LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Samhällsorientering och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Fysisk aktivitets påverkan på elevers
lärande och klassrumsklimat
Physical activity´s effect on students´ learning and classroom
environment
Sofia Jönsson
Grundlärarutbildning: grundskolans årskurs 4-6, Examinator: Irene Andersson 240 högskolepoäng
Förord
Jag vill tacka eleverna som deltog och gjorde studien möjlig att genomföra. Jag vill även tacka personalen på skolan som brinner för fysisk aktivitet samt ger eleverna inspiration och rörelseglädje i deras skolvardag. Slutligen vill jag tacka min handledare Mats Greiff för respons och bollande av idéer under arbetets gång.
Abstract
Barnfetma är ett av de största folkhälsoproblemen i detta århundrade och svenska barn blir mer stillasittande. Med hjälp av fysisk aktivitet kan barnen få en bättre hälsa samtidigt som det gynnar deras kognitiva utveckling. Syftet med min studie är att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas lärande i SO-ämnena samt deras klassrumsklimat. Undersökningens resultat analyseras utifrån Deweys syn på utbildning inom pragmatismen där bland annat lek och aktivitet samt social miljö utvecklar elevernas lärande som en demokratiskapande process. Undersökningen genomfördes på en skola som deltar i ett pulsprojekt samt arbetar ämnesintegrerat med SO-ämnena och svenskämnet. Genom
gruppintervjuer och observationer av elever i årskurs sju har resultatet visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevernas lärande i SO-ämnena samt på deras klassrumsklimat.
Eftersom eleverna arbetar ämnesintegrerat ger fysisk aktivitet även positiva effekter på elevernas lärande i svenskämnet. Dock visade även resultatet att stress i form av tidspress är en del i elevernas skolvardag och bidragande faktorer som nämns är tidiga morgnar, ombyten och korta raster. Slutsatsen är att fysisk aktivitet bör vara en självklarhet i elevernas
skolvardag under förutsättning att det finns tillräckligt med tid till ombyten och rast innan nästa lektion.
Nyckelord: aerob träning, fysisk aktivitet, klassrumsklimat, kognitiv utveckling, koncentration, lärande, SO-ämnena, stress
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR. ... 7
2.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
3. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 8
3.1PRAGMATISMEN... 8
3.2PRAGMATISMEN I FÖRHÅLLANDE TILL MIN STUDIE ... 9
3.3DEFINIERING AV STUDIENS CENTRALA BEGREPP ... 10
3.3.1 Lärande ...10
3.3.2 Klassrumsklimat ...10
4. TIDIGARE FORSKNING ... 12
4.1FYSISK AKTIVITETS PÅVERKAN ... 12
4.2FYSISK AKTIVITET I KLASSRUMMET OCH PÅ SKOLAN ... 13
4.3ENGAGEMANG ... 15
4.4SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 16
5. METOD ... 17 5.1VAL AV METOD ... 17 5.2TILLFÖRLITLIGHET ... 18 5.3FORSKNINGSETIK... 19 5.4URVAL ... 20 5.5GENOMFÖRANDE ... 20 5.6ANALYSFÖRFARANDE ... 21
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 23
6.1RESULTAT ... 23
6.1.1 Intervju 1 ...24
6.1.2 Intervju 2 ...26
6.1.3 Intervju 3 ...28
6.1.4 Observationer av pulspass och lektion efteråt ...31
6.2ANALYS... 34
6.2.1 Lek och aktivitet ...34
6.2.2 Social miljö ...36
6.2.3 Lek och aktivitet samt social miljö...37
7. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 39
7.1RESULTAT I DISKUSSION TILL TIDIGARE FORSKNING ... 39
7.2KONSEKVENSER SAMT MÖJLIGHETER KRING MINA RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL PROFESSIONEN ... 41
7.3UNDERSÖKNINGENS GENERALISERBARHET ... 42
7.4FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 43
REFERENSER ... 45
BILAGA 1 ... 48
1. Inledning
World Health Organizations (2017) statistik visar att barnfetma är ett av de största
folkhälsoproblemen i detta århundrade, en av anledningarna beror på att barn idag rör sig för lite vilket är ett problem i Sverige idag. Problemet i Sverige beskrivs i Livsmedelsverkets studie Riksmaten ungdom, publicerad i Dartsch, Norberg samt Pihlblad och är skriven av Gisela Nyberg (2017, 41). Studiens deltagare var elever från årskurs fem och åtta samt år två på gymnasiet och resultatet visar att fyrtiofyra procent av pojkarna och tjugotvå procent av flickorna i undersökningen nådde rekommendationen för daglig fysisk aktivitet. Det betyder att en stor del svenska barn idag anses vara för stillasittande. Elever i svenska skolan har cirka två idrottslektioner i veckan med möjlighet till fysisk aktivitet. Detta var något som Ingegerd Ericsson (2007, 112) ville ändra på. Genom att ge elever möjlighet till fysisk aktivitet fem dagar i veckan under skoltid gav denna förändring positiva effekter på elevernas motorik samt kognitiva utveckling (Ericsson 2007, 114-115). Strävan efter daglig fysisk aktivitet i skolan nämns i läroplanen. Enligt kapitlet om skolans uppdrag står det att skolan ska: ”sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket 2011, 9).
Resultat från tidigare forskning, statistik samt läroplanens krav visar att det bör vara en självklarhet att genomföra fysisk aktivitet varje dag i skolan. Det innebär att fler skolor börjar också, i enlighet med detta, satsa på utökning av fysisk aktivitet i skolan samt att lärare och skolpersonal ska få kunskap om hur fysisk aktivitet kan bli en central del i praktiken. Jag, som på fritiden arbetar som gruppträningsinstruktör för både ungdomar och vuxna, får under varje träningspass uppleva rörelseglädje, positiv energi och laganda. Detta är sådant som jag upplever behövs för eleverna på skolan samtidigt som forskning visar att det ger positiva effekter på deras kognitiva utveckling.
Tidigare forskning har främst fokuserat på fysisk aktivitets påverkan på elevernas kognitiva utveckling som i sin tur kan leda till lärandeutveckling i läs- och skrivförmågor samt
matematik. Inom svenskämnet kan läs- och skrivförmågor utvecklas med hjälp av fysisk aktivitet och god motorik enligt resultat från Ericssons (2007, 114) studie. Eftersom lärare kan arbeta ämnesintegrerat med svenskämnet vill jag studera om det kan ske en lärandeutveckling i andra ämnen, i detta fall SO-ämnena, vilket tillför ett nytt perspektiv i forskningen.
I detta arbete skapar lärandeutveckling en röd tråd tillsammans med fysisk aktivitet och klassrumsklimat. Ram Manohar Basnets och Laxman Manohar Basnets (2017, 16) resultat visar att fysisk aktivitet har en stark koppling till skolprestationer och kognitiv utveckling. Utveckling inom skolprestationer och kognitiv utveckling kan leda till ökad koncentration och uppmärksamhet som i sin tur kan förbättra och utveckla det sociala beteendet i klassrummet. Beteendet i klassrummet kan i sin tur påverka klassrumsklimatet som enligt Karin Åberg (1994, 31) innebär bland annat att eleverna känner sig accepterade samt att de möter förståelse. Klassrumsklimatet kan kopplas till engagemang i skolan som Helena Andersson (2017, 14) tolkar i sin avhandling som lusten att lära samt att eleverna utvecklas till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer. Om eleverna på detta sätt kan stärka sin kognitiva utveckling och sitt beteende i klassrummet på ett positivt sätt med hjälp av fysisk aktivitet, anser jag att detta kan leda till ett bättre klassrumsklimat. Därför kommer
undersökningen också att fokusera på fysisk aktivitets påverkan på klassrumsklimatet.
Med hänsyn till detta arbetets tidsram har jag valt att avgränsa min studie till att fokusera på elevernas lärande och klassrumsklimat. Jag kommer inte att inkludera aspekter som
studieresultat och betyg. Fysisk aktivitet kan påverka betyg och studieresultat men det finns även andra faktorer som påverkar dessa. Det kan även finnas andra faktorer, utöver fysisk aktivitet som påverkar lärande och klassrumsklimat vilket jag är medveten om i min undersökning.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas klassrumsklimat och därmed lärande.
2.1 Frågeställningar
För att uppnå syftet kommer studien att utgå från följande frågeställningar:
- Hur påverkar fysisk aktivitet i skolan elevernas lärande i SO-ämnena?
3. Teoretiska perspektiv
I följande kapitel presenteras synen på lärande och utbildning utifrån teorin om
pragmatismen. Kapitlet utgår från en av pragmatismens förgrundsfigurer John Deweys syn på utbildning som en demokratiskapande process. Vidare beskrivs pragmatismen i förhållande till min studie samt definiering av studiens centrala begrepp.
3.1 Pragmatismen
Teorin som ligger till grund i min undersökning är pragmatismen. John Dewey var psykolog, filosof och pedagog. Han föddes år 1859 och var verksam under slutet av 1800-talet fram tills han pension år 1930 (Dewey 2004, 11). Deweys tankar kring utbildningens roll i samhället som en demokratiskapande insats med kommunikation i centrum beskrivs i Individ, skola och samhälle (2004) med urval och kommentarer från Hartman och Lundgren samt i hans
huvudverk Demokrati och Utbildning (1997). Dewey (1997, 26-27) myntade begreppet ”learning-by-doing” vilket innebär att vi människor behöver lära genom att göra.
Deweys (2004, 38-39) tankar kring utbildning innebär att individen får ta del av
mänsklighetens sociala medvetenhet. Det innebär att verklig utbildning endast kan uppnås genom att barnets begåvning stimuleras av dess sociala situations villkor, genom dessa villkor stimuleras barnet att handla som en del av en gemenskap (Dewey 2004, 38-39). Behovet av undervisning och lärande är uppenbart för samhällets fortsatta existens. Skolan ska vara ett viktigt medel för den kommunikation som formar attityder hos de unga. Att kommunicera med sin omgivning innebär att eleven får en utvidgad och förändrad erfarenhet (Dewey 1997, 38-39). Att delta i gemensamma aktiviteter vilket kan vara utbildande och uppfostrande för individen (Dewey 1997, 57-58).
När människor lär av varandra i en social miljö är språket av stor betydelse.
Kunskapsförmedling kan ses som en helt fysisk process i en gemensam aktivitet. Dewey beskriver ett exempel på ordet och föremålet mössa. Mamman går ut med sitt barn och säger ordet mössa samtidigt som hon sätter mössan på barnets huvud. Ordet mössa får samma innebörd för både barnet och mamman eftersom mössan används i samband med en
fysisk process i en gemensam aktivitet ger erfarenhet. Erfarenhet kan bara förstås om genomförandet behandlar ett aktivt och ett passivt element som är kombinerade. Den aktiva delen innebär att man prövar, försöker och skapar erfarenheter. Den passiva delen innebär att man finner sig och går igenom något. Sambandet mellan dessa två erfarenheter visar hur givande och värdefull erfarenheten är för lärandet (Dewey 1997, 183).
Dewey (1997, 241) beskriver utrymmet för aktiva sysselsättningar i undervisningen. Genom att utgå från den lärandes erfarenhet och förmåga ska aktiviteter i form av lek genomföras i undervisningen. Det gör att undervisningen innehåller liknande aktiviteter som den lärande sysselsätter sig med utanför skolan. ”Erfarenheter visar att när barn har möjlighet till fysiska aktiviteter som låter deras naturliga impulser komma till uttryck, blir det ett nöje att gå till skolan, verksamheten i skolan blir inte en börda och lärandet går lättare” (Dewey 1997, 241). Att ge lek och aktivt arbete en bestämd plats i läroplanen är intellektuellt och socialt, utan utrymme för lek och aktivitet går det inte att skapa förutsättningar för ett effektivt lärande (Dewey 1997, 242). ”Det är skolans uppgift att skapa en miljö där lek och arbete utförs i syfte att främja en önskvärd intellektuell och moralisk utveckling” (Dewey 1997, 243). Dewey (2004, 48) beskriver att utbildning är en grundläggande metod för sociala framsteg och reformer. Utbildning ska leda till delaktighet i en social medvetenhet.
3.2 Pragmatismen i förhållande till min studie
Social miljö samt lek och aktivitet är centrala begrepp inom Deweys teori. Deweys (1997, 126) syn på utbildning är att den ska vara demokratiskapande för individen. Det sker en demokratiskapande process när människor lever ett socialt liv där intressen ömsesidigt påverkar varandra. En demokratiskapande process för individen kan utvecklas genom att eleverna får delta i gemensamma aktiviteter i en social miljö (1997, 57-58) samt genom att delta i lek och aktivitet under skoltid (Dewey 1997, 243). Att delta i gemensamma aktiviteter kan vara utbildande och uppfostrande för individen (Dewey 1997, 57-58) samt att en miljö med lek och arbete kan främja en intellektuell och moralisk utveckling vilket kan leda till effektivt lärande (Dewey 1997, 242-243). Begreppen social miljö samt lek och aktivitet används som analysverktyg i min undersökning eftersom mina frågeställningar fokuserar på fysisk aktivitets påverkan på elevers lärande och klassrumsklimat. Klassrumsklimat kopplas till begreppet social miljö och fysisk aktivitet kopplas till begreppen lek och aktivitet.
3.3 Definiering av studiens centrala begrepp
3.3.1 Lärande
Lärande är en term med många betydelser och den används i olika sammanhang. Det finns inte någon gemensam definition av vad lärande är för människor utan förståelsen av lärande i den vetenskapliga diskussionen blir olika beroende på vilket teoretiskt perspektiv som
används (Lundgren, Säljö och Lidberg 2014, 252-253).
En definition av lärande kan ses som ”…den process genom vilken en organism ändrar sitt beteende som ett resultat av erfarenhet” (Gage och Berliner 1992, 225). Lärandet är en process som tar tid och ger erfarenhet genom att elevernas handlingar och beteenden förändrar lärandeprocessen. Handlingar och beteenden kring lärandet i skolan behandlar förmågan att komma ihåg, förstå, tendensen till att utveckla attityder och värderingar. Målet kring lärandet är att dessa handlingar och beteenden ska bli permanenta för eleverna (Gage och Berliner 1992, 225).
Lärande kan ses som en vidgad syn på begreppet kunskap. Gustavsson (2002, 23-25) beskriver läroplanskommitténs vidgade syn på begreppet kunskap som kom ut år 1992. Begreppet kunskap finns i fyra former och kallas för de fyra F:en, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Faktakunskap innebär att eleven utvecklar information, regler och seder utan skillnader mellan ytliga och djupa kunskaper eller att förstå ett fenomen på olika sätt. Förståelsekunskap är motsatsen till faktakunskap och innebär att eleven utvecklar en förståelse att uppfatta mening eller innebörd i ett fenomen. Färdighetskunskap innebär att eleven vet hur något ska göras och kan genomföra det. Förtrogenhetskunskap är en bakgrundskunskap som är förenad med elevens sinnliga upplevelser.
3.3.2 Klassrumsklimat
I Helena Anderssons (2017, 14) avhandling om elevernas engagemang i skolan tolkar hon begreppet engagemang som lusten att lära samt stötta eleverna till att utvecklas till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer. I avhandlingen definieras engagemang som en koppling mellan människor och deras aktivitet. För att eleverna ska utveckla ett engagemang krävs lust, vilja och aktivitet. Lust är kopplat till motivation och det är ett viktigt verktyg för att elever ska engagera sig (Andersson 2017, 15). Ett av resultaten i avhandlingen visar att de aspekter som är viktiga för elevers engagemang är undervisningskvalitet, känslan
av tillhörighet i gemenskapande praktiker samt att ha en framtidstro (Andersson 2017, 163).
Karin Åberg (1994, 31) beskriver sina tankar kring klassrumsklimat som kan kopplas till Anderssons avhandling. ”En klass som har en positiv syn på sig själv som grupp har ofta bra sammanhållning” (Åberg 1994, 32). Åberg (1994, 75) anser att klassrumsklimatet kan förbättras genom användning av lek och aktivitet eftersom eleverna blir samarbetsvilliga, deras koncentrationsförmåga kan utvecklas samt att deras problemlösningsförmåga kan öka (Åberg 1994, 76). Korta aktivitetsövningar som paus under lektioner kan undvika störningar och oro i gruppen (Åberg 1994, 91).
4. Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare forskning som min studie vilar på. Kapitlet är uppdelat i tre delar: fysisk aktivitets påverkan, fysisk aktivitet i klassrummet samt på skolan och
engagemang. Följande studier representerar olika forskningsområden som idrottsvetenskap, utbildning, folkhälsovetenskap och neurovetenskap. Övervägande del av studierna genomförs inom skola med elever som deltagare. Slutligen sammanfattas den tidigare forskningen med ett kritiskt resonemang kopplat till min studie.
4.1 Fysisk aktivitets påverkan
Maria Åberg et al. (2009, 1) presenterar i sin studie att fysisk aktivitet är en viktig del för utveckling av akademiska prestationer och kognitiv utveckling. Studien genomfördes på över 1.2 miljoner artonåriga män födda mellan åren 1950-1976 som mönstrade i Sverige,
deltagarna fick delta i ett fysiskt test samt fyra kognitiva tester (Åberg et al. 2009, 5). Det fysiska testet innehöll aerob träning. Datan som samlades in från testerna visade att det finns en stark koppling mellan aerob träning och kognitiv utveckling för män i artonårsåldern. Däremot visade resultatet att det inte finns en stark koppling mellan muskelstyrka och kognitiv utveckling för män i artonårsåldern (Åberg et al. 2009, 1-3).
Aerob träning kan enligt (Michalsik och Bangsbo 2004, 137) delas in i tre träningsområden som överlappar varandra. Lågintensiv träning, medelintensiv träning och högintensiv träning. Övergripande syften med aerob träning är att förbättra eller behålla blodomloppets förmåga att transportera syre, förbättra eller behålla musklernas förmåga att använda det tillförda syret samt förbättra eller behålla kroppens förmåga att återhämta sig effektivt. Ett effektivt
hjälpmedel vid fysisk träning är att mäta pulsfrekvensen för att få värdefull information om träningseffekten.
Även Charles Hillman et al. (2016, 52) har gjort en studie som behandlar aerob träning. Syftet med studien var att skapa kunskap kring kopplingen mellan aerob träning och blodflödet i människans minnescentrum hippocampus på barn mellan sju och nio år. Sjuttiofem barn från olika skolor i USA undersöktes genom aeroba tester samt Arterial spin labeling (ASL) scan acqusition. ASL är ett sätt att mäta blodflödet med hjälp av en magnetkamera, i detta fall
mättes blodflödet i hippocampus (Hillman et al. 2016, 53). Resultatet visade att aerob träning kan öka blodflödet i hippocampus oavsett ålder, kön samt volym av hippocampus. Aerob träning kan även påverka blodflödet i en region i hjärnan som är viktig för lärande och minne (Hillman et al. 2016, 55).
4.2 Fysisk aktivitet i klassrummet och på skolan
I Ingegerd Ericssons (2007, 111-112) studie Bunkefloprojektet var syftet att förstå relationen mellan svenska barns motorik och kognition. Ericsson undersökte motorik samt
kunskapsutveckling i matematik- och svenskämnet hos 251 elever under en treårsperiod genom MUGI-observationsscheman, resultat på nationella prov samt resultat i tester kring läsning. MUGI-observationer användes för att mäta elevernas motorik och består av sexton övningar som fokuserar på grovmotorik, balans samt koordination. Utifrån
MUGI-observationerna samt studie- och provresultat resulterade studien i att elever med bättre motorik har bättre matematikkunskaper samt läs- och skrivinlärning. Elever som fick delta i fysiska aktiviteter fem till sex gånger i veckan hade överlag bättre skolresultat än elever som fick delta i fysiska aktiviteter två gånger i veckan under idrottslektionerna (Ericsson 2007, 114).
Liknande resultat visades i Heather Erwins, Alicia Fedewas och Soyeon Ahns (2013, 112-113) studie som har undersökt hur fysisk aktivitet påverkar elevernas studieresultat samt akademiska utveckling i USA. Tjugonio elever i skolår tre deltog i studien som pågick under tjugo veckor. Två elevgrupper var delaktiga i undersökningen, ena gruppen hade dagliga rörelsepauser under cirka tjugo minuter utöver idrottslektionerna och andra gruppen hade fysisk aktivitet två dagar i veckan på idrottslektionerna. Resultatet mättes genom
läroplansbaserade tester i matematik och läsning samt betyg och provresultat. Resultatet visade att elevgruppen som hade dagliga rörelsepauser samt idrottslektioner fick bättre
resultat i matematik och utveckling i läsning än de elever som hade fysisk aktivitet två dagar i veckan. Slutsatsen var att dagliga rörelsepauser kan leda till signifikanta positiva effekter på elevernas utveckling i matematik och läsning (Erwin, Fedewa och Ahn 2013, 120).
Utveckling inom läsning visas även i Charles Hillmans et al. (2009) studie. Tjugo elever från olika skolor i USA fick gå på ett löpband i tjugo minuter med 60 % av deras maxpuls, direkt därefter fick de göra ett kognitivt test. Resultatet visade att aerob träning kan påverka
elevernas uppmärksamhet och akademiska prestationer på ett positivt sätt (Hillman et al. 2009, 1044). Efter tjugo minuter på löpbandet såg forskarna att fysisk aktivitet främjade elevernas prestationer i ett läsförståelsetest vilket visar att fysisk aktivitet kan vara ett effektivt sätt att utveckla akademiska prestationer samt kognitiv kontroll hos eleverna (Hillman et al. 2009, 1050).
Ram Manohar Basnets och Laxman Manohar Basnets (2017, 12-13) syfte med sin studie var att se om det fanns någon koppling mellan fysisk aktivitet och skolprestationer för 406 elever mellan åldrarna tolv till sexton år i Nepal. Deltagarna kom från två olika distrikt och gick i både privata och offentliga skolor. Eleverna fick fylla i frågeformulär som behandlade fysisk aktivitet och skolprestationer. Resultatet visade att det fanns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och skolprestationer, men främst för pojkar. En anledning kunde vara att flickorna inte var lika mycket engagerade i skolans fysiska aktiviteter än vad pojkarna var. Dock behöver inte detta vara det enda orsakssambandet. Slutsatsen visade att fysisk aktivitet har en stark koppling till skolprestationer och kognitiv utveckling. Det kan även öka koncentration och uppmärksamhet som i sin tur kan utveckla och förbättra beteendet i klassrummet (Manohar Basnet och Manohar Basnet 2017, 16).
Syftet med Sr. Bhavya Joses och Sr. Sajeenas (2017, 299) studie var att se effekten av yoga i relation till elevers stress och koncentration. Sextio elever från skolor i Indien deltog i studien under trettio dagar. En grupp utförde yoga och en grupp levde sin vanliga livsstil under
studiens gång. Kvantitiv undersökning i form av stress och studieteknik genomfördes före och efter de trettio dagarna. Resultatet visade att yoga var ett effektivt verktyg för att öka
koncentrationen samt minska stress för eleverna (Bhavya och Sajeena 2017, 302-303).
Sambandet mellan fysisk aktivitet och stress var ett oväntat resultat i Mattias Hertz, Torkel Klingbergs och Douglas Sjöwalls (2017, 7) studie. Syftet med deras studie var att se ifall fysisk aktivitet kunde leda till bättre arbetsminne samt bättre kunskap inom aritmetik. Studien pågick under två år med 470 deltagare från två skolor i Sverige i åldrarna sex-tretton år. Den ena skolan hade fysisk aktivitet fem dagar i veckan och den andra skolan hade fysisk aktivitet två dagar i veckan. Två gånger per år under studien fick deltagare göra tester inom aritmetik och arbetsminne. De fick även svara på frågor kring stress i början och slutet av studien. Resultatet visade att fysisk aktivitet kunde utveckla arbetsminne och aritmetik men det fanns inte någon skillnad kring utveckling inom aritmetik och arbetsminne på de två skolorna. Studien fick ett oväntat resultat i form av att eleverna på den skolan som hade fysisk aktivitet
fem dagar i veckan utvecklade en självbelastad stress vilket inte visades på den andra skolan. Självbelastad stress drevs mest av flickor i de yngre åldrarna. Resultatet i studien gav
forskarna tankar om en försiktighet i att genomföra mer fysisk aktivitet i skolan eftersom det kan ta tid från lektioner och läxor.
Esther Hartmans et al. (2016, 1) syfte med deras studie var att se hur rörelse under inlärning påverkar elevernas akademiska resultat i matematik och stavning. Studien hade 499 deltagare från skolår två samt tre från olika skolor i Nederländerna och den pågick i två år.
Interventionsgruppen fick röra på sig under inlärning på lektionerna tre dagar i veckan. Kontrollgruppen deltog på sina vanliga klassrumslektioner. Elevernas akademiska prestationer mättes innan studien påbörjades och därefter en gång om året under studiens gång. Eleverna fick delta i två matematiska test med fokus på snabbhet och allmänna
kunskaper samt två språktest med fokus på läsning och stavning. Resultatet efter två år visade att eleverna som fått rörelse under inlärning fick bättre resultat på de båda matematiska testerna samt på stavning. Inga skillnader hittades på språktestet som behandlade läsning.
4.3 Engagemang
Helena Anderssons (2017, 19) övergripande syfte med sin avhandling var att bidra med kunskap om elevernas engagemang i skolans verksamhet kopplat till lärmiljöer. Tre delstudier genomfördes i form av elevenkäter, elev- och lärarintervjuer samt elevers skriftliga
reflektioner. Deltagarna var elever i årskurs sju från tolv olika kommuner i Sverige. Första delstudien med elevenkäter genomfördes med 1298 deltagare. Andra delstudien med elev- och lärarintervjuer samt skriftliga reflektioner genomfördes med sjuttio deltagare. Tredje och sista delstudien med elevintervjuer samt skriftliga reflektioner genomfördes med 416
deltagare (Andersson 2017, 69). Resultatet i andra delstudien visade att de aspekter som är betydelsefulla för elevers engagemang i skolan är undervisningskvalitet, känslan av
tillhörighet i gemenskapande praktiker samt ha en framtidstro (Andersson 2017, 163). Utifrån resultaten i avhandlingens tre delstudier kan engagerade lärmiljöer utvecklas genom att involvera och ge elever inflytande i sitt skolarbete (Andersson 2017, 65).
4.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Flertalet av studierna som presenterats är kvantitativa och visar att fysisk aktivitet ger positiva effekter på människors hälsa, kognitiva utveckling, lärande, minne, skolprestationer,
koncentration och nivå av stress. De visar även att fysisk aktivitet kan vara ett effektivt verktyg under inlärning. Dock visar Hertz, Klingbergs och Sjöwalls (2017, 7) studie inga signifikanta positiva effekter av fysisk aktivitet mellan grupperna kring aritmetik och minne. Istället visade resultatet utveckling av självbelastad stress på ett negativt sätt kopplat till fysisk aktivitet. Jag anser utifrån de studier som nämnts ovan att fysisk aktivitet ger flera positiva effekter men dessa effekter kan även bero på andra faktorer och fysisk aktivitet kan ge olika effekter beroende på var studien genomförs samt vilka deltagarna är.
Studierna i detta avsnitt är främst kvantitativa i form av enkäter, tester och akademiska resultat. Min studie är kvalitativ i form av intervjuer och observationer som beskrivs i
kommande kapitel. Kvantitativa och kvalitativa metoder kan bidra till olika forskningsresultat vilket kan leda till ett annorlunda resultat i min undersökning till skillnad från tidigare studier. I min studie kommer resultatet påverkas av elevernas egna upplevelser och tankar utifrån intervjuer samt mina upplevelser och tankar utifrån observationer vilket kan se annorlunda ut än ett betyg på ett papper. Min förhoppning är att mitt resultat utifrån kvalitativa metoder blir mer levande än de studier som presenterats i detta avsnitt. En baksida av min studie kan vara att resultatet blir otydligt och mindre konkret till skillnad från ett resultat i en kvantitativ studie.
Min frågeställning kring lärande i SO-ämnena ger forskningen ett nytt perspektiv eftersom tidigare forskning har främst fokuserat på lärande inom matematik samt läs- och
skrivförmågor. Deltagarna i undersökningen arbetar ämnesintegrerat i skolan vilket innebär att SO-ämnena alltid är integrerade med svenskämnet. Frågeställningen fokuserar kring lärandet i SO-ämnena men eftersom eleverna arbetar ämnesintegrerat kan det samtidigt ske ett lärande i svenskämnet. Jag har inte funnit forskning som behandlar elevernas klassrumsklimat kopplat till fysisk aktivitet vilket innebär att min andra frågeställning kring fysisk aktivitets påverkan på klassrumsklimatet även ger forskningen ett nytt perspektiv. Dock kan
5. Metod
I följande kapitel presenteras valda forskningsmetoder som ligger till grund för min studie. Därefter presenteras studiens tillförlitlighet och ett forskningsetiskt resonemang förs. Slutligen diskuteras studiens urval, genomförande och analysförfarande.
5.1 Val av metod
Jag valde att använda mig av två kvalitativa metoder i undersökningen. Tanken var först att jag skulle genomföra en enkätundersökning med fler deltagare men jag valde istället att använda mig av följande kvalitativa metoder med färre deltagare för att förhoppningsvis få ett djupare och tydligare material till undersökningen. För att mina frågeställningar kring
elevernas lärande och klassrumsklimat skulle kunna besvaras på bästa sätt användes en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever samt en kvalitativ metod i form observationer av en klass på ett pulspass och en lektion. Intervjuerna fokuserade främst på elevernas lärande i SO-ämnena samt deras tankar kring pulsprojektet och klassrumsklimatet. Observationerna fokuserade på elevernas klassrumsklimat samt pulspassets upplägg. Klassen som observerades under pulspasset och lektionen är den klassen som eleverna från
gruppintervjuerna går i.
Genom kvalitativa intervjuer vill forskaren ha detaljerade och fylliga svar, vidare blir intresset riktat mot den intervjuades ståndpunkter (Bryman 2008, 413). Jag använde mig av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer eftersom målet var att genomföra flexibla intervjuer med möjlighet för detaljerade svar till mitt material. Alan Bryman (2008, 413-415) nämner att under de flexibla intervjuerna utgår forskaren från en intervjuguide. Frågorna i intervjuguiden behöver inte komma i någon speciell ordning utan det finns en frihet för forskaren. Frågor som inte ingår i intervjuguiden får också ställas om det ger anknytning till något som deltagaren i intervjun har sagt, det kan leda till att deltagarna i intervjuerna har en stor frihet eftersom deltagarna får utforma svaren med deras egna ord. Jag utformade en intervjuguide som användes under intervjuerna (se bilaga 2).
Jag genomförde tre gruppintervjuer eftersom det kunde leda till avslappnade samtal och eleverna kunde få igång varandras tankar. Jag fick fler deltagare till studien genom
att forskaren som intervjuar en grupp är intresserad av hur individerna i gruppen diskuterar en viss fråga samt hur individerna reagerar på varandras åsikter. Forskaren utformar en
ostrukturerad situation för att deltagarnas åsikter ska komma till uttryck. Det kan leda till att forskaren skapar sig en bild av gruppens samspel.
För att skapa mig en tydlig bild och förståelse av pulsprojektet och dess effekter samt
elevernas klassrumsklimat genomförde jag en annan kvalitativ metod i form av observationer efter gruppintervjuerna. Jag observerade ett pulspass där syftet var att observera hur ett pulspass genomförs samt hur eleverna är i denna situation. Charles Hillmans et al. (2009, 1044) studie som presenterades i kapitlet tidigare forskning visar att elevernas prestationer kan påverkas direkt efter fysisk aktivitet. Därför valde jag även att observera elevernas lektion som var direkt efter pulspasset.
Tanken från början var att observera en lektion på en lektion med SO-ämnena och
svenskämnet integrerat men datum för observation planerades om vid ett par tillfällen och till slut fanns det endast möjlighet att observera en engelsklektion. Eftersom syftet var att
observera elevernas klassrumsklimat under denna lektion fungerade detta bra. Eleverna som observerades var deltagarna från gruppintervjuerna samt deras klasskamrater, även
idrottsläraren och engelskläraren observerades. Observationerna gav mig en fördjupad bild och kompletterade materialet från gruppintervjuerna väl. Johan Alvehus nämner att
”ambitionen med observationer är ofta att studera ”naturligt förekommande situationer” (Alvehus 2013, s. 93). Dock kan observatörseffekten uppstå vilket innebär att observatören påverkar det som sker och det kan göra att observationen blir mindre representativ (Alvehus 2013, 93). Observatörseffekten var något som jag hade i åtanke under observationerna. Bryman (2008, 440) nämner dock att en deltagande observatör kan anses ha en bättre
utgångpunkt när det handlar om att få en bild av den sociala verksamheten, på så vis att denne befinner sig i det studerade. Forskaren som genomför en kvalitativ intervju får istället denna sociala verksamhet muntligt beskriven för sig och kan på så vis anses ha en sämre
utgångpunkt.
5.2 Tillförlitlighet
Bryman (2012, 49-50) nämner att reliabilitet och validitet är några av de viktigaste kriterierna för att bedöma samhällsvetenskapliga undersökningar. Reliabilitet innebär att en
undersökning skulle få samma resultat om den skulle göras om, att resultatet inte påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga faktorer. Validitet handlar om huruvida slutsatserna som
utvecklats genom en undersökning hänger ihop eller inte. Jag anser att mina metodval har en stark reliabilitet eftersom deltagarna sannolikt hade haft likadana svar på intervjufrågorna oavsett vem som genomfört undersökningen. Jag fick en känsla av att deltagarna var ärliga i sina svar och sa det de tyckte och tänkte. Med tanke på observatörseffekten som Alvehus (2013, 93) diskuterar hade resultatet kunnat se annorlunda ut om exempelvis en lärare eller en person de känner hade observerat. Hade dock en annan lärarstudent som inte har en relation till eleverna genomfört en observation vid samma tillfälle tror jag inte att deltagarna hade agerat annorlunda. Dock kan den som genomför undersökningen tolka det hen ser och hör på olika sätt. Validiteten är stark eftersom materialet både kan kopplas till den valda teorin och den tidigare forskningen samt att slutsatserna hänger ihop. Hade undersökningen genomförts med andra elever hade jag förmodligen fått annorlunda svar eftersom alla är olika och ser samt upplever saker ur olika perspektiv. Hade jag genomfört undersökningen på en annan skola hade jag antagligen fått annorlunda svar eftersom de flesta skolor arbetar olika och det finns flera faktorer som kan påverka lärande och klassrumsklimat.
5.3 Forskningsetik
Vetenskapsrådets (2008) Forskningsetiska principer har legat till grund för mitt val av metod och undersökning. Jag ville genomföra min undersökning med elever och insåg att det krävdes vårdnadshavares underskrifter vilket kan vara mer tidskrävande än om jag valt att genomföra min undersökning med vuxna deltagare. När samtyckesblanketterna (se bilaga 1) delades ut berättade jag för eleverna kring min studie med intervjuer och observationer som metod samt om forskningsetiken. I samtyckesblanketten som elever och vårdnadshavare fick ta del av informeras de om att studien utgår från Vetenskapsrådets (2008) Forskningsetiska principers fyra huvudkrav, dessa fyra huvudkrav blev deltagarna även informerade om vid intervjuerna samt att eleverna visste om att en observation skulle ske. Vetenskapsrådets (2008) Forskningsetiska principers fyra huvudkrav innebär att:
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- De deltagande eleverna kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
5.4 Urval
Jag har genomfört min undersökning på elever i årskurs sju på en skola med årskurserna F-9. I årskurs sju går det femtio elever och klassen är i olika gruppkonstellationer beroende på lektion och ämne. Eleverna hade jag ingen relation till och jag hade inte träffat dem innan. Skolan arbetar ämnesintegrerat samt att eleverna i årskurs sju deltar i fysiska aktiviteter fyra dagar i veckan under skoltid. Majoriteten av eleverna på skolan bor i villa och kommunen som skolan ligger i har en stor del invånare som är höginkomsttagare.
Jag valde att genomföra undersökningen på denna skola eftersom mina frågeställningar fokuserar på fysisk aktivitets påverkan i ett ämnesintegrerat klassrum vilket kunde ge goda chanser till att få mina frågeställningar besvarade. Först var tanken att jämföra denna skola med en annan skola som har mindre fysisk aktivitet men jag valde att fokusera på en skola eftersom det sannolikt finns fler faktorer än fysisk aktivitet kring lärande och
klassrumsklimat. Intervjuerna hade åtta deltagare vars namn är fingerade i undersökningen. Tanken var först att intervjua fyra flickor och fyra pojkar men på grund av sjukdom samt vilka samtyckesblanketter jag fick underskrifter på intervjuades fem flickor och tre pojkar till undersökningen under tre gruppintervjuer. Lärare från arbetslag sju hjälpte mig med att titta igenom undersökningens tänkta deltagare eftersom det finns några elever som i nuläget inte deltar på pulspassen på grund av personliga skäl.
5.5 Genomförande
Jag tog kontakt med skolan i början av kursstarten. Rektorn hänvisade mig till arbetslag sju eftersom det den årskurs som har mest fysisk aktivitet under skoltid bland årskurserna då de deltar i ett pulsprojekt. Lärarna var positiva till undersökningen och vi hjälptes åt att utforma en samtyckesblankett utifrån Vetenskapsrådets (2008) Forskningsetiska principer som skickades ut till alla femtio elevers vårdnadshavare i årskurs sju.
När tillräckligt med samtyckesblanketter samlats in började jag planera intervjuerna. Målet var att genomföra hela undersökningen innan eleverna gick på sportlov vilket jag klarade. Tre gruppintervjuer med tre deltagare i varje grupp skulle genomföras men min tänkta plan förändrades snabbt. Under första intervjun var en deltagare sjuk vilket ledde till att intervjun genomfördes med endast två deltagare. Vi satt i ett ljust och ostört konferensrum under elevernas lunchrast och samtalade i cirka trettio minuter. Den andra intervjun genomfördes några dagar senare på morgonen precis efter elevernas pulspass. Deltagaren som var sjuk från första intervjun var fortfarande sjuk vilket ledde till att jag fick finna en ny elev som deltog i denna intervju med tre andra deltagare. Vi satt i samma konferensrum som första intervjun där vi hade ett ostört och avslappnat samtal i cirka trettiofem minuter. Senare under samma dag på lunchrasten genomförde jag min sista intervju med två deltagare. Två av tre deltagare var sjuka vilket innebar att jag snabbt fick gå igenom samtyckesblanketterna för att finna nya elever som kunde och ville delta. Det slutade med att jag intervjuade två elever i samma konferensrum som de tidigare intervjuerna. Vi hade ett avslappnat och intressant samtal i cirka tjugofem minuter.
Efter intervjuerna observerade jag ett pulspass som eleverna har två dagar i veckan utöver idrottslektionerna samt en engelsklektion i klassrummet som var precis efteråt.
Observationerna kompletterade materialet från intervjuerna och jag fick en egen bild av pulspasset och elevernas klassrumsklimat. Observationerna skulle egentligen genomföras innan gruppintervjuerna men på grund av ett flertal komplikationer som vattenläcka på skolan och inställda lektioner fick jag genomföra observationerna efteråt.
5.6 Analysförfarande
Jag spelade in elevintervjuerna med röstmemo på iPhone och iPad för att ha en backup. Jag använde mig även av ett anteckningsblock där jag skrev ner korta meningar och ord. Min intervjuguide med olika punkter användes som stöd till intervjuerna. Direkt efter intervjuerna skrev jag en egen sammanfattning kring mina tankar och känslor om intervjun. Därefter började jag lyssna på intervjuerna och transkribera på dator. Jag transkriberade elevernas svar som var relevanta för syftet och frågeställningarna för emellanåt kunde vi komma ut på olika sidospår. Under observationerna skrev jag ner anteckningar på min dator.
begreppen lek och aktivitet samt social miljö. Jag delade in intervjuerna i två delar. Första delen analyseras utifrån Deweys centrala begrepp lek och aktivitet och fokuserar på fysisk aktivitet och dess påverkan på lärandet under SO/svensklektionerna. Andra delen analyseras utifrån Deweys centrala begrepp social miljö och fokuserar på fysisk aktivitets påverkan på elevernas klassrumsklimat och sammanhållning. Elevernas klassrumsklimat analyseras utifrån deras egna upplevelser genom elevintervjuer samt min upplevelse genom observationer.
6. Resultat och analys
I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys. Delar från studiens tre
transkriberade intervjuer samt observationerna presenteras var för sig i resultatet. Relevanta citat för undersökningen visas. Analysen är uppdelad i två delar och utgår från de begrepp som används som analysverktyg i undersökningen, social miljö samt lek och aktivitet. Därefter kopplar jag samman begreppen och analyserar sambandet mellan dessa.
6.1 Resultat
För att få en bild av deltagarnas vardag i skolan beskrivs deras schema och upplägg kring fysisk aktivitet nedan som jag såg i mina observationer.
Eleverna i årskurs sju har fysisk aktivitet under skoltid fyra dagar i veckan. Projektet kring utökad fysisk aktivitet startade förra terminen. I början av projektet hade eleverna fysisk aktivitet fem dagar i veckan men på grund av en förändring i schemat har eleverna idag fysisk aktivitet fyra dagar i veckan. Eleverna har två idrottslektioner samt två pulspass i veckan, samtliga är schemalagda på morgonen. Idrottslektionerna är varierade med olika moment och pulspassen ser ungefär likadana ut varje vecka. Eleverna har idrottslektioner på tisdagar och onsdagar samt pulspass på torsdagar och fredagar. De dagar eleverna har pulspass är det drop-in mellan klockan 07.45 och 08.00. Då byter eleverna om, hämtar sitt pulsband och sedan startar de igång med valfri aktivitet, exempelvis lek, snabb promenad eller löpning. Klockan 08.00 ska alla elever vara på plats då det är arrangerad aktivitet med idrottsläraren som varieras från vecka till vecka. Efter den arrangerade aktiviteten genomför eleverna valfri aktivitet i cirka femton minuter. Eleverna kan under hela pulspasset följa sin puls genom olika färger i en egen ruta på en tv-skärm som finns i idrottssalen. Grå färg innebär att pulsen måste gå upp, blå färg innebär att pulsen går upp, grön färg innebär att hen håller den pulsen som hen ska och röd färg innebär att pulsen är för hög. Är pulsen för hög blir återhämtningen för lång. När eleven har uppnått grön färg på sin ruta under en viss tid får hen en medalj som visas på skärmen. Grön färg innebär att eleven uppnår 70 % av sin maxpuls under en viss tid. Då är hen färdig, hen får en frukt och går sedan till duschen. Finns det tid över får eleven fortsätta på den fria aktiviteten under de sista minuterna. Klockan 08.30 är pulspasset slut och eleverna gör sig redo för kommande lektion. Lektionerna efter idrottslektioner och pulspass är alltid teoretiska exempelvis moderna språk, lektioner med ämnesintegrering eller matematik.
6.1.1 Intervju 1
Första intervjun genomfördes med Maja och Sara. Maja är fjorton år, bor nära skolan med sin mamma, pappa och lillebror. På fritiden tränar hon gymnastik och är gymnastikledare. Sara är fjorton år och bor också nära skolan. Hon bor varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa med sin lillasyster. På fritiden är hon gymnastikledare.
Maja och Sara har en positiv inställning till fysisk aktivitet både på skolan och på fritiden och märker skillnad på sig själva sen pulsprojektet startade.
Maja: ”Jag brukar känna att man är piggare.”
Sara: ”Det känner jag också, jag känner att man kommer igång, man känner att nu har jag startat dagen.”
Maja: ”Jag har ganska lätt för att tappa fokus, jag har lätt att komma in i fokus igen men jag har ganska lätt att tappa det. Ehhm, men jag känner att med så mycket idrott vi har, så känner jag att det är lika lätt att tappa fokus men det är mycket lättare att komma in i det igen.”
Måndagar är den dag eleverna inte har fysisk aktivitet på skoltid vilket eleverna känner av.
Maja: ”Man är lite seg hela måndagen, vi har ganska tråkiga lektioner hela den dagen, vilket gör att måndagen släpar man sig igenom.”
Maja och Sara har lätt för SO-ämnena och svenskämnet men de känner en skillnad på deras arbete och prestationer under SO/svensklektionerna. Dock känner Sara att hon vill komma igång igen när hon suttit stilla länge.
Sara: ”Man kanske blir mer produktiv.”
Maja: ”Ja. Jag känner att jag kan planera tiden bättre men jag vet inte om det har att göra med pulsträning att göra?”
Sara: ”Jag känner att man är mer på, man blir lite mer motiverad. Liksom, det är lite det med att man kommer igång. Sen när man suttit ett tag vill man komma igång igen, man vill liksom röra på sig igen.”
Maja och Sara tycker inte det är stressigt med fysisk aktivitet fyra dagar i veckan och Maja har blivit bättre på att planera sin tid. Hon nämner även studietekniker kopplat till fysisk aktivitet som hon genomför hemma.
Sara: ”Jag tycker inte det men jag vet att det är många som tycker det.”
Maja: ”Jag har blivit mycket bättre på att planera kvällen innan, jag fixar allt kvällen innan nu vilket jag aldrig gjorde innan. Jag gillar att kombinera fysisk aktivitet samtidigt som jag lär mig någonting. Exempel när jag ska plugga in en text, då brukar jag göra styrka samtidigt för det funkar bäst för mig.”
Maja och Sara är positiva till fysisk aktivitet fyra dagar i veckan och vill gärna ha det fem dagar i veckan som de hade förra terminen. En nackdel av upplägget är att klassen blivit mer pratiga.
Maja: ”Jag tycker att vi skulle ha det mer egentligen, innan hade vi ju fem dagar i veckan och det blir en skön paus från lektionerna att röra på sig.”
Sara: ”Att alla blir så snackiga, det är det som är nackdelen tycker jag.”
Maja och Sara tycker att klassen har en bra sammanhållning. Dock har klassen blivit mer pratig eftersom de får mer energi av idrottslektionerna och pulspassen vilket påverkar klassrumsklimatet.
Maja: ”Vår klass har alltid haft väldigt bra sammanhållning. Vi kan vara oss själva och vi är väldigt schyssta mot varandra”
Sara: ”Vi är en bra klass.”
Maja: ”Samtidigt som jag mår bättre så mår jag sämre i skolan för att alla är så högljudda.”
Sara: ”Man får ingen arbetsro vilket gör att man blir irriterad.”
Maja: ”Det är mer pratigt.”
Sara: ”Det där med att folk kommer igång, det sätter ju även igång att man pratar, de pratar högt och gör ljud, de sitter såhär: *slår i bordet* det är jobbigt.”
6.1.2 Intervju 2
Den andra intervjun genomfördes med Axel, Estelle, Kara och Emelie. Axel är tretton år och bor en bit bort från skolan i samma kommun med sin mamma, pappa och sina två systrar. På fritiden spelar han fotboll och spelar datorspel. Estelle är tretton år och bor i närheten av skolan med sin mamma, pappa, syster och hund. På fritiden tränar hon gymnastik. Kara är tretton år och bor nära skolan med mamma, pappa och två syskon. På fritiden tränar hon golf, dansar och spelar keyboard. Emelie är tretton år och bor nära skolan med mamma, pappa och bror. På fritiden tränar hon och tävlar i handboll.
Eleverna tycker det är stressigt med fysisk aktivitet fyra dagar i veckan.
Emelie: ”Det blir stressigt, vi har inte så många raster emellan så det blir stressigt och man hinner inte med.”
Kara: ”Tisdagar och torsdagar är stressigt för då har vi språk direkt efteråt.”
Axel: ”Ja det brukar bli jävligt stressigt och ja det är liksom torsdagar och tisdagar, det går inte.”
Trots att det är stressigt tycker eleverna att fysisk aktivitet ger positiva effekter på deras lektioner efteråt. Eleverna känner skillnad på upplägget kring idrottslektioner och pulspass.
Emelie: ”Man är inte lika sprallig, man känner att man kan sitta still längre.”
Kara: ”Man blir piggare också när man får träna på morgonen. Det är dumt när man har idrott sista lektionen för det tjänar inte till någonting.”
Axel: ”Ja asså det är torsdagar och fredagar vi har pulspassen och jag känner mig mer pigg och liksom koncentrerad. Men på tisdagar och onsdagar är det inte lika pushigt, man måste inte hålla pulsen. Man lallar runt på idrottslektionen.”
Emelie: ”Jag håller med Axel, det är mer ansträngande på torsdagar och fredagar. På tisdag och onsdag så är det lite, man anstränger sig inte lika mycket för man behöver inte hålla upp pulsen på samma sätt om man säger så.”
Kara: "Jag tycker det är lugnt till efter lunch, men om man har tre lektioner den lektionen efter lunch. Då vill man hem och man vill ha något mer att äta liksom.”
När jag frågar eleverna vad de gör på rasterna säger de att de inte använder rasterna på rätt sätt eftersom de ofta sitter i korridoren med sina mobiltelefoner. Dock är de mer ute på rasterna när det börjar bli varmt.
Eleverna tycker att stämningen i klassen och klassrumsklimatet har blivit bättre sen
pulsprojektet startade. Ibland blir det stökigt men enligt eleverna är anledningen till det att de inte är ute på rasten på vintern.
Emelie: ”Det är lite babbligt då och då, men annars är det ganska lugnt.”
Emelie: ”Oh ja, det är mycket skillnad.”
Estelle: ”Vi är inte lika spralliga längre.”
Kara: ”Innan var det folk som blev utskickade när de skulle ta ett varv runt skolan för de satt och stampade.
Eleverna känner skillnader på lärandet under SO/svensklektionerna sen pulsprojektet startade, dock gillar inte Kara SO-ämnena och svenskämnet särskilt mycket.
Kara: ”Har vi religion hade vi behövt ha ett pulspass till.”
Emelie: ”Asså lite sisådär, jag känner att man kan fokusera lite mer.”
Axel: ”Asså jag kan känna en skillnad, man försöker fokusera mer och tänker mentalt att jag ska klara det här.”
Estelle: ”Asså det har blivit bättre men just nu skriver vi och läser så mycket så att man blir ändå trött för vi har rätt långa lektioner när vi bara läser och skriver.”
Axel: ”Ja det är ju det vi gör på SO-lektionerna.”
Eleverna tycker det är skönt att ha en skoldag fri från fysisk aktivitet för att deras skoldag på måndagar inte är så lång samt att det är skönt med en vilodag.
Axel: ”Jag tycker det är skönare att inte ha idrott där, för helgen har man chillat så när man kommer på måndagen kommer man igång lugnt.”
Kara: ”Har man varit igång hela helgen är det skönt att chilla liksom.”
Estelle: ”Måndagen är okej för då har vi inte så lång dag. På onsdag har vi jättelång dag så då är det jätteskönt att vi har idrott den dagen.”
Kara: ”Jag gillar idrott och hade velat ha det fem gånger i veckan men jag tycker det är skönt att vi inte har det en dag för då behöver man inte känna sig som en packåsna varje dag.”
Emelie: ”Asså jag har ju träning på lördagar och match på söndagar. Då känns det som man har något typ varje dag och det är lite jobbigt. Men jag vill ändå ha det varje dag.”
Eleverna är positiva till pulspassen eftersom de blir piggare och kan koncentrera sig bättre, dock är det tidiga morgnar.
Kara: ”Pulspassen är bra men vi kunde haft det lite senare.”
Estelle: ”Fördelen är att man blir piggare och koncentrerar sig bättre. Men nackdelen är att man måste gå upp tidigare.
6.1.3 Intervju 3
Tredje intervjun genomfördes med Mike och Isak. Mike är tretton år och bor nära skolan med mamma, pappa och fyra syskon. På fritiden spelar han fotboll, lagar mat och bakar, han älskar att vara kreativ och skapa. Isak är fjorton år och bor en bit från skolan med mamma, pappa och två syskon. På fritiden seglar han på elitnivå. Isak har gått på en annan skola innan och är ny på skolan.
Mike och Isak är positiva till fysisk aktivitet fyra dagar i veckan och hade gärna velat ha det fem dagar i veckan som det var förra terminen.
Mike: ”Jag tycker det är synd att måndagen slank iväg för innan hade vi idrott alla dagar i veckan och jag tyckte det var roligt, för jag gillar det. Pulspasset är bra tycker jag.”
Isak: ”Den gamla skolan jag gick på hade bara idrott två dagar i veckan, nu har vi alla dagar i veckan, jag tycker det är bra.”
Eleverna kan tycka att det är stressigt ibland att hinna till lektionerna efteråt men de har vant sig vid att ta med idrottskläder fyra dagar i veckan.
Isak: ”Man vänjer sig.”
Mike: ”På tisdagar kan det bli stressigt ibland för vi släpps sent från lektionerna sen har vi bara tio minuter ombyte och i vanliga fall brukar vi ha minst en kvart på oss.”
Mike och Isak har en bra känsla i kroppen efter fysisk aktivitet och känner en stor skillnad av att ha fysisk aktivitet på morgonen.
Mike: ”Ja jag tycker att jag jobbar mer effektivt på lektionerna för att, förra året liksom var det en timmes lektion då man skulle skriva och då fick jag inte fram något på pappret eller paddan. Men nu förra veckan fick jag 500 ord på en halvtimme och då hade vi haft gympa på morgonen.”
Isak: Jag tycker också att jag jobbar bra, på måndagar är det tråkigt att vi inte har gympa, då har vi bara lektioner hela dagen. Det är tråkigt när vi inte får springa och så.”
Mike: ”Asså jag känner mig rätt så pigg för att innan hade vi idrott tre dagar i veckan då behövde man gå ut på rasten och ta någon runda för att få upp energin i kroppen tycker jag. Jag får liksom, jag kan inte tänka när jag har rört mig.”
Mike gillar skolschemat på måndagar. De har inte fysisk aktivitet men eleverna har en lång rast och då brukar han och några kompisar spela rundpingis. Isak spelar också pingis ibland men gillar att spela fotboll när det är varmare, han tycker det är kul eftersom många brukar vara med från klassen.
Mike: ”Jag tycker det är skönt på måndagar för då har vi lång rast och då kan vi spela pingis eller gå ut om man vill det. Jag tycker det är kul med pingis så då kan man röra sig lite om man kör rundpingis. På korta raster typ fem minuter, då brukar jag och mina kompisar gå ett varv runt biblioteket och bara prata lite.”
Isak: ”Jag spelar lite pingis ibland. På sommaren är det kul med fotboll och sånt.”
Isak och Mike tycker att stämningen i klassen och klassrumsklimatet har blivit bättre sen pulsprojektet startade fast det är lite pratigt ibland. Klassen behövde ha fler rörelsepauser
under lektionerna innan pulsprojektet startade. Eleverna har gjort danser tillsammans på idrotten vilket Isak tycker har gjort sammanhållningen bättre.
Mike: ”Asså jag tycker att det är bra på lektionerna till stor del, det är vissa som är väldigt pratiga av sig.”
Isak: ”Asså jag tänker kanske, vi har idrott och sånt varje dag och då blir man piggare och då kanske man blir lite mer pratiga och stökiga. Eller kanske.”
Mike: ”I femman var vi ju riktigt snackiga men sen så jag vet inte riktigt det har gått ner lite i snack, men det finns fortfarande kvar. Innan kunde det vara femminutersraster med spring ett varv runt skolan. Innan var det många som gick runt klassrummet för att få piggna upp sig lite. Men kanske pulspassen är lösningen på det.”
Isak: ”Vi har sån uppgift med manus till en film och då jag tycker att alla är aktiva i grupperna.”
Mike: ”Innan kunde det vara så att två satt bredvid och då finns det tre stycken som kom med idéer, men alla har lärt känna varandra bättre.”
Isak: ”Vi har gjort sånna danser i grupper och ja efter kan man prata med dem man inte pratat med innan.”
Mike och Isak tycker att de arbetar bättre under SO/svensklektionerna sen pulsprojektet startade. Mike har även blivit bättre på att läsa och skriva den senaste tiden. Isak har inte gått på skolan så länge men gillar detta upplägget mer än när han hade idrott två dagar i veckan på sin gamla skola.
Isak: ”För mig, jo asså svenskalektionerna är lite långtråkiga. Det kan vara att det blivit lite bättre. Det var så långtråkigt på min gamla skola. När man rört sig innan så är jag mycket piggare.”
Mike: ”Asså jag säger att jag arbetar mer effektivt när jag rör på mig. Men det är inte så att man märker det direkt efter pulspasset nu tänker jag bra. Men ser jag en översikt på de senaste två åren liksom så kan jag verkligen tyda att jag blivit mycket bättre på det. När jag var liten liten liten typ trean asså, då hade jag jättesvårt för skriva och svenska. Nu har jag blivit bättre på det och lärt mig. Men i femman så var det också så svårt, man bara skrev en berättelse så fick jag inte fram någonting. Nu kan jag bara ta penna och papper och skriva.”
Isak och Mike är positiva till fysisk aktivitet fyra dagar i veckan, nackdelen är att de måste gå upp tidigare. De tycker att det hade varit bättre om klassen hade en idrottslektion på
måndagen också för att orka skoldagen.
Isak: ”Asså jag måste upp jättetidigt, det finns ingen buss som går bra. Så jag måste stå och vänta.”
Mike: ”Det är ju mer att man vill ligga i sängen, men det har fått mig bättre rutinerad. För att då kanske jag planerar min dag, hur jag ska förbereda mig till skolan bättre.”
Mike: ”På måndagen, då kunde man haft en idrottslektion innan lunch och sen kanske blivit mer pigg till de sista lektionerna. För dem är långa och tråkiga om man inte har rört på sig.”
Isak: ”Jag tycker det är bra att vi har idrott på onsdagar för onsdagar är långa dagar.”
6.1.4 Observationer av pulspass och lektion efteråt
torsdag 15 februari 07.35
Jag kommer in i idrottssalen cirka tio minuter innan pulspasset börjar, klockan är 07.35. Peppande musik spelas högt ur högtalarna, elevernas pulsband hänger redo, en stor kartong med frukt står bredvid och idrottsläraren förbereder salen genom att ställa fram utrustning inför pulspasset. Jag får en positiv känsla samt glad och peppande energi.
Klockan 07.48 börjar de första eleverna komma, de tar sitt pulsband sätter fast det vid hjärtat under sin tröja och ställer in det. Eleverna ser nyvakna ut men ställer in pulsbandet på rutin. Jag märker att de har gjort detta innan.
Eleverna börjar springa runt eller promenera snabbt i salen för att komma igång och bli varma. Deras puls visas på skärmen med ett personligt nummer. Några spelar även basket tillsammans. Jag känner en positiv känsla i idrottssalen. Grupper springer runt och kommer igång tillsammans. Dock är mest flickor för sig och pojkar för sig. Flera elever rör sig tillsammans och någon promenerar själv i lugn och ro. De elever som rör sig tillsammans småpratar med varandra samtidigt, det ser ut som om alla verkar ha det väldigt roligt. En flicka och en pojke spelar handboll tillsammans.
Det sitter ett par elever på bänken med vanliga kläder. Jag vet inte anledningen till att de inte är med men det kan bero på sjukdom.
Eleverna kommer från höger och vänster, det är hög aktivitet i rummet. Några elever står och hoppar på stället. Idrottsläraren peppar eleverna.
Elevernas fält på skärmen är i olika färger. Jag ser olika färger på skärmen. Vissa elever rör sig mer än andra. Grå färg innebär att eleven behöver komma upp i puls, blå färg innebär att eleven börjar komma upp i puls, grön färg innebär att eleven håller den pulsen som hen ska ha, cirka sjuttio procent av elevernas maxpuls och röd färg innebär att eleven behöver komma ner i puls, annars blir återhämtningen för lång.
Klockan 08.02 samlar idrottsläraren alla elever för gemensam aktivitet.
Denna vecka har två elever fått förbereda en dans som eleverna ska göra tillsammans. Här får jag en känsla av bra sammanhållning. Dansen är svår men alla eleverna försöker hänga med. Alla elever verkar uppskatta aktiviteten och bjuder på sig själva. Dock är inte dansen
tillräckligt pulshöjande för att de går igenom olika danssteg vilket leder till att flera elever hoppar och småjoggar för att hålla sin puls.
Klockan 08.15 är det fri aktivitet. Några elever fortsätter att dansa tillsammans medan andra spelar fotboll eller joggar runt. Om eleven har uppnått pulsmålet och fått en medalj på skärmen får eleven ta en frukt, ta av och rengöra sitt pulsband och sedan gå mot duschen. Även att flera elever redan fått sin medalj hänger de kvar i idrottssalen.
Jag får en känsla av rörelseglädje, positiv energi och stark sammanhållning under pulspassets gång. Eleverna är konstant i rörelse och vill komma upp i rätt färg och puls på tavlan.
Klockan 08.30 är pulspasset slut och då måste eleverna gå och duscha för att hinna till nästa lektion som börjar klockan 08.40.
Nu ska eleverna ha engelsklektion. Jag kommer in i ett lugnt och skönt klassrum, eleverna går in och börjar läsa sin lådbok. Klassrummet är stort och ljust. Eleverna sitter två och två. Solen lyser in och ger bra ljus i klassrummet. Det hänger arbeten, kartor, bilder och flaggor på väggarna. Eleverna ser lugna och nöjda ut, fortfarande blöta i håret från duschen. Några är fortfarande lite röda om kinderna.
När alla elever kommit in och satt sig till rätta delar läraren ut ett verbtest på två sidor. Det är lite småprat medan läraren delar ut papperna men det är inget som stör utifrån min
uppfattning.
Under genomgången och instruktionerna är eleverna fokuserade och tysta. Jag märker att eleverna kan sitta stilla, inga ljud eller rörelser förekommer. Eleverna får sina papper och börjar svara. Pennorna går snabbt mot papperna, alla är inne i sitt test.
Min spontana tanke är att det är perfekt att genomföra ett test direkt efter fysisk aktivitet. Eleverna har kommit igång och har ny energi. En elev tittar snabbt ut mot skolgården men går fort tillbaka till sitt test.
En elev blir färdig, läraren ger hen nya instruktioner.
Vi i klassrummet hade kunnat höra en nål falla, det är lugnt och bra studiero. Eleven som fått nya instruktioner börjar direkt med sina nya uppgifter på sin iPad.
En elev är färdig med testet och har ett lugnt samtal med läraren. Småviskar med kompisen bredvid. Lyssnar och börjar på nästa uppgift.
En elev ber om hjälp och får det, läraren cirkulerar runt i rummet. Alla är fortfarande fokuserade på sitt test, ingen tappar fokus.
Full aktivitet genom fönstren utanför när de yngre barnen har rast men eleverna fokuserar fortfarande på testet. Alla sitter verkligen med sin uppgift.
En elev börjar skrynkla ett papper men går och slänger det efter att läraren har sagt till. En lärare går fram till en elev som verkar ha tappat fokus och peppar. Hen var inte med på pulspasset.
Läraren frågar eleverna hur det är och om testet går bra, det är lugn och skön stämning i klassrummet. Klassen bredvid ska ut på rast och jag hör höga röster utifrån, eleverna sitter fortfarande fokuserade.
Eleven som var ofokuserad ligger med huvudet mot bordet och blundar. En elev gäspar. En elev går ut för att gå på toa och kommer sedan snabbt tillbaka.
Den ofokuserade eleven reser sig upp och tittar istället ut mot skolgården. Sitter med armarna i kors. Läraren ger eleverna som är klara nya instruktioner, en elev lyssnar på musik, hen tar ut ena hörluren och lyssnar direkt.
Många elever sitter och gör små rörelser med fötterna. Två elever visar sina uppgifter för varandra på sina iPads och småpratar men inget som stör resten av klassen.
Den ofokuserade eleven tittar fortfarande ut. Hen tar fram sin padda och gör något på den. Hen ser bekymrad ut.
Alla elever är snart färdiga, några sitter och småpratar med varandra. Läraren cirkulerar runt. Läraren ber eleverna avsluta sina uppgifter, de håller ett samtal om de internationella
studenterna som var på besök tidigare i veckan. Några elever pratar och de andra lyssnar.
Efter diskussionen tackar läraren för idag och både lärare och elever går lugnt ut på rast.
6.2 Analys
Resultatet kring fysisk aktivitets påverkan på elevernas lärande och klassrumsklimat analyseras utifrån Deweys centrala begrepp lek och aktivitet samt social miljö. Fysisk
aktivitets påverkan på lärandet i SO under SO/svensklektionerna analyseras utifrån begreppen lek och aktivitet. Fysisk aktivitets påverkan på elevernas klassrumsklimat och
sammanhållning analyseras utifrån begreppet social miljö. Syftet var att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas klassrumsklimat och därmed lärande vilket jag ville uppnå med hjälp av mina frågeställningar: ”Hur påverkar fysisk aktivitet i skolan
elevernas lärande i SO-ämnena?” och ”Hur påverkar fysisk aktivitet i skolan elevernas klassrumklimat?”
6.2.1 Lek och aktivitet
Utifrån analys av elevernas svar från intervjuerna anser jag att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevernas lärande i SO-ämnena. Eleverna upplever att de är mer produktiva, mer
motiverade och koncentrerade, kan planera tiden bättre och de kan arbeta under längre tid på SO/svensklektionerna. På så sätt anser jag att det blir lättare för eleverna att ta till sig nya kunskaper och utveckla lärande. Jag får även en bild av att eleverna från alla intervjuerna känner sig piggare och inte lika spralliga efter en idrottslektion eller ett pulspass. Utifrån elevernas svar från intervjuerna får jag en bild av att de får ett bättre lärande i SO-ämnena men även i svenskämnet. Eftersom eleverna arbetar bättre under SO/svensklektionerna bör det ske ett lärande i båda ämnena eftersom kunskapskraven i SO-ämnena och svenskämnet är beroende av varandra. Kunskapskraven i svenskämnet innebär att elever ska kunna läsa och skriva olika typer texter samt att kunna samtala och diskutera (Skolverket 2011, 259-261). Kunskapskraven i svenskämnet behöver eleverna utveckla för att kunna uppnå
kunskapskraven i SO-ämnena som bland annat innebär att eleverna ska kunna värdera, uttrycka, redogöra (Skolverket 2011, 224) och undersöka (Skolverket 2011, 195). Eleven ska även kunna beskriva (Skolverket 2011, 214) samt kunna tolka och dra slutsatser (Skolverket 2011, 205). Eftersom eleverna alltid har arbetat ämnesintegrerat får jag en bild av att det är problematiskt för eleverna att upptäcka en lärandeutveckling i antingen SO-ämnena eller i svenskämnet. Eleverna ser ämnena som ett och jag tror att de inte tänker på lärandet i ett ämne i taget.
Måndag är den dagen de inte har fysisk aktivitet på skoltid. Eleverna från intervju 2 tycker det är skönt att ha en dag utan fysisk aktivitet för att vila samt att inte behöva ta med sig
idrottskläder. Eleverna från intervju 1 och 3 hade uppskattat att ha fysisk aktivitet fem dagar i veckan eftersom de flesta känner sig trötta på måndagar samt det är tråkiga och långa
lektioner. Utifrån elevernas svar anser jag att de hade behövt ett pulspass eller en
idrottslektion på måndagen för att få ny energi inför veckan samt under deras långa skoldag. Dock ska det finnas utrymme i schemat utan att det blir stressigt för eleverna.
Stress har eleverna olika uppfattningar om, elever från intervju 2 tycker det blir stressigt när de ska till lektionerna och det är ansträngande att alltid ta med idrottskläder vilket skapar en tidspress. Eleverna från intervju 1 och 3 har vant sig och tycker inte det är några problem, dock kan Mike från intervju 3 tycka att det blir stressigt ibland. Nackdelen är att eleverna endast har tio minuter på sig att duscha och byta om vilket gjorde att eleverna droppade in försent på lektionen som jag observerade. Det kan i längden göra att eleverna missar mycket tid eftersom de kommer senare till lektionerna. Stressen kan även leda till en negativ
och stress i form av tidspress för att ha fysisk aktivitet fyra dagar i veckan. Det ger positiva effekter på lektionerna efteråt vilket i sin tur påverkar deras lärande. Eleverna är positiva till fysisk aktivitet vilket kan bero på att alla deltagarna i intervjuerna är fysiskt aktiva på sin fritid och därmed har en positiv attityd till att röra på sig. Dock hade eleverna uppskattat att schemat planeras så de börjar lite senare eller får längre rast innan nästa lektion.
Pulsprojektet har pågått sedan augusti 2017 och det är svårt se tydliga resultat nu i början av projektet. Eftersom jag inte utgår från studieresultat och betyg i min undersökning blir det svårt att mäta ett resultat till skillnad från de kvantitativa studier som nämns i kapitlet tidigare forskning. Bortsett från elevernas stress kan mitt resultat kring fysisk aktivitets positiva effekter på elevernas lärande kopplas till Deweys teori kring lek och aktivitet i skolan. Enligt Dewey (1997, 243) är det skolans uppgift att skapa en miljö där lek och arbete genomförs för att skapa en intellektuell och moralisk utveckling. När barn har möjlighet till lek och aktivitet kommer deras naturliga impulser till uttryck. Elevernas lärmiljö blir bättre, effektivare och roligare vilket i sin tur kan utveckla individens demokratiskapande process (Dewey 1997, 241-242).
6.2.2 Social miljö
Eleverna i intervjuerna har delade uppfattningar om hur pratigt och stökigt det är i
klassrummet. Eleverna i intervju 1 anser att det har blivit mer högljutt och pratigt i klassen eftersom de tror att den fysiska aktiviteten ger dem mer energi vilket innebär att klassen blir mer sprallig och pratig. Eleverna i intervju 2 påstår att klassen är lite pratig eftersom de inte är ute på rasterna utan hellre sitter i korridorerna med sina mobiltelefoner men det har blivit bättre sen pulsprojektet startade. Eleverna i både intervju 2 och 3 påstår att tidigare behövde klassen fler rörelsepauser under lektionerna vilket inte behövs längre. Jag anser att den fysiska aktiviteten som eleverna genomför på morgonen ger positiva effekter under dagen men de bör utnyttja sina raster för att behålla energin under skoldagen. Jag fick ingen bild av att klassen var pratig under engelsklektionen som observerades. Jag ansåg att lektionen var lugn och avslappnad samt att eleverna var fokuserade och följde instruktionerna. Dock är det svårt för mig att avgöra om klassen är pratig eller inte utifrån två observationer men av det jag såg och hörde fick jag en bra och positiv bild. Bortsett från att det är lite pratigt anser eleverna från intervjuerna att klassen har ett bra klassrumsklimat. Jag har även fått en bild från
