Fysisk aktivitet och lärande i skolan

Beteckning:

Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi

Fysisk aktivitet och lärande i skolan

- en litteraturstudie om det eventuella sambandet

Agnes Adolfsson och Maelona Williams Juni 2008

C- uppsats 15 hp Pedagogik

Hälsopedagogiska programmet

Examinator: Peter Gill

Handledare: Johan Liljestrand

Fysisk aktivitet och lärande i skolan

- en litteraturstudie om det eventuella sambandet

Av

Agnes Adolfsson Maelona Williams

Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Högskolan i Gävle

801 76 Gävle hhp05aao@student.hig.se hhp05mws@student.hig.se

.

ABSTRAKT

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, lärande, koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga, kognition, skola

Keywords: Physical activity, education, power of concentration, learning

skills, cognition, school Gill

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ABSTRAKT ...1

1. INLEDNING...3

1.1. Syfte ...3

2. FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE ...4

2.1. Fysisk aktivitet...4

2.1.1. Kroppens reaktioner på fysisk aktivitet...4

2.2. Lärande...6

2.2.1. Kognitiv utveckling...7

2.3. Skolgymnastikens historia...9

2.4. Idrott och hälsa i skolan ...12

3. METOD ...17

3.1. Insamling ...17

3.1.1. Urval...18

3.1.2. Konsekvenser av sökningen och redovisning av resultat ...18

3.2. Sökord och resultat ...18

3.2.1. ERIC och PsychINFO ...19

3.2.2. Academic Search Elite ...19

3.2.3. HIGGINS och LIBRIS ...20

3.3. Validitet och Reliabilitet ...20

4. FORSKNING KRING SAMBANDET MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE ...21

Motorik, Koncentrationsförmåga och skolprestationer (L) (K) ...21

BBO Barn , bevegelse og oppvekst (L) (K) ...25

Movement is essential to learning (L) (K) ...26

Wellness Promotion in the Schools: Enhancing Students’ Mental and Physical Health (L) (K)...27

Extracurricular Activities and Adolescent Development (L) (K)...28

Physical Education and its Effect on Elementary Testing Results (L) ...29

Physical fitness and academic achievement (L) ...29

Physical activity and student performance at school (K)...30

SPARK The effects of a 2- Year Physical Education Program (SPARK) on Physical Activity and Fitness in Elementary Schools Students (K) ...31

5. RESULTAT ...32

5.1. Koncentrationsförmåga ...32

5.2. Motorik...33

5.3. Fysisk aktivitet, lärande och skolprestationer ...33

5.4. Kognitiv utveckling ...34

5.5. Ämnet Idrott och hälsa ...35

5.5.1. Teori och praktik ...36

5.6. Sammanfattning...36

5.6.1. Slutsats...37

6. DISKUSSION ...39

6.1. Resultatdiskussion ...39

6.2. Metoddiskussion ...42

6.3. Vidare forskning ...43

KÄLLFÖRTECKNING ...45

Bilaga 1 ...50

Bilaga 2 ...54

1. INLEDNING

Skolan får allt färre antal idrottstimmar (Utbildningsdepartementet, 1994). Med nedskärningar på antal idrottstimmar i skolan, funderar vi över vad det kommer att få för konsekvenser. Att fysisk aktivitet har många positiva effekter är allmänt känt och väldokumenterat (Ekblom, B & Nilsson, J., 2000; FYSS, 2003; Faskunger, J. &

Hemmingsson, E. 2005). Många välfärdsjukdomar har uppstått på grund av fysisk inaktivitet och många av dessa sjukdomar och symtom kan lindras eller botas genom att vara fysiskt aktiv (FYSS, 2003). Allt fler elever når inte upp till kraven för att bli godkända i kärnämnena (Skolverket, 2008). Handlar det om pedagogiken i skolan, klimatet i klassrummet, koncentrationssvårigheter eller har det flera orsaker? I takt med att skolan har reducerat antalet idrottstimmar så har elever allt svårare att klara av skolan, är detta en tillfällighet eller finns det ett samband? Skolan som arena är ändamålsenlig för att nå ungdomar och fostra samt påverka deras fysiska, sociala och kognitiva utveckling. Skolan är gratis för alla, vilket inte idrotter på fritiden är. Att få hitta glädjen i att röra sig och att vara fysiskt aktiv bör vara en möjlighet för alla.

Förutsättningen för att lära bör vara densamma för alla elever. Ett gemensamt mål att sträva mot bör vara att skapa lika förutsättningar för nästa generations välmående.

Det antas att fysisk aktivitet påverkar lärandet men vi funderar på hur det egentligen är, om det verkligen finns ett påvisat samband. Vi har därför valt att inrikta oss på om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och lärande genom att undersöka, för oss, tillgänglig forskning. Om forskningen visar på samband mellan fysisk aktivitet och lärande anser vi att det kan vara av vikt att belysa det för att kunna utveckla framtidens skola där barnens lärande och hälsa främjas.

1.1. Syfte

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad som finns dokumenterat inom området när det gäller sambandet mellan lärande och fysisk aktivitet i skolan. För att tydliggöra syftet har vi valt att dela upp det i två frågeställningar:

• Vad säger forskningen om det eventuella sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande?

• Hur påverkar fysisk aktivitet inlärningsförmågan, den kognitiva utvecklingen,

koncentrationsförmågan och den motoriska utvecklingen?

2. FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE

För att närmare kunna undersöka vad forskningen säger om ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och lärande har författarna valt att först förklara och definiera fysisk aktivitet, lärande och kognitiv utveckling med syfte att göra det enklare att förstå och kunna urskilja ett eventuellt samband. Eftersom författarna har valt att lägga fokus på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att inkludera ett avsnitt som beskriver hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet under 1800-talet. Efter detta avsnitt följer en del där författarna valt att granska

utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Ämnen som berörs är; elevernas trivsel i skolan, antalet klocktimmar, fysisk aktivitet, lärarnas syn på ämnet Idrott och hälsa, skolans styrdokument och hur skolan sett ut tidigare jämfört med idag.

2.1. Fysisk aktivitet

”Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning”(Folkhälsoinstitutet, 2008-02-25).

Rekommendationer för fysisk aktivitet är för en vuxen människa cirka 30 minuter per dag och för barn rekommenderas 60 minuters fysisk aktivitet per dag (FYSS, 2003;

Folkhälsoinstitutet, 2005). Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv (Ibid.).

Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och högintensiv aktivitet (Folkhälsoinstitutet, 2005).

2.1.1. Kroppens reaktioner på fysisk aktivitet

Det finns ett flertal väldokumenterade positiva fysiologiska effekter av att vara fysiskt

aktiv. Hjärtats slagvolym, blodvolym och den maximala syreupptagningsförmågan

ökar med regelbunden fysisk aktivitet vilket innebär att andelen syre i blodet ökar och

det i sin tur leder till att hjärnan får friskt (syrerikt) blod och kan arbeta mer effektivt

(Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Med regelbunden fysisk aktivitet kan vilopulsen och

den puls som uppnås vid submaximalt arbete (50 % av maxpulsen) sänkas med 5-20

slag per minut redan efter ett par månader (FYSS, 2003). Risken för att drabbas av åderförkalkning och få blodproppar i hjärtat minskar med fysisk aktivitet (Ekblom, B.

& Nilsson, J. 2000). Cirkulationen i kroppens olika system ökar och antalet kapillärer (tunna blodkärl) i musklerna ökar, det innebär att möjligheten för syreutbyte i

muskulaturen förbättras och det i sin tur gör att man kan prestera bättre i fysiska arbetssituationer (Ibid.). Andra biologiska system som påverkas är att lungornas kapacitet ökar, blodfetterna förbättras, fettvävsmassan och bukfettmassan minskar när man går från att vara fysiskt inaktiv till att vara regelbundet fysiskt aktiv (Ekblom, B.

& Nilsson, J. 2000).

Fysisk aktivitet kan minska risken att få Diabetes typ II genom att insulinkänsligheten ökar och denna effekt kan visa sig redan efter en eller några enklare aktiviteter såsom en rask promenad eller ett lättare motionspass (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Det farliga kolesterolet (VLDL och HDL) minskar med regelbunden fysisk aktivitet och det hälsosamma kolesterolet (LDL) ökar genom att kapaciteten att omvandla fett till energi förbättras (Ibid.). En annan positiv effekt är att immunförsvaret i kroppen förbättras genom att känsligheten för infektioner minskar med regelbunden fysisk aktivitet på en medelhög intensitet (FYSS, 2003). Personer som är fysiskt aktiva under uppväxten ökar sin bentäthet vilket kan verka positivt i vuxen ålder då bentätheten minskar efter 25 års ålder (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Detta kan i sin tur minska risken av att drabbas av osteoporos (benskörhet) när de blir gamla, detta är speciellt viktigt för kvinnor då nivåerna av östrogen minskar med åldern och när de kommer in i klimakteriet (Ibid.). Fysisk aktivitet har även positiva effekter på den psykiska hälsan. Några av dessa effekter är: förebyggande och mildrande av depressioner, förbättrar humöret, stärker självkänslan, minskar oro, gör det lättare att hantera stress, förbättrar sömnen och höjer livskvaliteten bland annat genom de sociala kontakterna som upplevs vid olika träningssituationer (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000; Faskunger, J. & Hemmingsson, E. 2005).

Många förändringar sker i kroppens hormonsystem till följd av regelbunden fysiskt aktivitet. Stresshormonerna adrenalin och noradrenalins koncentrationsnivå i blodet minskar vid vila om man har varit fysiskt aktiv (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000).

Sysselsättningar som verkar glädjehöjande, så som fysisk aktivitet, kan ge

avslappning och öka frisläppet av endorfiner, som är ett smärtlindrande hormon.

Andra välbefinnandehormoner så som dopamin medverkar i regleringen av nervcellers aktivitet som har betydelse för inlärningen och påverkar bland annat uppmärksamhet (Ekman & Arnetz, 2005; Sonesson & Sonesson, 2001). Att vara uppmärksam anses som en viktig faktor för att en människa ska kunna lära sig (Illeris, 2007).

Sammanfattning

Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse och forskning har påvisat många positiva fysiologiska effekter. Exempel på sådana effekter är bland annat genom syreutbytet och hormonproduktionen i kroppen som i sin tur påverkar välmående, vilket är en grundförutsättning för att lära.

2.2. Lärande

Med lärande har författarna valt att tolka det som: koncentrationsförmåga,

inlärningsförmåga, kognitiv förmåga, mental utveckling, läs-och skrivförmåga samt skolprestationer såsom resultat på nationella prov och SAT (Stanford Achievement Tests). Valet att göra en precisering mellan lärande och kognitiv utveckling har gjorts för att lättare kunna tolka resultatet. Inom vissa områden ser man på lärande och kognition som att det i grunden betyder samma sak men författarna har valt att tolka kognition som ett mentalt lärande; förmågan att lära sig lära och lärande som ett konkret uppfyllt mål. Exempel: I årskurs 3 är ett av kraven att kunna femmans divisionstabell. Har eleven klarat av den har hon visat att hon har lärt sig den. Det är svårare att förklara hur hon har lärt sig den, hur hon har tänkt i själva lärandet och hur hon kan använda sig av den kunskapen i framtiden, det vill säga kognitivt i sin

utveckling.

”Lärande är varje process som hos varje levande organism leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande”(Illeris, 2007 s.13).

Knut Illeris skriver även att:

”Lärande är emellertid inte enbart en angelägenhet för förnuftet utan bygger också på kroppsliga funktioner som kan komma till uttryck genom exempelvis kroppshållning, rörelsemönster, mimik och andning”(Illeris, 2007 s.22).

I boken Pedagogik för 2000-talet (Egidius, 2003) beskrivs John Deweys (pedagog &

filosof, 1859-1956) tankar om teoretiskt och praktiskt lärande som ett samspel med varandra. Om eleven inte har möjlighet att praktiskt utföra det han/hon lärt sig i teoretiska ämnen blir lärandet obegripligt (Ibid.). Elever behöver vara engagerade i uppgiften, att känna att den är meningsfull, kunna sätta sig in i den och se

svårigheterna med uppgiften och på så sätt kunna söka ny kunskap och med hjälp av fantasin hitta lösningen (Egidius, 2003). Antonovsky (1991) skriver att en människa behöver känna en känsla av sammanhang (KASAM) för att uppnå och behålla hälsa.

De tre komponenter han anser hör ihop för att få ett starkt KASAM är; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Ibid.). För att koppla detta till skolan skulle man kunna använda följande exempel: om läraren är strukturerad, tydlig och informativ, eleverna känner att de skolverktyg som finns i klassrummet är till för dem och att eleverna känner sig delaktiga i sitt eget lärande har de ett starkt KASAM och med detta är de starkare och mer mottagliga för yttre stimuli.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det skrivet i riktlinjerna att alla som jobbar inom förskolan ska arbeta tillsammans för att kunna erbjuda en miljö som är väl anpassad för utveckling, lek och lärande (Björklid, 2005). Den pedagogiska miljön skall alltså innefatta både en bra fysisk miljö samtidigt som det ska finnas ett bra samspel mellan barnen och de vuxna. Barn ska ha möjlighet att delta i sitt eget lärande och det är viktigt att inkludera dem i skapandet av den fysiska miljön (Ibid.).

Lärandet sker inte på en speciell plats utan det sker hela tiden i olika miljöer, både formella, som skola och förskola, och informella, genom lek inom- och utomhus (Björklid, 2005).

2.2.1. Kognitiv utveckling

Inom pedagogisk forskning ses kognition som något kreativt och omfattande, det

anses vara en nödvändighet för moraliska, subjektiva och estetiska uttalanden (Bjerg,

2000). Inom den allmänna skolan har dock kognition setts som någonting elever ”kan förhöras på” (Ibid. s. 89). Att gå i skolan är en plikt och det är viktigt att både elever, lärare och föräldrar förstår att det handlar om ett måste samtidigt som det är av stor vikt att se på elevernas utveckling som en process som innefattar en helhetssyn på lärande både fysiskt, socialt och känslomässigt (Illeris, 2007; Bjerg, 2000). Den sociala verklighet som barnen befinner sig i är av betydelse för det mentala lärandet och all undervisning som har till syfte att utveckla eleven ska ligga före i lärandet och erbjuda eleven en utmaning (Bjerg, 2000). Det är, enligt Bjerg (2000) viktigt att på ett pedagogiskt sätt få eleven att själv ta på sig uppgiften, att få han/henne att förstå betydelsen av kunskapen och vilja lära sig.

Barn lär sig tala innan de lär sig att läsa och det är med införandet av själva läsinlärningen som en ny språklig medvetenhet kan komma (Ibid.). På samma sätt som barnet lär sig att om hon sträcker sig mot ett ställe dit hon inte når och

föräldrarna uppmärksammar deras önskan så fungerar det när barnet blir medveten om skriftspråkets nyanser och hur hon kan använda sig av det till sin egen fördel (Bjerg, 2000). Vygotskij (psykolog & pedagog, 1896-1934) beskriver handlingar som leder till medvetenhet hos barnet och en annan pedagog talar om

läsinlärningsförmågan som en mental utveckling där barnet lär sig att använda sina resurser utifrån det som finns tillgängligt (Ibid.). Språket blir ett eget område som lösgör sig från talet och leder till något som barnet själv får tolka på egen hand (Bjerg, 2000).

Illeris (2007) skriver att det är viktigt att förstå att det är i hjärnan som individens

läroprocesser sker, oavsett om läroprocesserna är medvetna eller omedvetna. Om man

väljer att bortse från lärande som en psykologisk faktor och bara ser till det rent

logiska i till exempel matematik är det svårt att nå fram till individen och därigenom

påverkas lärandet på ett negativt sätt (Ibid.). Piaget (psykolog & pedagog, 1896-

1980) har en uppfattning om att kunskapsutveckling sker fortlöpande genom barn-

och ungdomsåren (Illeris, 2007). Piaget ser på hjärnans neuroner och individens

uppfattnings- och handlingsstruktur som välutvecklande scheman, där varje process i

lärandet leder till en ny process där lärande kan ha sin grund (Illeris, 2007; Egidius

2003). Illeris (2007) skriver att det är nödvändigt att använda sådana bildliga

metaforer för att man ska ha möjligheten att analytiskt och logiskt kunna förstå vad

som händer i hjärnan när det handlar om lärande, tänkande och minne. Den motoriska och den kognitiva utvecklingen går hand i hand (Jagtøien, Hansen, & Annerstedt, 2002).

Om den motoriska aktiviteten tar upp barnens koncentrationsförmåga så minskar de resurser som barnen kan använda till att tänka, lära sig och reflektera över (Ibid.). När barnens motoriska färdigheter har blivit automatiserade kan de kognitiva processerna utvecklas eftersom omedvetna delar av hjärnan styr de motoriska färdigheterna medan det är i hjärnbarken de medvetna kognitiva processerna sker (Jagtøien, Hansen, & Annerstedt, 2002; Taube, 2000). När barnen utvecklat sin kognitiva

förmåga blir de bättre på att värdera sin egen förmåga och sambandet mellan självbild och prestationer ökar (Taube, 2000).

Sammanfattning

I pedagogisk forskning ses kognition bland annat som något kreativt och omfattande men inom skolans värld har det setts som någonting man kan förhöras på. Att gå i skolan är en utvecklande process som innefattar en helhetssyn på lärande både fysiskt, psykiskt och socialt. Den motoriska och kognitiva utvecklingen går hand i hand.

2.3. Skolgymnastikens historia

Under denna rubrik kommer en sammanfattning av skolgymnastikens framväxt från uppkomsten till nutiden.

År 1805 var förmodligen det år som gymnastik för första gången infördes i svensk skola. Under 1700- talet har ett relativt stort antal avhandlingar som behandlar betydelsen av kroppsövningar gjorts. Dessa har till en viss del bidragit till att bana väg för en positiv syn på fysisk aktivitet (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). Utöver dessa avhandlingar hölls föredrag som handlade om motorikens

betydelse för hälsan. Carl Von Linnés föreläsningar om hälsovård (1742-1772)

betonade vikten av sömn, vila och motion (Ibid.). År 1809 är året då Sverige

förlorade Finland och i samband med det väcktes nationalistiska stämningar till liv, en revanschlust och kampberedskap uppstod vilket skapade förutsättningar för en fysisk fostran. I Örebro år 1812 ansökte värnplikten om att man redan i skolan borde försöka skapa förutsättningar för en väl fungerande värnplikt, genom att lägga grunden för de kvalifikationer som krävs inom det militära redan i skolåldern.

Kopplingen mellan fysisk fostran och militärväsendet har förmodligen påskyndat införandet av obligatorisk skolgymnastik.

Ända sedan införandet av fysisk aktivitet i skolan så har den haft olika mål som inte har varit den fysiska aktiviteten i sig utan mål som till exempel: ett starkare svenskt försvar, färre sjuka, hälsosammare befolkning och motverkan av själslig

överansträngning. Dessa fyra motiv kom att legitimera införandet av gymnastik i skolan:

• Politiskt- nationalistiska motiv

• Militära motiv och kopplingen till den allmänna värnpliktens införande

• Hälso- och hygieniska motiv. Gymnastiken skulle stärka barnen och göra dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar.

• Rekreationsmotiv. Alltför mycket tid i skolan ägnades åt teoretiska studier och gymnastiken kunde fungera som en motvikt mot stillasittandet.

(Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001 s. 79)

I 1820 års skolordning blev gymnastik ett obligatoriskt ämne med 3 timmar i veckan

som ingen elev utan särskilda skäl kunde befrias från. Dock fanns fortfarande inga

utbildade lärare i ämnet eller lokaler att tillgå (Werner, 1947). År 1849 skedde en

genomgripande förändring av det dåtida skolsystemet, då skolan blev fri från kyrkliga

ämbeten, men fortfarande år 1856 ansågs gymnastikläraren inte som en del i kollegiet

och var ej delaktig i beslut gällande skolan. Gymnastiken stod fortfarande utanför det

ordinarie schemat och när det gällde lokal för utövandet av gymnastik hade städerna

endast skyldighet att upplåta mark för att ge eleverna möjlighet att få leka och röra sig

utomhus (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). 1863 var året då de

första hänvisningar angavs om hur skolans undervisning i gymnastik borde ske, det

beskrev bland annat tid och innehåll. Tre år senare indelades gymnastikens innehåll i

tre huvudgrupper: sådana utan redskap, med redskap och med vapen. 1870 sänktes

antalet idrottstimmar till 2 timmar per vecka men kom att öka igen år 1895 för de fyra högsta klasserna till minst en halvtimme per dag eller 3 timmar per vecka och i 1878 års lärostadga skulle betyg ges i ämnet men det var fortfarande inte upptaget som ett obligatoriskt ämne i timplanerna.

År 1909 fastställdes det att läroverken ska uppdela undervisningen i idrott på fyra stycken 45 minuters lektioner per vecka och gymnasiet skulle utöver det erhålla två lektioner till i fäktning. Militärövningar i skolan kom att avskaffas genom ett riksdagsbeslut 1917. 1918 tillsattes en skolkommission för att utreda läroverket och ett helt kapitel ägnades åt fysisk fostran och skolhygien. Kommissionen åstadkom en förskjutning från den traditionella gymnastiken och fäktning till mer av lek, idrott och friluftsliv. Fram till år 1928 hade gymnasierna sex timmar gymnastik per vecka och övriga klasser fyra timmar. Detta år ändrades namnet till gymnastik med lek och idrott och timmarna för fäktning togs bort men man införde 15-20 obligatoriska idrottsdagar per läsår vilket innebar att 10 % av elevernas tid i skolan skulle ägnas åt idrott. Ämnet syftade då till en allsidig kroppsutveckling, god hållning, att stärka elevernas fysiska och psykiska motståndskraft, ansvarskänsla, god kamratanda, självbehärskning, ridderligt uppträdande samt ge insikt i betydelsen av en god hälsa (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). År 1933 sänktes antalet timmar till tre igen samt sänktes idrottsdagar till 10-12 dagar per läsår för att sedan sänkas ytterligare år 1965.

Kursplanen 1987 gav ökade möjligheter för lärarna att själva utforma sin undervisning men med det kom ökat ansvar för planering, utvärdering och

genomförande. Enligt anvisningarna skulle ämnet omfatta en baskurs med moment som: träningslära, ergonomi och hälsa; idrottsaktiviteter; rörelse, rytm och dans;

friluftsliv. Trots ämnets breddade innehåll har det inte inneburit något tillskott i from av utökat timtal utan ämnet har istället reducerats tidsmässigt. I och med Lpf 94 är det numera enbart obligatoriskt med en A kurs på gymnasiet i Idrott och hälsa som motsvarar 80 timmar. Med Lpf 94 gjorde även målstyrningen sin entré vilket innebär att staten sätter upp mål och det är upp till lärare och elever att bestämma vägen dit.

Detta innebär att det kan se väldigt olika ut från skola till skola (Annerstedt, C.,

Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). Idrottsundervisningen har under 90- talet minskat

från 756 klocktimmar till 500 klocktimmar i grundskolan (Skolöverstyrelsen, 1980.,

Utbildningsdepartementet, 1994).

Sammanfattning

Idrottsundervisningen i skolan har ända sedan införandet haft ett annat mål i sig än att bara skapa fysisk aktivitet. Målet har bland annat varit ett starkare militärt försvar och som avkoppling från teoretiska ämnen. Ämnet har dock reducerats tidsmässigt och har i dagsläget den minsta tiden avsatt till ämnet sedan införandet trots ett ökat innehåll.

2.4. Idrott och hälsa i skolan

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har fr.o.m. den 27 februari 2003 fått följande tillägg Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. … Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas (Myndigheten, 2005B).

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) har följande stycke (kursivt) skrivits in: Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan skall även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter (Ibid.).

Eftersom alla elever tillbringar en stor del av sin tid i skolan har den en viktig roll för elevers hälsa. Därför bör fysisk aktivitet naturligt finnas med i skolans vardag (prop.

2003/04, Budgetproposition för 2004). Läroplanstexterna ger inte några anvisningar om hur mycket tid som bör anslås per dag eller närmare definition av fysisk aktivitet.

Regeringen har dock givit uttryck för att minst 30 minuter per dag kan vara ett riktmärke(Ibid.).

Att idrotta på fritiden varierar med social bakgrund, ålder, kön och mellan barn med olika motoriska förutsättningar (Idrottsmedicin, 2008). Skolans uppgift att ordna aktivitet för alla elever blir därför extra viktigt. Flera år efter tilläggen i läroplanen är det fortfarande många som inte har uppmärksammat förändringen, eller gjort något åt den (Ibid.).

Europaparlamentet (2007) har fattat beslut om att uppmana alla medlemsländer att

schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan. Skolorna

rekommenderas att ytterligare utöka idrott på skolschemat utöver den lägsta gräns på

tre gånger i veckan. I de skolor som erbjuder daglig fysisk aktivitet så finns det elever som man trots detta inte når och som inte deltar, framförallt i de äldre årskurserna.

Det som man vanligtvis erbjuder är promenader och enligt en undersökning gjord av Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) är promenader en av de aktiviteter som elever i årskurs 6-9 tycker allra sämst om. De elever som har minsta tiden schemalagd idrottsundervisning är mindre fysisk aktiva än de som har mer tid (Ibid.). Det finns ett tydligt behov av ökad kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan ska organiseras.

Vilken typ av aktivitet ska erbjudas och vem/vilka ska leda arbetet? Är det fritidspedagoger, föreningsledare, eller idrottslärare som ska ansvara för elevers fysiska aktivitet (Idrottsmedicin, 2008)?

Kritik har riktats mot att innehållet i skolämnet Idrott och hälsa ofta sker på

pojkarnas villkor och liknar föreningsidrottens träning alltför mycket. I kursplanen för skolämnet Idrott och hälsa betonas allsidiga rörelseaktiviteters betydelse och att positiva rörelseupplevelser främjar den motoriska förmågan (Idrottsmedicin, 2008).

Vandrande skolbuss (Nilsson, 2000) (dvs. promenader) är bättre för barns motoriska utveckling än att bli skjutsad i bil (Ericsson, 2005).

I svensk Idrott mars 2008 skriver Mats G Nilsson (m) Riksdagsledamot att fysisk aktivitet är en grundförutsättning för välbefinnande både fysiskt och psykiskt. Han skriver att det är av yttersta vikt att idrotten i skolan lägger grunden för ett sunt leverne och fysisk aktivitet (s.31). Genom att utveckla idrotten i skolan från

utrustnings- och resultatfixerad undervisning till en mer vardagsmotionsinriktad, det vill säga en avdramatisering av den dagliga fysiska aktiviteten kan man minska den fysiska inaktivitetens följder som sämre inlärningsförmåga, sjukdomar och övervikt.

Det är även önskvärt med fler antal idrottstimmar då Sverige tillhör de länder som garanterar minst tid till skolidrott i Europa med 500 timmar fördelat på nio läsår.

Skolans val på 600 timmar och elevens val på 382 timmar gör att det ser väldigt olika ut från skola till skola (Svensk Idrott, 2008).

Skolverket fick 2002 ett uppdrag att utvärdera ämnet Idrott och hälsa från regeringen.

Örebro Universitet fick uppdraget att genomföra utvärderingen. Uppdraget ingår i en

nationellt omfattande utvärdering av grundskolan år 2003. Genom en rad delstudier

bidrar det till en bild av läget i Sveriges skolor. Ämnen som behandlades var närvaro,

skolverksamheten, inställning till ämnet Idrott och hälsa, det sociala klimatet på skolan samt vad lärarna ville att deras undervisning skulle ge eleverna. Resultatet i undersökningen visar på att det är viktigt att skolans undervisning i Idrott och hälsa ska ge eleverna möjlighet att ha roligt genom fysisk aktivitet, lära sig samarbeta samt att eleverna ska lära sig om hälsa och få en positiv syn på sin egen kropp. 60 % av skolledarna inom gymnasiet anser att tiden för Idrott och hälsa i mycket hög och i hög grad har minskat de senaste 5 åren medan endast 27 % inom grundskolan tycker det.

På frågan om vad som är det bästa med att vara lärare i Idrott och hälsa svarade ämneslärarna bland annat: ”att se barn utvecklas motoriskt och socialt, att få eleverna att känna lust inför idrott, att få dem att vilja röra på sig och tycka det är kul samt roligt att jobba med rörelser istället för teori” (s.16). 87 % av eleverna i årskurs 6 anser att ämnet Idrott och hälsa är intressant. I årskurs 9 och i gymnasiet är det 75 % som håller med. Cirka 66 % av alla elever anser att det är för lite tid för ämnet i skolan. På frågan om vad eleverna tycker är viktigt med ämnet Idrott och hälsa svarade de flesta att det är mycket viktigt att ha roligt genom att röra på sig. I årskurs 6 deltar nästan alla elever i undervisningen (98 %). I årskurs 9 är siffran 89 % och i gymnasiet 93 %. 12 % av eleverna i grundskolan och 7 % av eleverna i gymnasiet vill inte byta om med de andra.

50 % av eleverna i grundskolan säger att de får lust att röra sig på fritiden efter att ha varit med på lektionerna i ämnet Idrott och hälsa. I årskurs 9 och i gymnasiet är det 33 % som känner samma sak. Två saker som eleverna lär sig under lektionerna är;

olika idrottsaktiviteter och att man mår bra av att lära sig nya saker. De flesta elever känner att ämnet Idrott och hälsa har bidragit till deras lust att röra på sig, gett dem en positiv inställning till den egna kroppen samt ökat deras självförtroende. Resultatet visar dock på att drygt 10 % av flickorna i årskurs 9 känner att ämnet har bidragit till att minska deras självförtroende. Resultatet visar även på att ämnet Idrott och hälsa bidrar till att yngre elever lär sig att samarbeta, 49 % i årskurs 6.

Vid analys av lokala dokument inom Idrott och hälsa påvisas det att delen hälsa i

ämnet Idrott och hälsa ofta beskrivs som en teoretisk del av ämnet med avsikt att lära

eleverna sambandet mellan kost, motion, vila och kroppens välbefinnande. Fokus

ligger på den fysiologiska delen av träning och hålls åtskild från den praktiska delen

av Idrott och hälsa. Vissa dokument talar om vikten av förståelsen mellan ett fysiskt och psykiskt välbefinnande men det är på det individuella planet som fokus ligger. Få av de undersökta dokumenten lyfter fram elevdelaktighet som centralt medan de centrala dokumenten (Lpo94) lägger stor vikt vid denna bredare syn på hälsa.

Analysen av delen fysisk aktivitet handlar till stor del om att lyfta fram en bred variation av aktiviteter med syfte att skapa ett rörelseförråd som ska skapa ett intresse för fysisk aktivitet och att lära sig och prova på olika aktiviteter. Undersökta

dokument kopplar detta rörelseförråd till hälsa. En anmärkningsvärd detalj är att Idrott och hälsa verkar ses som två olika ämnen istället för ett ämne. Som tidigare nämnts är delen hälsa ofta teoretiskt inriktad med inlämningsuppgifter och skriftliga prov medan delen idrott inte enbart verkar vara praktiskt inriktad utan även har teoretiska inslag. En fråga är då om ämnet Idrott och hälsa har utökats eller

förskjutits? Denna uppdelning av teori och praktik är inte nödvändig om man utgår från kursplanerna. Frågor blir då vilka teorier ämnet Idrott och hälsa bygger på, vad är syftet med ämnet, vilka meningar skapar eleverna i ämnet och var bör fokus på ämnet Idrott och hälsa ligga (Eriksson, 2003)?

Skola - Idrott – Hälsa (SIH) är ett omfattande och flerårigt projekt där barn och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd är i fokus (Engström, 2004). Engström (2004) anser att det finns ett stort behov av utökad kunskap om barn och ungdomars fysiska aktivitet och allmänna hälsotillstånd. Det handlar inte bara om att vara fysiskt aktiv och öva motoriken utan även att en social och personlig utveckling sker. Han poängterar vikten av att den fysiska aktiviteten har stor betydelse för den framtida hälsan (Ibid.). ”Det fysiologiska och medicinska behovet av kroppsrörelse har inte minskat, men möjligheterna att få detta behov tillgodosett har blivit allt mindre”(Engström, 2004 s.2). Engström (2004) skriver även att möjligheterna till utelek har begränsats bland annat på grund av förbättrade kommunikationer och genom en ökad biltrafik vilket har inneburit att barn inte längre förflyttar sig för ”egen maskin” i samma utsträckning som tidigare.

Skärmbundna aktiviteter som är knutna till TV, video, datorer och dataspel ställer

inga krav på fysisk ansträngning. Kunskaperna om betydelsen av fysisk aktivitet för

god hälsa och livskvalitet ökar, men en omsättning av de teoretiska kunskaperna till

praktik varierar avsevärt. Senare års forskning har påvisat ett samband mellan

omfattningen av fysisk aktivitet och hälsotillstånd bland vuxna (Engström, 2004).

Engström skriver att ”det har med andra ord uppstått en paradox; ju säkrare kunskaper vi får om den fysiska aktivitetens hälsomässiga betydelse, desto

angelägnare tycks vi vara att minska våra fysiska ansträngningar såväl i hemmet som under arbete”(2004 s.3). Engström (2004) påpekar att den tid som är avsatt för ämnet Idrott och hälsa kan knappast ur en medicinsk och fysiologisk synvinkel ge

tillräckligt fysisk träning och fast vi har varit väldigt uppfinningsrika med att utveckla teknologin så att vi människor ska slippa använda vår muskelkraft så har man inte i skolans värld kompenserat för den minskade fysiska aktivitet som teknologin innebär, då den anslagna tiden till Idrott och hälsa i skolan räcker till ca två lektioner i veckan (Ibid).

Sammanfattning

Läroplanen 94 har fått ett tillägg där det står att skolan ska sträva mot att erbjuda elever fysisk aktivitet varje dag. Eftersom alla elever tillbringar en stor del av sin vardag i skolan har den en viktig roll i elevernas liv. Cirka fem år efter införandet av tillägget i läroplanen är det fortfarande inte många som har uppmärksammat

förändringen. Europaparlamentet har uppmanat till att alla medlemsländer ska schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan och gärna mer därtill. Sverige är ett av de länder som erbjuder minst antal garanterad tid för fysisk aktivitet, trots tillägget i läroplanen och Europaparlamentets rekommendationer.

Hälsa beskrivs ofta som en teoretisk del av ämnet Idrott och hälsa. Det finns även en

grupp elever man inte når med undervisningen idag, vilket kan förklaras med att

idrotten liknar idrottsföreningarnas verksamhet alltför mycket. Skärmbundna

aktiviteter och en alltmer stillasittande befolkning ökar och i skolan har man inte

kompenserat för detta, tiden som är avsatt för ämnet Idrott och hälsa är inte tillräcklig

ur en medicinsk och fysiologisk synvinkel. Den fysiska inaktiviteten har påvisat

negativa effekter på människors hälsa, samtidigt som elever börjar få allt svårare att

klara av skolan. Om den fysiska aktiviteten har ett samband med lärande kan det

anses vara av vikt att undersöka detta.

3. METOD

”Den ständigt och mycket snabbt växande kunskapsmassan motiverar ett starkt behov av översikter. Detta behov är direkt proportionellt mot den rådande kunskapsmassan: ju fler vetenskapliga dokument

(uppsatser, rapporter, artiklar, böcker etc.) som publiceras, desto större behov av integration och översikt”

(Backman, 1998, s.65).

Vi hade för avsikt att göra en deskriptiv undersökning, det vill säga att beskriva och kartlägga den, för oss tillgänglig kunskap och forskning som finns inom ämnet och som uppfyller de ställda kriterierna samt innehar relevans för syftet (Patel &

Davidsson, 1994).

Valet att göra en litteraturstudie rörande det eventuella sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande utifrån de föreställningar som vi hade om hur läget ser ut beskrivs av Patel & Davidsson (1994), som att arbeta induktivt. Att dra en induktiv slutsats betyder att det är en sannolik slutsats, baserad på erfarenheter som till exempel ”Solen har gått upp varje morgon hittills, alltså kommer den att gå upp imorgon också”. Det vill säga att slutsatsen är byggd på det som finns innan nuet.

Utifrån vad resultatet visar kommer vi att formulera teorier och hypoteser. Vi ville, trots det arbetssätt vi valde inte begränsa oss till att endast arbeta induktivt utan det viktiga i litteraturstudien blir att arbeta utifrån dess syfte. Vi ville söka efter en variation av den forskning som finns för att kunna skapa oss en bild av läget.

Variationen i arbetet hade sin utgångspunkt i innehållet i studierna men vi ville även få en variation utifrån en geografisk synvinkel. Genom att inkludera forskning som har sitt ursprung i Sverige, Norge och USA gav detta andra variationer än om vi enbart hade valt att inkludera forskning från ett geografiskt område.

3.1. Insamling

Insamling av teori, böcker, uppsatser, dokument, rapporter, avhandlingar,

utredningar, vetenskapliga artiklar och forskning som behandlar ett eventuellt

samband mellan fysisk aktivitet och lärande, även kognitiv utveckling och

koncentrationsförmåga. Empiri söktes i databaser som Academic Search Elite, ERIC, PsychInfo, HIGGINS, LIBRIS.

3.1.1. Urval

För att en utredning, studie, avhandling och vetenskaplig artikel ska kunna inkluderas i litteraturstudien ska fokus ligga på och beröra båda ämnena fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Syfte, metod och resultat ska vara tydligt presenterade och artikeln ska vara vetenskapligt granskad (peer- reviewed) och publicerad i en vetenskaplig tidskrift. För artiklar och övrig litteratur som blev uteslutna se Bilaga 1.

3.1.2. Konsekvenser av sökningen och redovisning av resultat

Urvalet ledde till att några studier till viss del stämde in på de valda kriterierna men då studier även undersökte fler faktorer än sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande finns det relevant resultat som inte stämde in på syftet i denna studie. I dessa fall har vi endast berört resultaten kortfattat eller helt avstått från att redovisa dessa. I de fall där författare till artiklarna har ett utförligt abstrakt där både syfte, metod och resultat finns redovisat har vi inkluderat dessa om de har uppfyllt de valda kriterierna.

Även i de fall där publiceringen av studierna varit äldre än 15 år har vi valt att utesluta dessa artiklar. Har det varit omöjligt att få tag på relevanta artiklar i fulltext utan ett utförligt abstrakt har dessa uteslutits.

3.2. Sökord och resultat

Vi kom, genom att granska litteratur, fram till de sökord vi ville använda oss av när vi sökte i vetenskapliga databaser. Dessa ord var från början: learning skills, academic achievement, physical activity och adolescents. När vi började söka fann vi

synonymer på vissa ord och valde då att söka vidare på dessa ord då de ursprungliga

orden inte räckte till.

3.2.1. ERIC och PsychINFO

Vi började med ordet learning skills och fick 1021 peer-reviewed; det var svårt att överblicka resultatet på grund av det stora antalet träffar samt att vi inte hittade någon artikel som stämde in på de ställda kriterierna. Vi sökte vidare på deskriptionsordet health education och fick 26077 peer-reviewed. För stort urval av artiklar. För att begränsa urvalet lades ordet academic achievement till. Då sjönk resultatet till 523 peer-reviewed. Där fann vi några artiklar som vi valda att granska utifrån de ställda kriterierna. Vi sökte vidare på academic achievement och fick 38414 peer-reviewed, för att begränsa urvalet så lades sökordet physical activity till; 317 peer-reviewed.

Utifrån denna begränsning hittades artiklar som stämde in på de valda kriterierna. Vi sökte vidare på adolescents och physical activity; 4215 peer-reviewed. Vi hittade få artiklar som stämde in. Efter att ha undersökt deskriptionsordet valde vi att söka vidare på physical health och adolescents; 2213 peer-reviewed. Vi fann en del intressanta artiklar trots det stora antalet artiklar. Vi sökte sedan vidare i Academic Search Elite på exakt de ord som vi sökt på i ERIC och PsychINFO. Via våra sökningar i ERIC och PsychINFO valde vi att inkludera fyra stycken artiklar och utesluta åtta stycken.

3.2.2. Academic Search Elite

Vi började med ordet learning skills och fick 245 peer-reviewed; vi hittade inte någon artikel som stämde in på de ställda kriterierna. Vi sökte vidare på health education och fick 6174 peer-reviewed. Ännu än gång fick vi ett stort urval av artiklar. För att begränsa urvalet lades ordet academic achievement till. Då sjönk resultatet till 19 peer-reviewed. Där fann vi en artikel som vi valde att granska utifrån de ställda kriterierna men då författarna av artikeln redan i abstraktet kraftigt ifrågasatte sin egen metod föll den bort. Vi sökte vidare på academic achievement och fick 5835 peer-reviewed, för att begränsa urvalet så lades sökordet physical activity till; 16 peer-reviewed. Utifrån denna begränsning hittade vi en artikel som stämde in på de valda kriterierna men den fanns inte tillgänglig att låna. Vi sökte vidare på

adolescents and physical activity; 614 peer-reviewed. Där hittade vi ingen artikel som vi fann intressant. Vi sökte vidare på physical health och adolescents; 99 peer-

reviewed. Vi fann en del intressanta artiklar och valde att beställa hem två stycken för

vidare granskning. Efter sökningen i Academic Search Elite valde vi sex stycken artiklar att inkludera i undersökningen och vi uteslöt tre stycken.

3.2.3. HIGGINS och LIBRIS

Litteratur som rörde lärande, kognition, kognitiv utveckling och fysisk aktivitet söktes via HIGGINS, bibliotekets sökmotor med sökorden; skolprestationer, lärande, kognition, fysisk aktivitet, utveckling i skolan och elevers utveckling. Vi valde även att låna litteratur på stadsbiblioteket i Gävle efter sökning på ovanstående sökord. I de fall där vetenskapliga artiklarna inte gick att få tag på söktes dessa upp via LIBRIS för att granskas och/eller beställas.

3.3. Validitet och Reliabilitet

Valet att göra en litteraturstudie försvårar möjligheten att replikera detta arbete eftersom kunskapsutbudet ökar allt eftersom mer forskning inom ämnet görs.

Reliabiliteten (Thurén, 1991) i vårt arbete, det vill säga, tillförlitligheten och

användbarheten, minskar med tiden eftersom med hjälp av de valda sökorden och de valda databaserna utökas antalet träffar på grund av att fler studier som stämmer in på de valda kriterierna publiceras. Vissa publicerade artiklar gick inte att få tag på i fulltext så det resultat som vi har kommit fram till kan skilja sig från det resultat som andra som väljer att göra en litteraturstudie med utgångspunkt från vårt material och som har tillgång till all publicerad forskning. Vi som forskare tar med våra personliga erfarenheter när vi tolkar och analyserar resultatet och även det skrivna språket kan misstolkas, speciellt eftersom de flesta artiklar är skrivna på en grammatiskt svår engelska och vissa betydelsefulla resultat kan försvinna i översättningen. Validiteten (Thurén, 1991) kan anses vara hög då vi har ”mätt det vi har avsett att mäta” genom att vi har undersökt tillgänglig forskning och bearbetat materialet för att finna svar på de frågeställningar som presenteras i syftet. Å ena sidan har vi med hjälp av vårt syfte en klar utgångspunkt med vad vi ville mäta när det handlar om sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande. Å andra sidan har vi själva gjort definitionen av lärande och genom våra personliga erfarenheter tolkat resultatet utifrån detta perspektiv.

Reliabiliteten hos de artiklar som finns redovisade i resultatet kan variera men för att

öka tillförlitligheten är alla artiklar peer-reviewed det vill säga vetenskapligt

granskade, utifrån högt ställda krav, av två eller tre forskare som är framstående i sitt fält (Backman, 1998).

4. FORSKNING KRING SAMBANDET MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE

Den hittills ej presenterade forskningen kring sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande kommer att presenteras först genom en kortfattad sammanfattning av

bearbetat material där syfte, metod och resultat från varje studie redovisas. Vi har valt att använda artiklarnas titel som rubrik till sammanfattningen, detta för att underlätta läsandet. I fotnot redovisas författare, tidskrift, databas och sökord. Dessa studier kommer även att kortfattat visas i tabellform (se bilaga 2.). Redan här har valet gjorts att dela in forskningen i två grupperingar där studier som funnit ett klart samband mellan fysisk aktivitet och lärande fått beteckningen (L) och de studier som funnit ett samband mellan fysisk aktivitet och kognition fått beteckningen (K). Har en studie funnit ett samband både mellan fysisk aktivitet och lärande samt ett samband mellan fysisk aktivitet och kognition har de fått beteckningen (K) & (L). Anledningen till detta är för att redan nu kunna få en bild av vad resultatet (se 5.) blivit i de olika studierna och se hur tabellerna (se Bilaga 2) kommer att vara uppbyggda. Resultatet kommer sedan att presenteras (se 5.) i olika teman med syfte att förenkla läsandet, där resultat och slutsatser från alla studier och även hittills presenterade avhandlingar och utredningar redovisas.

Motorik, Koncentrationsförmåga och skolprestationer

(L) (K)

Syfte med studien var att undersöka om man genom utökad idrottsundervisning och motorisk träning i skolan kan påverka elevers motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer.

Tidigare forskning har visat att barn med ett outvecklat eller avvikande grovmotoriskt rörelsemönster visar även på andra svårigheter så som tal-, koncentrations- och inlärningssvårigheter (Ericsson, 1997., Cratty, 1997., Moser, 2000.).

1 Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer : en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund : Univ., 2003. Publicerad som Motorikobservationer och skolprestationer efter double-blind peer-review i Nordisk Pedagogik 2 (2007)

Sju klasser i en interventionsgrupp och fem klasser i en jämförelsegrupp undersöktes.

Totalt 251 elever i årskurs 1-3 deltog i studien. Interventionsgruppen fick ökad andel idrottstimmar och motorisk träning. Jämförelsegruppen hade ordinarie

idrottsundervisning på två lektioner per vecka. Resultatet baseras på observationer (enligt MUGI modellen

) och datainsamlingar bestående av tolv delar. Resultatet från elva av de tolv datainsamlingarna är säkerställda.

I avhandlingen tar Ericsson även upp problemet med att andelen fysiskt inaktiva ökar och gapet mellan de aktiva och inaktiva ökar. De som redan är aktiva blir mer aktiva och de inaktiva blir än mer stillasittande. Tidigare forskningsresultat kan

sammanfattas med att barn och ungdomar ej är tillräckligt fysiskt aktiva för att anses ha en bra hälsa (Hammar & Toss, 1994). Att det finns ett samband mellan att vara fysisk inaktiv och risk för sjukdomar är väldokumenterat inom forskningen anser Ericsson. Det som inte är väldokumenterat är huruvida brister i motoriken hos

inaktiva barn och ungdomar ökar i takt med att den fysiska aktiviteten minskar i skola och på fritid. Barnen riskerar att hamna i en ond cirkel. Resultaten från de

motorikobservationer som Ericsson har genomfört i studien kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap om relationer mellan motoriska färdigheter och omfattningen av schemalagd fysisk aktivitet i skolan och antalet timmar i Idrott och hälsa.

Idrottsämnet varierar från skola till skola. Barns inaktivitet kan inte enbart förklaras på grund av skolans ”bristande” verksamhet. Andra faktorer spelar också in till

exempel mer tid framför dator och TV. Ytor utomhus och inomhus är begränsande för

barns spontana och kreativa lekande, en tidspress i vardagen och att man mer och mer

färdas med bil. Men samtidigt som idrottsämnet har fått ett utvidgat innehåll har

timantalet starkt reducerats och det kan ifrågasättas om idrottsämnet lyckas uppfylla

målen i Lpo94 när det gäller ansvar för de växande barnens motoriska och fysiska

utveckling. Ericsson menar att de barn som är fysiskt passiva endast nås genom den

obligatoriska undervisningen i skolan och att den minskade tiden skulle kunna

medföra ökad risk för brister i motoriska färdigheter.

Resultat och sammanfattning av motorisk utveckling

Resultatet från studien visar att barns grovmotorik förbättras med en ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, efter ett och två år har eleverna i

interventionsgruppen bättre balansförmåga/bilateral koordination och bättre motorik än elever i jämförelsegruppen. Resultaten indikerar även på att en ökad fysisk

aktivitet och motorisk träning har störst betydelse för de elever som har små och stora motoriska brister samt för elever med koncentrationssvårigheter och elever med diagnoser (till exempel DAMP och ADHD). I interventionsgruppen förbättrade elever med koncentrationssvårigheter sin motorik under projektets gång medan elever med motsvarande svårigheter i jämförelsegruppen inte förbättrades alls. Skillnaderna mellan pojkars och flickors motoriska status ökar i jämförelsegruppen och minskar i interventionsgruppen. Det finns inga skillnader varken i balansförmåga/bilateral koordination eller öga-handkoordination mellan pojkar och flickor i

interventionsgruppen i skolår 3. Av pojkarna har då 90 % god motorik och av flickorna har 94 % god motorik. Motsvarande siffror i jämförelsegruppen är 46 respektive 83 %. I jämförelsegruppen har de elever som i skolår 2 bedömdes ha stora motoriska brister, kvar dessa brister i skolår 3. Detta tyder på att dessa inte går över av sig självt och att skolans idrottsundervisning på två timmar i veckan inte är

tillräckligt för att förbättra dessa elevers motoriska status. Ericsson pekar på att dessa resultat stämmer bra överens med andra studier som visar att utan någon form av åtgärd kommer de flesta barn med motoriska brister att ha kvar dessa långt upp i åldrarna (Cantell, Smyth & Ahonen, 1994; SEF, 2000).

Resultat och sammanfattning om koncentrationsförmåga

Att barns koncentrationsförmåga förbättra med ökad fysisk aktivitet och motorisk

träning i skolan kan inte bekräftas av de redovisade resultaten i studien. Resultaten

indikerar att skillnader i koncentrationsförmåga mellan elever med motoriska brister

och elever med god motorik minskar med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i

skolan. Positiva effekter på koncentrationsförmågan är bestående hos eleverna som

har fått extra motorisk träning utöver den ökade fysiska aktiviteten. Elever, lärare och

föräldrar upplever att effekterna av skolornas arbete med daglig fysisk aktivitet är att

eleverna är gladare, det är lugnare i klassrummet, eleverna har lättare att koncentrera

sig, det sociala klimatet är bättre och att elevernas kunskapsutveckling påverkas

positivt.

Resultat och sammanfattning av skolprestationer

Elever i interventionsgruppen visade på bättre resultat på nationella proven i svenska än elever i jämförelsegruppen. I muntlig förmåga (tala/lyssna) finns dock ingen större skillnad. I läs- och skrivförmåga finns tydliga samband mellan resultat och

grupptillhörighet det vill säga att interventionsgruppen presterar bättre än eleverna i jämförelsegruppen. Andelen som uppnår målen i svenska totalt är 48 % i

jämförelsegruppen och 67 % i interventionsgruppen. Sammanlagt är det 95 % respektive 98 % som uppnår målen eller är på god väg att uppnå målen. Eleverna i jämförelsegruppen har något bättre läsutveckling i skolår 1 än eleverna i

interventionsgruppen men i årskurs 2 efter att interventionsgruppen har haft ökad fysisk aktivitet och motorisk träning kvarstår inte skillnaden. Eleverna i

interventionsgruppen har bättre resultat på samtliga delar av nationella proven i svenska. Skillnaden i muntlig förmåga (tala/lyssna) är dock obetydlig.

Interventionsgruppen visar betydligt bättre resultat när det gäller läs- och

skrivförmåga. Interventionsgruppen har även bättre resultat på nationella proven i matematik, dock är skillnaden i logik och kreativitet liten. När det gäller

taluppfattning/tankefärdigheter och matematik är skillnaderna små men i

rumsuppfattning finns det en ganska stor skillnad mellan interventionsgruppen och jämförelsegruppen. Motorisk träning för elever med motoriska brister verkar ha större betydelse ju större motoriska brister eleverna hade vid projektets start. Ju större motoriska brister eleverna hade desto större skillnad blev resultatet mellan interventionsgruppen och jämförelsegruppen.

Slutsats: Elever som har fått ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan presterar bättre i svenska och matematik vilket bekräftas i flera av studiens delresultat. Detta gäller särskilt i årskurs två där skillnaderna i skrivförmåga, läsförmåga, rumsuppfattning samt taluppfattning/tankefärdigheter är säkerställda.

Motorisk träning verkar ha en större betydelse ju större de motoriska bristerna är.

BBO Barn , bevegelse og oppvekst

(L) (K)

Tvärvetenskaplig, longitudinell studie under 4 år som handlade om barn och fysisk aktivitet i samband med deras kognitiva, hälsomässiga, sociala, och fysiska

utveckling. Studien genomfördes i samarbete med högskolor, grundskolor, idrottsföreningar och hemmet.

Syftet med studien var att undersöka huruvida ökad grovmotorisk aktivitet och lek påverkar barns utveckling. Cirka 100 barn följdes genom fyra år från första till fjärde klass. Barnen gick på tre skolor med liknande social struktur. Två av skolorna var kontrollskolor och en var testskolan. På testskolan utökades den fysiska

aktivitetsnivån med bland annat; årstidsanpassad lek, extra idrottstimmar och

möjligheten för barnen att prova på nya aktiviteter tillsammans med olika idrottslag.

Insamling av veckoplaner genom hela läsåret gav en bild av aktivitetsnivåerna i skolan och även i en jämförelseskola.

För att får en mer exakt bild av barnens aktivitetsnivå blev barnens fysiska rörelser också registrerade vid fyra dagar med hjälp av en aktivitetsregistrator. Höjd och vikt blev även mätt varje år, fettmängd/procent blev mätt vid två tillfällen i första klass och i fjärde klass med hjälp av ett elektriskt mätinstrument (elektroder som fästs på huden). Benmassa och skelettvikt mättes varje år, samt kolesterol och blodprov i första och fjärde klass. Varje år blev barnens grovmotorik testad med hjälp av ett KTK test (Körper Koordinationstest fûr Kinder) vilket inkluderar balansgång, hoppa på ett ben över ett hinder, sidohopp och brädförflyttning. Koordination och till viss del styrka testades årligen med inslag av olika slags bolltester. Barnen intervjuades varje år och fick hjälp med att fylla i en enkät om självuppfattning och

samarbetsförmåga. En egen utvecklad enkät som heter Om meg selv fylldes i. Lärare fick varje år fylla i en utvärdering om varje elevs sociala förmåga.

Resultatet visade att elever som var väl motoriskt utvecklade också var bättre på att leka. De hade färdigheter som gav dem status både i organiserade skolsporter och i lekar. Motoriskt utvecklade barn hade mer vänner än de som hade motoriska

svårigheter. Detta gav utslag i elevernas självuppfattning. Motoriskt utvecklade barn var tryggare med sig själva än de som hade motoriska svårigheter. Författarna tror att

2 Författare: Mjaavatn, P. E. & Gundersen, K. A. (2005). Oslo: Akilles forl.

detta är förklaringen till varför motoriskt utvecklade barn fick bättre resultat i matematik och norska än jämnåriga elever med motoriska svagheter. Sambandet mellan motorisk färdighet och färdigheter i matematik var särskilt starkt bland barn med föräldrar utan högre utbildning. De barn som var minst fysiskt aktiva hade ett högre BMI (Body Mass Index) än de som var mest fysiskt aktiva. Resultatet visade att de barn som var med i projektet under alla fyra åren i större grad var engagerade i idrott även utanför skolan. Dessa elever hade även en högre grad av aktivitetsnivå än de andra eleverna, vilket kan ge positiva hälsoeffekter senare i livet.

Movement is essential to learning

(L) (K)

Syfte med litteraturstudien var att undersöka litteratur som visar på samband mellan fysisk aktivitet och lärande även på det kognitiva planet. Resultatet visade på att högre poäng på nationella prov (SAT; Stanford achievement test, författarnas kommentar) var kopplat till högre nivåer av fysisk hälsa. Elever som i början av studien var minst fysiskt aktiva fick bättre akademiska resultat på nationella prov efter insatser med extra fysisk aktivitet än elever som redan var fysiskt aktiva vid studiens start. Akademiska resultat bibehålls eller ökar om 14-26 % av skolans verksamhet är avsatt för fysisk aktivitet och det ökade akademiska resultatet förbättras när mer tid avsätts för fysisk aktivitet (Shephard, 1997). Han påpekar att fysisk aktivitet i skolan skulle kunna öka det akademiska resultatet genom de positiva effekter som fysisk aktivitet ger rent fysiologiskt.

Den fysiska aktivitetens påverkan på kognition är:

• Antalet kapillärer (tunna blodkärl) ökar runt hjärnans neuroner vilket i sin tur leder till att

• Blod- och syreutbytet ökar som gör att

• Reaktionsförmågan förbättras

• Den ökade cirkulationen leder till att mer blod och syre transporteras till hjärnan

• Grovmotoriska repetitiva rörelser stimulerar produktionen av dopamin

3 Författare: Blakemore, C.L

Tidskrift: Journal of physical education, recreation & dance, Nov/Dec2003, Vol. 74 Issue 9, p22-41, 5p Databas: Academic Search Elite

Sökord: Physical activity and Academic achievement

• När vissa fysiska övningar utförs frigörs endorfiner och uppmärksamheten ökar

• Frisläppet av hormoner som till exempel serotonin och dopamin reducerar depression med så mycket som 50 %

• Att förbättra sin fysiska status leder till en snabbare reaktionstid

• Produktionen av hjärnstimulerande och nervbyggande hormoner underlättas och förmås att sätta igång

Resultatet visade att fysisk aktivitet indirekt kan öka elevers skolprestationer genom att fysisk aktivitet förbättrar elevers mentala hälsa, självförtroende och

uppmärksamhet. Slutsatsen i alla studier är att man bör stödja program för fysisk aktivitet i skolan och att utökad tid för fysisk aktivitet inte ger negativa effekter på elevers skolprestationer. Mer forskning med slumpmässigt utvalda objekt som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och akademiska resultat bör genomföras.

Wellness Promotion in the Schools: Enhancing Students’ Mental and Physical Health

(L) (K)

Syftet med studien var att diskutera de bevis som finns för det starka sambandet mellan mental och fysisk hälsa och att sammanlänka dessa två områden och göra dem användbara när det handlar om att stödja barn och ungdomars positiva utveckling i skolan.

Författarna har genom en forskningsöversikt, valt att diskutera och fokusera på (a) hopp och optimism, (b) strukturerade organiserade aktiviteter, och (c) sport och idrottspsykologi för skolbaserade hälsofrämjande insatser. Vissa studier tyder på att det finns en oro för att fysisk aktivitet i skolan tar viktig tid från mer teoretiska ämnen. Flera studier visar på att fysisk aktivitet i skolan istället främjar och förbättrar elevers akademiska prestation. Elever som deltar i skolsporter ökar sin sociala status till skillnad från elever som ej deltar. Resultatet visade på att högre nivåer av fysisk aktivitet går att koppla ihop med elevers psykiska välmående.

4 Författare: Miller, D. N., Gilman, R. & Martens, M. P.

Tidskrift: Psychology in the Schools; v45 n1 p5-15 Jan 2008 Databas: ERIC

Sökord: Extracurricular Activities, Physical Health, Adolescents

Extracurricular Activities and Adolescent Development

(L) (K)

Syftet med studien var att summera: (a) argumenten som sammanlänkar deltagande i strukturerade fritidsaktiviteter till ungdomars positiva utveckling, (b) författarnas resultat rörande deltagande i organiserade aktiviteter både när det gäller

skolprestationer och riskfyllt beteende under tonårstiden och i ung vuxen ålder, och (c) författarnas resultat rörande möjliga förmedlande mekanismer om dessa samband.

För att svara på frågorna gjordes en forskningsöversikt och en longitudstudie utförd på 1800 slumpvalda elever i årskurs sex från tio skoldistrikt i Michigan 1983.

Analysen fokuserar på de 1259 eleverna som svarade på enkäten rörande

aktivitetsengagemang i årskurs tio. Författarna samlade in akademiska resultat från elevernas skolor och jämförde dessa med svaren på enkäten. Författarna anser att de, till skillnad från tidigare studier, fick klara bevis på att elever som deltog i flera organiserade aktiviteter hade bättre akademiska resultat än de som inte deltog i flera aktiviteter.

Elever som var aktiva i skolsporter fick både bättre akademiska resultat och högre nivåer av riskfyllt beteende i form av alkohol- och drogkonsumtion. De som var aktiva i skolsporter trivdes mer i skolan och fler aktiva elever gick sannolikt, enligt författarna, vidare till universitetsstudier än de som ej var aktiva i skolsporter.

Författarna förväntade sig att det skulle vara ett enkelt mönster men eftersom resultatet visar både på att skolprestationer och riskfyllt beteende hör ihop med deltagande i skolsporter anser de att fler studier som försöker identifiera mekanismen bakom sammanhanget mellan elevers deltagande i skolsporter och deras utveckling bör göras. De vill även att studier som fokuserar på vilka aktiviteter som fungerar på olika barn och ungdomar skall göras.

5 Författare: Eccles, J. S., Barber, B. L., Stone, M. & Hunt, J.

Tidskrift: Journal of Social Issues, Vol. 59, No. 4, 2003. p 865-889 Databas: PsycINFO

Sökord: Academic achievement

Physical Education and its Effect on Elementary Testing Results

(L) Studien var avsedd att fastställa hur en ökad del av Idrott i skolan påverkar

studieresultat i ämnena Engelska och Matematik. Studien är gjord på 311 studenter i årskurs fyra i grundskolan i två stadsdelar i sydvästra Massachusetts under en två månaders period (april & maj år 2001). Skola 1 har 28 timmar per år avsatt för Idrott, Skola 2 har motsvarande 56 timmar. Antal timmar ägnat åt Idrott ställdes mot

standardiserade test i ämnena Engelska och Matematik, data behandlades och analyserades i ett databearbetningsprogram, SPSS (Statistical Package for Social Science). Som bakgrund ligger litteratur som behandlar kognitiva och fysiska fördelar med rörelse, fysisk aktivitet och motion. Hjärnbaserad inlärning och sambandet mellan Idrott och skolprestationer har analyserats. Resultatet visar en påtaglig skillnad mellan Skola 1 och Skola 2 i ämnet Engelska, där Skola 2 visar på ett bättre resultat. I ämnet Matematik fanns ingen märkbar skillnad mellan skolorna. Slutsatsen av detta blev att de som fick mer timmar av Idrott under ett skolår hade bättre resultat på standardprovet i Engelska än de elever som hade färre idrottstimmar.

Physical fitness and academic achievement

(L)

Syfte med studien var att fastställa sambandet mellan standardiserade test och fysiska aktivitetstest. Standardiserade test är av läs, skriv och av matematisk natur. Det sägs att för att ha en sund själ måste man ha en sund kropp men med ökat tryck på

skolorna att förbättra elevernas standardiserade prov i läsfärdigheter och i matematik så ses den tid som ska disponeras på andra ämnen såsom till exempel idrott som onödig. Även forskare uppmärksammar att förutom de hälsofördelar som finns med regelbunden fysisk aktivitet, så har det även en positiv påverkan på elevers

inlärningsförmåga. Under studiens gång jämförde man resultaten av de fysiska

aktivitetstesten med nationella prov (SAT, förf. kommentar) på 84715 elever i årskurs 5, 7 och 9 som var registrerade i kommunala skolor i Kalifornien 2002.

6Författare: Tremarche, P. V., Robinson, E. M., Graham, L. B.

Tidskrift: Physical Educator: Spring 2007, Vol. 64 Nr 2. p 58-64 Databas: Academic Search Elite

Sökord: Physical activity and Academic achievement

7Författare: Siegel, D.

Tidskrift: Journal of Physical Education, Recreation & Dance February 2006, Vol. 77 Issue 2, p9-9, 1p Databas: Academic Search Elite

Sökord: Academic achievement, physical education