• No results found

Bilbälten : vissa mekaniska skadors inverkan på den dynamiska hållfastheten hos nya bilbälten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bilbälten : vissa mekaniska skadors inverkan på den dynamiska hållfastheten hos nya bilbälten"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statens väg- och trafikinstitut (VTl) - Fack - 581 01 linköping

Nr 110 - 1976

National Road & Traffic Research Institute - Fack ° 581 01 Linköping - Sweden

Bübähen

Vissa mekaniska skadors inverkan på den

dynamiska hållfastheten hos nya bilbälten

11 0

av Thomas Turbell och Hans-Erik Pettersson

(2)

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping

Nr 110 - 1976

National Road & Traffic Research Institute - Fack - 581 01 Linköping - Sweden

BHbähen

Vissa mekaniska skadors inverkan på den

dynamiska hållfastheten hos nya bilbälten

1 1 0

av Thomas Turbell och Hans-Erik Pettersson

(3)
(4)

FÖRORD

Föreliggande undersökning har utförts på uppdrag av - och i samarbete med - statens trafiksäkerhetsverk. AB Svensk Bilprovning och enskilda bältestillverkare har bidragit med information och försöksmaterial.

Försöken har genomförts vid trafikant- och fordonsav-delningens biomekaniska laboratorium där Thomas Turbell

varit projektledare, Hans-Erik Pettersson har svarat

för den statistiska uppläggningen och bearbetningen,

Helge Löfroth har utfört de elektriska mätningarna, samt Christer Lönn och Arne Pettersson har svarat för den fotografiska och mekaniska utrustningen.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan REFERAT I ABSTRACT II 1 BAKGRUND l 2 METOD 3 2.1 Val av bälten 3 2.2 Dynamisk provning 3 2.3 Kraftmätning 3 2.4 Överbelastning 4 2.5 övriga registreringar 6 2.6 Skador 6 2.6.1 Skadornas placering 6 2.6.2 Skadornas utseende 7 3 RESULTAT 3.1 Presentationsform

3.2 Resultat och kommentarer 10 3.2.1 Normalprovning, oskadade bälten 10

(Provningstyp 1)

3.2.2 Normalprovning, 5 mm snitt underkant 11 (Provningstyp 2)

3.2.3 Normalprovning, 10 mm snitt underkant 12 (Provningstyp 3)

3.2.4 Överlastprovning, oskadade bälten 12 (Provningstyp 4)

3.2.5 Överlastprovning, oskadade bälten, låst 13

omlänkning (Provningstyp 5)

3.2.6 Överlastprovning, 10 mm snitt underkant 14 (Provningstyp 6)

3.2.7 överlastprovning, 10 mm snitt Överkant 14

(Provningstyp 7)

3.2.8 överlastprovning, 5+5 mm snitt (Provningstyp 8)15 3.2.9 Överlastprovning, 10 mm hål (Provningstyp 9) 15

(6)

b b ©©©ub b N N N N H

.10 Överlastprovning, 25 mm snitt underkant

(Provningstyp 10)

DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Betydelsen av skador Övriga iakttagelser

.1 Säkerhetsmarginal mot brott Brotten i omlänkningen .3 Låsöppningar Bilaga 1. RESULTATSAMMANSTÄLLNINGAR 16 17 17 17 17 19 19

(7)

REFERAT

I syfte att klargöra hur stora skador på bilbälten som kan accepteras vid kontrollbesiktning har 3 typer av nya 3-punkts rullbälten undersökts med avseende på

olika djupa snitt på diagonalbandets överdel.

Provning-arna har utförts som dynamiska kollisionsprovningar i

enlighet med ECE Reglemente Rl6. Vid huvuddelen av

provningarna har en docka med 50% extra vikt använts för

att säkert få bandbrott och därmed möjliggöra

uppmät-ning av brottkrafterna.

Av resultaten framgår att typgodkända bälten har mycket

små marginaler mot brott vid dynamisk belastning med den normala dockan 1 typprovningen. Brottgränsen ligger

alltså på praktiskt taget samma kraftnivå som den som

uppnås vid typprovning. En skada med 10 mm snitt i bandet sänker brottgränsen - och därmed skyddseffekten - med ca 10%. Eftersom man inte sänker skyddseffekten påtagligt vid 5 mm djupa snitt eller hål med 5 mm diameter föreslås att dessa skador kan accepteras. Undersökningen har endast avsett nya bälten. Det finns emellertid för närvarande ingenting som tyder på att en 5 mm skada på ett väl använt bälte skulle ha någon av-görande betydelse jämfört med andra åldringsfenomen på bältet.

Bland övriga iakttagelser kan nämnas att om bandbrotten

inte skedde i skadan så inträffade de alltid i

omlänk-ningen. Konstruktiva förbättringar av omlänkningen

torde kunna ge påtagliga höjningar av bältenas

skydds-effekt. En konsekvens av en sådan höjning blir natur-ligtvis att effekten av skador - relativt sett - blir

mer betydelsefull. En annan intressant iakttagelse, som ej kunnat förklaras, var att låsen i ett stort antal provningar öppnade efter det att bandet brustit.

(8)

II

ABSTRACT SEAT BELTS

The significance of some mechanical defects on the dynamic performance of new seat belts

With the purpose of determining the extent of strap

damage which is acceptable for seat belts in annual

automobile check-ups, three types of new three-point

belts with emergency locking retractors were investi-gated with regard to the size of cuts in the upper

part of the diagonal strap. The tests were carried out in accordance with ECE Regulation 16. A dummy with

50% extra weight was used for most of the testing in

order to more accurately assess and measure breakage

and breaking force.

The results showed that several of the approved belts

have a very small margin of safety against breakage

at the standard Rl6 test and that a 10 mm cut in the belt reduces the breaking strength of the system with approx. 10%.

Belts with cuts and holes up to 5 mm, however, since they did not reduce the protection performance to any significant degree, were considered acceptable in the

annual check-ups.

Only new belts were tested in this investigation, but, at present, there are no indications that a 5 mm cut or hole in a used belt should have any great

signifi-cance, compared with other age-related conditions in

the belt.

Another observation was made that if breakage did not occur at the cut, it always occurred at the upper

strap guide. Thus, improvements of the strap guide could

(9)

III

At the same time this of course would create an even

greater relative significance of any belt damage. It was also observed that, in most tests, shortly

after the belts failed the buckles Opened - a result for which no explanation was found.

NOTE Details from the experimental work can be found at the beginning of Appendix l.

(10)

BAKGRUND

Inför införandet av obligatorisk bilbältesanvändning 1975-01-01 skärptes kontrollen av bältesinstallation-erna hos AB Svensk Bilprovning från 1974-12-01. Enligt TSV:s anvisningar skulle bl a bandskador med tydligt

avslitna trådar i bandets kant medföra föreläggande om ny besiktning. Redan några veckor efter det att den

skärpta kontrollen infördes framkom att en oväntat stor andel bälten (ca 7%) föranledde påpekanden eller anmärkningar. En besvärlig situation uppstod här för många bilister då tillgången på nya bälten och

reserv-delar visade sig vara mycket begränsad varför många

hotades av körförbud. Detta problem löstes av TSV och motorbranschen genom ett system med utbytesbälten och intyg som tillät fortsatt körning om man kunde styrka

att nya bälten beställts.

För många bilar rörde det sig om t ex dåligt fungerande lås eftersom bältet kunde ha legat undanstoppat under

stolen i flera år och aldrig tidigare kontrollerats. Den anmärkningstyp som snart framstod som något

tvek-sam var den ovannämnda med underkännande på grund av

avslitna trådar i bandets kant.

Vid årsskiftet 1974/75 tog TSV upp problemen med VTI

och viss försöksutrustning började tillverkas. I slutet av januari 1975 beslutade TSV,eüHxnrsamråd med VTI, att reglerna tills vidare skulle ändras så att 5 mm stora

skador skulle tillåtas från februaris början. Samtidigt överenskoms att VTI skulle närmare undersöka

förutsätt-ningarna för ett projekt med syfte att kartlägga ska-dornas betydelse.

I samband med denna planering besöktes AB Svensk

Bil-provning och bältestillverkare. Vid statiska dragprov-ningar hos en tillverkare konstaterades att en 5 mm:s

(11)

skada sänkte brottgränsen med ca 50% och en 10 mmzs skada med ca 75%. Dessa resultat var överraskande dåliga, varför planeringen gavs högsta prioritet och

kunde presenteras för TSV i mitten av februari. På upp-drag av TSV kunde försöken därefter påbörjas omedelbart

och var slutförda i mitten av mars 1975. Redan efter någon veckas försök kunde konstateras att skadorna vid

dynamisk provning inte hade den förödande effekt som

uppmättes vid statisk provning. Detta meddelades

under-hand till TSV varför beslutet om en gräns på 5 mm fick

(12)

METOD

Val av bälten

Tre typer av rullbälten för framsätesbruk användes vid

provningarna. Trettio exemplar av varje typ ställdes till VTI:s förfogande av tillverkarna. Bältena benämnes

i fortsättningen typ A, B och C. Typ B och C är normal-utföranden av typgodkända bälten som förekommer i 1975 års bilmodeller. Typ A skiljer sig från typ B endast

genom att polyamidband med högre statisk brottgräns och mindre töjningsförmåga används.

Dynamisk provning

Som nämnts i avsnitt 1 ovan gav preliminära statiska provningar så stora sänkningar av brottgränserna att hela serien genomfördes med dynamisk provning i

enlig-het med ECE Reglemente 16, UNIFORM PROVISIONS CONCERNING

THE APPROVAL OF SAFETY BELTS FOR ADULT OCCUPANTS OF

POWERDRIVEN VEHICLES. Utöver vad som föreskrivsj_detta reglemente installerades utrustning för kraftmätning på bältet och åtgärder vidtogs för överbelastning av bandet.

Kraftmätning

De belastningar som uppstår i bältet kan registreras genom kraftmätning. Dessa mätningar kan utföras enligt två metoder.

Den ena metoden är att medelst soeciella kraftgivare, som monteras på bandet, direkt mäta dragbelastningarna.

Eftersom avsikten var att belasta bältena över brott-gränsen skulle dessa kraftgivare vid brott kastas

om-kring och troligen skadas. Då dessa givare betingar ett pris av ett par tusen kronor per styck var det av ekonomiska skäl orimligt att använda dessa vid denna undersökning.

(13)

Den andra metoden för kraftmätning är att mäta kraft-erna i fästpunktkraft-erna. I föreliggande fall fanns två

önskemål på dessa mätningar, dels att kraften mäts triaxiellt, dels att fästpunkternas lägen inte

påver-kas. En undersökning av tillgängliga givare på mark-naden visade att det inte, med rimliga tids- och kost-nadsaspekter, gick att få fram kraftgivare som

upp-fyllde båda dessa krav.

I stället har därför konstruerats ett speciellt

mät-don där befintliga givare kan användas. Detta mät-don fixerar fästpunkten och medger enaxiell mätning i en definierad riktning.

Av de krafter som senare redovisas är "axelkraften" mätt med detta mätdon. Mätdonet monterades så att det

registrerade kraftkomposanten i den riktning bandet

har mellan axeln och omlänkaren före kollisionen. Denna riktning ändras naturligtvis under provningens gång,

varför det inte är den "sanna" bandkraften som registreras.

Detta förhållande bedöms dock vara av mindre betydelse

eftersom alla mätningar är utförda som jämförelser

mellan olika fall och absolutvärdena därför är av mindre

intresse.

Den andra redovisade kraften "rullkraften" är den

vertikala kraft. som belastar rullens infästning.

överbelastning

För att åstadkomma den önskade överbelastningen så

att bältena verkligen belastas över brottgränsen utan

att man avlägsnar sig för långt från den föreskrivna

metoden kunde förändringar i en eller flera av nedan-stående variabler införas.

(14)

Bromspulsen är en av dessa variabler. Amplituden på bromspulsen påverkar direkt de maximala belastningarna

i bältet. Vid en given hastighet ger dock en hög

ampli-tud en kort tid för bromsförloppet. Detta kan medföra

att bältet inte får arbeta som avsett varför viss för-siktighet måste iakttagas vid Ökning av bromspulsens

amplitud. Den puls som föreskrivs i R16 är också så

kraftig att den simulerar en kollision med en bil med mycket styv front, varför en ytterligare ökning ger

belastningar som avlägsnar sig för långt från

förhåll-andena vid verkliga kollisioner.

Hastigheten är en annan variabel som kan anses viktig

i sammanhanget. Vid en konstant nivå på bromspulsen förlängs endast tiden för uppbromsningen vid ökad

hastighet, vilket också medför att docka med bälte svänger ut som vid en lägre hastighet och därigenom

erhåller samma belastningar. Genom att vid dessa

prov-ningar enbart öka kollisionshastigheten kunde man alltså inte erhålla den önskade överbelastningen. Teoretiskt

sett gäller detta förhållande även i verkligheten

- ökad hastighet behöver inte ge ökad belastning på bältet - men eftersom den del av fordonet som kan ge en konstant, låg retardation är begränsad kommer i verkligheten inte bromspulsen att vara konstant vid högre hastigheter.

Slacket i bältet påverkar storleken av belastningen eftersom dockan, vid slack, inte kan utnyttja en viss del av fordonets energiupptagning. Då föreliggande provning skulle utföras enbart med rullbälten förelåg vissa praktiska problem med att införa ett slack. Dockans vikt är normalt 74,5 kg. Genom att öka vikten

på dockan erhålls den önskade belastningsökningen utan att provningens likhet med standardprovningen ändras på

några för den dynamiska belastningen viktiga punkter. Den docka som normalt används representerar en 50-percentil

(15)

man. Detta innebär att hälften av den manliga befolk-ningen är större och tyngre än denna docka. Att öka

vikten på dockan ger därför en krocksituation som inte

är orealistisk.

Den åtgärd som, i enlighet med ovanstående kortfattade

redovisning, låg närmast till hands för att åstadkomma den önskade överbelastningen var alltså en ökning av

dockans vikt. För detta ändamål modifierades en prov-docka så att den hade 50% övervikt (= 112 kg) jämfört

med normaldockan.

Övriga registreringar

Förutom ovannämnda krafter mättes provslädens

retarda-tionsförlopp, hastighet och bromssträcka i enlighet med Society of Automotive Engineers Recommended Practice J2llB, Instrumentation for impact tests. Höghastighets-filmning genomfördes vid samtliga provningar och vissa

typiska skademönster fotograferades.

Skador

§5§Q9§9ê§_9lê9s5299

Då försöksserien var relativt liten kunde inte olika placering av skador längs bandet undersökas så att några säkra resultat uppnåddes. Den punkt som valdes

var belägen på diagonalbandet, 10 om under omlänkaren

vid normalläge före provningen. Denna del av bandet

utsätts för en stor belastning vid provningen och kan också vara utsatt för klämning i dörren. En mer kritisk

punkt hade varit att placera skadan så att den hamnat

i omlänkningen eller låstungan under kollisionen.

Denna placering av skadan ansågs dock vara ett

(16)

.6. Skadornas utseende

Skadorna utgjordes av snitt och hål i banden. Snitten

skars med rakblad till ett bestämt djup och hålen

stansades ut. I resultaten anges snittens placering som under- respektive överkant. Här avses placeringen av snitten då bältet är normalt inställt mot dockan.

(17)

RESULTAT

Presentationsform

Resultaten återfinns dels i bilaga 1 där alla data

finns redovisade dels i följande sammanställning (3.2)

där de viktigaste resultaten och kommentarer till

dessa framförs.

Resultatsammanstållningarna i bilaga 1 är upplagda

enligt följande:

Överst till höger på varje lihui återfinns tre tecken åtskiljda med kolon.

Den första siffran anger bilagans nr (1).

Bokstaven i mitten anger bältestypen A, B eller C enligt 2.1.

Den sista siffran anger provningstypen enligt nedan

Provningstyp:

l Normalprovning, oskadade bälten

2 Normalprovning, 5 mm snitt underkant 3 Normalprovning, 10 mm snitt underkant 4 Överlastprovning, oskadade bälten

5 överlastprovning, oskadade bälten, låst omlänkning 6 Överlastprovning, 10 mm snitt underkant

7 Överlastprovning, 10 mm snitt överkant

8 Överlastprovning, 5 + 5 mm snitt 9 Överlastprovning, 10 mm hål

lO Överlastprovning, 25 mm snitt underkant

Med normalprovning avses provningen enligt ECE R16 (2.2) Med överlastprovning avses ECB Rl6 men med den tunga

(18)

Skadornas placering och utseende beskrivs i 2.6.

Provningsnr anger försöksdatum och löpnummer per dag.

Serienr anger löpnummer inom projektet.

Bälte nr anger bältestyp och löpnummer per typ. Hastighet anger kollisionshastigheten i km/h.

St0ppsträcka anger vagnens bromsväg vid kollisionen. Accelerationsförloppet redovisas av utrymmesskäl inte

separat för varje provning. En sammanställning av

acce-lerationsförloppenåtergesékmk:i nedanstående figur där kurvorna för 15 prov spelats ut över varandra. framgår av figuren är

uppfyller kraven i ECE

ca 2 g för låg och vid noll.

betydelse i detta fall

Dessa skillnader

Som spridningen liten. Kurvformen

Rl6 utom vid 50 ms där den är 90

är

ms där den inte är helt på

dock marginella och saknar endast jämförande och inte absoluta mätningar är av intresse.

Rullkraften anger den

fästning (2.3).

Axelkraften anger den

rad riktning vid omlänkaren

t * | I | .| 0. i v .f...1.:..| g .| . . g : .f ...

NATIONALSWEDISHRQAD ANDIRAFFICLRESEARCH_INSTITUTE'iii-:47%:

'. ;. 1;:..;':.:i:. .;.;:.;;i:;:;vt';._..::;,:..::yit_.;;.:;t:...;:.::.':4:...;,4:1.:RUN: .!.::;:..::.:

- i., '_';-;_;_' " v, '4 .'L."..' ;;;'_.'__'.'"""""' "41:44:41l..lgi;_§.ilf;l_l.l;;.;.;jh L.r;"._:1l_'_."-.".;..:':_.

i . I ;2,124 5-:

:215:-: :2; 3;:'âsçêiâziiggesziae

,I * t *' :f ° '§37 7:* '- :t: wårrttt;.§457?:7tt'7§'777245531Å:r7!":':737777w77' .11 :- ?Fä-J?

' v 1 U ' PRÖYWTSV-*ÖÖ-üâ 5'2'h[1001" 1_:_n . .å_:ç__'L;-_.i

ÅK.... . ..^ 3:14;. _ ii-l 1 L ii 3323111 ::;:3:i:; 4i;:f:;§.Jk.;-i§i.'§:iifz,iQiiâHåilFttT .-_.,

Xliê W-iêåiiä:

°

"-

1 ?11:71:63 ;;-.-_+-_w:- -;::-.-:

;-:?is:5?isäêiê?:ä3.Iii**-Iâ1'--<-maximala kraften på rullens

in-maximala kraften längs en fixe-(2.3). I diagrammet på

(19)

lO

kraft-tid-förloppet för axelkraften. Nedtill i kolumnen

för axelkraft redovisas också följande statistiska be-räkningar:

M = Aritmetiskt medelvärde

K = Nedre gräns för konfidensintervall, dvs det värde över vilket det sanna medelvärdet ligger med 95% sannolikhet

S = Standardavvikelse

N = Antal provningar

Resultat och kommentarer

EQETêlEEQYElEQL_9§Eê§ê§§_§§lEêE_lEEQYEEQQ§EYP_ll

Dessa provningar utfördes för att få mätningar på vilka belastningar som uppstår i bältet vid provning för

typ-godkännande enligt BCE Reglemente Rl6. Av resultatsammanställningarna framgår:

- att medelkrafterna för de tre bältestyperna är: Typ A 10.2 kN

Typ B 9.0 kN Typ C 8.2 kN

Skillnaderna i medelkrafterna beror på de olika typernas

töjningsegenskaper vilka medför att ett styvare bälte ger högre krafter.

Detta kan förefalla vara en negativ faktor ur skydds-synpunkt men man måste för att få en totalbild av skyddseffekten beakta t ex framflyttningen. Med ett mjukare bälte kan framflyttningen, speciellt vid stora

slack och höga hastigheter, bli så stor att man riske-rar islag mot ratt eller instrumentbräda. En närmare

(20)

.2.

11

analys av dessa förhållanden ligger dock utanför mål-sättningen för denna rapport.

- att typ A uppvisar bandskador i omlänkningen.

Detta kan tolkas som att man börjar närma sig gränsen för brott i omlänkningen.

- att typ B inte uppvisar några bandskador i

omlänk-ningen.

Med tanke på vad som redovisas nedan är detta något överraskande men kan förklaras med den statistiska osäkerheten då endast två provningar av denna typ

genomfördes.

- att typ C höll utan brottanvisningar i en provning, höll med bandskada i omlänkningen i en provning och brast i omlänkningen i två provningar.

Det är anmärkningsvärt att typ C brister i två

prov-ningar av fyra. Denna bältestyp är typgodkänd och utsatt för efterkontroll enligt denna provningsmetod varför

någrawbrott inte bör uppstå i detta fall.

gormalproyning, 5 mm snitt underkant (Provningstyp 21

Av resultatsammanställningen framgår:

- att bältet (typ C) brast i omlänkningen. Brottkraften

var 7.7 kN.

Då bältet trots skadan brast i omlänkningen genomfördes endast en provning med denna skadetyp. Sänkningen i

brottkraft från 8.2 kN vid oskadat band till 7.7 kN i

detta fall har ingen statistisk styrka men skulle kunna förklaras med att snittet i bandet gör att bandet lättare kan packas i omlänkningen.

(21)

12

För att få fram de önskade, tydliga effekterna av ska-dor genomfördes resten av serien med större skaska-dor.

Av resultatsammanställningen framgår:

- att typ A var opåverkad av denna skada.

- att typ B höll men att skadan började förstoras. - att typ C brast i skadan.

Trots denna stora skada höll typerna A och B. Typ C brast vid en något lägre kraft än vid oskadat band. För att säkert få bandbrott vid provningarna och därmed

kunna registrera brottgränserna för oskadade respektive skadade band genomfördes resten, och huvuddelen, av serien som överlastprovning.

QYêElêêEEEQYEÅQQL_Bååêgêgê_êälêê9_(EEQYElêgêêYB_ål

Vid dessa överlastprovningar användes en 50% tyngre docka än i normalprovningarna i avsikt att belasta

bäl-tet till brott och därigenom få en uppfattning om de marginaler som finns vid normalprovningen.

Av resultatsammanställningen framgår:

- att bandet brast i omlänkningen i samtliga fall utom

ett där dockan gled ur bältet, troligen på grund av

felaktig placering av bandet.

- att brottkrafterna låg mycket nära de krafter som

uppstod vid normalbelastningen (Provningstyp l) Bälte typ A B C

Normalbelastning kN 10,2 9,0 8,2

Brottlast kN 12,0 9,0 8,4

(22)

13

Som framgår av ovanstående tabell är marginalerna för

typ B och C obefintliga. Om man förutsätter att normal-provningen är relevant för en verklig kollision innebär detta att de aktuella bältestyperna endast skyddar per-soner upp till 75 kg.

- att bälteslåsen öppnade i huvuddelen av provningarna. I samtliga fall öppnade låsen efter brottet och var således inte den svagaste detaljen på bältet. Det är ändå anmärkningsvärt att låsen öppnar så ofta. En analys av mekaniken kring dessa låsöppningar har le-gat utanför målsättningen för detta projekt och kan heller inte göras med hjälp av de mätningar som

ut-förts.

§Y§ElêêEEEQYQÄQSL_9§Eê§ê§§_§êläêêl_låêE_9El§§EElES

125922299§2y9_ål

Vid provningstyp 4 framgick att bältets svagaste punkt var omlänkningen mellan bandet från rullen och diagonal-delen. Brotten här beror troligen på att

omlänknings-bygeln kan ställa sig i en olämplig vinkel så att ban-det packar in sig i ett hörn och därvid brister. För

att konstatera om en låst omlänkare ger en förbättring

utfördes tre provningar på detta sätt.

Av resultatsammanställningen framgår: - att brottkrafterna blev:

Bälte typ A B C

Fri omlänkare 12,0 9,0 8,4 Låst omlänkare 12,0 9,4 10,3

En viss förbättring kan skönjas för typ B och speciellt

(23)

.2.

.2.

14

Endast en fixering av omlänkaren torde alltså ge ganska

små fördelar men också nackdelar i form av att

parke-ring av bandet försvåras ochav att användingen av bältet blir mer osmidigt.

§Yê§lê§EBEQYBÅBQL_l9_@@_§BlEE_BB§§EEêBE_lEEQYBEBSêEYB_ål

Av resultatsammanställningen framgår:

- att bälte typ A i 2 fall av 3 brast i omlänkningen trots den stora skadan. Brottkrafterna ligger dock

ca 2,5 kN under de som förelåg vid provningstyp 4 (överlast, oskadat) vilket kan tyda på att skadan påverkar bandets beteende i omlänkningen. En skada i underkanten ligger på samma sida som bandet packas åt i omlänkningen.

- att bälte typ B och C brast i skadan. Brottkrafterna ligger ca lkN under de brottkrafter som uppmättes vid överlastprovning med oskadade band och därmed även ca 1 kN under de krafter som erfordras för att klara normalprovningen.

- att bandskador uppstod i omlänkningen i 3/4 av prov-ningarna för typ B och 4/4 av provprov-ningarna för typ C.

Som nämnts ovan kan dessa skador vara kopplade till skadans placering i bandets underkant.

- att låsen öppnade vid l/4 för typ A, 3/4 för typ B och 4/4 för typ C.

QYBElêêêBEQYBlEgi_l9_@E_§BlEE_§YêEEêBE_iEEQYEEBgêEYB_Zl

Som nämnts under provningstyp 6 fanns en misstanke att

skadans placering i bandetsunderkantpåverkade bandets

beteende i omlänkningen. I provningstyp 7 gjordes därför

(24)

15

AV resultatsammanställningen framgår:

- att bälte typ A nu i samtliga 3 fall brast i skadan

med en brottkraftsxxnligger ca 1 kN under den som

uppmättes Vid överlastprovningen med oskadat band.

Skadans placering höjer här brottgränsen med ca 1 kN Vilket kan stödja teorin om att en skada i bandets

underkant påverkar beteendet i omlänkningen.

- att för typ B och C finns ingen entydig tendens om

att skadans placering påverkar hållfastheten. Detta kan bero på att band B och C är mindre sidostyva än

band A.

- att låset Öppnade i ett fall för typ C innan bandet

brast.

QyêrlêêEereyalaglELJ;EL@@_§52§E-l§§92§iagêäyp_ê>

AV resultatsammanställningen framgår:

- att samtliga bandtyper brast i omlänkningen för

den-na skada. Skadan påverkar alltså inte bältets normala

brottegenskaper.

AV resultatsammanställningen framgår:

- att samtliga bandtyper brast i omlänkningen för denna

skada. Skadan påverkar alltså inte bandets normala

(25)

16

3-2 10 êysälêêEpäeyaáagl_Zä_mm_§92§E-22§s55222_122922299§229_l9>

Av resultatsammanställningen framåår:

- att samtliga band brast i skadan och att sänkningen

i brottkraft jämfört med den kraft som erfordras för normalprovningen ändå var förvånansvärt liten med tanke på att halva bandet är avklippt.

Typ A B

Normalbelastning kN 10,2 9,0 8,2 Brottgräns vid kN 7,6 5,4 4,7 25 mm skada

(26)

l7

DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Betydelsen av skador

För att erhålla klara effekter av olika skador

erford-ras 10 mm djupa snitt vilka sänker brottgränsen med ca

10%. Man finner också att marginalerna för de provade bältestyperna är så små att brottgränsen praktiskt

taget ligger på samma kraftnivå som fordras för

godkän-nande. En 10 mm:s skada kan därför sägas minska skydds-effekten ca 10%. En lämplig gräns för underkännande vid besiktning bedöms vara 5 mm stora skador på bandet på grund av att skadan inte torde sänka skyddseffekten med mer än 5% vilket måste anses skäligt med tanke på alla andra faktorer som påverkar ett olycksförlopp. Även hål med upp till 5 mm diameter bör kunna

accep-teras.

Endast nya bälten har undersökts i denna omgång. Effek-ten av skador på väl använda bilbälEffek-ten är okänd men det

finns ingenting som tyder på att beteendet hos gamla band skulle skilja sig radikalt från nya. När det gäller väl använda bälten torde andra faktorer som nötning av

ytan och dåliga sömmar ha minst lika sotr betydelse som

en 5 mm:s skada.

Övriga iakttagelser

åähs:bsfêmêägiaêl_@92_§§922

Som tidigare framgått är säkerhetsmarginalen för de

provade (CXHl typgodkända) bältestyperna mycket liten. Brottgränsen ligger på praktiskt taget samma kraftnivå

som den som uppnås vid godkännandeprovningen. Marginella

variationer i tillverkningen eller i provet kan alltså

(27)

18

otillfredställande både ur tillverkarens och den

god-kännande myndighetens synpunkt eftersom det är mer en slump om bältet blir godkänt eller ej. Tillverkaren

har dock det bättre läget eftersom han i praktiken kan skicka in fler exemplar av samma bälte (eventuellt med annan beteckning) tills det blir godkänt.

När det gäller typefterkontroll kan dessa små margi-naler få ej önskade effekter. Om man antar att

resul-taten ovan (3.2.1) är signifikanta för hela produk-tionen av typ C skulle denna bältestyp ha 30% chans att klara en efterkontroll trots att vartannat bälte

ej uppfyller kraven. Dessa förhållanden utreds närmare

i VTI meddelande nr 18, l976X.

En annan - för användaren av bilbältet - intressant fråga inställer sig också med tanke på de små

margi-nalerna. Bältet typprovas med en relativt hård puls

(dock ej för hård för små bilar) i 50 km/h med en 50-percentil docka. Utan att närmare gå in på

prov-ningsmetodens relevans - det önskvärda är naturligtvis riktig bilpuls, riktiga säten och geometri osv - kan man konstatera att hälften av den manliga befolkningen

är tyngre än den 50-percentila dockan och skulle där-för råka ut där-för bandbrott vid en kollision enligt

dessa provningsmetoder. Bältet har naturligtvis gjort en hel del nytta även i dessa fall eftersom större

delen av energin tagits upp före brottet.

De små marginaler som konstaterats ger alltså upphov till flera frågeställningar om huruvida nuvarande

föreskrifter om bilbälten är tillfyllest.

x H-E Pettersson EFTERKONTROLL AV BILBÄLTEN. En analys

av kontrollen över osäkerheten i beslut om fortsatt

(28)

.2.

.2.

19

EEQEEs§_;_9mlêQEQiQQsQ

Som framgått av resultaten är den avgjort svagaste

punkten hos de provade rullbältena den fästpunkt som brukar kallas omlänkare. Brottmekanismen i denna punkt tycks vara att bandet packar in sig i ett hörn och sedan slits av. Provning med låst omlänkare (se 3.2.5) gav

vissa förbättringar men problemen kring denna typ av

brott framstår ändå som allvarligt. En utveckling av

omlänkarna med t ex någon form av rulle eller andra åtgärder skulle troligen kunna höja bältenas brottgräns

avsevärt. Med tanke på de små marginaler som nämnts under 4.2.1 skulle en sådan förbättring direkt påverka skyddseffekten. En effekt av en sådan förbättring blir

att den relativa betydelsen av skadorna ökar eftersom

den allmänna skyddsnivån höjs.

EåêêPEElEgêE

En överraskande iakttagelse var att låsen öppnade vid ett flertal provningar. öppningen skedde efter band-brotten och har därför inte påverkat skyddseffekten. Någon förklaring till dessa låsöppningar kan inte ges

i denna rapport då mätningar och filmning varit

koncen-trerade kring omlänkningen. Fenomenet är dock intres-sant och kan ha betydelse vid analyser av verkliga olyckor.

(29)

Bilaga 1

Sidan 1 RESULTATSAMMANSTÄLLNINGAR

EXPERIMENTAL DATA

Translations and comments

Bälte typ: Provtyp: Normal Överlast Skada: Oskadat Snitt Underkant Belt type:

3 standard types (A, B and C] 0? 3-point belts with emergency

locking retractors were used.

Test type:

Normal test

Test procedures according to ECE Regulation RlB

Overload

Test procedures according to EEE Regulation RlB put with

50% extra weight (total 112 kg]

on the dummy in order to get recordings 0? the breaking strength.

Damage: No damage Cut

The cuts were made with a razor blade in the edge ot the strap

10 cm below the upper strap ouide on the chest strap.

Lower edge

The cut was made at the lower edge ot the chest strap with the strap in its normal position on the dummy.

(30)

Överkant Hål Låst omlänkning Provnr. Serienr. Bälte nr. Hastighet Stoppsträcka Rullkraft Axelkraft Bilaga 1 Sidan 2 Upper edge Hole

A 10 mm diameter hole was punched in the middle oF the strap 10 cm below the upper strap guide on the chest strap. Locked upper anchorage

The upper strap guide was looked so it could not tilt in an

attempt to reduce strap Failures at this point. Test no. Serial no. Belt no. Impact speed Deceleration distance Retractor force

Vetical Force at retractor

anchorage. Shoulder force

One-axial Force component measured at upper anchorage

point in the direction oF the

chest strap.

Mean

Lower limit for 95% conficence interval

Standard deviation

(31)

Kommentarer Höll Bandskada i omlänkning Brast i omlänkning Skadan förstorad Låset öppnade Låset öppnade och

skadades Brast i skadan Bilaga 1 Sidan 3 Comments No failure

Damaged strap at upper strap

guide

Strap broke at upper strap guide

Damage enlarged

Buckle opened

Buckle opened and became

inoperative

(32)

FO

RC

E

15

10

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT RESULTATSAMMANSTÄLLNING

SKADADE BÄLTEN

1

A 1

Bälte typzA ProvtyptNormal Skada=Oskadat

0 U 0 4-' U . s.. 0 L. u- q.. 0 L. C .C U m m *- C 03 m *- Z *- 2 c 0 m -- o. .x.x .x.x > -- 4-: 4.0.: Q .- .-8 3 :3 3.2' 3 E '3 ä 3 ä a. (I) En :x m u n: E <2 E Kommentarer 75022h-1 8 A1 50.0 38 6 5 10 6 Höll Bandskada i omlänkning 75022h-2 9 A2 50.2 38 6.1 10.2 Höll Bandskada i omlänkning 75022h-3 10 A3 50.0 38 5.8 9.9 Höll Bandskada i omlänkning M=10.2 K=9.6 g S=.29 i

N=3

J

KRAFT - TIDFÖRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

{

.... .4 -. .-.. 1 -o --nl .. .. .. . __ ...4 i . . . -0 1 -. o l i -* us

u-100

150

!

II

7

\L/

5

i

,

l

i

i

3

f

I

.

ä I

50

200

ms

(33)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT RESULTATSAMMAN STÄLLN I NG l _ B _ l SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: 3 Provtyp: Norma] Skada: oskadat

0 U 0 U 4-' L. Q) x. u- n-. l.. 5 _c 4-! CD m L E CD 01 t- 2 L 2 C 0 (D -- O. xx .1 .2 > - U 44.: o. .- .-0 L :- m\ 0 '- X 0 X ok_ å) ?§3 :§5 ?Ä å 0? å ä 2 Kommentarer 750226-1 15 B 3 h9.8 38 6 0 9 1 Höll 750226-2 16 B L! 19.8 37 6.0 8 8 Höll M=9.0 K=8.0 S=.15 N=2

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

l ' A

2:

lil M!

i?! 113:

,af/:Q

" x §\ . 4 %

\\

f å_ .MN

;I

\ \\

7

\ /"\

L

/[

\_.^ KJ' 7^\\\§

.;::======iu47

i

!

iN\

' \

(34)

FO

RC

E

15

1()

SKADADE BÄLTEN

Bälte typzc ProvtypzNormal Skada: Oskadat

0 4-3 0 4-' U - i. 0) L. u- n-. L C .C U m m 0. c 03 m 1-2 t-z C 0) (D 0- 0. 1.1.! .xx > o- 44 u.: 0. :v- .-0 x. :- m\ 0 v--X (DX c: 3 ?§3 §5 87; å 03 g 2 3 Kommentarer 750218-1 1 C30 h9.9 37 b 8 8 0 Höll 750220-1 h C27 h9.9 38 h.9 8.h Höll Bandskada i omlänkning 750221-1 6 C25 50.0 36 h.5 8.2 Brast i omlänkning 750221-2 7 CZÄ 50.h 38 5.0 8.2 Brast i omlänkning M=8.2 K=8.0 S=.1h N=h L* __

KRAFT - TIDFÖRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

i ' ' ' ' I

3

i

§

1, i i i

i

§ i

1

1 L

. I i

i

2

I

-I i ! l

!

i

/f

å

!

//

L

Ä

*TF

:

!

-ww

WW

\

2

a

/1 . L_ A ' 3 F : * E E .

1%

1

E %

%

i

9:!

'1

å*

7

Å

å Å

?

J

,/

Å

ä

\{

1

' N

,

:

§

i

i CL_

T

Å

1

ä

{ .

3

i

1

N__L

?

i

1

_L

1

»7 f ! .. , . T ; F

0

'

50

100

150

200

015

(35)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT RES ULTATSAMMAN STÄL LN I NG

SKADADE BÄLTEN

.1:A:2

Bälte tYle ProVtYP3Normal Skada: 5 mm snitt underkant

0 4-1 0 U U 0 L Q) 1_ - -t- (2 U) m L 2 1- 2 c <0 0 -- o. :4 .x .x 1 > - 4-: 4.: _c o_ .- .-0 L :- m\ 0 '- X Q) X c: 3 'ag 5:05 5 5 ä å ä 2 Kommentarer

EJ PROVAT

i i l

i

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

(36)

RESULTATSAMMANSTÄLLN I NG SKADADE BÄLTEN

STATENS VÄG- OCH TRAFIKlNSTITUT

Bälte typ: 3 Provtypt Normal Skada: 5 mm snitt underkant

0 4-' o 4-' U - L. n) 1.. u- n-. L E 1: U CD '0 L c cn m :- 2 L 2 C Q) 0 -- 0. .1.31 .1.1 > - 4-: 44.:: o. - -9. L :- SE 3 E '3 ä gå ä 0. 3 ?§3 :.54 m 0 ac E 4 5 Kommentarer

EJ PROVAT

KRAFT - TIDFÖRLOPP FöR AXELKRAFT ( kN - ms )

(37)

l.C.2

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: C Provtyp:N0rmaI Skada: 5 mm snitt underkant

0 U 0 U U 0 L. Q) L - -0 3. c J: 4.: ru CO *- c: CD 111 k 2 k 2 C C) (D -- 0. x .x .1 .x > - 4.4 444: D_ .- .-0 L- :- m\ 0 '- X 0 x Å' 3 '3 g §2 få å :2 å ä 2 Kommentarer 750220-2 5 C26 50 0 37 h 5 7 7 Brast i omlänkning M=7.7 I N=1

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

1

;

H

ä

:2::

C5 9

.. »a b -wa " . . . M r -' # 7 w

(38)

F

O

R

C

E

155

1()

SKADADE BÄLTEN l:/\:5

Bälte typ: A ProvtypzNormal Skada: 10 mm snitt underkant

A 0 U 0 4-' U . 1. m a_ u- n_ . 1_ c I; 4-! L m 5 C U3 U7 Lz Lz c m m .- a 24.! .xx > -- 4-: 4.44: Q '- .-8 L :3 8.5 3 E 'S ä 3 ä o_ 3 in :.34 070 ms <5 Kommentarer 750227'1 17 A6 49.9 39 6 3 10 7 Höll - Bandskada i omlänkning M=10.7 N=1

1

.

*

KRAFT - TIDFöRLOPP FöR AXELKRAFT ( kN - ms )

s

. o

i i 2 i I s 4 s ;

J

2

+

?xx

!

V V\ . M_ 1. th \ 2 i

\

e

=

T

\1 2 i

i

2

x:

2 2 _

I o 3 3 2

4A:

\\\

i

__;

i

i

,/1

i 5

i

å i

i

i

/|

M

m

*OM-w-

7??

0 50 100 150 200 m5

(39)

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ:B Provtyp= Normal Skada: 10 mm snitt underkant

0 4-) 0 4-' U s.. q; L. u_ n. L E 07 m kz Lz c m m -- o. .x.x .x.x > - 4-4 44.:: o. 0- r-8 *' 7 E 82 'Så 3% 0_ Så ;§8 QX m 0 ,x 5 <1 5 Kommentarer 750227-2 18 IB 5 50.0 37 5 5 8 9 Höll Skadan förstorad

I

N=1

i

:

l_

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

'

H:

li

i*

f

2;;

15

(40)

FO

RC

E

15

10

.. lib:) SKADADE BALTEN

Bälte tYP1C PrOVtypzNormal Skada: 10 mm snitt underkant

0 U 0 U U 0 L 0.) L H- -. s. g: _c 4-: m m L. E 01 nn Lz Lz (2 G) G) -- D. xx .2.1 > .-- 4-* 44.: 0. - .-o IL :- m\ 0 '- X (D X of .3: ;g :§5 JJ; få 5 g ä 2 Kommentarer w_ 750227-3 19 023 50 0 39 3 8 7 0 Brast i skadan Bandskada i omlänkning i M=7.0

é

N=1

1_ ' __--- ...4x

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

3 I

!

I

:

.

4

i i

i !

I

i

å

ä I

-I i

I

i

i 2/ \\ * 1

1

*

i

i 1 T 7 i i) i , I I i ,I I ;

K

Ä I

i

T . . L L 7 I J \ i i 9 i : å . #6/ p 50 100 150 200 m5

(41)

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: A Provtyp:överlast Skada: Oskadat

0 U 0 4-, U 4 . t. Q) x. H- u-. :L C __C 4-! (U m L E U) m l. 2 L 2 C ;0) G) 0- Q. .1 .x .1 .X > .-- 4-: 4.:; o_ .-

.-e

2; rr., se Essä

CL fm En :2x m 0 0: E 4 E Kommentarer 750225-1 11 A h 49.5 37 8.8 12 2 Brast i omlänkning

Låset öppnade och skadades

750225-3 13 A 5 h9.7 37 8.8 11.8 Brast i omlänkning Låset öppnade 750317'h 6h A18 50.2 39 10.3 12.7 Höll Bandskada i omlänkning å . 1 M=12.2 ä K=11.5 5=.37

N=3

-t

.JL

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

1

i

I J

Aer- Jm .1

10 4 f 1 Dcackans överkrcpp vrqu

I i 539 kraftigt i

i

i

1/

i

sl T

L-.. 1 \

7

N

§

*5

få,

i

i

i

Eai 1- i l L 1 Jyl i E /__ § I i 2 ? __r 7", 4

0 M' 2

' LLM

4=»

130

200

(42)

FO

RC

E

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: 8 Provtypiöverlast Skada:Oskadat

0 U 0 ñJ-J 4-3 . s_ Q) L. '4-- a-. L C .C 4-3 (U CO 9-- C 07 m 'Lz S-Z C G) G) 0- CL 'JJ .MJ > - 44 44.: o. ..- .-o t. :- m\ 0 .- X <1) X i 3,9 ;§3 g 5 5, 5 ä 2 ä 2 Kommentarer *mur* _ 750225-2 12 B 1 h9.8 38 7.2 9 9 Brast i omlänkning

Låset öppnade och skadades 750225-h 1h B 2 ca 50 37 6.2 8 6 Brast i omlänkning ej reg. 750317-2 62 B18 50.0 |39 5.5 8.2 Brast i omlänkning ' Låset öppnade 750317-3 63 B19 50.0 38 6.2 9.2 Brast i omlänkning

M=9.0

i

»

K=8.1

S=.6l+

;

N=h

I

i il

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

!

I!?

i!!

15

^

(43)

"

1:014

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: C Provtyp: överlast Skada: Oskadat

[ 0 4-3 0 JJ JJ L 9 L lb lb L C C» m Lz Lz C G) G) -- 0. .1.1 .1.1 > - 44 4.4; 0_ .- .-8 L 7' in?? .3 E '5 ä Q ä 0. 33 ?§3 :2.1 m 0 cc E < E Kommentarer 750219-1 2 C29 49.0 37 h.9 8 h Brast i omlänkning M 0\ .D ko (I) J? Brast i omlänkning

Låset öppnade och skadades

750219-2 3 C28 h9.h 75031h-5 60 C 9 50.0 39 5.0 8.1 Brast i omlänkning Låset öppnade 750317-1 61 C 8 50.0 38 5.5 8.6 Brast i omlänkning Låset öppnade M=8.h K=8.1 5=.18 N=h

7 . . -. -. -. p -n _ -W n -n m . m < «-_ - v-v.

KRAFT - TIDFÖRLOPP FöR AXELKRAFT ( kN - ms )

'na

'

w:

15"'

'

10

(44)

FO

RC

E

15

10

S KADADE BÄLTEN i:%å:b

Bälte typ: A Provtyp: överlast Skada: Oskadat, Låst omlänkning

0 U 0 U U 0 L q) 1_ '4- -. |. C 4: 4-0 ro m I- c: Ut U) L 2 L 2 c m m .- a. .x.x .1.x > - H 44 .c o. o- .-8 L :- $.E .3 E '3 ä 3 ä 0. g ág I ;4 m 0 0: E < E Kommentarer 750303-h 28 A9 50.2 38 8.8 12 0 Brast i omlänkning

M=12.d

N=1 2

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

" -1 r- ---T -- m-"v( __ .__...__., --.. .. . -. ._ 4, .. ._ . .. .J H-m. . .. . . .. .. .. . -.. .4 ,. ._ _. .. . -. »r o -_ . .

*

N

k

*

5C)

150

[115

(45)

..-.. ...-u u-uunn-u.-. H---_- --:. hm---__n H_ 1. .

SKADADE BÄLTEN B 5

Bälte typ: B PrOVtYP3 Överlast Skada305kadat, Låst omlänkning

0 4-, 0 U U - s. q) t. u- u-t.. c _c: 4-0 m :U L C: 03 m L 2 1- 2 E Q) 0) -- D. .xx xx > 0- 44 4.0; Q_ .- .-8 3 7:5 8? 3 E '3 ä gå å m m En Ix m 0 oc E 4 E Kommentarer 75030h-1 29 B 8 50.2 37 * 6.8 9 h Brast i omlänkning M=9.h N=1

(

KRAFT - TlDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

-. 1. .-.. . -_ .

50

V

100

150

200

m5

(46)

FO

RC

E

15

10

OIHIUYOVF r\an HUUWUNOIHUI

Bälte typ: c PVOVtypzöverlast

HCJULIHIDHHHHWDlHLLNINU SKADADE BÄLTEN

l.

Skada:Oskadat, Låst omlänkning

C 5

0 U 0 U U 0 s. Q) x. - u-. I. C g 4-0 m m *- C U) U: Lz 9-2 C 0) G) -- O. .xx ...1.1 > - 4-0 4.1..: 0_ v_ .-8 5 :G gäê' 3 E 'S ä 3 ä

o. 0) 'an :Ex im 0 0: E <2 E Kommentarer

750303-3 27 C19 50.2 39 5.9 10.3 Brast i omlänkning

M=10 <

N=1

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

r i

5 i

i § § 1

2 i

s i ! l

_

s

i

%

i

2

i

i i

'

'' 5' 7i Ig I1 I ?ng : I i E

V

i

a

:

r

i

T

.

F

?

:IH

!!J!:i!

M

i!!!

/

H

' i

*

/

i. L

i

.

M i

i

i

. 1 T ! i i 4' å f i. I 1 T . 6 Mb 1

50

150

(47)

15

10

UIHILIWU 'HV' VMI' IMI IRIIWUIIIUI |\bJVbIU\I VIIIIIII|IVU

SKADADE BÄLTEN

i'\bbl''I'

100

1

3

0

200

Bälte typ: A Provtyp: överlast Skada: 10 mm snitt underkant

0 U 0 U U 0 , L Q) l_ - -- k ; c .5 u m 0 L- C. CD 11) L-Z Lz c m 3 m .- o. .x.x .x.x > 0- :JJ 4-1.: Q 0- 0-0 s.. :- m\ 0 -X ox ct 3 'ag §5 ?35 :32 Ägg Kommentarer 750228-1 22 A 7 50 0 38 6 6 9.5 Brast i omlänkning

750313-2 52 A15 #9.9 38 6.h 9.7 Brast i omlänkning

75031Ä-1 56 A16 50.0 38 8.3 11.9 Brast i Bandskada i omlänkning Låset öppnade M=10.% K=8.1 S=1.03

N=3

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

?

I

i

1 f

!

IW

<41

X.

1 I

31*

V 1

I

'

l 4

i

5 s

*1

A

11%

i,

. 1

*

Y*

(48)

FO

RC

E

15

10

Bälte typ: Provtyp:överlast

SKADADE BÄLTEN

Skadaz10 mm snitt underkant

0 :U 0 4-! 4-) . s. 0 a. u- n.. . L. C .C 4-* (U (U L E U'1 01 LZ Lz c m m .- o. .x.x .x.x > -- 4.: 44; CL .- .-0 L :- m\ 0 -- X (D X Å: 3 ?§3 §5 Ö; 5 0? å ä 3 Kommentarer 750227-5 21 B 6 50.0 39 5 6 8 3 Brast i skadan Låset öppnade 750312-h 50 813 h9.6 39 5 6 8.6 Brast i skadan Bandskada i omlänkning 750313-1 51 81h h9.8 38 h.9 7.8 Brast i skadan Bandskada i omlänkning Låset öppnade 750313-5 55 B15 50.1 38 5.8 8.6 Brast i skadan Bandskada i omlänkning

Låset öppnade och skadades M=8.3

K=7.9

$=o33

N=h

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

l

-. . -_ -m . -. _ua . -0 -. . . M L . . . . . . . u . . . m _ _ _ -4 . .vw- .-._ . _ o -u. _ -M d p i -p . . - . -. . -. . . o . . H ÄF # '

5C)

. . . . p . _ -. 4 1 . . . . . . . . 4 _. s, -. ._ _-1, -. .. _. 4 --._ ,. _. .. . . -7. .. _. .. . .. .. -. 7. 4 . . . -4 . . *

150

200

(49)

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: C PFOVtYpi Överlast Skada: 10 mm snitt underkant

1' 0 0 4-' U 5 s.. sm t. u- n-$- (3 :03 m 1-2 LZ 5 m 6 m ..- o. .x.x .x.x > - 44 4-4.: 0. '- -0 s. :- m\ 0 '-X (DX c: 3 'då §5 Ö; S :3 å å 2 Kommentarer 750227-h 20 C22 50 0 39 3.8 6.9 Brast i skadan

750312-2 h8 C13 h9.3 37 5. 750312-3 9 C12 9.7 37 4. Bandskada i omiänkning Låset öppnade Brast i skadan Bandskada i omiänkning Låset öppnade Brast i skadan Bandskada i omlänkning Låset öppnade 750313-3 53 C11 #9.8 39 h. 6.7 Brast i skadan Bandskada i omiänkning M=701 Laset oppnade K=6.6 S=.38 N=h

i

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

'

iii!

15

'-

*

--._ _i _

10

I . . . M y-4 " _

0

50

100

-.. _ 4 . . h . . . .-4 . . . -0 o _ -. n d -. 4 -k r . -" M p -. -. w _ -. . _ 4 . -. . _ 4 L . . . . * . .. .. .. 4. .. .. . .. .-i. .

150

200

(50)

SKADADE BÄLTEN

F

O

R

C

E

15

10

Bälte tYP:A PrOVtyp: Överlast Skada: 10 mm snitt överkant

0 4-3 0 .JJ 4-' L. 0 L u- n-. L C .C 4-' en (U L. E 01 m Lz Lz C. 0) m 0- O.. .MJ .KJ > - 4-: 44.: 0. - .-8 L :5 8.2' B E '3 ä 3 ä m 3 'on :.34 m 0 0: E <1 E Kommentarer 750305-1 33 A11 50 3 39 8.8 11 9 Brast i skadan 750306'5 39 A12 '50.0 38 8 0 11.5 Brast i skadan 75031h-h 59 A17 h9.9 39 6.8 10.9 Brast i skadan

Låset öppnade

M=11.h

K=10.6 5=.h1 N=3

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

i I Y 4 |

I

5

i i i

§

i E

i i '

i

1

. I I 4 1 g '

i

i

i

i

I .1 - g 3 1

r

1

J

:

1

3

l

s

i

'

i

s

50 100 150 200 m5

(51)

I V l\ \ p

|-15

10

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ:B Provtyp:överlast Skada: 10 mm snitt överkant

0 U 0 U U 0 I.. 0 L Q- -- L c .2 u m m * L- c En m 1-2 *- 2 E O) 0) 0- Q. xx 21.! > -- 4-' 4-4.: 0. .-v .-0 s_ :- m\ 0 - X <1) x i 3 ?§3 §5 37; 8 så g 2 2 Kommentarer 750305-2 3h B 9 50.2 38 5.5 8 h Brast i skadan Låset öppnade 750306-h 38 810 50.2 38 5.6 8.2 Brast i omlänkning Skadan förstorad 75031h-2 57 816 50.0 38 5.1 7.8 Brast i omlänkning Låset öppnade 75031h-3 58 817 50.0 38 5.5 8.h Brast i skadan Låset öppnade M=8.2 K=7-9 S=.2h N=h i

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

l

i

i

i

iii:

0 -0

-//l

5()

100

150

200

(52)

--vv_-' . vaUV-_""'_

SKADADE BÄLTEN

l

C:7

Bälte typ: C Provtyp: Överlast Skada: 10 mm snitt överkant

0 U 0 H U . s. q; L u- n-. 1. g: 4: 4-! rov (U "- C U3 th t-z Lz C G) G) '- Q .xx xx > .- 44 44..: (1 .v- -8 3 :5 8.2' 3 E '3 ä Q ä 0.. (I) En :5.1 (0 01:1 E <2 E Kommentarer

750306-1 35 C17 50.2 37 3.2 ( 5.7) Låset öppnade och skadades Bandskada i omlänkningen 750306-2 36 C16 50.2 38 h.5 7.2 Brast i skadan ' Bandskada i omlänkning 750306-3 37 C15 50.0 39 3.5 7.2 Brast i skadan Bandskada i omlänkning 750313-h 5h C10 h9.9 38 h.5 7.8 Brast i skadan Bandskada i omlänkning M=7.Ä K=6.8 S=.28 N=h

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

15

I V l \ vh

åt)

i I

100

i

150

200

(53)

I ' I 1 vh '\-VV_DIIIvv-:'- -v-_._-v-_-. l:/\:ö

OIHILIYO 'nu' vx. IMI lRIlIUIIIUI

SKADADE BÄLTEN

Bälte typ: A Provtypzöverlast Skada: 5 + 5 mm snitt

0 4-) 0 U 4-! . s. 0 s.. u- n-. s. 5 4: 4-! ro CD L c 0: m :- 2 L. 2 C CD CD -- Q. .1 .x .x .1 > .- 4-: 44 _c o_ - .-8 3 7:5 g? 3 e '5 ä 3 ä o. m 'm :2.:: m 0 0: E <2 E Kommentarer 750228-2 23 A 8 h9.8 39 8.9 12 3 Brast i omlänkning M=12.3 N=1

KRAFT - TlDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

15

3

2

l i

t 1

4,

[

i

/^

*

10

.

P

1

I

i

;

J

*

55

f

J

1

2

I

.!

/

t'

i

0 * -

0

50

f När-"xx

U 100

150

200

(54)

F

O

R

C

E

15

10

DlAICNa vnu- Ugn lIUM'IIUNOIIlUI |\L.JU|-|I\|dl\luuuv

SKADADE BÄLTEN

UII\hb" II'

l.I3:8

Bälte tysz Provtyp:_öVer]a$t Skada: 5 + 5 mm snitt

0 JJ 0 U U 0 L 0 L. '4- -0 L 1-_- 4; 4-: 10 m L- c 0) m Lz t-Z c 0 o .- o. .x.x .x.x > -- 4-: 44.:: o. _- .-8 3 :3 3.5 .3 E '3 § 3 ä 0. m in :Ex en 0 a: E < E Kommentarer 750228-3 24 B 7 50 2 37 6 0 9.6 Brast i omlänkning M=9.6 N=1

KRAFT - TIDFöRLOPP FöR AXELKRAFT ( kN - ms )

5

l l

l

i i l

!

i

1 i

1

i

I

i

.

/\

Å

Ä

/ [z

7

i

i

2 i i i

/

' I

I

i

i : i

i ;

g

1

?

7

l

: ;

T i g 7 å F ;

j %

5 * -«

:_-u-gr [iå\<g/r _- ,

0

50

V 100

150

400

ms

(55)

I V l \ \ p C

155

1(1

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT RESULTATSAMMANSTÄLLNINGI

SKADADE BÄLTEN

'1:C:8

Bälte typ:C Provtypzöverlast Skada: 5 + 5 m snitt

0 U .0 U U . i. m t. u- n-. L E _c 4-0 m , fl! , L- C :D U) L 2 L 2 C (D (D -- 0. .1.1 .1.1 > -- +4 44.: Q .- .-8 E :To :3% 3 E '-5 ä ?å ä CL 0.0 2:0 :1:44 m 0 a: 5- <: E Kommentarer

750303-1

25 C2] h9.9 38 -5.2 8 2

Brast i omlänkning

M=8.2 N=1

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ('kN - ms )

i

l l 1

P Å 'T_ +

x

/

__4

/ *

*'

j 7 4

r

i [Mg

?

o

50

V100

150

200

ms

(56)

15

10

Bälte typ: A PrOVtYP: överlast

öMUHUt URL I tN

Skada= 10 mm hål

0 4-' 0 U U . L m x. '-0- H-. s. c _c 4-: m 40 i- C CD 0) Lz *- 2 c m 0 .- c. .x.x .x.x > .- 4-: 4.:; D_ .- ._ 8 h 3_ 3.? 3 E '3 ä '3 å CL 3 ?§3 . ;sz m 0 oc 5. < E Kommentarer

750307-2 h] A13 h9,8 38 7 7 11 8 Brast i omlänkning

Låset öppnade

M=11.8

J N=1

KRAFT - TIDFÖRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

i

3

!

,, -. . . . g -. 4 .

0.

40

_»»ww«--r

*>

-. o -v» . _ 0 0 -.,__ .. .+ ---> . . . .. .. .-. . -. d m -p

5()

200

(57)

.LlUiJ

SKADADE BÄLTEN

Bä1te tYP:B Pr°VtYP:överlast Skada: 10 mm hå]

0 H 0 U U 0 L- Q) L - -i- I: 01 m L. Z L 2 c 0 m -- o. .x.x .x.x > - 4-' 44.1: 0. F" '-8 L :S âäê 3 E '3 ä 3 ä CL 8 'cm :1:34 m 0 0: E <1 E Kommentarer 750307-3 #2 B11 50.0 37 6.8 10 0 Brast i omlänkning

Låset öppnade och skadades

M=10.0

KRAFT - TIDFöRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

I

I

i

I i

!

I

I I

_ i I

F U R L. :

. _. .r . . . www

50

K] 100

150

200

nns

(58)

FO

RC

E

U'nll-"U 'r'\\-lw Vvll lim! |I\|I

'vas-v-SKADADE BÄLTEN

Bälte typ:C Provtyp: öVerlaSt Skada: 10 mm hå]

0 4-' 0 4-' U - L Q) 1. u- u-. il.. C 4: 4-3 CO '0 L C 07 U) L 2 L 2 C 0 O) '- Q. .xx .XX > 0- 4.: 44.5 Q .- .-8 L :5 8.2' 3 E 'S ä 3 ä CL (33) En :Ex m 0 :1 E 4 E Kommentarer 750303'2 26 C20 50 2 38 5 0 8 2 Brast i omlänkning.

Låset öppnade och skadades

M=8.2

N=1

KRAFT - TIDFÖRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

!

IH

i!!

§21

. . . M # 4 * N x*

0

' 50

W100

150

200

(59)

'In-vvhi"

SKADADE BÄLTEN

'vivlvluilvvll\bbl' I

I'-iåHilU

Bälte typzA Provtypgöverlast Skada: 25 mm snitt underkant

0 JJ o 4-' H . L 0 x_ '4- '4-. I. c I: 4-0 CO (0 *- c Us 01 L 2 t-z C 0 OJ 0- CL .1.1 .121 > -- 4-: 44; Q .- .-8 E :3 3.2' 3 E '3 § 3 § CL w En :Ex m 0 ac E <z E Kommentarer

750311-1 45 A14 50.0 38 h.5 7.6 Brast i skadan

Bandskada i omlänkning

M=7.6

N=1

KRAFT - TIDFöRLOPP FöR AXELKRAFT ( kN - ms )

§

i

'I

I

!

I |

15

-. .. ._ .J . .. .4 .. . . . . 0 . . .

10

n . {L â-. -A A p -. \ \ L \ k

5(1

(60)

50

100

200

nns CD :air

1/50

I V I \ \ . L.

Et

KRAFT - TIDFÖRLOPP FÖR AXELKRAFT ( kN - ms )

750311-2 Pro vn r . A6 Se ri en r. Bäl te nr . 812 50.1 Ha st ig he t km /h 38 St op ps tr . cm 3.2 Rul lk ra ft ma x kN N=1 M=5.h 5.h Axe lkra ft ma x kN Brast skadan Kommentarer

Bälte typ:B Provtyp: överlast Skada: 25 mm snitt underkant

(61)

I V I \ \

|-UIHII-IWU 'HV' VMI] IMI IRIIWGIIIU' l\LJU|_InI JnIH|nl1J l HLLI' l nu

SKADADE BÄLTEN

l:(:L10

Bälte typ: C Provtyp: Överlast Skada: 25 mm snitt underkant

0 4-' 0 4-7 U . L Q) L. IJ- u-. L. E _: JJ CD (0 *- G ED m *- 2 L 2 1: m m .- n. xx .xx > -- 44 44.:: a 0- F. 8 ;3 7a.: :32 8 E 'S ä 3 ;rä o. ca 'en :x m 0 0: E <2: E Kommentarer 750312-1 A7 01h 50.3 37 2.6 h.7 Brast i Bandskada i omlänkning M=l§.7 N=1

KRAFT - TIDFöRLOPP FöR AXELKRAFT ( kN - ms )

\i

i ' i

0

/

G ä_ 4:; e,

(62)

References

Related documents

Resultaten från projekten bedöms kunna ge ett bättre underlag för vidare åtgärdsinsatser för att förbättra miljötillståndet i havet De fyra första projekten arbetar i

Modellens (figur 2) övre del visar på att det finns stöd i epidemiologisk forskning för samband mellan flera olika psykosociala faktorer och rapporterad smärta och värk

– För ett första ordningens systemet kan tidskonstanten bestämmas utgående från skärningspunkten mellan slutvärdesasymptoten ( y ∞ = Ku steg ) och tangenten (dvs derivatan)

När det gäller föreskriftsnivå för att reglera denna uppgift anser Försäkringskassan dock att utredningen inte lämnat godtagbara argument för att detta bör ske i lag..

När hunden vaktar tamdjur i stora hägn eller i hägn som inte ligger i anslutning till gården är det mycket viktigt att hunden och få- ren är präglade på varandra.. En hund

Bedömd skada räknas om till ett skördebortfall som oftast anges i % av för- väntad oskadad skörd, uttryckt i vikt/ha (kg, dt, ton).. För att kunna bestämma storleken av

Under bearbetningen av Dievar 1,59 vikts% Mn var både förslitningen och påkletningen mindre än vid bearbetning av andra material, figur 30 och 31. Påkletningen orsakade adhesiv

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-