, education, type of work, and income or wealth.

Doing a systematic search in the database PubMed, a database of biomedical research articles, a total of 1 025 studies were found. Seven studies upheld the wanted criteria, including a West European population. The survey showed that persons with a low social position had an increased risk for depression, The most noticeable differences concerned family wealth, there men lacking capital hade a 3,3 times higher risk for depression.

According to the evidence grade system used by the Swedish National Institute of Public Health, there is high scientific evidence.

är depression en klassfråga? 7

Bakgrund

I Sverige är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet (1). För ett flertal hälsoproblem finns det en ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper, exempelvis utifrån so-cial position. Soso-cial gradering kan ske på olika sätt. Vanliga mått på soso-cial position är till exempel längden på utbildningen, arbetsstatus och inkomst. Dessa markörer hänger ofta ihop, individer med högre utbildning har oftare tjänstemannayrken, mer beslutanderätt på jobbet och mer betalt.

Folkhälsoenkäten 2007 (2) visar på en social skiktning när det gällde psykiska besvär. Personer med lägre social position skattar att de lider av flera symtom än personer med högre social position, exempelvis led 9 procent av kvinnorna med kort utbildning av svår oro och ängslan mot 5 procent av kvinnorna med lång utbildning. Detsamma gällde för nedsatt psykiskt välbefinnande där 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som var arbetareskattade att de led av nedsatt välbefinnande mot 15 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i medel- och övre tjänstemannaklass. Personer med lägre in-komst (27 procent kvinnor och 22 procent män) skattade även de sitt psykiska välbefin-nande som sämre än de med hög inkomst (14 procent kvinnor och 11 procent män). Folkhälsoenkäten visar således att det finns en ojämlikhet i psykisk hälsa utifrån social position. Dock fokuserar folkhälsoenkäten på relativt lindriga psykiska symtom såsom nedsatt välbefinnande, oro, huvudvärk och sömnbesvär. Finns samma ojämlikhet kvar för mer allvarliga psykiska symtom?

Depression är en psykiatrisk diagnos och innefattar mer allvarliga psykiska symtom med flera konsekvenser för individen och samhället. I Sverige är depression relativt van-ligt och kostnaderna för samhället beror främst på nedsatt arbetsförmåga, ökade behov av somatisk vård och ökad sjuklighet (3).

Utgår vi från en hypotes om social kausalitet av depression bör insatser på samhälls-nivå kunna förebygga detta hälsoproblem.

Syfte

Att genom en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur klargöra om det finns en relation mellan social position och klinisk depression. Är depression en klassfråga? Har personer med lägre social klass högre risk för depression?

Metod

Litteratur identifierades genom databassökningar under september 2007 i databasen PubMed. Så kallade Mesh-termer användes för att identifiera studier, och fyra söksträngar användes:

Antal Antal träffar inkluderade

studier ”Depressive Disorder” [Mesh] AND (”Social Class” [Mesh] OR

”Educational Status” [Mesh]) AND ”Europe” [Mesh] 62 3 ”Socioeconomic Factors” [Mesh] AND ”Depressive Disorder”

[Mesh] AND ”Europe” [Mesh] 351 2 ”Socioeconomic Factors” [Mesh] AND ”Depression/epidemiology”

[Mesh] AND Europe [Mesh] AND cohort studies [Mesh] 60 1 ”Socioeconomic Factors” [Mesh] AND ”mental disorders/epidemiology”

[Mesh] AND “Europe” [Mesh] AND “cohort studies” [Mesh] 552 1

Kriterier för inkludering

1 Klinisk depression var utfall i studien.

2 Sociala gradienterna utbildning, typ av arbete, inkomst eller förmögenhet var bestäm-ningsfaktorer i studien.

3 Studien fokuserar på vuxna individer.

4 Studien var publicerad i engelskspråkiga vetenskapliga artiklar och sökbar i PubMed. 5 Urvalet i studien var representativt för befolkningen som helhet.

6 Studien var utformad som en så kallad kohortstudie. En studie med förmögenhet som bestämningsfaktor var utformad som en tvärsnittsstudie.

7 Studierna var utförda på en västeuropeisk population.

8 Depression mäts med validerade instrument eller genom kliniska intervjuer.

9 Resultatet beskrevs som relativ risk (RR), oddskvot (OR), hazard ratio (HR) eller som relativt ojämlikhetsindex (RII).

10 Studien publicerad 1998 eller senare.

Lilly Eriksson, med handledning av Sven Bremberg, genomförde litteratursökning och genomläsning av utvalda studier. Sofia Ljungdahl upprepade databassökningen med an-givna söksträngar och kontrollerade om samtliga studier som uppfyllde kriterierna var inkluderade. Sofia Ljungdahl kontrollerade även riktigheten av de uppgifter som presen-terades i tabellerna. Vid behov genomfördes korrektioner i samråd med Sven Bremberg.

är depression en klassfråga? 9

Resultat

Söksträngarna genererade 1 025 träffar. Efter genomläsning av träffarna valdes 65 studier ut för vidare granskning. Av dessa uppfyllde 7 studier de 10 kriterierna för inklusion. I de 7 studierna fanns 9 analyser som kunde användas. Analyserna presenteras komprimerat med social gradient beskriven efter utbildning, se tabell 1, efter arbete, se tabell 2 och efter inkomst, se tabell 3. Mer fullständiga uppgifter om studierna presenteras i bilaga 1.

Tabell 1. Relationen utbildningsnivå och depression.

Studie Population Utbildningsmått Depressionsmått Utfall Utfall Utfall män kvinnor båda

könen

Smit et al. N = 2 200 2 steg: hög/låg Intervju RR = 1,41 (2006) 55–85 år utbildning

Holland

Sundquist N = 4,4 3 steg av Sjukvård för HR = 1,30 HR = 1,45 et al. (2004) miljoner utbildningsnivån depression

25–64 år Sverige

Marmot N = 10 308 3 steg: ålder när Egenskattning Ns Ns et al. (2001) 35–55 år de slutade skolan

England

Koster N = 2 513 3 steg av Intervju HR = 1,52 et al. (2006) 55–85 år utbildningsnivån

Holland

Sammanlagt fyra analyser av relationen mellan utbildning och depression föreligger (se tabell 1). Tre av analyserna tyder på att kort utbildning ökar risken för depression.

Tabell 2. Relationen mellan typ av arbete och depression.

Studie Population Mått på Depressionsmått Utfall Utfall Utfall arbetsstatus män kvinnor båda

könen

Marmot N = 10 308 3 steg utifrån Självskattning OR = 1,5 Ns et al. (2001) 35–55 år typ av arbete

England och inkomst

Stansfeld N = 10 308 6 steg utifrån Självskattning OR = et al. (2003) 35–55 år typ av arbete 2,44

England och inkomst

Två analyser behandlade relationen mellan typ av arbete och depression (4, 5) (se tabell 2). Låg yrkesstatus ökar risken för depression, främst för män.

Tabell 3. Inkomst, förmögenhet och depression.

Studie, Population Inkomst Depressionsmått Utfall Utfall Utfall studietyp män kvinnor båda

könen

Koster N = 2 513 3 grupper Intervju HR = et al. (2006) 55–85 år utifrån 1,48 Kohortstudie Holland årsinkomst

Westman N = 4,4 miljoner 3 grupper Inskrivning OR = 2,23 OR = 2,21 et al. (2006) 25–64 år utifrån sjukhus för

Kohortstudie Sverige årsinkomst depression

Martikainen N = 7 824 Hushållets Självskattning RII = 3,26 RII = 2,20 et al. (2003) 45–67 år förmögenhet

Tvärsnittsstudie England

Förhållandet mellan inkomst och depression behandlades i två studier och relationen till förmögenhet i en studie (se tabell 3). Samtliga analyser visar att personer med de lägsta inkomsterna eller den lägsta förmögenheten har ökad risk för att bli deprimerade (6–8).

är depression en klassfråga? 11

Diskussion

Att vara lågutbildad, ha arbete med låg status, låg inkomst eller liten förmögenhet ökar risken för depression. Personer med kortare utbildning var 30–50 procent oftare deprime-rade än personer med längre utbildning (6, 9, 10). Personer med låg inkomst var dubbelt så ofta deprimerade jämfört med personer med hög inkomst (7, 8) och låg familjeförmö-genhet tredubblade risken.

Effekten av låg social position varierar mellan de olika studierna. En förklaring kan vara att de olika sociala markörer som analyseras olika väl fångar den sociala skiktning som finns i samhället. Vidare kan storleken på skillnaden hänga samman med hur många grupper materialet analyserats i. Det går därför inte att enkelt säkerställa om riskökningen för den mindre gynnande grupper är 50 procent högre eller 3 gånger högre. Dock före-faller mönstret entydigt. Låg position resulterar genomgående i ökad risk.

Sammanställningen gäller västeuropeiska studier publicerade de senaste tio åren och som indexerats i databasen PubMed. Forskning från andra delar av världen, exempelvis USA, visar på samma trend. Det finns en social stratifiering för psykisk sjukdom (11, 12). Att studier fokuserande på sociala ojämlikheter från andra delar av världen finner samma mönster, stärker denna sammanställnings slutsatser.

En studie som mätte effekten av utbildning på depression var inte signifikant (4). En orsak till detta var homogeniteten av studiens urvalsgrupp. Studien är genomförd på stat-liga tjänstemän, det vill säga det finns inga arbetare i denna studie, inte heller sjuka eller arbetslösa. Det kan vara så att inom gruppen tjänstemän är utbildning inte ett lika effek-tivt mått för att mäta social klass som typ av arbete i sig eller inkomst och förmögenhet.

Depression verkar vara en klassfråga. Personer med låg social position har en ökad risk för depression i relation till personer med hög social position. Dessutom kan hälso-effekterna av låg social position, exempelvis att ha låg utbildning, låg inkomst och bo i ett socialt utsatt område, ha större effekt på hälsan än var och en av dessa aspekter för sig. Att ha hög social klass betyder att utbildning, bättre ekonomiska tillgångar och arbetsgraden kan leda till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmöjligheter, något som kan stödja en positiv psykisk hälsa.

Referenser

1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004.

2. Folkhälsoinstitut. Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2007 – psykisk hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2007.

3. SBU. Behandling av ångestsyndrom. En systematiskt litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2005.

4. Marmot M, Shipley M, Brunner E, Hemingway H. Relative contribution of early life and adult socioeconomic factors to adult morbidity in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2001;55(5):301-7.

5. Stansfeld SA, Head J, Fuhrer R, Wardle J, Cattell V. Social inequalities in depressive symptoms and physical functioning in the Whitehall II study. Exploring a common cause explanation. J Epidemiol Community Health 2003;57(5):361-7.

6. Koster A, Bosma H, Kempen GI, Penninx BW, Beekman AT, Deeg DJ, et al. Socioeconomic differences in incident depression in older adults. The role of psycho-social factors, physical health status, and behavioral factors. J Psychosom Res 2006;61(5):619-27.

7. Martikainen P, Adda J, Ferrie JE, Davey Smith G, Marmot M. Effects of income and wealth on GHQ depression and poor self rated health in white collar women and men in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2003;57(9):718-23. 8. Westman J, Johansson LM, Sundquist K. Country of birth and hospital admission

rates for mental disorders. A cohort study of 4.5 million men and women in Sweden. Eur Psychiatry 2006;21(5):307-14.

9. Smit F, Ederveen A, Cuijpers P, Deeg D, Beekman A. Opportunities for cost-effective prevention of late-life depression. An epidemiological approach. Arch Gen Psychiatry 2006;63(3):290-6.

10. Sundquist K, Frank G, Sundquist J. Urbanisation and incidence of psychosis and depression. Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. Br J Psychiatry 2004;184:293-8.

11. Lorant V, Deliege D, Eaton W, Robert A, Philippot P, Ansseau M. Socioeconomic inequalities in depression: a meta-analysis. Am J Epidemiol 2003;157(2):98-112. 12. Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O’Campo P. Socioeconomic position and major

är depression en klassfråga? 13

Appendix 1

Utfall män och kvinnor

Kommentarer

Koster et al. (2006)

Typ av design Kohortstudie Längd över 9 år

Antal N = 2 593 Ålder 55–85 år Land Holland Bortfall 37,7 % initialt, 32 % mellan omgångarna. Baseline 1992

Utbildning i 3 nivåer Hög: universitet Medel: gymnasium Låg: grundskola Inkomst i 3 nivåer Indelning utifrån årsinkomst. Depression mättes genom CES-D. Individerna intervjuades.

HR

Utbildning Låg = 1,52 (1,17–1,99) Medel = 1,30 (0,98–1,72) Hög = 1 Inkomst Låg = 1,48 (1,13–1,94) Medel =1,44 (1,11–1,85) Hög = 1 Tittar på depression hos äldre. Tittar ej på genus

-skillnader.

Marmot et al. (2001)

Typ av design Kohortstudie Längd 5,3 år i medel- uppföljning. 3 tillfällen, snit

-tid 5,3 år mellan mätningar.

Antal N (t1) = 10 308, N = 7 372 deltog i alla 3 faserna. 6 895 män, 3 413 kvinnor vid baseline. Ålder 35–55 år Land England Bortfall 17 % bortfall initialt. Uppföljnings- material saknas för 21 %. Baseline 1985–1988

Utbildning 3 grupper. När utbildning på heltid avslutades ≤ 16 år 17–18 år ≥ 19 år Arbetsstatus Delades in i 3 steg utifrån grad samt inkomst. Ursprungligen var det 6 steg. Hög: UG1-6, UG7, SEO, HEO och EO Låg: Clerical De två högsta blev grad 1. Medel: 3 grad 2, och den lägsta grad 3. Åldersanpassad (age adjusted) Självskattning användande GHQ-skala.

OR

Utbildning < 16 år = 0,86 17–18 år = 0,81 ≥ 19 år = 1,0 Trend 0,91 (08–1,0) (p = 0,14) Arbetstatus Hög = 1 Medel = 1,17 Låg = 1,50 Trend 1,20 (1,1–1,4), p = (0,009)

Utbildning ≤ 16 år = 0,74 17–18 år = 0,69 ≥ 19 år = 1,0 Trend 0,87 (0,7–1,0) (p = 0,08) Arbetstatus Hög = 1 Medel = 1,03 Låg = 0,94 Trend 0,96 (08–1,1) p = 0,58) Sned fördelning, 2/3 män. Enbart tjänste

-män, inga arbetare, vil

Författare Design Population infor -mation Påverkans-faktorer Depressions- utfall Mått Utfall män Utfall kvinnor

Utfall män och kvinnor

Kommentarer

Martikainen et al. (2003)

Typ av design Tvärsnitt från kohortmaterial. Kontrollerar för psykisk hälsa vid baseline. Längd Material från t5 ur Whitehall II-materialet.

Antal N = 7 824 Ålder 35–55 vid base- line 1985–1988. Data är hämtat vid t5 1997–1999, så 45–65 N vid t5 = 7 162. Land England Bortfall Bortfall vid baseline 28 %. Vid t5 24 %. Baseline 35–55 vid base- line 1985–1988. Data är hämtat vid t5 1997–1999. Inkomst mäts som årsinkomsten vid t5. Personlig inkomst delades in i 7 steg men RII-måttet är redovisat i ett värde. Hushållets inkomst är den samman

-lagda inkomsten i hus-hållet. Hushållets för

-mögenhet är hur mycket pengar de skulle ha om de sålda alla sina ägo

-delar och betalade av alla skulder. Mäts genom självskattning GHQ depres

-sion. Högre än tre ger depression.

RII

Personlig inkomst = 1,45 (1,06–1,99). Hushållets inkomst = 1,57 (1,11–2,22). Hushållets förmögen- het = 3,26 (2,36–4,49). Personlig inkomst = 1,66 (1,02–2,69). Hushållets inkomst = 2,86 (1,65–4,93). Hushållets förmögen- het = 2,20 (21,44–3,37). Denna studie tittar enbart på tjänstemän vilket gör att det inte är generaliserbart. Enbart medelålders individer. Kontrollerar hälsa vid basline. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Data är hämtat från Whitehall II-studien.

Smit et al. (2006)

Typ av design Kohortstudie Längd 3 år, 2 tidpunkter.

Antal N = 2 200 delta

-gare. N t1 = 3 056. Åld

er

55–85 år Land Holland Bortfall 28 % Utbildning delades in i låg och hög utbildning. Kontrollerade för baselinedepression. Personer med baseline

depression

exkluderades. Kontroll för kön, kroniska sjukd

om ar , fu nk tio ns nedsätt

-ningar, depressiva symtom och små sociala nätverk. Depression mäts med skalan CES-D. Data samlas in genom inter

-vjuer.

RR

Utbildning 1,41 (1,03–1,92). AF % = 16,6 (1,5–29,4).

är depression en klassfråga? 15 Författare Design Population infor -mation Påverkans-faktorer Depressions- utfall Mått Utfall män Utfall kvinnor

Utfall män och kvinnor

Kommentarer

Martikainen et al. (2003)

Typ av design Tvärsnitt från kohortmaterial. Kontrollerar för psykisk hälsa vid baseline. Längd Material från t5 ur Whitehall II-materialet.

Antal N = 7 824 Ålder 35–55 vid base- line 1985–1988. Data är hämtat vid t5 1997–1999, så 45–65 N vid t5 = 7 162. Land England Bortfall Bortfall vid baseline 28 %. Vid t5 24 %. Baseline 35–55 vid base- line 1985–1988. Data är hämtat vid t5 1997–1999. Inkomst mäts som årsinkomsten vid t5. Personlig inkomst delades in i 7 steg men RII-måttet är redovisat i ett värde. Hushållets inkomst är den samman

-lagda inkomsten i hus-hållet. Hushållets för

-mögenhet är hur mycket pengar de skulle ha om de sålda alla sina ägo

-delar och betalade av alla skulder. Mäts genom självskattning GHQ depres

-sion. Högre än tre ger depression.

RII

Personlig inkomst = 1,45 (1,06–1,99). Hushållets inkomst = 1,57 (1,11–2,22). Hushållets förmögen- het = 3,26 (2,36–4,49). Personlig inkomst = 1,66 (1,02–2,69). Hushållets inkomst = 2,86 (1,65–4,93). Hushållets förmögen- het = 2,20 (21,44–3,37). Denna studie tittar enbart på tjänstemän vilket gör att det inte är generaliserbart. Enbart medelålders individer. Kontrollerar hälsa vid basline. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Data är hämtat från Whitehall II-studien.

Smit et al. (2006)

Typ av design Kohortstudie Längd 3 år, 2 tidpunkter.

Antal N = 2 200 delta

-gare. N t1 = 3 056. Åld

er

55–85 år Land Holland Bortfall 28 % Utbildning delades in i låg och hög utbildning. Kontrollerade för baselinedepression. Personer med baseline

depression

exkluderades. Kontroll för kön, kroniska sjukd

om ar , fu nk tio ns nedsätt

-ningar, depressiva symtom och små sociala nätverk. Depression mäts med skalan CES-D. Data samlas in genom inter

-vjuer.

RR

Utbildning 1,41 (1,03–1,92). AF % = 16,6 (1,5–29,4).

Viktade data. Tittar på depression hos äldre. CES-D är inte ett diagnostiskt instrument men har god reliabilitet. Signifikant när de gjorde Parsimoni- modellen. När de hade med alla faktorer – den kompletta multivariat- modellen – var det inte signifikant.

Författare Design Population infor -mation Påverkans-faktorer Depressions- utfall Mått Utfall män Utfall kvinnor

Utfall män och kvinnor

Kommentarer

Stansfeld et al. (2003)

Typ av design Kohortstudie Längd Baseline samt 4 uppföljningar.

Antal N = 10 308 T5: 1997–1999, N(t5) = 7 270. Ålder 35–55 vid base

-line. Land England Bortfall 24 % Baseline 1985–1988

Anställningsgrad Grupperades i 6 grupper. Hög: UG1-6 UG7 SEO HEO EO Låg: Clerical Mättes med GHQ självskat

-tades. Skalan dikoto

-miserades i hög och låg. OR Kon- troll- erat för ålder.

Hög: UG1-6 = 1 UG7 = 1,06 (0,9–1,4) SEO = 0,96 (0,7–1,3) HEO = 1,08 (0,8–1,5) EO = 2,12 (1,5–2,9) Låg: Clerical = 2,44 (1,7–3,5) Hög: UG1-7 = 1 SEO/HEO = 1,18 (0,8–1,8) EO = 1,77 (1,1–2,8) Låg: Clerical = 1,79 (1,2–2,7)

Sned fördelning, 2/3 män. Enbart tjänste- män inga arbetare. Hälsa kontrollerades vid baseline. Att de har färre kvinnor gör det svårt att göra uträkningar för denna grupp. Data är hämtat från Whitehall II-studien. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population.

Sundquist et al. (2004)

Typ av d

esign

Kohortstudie Längd 2 år. Följdes från 1 januari 1997 till 31 december 1998.

Antal 4,45 miljoner Ålder 25–64 år Land Sverige Bortfall 0,16 % Baseline 4,4 miljoner

Utbildning 3 steg. Låg: grundskola. Medel: gymnasium. Max 2 års universi

-tetsstudier. Hög: högskola. Min 3 års universi

-tetsstudier. Individer med tidigare inskrivn

in g (1992–1996) på p sy

-kiatri för depression eller psykos uteslöts ur studien. Sjukhusvård för depression.

HR

Utbildning Låg = 1,31 (1,18–1,45) Medel = 1,10 (1,0–1,21)

Utbildning Låg = 1,45 (1,33–1,58) Medel = 1,12 (1,04–1,22)

Författare Design Population infor -mation Påverkans-faktorer Depressions- utfall Mått Utfall män Utfall kvinnor

Utfall män och kvinnor

Kommentarer

Westman et al. (2006)

Typ av design Kohortstudie Längd 2 år. Följdes från 1 januari 1997 till 31 december 1998.

Antal 4,5 miljoner N(t1) = 2 315 461 män, 2 247 858 kvinnor Ålder 25–64 år Land Sverige Bortfall 0,16 % Baseline 1 januari 1997

Inkomst 3 grupper. Tas från regiter över taxerad inkomst. Delades in så att de med 25 % lägst lön skattades som låg inkomst, 50

% som

medel och de med 25 % högsta lönerna skattades som hög inkomst. Sjukhusvård för depression. Sjukhusvård för affektiv sjukdom ICD-10 F30-39 (dvs. inklusive, men inte enbart depression studerades som utfall).

OR

Inkomst Hög = 1 Medel =1,64 (1,50–1,79) Låg = 3,23 (2,95–3,53)

Inkomst Hög = 1 Medel = 1,52 (1,42–1,62) Låg = 2,21 (2,06–2,37) Registerstudie. Kopplat samman olika register. Den här studien foku

-serar på födelseland och etnicitet. Inkomst är mera av en kontroll

Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11 fhi@strd.se www.fhi.se Rapport R 2008:05 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-544-8

Det finns i dag en tydlig social skiktning när det gäller psykisk ohälsa. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Dessa symtom är relativt lindriga men detta kan tyda på att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem så som depression.

Denna rapport innehåller en översikt av vetenskapliga undersökningar inom området och vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverk-samma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter.

Rapporten är skriven av Lilly Eriksson, utredare på Statens folkhälso-institut.

Är depression

en klassfråga?

– En systematisk litteraturöversikt

över kopplingen mellan social klass

och depression