Luftvärmesystem i nya småhus inventering, problemanalys och systemlösningar

(1)

8702009

Christer Harrysson

Luftvärmesystem i nya små

hus — Inventering, problem

analys och systemlösningar

TräteknikCentrum

I N S T I T I I T E T F-OR T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

(2)

L U F T V Ä R M E S Y S T E M I N Y A S M A H U S

I n v e n t e r i n g , problemanalys och systemlösningar

TräteknikCentrum Rapport P 8702009

Nyckelord

Iwnher

residential oonstruotion single family houses ventilation

warm air systems

(3)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G S i d FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 S y f t e och uppläggning 8

2. PRINCIPIELL UPPBYGGNAD AV LUFTVÄRMESYSTEM 9 2.1 Ingående komponenter/nomenklatur 9

2.2 R e g l e r u t r u s t n i n g 11

3. KOMFORTFRÄGOR 14 3.1 E f f e k t i v i t e t s b e g r e p p 14

3.2 Parametrar för bestämning av det termiska 14 inomhusklimatet

3.3 R i k t a d o p e r a t i v temperatur 17

3.4 K a l l r a s 18 3.5 Täthet och v e n t i l a t i o n 19

3.6 Luftströmningsprinciper 21 4. ASPEKTER PÄ SYSTEMETS UTFORMNING 23

4.1 Inverkande f a k t o r e r 23 4.2 L u f t e n s temperatur, h a s t i g h e t och mängd 23

4.3 Donplacering 25 4.4 Kanalsystemets förläggning, täthet och 32

värmeisolering

4.5 Arbetsutförandets och i n j u s t e r i n g e n s nog- 33 grannhet

4.6 Energisparåtgärder inom ventilationsområdet 34 4.7 Ventilationsvärmeväxlare e l l e r f r S n l u f t s - 35

värmepump

4.8 Säkerhetspåslag v i d bestämning av dimen- 39 sionerande e f f e k t u t t a g

4.9 E n e r g i b e s p a r i n g - ökad p r o d u k t i o n s k o s t n a d 39 5. DIMENSIONERINGSEXEMPEL VID OLIKA FÖRLÄGGNINGS- 42

ALTERNATIV

6. SLUTORD 50 6.1 Sammanfattande synpunkter på u t f o r m n i n g av 50

luftvärmesystem

6.2 Uppmärksammade brister/angelägna FoU-projekt 52

(4)

R a p p o r t e n utgör d e l r e d o v i s n i n g a v e t t p r o j e k t i n o m området "Luftvärmesystem" o c h a v s e r p r o j e k t e t s första e t a p p . D e n n a s y f t a r b l a t i l l a t t genom ökade k u n s k a p e r säkrare k u n n a nå b r a systemlösningar u r k o m f o r t - , e n e r g i f ö r b r u k n i n g s - o c h k o s t n a d s s y n p u n k t . F i n a n s i e r i n g a v p r o j e k t e t h a r s k e t t med m e d e l från T r ä t e k n i k C e n t r u m s trähusgrupp.

U n d e r p r o j e k t e t s gång h a r j a g h a f t k o n t a k t med e t t s t o r t an-t a l p e r s o n e r i n o m b y g g - o c h an-trähusförean-tag s a m an-t i n o m förean-tag som t i l l v e r k a r ingående d e l a r i luftvärmesystem.Värdefulla d i s k u s s i o n e r h a r förts med J o h n - E r i c E k s t r a n d , J a n Gustén o c h L e n n a r t örberg.För m a s k i n u t s k r i f t e n h a r B r i t t Wood s v a r a t . F i g u r e r n a h a r r i t a t s a v Hans L i n d e r . T i l l s a m t l i g a som b i d r a g i t t i l l d e t t a a r b e t e s genomförande v i l l j a g framföra m i t t hjärtliga t a c k . C h r i s t e r H a r r y s s o n

(5)

k

SAMMANFATTNING N y a småhus h a r s å d a n a v ä r m e t e k n i s k a e g e n s k a p e r a t t förutsätt-n i förutsätt-n g a r förutsätt-n a för luftvärmesystem r a d i k a l t h a r f ö r b ä t t r a t s . E t t luftvärmesystem är känsligare än a n d r a v ä r m e - o c h v e n t i l a t i o n s s y s t e m för y t t r e störningar o c h s a m v e r k a n m e l l a n m i k r o -k l i m a t , b y g g n a d , i n s t a l l a t i o n e r o c h b r u -k a r e . Avgörande för d i m e n s i o n e r i n g a v luftvärmesystem är b l a p r i n c i p e r för bestämning a v d i m e n s i o n e r a n d e e f f e k t u t t a g s a m t u p p -g i f t e r om l u f t e n s h a s t i -g h e t o c h t e m p e r a t u r . D e t t a b e r o r på a t t luftvärmesystem är r e l a t i v t obeprövade i småhus o c h a t t k a n a l s y s t e m e t kräver r e l a t i v t s t o r t u t r y m m e jäm-fört med t r a d i t i o n e l l a värmesystem. V i d p r o j e k t e r i n g a v luftvärmesystem är a n d r a b e t y d e l s e f u l l a f a k t o r e r d i m e n s i o n e r a n d e u t e t e m p e r a t u r , e n e r g i s p a r a p p a r a t e r s e f f e k t o c h e n e r g i b e s p a r i n g v i d o l i k a s i t u a t i o n e r , k a l l r a s -e f f -e k t -e r , d i s t r i b u t i o n s f ö r l u s t -e r , injust-eringsmöjlig- injusteringsmöjlig-h e t e r o c injusteringsmöjlig-h d o n p l a c e r i n g . Luftvärmesystem k a n sägas v a r a e n t y p a v f r å n l u f t s / t i l l u f t s -s y -s t e m o c h är d ä r f ö r r e l a t i v t kän-slig^i för påverkan a v v i n d o c h t e m p e r a t u r s k i l l n a d e r m e l l a n u t e o c h i n n e . En tät

klimatskärm är därför d e n första förutsättningen för e t t energisnålt småhus med luftvärmesystem. K a n a l f ö r l ä g g n i n g e n b ö r i så hög g r a d som m ö j l i g t s k e på k l i m a t skärmens o c h tätskiktets v a r m a s i d a . S y s t e m e t s e f f e k -t i v i -t e -t är b e r o e n d e a v luf-tomsä-t-tningens s -t o r l e k , t i l l o c h f r å n l u f t s d o n e n s p l a c e r i n g o c h u t f o r m n i n g s a m t t i l l l u f t e n s ö v e r t e m p e r a t u r , i n t e m i n s t för a t t g o d v e n t i l a t i o n s -e f f -e k t i v i t -e t o c h h ö g -e n -e r g i -e f f -e k t i v i t -e t s k a l l -e r h å l l a s . P l a c e r a s t i l l o c h frånluftsdonen nära v a r a n d r a o c h i n -blåsningen s k e r m o t d e t e r m i s k a s t i g k r a f t e r n a r i s k e r a s k o r t s l u t n i n g a v luftströmmen, v i l k e t innebär dåligt u t -n y t t j a -n d e a v d e -n tillförda l u f t e -n s a m t ökad e-nergiåtgå-ng.

Inblåsning uppåt v i d y t t e r v ä g g a r i golvnivå o c h frånluft v i d t a k i b a k k a n t g e r d e n bästa e f f e k t i v i t e t e n o c h s t a b i -l i t e t e n v a r v i d e n g o d temperaturförde-lning erhå-l-ls

såvida i n t e luftomsättningen är alltför låg. Den bör uppgå t i l l m i n s t 1^5 oms/h. U r v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i

t e t s s y n p u n k t är i n b l å s n i n g v i d t a k m i n d r e l ä m p l i g t . B a k k a n t s -inblåsning g e r lätt u p p h o v t i l l s t o r a t e m p e r a t u r s k i l l n a d e r i

(6)

r u m m e t . För a t t m o t v e r k a t e m p e r a t u r s k i k t n i n g a r bör inblåsnings-t e m p e r a inblåsnings-t u r e n n o r m a l inblåsnings-t i n inblåsnings-t e översinblåsnings-tiga 30-35°C o c h a l d r i g + 50°C. Luftfördelningen o c h s t r ö m n i n g s b i l d e n i r u m m e t är avhängig v a l o c h p l a c e r i n g a v d o n . S t o r a l i k s o m s m å luftflöden k a n o r s a k a d r a g . K a l l r a s v i d u n d e r t e m p e r e r a d e y t o r , t e x fönster, är y t t e r -l i g a r e e n f a k t o r som k a n o r s a k a k r a f t i g a dragkäns-lor o c h för-sämra d e t t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t . K a l l r a s s k y d d är nödvändigt även då k r a v e n e n l i g t SBN 1980 är u p p f y l l d a för klimatskärmens täthet o c h i s o l e r i n g . E r f o r d e r l i g a v ä r m e e f f e k t e r för a t t m o t v e r k a d e n nedåtgående luftströmmen är d o c k små.

Bristfällig i n j u s t e r i n g o c h olämplig luftfördelning m e l l a n o l i k a r u m h a r o r s a k a t k o m f o r t p r o b l e m o c h ökning a v energiåtgången. I n j u s t e r i n g s a r b e t e t m å s t e n o g a förberedas r e d a n på p r o -j e k t e r i n g s s t a d i e t . B r a arbetsutförande o c h hög k v a l i t e t på ingående m a t e r i a l o c h k o m p o n e n t e r är t i l l s a m m a n s med e r f o r d e r l i g t ä t h e t h o s b y q q n a d e n o c h lämplig d o n p l a c e r i n g n ö d vändiga förutsättningar för hög v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t . D ä r -i g e n o m k a n m ö j l -i g h e t e r n a öka för a t t r e d u c e r a d e n a v s -i k t l -i g a v e n t i l a t i o n e n s s t o r l e k , v i l k e t är e n a v d e m e s t lönsamma o c h säkra e n e r g i s p a r å t g ä r d e r som k a n v i d t a s .

Med utgångspunkt från e t t n o r m a l t småhus med d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r , e l b e r e d a r e o c h m e k a n i s k t frånluftssystem uppgår m e r k o s t n a d e n t i l l c a 1 4 0 0 0 - 2 0 0 0 0 k r för e t t luftvärmesystem i n k l u s i v e v e n t i l a t i o n s v ä r m e v ä x l a r e e l l e r frånluftsvärmepump

för s å v ä l t a p p v a r m v a t t e n v ä r m n i n g som byggnadsuppvärmning. Nämnda t y p a v frånluftsvärmepump g e r c a 3 0 0 0 - 5 0 0 0 k r högre m e r k o s t n a d än v e n t i l a t i o n s v ä r m e v ä x l a r e men bedöms ändå h a högre lönsamhet genom a t t d e n även k a n u t n y t t j a s för tappvarmvattenvärmning. Systemlösningar med bakkantsinblåsning är c a 2 0 0 0 k r b i l l i g a r e än a l t e r n a t i v för framkantsinblåsning. Luftvärmesystem e n l i g t o v a n företer e n m e r k o s t n a d a v c a 2 0 0 0 - 5 0 0 0 k r g e n t e m o t e t t småhus med v a t t e n v ä r m e s y s t e m , e l p a n n a o c h m e k a n i s k t frånlufts-s y frånlufts-s t e m . A l t e r n a t i v e t d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r , e l b e r e d a r e o c h f r å n l u f t s - / t i l l u f t s s y s t e m med ventilationsvärmeväxlare är c a 4 0 0 0 - 1 0 0 0 0 k r b i l l i g a r e än luftvärmesystem. Därtill s k a l l

läggas k o s t n a d e n 5 0 0 - 3 0 0 0 k r för a t t m i n s k a otätheterna från 3 t i l l 1 oms/h v i d 50 Pa t r y c k s k i l l n a d .

(7)

6

Luftvärmesystem k a n v a r a i n t r e s s a n t a med hänsyn t i l l p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r o c h k o m b i n a t i o n s m ö j l i g h e t e r med a k t u e l l a e n e r g i -s p a r a p p a r a t e r . M ö j l i g h e t e r n a a t t med luftvärme-sy-stem m i n -s k a e n e r g i f ö r b r u k n i n g e n b l a genom högre t e m p e r a t u r e f f e k t i v i t e t b ö r s t u d e r a s . B e r o e n d e på förhöjda y t t e m p e r a t u r e r k a n jämfört med t r a d i t i o n e l l a värmesystem förutsättningar f i n n a s för a t t sänka l u f t t e m p e r a t u r e n , u t a n a t t d e n o p e r a t i v a t e m p e r a t u r e n påverkas. E f f e k t - o c h e n e r g i u t t a g e t v a r i e r a r med s y s t e m e t s u t f o r m n i n g .

T r a d i t i o n e l l a värmesystem såsom d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r o c h v a t t e n r a d i a t o r e r b e h ö v e r n ä r m a r e s t u d e r a s o c h jämföras med luftvärmesystem med hänsyn t i l l e n e r g i e f f e k t i v i t e t o c h i n v e r k a n på i n o m h u s k l i m a t e t s k o m f o r t e g e n s k a p e r . D y l i k a u n d e r sökningar är särskilt angelägna för systemlösningar med b a k -k a n t s inblåsning v i d vägg n ä r a t a -k .

(8)

1.1 B a k g r u n d Sedan o l j e k r i s e n 1973 h a r F o U v e r k s a m h e t e n h u v u d s a k l i g e n i n -r i k t a t s på f-rågo-r -rö-rande e n e -r g i f ö -r b -r u k n i n g fö-r a t t fö-rst på s e n a r e t i d ägnas åt e f f e k t u t t a g . I n o m h u s k l i m a t e t h a r därigenom k o m m i t a t t b l i d e n v i k t i g a s t e p a r a m e t e r n för d e b o e n d e o c h i n -d i r e k t ä v e n för -d e n v e r k l i g a e n e r g i å t g å n g e n . V i d p r o j e k t e r i n g a v småhus är e t t s t o r t a n t a l e n e r g i s p a r å t g ä r d e r , v ä r m e o c h v e n t i l a t i o n s s y s t e m a k t u e l l a . De t o t a l a p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r n a för h u S j i n k l u s i v e i n s t a l l a t i o n e r , h a r k r a f t i g t s k j u t i t i höjden o c h ökat i n t r e s s e t för k o s t n a d s b e s p a -r a n d e å t g ä -r d e -r , s e H a -r -r y s s o n ( 1 9 8 5 a ) . N y a småhus h a -r sådana värmetekniska e g e n s k a p e r a t t förutsättningarna för luftvärme-s y luftvärme-s t e m r a d i k a l t h a r förbättratluftvärme-s. Luftvärmeluftvärme-syluftvärme-stem är i S v e r i g e r e l a t i v t obeprövade. De k a n d o c k v a r a e t t u r k o m f o r t - o c h k o s t n a d s s y n p u n k t i n t r e s s a n t a l t e r n a t i v . E n l i g t Höjerdal m f l ( 1 9 8 4 ) k a n luftvärmesystem g e n t e m o t a n d r a v ä r m e o c h v e n t i l a -t i o n s s y s -t e m g e fördelar såsom: lägre p r o d u k t i o n s o c h u n d e r h å l l s k o s t n a d e r genom e t t i n t e g r e -r a t v ä -r m e - o c h v e n t i l a t i o n s s y s t e m - m i n s k a d e r i s k e r för f u k t - , m ö g e l - o c h rötaproblem genom a t t s t o r a luftmängder c i r k u l e r a r i h u s e t o c h m e l l a n d e s s o l i k a d e l a r - m ö j l i g h e t e r t i l l e t t bättre i n o m h u s k l i m a t genom a t t v i d b e h o v c e n t r a l t f i l t r e r a , v ä r m a o c h e v e n t u e l l t t i l l v i s s d e l k y l a t i l l u f t e n - a l l e r g i f r a m k a l l a n d e ämnen k a n r e d u c e r a s v i d användning a v e l e k t r o s t a t i s k t f i l t e r - ökade m ö j l i g h e t e r a t t d r a g f r i t t tillföra u t e l u f t

- e t t ökat u t n y t t j a n d e a v gratisvärme o c h förflyttning a v v ä r m e ö v e r s k o t t från v a r m a r e t i l l k a l l a r e d e l a r a v h u s e t v i l

-k e t -k a n m e d f ö r a e n jämnare t e m p e r a t u r f ö r d e l n i n g m e l l a n h u s e t s o l i k a d e l a r jämfört med t r a d i t i o n e l l a värmesystem o c h stängda innerdörrar

- ö k a t u t n y t t j a n d e a v a l t e r n a t i v a energikällor genom användning a v lågtemperatursystem.

(9)

8

B l a n d n a c k d e l a r ^ som luftvärmesystem k a n ge^ märks: - försämrad l u f t k v a l i t e t v i d återluftföring

- lägre e n e r g i e f f e k t i v i t e t än t r a d i t i o n e l l a värmesystem - lägre k o m f o r t , särskilt v i d b a k k a n t s i n b l å s n i n g

- e t t f u n g e r a n d e s y s t e m kräver e t t m y c k e t tätt h u s

- k o n t i n u e r l i g t i l l s y n o c h p e r i o d i s k t underhåll e r f o r d r a s - större r i s k e r för övertryck i n n e o c h tillhörande f u k t s k a d o r

i k l i m a t s k ä r m e n . 1.2 S y f t e o c h uppläggning L u f t v ä m e s y s t e m k a n v a r a e t t i n t r e s s a n t a l t e r n a t i v t i l l d i r e k t -v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r o c h -v a t t e n -v ä r m e s y s t e m med hänsyn t i l l d e f r a m t i d a f u n k t i o n s o c h m y n d i g h e t s k r a v som k a n ställas på f l e x i b i l i t e t , t e r m i s k t i n o m h u s k l i m a t , energihushållning m m. T r ä -t e k n i k C e n -t r u m h a r därför i n i -t i e r a -t e -t -t p r o j e k -t i n o m området b e s t å e n d e a v t v å e t a p p e r ^ v i l k a k a n b e s k r i v a s med n y c k e l o r d e n : 1, I n v e n t e r i n g , p r o b l e m a n a l y s o c h systemlösningar 2. E n e r g i e f f e k t i v i t e t o c h i n v e r k a n på i n o m h u s k l i m a t e t s k o m f o r t -e g -e n s k a p -e r . Uppföljning o c h g-enomförand-e a v -e x p -e r i m -e n t -e l l a u n d e r s ö k n i n g a r .

Denna r a p p o r t utgör r e d o v i s n i n g a v d e n första e t a p p e n som s y f t a r t i l l a t t g e ökade k u n s k a p e r om luftvärmesystems u t f o r m -n i -n g med i -n r i k t -n i -n g på a t t säkrare -nå b r a systemlös-ni-ngar u r

k o m f o r t - , e n e r g i f ö r b r u k n i n g s - o c h k o s t n a d s s y n p u n k t . Utgående från luftvärmesystems p r i n c i p i e l l a u p p b y g g n a d b e h a n d l a s kom-f o r t kom-f r å g o r , b e t y d e l s e kom-f u l l a kom-f a k t o r e r v i d s y s t e m u t kom-f o r m n i n g jämte m y n d i g h e t s k r a v . K v a n t i t a t i v a u p p g i f t e r g e s för r e s u l t a t e t a v o l i k a e n e r g i s p a r å t g ä r d e r i n o m v e n t i l a t i o n s o m r å d e t . Upp-g i f t e r om e n e r Upp-g i b e s p a r i n Upp-g o c h ökad p r o d u k t i o n s k o s t n a d lämnas för a k t u e l l a åtgärder o c h s y s t e m . I e t t d i m e n s i o n e r i n g s -e x -e m p -e l r -e d o v i s a s o c h v ä r d -e r a s o l i k a förläggningsalt-ernativ. R a p p o r t e n a v s l u t a s med s a m m a n f a t t a n d e s y n p u n k t e r , uppmärk-sammade b r i s t e r o c h angelägna F o U - p r o j e k t .

(10)

2.1 Ingående k o m p o n e n t e r / n o m e n k l a t u r

Luftvärmesystem k a n sägas utgöra såväl v e n t i l a t i o n s som v ä r m e s y s t e m . S y s t e m e n s u p p b y g g n a d påverkar i hög g r a d i n o m h u s k l i -m a t e t . Luftvär-mesyste-m är i p r i n c i p s a -m -m a n s a t t a a v , s e F i g u r 1 , u t e l u f t s o c h f r å n l u f t s f l ä k t , v ä r m e v ä x l a r e / v ä r m e p u m p för t i l l -v a r a t a g a n d e a -v e n e r g i n i a -v l u f t e n , å t e r l u f t s f l ä k t , f i l t e r , v ä r m e b a t t e r i e r , d i s t r i b u t i o n s k a n a l e r s a m t t i l l u f t s d o n i rummen. F i g u r 1. S y s t e m s c h e m a för luftvärmeaggregat i e n b o s t a d s h u s . K ä l l a : Höjerdal m f l ( 1 9 8 4 ) . 1 u t e l u f t s f l ä k t a l t . spjäll 2 f r å n l u f t s f l ä k t 3 v ä r m e å t e r v i n n i n g s b a t t e r i 4 återluftsintag 5 tilluftsfläkt 6 f i l t e r 7 v ä r m e b a t t e r i 8 t i l l u f t s d o n 9 f r å n l u f t s d o n 10 s p i s k å p a En d e l b e g r e p p o c h u t t r y c k med a n k n y t n i n g t i l l luftvärmesystem k a n kräva e n f ö r k l a r i n g . N o m e n k l a t u r e n l i g t Höjerdal m f l ( 1 9 8 4 ) r e d o v i s a s i F i g u r 2.

(11)

1 0 ' 5

i

1 r

't

8 9 ^ F i g u r 2. V e n t i l a t i o n s s y s t e m . Källa: Höjerdal m f l ( 1 9 8 4 ) u t e l u f t t i l l u f t överluft frånluft återluft 6 a v l u f t 7 c i r k u l a t i o n s l u f t 8 i n n e l u f t 9 läckluft

E f t e r s o m t i l l u f t e n även s v a r a r för uppvärmningen fördelas t i l l -l u f t e n t i -l -l v a r j e r u m , även kök o c h i b -l a n d även b a d o c h wc. Bad o c h wc v ä r m s o f t a u p p med d i r e k t v e r k a n d e e l r a d i a t o r e r b l a b e r o e n d e på osäkerhet om luftvärmesystems i n v e r k a n på i n o m -h u s k l i m a t e t s k o m f o r t e g e n s k a p e r . D r a g p r o b l e m i v å t u t r y m m e n m m h a r n o t e r a t s . L u f t e n blåses i n genom t i l l u f t s d o n i g o l v , t a k e l l e r vägg. För a t t m i n s k a energiåtgången k a n a v l u f t e n från k ö k , b a d o c h wc värmeväxlas t i l l d e n i n k o m m a n d e u t e l u f t e n i e n v e n t i l a t i o n s -v ä r m e -v ä x l a r e e l l e r -v ä r m e p u m p . U t e l u f t i n t a g e t är lämpligen p l a c e r a t så a t t u t e l u f t e n t a s där d e n är som k a l l a s t s o m m a r t i d o c h där d e n är som v a r m a s t v i n t e r t i d , d v s v i d n o r r a f a s a d e n s o m m a r t i d o c h v i d södra f a s a d e n e l l e r v i a v i n d s u t r y m m e t v i n t e r ' t i d . Frånluftsdon p l a c e r a s i k ö k , b a d o c h Övriga v å t u t r y m m e n . De f i l t e r som används för a t t r e n a u t e l u f t o c h återluft är i de f l e s t a f a l l a v t y p g r u n d f i l t e r , k l a s s G80 e l l e r G85 e n l i g t SMS 2 2 8 9 . D e s s a f i l t e r r e n a r i n t e l u f t e n från a l l e r g i f r a m k a l -l a n d e ämnen. M ö j -l i g h e t e r för i n s t a -l -l a t i o n a v f i -l t e r med bättre

(12)

r e n i n g s g r a d o c h g a s r e n i n g s f i l t e r f i n n s v a n l i g e n . V ä r m e b a t t e r i e t är a v s e t t för v a t t e n e l l e r e l . K a n a l d r a g n i n g med p l å t k a n a l e r e l l e r a n d r a m a t e r i a l s k e r o f t a s t i e l l e r u n d e r g o l v -e l l -e r takbjälklag m-en äv-en s y n l i g t m o n t a g -e för-ekomm-er. D -e t

f i n n s b j ä l k l a g med h å l i g h e t e r , i n l a g d a e l l e r i n g j u t n a k a n a l e r .

Äterluft används för a t t öka d e t t o t a l a tilluftsflödet o c h därmed k u n n a hålla n e r e t i l l u f t s t e m p e r a t u r e n s a m t för a t t m i n i -m e r a u t e l u f t f l ö d e t n e d t i l l k r a v n i v å n , s e S t a t e n s p l a n v e r k

( 1 9 8 0 ) . Om i n t e e n e f f e k t i v r e n i n g föreligger f i n n s r i s k för a t t luftföroreningar i e t t r u m s p r i d s t i l l övriga. Överström-n i Överström-n g a v l u f t m o t v ä r m e a g g r e g a t e t s återluftsiÖverström-ntag a Överström-n o r d Överström-n a s geÖverström-nom s p r i n g o r u n d e r dörrar e l l e r med ljuddämpande/ljudavskärmande ö v e r l u f t s d o n . U t e l u f t s flödet i n i a g g r e g a t e t s t y r s a n t i n g e n a v e t t spjäll e l l e r med e n s e p a r a t fläkt. Då uteluftsflödet s t y r s av e t t spjäll används tilluftsfläkten för b å d e u t e l u f t s f l ö d e t o c h t i l l u f t s f l ö d e t , s e F i g u r 1 . E t t s k d i r e k t luftvärmesystem a v g e r a l l värme t i l l r u m m e t v i a t i l l u f t e n e f t e r d e t a t t d e n lämnat t i l l u f t s d o n e t . Då l u f t e n går i k a n a l e r i t a k e l l e r g o l v o c h e n v i s s d e l a v värmen a v g e s t i l l b y g g n a d s k o n s t r u k t i o n e n ^ för a t t s e d a n ^ i f o r m a v s t r å l n i n g s -värme^ komma r u m m e t t i l l godo^ är d e t t a e t t m e l l a n t i n g m e l l a n d i r e k t o c h i n d i r e k t luftvärmesystem. E t t i n d i r e k t s y s t e m k ä n n e

-t e c k n a s a v a -t -t värme överförs genom a -t -t b y g g n a d s d e l a r n a s y -t o r h a r högre t e m p e r a t u r än r u m s l u f t e n . I n d i r e k t a s y s t e m , t e x v a r m a g o l v , ställer ökade k r a v på täthet o c h a t t l u f t t e m p e r a

t u r e n hålls n e r e för a t t begränsa v ä r m e f ö r l u s t e r n a genom t r a n s -m i s s i o n o c h v e n t i l a t i o n . I n d i r e k t a s y s t e -m är svåra a t t r e g l e r a o c h i n j u s t e r a . Av b l a n ä m n d a skäl o c h med hänsyn t i l l t r a n s -m i s s i o n s f ö r l u s t e r n a s s t o r l e k r e k o -m -m e n d e r a s d i r e k t a s y s t e -m . 2.2 R e g l e r u t r u s t n i n g R e g l e r u t r u s t n i n g e n s k a l l g e m ö j l i g h e t e r t i l l v a r i a b e l v ä r m e -e f f -e k t , g o d -e n -e r g i -e k o n o m i o c h -e t t högt g r a t i s v ä r m -e u t n y t t j a n d -e . Genom a t t n y b y g g d a småhus h a r låg e n e r g i å t g å n g k a n e n d a s t b i l -l i g a r e g -l e r u t r u s t n i n g a r m o t i v e r a s e k o n o m i s k t .

(13)

12 L u f t m ä n g d e n i n y a småhus v a r i e r a s o f t a s t m a n u e l l t m e l l a n några o l i k a f a s t a lägen. L u f t t e m p e r a t u r e n i c i r k u l a t i o n s l u f t e n s t y r v a n l i g t v i s tillförd v ä r m e e f f e k t med e n t e m p e r a t u r g i v a r e . F i g u r 3. En d e l luftvärmesystem o c h r e g l e r u t r u s t n i n g a r s t y r s även a v e n u t e g i v a r e . Denna är u r k o m f o r t - o c h e n e r g i s y n p u n k t a v m i n d r e b e t y d e l s e än d e n i c i r k u l a t i o n s l u f t e n p l a c e r a d e t e m -p e r a t u r g i v a r e n , men g e r ändå v i s s a fördelar genom a t t hänsyn s n a b b a r e k a n t a s t i l l förändringar i u t e k l i m a t e t .

F i g u r 3. R e g l e r s y s t e m för s m å h u s . K ä l l a : Höjerdal m f l ( 1 9 8 4 ) R u m s v i s r e g l e r i n g a v v ä r m e t i l l f ö r s e l n för a t t i något u t r y m m e ändra i n n e t e m p e r a t u r e n s k e r så g o t t som u t e s l u t a n d e genom m a n u e l l ändring a v luftflödet b l a b e r o e n d e på a t t e k o n o m i s k a förutsättningar s a k n a s för r e g l e r u t r u s t n i n g a r med r u m s v i s r e g -l e r i n g .

För a t t s p a r a e n e r g i r e k o m m e n d e r a s o f t a a t t sänka i n n e t e m p e r a -t u r e n n a -t -t e -t i d e l l e r d å h u s e -t är o b e b o -t -t , -t e x d a g -t i d . Många gånger räcker d e t a t t höja o c h sänka t e m p e r a t u r e n med h j ä l p a v e t t f a s t p r o g r a m m e r b a r t s t y r u r v a r v i d v ä r m e t i l l f ö r s e l n t i l l / från-regleras. D e t t a k a n d o c k l e d a t i l l l j u d p r o b l e m . B l a på g r u n d a v b y g g n a d e n s v ä r m e k a p a c i t e t erhålls e t t d e l v i s o k o n t r o l -l e r a t u p p v ä r m n i n g s - o c h a v s v a -l n i n g s f ö r -l o p p . D e n n a r e g -l e r p r i n c i p är med s ä k e r h e t e j e n e r g i o p t i m a l . M i k r o d a t o r e r med o p t i m e r i n g s -m ö j l i g h e t e r h å l l e r p å a t t i n t r o d u c e r a s på -m a r k n a d e n . Lönsa-m- Lönsamh e t e n för d y l i k a r e g l e r u t r u s t n i n g a r är d o c k låg i n y a e n e r g i snåla s m å h u s . En g r a d s lägre i n n e t e m p e r a t u r h e l a d y g n e t m o t s v a r a r b l o t t e n e n e r g i b e s p a r i n g a v c a 500 k W h / å r . T i d s d i f f e r e n

(14)

t i e r a d e e l t a x o r o c h frånluftsvärmepumpar är y t t e r l i g a r e f a k t o r e r som m i n s k a r d e n e k o n o m i s k a b e t y d e l s e n a v p e r i o d v i s a t e m p e -ratursänkningar^ framförallt n a t t s ä n k n i n g . B l a n d luftvärmesystemens f ö r d e l a r • b e t o n a s o f t a möjligheterna t i l l ö k a t g r a t i s v ä r m e u t n y t t j a n d e genom v ä r m e t r a n s p o r t från h u s e t s s o l s i d a t i l l d e s s s k u g g s i d a . V ä r m e t r a n s p o r t a v d e t t a s l a g s k e r e m e l l e r t i d även v i d a n d r a t y p e r a v värmesystem för-s e d d a med r u m för-s t e r m o för-s t a t , v i d avför-stängd värmetillförför-sel o c h öppna i n n e r d ö r r a r . För l u f t v ä r m e s y s t e m , stängda innerdörrar i h u s e t o c h e n Ö v e r t e m p e r a t u r a v 5-1O^C i e n a h u s h a l v a n k a n

t i l l d e n a n d r a förflyttas e n v ä r m e e f f e k t a v 7 5 - 2 0 0 W

v i d e n luftomsättning a v 1 oms/h. D e n n a värmeeffekt är e n d a s t e n m a r g i n e l l d e l a v d e n v ä r m e e f f e k t som k a n förflyttas i n t e r n t g e n t e m o t t r a d i t i o n e l l a v ä r m e s y s t e m o c h öppna innerdörrar.

Luftvärmesystem bör u t f o r m a s så a t t r i m l i g a v a r i a t i o n e r i

värmeeffekt k a n erhållas u t a n större o l ä g e n h e t e r . I e n d e l l u f t värmesystem v a r i e r a r såväl luftflödet som i n b l å s n i n g s t e m p e r a -t u r e n med u -t e -t e m p e r a -t u r e n . I a n d r a s y s -t e m k a n e n d a s -t luf-tflö- luftflö-d e t v a r i e r a s m e l l a n två f a s t a lägen. V i l k e t luftflöluftflö-de som s k a l l v a r a i n k o p p l a t b e s t ä m s därvid a v e f f e k t u t t a g e t v i a v ä r m e s y s -t e m e -t . Hus med o v a n n ä m n d a -t y p e r a v r e g l e r u -t r u s -t n i n g a r u p p v i s a r s t o r a s k i l l n a d e r i t e r m i s k t i n o m h u s k l i m a t v i d o l i k a k l i m a t -s i t u a t i o n e r u t e . D e t är t e x i n t e -säkert a t t d e

(15)

3. KOMFORTFRÄGOR 3.1 E f f e k t i v i t e t s b e g r e p p L u f t k v a l i t e t e n o c h d e t t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t påverkas a v e t t f l e r t a l f a k t o r e r . O l i k a luftvärmesystem fördelar l u f t e n o l i k a i n o m s m å h u s e t . H u r fördelningen s k e r är f n d e l v i s o u t -r e t t . F-rån såväl e n e -r g i - som k o m f o -r t s y n p u n k t ä-r d e t v ä s e n t l i g t a t t l u f t e n n å r d e u t r y m m e n d e n är a v s e d d för o c h a t t d e n på e t t så e f f e k t i v t sätt som m ö j l i g t b y t e r u t l u f t e n i b y g g n a d e n s a m t b o r t t r a n s p o r t e r a r d e föroreningar som f i n n s . I d e s s a sammanhang k v a n t i f i e r a s o l i k a s y s t e m s e g e n s k a p e r b l a med b e -g r e p p e n t e m p e r a t u r - , v e n t i l a t i o n s - o c h l u f t u t b y t e s e f f e k t i v i t e t , se S a n d b e r g ( 1 9 8 2 ) , Höjerdal m f l ( 1 9 8 4 ) s a m t J a c o b s o n & L i n d g r e n ( 1 9 8 5 ) . D e s s a b e g r e p p d e f i n i e r a s e n l i g t n e d a n : t e m p e r a t u r e f f e k t i v i t e t e t t s y s t e m s förmåga a t t t i l l e l l e r b o r t f ö r a värme i v i s t e l s e -z o n e n o c h h u r s n a b b t d e t t a s k e r v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t e t t s y s t e m s förmåga a t t b o r t f ö r a föroreningar från v i s t e l s e -z o n e n o c h h u r s n a b b t d e t t a s k e r l u f t u t b y t e s e f f e k t i v i t e t e t t m å t t på h u r e f f e k t i v t s y s t e m e t u t n y t t j a r d e n tillförda l u f t e n o c h h u r s n a b b t d e n n a b y t s u t v i s t e l s e z o n d e l a v u t r y m m e i n o m v i l k e t k r a v a n g e s på l u f t e n s h a s t i g h e t , t e m p e r a t u r , f u k t i g h e t o c h r e n h e t . V i s t e l s e z o n begränsas a v p l a n på v i s s t avstånd från v ä g g a r o c h g o l v . 3.2 P a r a m e t r a r för bestämning a v d e t t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t T e x t e n i d e t t a a v s n i t t följer h u v u d s a k l i g e n J a c o b s o n & L i n d g r e n (1 985) . D e t t e r m i s k a i n o m h u s k l i m a t e t k a r a k t e r i s e r a s a v e n k o m b i n a t i o n av o l i k a p a r a m e t r a r såsom

(16)

- l u f t t e m p e r a t u r - luftrörelser - s t r å l n i n g s t e m p e r a t u r - t e m p e r a t u r g r a d i e n t - l u f t f u k t i g h e t . F i g u r 4 i n n e f a t t a r e n överblick a v d e s s a p a r a m e t r a r o c h p å -v e r k a n d e f a k t o r e r . I SBN 1980 k a p i t e l 3 5 , s e S t a t e n s p l a n -v e r k ( 1 9 8 0 ) , u t t r y c k s d e t allmänna k r a v e t a t t e n b y g g n a d o c h d e s s i n s t a l l a t i o n e r s k a l l a n o r d n a s så a t t e t t tillfredsställande t e r m i s k t i n o m h u s k l i m a t erhålls med hänsyn t i l l b y g g n a d e n s a v s e d d a a n v ä n d n i n g .

En förutsättning för a t t uppnå e t t b r a i n o m h u s k l i m a t är e n låg o a v s i k t l i g v e n t i l a t i o n , d v s e n tät k l i m a t s k ä r m . Den o a v s i k t l i g a v e n t i l a t i o n e n är e n f u n k t i o n a v b y g g n a d e n s t ä t h e t , s y s t e m l ö s -n i -n g e -n s a m t a v v i -n d o c h u t e t e m p e r a t u r . L o k a l a otätheter m e d f ö r o f t a dragkänslor o c h ökad energiåtgång.

(17)

16

Q TU 5 •t

i s

o to >- z C O •—• 2

₈

^ 11 r f i rt"! d n

o »-• t _ j ^ UJ Q _ J < z < *^ y-i/> =) t3 to z O O - Z ca QO • - • o: no Z O

5 h l

IrS

II h

10 OJ a>

t-f

^5

C7> U C «

-r-s

<>•

E Of ;0 o *-> f — <JS CL \A C C O O -O o. I — OJ ^ ' — U 1. o o ••->«-' •4-» »% ^ o. u >, > •-» c c o o ^ -o I/O •— >- z • « • •o ••0 ö 9 Ol a> c c 01 _{c c} XI 3 :<Q 3 • i . L. MO _• L. t. i/I O» Q. a . • _Oi 01 c u u 4-* _« _u u 0 ) O 1- — •«- « «a H- t/I > <0 lO •P " ^ :io l> c r - r — 3 ^ » C t . ^ L > 0 * C O. O. 01 4 - ' _{o. o.} la ••- « 1 4 J •r- C C Ol t. _{c c} ^ <a > O O _{W. -O}_{T J} •1 CTI 01 _o o • E > O O W. -O T J _O» _>> _u _{•o -o} ^ • «/» 01 c C _« 4 ) ^ -O •M • • 01 Ol • * a> « «a O. O. i . o. c o. cx u * ^ •— c o> >> >> >, >> 0 ) "O U i . C7I i -M * j t: c c • • i . •*-» 4 J •* c o o c» i -M * j t: c c o o cn a. o. •o c c « •»- _{:<« o o} _I/t _{o o} e > > T 3 "O 4 J -»-J > _{•o -o} o z o • < h- - i z z Ui U J z re o: £ o 1 - C O Q : cc: u j £ »— z •— z QE: U J UJ t- < ui •-. >• o U J »— - j */) > X o Q : •-< i/i - J to > _o z a. \- >• o 1— o: o z a. — —1 s: t- LU Q . O t3 s: LU Z Z U J LU >-to h- to •-• >- z o: t/o >-O to to U J U3 O O to < • «< => z h- a£ • _{_ J ^}_•—•_{U J} o Z 03 <: z 1— t — £ ^ o: z > to « >- S U J X — U J i< > K S > tZ tZ m P • > S o. tZ tZ m P O CL 5 % =D =j z _i _j "t o >- z • o: o o § 5 C O >—• to t— oc UJ «£ o. a: lO o > L U < tZ Z = > L U — - J h-L U —I h-Lk.

^ i r 3

—I o < z o: z Qc lO UJ •< •=> _ i ^ C O <

I

U

1

Der

1

I — «c < wU o: o, UJ ^ C LU O »— ZL UJ (-z

r

_J _l - J «£ h- C3 LU >-C O >-C O

u

t z t oc

Eo=

z U J < _{^ •—} z z _2: t-0: «— 0 i«; LU Z » - U J Z C K r s u. «— c to to r> t -•-• x «c

i l s

00 M-l

e

ro TJ U Q) (0 H H fd M O m o cn •H t j

(18)

17 Luftfördelningen och strömningsbiIden i rummet är avhängigt av

v a l och p l a c e r i n g av v e n t i l a t i o n s d o n i kombination med v a l av

värmesystem. En god luftfördelning är y t t e r s t väsentlig. För

s t o r a luftflöden kan orsaka drag. Detta kan även gälla för

små luftflöden genom a t t luftstrålen f a l l e r ner i v i s t e l s e

-zonen. Temperatursvängningar i t i l l u f t e n kan också ge drag,

beroende på l u f t e n s i n s t a b i l i t e t hos v i s s a systemlösningar.

K a l l r a s v i d undertempererade y t o r , t ex fönster, är y t t e r l i g a r e

en f a k t o r som kan orsaka k r a f t i g a dragkänslor och väsentligt

försämra d e t termiska inomhusklimatet.

3.3 R i k t a d o p e r a t i v temperatur

Det t e r m i s k a inomhusklimatet k v a n t i f i e r a s genom begreppet r i k

-tad o p e r a t i v temperatur, '^^^r v i l k e n beräknas e n l i g t

t n

+t

t = (°C) (3.1)

op

^C)

där t ^ = l u f t t e m p e r a t u r e n i en v i s s k o n t r o l l p u n k t (

t = r i k t a d medelstrålningstemperatur i samma k o n t r o l l

-punkt mot rummets begränsningsytor (°C)

Den r i k t a d e o p e r a t i v a temperaturen bestäms av f y r a parametrar^

nämligen y t t e m p e r a t u r e r , l u f t t e m p e r a t u r , l u f t h a s t i g h e t och

strålningstemperatur. L u f t t e m p e r a t u r e n är beroende av l u f t i n f i l t r a

-t i o n , -t r a n s m i s s i o n s - och ven-tila-tionsförlus-ter, värmekapaci-te-t,

v a l av värmesystem och brukarens beteende. L u f t h a s t i g h e t e n är

beroende av k a l l r a s e f f e k t e r , i n f i l t r a t i o n och luftinblåsning.

Strålningstemperaturen är beroende av omgivande y t o r s

tempera-t u r .

Den r i k t a d e o p e r a t i v a temperaturen ger i n t e ensam e t t e n t y d i g t

mått på komforten. Även strålningsfältets asymmetri i en punkt

är väsentlig för k l i m a t u p p l e v e l s e n . En a v v i k e l s e i r i k t a d

opera-t i v opera-temperaopera-tur på 2^C för o l i k a r i k opera-t n i n g a r i samma punkopera-t v i d

en l u f t t e m p e r a t u r av 20°C är tillräcklig för a t t människan s k a l l

uppleva otillfredsställande komfort.Den r i k t a d e o p e r a t i v a

temperaturen är i första hand en beräicnad s t o r h e t som är svår

a t t mäta. Den kan dock r e g i s t r e r a s med s k globetermometer.

(19)

18 I bostäder godtas e n l i g t SBN k a p i t e l 35, se Statens p l a n v e r k

(1980), en lägsta r i k t a d o p e r a t i v temperatur av 18^C v i d

dimensionerande utetemperatur under förutsättning a t t l u f t h a s t i g h e

-ten u n d e r s t i g e r 0,2 m/s. S k i l l n a d e n i r i k t a d o p e r a t i v

tempera-t u r mellan o l i k a punktempera-ter och r i k tempera-t n i n g a r i rummetempera-t får uppgå tempera-t i l l

högst 5*^C. Även l u f t f u k t i g h e t e n i n v e r k a r på d e t t e r m i s k a

inom-h u s k l i m a t e t men kan b e t r a k t a s som försumbar i bostäder.

Yttem-p e r a t u r e n Yttem-på g o l v s k a l l l i g g a inom i n t e r v a l l e t 16-27°C. I

bad- och duschrum gäller a t t den r i k t a d e o p e r a t i v a temperaturen

s k a l l vara minst 20°C och a t t yttemperaturen på g o l v e t s k a l l

l i g g a inom i n t e r v a l l e t 18-27°C.

För bostadshus och motsvarande behöver någon k o n t r o l l av den r i k

-tade o p e r a t i v a temperaturen i n t e ske om husets värmeisolering

och lufttäthet u p p f y l l e r kraven e n l i g t SBN 1 9 8 0 , k a p i t e l 33,

samt om värmeinstallationen är utförd på e t t " t r a d i t i o n e l l t "

sätt och dimensionerad e n l i g t k a p i t e l 35. För rum med s t o r

fönsterarea bör dock beräkningar krävas. Luftvärmesystem,

särskilt systemlösningar med bakkantsinblåsning, kan i n t e

an-ses tillhöra gruppen t r a d i t i o n e l l a värmesystem, utan bör

doku-menteras med u p p g i f t e r om r i k t a d o p e r a t i v temperatur.

I n s t a l l a t i o n e r n a bör utformas så a t t l u f t e n s medelhastighet i

h e l a v i s t e l s e z o n e n är lägre än d e t uppställda d r a g k r i t e r i e t .

Dragkänslan beror på l o k a l a v k y l n i n g av en kroppsdel och är

en f u n k t i o n av l u f t t e m p e r a t u r , strålningstemperatur och l u f t

-h a s t i g -h e t . Temperaturojämn-heter i rummet oc-h strålning från

k a l l a y t o r orsakar med andra o r d också dragkänslor, som måste

beaktas i samband med p r o j e k t e r i n g e n . Hänsyn t i l l i n r e d n i n g

och möblering t a s normalt i n t e i d e t t a sammanhang.

3.4 K a l l r a s

Vid y t o r med lägre temperatur än den omgivande l u f t e n s

uppträ-der en nedåtgående k a l l luftström, s k k a l l r a s . I gränsskiktet

i n t i l l den k a l l a y t a n a n t a r l u f t e n en temperatur som nära

överensstämmer med y t a n s . Eftersom l u f t e n s d e n s i t e t ökar med s j u n

-kande temperatur uppstår en nedåtgående k a l l luftström. Sådana

k a l l a luftströmmar påverkar klimatförhållandena^ i n t e bara i

den k a l l a ytans närhet utan även en b i t i n i v i s t e l s e z o n e n .

K a l l r a s e t påverkas av en r a d f a k t o r e r såsom:

(20)

19 - den k a l l a ytans temperatur

- den k a l l a ytans s t o r l e k , särskilt höjden

- t i l l - och frånluftsdonens p l a c e r i n g

- t i l l u f t e n s temperatur

- rummets form och s t o r l e k

- t y p av värmesystem

- h i n d e r i luftströmmens väg, t ex fönsterbrädor

- otätheter i byggnaden.

Det enda sätt på v i l k e t SBN 1980 t a r hänsyn t i l l k a l l r a s e f f e k

-t e r är genom k r a v e -t på högs-ta -tillå-ten l u f -t h a s -t i g h e -t ^ O ^ 20 m/s^

i v i s t e l s e z o n e n . Jacobsson & Lindgren (1985) har k o n s t a t e r a t

a t t k a l l r a s s k y d d är nödvändigt även då SBN 1980 följs vad

gäller klimatskärmens tätning och i s o l e r i n g . Skyddet behövs

även då värmebelastningen h e l t täcker rummets värmeförluster.

E r f o r d e r l i g a värmeeffekter är dock små. V i d utetemperaturen

-20^C, 1 m höga treglasfönster och en i n f i l t r a t i o n motsvarande

0,1 m/s får man den nedåtgående luftströmmen a t t vända med en

e f f e k t motsvarande 40 W/m. För y t t e r l i g a r e s t u d i e r av k a l l r a s

-e f f -e k t -e r , s-e Rydb-erg (1963).

3.5 Täthet och v e n t i l a t i o n

O a v s i k t l i 2 _ v e n t i l a t i o n

Småhus s k a l l e n l i g t SBN 1980 ha en högsta otäthet av 3 oms/h

v i d 50 Pa t r y c k s k i l l n a d . M a j o r i t e t e n av nyproducerade småhus

har f n s a n n o l i k t otätheten ca 2^0-2,7 oms/h och några enstaka

företag g a r a n t e r a r en otäthet av högst ca 1 oms/h, se Månsson

(1984). E t t fungerande luftvärmesystem ställer krav på mindre

otätheter hos byggnadens klimatskärm.

Otätheten 3 oms/h v i d 50 Pa t r y c k s k i l l n a d kan på basis av b l a

mätningar av L i n d q u i s t (1976) anses motsvara en o a v s i k t l i g

vent i l a vent i o n av i m e d e l vent a l normalvent 0^1 oms/h v i d normala k l i m a vent

-förhållanden och v a r i a t i o n e r m e l l a n 0^05 och 0,15 oms/h.

Otät-heten 1 oms/h motsvarar en o a v s i k t l i g v e n t i l a t i o n av i

medel-t a l normalmedel-t 0.^05 oms/h med v a r i a medel-t i o n e r mellan 0,0 och 0^1 oms/h

(21)

20 A v s i k t l i 3 _ v e n t i l a t i o n

Vid p r o j e k t e r i n g av luftflöden ( a v s i k t l i g v e n t i l a t i o n ) ställs

e n l i g t SBN 1980 krav på a t t husets t o t a l v e n t i l a t i o n s k a l l

upp-2

gå t i l l 0,35 1/s'm b o s t a d s y t a . Kravet motsvarar för v a n l i g e n

förekommande småhus ca 0,5 oms/h. Luftströmning mellan rum får,

när sådan förekommer, endast ske från mindre t i l l mer förorenade

rum. Det genom v e n t i l a t i o n s s y s t e m e t p r o j e k t e r a d e luftflödet

e r f o r d r a s för a t t undvika olägenheter b l a i form av f u k t ,

l u k t , radon och formaldehyd, se Harrysson (1985b). I denna

r e f e r e n s återges o l i k a f a k t o r e r s i n v e r k a n på v e n t i l a t i o n s b e h o

-vet.

Vid en t o t a l v e n t i l a t i o n ^ m o t s v a r a n d e normens krav på 0,5 oms/h^

uppgår ventilationsförlusterna e x k l u s i v e fläktens e n e r g i under

uppvärmningsperioden t i l l ca 5000 kWh/år för e t t normalt

små-hus. S t o r a s k i l l n a d e r i luftväxling och energiåtgång förekommer

även mellan " t e k n i s k t i d e n t i s k t utformade" småhus med i n j u s t e

-rade v e n t i l a t i o n s s y s t e m . Harrysson (1981) r e f e r e r a r t i l l en

s t u d i e av frånluftssystem i 25 " t e k n i s k t i d e n t i s k t utformade"

småhus. I m e d e l t a l uppgick luftväxlingen t i l l 0^3 oms/h med

v a r i a t i o n s b r e d d e n ca 0^4 oms/h. V a r i a t i o n e r n a b e t i n g a s i

första hand av k v a l i t e t s s k i l l n a d e r i arbetsutförande.

För en senare byggd grupp med 5 " t e k n i s k t i d e n t i s k t utformade"

småhus uppmättes s k i l l n a d e r i luftväxling på 0,15 oms/h k r i n g

ett medelvärde av ca 0,2 oms/h^ se Bäckberg & Gustén (1 978).

Denna s k i l l n a d motsvarar en energiåtgång av ca 1500 kWh/år.

Den avsevärt mindre s k i l l n a d e n i luftväxling mellan o l i k a

hus för den sistnämnda husgruppen beror framförallt på f a k t o r e r

som bättre arbetsutförande och noggrannare i n j u s t e r i n g av

v e n t i l a t i o n s s y s t e m e t . V i d a r e har i den sistnämnda husgruppen

v e n t i l a t i o n s k a n a l e r n a skarvar med gummiringstätning mot

t e j p a d e skarvar i den förstnämnda husgruppen.Fläktarna i

den förra husgruppen a r b e t a r också med högre t o t a l t r y c k .

I t o r r t byggda hus med i n j u s t e r a d e frånluftssystem synes

luftväxlingen 0^3 oms/h ge en tillräckligt hög k o m f o r t , se

Harrysson (1981). En låg luftväxling kan r e s u l t e r a i kondens

och i svårare f a l l mögelproblem.

(22)

21 D i l f

§£É2tierade_krav_på_bYg32§^§2§_9£§t5}§tÉ£-^§£9É^i^

Planlösning, husform, våtutrymmenas och donens p l a c e r i n g är

fak-t o r e r av b e fak-t y d e l s e för l u f fak-t k v a l i fak-t e fak-t e n i o l i k a d e l a r av husefak-t.

Det f i n n s exempel på a t t d e t v a r i t nödvändigt a t t göra

komplet-teringstätningar i hus med frånluftssystem för a t t luftflödet

s k a l l kunna s t y r a s tillfredsställande. Frånluftsventilerade

hus måste således ha en v i s s högsta otäthetsgrad för a t t l u f t

-flödesfördelningen i huset s k a l l b l i a c c e p t a b e l , se Harrysson

(1985b).

Luftvärmesystem i n n e f a t t a r p r i n c i p i e l l t e t t

frånlufts-/till-l u f t s s y s t e m med v i frånlufts-/till-l k e t erhåfrånlufts-/till-lfrånlufts-/till-ls större säkerhet a t t få god

ven-t i l a ven-t i o n jämförven-t med frånlufven-tssysven-tem^bl a under föruven-tsäven-tven-tning

a t t systemet är k o r r e k t dimensionerat och i n j u s t e r a t samt a t t

v e n t i l a t i o n s s y s t e m e t regelbundet får t i l l s y n och s e r v i c e .

E m e l l e r t i d ökar r i s k e r n a för övertryck. Hus med luftvärmesystem

måste dock ha en mycket låg otäthetsgrad för a t t i n t e mängden

o a v s i k t l i g v e n t i l a t i o n s k a l l b l i för s t o r . Det är därför r i m

-l i g t a t t kräva a t t e t t hus med -luftvärmesystem har en

otäthets-nivå som u n d e r s t i g e r 1 oms/h v i d 50 Pa för a t t systemet s k a l l

b l i e n e r g i e f f e k t i v t . Medan man med frånlufts-/tilluftssystem

s a n n o l i k t kan säkerställa god l u f t k v a l i t e t även i r e l a t i v t

otäta hus är d e t från energisynpunkt v i k t i g a r e a t t byggnaden

är så lufttät som möjligt. Ju tätare huset är desto större

möjligheter f i n n s d e t a t t s t y r a och i n j u s t e r a v e n t i l a t i o n e n

mot e t t önskat värde.

3.6 Luftströmningsprinciper

L u f t k v a l i t e t e n bestäms b l a av d e t sätt på v i l k e t den t i l l

-förda l u f t e n fördelas inom rummet. Beroende på d o n p l a c e r i n g och

luftflöde kan l u f t e n fås a t t strömma på o l i k a sätt i e t t rum.

Tre huvudströmningsprinciper kan särskiljas, nämligen:

- kolvströmning (förträngningsströraning)

- fullständig omblandning

(23)

22

Kotvströmninq

Gammal luft

Ny luft

FUistandiq omblandnino Kortslutninqsströmninq

1 F i g u r 5. O l i k a luftströmningsprinciper. Källa: Jacobson

& Lindgren (1985).

Vid kolvströmning fungerar den tillförda l u f t e n som en k o l v

och s k j u t e r u t föroreningar u r rummet. Denna strömningstyp är

den e f f e k t i v a s t e med avseende på a t t avlägsna föroreningar och

tillföra värme t i l l rummet. V i d p r a k t i s k a tillämpningar kan

dock a l d r i g fullständig kolvströmning åstadkommas. I p r a k t i k e n

är luftflöden tillförda mot de t e r m i s k a s t i g k r a f t e r n a och långt

från frånluftsdonet d e t bästa sättet a t t tillföra värme. Denna

p l a c e r i n g minimerar t e m p e r a t u r g r a d i e n t e n men kräver

frånlufts-don v i d g o l v . Strömningen äventyras v i d öppna dörrar.

Kolvströmn i Kolvströmn g är deKolvströmn e f f e k t i v a s t e strömKolvströmniKolvströmngstypeKolvströmn för a t t uppKolvströmnå b r a l u f t

-k v a l i t e t . Metoden f o r d r a r doc-k alltför s t o r a luftflöden för

a t t kunna tillämpas v i d v e n t i l a t i o n av bostäder.

Vid fullständig omblandning fördelas den tillförda l u f t e n l i k

-f o r m i g t över h e l a rummet och s a m t i d i g t sker en -fullständig s p r i d '

n i n g av föroreningarna i rummet. D e t t a är dock i n t e önskvärt

i allmänhet men kan v a n l i g t v i s accepteras i bostäder. F u l l

-ständig omblandning är i n t e alltför svår a t t åstadkomma.

Korts lutningsströmning är den sämsta strömningstyp som kan

upp-träda. Härvid går s t o r d e l av t i l l u f t e n genom rummet utan a t t

passera v i s t e l s e z o n e n , v i l k e t innebär såväl låg v e n t i l a t i o n s

-som t e m p e r a t u r e f f e k t i v i t e t .

(24)

23 4. ASPEKTER PA SYSTEMETS UTFORMNING

4.1 Inverkande f a k t o r e r

Med hänsyn t i l l f u n k t i o n , komfort och energiekonomi är b l a

följande f a k t o r e r av b e t y d e l s e v i d u t f o r m n i n g av

luftvärme-system:

- l u f t e n s temperatur och h a s t i g h e t

- donens p l a c e r i n g och k v a l i t e t

- kastlängd

- ljudnivå

- utseende

- m a t e r i a l i k a n a l e r

- kanalernas förläggning, täthet och värmeisolering

- säkerhetspåslag v i d bestämning av dimensionerande e f f e k t u t t a g

- arbetsutförandets och i n j u s t e r i n g e n s noggrannhet.

Byggnaden, luftvärmesystemet och de boende måste i ökad

utsträckn i utsträckn g ses som eutsträckn h e l h e t . Iutsträckngåeutsträcknde m a t e r i a l , kompoutsträckneutsträcknter och d e l

system måste väljas med hänsyn t i l l de låga e f f e k t och e n e r g i

-u t t a g som är a k t -u e l l a för nya småh-us. I d e t följande behandlas

några av de v i k t i g a s t e f a k t o r e r n a .

4.2 L u f t e n s temperatur, h a s t i g h e t och mängd

För a t t få så k l e n a t i l l u f t s k a n a l e r som möjligt s k a l l både l u f t

-h a s t i g -h e t e n oc-h inblåsningstemperaturen vara -hög. Dessa krav

ger dock b l a nackdelarna:

- Hög h a s t i g h e t i kanalsystemet ger dels s t o r a t r y c k f a l l över

kanalsystemet, d e l s r i s k för l j u d p r o b l e m . S t o r t t r y c k f a l l över

kanalsystemet gör a t t anläggningen b l i r svår e l l e r omöjlig

a t t injustera.Omvänt medför l i t e t t r y c k f a l l e t t för

vindpå-påverkan i n s t a b i l t system samt ökade problem med igensättning

och försmutsning.

- Hög temperatur medför a t t a l t e r n a t i v a energikällor och t ex

frånluftsvärmepumpar får minskad lönsamhet. Hög temperatur

ökar dessutom r i s k e r n a för t e m p e r a t u r s k i k t n i n g a r .

(25)

2k

T i l l u f t s t e m p e r a t u r e n bör a l d r i g överstiga +50°C. Högre

tempe-r a t u tempe-r e tempe-r getempe-r k tempe-r a f t i g a t e m p e tempe-r a t u tempe-r s k i k t n i n g a tempe-r , v i l k e t upplevs som

o b e h a g l i g t s a m t i d i g t som d e t innebär en ökad energiåtgång.

Normalt bör i n t e t i l l u f

dagens luftvärmesystem.

Normalt bör i n t e t i l l u f t s t e m p e r a t u r e n överstiga 30-35°C i

S t o r t totalluftflöde innebär a t t omblandningen av r u m s l u f t e n

b l i r bättre v a r v i d r i s k e r n a för t e m p e r a t u r s k i k t n i n g minskar.

Ä andra sidan innebär s t o r a luftflöden ökad r i s k för övertryck

i huset samt r i s k för höga l u f t h a s t i g h e t e r i v i s t e l s e z o n e n

e l l e r med andra o r d drag. Nämnda problem beror b l a på donens

egenskaper. Donen måste ha s t o r sekundärluftinblandning.

För kanaler av plåt rekommenderas, med hänsyn t i l l accepterade

ljudnivåer^en l u f t h a s t i g h e t i kanalerna av ca 3-4 m/s. För

kanaler av p l a s t m a t e r i a l rekommenderas en ca d u b b e l t så hög

l u f t h a s t i g h e t . Plaströr är e t t b r a a l t e r n a t i v t i l l s p i r o k a n a l e r .

Plaströren har fördelen a t t vara enkla a t t kapa och skarva.

Brandkrav och beständighet måste dock särskilt beaktas. F l e x i b l a

kanaler bör endast användas i u n d a n t a g s f a l l , b l a på grund av

dålig hållfasthet och beständighet samt hög l j u d a l s t r i n g och

höga t r y c k f a l l . I t a b e l l e r n a 1 och 2 ges exempel på v i l k a l u f t

-mängder runda plåt- och p l a s t k a n a l e r kan t r a n s p o r t e r a v i d

o l i k a l u f t h a s t i g h e t e r .

T a b e l l 1. Transporterade luftmängder i plåtkanaler v i d

l u f t h a s t i g h e t e n 4 m/s.

Diameter

Luftmängd

mm

m^/h

63

45

80

75

100

110

125

190

160

250

200

470

250

720

315 1080

(26)

25 T a b e l l 2. Transporterade luftmängder i plaströr v i d l u f t

-h a s t i g -h e t e n 4,6 oc-h 8 m/s.

L u f t h a s t i g h e t

Dimension

Luftmängd

m/s

mm

m^/h

8

30

20

8

40

36

8

50

57

6

30

15

6

40

27

6

50

42

4

30

10

4

40

18

4

50

28 4.3 Donplacering

Luftvärmesystemets f u n k t i o n är t i l l väsentlig d e l beroende av

dontyp och d o n p l a c e r i n g samt p r o j e k t e r a d e luftflöden. L u f t e n

s k a l l kunna t i l l - och bortföras utan besvärande dragkänslor

och ljudnivåer samt ge hög o p e r a t i v temperatur, v e n t i l a t i o n s - ,

temperatur- och l u f t u t b y t e s e f f e k t i v i t e t .

L u f t e n bör tillföras i de d e l a r av byggnaden e l l e r rummet där

de största värmeförlusterna uppträder. Tillsatsvärmeavgivningen

bör delas på konvektion och strålning i samma p r o p o r t i o n som

värmeförlusterna. D i r e k t inblåsning i v i s t e l s e z o n e n kan medföra

drag p g a s t o r a luftflöden. D e t t a gäller s p e c i e l l t då

värme-behovet är l i t e t och därmed inblåsningstemperaturen låg.

Hög inblåsningstemperatur innebär r i s k för t e m p e r a t u r s k i k t n i n g a r

Donplaceringen ger upphov t i l l e t t a n t a l systemlösningar med

inblåsning v i d t a k , vägg e l l e r g o l v . F i g u r 6. Avgörande v i d

e t t g i v e t d r i f t s f a l l för hur e f f e k t i v t den tillförda l u f t e n

u t n y t t j a s är som t i d i g a r e nämnts v i l k e n t y p av luftströmning

(27)

26 som erhålls. Denna bestäms i s t o r utsträckning av t i l l - och

frånluftsdonens p l a c e r i n g och u t f o r m n i n g e l l e r rättare sagt

av r i k t n i n g e n och s t y r k e r e l a t i o n e n mellan de k r a f t e r som

upp-träder, se v i d a r e Höjerdal m f l (1984).

TILLUFTSALTERNATIV

F RÄNLUFTS ALTE RNATIV

\

1. Inblåsning v i d g o l v under

fönster

2. Framkantsinblåsning

3. Takinblåsning

4. Bakkantsinblåsning

1. Frånluftsfönster

2. Frånluft bakkant högt

3. Frånluft bakkant lågt

Figur 6. . A l t e r n a t i v a p l a c e r i n g a r av t i l l - r e s p e k t i v e

från-l u f t s d o n . Käfrån-lfrån-la: Höjerdafrån-l m f från-l (1984).

I d e t följande d i s k u t e r a s o l i k a p l a c e r i n g a r av t i l l - och

från-luf tsdon, v a r e f t e r de två y t t e r l i g h e t s f a l l e n inblåsning v i d

golv under fönster r e s p e k t i v e bakkantsinblåsning v i d vägg

jämförs.

I^l^iåSnin2„Yid_gglv_under_f önst^

Förutsättningar för en god v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t erhålls om

l u f t e n tillförs lågt i rummet (golvnivån) och i n t e blåses uppåt

utan blandas i n i v i s t e l s e z o n e n . Avgörande v i d denna

donplace-r i n g ädonplace-r i stället donplace-r i s k e donplace-r n a födonplace-r ddonplace-rag.

(28)

27 HÖGIMPULSDON, GOLVINBLÅSNING

Inblåsningen sker med hög h a s t i g

-het, innebär r i s k för drag.

Högimpulsdon ger högre temperatur

på fönstret än lågimpulsdon, t y p

g a l l e r i g o l v .

Ger en u t t a l a d s k i l l n a d på r i k t a d

o p e r a t i v temperatur v i d o l i k a flöden

HÖGIMPULSDON, FÖNSTERINBLÄSNING

Skärm som b i l d a r kanal upp t i l l

fönstret.

Golvspringa för m e d e j e k t e r i n g av

r u m s l u f t .

Ger l i k s o m t i l l u f t s r a d i a t o r n en

varm y t a som kompenserar k a l l

-strålningen från fönstret.

A

GALLER I GOLV

Kan sättas igen av damm och smuts.

Möbler och annat kan placeras i

luftströmmens väg v a r v i d f u n k t i o n e n

äventyras.

TILLUFTSRADIATOR

Kan förses med spjäll för manuell

r e g l e r i n g .

Ger en varm y t a som kompenserar

kallstrålningen från fönstret.

Luftrörelsen är i n t e större än

kon-v e k t i o n e n från en kon-v a n l i g r a d i a t o r .

Donet är lättmonterat och lätt a t t

rengöra men svårt a t t h e l t stänga

med hjälp av t e j p e l l e r d y l i k t .

F i g u r 7. Några o l i k a golvinblåshingsalternativ. B i l d e n är

hämtad från Höjerdal m f l (1984).

(29)

28

f 2270

4t

•Cl 10

36

40 45 •C t;

HötJNING AV TEMPERATUREN PÄ VÄGGEN

MELLAN FÖNSTER OCH GOLV

Luftmängd 10 1/s

k .. = 0 , 1 3 W/m^ °C

_{vagg i}

1 Högimpulsdon, fönsterinblåsning

2 Högimpulsdon, golvinblåsning

3 G a l l e r i golv

t ^ ^ = inblåsningstemp

t .^=-23,8°C

_{u t e )}

At

•c

36

40 45 ' C t:

in

HÖJNING AV TEMPERATUREN PÄ

FÖNSTRET

Luftmängd 10 1/s

•fönster

W/m 2 o.

1 Högimpulsdon, fönsterinblåsning

2 Högimpulsdon, golvinblåsning

3 G a l l e r i golv

F i g u r 8. Fasadvägg med två mätpunkter belägna i e t t p l a n 1 m

från fasaden. Höjning av y t t e m p e r a t u r e r v i d o l i k a

inblåsningsalternativ e n l i g t F i g u r 7.

(30)

På 5 0 - t a l e t g j o r d e s här i l a n d e t försök med små luftflöden,

motsvarande en luftomsättning av ca 0,7 oms/h, och hög i n

-blåsningstemperatur v a r v i d goda r e s u l t a t erhölls med

inblås-n i inblås-n g uinblås-nder föinblås-nster v i d g o l v i r i k t inblås-n i inblås-n g i inblås-n mot rummet. V i d

uppåtr i k t a d inblåsning euppåtrhölls däuppåtremot dåliga uppåtr e s u l t a t v i d små l u f t

-flöden, se Höjerdal m f l (1984). I USA rekommenderas a t t man

s k a l l blåsa inåt rummet e l l e r uppåt längs fasaden, gärna med

många inblåsningsställen e l l e r med spridande luftstrålar.

Vid inblåsning i n mot rummet kan drag uppstå. Dragrisken är

störst sommartid eftersom den inblåsta l u f t e n då är ouppvärmd.

E x p e r i m e n t e l l a undersökningar v i s a r a t t temperaturfördelningen

b l i r jämnast och r i s k e n för drag så g o t t som e l i m i n e r a d då l u f t

-inblåsningen sker uppåt v i d ytterväggarna. Detta gäller endast

under förutsättning a t t luftströmmen i n t e störs av t ex en f e l

p l a c e r a d fönsterbräda på v i l k e n l u f t e n kan "studsa" u t i v i s

-telsezonen.

L i n d r o t h (1981) har t e s t a t t r e o l i k a don. F i g u r 7 , med

av-seende på r i k t a d o p e r a t i v temperatur. T e s t e t omfattade de t r e

först nämnda donen i f i g u r e n . Mätningarna har utförts i

punk-t e r n a P1 och P2 1 m framför fasadväggen som framgår av F i g u r 8.

R e s u l t a t e t av mätningarna v i s a r a t t inblåsning v i d golv ger e t t

b e h a g l i g t k l i m a t v i d fasadväggen. D i f f e r e n s e n mellan högsta och

lägsta värdet på den r i k t a d e o p e r a t i v a temperaturen är

betyd-l i g t betyd-lägre än v i d k o n v e n t i o n e betyd-l betyd-l radiatoruppvärmning. Någon

minskning av energiförbrukningen med anledning av d e t t a erhålls

i n t e t y temperaturhöjningen hos fönstret och väggen under

fönst-r e t kan i n t e kompensefönst-ra stfönst-rålningen ffönst-rån den vafönst-rma fönst-r a d i a t o fönst-r y t a n .

T i l l u f t s r a d i a t o r n , F i g u r 7, i n g i c k i n t e i de prover som

utför-des av L i n d r o t h (1981). Den bör e m e l l e r t i d ha s t o r a möjligheter

a t t kompensera temperaturstrålningen mot en k a l l fönsteryta

bättre än de t r e andra donen. I t i l l u f t s r a d i a t o r n s t y r s

nämli-gen l u f t e n r u n t a l l a y t o r för a t t ge en jämn y t t e m p e r a t u r , så

a t t en r a d i a t o r e f f e k t erhålls.

(31)

30 Ur i n s t a l l a t i o n s s y n p u n k t bör t i l l u f t v i d ytterväggarna^t ex

med kanaler i en golvränna^ i n t e innebära några nämnvärda

n a c k d e l a r . V i d energisnåla småhus och måttliga luftflöden b l i r

kanaldimensionerna små varför e t t system i n t e g r e r a t med övriga

i n s t a l l a t i o n e r är möjligt.

T i l l u f t _ v i d _ t a k

Varmluftstillförsel v i d t a k är o f t a s t en b i l l i g a r e

systemlös-n i systemlös-n g äsystemlös-n tillförsel i golvsystemlös-nivå, b l a beroesystemlös-nde på e systemlös-n k l a r e mosystemlös-n-

mon-tage och k o r t a r e k a n a l d r a g n i n g a r , övertemperaturen bör

maxime-ras t i l l 8 å 10°C. V i d tillförsel nära t a k e t måste l u f t e n

t v i n g a s ned i v i s t e l s e z o n e n v i l k e t kan ske genom p l a c e r i n g av

frånluftsdonet e l l e r överluftsdonet v i d g o l v . Om även

frånlufts-donet p l a c e r a s högt föreligger r i s k för k o r t s l u t n i n g , v i l k e t

kan uppträda v i d öppna dörrar.

Inblåsning av varm l u f t v i d t a k e t ger a l l t i d en varm takzon,

vars s t o r l e k v a r i e r a r med luftflödet och t i l l u f t s t e m p e r a t u r e n .

Takets varmaste d e l bör vara belägen v i d fasaden och b i d r a

t i l l a t t kompensera för strålningsförlusterna från fönstret.

Temperaturen mellan möbler och yttervägg^ t ex bokhylla e l l e r

s o f f g r u p p nära fönster^kan v i d takinblåsning ge komfortproblem.

Ur v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t s s y n p u n k t är inblåsning v i d t a k

mindre lämpligt. Genom a t t t a k e t värms kan d e t innebära en

onödig sänkning av bjälklagets värmelagringsförmåga under v i s s a

årstider. Taket är o f t a nedsmutsat k r i n g t i l l u f t s d o n e t beroende

på r u m s l u f t s i n b l a n d n i n g e n . Nedsmutsningen sker snabbt inom två

år e f t e r d e t a t t anläggningen t a g i t s i bruk.

Framkantsinblåsning v i d t a k ger en varm takzon vars y t a och

temperatur v a r i e r a r med luftflödet. Fönstrets kallstrålning

kompenseras d e l v i s . V i d k o r t kastlängd i förhållande t i l l

rums-d j u p e t erhålls lätt s t a g n a t i o n i v i s t e l s e z o n e n . Kastlängrums-den

v a r i e r a r med l u f t e n s temperatur och flöde.

(32)

Bakkantsinbiåsnin2_vid_väa2

Avståndet från donet på väggen t i l l t a k e t avgör om i n b l a n d n i n g

av r u m s l u f t kan ske. V i d bakkantsinblåsning erhålls d e t bästa

r e s u l t a t e t om luftstrålens kastlängd är samma som e l l e r l i t e t

mindre än den f r i a rumslängden. V i d större kastlängd f o r c e r a s

k a l l r a s e t från fönster och r i s k för drag uppstår. Med varierande

cirkulationsluftflöden är d e t svårt a t t uppnå en fungerande

v a r m l u f t s d i s t r i b u t i o n . V e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t e n försämras

vid minskad omblandning. Normalt kräver bakkantsinblåsning a t t

l u f t e n inblåses med h a s t i g h e t e n 5-6 m/s.

vid_vä32