Svartöstaden: ett annorlunda bostadsområde

Full text

(1)2007:277. C-UPPSATS. Svartöstaden Ett annorlunda bostadsområde. Jan Andersson. Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2007:277 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--07/277--SE.

(2)

(3) Innehållsförteckning 1 Inledning. 1. 1:1 Syfte och frågeställningar. 2. 1:2 Tidigare forskning. 2. 1.3 Metod. 2. 1:4 Avgränsningar. 2. 1:5 Källkritik och litteratur. 3. 1:6 Premissen för en stads existens som teoriram. 3. 2 Bakgrund. 4. 2:1 Luleå stads utveckling. 4. 2:2 Området Svartöns ursprung, dess namn och tidiga utkomstmöjligheter. 4. 2:3 Svensk industriutveckling. 5. 2:4 Malmens betydelse. 5. 2:5 Exploatering av naturresurser. 6. 2:6 Malmbanans tillkomst och betydelse. 6. 3 Etablering av Svartöstadens samhälle. 7. 3:1 Samhället tar form. 7. 3:2 Kåkbebyggelsen etablering och problem omkring dem. 7. 3:3 Boendeförhållanden inom området. 8. 4 Svartöstaden ur ett juridiskt perspektiv, från municipalsamhälle till inkorporering i Luleå stad. 8. 4:1 Municipalsamhällen. 8. 4:2 Bildande av ett municipalsamhälle. 9. 4:3 Arbetet inom municipalsamhället. 9. 4:4 Inkorporeringen i Luleå stad. 10. 5 Befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling. 10. 5:1 Pendeln gör stora växlingar. 10. 5:2 En tid av viss stagnation. 11. 5:3 Förenandet med Luleå stad. 12. 5:4 Invånarnas utkomstmöjligheter. 13. 6 Den sociala kontexten. 13. 6:1 Nykterhetsrörelsen. 13.

(4) 6:2 Arbetarrörelsen. 14. 6:3 Politiska organisationer. 14. 6:4 Husmodersföreningen. 15. 6:5 Kooperativa föreningen Enig. 16. 6:6 Andra föreningar och sammanslutningar. 16. 7 Mentaliteten i området. 17. 8 Resultat. 17. 8:1 Etableringen av samhället. 18. 8:2 Faktorer som har inverkat på områdets prägel. 18. 8:3 Områdets juridiska tillhörighet. 19. 8:4 Befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling. 19. 9 Sammanfattning. 20. 10 Epilog. 21. 11 Noter. 22. 12 Källförteckning. 26. 13 Bilagor. 30.

(5) 1 Inledning När en stad expanderar medför det oftast att landområden utanför stadskärnan måste tas i besittning. De första bosättare som kommer till dessa nya områden, sätter samtidigt en kulturell prägel på samhället och dess fortsatta utveckling. Svartön i Luleå är ett sådant område som fram till sista decenniet under 1800 - talet, utgjordes av betesmark för böndernas kreatur. Inom några år förändrades denna lantliga miljö sin skepnad till ett växande bostadsområde. Förutom inflyttande befolkning etablerade sig olika företag och en mängd olika föreningar kom att se dagens ljus.. I boken Staden bortom staden, sammanfattar Hans Grankvist m.fl. Svartöstadens expansion och olika juridiska tillhörigheter i några få men ändå väl beskrivande meningar.. Svartöstaden, belägen fyra kilometer sydväst om Luleå centrum, var ursprungligen ett självständigt fattigsamhälle, en kåkstad som började byggas hösten 1894. Samhället växte med ”amerikansk fart” och hade vid sekelskiftet omkring två tusen invånare. Under åren 1902 till 1932 var Svartöstaden ett municipalsamhälle inom Nederluleå socken. Vid årsskiftet 1932-33 införlivades samhället i Luleå och blev därmed en stadsdel som alla andra. Fast ändå inte.1. Bilden på första sidan är en målning på Svartöstaden av konstnären Inger Andersson Luleå.. Vid mitt första besök i området under 1970-talet blev jag förundrad över området och dess utformning. Detta kom med tiden att väcka ett allt mer ökat intresse att undersöka vilka faktorer som hade varit med och format och gett området Svartöstaden dess speciella prägel. Vi lever idag i ett globalt samhälle där det mesta snabbt förändras över tiden. Svartöstaden är en boendemiljö som inte alltid har varit den bästa tänkbara ur miljösynpunkt. Trots dess placering mellan den tidigare malmhamnen, förra malmupplagringen och SSAB i Luleå, är det ändå många som valt att bosätta sig i området och med tiden blivit den sammanhållande kraft som förhindrat rivning och utplånade av denna miljö.. Enligt Jan Wikström, arkitekt och forskande i kåkstäder i Sverige, tillhör Svartöstaden den enda intakta och bevarade kåkstaden.2 Därför är det av stort intresse att få kunskaper i områdets historiska utveckling. Om det framöver även kommer att väcka intresse för någon att läsa denna rapport och samtidigt öka på den lokala kännedomen över Luleå stads historia, ser jag det bara positivt.. 1.

(6) 1:1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och varför denna stadsdel i Luleå kom att skapas samt vilka ekonomiska, rättsliga och sociala faktorer som kom att forma detta område så specifikt. Följande frågor är centrala för denna uppsats. -. Vad var det som låg bakom etableringen av bostadsområdet Svartöstaden?. -. Vilken juridisk tillhörighet har staden haft?. -. Vilka ekonomiska och sociala faktorer har bidragit till områdets utveckling och speciella prägel?. 1:2 Tidigare forskning Tidigare forskning i detta ämne har förekommit ibland annat Christer Ahlbergers bok – Den svenska staden, samt i Nils Ahlbergs tryckta skrift – Stadens mönster – de historiska kartorna berättar. Ahlberger framhåller att under andra hälften av 1800-talet tillkom nya lagar, förordningar och stadsplanetänkande för att möta de rådande samhällsförändringar av urbaniseringens inverkan.3 Ahlberg tillägger att dessa nya samhällsplaneringar förändrade även synen på kommunikationer.4 Ahlberger skriver vidare att under 1800-talets slut kompletterades år 1862 års kommunallag med de juridiska tillhörigheterna; köpingar och municipalsamhällen. Dessa representerade en enklare form av stadsbildande.5. 1:3 Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ litteraturstudie av tryckt litteratur och otryckta sammanställningar om Svartöstadens tillkomst och utveckling. Även böcker, uppsatser och minnesblad som tangerar och berör delar eller helheter av ämnesområdet ligger till grund för denna uppsats. Därutöver har jag studerat historiska händelser i de olika tidningarna i Luleå, bland annat i syfte att skapa förankring åt historiska händelser. Viss information har även jag sökt fram i arkiv (se vidare under 1:5).. 1:4 Avgränsningar I tid kommer uppsatsen att begränsas till åren 1890 – 1950. Tiden återspeglar när Svartöstaden får sin första och till antalet flest uppförda byggnationer samt andra byggboom, vilket sker i samband med Norrbottens Järnverk, NJA: s, etablering i början av 1940 – talet. Geografiskt kommer uppsatsen att bara beröra bostadsområdet Svartöstaden som utgör en del av landtungan Svartön.6. 2.

(7) 1:5 Källkritik och litteratur Angående de lokala tidningarna Kuriren och Norrskensflamman, bör det vägas in vilka olika politiska ideologier som ligger bakom varje pressorgan. Kuriren är en moderat, högersinnad tidning medan Norrskensflamman har den motsatta socialistiska, vänstersinnade åskådningen. Norrlands största dagstidning, NSD, var ursprungligen en tidning som startades och publicerades i Boden och kom med tiden att flyttas ned till Luleå. Den är politiskt förankrad i socialdemokratin. Utöver dessa tre tidningar har även Folkviljan används. Dess politiska representativitet är socialistisk och företräddes av arbetarpartiet kommunisterna.. Boken Staden bortom staden (1992), är en sammanfattning över området och dess historik. Kompendiet Välkommen till Luleå och Svartön (2000), är ett komprimerat informationshäfte. Den av Svartöstadgruppens framtagna häfte: Svartöstaden på 1940-talet och tiden där omkring, samhället, människor, butiker och företag (2003) belyser de olika profilerna i samhället. Sammanfattningen - Svartöstadens folkets hus 1902 – 1998, En förstudie för en framtida verksamhet gjord på uppdrag av Svartöstadens Intresseförening i samarbete med Luleå kulturförvaltning (1998) och Ivar Malmstads artikel om Svartöstaden från boken, Strandhugg i kustbandet, Återblickar och episoder från Luleå stad och skärgård, (2004) belyser den tidigare mentaliteten i området. Minnesbladet Svartöstadens Husmodersförening 50 år, (1973) lyfter fram föreningens sociala betydelse i samhället. För vetskap om olika juridiska tillhörigheter ett samhälle kan inneha, har det till viss del kunna relateras till uppslagsböcker. Från Norrbottens Minnes arkiv och Luleå Kommuns Stadsarkiv har jag tagit med information om olika föreningar i området samt stadens historik.. 1:6 Premissen för en stads existens som teoriram I Luleå stads generalplan av år 1950, lyfts det fram vad som är av avgörande för en stads fortsatta existens. Eftersom Svartöstaden tidvis har utgjort en stad i staden, kan även detta citat ur Luleå stads generalplan appliceras och i hög grad gör sig gällande Svartöstadens utveckling.. Den första förutsättningen för en stads existens överhuvudtaget är att det finns arbete till dess invånare, och dess framtid beror på vilka möjligheter det finns att skapa arbetstillfällen.”…” Erfarenheter visar att för att uppnå detta behövs ett näringsliv som är rikt differentierat. För den enskilde torde det även vara av betydelse att många möjligheter finns till kontakt mellan olika yrkes- och inkomstgrupper.7. 3.

(8) Detta baserar sig på tillgången av arbetskraft, demografiska förhållande i form av nativitet kontra dödlighet ”samt tillgång på bostäder”. Arbetskraftsbehovet som är den mest grundläggande faktorn är beroende av utvecklingen inom näringslivet.8. 2 Bakgrund 2:1 Luleå stads utveckling Ursprungligen låg Luleå stad och hamn i den stadsdel som idag kallas för Gammelstad, en mil från dagens stadskärna. Med anledning av utvecklingen av sjöfarten och landhöjningen, var det nödvändigt att finna en ny hamnplats i mitten av 1600-talet. Den nya hamnen och staden kom att flyttas 10 kilometer ut mot kusten i anslutning till dagens statskärna. Av olika anledningar som ”borgarnas ovilja att lämna den gamla staden” samt handelstvång och andra förekommande begränsningar, kom utvecklingen under de kommande två århundraden att gå makligt. När efterfrågan på olika skogsråvaror ökade, etablerades olika industrier i form av sågverk och varvsindustri i staden. Trots detta kom stadens utveckling inte igång förrän järnmalm från Malmfälten i Norrbotten började exploateras i större skala, vilket skedde under den andra halvan av 1800 talet.9. 2:2 Området Svartöns ursprung, dess namn och tidiga utkomstmöjligheter Trakten dit området Svartön tillhör, utgjorde från 500 f.kr ett kustlågland av väldiga platta öar, åtskilliga mindre kobbar, klippöar och lågvattenområden.10 På några platser inom detta område fanns det öar vars högsta punkt låg en bra bit över omgivningen. Svartön som idag ligger vid passagen till södra hamnen i Luleå, var en av många sådana höjder och fick namnet efter holmens förhöjning som benämndes Svartberget. Ön fick tidigt sitt namn inte minst med tanke på dess betydelse som ”ett seglingsmärke” för trafiken längs Luleå älv, och de som begagnade det inre fjärdsystemet som gick genom Svartholmssundet och sträckte sig till Gammelstad.11 I och med landhöjningen kom Svartön från 1600 - 1700 talet att bli sammanhängande med Hertsölandet.12. Närliggande området som nuförtiden utgörs av Luleå tågstation, kallades för Svartholmen, och det mellanliggande sund namngavs Svartholmssundet.13 Laxfisket intill Svartön var väl känt och fanns redan omnämnt i jordeboken från år 1543. På den tiden fanns det 13 laxfiskeställen efter Luleå älv, räknat på en sträcka av åtta mil uppströms älven.14 Luleå kungsgård hade fiskerätt vid Svartön år 1561 och dessförinnan idkade Björsbyn fiskelag. 4.

(9) laxfiske vid öns sydöstligaste udde, Börstskäret.15 Förutom lax fiskades även sik och strömming och huvuddelen av laxfångsterna skickades ner till Stockholm. Under goda fiskeår kunde fisket bringa goda inkomster och de mesta av förtjänsterna stannade och kom socken till godo. Lax, sik och strömming gav fiskarna inkomster, medan fisk som abborre, gädda, lake, mört, id samt harr användes av fiskarna som föda, eftersom dessa fiskarter inte hade lika stor efterfrågan inom handeln.16 Laxfisket vid Svartön tillhörde fortfarande år 1950, ett av de tio fasta fiskeområden gällande lax.17 Innan bostäder uppfördes i området, bedrev bönderna jordbruk på platsen.18 Betesmarken på ön var näringsrik och utgjorde en nödvändig areal tillskott för bönderna.19 2:3 Svensk industriutveckling De första industrierna i Sverige var baserade på skog- och metallprodukter.20 Det kom att dröja till i mitten av 1850-talet innan den svenska industrialiserings processen kom igång på allvar. Denna ökning kunde hänföras till den nya liberala politik som då rådde, i form av en ny bolagsform; aktiebolagslagen, uppkomsten av kreditinstitut, patentlagstiftning21 och upphörande av skrå.22 I industrins expansion kom det samtidigt att ske en omflyttning av befolkning in till städerna. Där det gavs bättre möjligheter till utkomster än på landsbygden. Den svenska industrialiseringen kom att gå tämligen fort och bara några år in på 1900-talet, användes allt mer effektivare produktionsmetoder som gav upphov till nya maskiner och serietillverkning. Samtidigt hade jordbruket mekaniserats och produktiviteten ökade, vilket underlättade för att kunna försörja den växande befolkningen med mat.23 Industrialiseringen kom att ställa krav på mer ändamålsenliga transporter och olika järnvägar kom från år 1856 att etableras runt om i landet. Staten kom att bygga och bära ansvaret för stambanan, medan de mindre och lokala banorna kom att uppföras av privata intressenter. Utöver denna infrastrukturella satsning, kom svenska staten även att låta uppföra ett nationellt telegrafnät som med tiden kom att bana väg för ett inom landet uppfört telefonnät. Detta för att tillmötesgå den ökande kommunikationen i både fysisk och verbal mening.24 Den nordliga delen av Sverige kom inte nämnvärt att påverkas av den första fasen av industrialisering. De investeringar som kom att ske, skedde i de olika sågverk som sattes upp efter norrlandskusten från mitten av 1850 – talet och framåt.25. 2:4 Malmens betydelse Fram till 1800-talets mitt hade malmbrytning i Malmfälten i Norrbotten endast skett i liten skala. En ny stålframställnings process, Thomasprocessen där ett basiskt ämne blandades med. 5.

(10) malmen, medförde att den tidigare fosforrika malmfältsmalmen, kunde börja användas för framställning av järn. Tidigare hade fosforet inverkat negativt på järnets hållfasthet. I och med denna innovation, kom efterfrågan på malm att öka, både nationellt och internationellt. Dock fanns det ingen lämplig transportled mellan malmfälten och kusten.26 Tidigare hade olika transporter utförts med ren och ackjor, en sorts pulka. Detta satte igång olika förslag på transportalternativ och det kom att bana vägen för en lösning på problemet. Lösningen utmynnade i etablering av en järnväg mellan Malmfälten och kuststaden Luleå.27 År 1887, året innan malmbanan var klar, utgjorde den norrländska malmen endast 0,024 procent av all nationell produktion av malm. Med hjälp av järnvägen som transportsätt, ökades denna andel år 1888 till cirka 10 procentenheter.28. 2:5 Exploatering av naturresurser Den ökade efterfrågan på både skog- och järnprodukter lade grunden för en kommande industriell satsning i norr. Industriägare Seth Kempe var en av många som såg denna nordliga potentiella utveckling och motiverar en industriell satsning i norra Sverige med följande ord:. tyngdpunkten af landets industriella lif förr eller senare skall överflyttas till Norrland, hvilket med sina skogar, grufvor och vattenfall bär de rikaste möjligheter för en ekonomisk utveckling.29. Denna stora tillgång på naturråvaror kom med de olika uppfinningarna såsom sprängmedlet dynamit, Thomasprocessen och järnvägen gjorde det möjligt att med god avkastning utvinna naturresurserna. Dessa hade tidigare inte varit möjliga att exploateras än i små skalor, samt med den rådande teknik som fanns tillgänglig.30. 2:6 Malmbanans tillkomst och betydelse Malmfältsmalmens framtid var beroende av en transportlösning i form av en järnväg31 och det kom att bli ett engelskt bolag som anlade malmbanan mellan Malmberget och Luleå.32 Själva byggandet kom nästan att ta fyra år att slutföra.33 Slutdestinationen för malmbanan blev Luleå och Svartön där det också anlagts en hamn för lastningen av järnmalm till båtar.34 För att kunna transportera tågsättet från Svartholmen till Svartön, kom en järnvägsbank att uppföras, tvärs över Svartholmsundet.35 År 1888 stod järnvägen klar för invigning och den 12:e mars samma år, rullade ett tågsätt med 40 godsvagnar och med en last av 1000 ton malm in till den nya malmhamnen i Luleå.36 Malmhamnen och dess kaj hade under byggnationstiden fungerat som en hamn för införsel av material för byggande av malmbanan.37 Järnvägen hade uppförts i. 6.

(11) syfte att vara en kommunikationslänk i länet. Samtidigt kom det att generera olika arbetstillfällen i samband med dess uppförande och underhåll, men det var inte hela sanningen. Järnvägen kom även att bli en kulturbärare genom att föra samman nya grupper av människor, där olika kulturer möttes och traditioner uppkom och utvecklades.38 Malmbanans byggande hade genererat många arbetstillfällen. När byggnationen var klar kom dessa arbetare att söka sig till andra orter för att få söka arbete. Några valde att stanna i Luleå och kom där att söka efter någon annan utkomst.39. 3 Etablering av Svartöstadens samhälle 3:1 Samhället tar form Från 1880-talet och fram till sekelskiftet 1900, expanderade Luleå stad och nya stadsdelar kom att uppföras i ytterområden. En av dessa blev Svartöstaden.40 Området där Svartöstaden kom att etableras var tidigare ett jordbrukarlandskap. Med anledning av den ökande befolkningstillväxten i staden samt de höga tomtpriserna i centrum efter stadsbranden år 1887, var behov av bostäder i ytterområdena stort. En person vid namn Robert Asplund såg möjligheten att etablera ett nytt bostadsområde i den än så länge obyggda miljön.41 Asplund köpte upp skogsskiften från bönderna och lät sedan en lantmätare stycka den inköpta marken i ett rutnät av fyrkanter, där varje fyrkant utgjorde fyra tomter a´ 830 m2. Bostadshusen uppfördes i linje med de planerade vägarna, medan uthusen tangerade de inre tomtgränserna.42. 3:2 Kåkbebyggelsens etablering och problem omkring dem Runt om i Sverige uppfördes en mängd olika kåkstäder, vilket även skede i Luleå på Svartön. Dessa byggdes i städernas ytterområden. Med anledning av dessa byggnaders enklare uppförande och ibland avsaknad av sanitära bekvämligheter urskiljde de sig från den övriga bebyggelsen i staden.43. För att kunna ge dig som läsare en insikt i hur dessa framväxande områden kunde se ut, har jag valt att citera några ord av Jan Wikström:. Kring sekelskiftet växte kring städerna självständiga samhällen upp som svampar ur jorden för att härbergera den stora tillströmningen av arbetare från landsbygden. I motsats till de tidigare industriella företagen på landsbygden ansåg sig inte städerna ha några skyldigheter att förse arbetsskarorna med bostäder. Inte ens tomtmark släppte man till. Man kastade ut dem utanför. 7.

(12) städernas gränser och jordar. Här i grannkommunerna byggde arbetarna efter förmåga upp sina egna fattigsamhällen – kåkstäderna.44. Dessa kåkstäder växte snabbt och blev ibland större än kommunens centralort. Fattigdomen bland de boende var i överlag hög samtidigt som arbetstillfällen inom dessa områden tidvis var av ringa art.45. 3:3 Boendeförhållanden inom området Det var arbetarna själva som uppförde sina kåkar och det skedde under kvällar och nätter. Dessförinnan hade de avverkat ett tolvtimmars arbetsskift. Dessa byggnationer började med uppförande av ett uthus med en boendedel, därefter växte bostadshuset fram efter vilken ekonomisk förmåga som fanns. I själva bostadshuset byggdes oftast en uthyrningslägenhet till, vilket skulle underlätta finansieringen av egnahemmet. På grund av det ekonomiska läget förblev många av kåkarna att under längre tid omålade medan några få var färgade i faluröd. När sedan ekonomin tillät målning, kom de flesta av kåkarna att få ljusa kulörer för att efterlikna stadsbebyggelsen.46. På gårdarna var det vanligt med en liten grön täppa i form av ett potatisland. Till detta förekom det även djurhållning i form av höns, grisar och kor. Vissa av dessa strövade fritt omkring i området, för att dryga ut hushållningen, utövades även fiske.47 Vattnet till hushållen fick de från egna brunnar och tvättning skedde från början nere vid havet. Slasken från hushållen hälldes ut i potatislandet och soporna samlades i högar inne på gårdarna. Senare uppfördes en gemensam avträdesplats.48 Dessa sanitära angelägenheter engagerade den svenska staten att på något sätt få bukt på dessa oegentligheter. Det resulterade i att dessa kåkstäder pålades vissa normer i form av de juridiska tillhörigheterna – municipalsamhälle eller köpingar, för att stävja den avvikande miljön.49. 4 Svartöstaden ur ett juridiskt perspektiv, från municipalsamhälle till inkorporering i Luleå stad. 4:1 Municipalsamhällen År 1902 bildade Svartöstaden ett municipalsamhälle för att bland annat kunna påverka de boendes. intressen. i. form. av. el. och. vatten.50. Municipalsamhällen. har. som. förvaltningsinstitution inom en landskommun, fungerat sedan 1875. Till landkommuner räknades socken. Först år 1898 kom ett tillägg av tidigare lag av år 1862 som reglerade dess. 8.

(13) ställning gällande kommunala regler för styrande av landsorten. Det skedde med anledning av att det tidigare väckts en fråga om vem som skulle få besluta i frågor rörande de boende på landsbygden.51. Enligt § 80 i kommunallagen från år 1898, fick landsbygden juridiskt stöd för utbrytning från ordinarie landskommun. Men för att kunna genomföra detta blev dessa utbrytande områden skyldig att underställa sig följande; För att få bilda ett municipalsamhälle skulle den utbrytande gemenskapen vara tvungen att underordna sig ordnings-, byggnads-, brand- och hälsostadgar. Alla municipalsamhällen följde inte all fyra förordnade, utan det kunde skifta från en eller några till att omfatta alla fyra områdena och ur juridisk mening utgjorde dessa samhällen ingen ”fullständig kommun”. De som beslutade och verkställande inom municipalhet, kunde endast behandla det som var antaget och föreskrivet enligt stadgarna. Det medförde att skatten i municipalhet motsvarade det som i stadgarna var fastställt. Men invånarna i dessa utbrytarområden var fortfarande ”medlemmar” i den tidigare landskommunen och hade både rätt till valdeltagande som skatteplikt till denna.52. 4:2 Bildande av ett municipalsamhälle Det fanns två sätt att bilda ett municipalsamhälle. Endera skickades en formell begäran till den Kungliga Majestätet ”på anmälan av länsstyrelsen” alternativt, underställde länsstyrelsen Kungliga Majestäten beslutade i frågan. De boende i området kunde efter överenskommelse initiera att orten skulle få bli ett municipalsamhälle. Syftet med bildandet, byggde på att samhället skulle få en bättre levnadsstandard men även ett bättre socialt anseende. Till den negativa sidan av den nya juridiska tillhörigheten var dubbelbeskattningen.53 Efter överenskommelsen mellan landskommunen och municipalhet inom kommunen, skulle en högre instans i form av länsstyrelsen eller Kungliga Majestätet godkänna det, samt ange vilka förordningar som skulle gälla och att en byggnadsplan fastställdes för att förhindra olovligt byggande i området.54. 4:3 Arbetet inom municipalsamhället Svartöstaden blev ålagd att följa alla de fyra stadgarna.55 Att vara underställd Nederluleå socken innebar att de styrande i Svartöstaden var tvungna att förankra sina beslut innan de själva kunde verkställa dem. På grund av Nederluleås stora areal blev det svårt att äska medel för olika ändamål. Det var ständigt en konkurrens med andra områden inom kommunen, gällande dess ekonomiska anslag.56 Under 1920 talet väcktes ett förslag att tillsammans med 9.

(14) området Skurholmen etablera en köping, för att slippa modersockens och dess begränsade resurser.57. En köping fungerade som ett stadsliknande samhälle med ett större invånarantal, där samhörigheten tillämpade nästan liknande form av organisation som en kommun, men hade begränsningar. inom. vissa. stadsbestämmelser.. Även. denna. samhällsform. likt. municipalsamhället, fick sitt tillförordnande tillstyrkt av kungliga majestätet. Till skillnad från municipalenheten, hade köpingen större handlingskraft gällande hantering av inkomna medel samtidigt som dess organisation skulle vara självfinansierad och skötas allena.58 Tanken med att etablera en köping blev det ingenting av.59. 4:4 Inkorporeringen i Luleå stad Efter nästan trettio år som municipalsamhälle införlivades Svartöstaden i början av år 1933 med Luleå stad. Sammanslagningen med Luleå stad, drog ut på tiden eftersom det förelåg en omfattande utredning innan området slutligen kunde inkorporeras med Luleå.60 Luleå stad var vid denna sammanslagning tvungen att lösa in vissa fastigheter som tillhörde Nederluleå socken. När dessa fastighetsövertagande var avklarade, förlorade området sin municipala titel och kom att utgöra en stadsdel inom Luleå.61 Samtidigt övergick fastigheterna inom Svartöstaden från registrering i jordregistret till att få statsägonummer som är en fastighetsbenämning inom en stad.62 Vid sammanslagningen med Luleå framkom att det fanns dubbletter av gatunamn, varav Svartöstaden kom att få byta namn på en mängd av gatorna i samhället.63. 5 Befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling 5:1 Pendeln gör stora växlingar I det av affärsmannen Robert Asplund prospekterade bostadsområde i Svartöstaden, reserverade han själv en del av strandpartiet som låg ner mot Luleälven. På denna plats lät han år 1894 uppföra ett prefabricerat hus. Denna villa kom att urskilja sig från den kommande bebyggelsen i området.64 Följande år var 27 av tomterna bebyggda och fler skulle det bli. Detta nya samhälle lockade till sig ett flertal näringsidkare. Redan år 1900 fanns det en mängd olika hantverkare i form av bagare, målare med mera. Samma år var antalet bebyggda tomter 175 stycken och invånarantalet hade stigit till över 2000 personer. I samhället uppfördes olika sorters byggnader och två bryggerier hade sin tillverkning där.65 Folket hus även kallad. 10.

(15) ”Blackis66” byggdes av Nykterhetensvännernas byggnadsförening (NVB). NVB fick ekonomiskt stöd till bygget av det företag som sysslade med malmutlastning.67 Däremot kom arbetarna själva att bygga upp ett eget Folkets hus. I denna lokal hyrde olika föreningar in sig. Lokalen fungerade under åren 1920-21 som biograf.68. Till de stora arbetsgivarna i området räknades Malmutlastningen och det under år 1899 uppförda Malmförädlingsverket. Övervägande arbetare hade sina utkomster från dessa två arbetsplatser. År 1902 hade samhällets invånare ökat till 2400 personer.69 Detta höga invånarantal höll i sig i två år då malmförädlingsverket lades ned på grund av ekonomiska svårigheter. Detta medförde att en mängd personer förlorade sina arbeten och invånarantalet sjönk under hälften. Några av de arbetslösa flyttade upp till malmfälten. En del valde att flytta söderöver medan några fick arbete inom andra verksamheter inom Luleå. Detta slog hårt på utvecklingen i samhället. Många var tvungna att lämna sina hem när de inte kunde betala av de lån som bankerna hade lånat dem. En negativ trend skapades i samhället. Bankerna blev plötsligt ägare av en mängd fastigheter som var svåra att avyttra. En del av dessa kåkar såldes iväg till underpriser medan några fick stå tomma och igenspikade. Det var en svår tid för många som knappt hade mat för dagen.70. 5:2 En tid av viss stagnation År 1908 började byggnaderna på närliggande ön Altappen att brinna och många av de boende från denna ö flyttade till Svartöstaden. Ett flertal av dem stannade sedan i Svartöstaden och samhället fick en liten blomstring.71 Under november månad år 1908 blev 50 arbetare uppsagda från malmlastningskajen. Uppsägningen föranleddes av en rationalisering och förändring i arbetsrutinerna där fyra lokomotiv inköptes för att ersätta arbetskraften.72 Vid mitten av 1910 talet inverkade första världskriget på en ökad malmutskeppning över Luleå. Detta utökade antalet arbeten vid malmhanteringen.73 Efter stängning av gödselfabriken och den nedgång i samhället som det medförde, fanns de få förhoppningar om en till expansionsperiod för Svartöstaden. Dock väcktes en tanke när de år 1918 kom på tal att etablera Norrbottens Järnverk. Meningen var då att mark i anslutning till bostadsområdet skulle tas i anspråk. Kontentan av det hela blev denna gång endast en vision av en industriell etablering i området.74 Svartöstaden var ursprungligen en halvö utan några vägförbindelser med Luleå stad.75 De boende kunde sommartid åka ångbåt in till staden eller balansera på den spång som fanns 11.

(16) uppförd vid järnvägsbron som gick över till Svartholmen och Luleå. Vintertid färdades Svartöstadborna över isen.76 Svartöstaden utvecklades sakta och den första vägförbindelsen med Luleå stad kom först år 1916. En busslinje uppfördes år 1923 mellan Svartöstaden och Luleå.77 Efter första världskriget skedde en nedgång i arbetstillfällen och endast ett fåtal i samhället hade fast arbete. Arbetslösheten var hög och för att kunna hjälpa de arbetslösa anordnades jobb i form av manuell krossning av sten till slutprodukten makadam.78. 5:3 Förenandet med Luleå stad Efter sammanslagningen med Luleå stad drogs både vatten och avlopp fram i samhället. Fastighetsägarna i området fick själva vara med och finansiera detta. Samtidigt medförde det ökade taxeringsvärden för fastigheterna i området.79. År 1939 beslutade Riksdagen att etablering av ett järnverk skulle ske i närheten av Svartöstaden. Luleå kommun upplät mark för byggandet av verksamheten.80 Fyra år senare var järnverket färdigt och det medförde att utvecklingen i Svartöstaden vände till det positiva. Folkmängden i området ökade och ännu en stor byggboom igångsattes i området. Arbetsbostäder uppfördes i form av små hyreshus. I varje sådant trähus fanns det fyra tvårummare och alla dessa bostäder var utrustade med den tidens bekvämligheter som toalett, badrum och ett kylskåp. Dessa bostäder hyrdes ut till de anställda vid järnverket. Fortfarande hyrdes ett flertal av dessa hyresgäster ut ett av rummen för att reducera hyran.81 Den industriella. satsningen. i. området. förde. med. sig. att. olika. butiker. och. andra. näringsverksamheter ökade i antal. Samtidigt ökade mängden av butiker och de boende i området handlade de mesta i samhällets affärer. Även andra boende utanför Svartöstaden, valde att förlägga sin inhandling av varor där.82. Innan järnverket var färdigbyggt fördes diskussioner om att riva Svartöstaden, eftersom det under andra världskrigets låg i ett bombkänsligt område samtidigt som kommunen ville ha mer mark för etablering av företag i anslutning till den stora industrin. Dessa rivningstankar medförde handlingsförlamning hos befolkningen då en del fastigheter hade förfallit samtidigt som många hus rivits ner.83. 12.

(17) 5:4 Invånarnas utkomstmöjligheter Lönearbetare När samhället Svartöstaden etablerades, var det till stor del av befolkningen som hade sin utkomst från malmutlastningen och gödselfabriken. Allt mer som samhället utvecklas lockade det till sig olika företag och det blev en mångfald av utkomster för de boende.84 Men hela tiden avspeglade sig andelen arbeten mot efterfrågan på arbetskraft och inte minst mot utskeppningen av malm.85 Egna företagare En av de inflyttade från ön Altappen, livnärde sig på att sälja grus från olika grustäkter i havsbandet. Till sin hjälp för att få iland dessa gruslass användes den av arbetarna uppförda ”proletärkajen” i Svartöstaden som förtöjning vid land.86 Det var inte bara män som arbetade som egna företagare, även kvinnorna fanns representerade i en mängd olika yrken. En var bryggeriägare, en annan sålde bränsle, två kvinnor hade diversehandel, för att bara nämna några.87. 6 Den sociala kontexten För att få en insikt i områdets sociala prägel kommer jag nedan att ta upp några punkter om den sociala kontexten. Fritid var ett nytt begrepp som uppkom i och med den reglerade arbetstiden inom industrin. Detta begrepp existerade inte inom det äldre bondesamhället. De flesta av de boende i Svartöstaden hade tillgång till egen båt88 och någon av de boende fick även möjlighet att införskaffa sommarbostad utanför samhället.89 Svartöstaden hade under den första halvan av 1900 - talet, en hög aktivitetsgrad på sitt föreningsliv, där samtliga föreningarna strävade mot ett gott liv och leverne för de boende. Trots hårt arbete och begränsade ekonomiska medel, kunde en del avsätta tid för föreningsliv och därigenom förändra trivseln till det bättre.90 De boendes överbryggande viljor för utmaningar och sammanhållning sporrade till framåtanda.91. 6:1 Nykterhetsrörelsen Redan under 1890 – talet, kom den första nykterhetsrörelsen att startas i området. Den kom att utökas med en mängd andra loger där ungdomslogen var en av dem. Intentionen med nykterhetsrörelsen var att stävja alkoholkonsumtionen i samhället.92 Nykterhetens vänner. 13.

(18) byggde upp en föreningslokal, under några år in på 1900 – talet och föreningslokalen kom att kallas för ”Blackis”. Här kom aktiviteter att ske så som dans med mera.93. 6:2 Arbetarrörelsen Även Svartö arbetares byggnadsförening uppförde ett eget ”folkets hus” där det förekom liknande aktivitet som på Blackis. Lokal i folkets hus användes fram till år 1947, då flyttas verksamheten över till Nykterhetens vänners lokal.94. Den första fackföreningen startades år 1907 i området och hette Avdelning 259 av Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Detta fackförbund kom att innefatta alla anslutna arbetare i området.95 Vid den stora strejken år 1909 kämpade facket på arbetarnas sida. Utgången av denna strejk blev att arbetsgivarsidan vann och förtroendet för avdelning 259 minskade och många gick ur från kollektivet. Det medförde att detta förbund med tiden upphörde att representera arbetarna i regionen. Framöver övergick några av de anställda till Svenska. Gruvindustriarbetarförbundet. avdelning. 40.96. Denna. sektion. inom. Gruvindustriarbetarförbundet bildades endast för att representera malmarbetarna i Svartöstaden. Redan vid dess start kom 60 personer att ansluta sig och en önskan stod till ett högt medlemsantal för att kunna bli en kraftig och stort representant mot arbetsgivarsidan.97 Under år 1920 lyckades fackförbundet att förhandla till sig ett familjeunderstöd på 30 kr/månad för hustrun samt 10kr/månad för varje hemmavarande barn som inte hade uppnått åldern av 15 år.98. 6:3 Politiska organisationer Från början var arbetarna politiskt enade i att engagera sig för socialismen i ett arbetarparti.99 År 1907 grundades Svartöstadens arbetarekommun, som en socialdemokratisk förening. Detta parti kom år 1917 att delas upp i en reformistisk och en revolutionistisk förgrening. På den reformistiska sidan stod socialdemokraterna medan kommunisterna kom att företräda den revolutionära läran.100 Trots de olika riktningarna inom arbetarrörelsen var grannsämjan god. Däremot kunde det under de olika politiska mötena förekomma både ordliga som fysiska despyter.101 Utöver dessa två partier startade syndikalisterna under slutet av 1910 talet upp en förening, men den upplöstes efter två årtionden.102. 14.

(19) 6:4 Husmodersföreningen Föreningen startades år 1923 för att öka ”kvinnans rättigheter i samhället”. Medlemsantalet var från start ca 20 medlemmar och kom med åren att öka. Det som i dagens samhälle ses som en självklarhet som samhällsservice från kommunens sida har inte alltid varit så. I början av föreningens verksamhet arbetade de med lekskola till de yngre samhällsmedlemmarna, fotvård till de äldre för att bara nämna några av deras verksamheter. Utöver det har de även samlat in pengar för att hjälpa nödställda inom Norden. Olika kurser har under åren växlat och det gemensamma för dess kurser har varit att höja de olika medlemmarnas praktiska som teoretiska kunskaper.103. Vid tiden för den stora depressionen i världen under 1920-1930 talet var det husmodersföreningen som i egen regi anordnade snickarkurser för att de arbetslösa pojkarna i samhället skulle ha något meningsfullt att göra. Mycket arbete lades ned i äskande av medel för fortsatta slöjdkurser. Totalt arrangerades fem stycken kurser.104 Vid en av dessa kursavslutningar närvarde landshövdingen i Norrbotten och lovordade betydelsen av denna insats.105. År 1931 anslöts denna förening till Norrbottens Länsförbund Husmodersförening. Där har alltid någon representant från Svartöstaden medverkat för att ta in erfarenheter och förslag till den lokala föreningen.106 Vidare har husmodersföreningen varit verksam med en mängd sociala åtaganden som i dagen samhälle ligger på stat och kommun.107 Styrelsen i husmoderföreningen skriver:. Den årliga Pensionärs-träffen har under olika former bedrivits år från år. Alla har frivilligt och glatt ställt upp”…”Men utan de energiska och självuppoffrande kvinnor som bildade grundstommen under föreningens första år, utan de initiativrika och förutseende kvinnor som sedan tagit vid, hade det icke varit några traditioner att föra vidare och föreningen skulle inte ha stått där man nu står.108. Ur föreningens ”Husmödrarnas sång”, slutar sista versen med följande text som kan sammanfatta deras samhällssyn: Ej gäller söndra, det gäller förena, det gäller stå eniga, hand uti hand.109. 15.

(20) 6:5 Kooperativa föreningen Enig För att kunna påverka prisbilden på matvaror gick en del av de boende i området ihop och startade upp en kooperativ förening kallad Enig år 1913. Varje insats i föreningen kostade 10 kronor och det totala startkapitalet uppgick till 590 kronor. Butiken Enig bidrog till att priserna sänktes hos de privata handlarna, vilket inte alltid sågs positivt bland de privata näringsidkarna. År 1929 hade Enig 206 medlemmar och för att kunna möta de allt ökade ekonomiska kraven gick butiken samman med en rad andra kooperativa butiker i Luleå. Från andra halvan år 1931 upplöstes Enig och blev en konsumbutik i konsumentföreningen. Under 1940 – talet öppnades ännu en konsumbutik i området, men den stängdes under 1950 – talet.110. 6:6 Andra föreningar och sammanslutningar Vid etablering av området saknades ett brandförsvar. För att lösa det skedde en insamling av ekonomiska medel inom samhället för att kunna köpa in nödvändig släckningsmaterial. De engagerade inom detta brandförsvar lade grunden till en förening som byggdes upp en lokal i området. Svartöstadens brandkår av år 1899 bestod av 15 frivilliga brandkårsmän och en reserv på 100 personer. Många av de boende hade inte ekonomi att ansluta sig till brandförsvaret. Enligt ett brandförenings sammanträde fastslogs att utrustningen endast fick användas vid brand hos medlemmar i föreningen. Först år 1905 kom alla fastighetsägare att ekonomiskt bidra till brandkåren i området. Detta lilla ekonomiska tillskott medförde att nyare brandutrustning kunde köpas in till föreningen. Robert Asplund tillsammans med en herr Tornberg hjälpte föreningen att köpa in utrangerat material från brandkåren i Luleå. Asplund som ägde marken där sammanslutningen hade uppfört brandstationen skänkte denna tomt till föreningen. Vid sammanslagning med Luleå kommun år 1933 övergick både utrustning och lokal till Luleå Brandförsvar. Området kompletterades med åren med vattenledning och brandtelegraf.111 På brandstationens mark uppförde därefter televerket en automatväxelstation för telefoni.112. I övrigt fanns det en mängd olika föreningar i form av skytteförening, olika idrottsföreningar, studieförbund med mera.113. 16.

(21) 7 Mentaliteten i området Området Svartöstaden har alltid haft många aktiva samhällsmedlemmar som varit verksamma i olika föreningar och nämnder114. Det har även funnits en vilja till frihet som dessutom har varit svår att kuva. Dessutom har de boende i området vant sig med tröga beslut gällande deras bostadsområde. Detta har i sin tur format många av dem till att värna om sitt samhälle.115 Det var inte alla gånger som de boende fick gehör hos socken för de olika behov som samhället behövde. Därför kom Svartöstadsborna att på egen hand lösa en del av dessa uppgifter. En av dessa aktiviteter blev uppförandet av en lastkaj. När socken vägrade att tillskjuta ekonomiska medel till denna byggnation, kom arbetarna själva att uppföra den. Med anledning av arbetarnas sociala ställning, kom denna hamnplats därför att kallas för ”proletärkajen”.116 Trots att fattigdom rådde och det var ont om pengar, var sammanhållningen och sinnelagen grannarna mellan goda.117. Barbro Stridberg skriver i tidningen Aktuellt i Politiken, 7/1979, om de boendes situation enligt följande:. Trots det fattiga livet i samhället, förekom det mycket positivt mellan de boende och det medförde att det norrländska kynnet bestod av ”lite is i magen” inför oförutsedda utgifter och händelser.118. Svält kunde begränsas genom de olika naturförmånerna som bär, jakt på vilt och fiske. Men även vid nödsituationer, ställde befolkningen upp för varandra för att underlätta för den drabbade.119. Vid tvättning i tvättstugorna på 1940 – talet, samlades kvinnorna och hjälpte varandra samt såg det som ett socialt tillfälle att umgås över en kopp kaffe, under tiden som tvättmaskinerna bearbetade byken. Här byttes tjänster mot gentjänster. Under sommarhalvåret skedde tvättning nere vid stranden och det sociala umgänget vid tvättningen fortsatte, samtidigt som barnen kunde närvara och leka vid stranden.120. 8 Resultat Premissen för en stads existens är ett rikt differentierat näringsliv, där olika yrkes- och inkomstgrupper verkar tillsammans. Förutom goda förutsättningar till arbete krävs även ett demografiskt födelseöverskott samt ett gott utbud av bostäder.. 17.

(22) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur och varför denna stadsdel i Luleå kom att skapas samt vilka ekonomiska, rättsliga och sociala faktorer som kom att forma detta område så specifikt. Det är dessa faktorer som har varit intressanta att försöka belysa och få svar på. -. Vad var det som låg bakom etableringen av bostadsområdet Svartöstaden?. -. Vilken juridisk tillhörighet har staden haft?. -. Vilka ekonomiska och sociala faktorer har bidragit till områdets utveckling och speciella prägel?. 8:1 Etablering av samhället I norra Sverige fanns det mycket goda naturtillgångar i form av skog, malm och vattenkraft. När exploatering av malm från malmfälten började ske uppfördes en järnväg mellan Malmfälten i Norrbotten och kuststaden Luleå. Vid byggande av malmbanan skapades det många arbetstillfällen. Samtidigt kom järnvägen att föra samman nya grupper av människor, där olika kulturer möttes och traditioner uppstod och utvecklades. Staden Luleå hade år 1887 råkat ut för den stora stadsbranden som ödelade en stor del av staden. Efter branden skulle stadskärnan byggas upp och med anledning av den ökande befolkningstillväxten, skapades en spekulation på tomter i stadskärnan. Robert Asplund såg potentialen av att uppföra en ny stadsdel. Asplund kom att köpa lös mark från bönderna på Svartön och lät stycka upp området i ett rutnät av fyrkanter. Området döptes till Svartöstaden. Dessa tomter sålde han sedan till arbetarna. De kom i sin tur själva att uppföra sina egnahem efter de tolvtimmarspass som arbetsdagen erbjöd. För att kunna underlätta finansieringen av husen, byggdes de flesta av dessa kåkar med ett uthyrningsrum. Innan husen uppfördes, byggdes en förrådsbyggnad med bostad. Där kom familjen att bosätta sig tills de fick råd att bygga klart sina kåkar. Den ekonomiska ställningen bland arbetarna var tämligen begränsad och när den stora arbetsgivaren som tillverkade konstgödsel stängde, medförde det att invånarantalet minskade till under hälften.. 8:2 Faktorer som har inverkat på områdets prägel Eftersom området etablerades om en kåkstad bosatte sig mest arbetare i samhället. Dessa hade i sin tur en begränsad ekonomi som i sin tur medförde att de inte hade någon köpkraft utöver det nödvändigaste. För att kunna överleva var de boende tvungna att samarbeta. Det förekom i olika varianter allt från hjälp i tvättstugan till arbetsbyten med varandra. Ganska tidigt kom folkrörelse i form av nykterhetsloger att etableras, dessa i sin tur följdes av arbetarrörelsen, 18.

(23) husmoderföreningen. och. olika. idrottsföreningar.. Föreningslivet. förstärkte. upp. sammanhållningen bland befolkningen. Området har dessutom varit inklämt mellan hamnen, järnverket och malmhögarna vilket har begränsat områdets geografiska utveckling.. Vid stadsdelens grundande ritades området in i ett rutnät av kvadrater, som var uppdelade på fyra tomter á 830m2 på uppdrag av stadens grundare, Robert Asplund. Bostadshusen uppfördes i linje med de planerade vägarna, medan uthusen tangerade de inre tomtgränserna. Många av husen kom att stå omålade. Anledning var den dåliga ekonomin som rådde bland arbetarna. Den höga antal av olika folkrörelser som området Svartöstaden representerar, kan ha berott på att de boende ville kunna påverka sin existens och genom detta kunna höja samhällets trivsel.. 8:3 Områdets juridiska tillhörighet När Svartöstaden började etableras i utkanten av Nederluleå socken, var område i initialskedet inte någon formell stad. För att kunna åtaga sig denna uppgift som medförde viss makt och fördelning, valde staden att bilda en juridisk tillhörighet. Eftersom området inte hade en egen ekonomisk bärkraft som den juridiska formen köping fordrade, blev municipalsamhälle den lämpligaste formen. Som municipalsamhälle blev området underställd socken. De boende i området betalade skatt till Nederluleå socken samtidigt som de hade rösträtt i samfundet. År 1933 inkorporerades Svartöstaden med Luleå kommun och blev då en stadsdel inom staden. Samtidigt överfördes fastigheterna inom Svartöstaden från registrering i jordregistret till att få stadsägonummer, fastighetsbenämning inom staden Luleå.. 8:4 Befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling Vid etablering av bostadsområdet skedde en stadig tillströmning av både arbetare och företag. Folkets hus även kallad ”Blackis” uppfördes under denna snabba utveckling. De första bostäderna uppkom redan under år 1894 och byggnationstrenden höll i sig fram till år 1902 när samhället hade uppnått till 2400 invånare. Två år senare lades en av de stora arbetsplatserna, malmförädlingsverket ned på grund av ekonomiska svårigheter. Detta ledde i sin tur att invånarantalet sjönk till under hälften. En negativ trend skapades i samhället, där bankerna plötsligt blev ägare till en mängd olika fastigheter som dessutom var svåra att avyttra. Vissa av dessa kåkar såldes iväg till underpriser medan några förblev tomma och igenspikade. Detta var en svår tid för många som knappt hade mat för dagen. År 1908 brinner byggnaderna på närliggande ön Altappen och många av dessa invånare flyttade till 19.

(24) Svartöstaden. Ett flertal av dem stannade sedan i Svartöstaden och samhället fick en liten blomstring.. Möjligheten till arbeten var periodvis lågt. Under första världskriget ökade efterfrågan på malm och antalet arbeten vid malmhanteringen ökade. Svartöstaden var ursprungligen en halvö utan vägförbindelser med Luleå stad. Först år 1916 fick Svartöstaden en vägförbindelse med Luleå stad samt en bussförbindelse som uppfördes år 1923 mellan Svartöstaden och Luleå. Efter första världskriget skedde en nedgång i arbetstillfällen och endast ett fåtal i samhället hade fast arbete. För att möta den höga arbetslösheten anordnades jobb i form av manuell krossning av sten till slutprodukten makadam.. Vid sammanslagningen med Luleå kommun fick fastighetsägarna i området bekosta anslutningarna till vatten och avlopp. Detta medförde ett ökat taxeringsvärde för fastigheterna i området. År 1939 beslutades av Riksdagen att etablera ett järnverk i områdets anslutning, det vände utvecklingen till det positiva. Folkmängden ökade och en ny byggboom kom igång. Allt fler butiker öppnades och de boende i Svartöstaden handlade de mesta i samhällets butiker. Även andra boende utanför samhället, valde att förlägga sin inhandling av varor i Svartöstaden.. 9 Sammanfattning Jag har i detta arbete med hjälp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i ämnet samt dagstidningar, prövat att kartlägga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhälle. Jag har även försökt belysa vad som var det bakomliggande förhållandet för etableringen av bostadsområdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhälle samt vilka krav som ställdes på en sådan juridisk tillhörighet. Med kännedom av ovannämnda har jag sedan prövat att få fram en översikt på områdets prägel.. Området uppfördes ursprungligen på grund av den allt ökande befolkningen i Luleå stad. Svartöstadens geografiska utveckling begränsades av att det varit inklämd mellan hamnen, järnverket och malmhögarna. Från början utgjorde området ett municipalsamhälle, underställd Nederluleå socken, för att sedan bli en stadsdel inom Luleå. Stadens demografiska och ekonomiska utveckling har alltid berott på möjligheten till utkomst.. 20.

(25) 10 Epilog121 Till dessa avslutande meningar har jag använt mig av en tidningsartikel som belyser förändringen i Svartöstaden samt ett jämförande exempel med ett annat arbetareområde.. Arbetet med att samla in fakta och bearbeta materialet har varit både intressant och spännande. De olika personer som jag har kommit i kontakt med i arbetet med denna uppsats, har alla vänligt och hjälpsamt bistått med framtagande av relevant information. Därutöver har de också kommit med förslag över annan litteratur som har varit av betydelse.. Efter sökande i Svartöstadens historia, kvarstår en fråga: Kommer detta bostadsområdet i framtiden att förbli annorlunda? Redan vid denna uppsats slutmeningar framkom det i lokaltidningarna att ett fåtal av hyreshusen som Luleå Kommuns fastighetsbolag, Lulebo äger skulle rivas. Utöver det sker det ägarbyten på privata ägda hyresfastigheter. Vid ägarbyten vill den nya ägaren gärna sätta sig egen prägel på fastigheten samtidigt som en upprustning medför att hyrorna får en justering uppåt. En del av de boende i området har tidigare flyttat till Svartöstaden med anledning av den låga hyresnivån som då har rått. Vid stora hyreshöjningar blir några av de boende i området tvungna att hitta någon annan billigare bostad inom Luleå kommun och området kan på sikt komma att tappa sin arbetare befolkning till förmån för andra socialgrupper. Vid kontroll av det sist sålda huset i Svartöstaden kostade, fanns det paralleller med bostadsområdet Majorna i Göteborg. Detta område uppfördes ursprungligen för arbetare och som nu har fått lämna plats till andra samhällsklasser.. Malmutlastningen är sedan ett par år förflyttat från Svartön till att vara förlagd utanför Järnverket och närmare Bottenviken. Det som tidigare har varit malmuppläggnings- och utskeppningsplasts är flyttat och nedmonterat. I dagens Svartöstan finns det endast ett antal företag kvar, där restaurangen, godisfabriken, plåtslageriet och snickeriet är de företag som du som besökare av området kommer i kontakt med. Fortfarande så finns föreningslokalen Blackis, där diverse verksamheter har sin lokalitet.. Svartöstaden som idag är ett bostadsområde inom Luleå kommun, är värt ett besök inte minst med tanke på dess historik.. 21.

(26) 11 Noter 1. Grankvist. (1992) sista sidan.. 2. Norrbottens Kuriren. 1981-04-11 .. 3. Ahlberger. (2001) s.57ff.. 4. Ahlberg. (1998) s.36ff.. 5. Ahlberger. (2001) s.55f.. 6. Bilaga. 1.. 7. Danneshiold. (1950) s.16.. 8. Ibid. s. 34.. 9. Thofte. (1976) s. 11f.. 10. Lindblom. (1988) s.54.. 11. Ibid. s.137.. 12. Bilaga. 2.. 13. Lindblom. (1988) s.124.. 14. Nordberg. (1965) s.221.. 15. Lindblom. (1988) s.137.. 16. Palmgren. (1983), s.80.. 17. Nordberg. (1965) s. 236.. 18. Grankvist. (1992) sista sidan.. 19. Palmgren. (1983) s.78.. 20. Bengtsson. (1994) s.256.. 21. Larsson. (1999) s.243.. 22. Hult. (1989) s.191.. 23. Bengtsson. (1994) s.256f.. 24. Larsson. (1999) s.243.. 25. Hult. (1989) s.193.. 26. Ibid. s.232.. 27. Ibid. s.233.. 28. Hansson. (1987) s.87.. 29. Hansson. (1999) s.10f.. 30. Ibid. s.11.. 31. Norrbottens Museum. (1988) s.93.. 32. Malmbanans vänner. (1996) s.3.. 22.

(27) 33. Hansson. (1987) s.88.. 34. Malmbanans vänner. (1996) s.3.. 35. Luleå Kommun. (2005) s.43.. 36. Luleå Kommun. (1998) s.94.. 37. Norrbottens Museum. (1988) s.170.. 38. Ibid. s.11.. 39. Ibid. s.55.. 40. Pettersson. (1971) s.1ff.. 41. Grankvist. (1992) s.11.. 42. Norrbottens bildgrupp. (1980).. 43. Wikström. (1982) s.2.. 44. Ibid.. 45. Ibid.. 46. Ibid.. 47. Folkviljan. 13/1987.. 48. Wikström. (1982) s.5.. 49. Ahlberger s.55f.. 50. Folkviljan. 47/1985.. 51. Norrbottens läns Hembygdsförening. (1963) s.79.. 52. Ibid.. 53. Ibid. s.79f.. 54. Nordisk familjebok. (1911) Nummer 18, s.1332f.. 55. Norrbottens bildgrupp. (1980).. 56. Grankvist. (1992) s.23.. 57. Norrländska Socialdemokraten. 1956-09-07.. 58. Nordisk familjebok. (1911) Nummer 15, s. 674.. 59. Norrbottens bildgrupp. (1980).. 60. Schalling. (1924) s.21.. 61. Grankvist (1992) s.60.. 62. Palmgren. (1991) s.71.. 63. Ibid. s.66.. 64. Grankvist. (1992) s.12.. 65. Wikström. (1982) s.4.. 66. Bilaga. 3. 23.

(28) 67. Bolin. (1982).. 68. Grankvist. (1992) s.27.. 69. Folkviljan. 13/1987.. 70. Grankvist. (1992) s.14.. 71. Arnqvist. (1998). s.6.. 72. Gruvarbetaren. 6/1908.. 73. Svensson (1992) s. 49.. 74. Norrskensflamman. 1923-07-21.. 75. Ibid.. 76. Folkviljan. 47/1985.. 77. Svartöstadens Intresseförening. (2004) s.9.. 78. Grankvist. (1992) s.60.. 79. Olsson. (2004) s.48.. 80. Björklund. (1994) s.80.. 81. Arnqvist. (2000) s.15.. 82. Grankvist. (1992) s.68.. 83. Folkviljan. 47/1985.. 84. Luleå Kommun. (1986) s. 10.. 85. Norrskensflamman. 1923-07-14.. 86. Svartöstadens Intresseförening. (2004) s. 5f.. 87. Arnqvist. (1998) s. 13.. 88. Åström. (2003) s. 122.. 89. Svartöstadens Intresseförening. (2004) s. 17f.. 90. Arnqvist. (1998) s. 7.. 91. Malmstad. (2004) s. 10.. 92. Folkrörelsernas arkiv. (1977) s.11f.. 93. Arnqvist. (2000) s. 8.. 94. Åström. (2003) s. 106.. 95. Norrskensflamman. 1923-07-17.. 96. Ibid.. 97. Gruvarbetaren. 6/1917.. 98. Gruvarbetaren. 9/1920.. 99. Folkrörelsernas arkiv. (1977) s. 5.. 100. Ibid s. 5ff. 24.

(29) 101. Aktuellt i politiken. 7/1979.. 102. Folkrörelsernas arkiv. (1977) s.9.. 103. Svartöstadens Husmodersförening. (1973) s.1.. 104. Ibid. s. 1f.. 105. Ibid. s. 5.. 106. Ibid. s. 2.. 107. Ibid. s. 1. 108. Ibid. s. 2.. 109. Ibid.. 110. Grankvist. (1992) s. 15ff.. 111. Moberg. (1966) s. 116ff.. 112. Svartöstadens Husfadersförening. (2003) s. 12.. 113. Folkrörelsernas arkiv. (1977) s. 15ff.. 114. Kuriren 1975-03-20.. 115. Ibid.. 116. Grankvist. (1992) s. 24.. 117. Bulletinen. 36/90 s. 21.. 118. Aktuellt i politiken. 7/1979.. 119. Ibid.. 120. Åström. (2003) s. 91.. 121. Till Epilogen har jag använt mig av följande artiklar; Norrländska Socialdemokraten 2006-08-28, s.17 samt HSB Göteborg – Gråberget 50 år 2002.. 25.

(30) 12 Källförteckning Otryckta källor Luleå Kommun folkbibliotek -. Björklund, B, (1994), Kulturhistoriska miljöer i Luleå Kommun, Museiutredning på uppdrag av Kulturförvaltningen, Luleå.. -. Malmbanans Vänner, (1996), 108 år på Svartön, artikel i tidningen Karven nr:4, medlemstidning för Malmbanansvänner, Luleå.. -. Palmgren, G, (1991) Gatunamn i Luleå kommun, Luleå kommun.. -. Palmgren, G, (1983) Beskrifning över Luleå, Luleå Kommun Statsmätningskontoret.. -. Pettersson, B, (1971), In- och utflyttningar i Nederluleå socken under perioden 18951905, Tvåbetygsseminarium i Historia, Umeå Universitet.. -. Svensson, B, (1992) Det gamla Luleå – Tidningsartiklar om Luleå, Luleå Kommun.. -. Wikström, J, (1982), Svartöstaden – en kåkstad. En kortfattad historik.. Luleå Kommun Stadsarkivet -. Arnqvist, M, (1998), Svartöstadens Folkets Hus 1902 – 1998, En förstudie för en framtida verksamhet gjord på uppdrag av Svartöstadens Intresseförening i samarbete med Luleå kulturförvaltning.. -. Luleå Kommun, (1986), Lär känna din stadsdel, Studiecirkelmaterial om Svartöstaden, Planeringskontoret Luleå.. -. Svartöstadens Husmodersförening 50 år, (1973) Minnesblad och sånghäfte.. -. Schalling, E, (1924), UTREDNING OCH YTTRANDE i ärende angående införlivning med Luleå Stad av vissa områden i Nederluleå Socken, Stockholm, Norstedt & Söner.. Norrbottens Minne -. Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten; Arkiv- och föreningsinventering i Luleå Kommun, del 1, 1976 – 1977.. Litteratur -. Ahlberg, N, (1998) Stadens mönster – de historiska kartorna berättar, Stockholm, Riksantikvarieämbetet, ISBN: 91-7209-092-8.. -. Ahlberger,. C,. (2001),. Den. svenska. staden. –. vinnare. och. förlorare,. Riksantikvarieämbetet, ISBN: 91-7209-214-9.. 26.

(31) -. Arnqvist, M, (2000) Välkommen till Luleå och Svartön, Från slutet av 1800 – talet utspelas här ett mycket viktigt kapitel i Sveriges historia, Luleå, Luleå Alltryck.. -. Bengtsson, B-A m.fl., (1994) Zigma samhällskunskap, Stockholm, Liber, Tredje upplagan, ISBN 91-21-16515-7.. -. Bolin, K m.fl. (1982) Trähus i Norr, Stockholm, AB Svensk Byggtjänst, ISBN: 917332-176-1.. -. Danneskiold-Samsoe, O m.fl. (1950), Luleå stads generalplan. Stockholm, AB Gustav Lindströms Boktryckeri.. -. Grankvist, H m.fl., (1992) Staden bortom staden - Boken om Svartöstaden, Luleå, ISBN 91-630-0725-8.. -. Hansson, S, (1999) Innovationer och industriell utveckling. Om elektricitet, överföringsteknik och industriell utveckling i norr. Porjus Smältverk 1917 – 1958, Luleå, Institutionen för ekonomi och samhällsvetenskap, ISBN 91-630-7581-4.. -. Hansson, S, (1987), Från Nasafjäll till SSAB: järn och gruvhantering i Norrbotten under 300 år, Luleå, Centek förlag, ISBN: 91-86998-31-5.. -. Hult, J m.fl., (1989) Svensk teknikhistoria, Värnamo, Gidlunds, ISBN: 91-7844-150-1. -. Larsson, H-A m.fl., (1999) Boken om Sveriges historia, Stockholm, Forum, Tredje tryckningen, ISBN 91-37-11484-0.. -. Luleå Kommun, (2005), Luleå Stad 1860-1909, Luleå kommun i historiska fotografier, Luleå, ISBN: 91-975539-0-5.. -. Luleå Kommun, (1998), Staffan Hanssons artikel: Gruv- och Metallindustrins betydelse för Luleås befolkningsutveckling, Stadsarkivets årsbok 1998, Luleå, ISSN:1404-4862.. -. Lindblom, E-B, (1988) Studier över önamnen i Luleå skärgård, Umeå, Dialekt-, ortnamns och folkminnesarkivet. ISBN 91-86372-16-5.. -. Malmstad, I, (2004), Strandhugg i kustbandet, Återblickar och episoder från Luleå stad och skärgård, Hammerdal Förlag & Reportage, ISBN: 91-974392-4-X.. -. Moberg,. A,. (1966),. Fågel. Fenix:. Bränder. och. brandförsvar. i. Luleå,. Stadsfullmäktige/Luleå. -. Nordberg, A, (1965) Luleå Sockens historia 1, Luleå, Norrbottens Museum.. -. Nordisk familjebok, (1911), Mekaniker till Mykale, Konversationslexikon och Realencyklopedi, nr 18, Stockholm.. -. Nordisk familjebok, (1911) Kromat till ledvätska, Konversationslexikon och Realencyklopedi, nr 15, Stockholm. 27.

(32) -. Norrbottens Kuriren, Ur gamla årgångar N-K 100 år, Luleå 99-1991355-3.. -. Norrbottens Läns Hembygdsförening, (1963), Norrbottens årsbok 1963, Luleå, Norrbottens Kurirens Tryckeri, ISSN: 0546-3467.. -. Norrbottens Museum, (1988), Malmbanan 100 år, Luleå, I-Tryck AB, ISBN: 9185336-56-4.. -. Olsson,. H-O,. (2004),. Luleå. Vatten-. och. reningsverk. 1904. –2004. –en. jubileumshistoria, Luleå, Tekniska förvaltningen, ISBN: 91-631-5802-7. -. Thofte Finn, (1976) Välkommen till Luleå – En bok till den nyblivne lulebon, Stockholm, AB Grafiska Gruppen.. -. Åström, T, (2003), Svartöstaden på 1940-talet och tiden där omkring, Samhället, människor, butiker och företag, Luleå.. Tidningar -. Norrländska socialdemokraten, Artikeln: Myten om Svartöstaden, 2006-08-28.. Luleå Kommun folkbibliotek - Gamla årgångar -. Folkviljan 13, (1987) Artikeln: Där, på Svartön, byggde de sig en egen stadsdel.. -. Folkviljan 47, (1985) Artikeln: Historien om Svartöstaden.. -. Norrbottens Kuriren, Artikeln: Enda kåkstaden som finns kvar. 1981-04-11.. -. Norrbottens Kuriren, Artikeln: Saknade väg till Luleå i drygt 40 år. 1975-03-20.. -. Norrländska Socialdemokraten, Artikeln: Svartöstaden sov törnrosasömn.1956-09-07.. -. Norrskensflamman, Artikeln: Efter anläggning av hamnen…1923-07-21.. -. Norrskensflamman, Artikeln: Svartöstaden sov törnrosasömn, 1923-07-17.. -. Norrskensflamman, Artikeln: Svartöstaden, ett ungt samhälle… 1923-07-14.. -. Svartöstadens Husfaderförening, (2003) Husfadern, nytryck av årgång 1936-03-14.. -. Svartöstadens Intresseförening, (2004) Glimtar från Svartöstaden, berättelser och bilder.. Luleå Kommun Stadsarkivet. Enskilda Arkiv nr.1. Handlingar ang. Svartöstaden 1:3 -. Aktuellt i politiken 7/1979 Artikeln: I Svartöstaden lärde arbetarna sin bittra läxa.. -. Bulletinen 36/90 Artikeln: Möte med människor av Ingemar Sandberg.. -. Gruvarbetaren, Artikeln: Svartön 9/1920.. -. Gruvarbetaren, Artikeln: Avdelning 40 Svartöstaden 6/1917.. -. Gruvarbetaren, Artikeln: Avd. 40 Svartön, Luleå… 6/1908.. -. Norrbottens Bildgrupp, Artikeln: Svartöstaden, Nr 1/1980. 28.

(33) Internet -. http://www.hsb.se/hsb/jsb/polypoly.jsp?d=22430&a=72622 HSB Gråberget 50 år 2002, 2006-05-18.. 29.

(34)

(35)

(36)

(37)

No results found