Attityd!
Grundläggande för
elevers läsvanor
En litteraturstudie om pojkars och flickors attityder till läsning
i årskurs F-3
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 FÖRFATTARE: Matilda Ek, Olivia Johansson
EXAMINATOR: Elisabet Sandblom TERMIN: VT18
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Vårterminen 2018
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________________________ Matilda Ek, Olivia Johansson
Attityd! Grundläggande för elevers läsvanor Attitude! Fundamental in students’ reading habits
Antal sidor: 25 _______________________________________________________________________ Forskning visar att det finns könsskillnader i förhållande till elevers läsvanor och läsresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet att genom en litteraturstudie undersöka sambandet mellan könstillhörighet och elevers attityder till läsning genom att besvara två frågeställningar: Vad säger didaktisk forskning om elevers attityder till läsning? och Vilka faktorer påverkar enligt didaktisk forskning pojkars och flickors attityder till läsning? Forskning visar dessutom att det finns ett samband mellan positiva attityder till läsning och goda resultat i läsförmåga. Studien redogör för att flickor har mer positiv attityd till läsning än vad pojkar har. Den här könsskillnaden gällande attityder till läsning har varit konstant sedan 2001 och det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar attityderna. Faktorerna är hemmiljöns läsvanor, identitet som läsare och lärarens roll. Slutsatsen är att det inom dessa faktorer visserligen finns en del könsrelaterade skillnader men att ett främjande arbete med positiva attityder till läsning i hem och skola gynnar både pojkars och flickors läsutveckling.
Det analyserade materialet omfattar tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Samtliga studier i det undersökta materialet grundar sig i den sociokulturella teorin och utgörs av både nationell och internationell forskning.
______________________________________________________________________ Sökord: attityd, läsning, könstillhörighet, läsvanor, hemmiljö
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... Innehållsförteckning ...
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Bakgrund ... 3 3.1 Läsning ... 3 3.2 Läsningens betydelse ... 4 3.3 Attityd ... 4 3.4 Kön ... 5 3.5 PIRLS ... 6 3.6 Styrdokument ... 6 3.7 Teori ... 7 4 Metod ... 8 4.1 Informationssökning ... 8 4.2 Inklusionskriterier ... 9 4.3 Urval ... 9 4.4 Materialanalys ... 11 5 Resultat ... 14
5.1 Elevers attityder till läsning ... 14
5.2 Faktorer som påverkar ... 15
5.2.1 Hemmiljö ... 15
5.2.2 Identitet som läsare ... 16
5.2.3 Lärarens roll ... 17
6 Diskussion ... 19
6.1 Metoddiskussion ... 19
6.2 Resultatdiskussion ... 20
6.2.1 Samverkan mellan hem och skola ... 20
6.2.2 Skolans och forskningens olika syn på litteratur ... 20
6.2.3 Konsekvenser med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv... 21
6.2.4 Fortsatt forskning och slutliga kommentarer... 22
Referenslista ... 23 Bilaga 1 ... Översikt över analyserad litteratur ...
1
1
Inledning
The Progress in International Reading Literacy Study, PIRLS, är en undersökning om elevers läsvanor och attityder till läsning i årskurs 4. I undersökningen har svenska elever1 fått besvara påståendet ”jag tycker om att läsa”. Resultatet visar att 60 % av eleverna år 2001 instämde helt, medan enbart 39 % av eleverna år 2016 instämde med påståendet (Skolverket, 2017b, s. 40). Dessutom redogör undersökningen för skillnader mellan pojkar och flickor gällande kunskapsnivå i läsförmåga. Flickor presterade bättre på lästesten som genomfördes än vad pojkar gjorde, en skillnad som är oförändrad sedan 2001 (Skolverket, 2017b, s. 31).
Flickors resultat i lästesten har ett samband med deras positiva attityder till läsning (Skolverket, 2017b, s. 40). Liknande samband synliggörs när det gäller pojkar, de som inte har positiva attityder till läsning presterar således sämre på lästesten. Därför är positiva attityder till läsning viktigt att uppmärksamma och arbeta med i hem och skola för att ge elever stöd och möjlighet att få bättre resultat.
Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi upplevt att pojkar i viss mån undviker det egna läsandet, så kallad bänkbok. Pojkar har en tendens att gå och byta bok oftare eller att hamna i andra tankar då läsning ska vara i fokus. Denna observation väckte ett intresse som ledde till studiens syfte där vi vill undersöka sambandet mellan könstillhörighet och elevers attityder till läsning. För att undersöka detta har studien två frågeställningar som utgångspunkt: Vad säger didaktisk forskning om elevers attityder till läsning? och Vilka faktorer påverkar enligt didaktisk forskning pojkars och flickors attityder till läsning?
I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling som jämförts med fokus på undervisning, identitet och könstillhörighet.
1 I denna litteraturstudie kommer begreppen barn och elev användas. Barn används i sammanhang där läsning diskuteras kopplat till hemmet och elev används i sammanhang där läsning diskuteras kopplat till skolans värld.
2
2
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sambandet mellan könstillhörighet och elevers attityder till läsning med fokus på årskurs F-3.
Detta syfte vill vi uppfylla genom att besvara följande frågor:
• Vad säger didaktisk forskning om elevers attityder till läsning?
• Vilka faktorer påverkar enligt didaktisk forskning pojkar och flickors attityder till läsning?
3
3
Bakgrund
Eftersom studiens fokus är elevers läsutveckling kommer läsning (3.1) och läsningens betydelse för människan (3.2) att beskrivas. Dessutom kommer två väsentliga begrepp som används i arbetet förklaras: attityd (3.3) och kön (3.4). Därefter beskrivs läsundersökningen PIRLS i 3.5. Vidare kommer en beskrivning av styrdokumenten och deras riktlinjer gällande könstillhörighet och läsning (3.6). Slutligen beskrivs den teori som den behandlade forskningen utgår från i avsnitt 3.7.
3.1 Läsning
Läsning är en aktivitet där bokstäver och ljud kopplas ihop genom att de ljudas samman (Krantz, 2015, s. 32). Denna process kallas avkodning. Avkodningsförmågan är väsentlig att utveckla i ett tidigt skede av läsutvecklingen (Krantz, 2015, s. 32). Därutöver är förståelse och motivation ytterligare två komponenter som tillsammans är nödvändiga för att läsning ska kunna genomföras (Taube, 2007, s. 13).
Läsning är en del av barns liv redan innan de börjar skolan (Fast, 2008, s. 39-43). De blir också tidigt medvetna om dess konventioner i olika sammanhang, vilket medför att de har olika erfarenheter av läsning. Hemmiljö och närstående vuxna spelar i detta avseende en stor roll för barns och elevers läsförmåga och fortsatta läsutveckling (Fast, 2008, s. 39-43; Krantz, 2015, s. 29). Genom rika läsupplevelser och träning med bokstäver och tillhörande ljud skapas bra förutsättningar för att bli en god läsare (Krantz, 2015, s. 33).
I denna studie används begreppet läsning med betydelsen av barns och elevers eget läsande i hem och skola.
4 3.2 Läsningens betydelse
Redan innan barn börjar skolan visar många ett intresse för läsning (Smith, 2000, s. 172). Barn låtsasläser i sin lek och det märks att de är nyfikna på att lära sig läsa. De ser skyltar, böcker och filmer med texter, vilket bidrar till att de känner igen skriftspråket genom vardagsupplevelser. Genom dessa upplevelser förstår barn att skriftspråket är viktigt att lära sig och de ser att det är en del av livet (Smith, 2000, s. 172).
Genom läsupplevelser upptäcker barn texters budskap och får en djupare förståelse för sig själva och omvärlden (Jönsson, 2009, s. 88, 92). Via interaktion där de får bearbeta och dela sina läsupplevelser med andra lär de sig att sammankoppla fantasivärld med verklighet. Denna sociala praktik bidrar till att elever tillsammans skapar mening utifrån det lästa (Jönsson, 2009, s. 88).
Gemensamt deltagande i läsupplevelser kräver kunskaper om hur man läser och förståelse för det lästa (Jönsson, 2009, s. 88). De här kunskaperna bidrar till att elever kan ta del av de texter som intresserar dem och dessutom är förmågan att läsa avgörande i skolans alla ämnen för att de ska uppnå kunskapskraven (Skolverket, 2017a).
3.3 Attityd
Attityd är ett komplext begrepp som består av tre delar (Bijvoet, 2013, s. 124). Den första komponenten är kognitiv som innebär att människan har uppfattningar om ett visst objekt. Dessa föreställningar om objekt kan vara sanna men också osanna. Den andra komponenten är affektiv och den innefattar känslor individer kan ha inför ett objekt. Den tredje och sista komponenten är konativ, vilket handlar om den handlingsberedskap en människa har beroende på sina känslor till företeelsen. Dessa tre delar tillsammans stämmer oftast överens, men detta gäller inte alltid då handling kan motsätta sig känslor (Bijvoet, 2013, s. 124).
Företeelser som en individ kan ha attityd till kan vara abstrakta objekt som läsning men det kan också vara specifika beteenden som att läsa en viss genre/typ av bok. Dessa attityder uttrycks antingen som positiva eller negativa (Bijvoet, 2013, s. 123). Begreppet attityd i förhållande till läsning beskrivs som: “a system of feelings related to reading which
5 causes the learner to approach or avoid a reading situation” (Alexander & Filler, 1976, s. 8). I detta fall finns ett samband mellan de affektiva och konativa komponenterna som formar en människas attityd (Alexander & Filler, 1976, s. 8; Bijvoet, 2013, s. 124).
Attityder är inte medfödda utan människan socialiseras in i dem genom erfarenheter (Bijvoet, 2013, s. 126). Erfarenheter kring attityder skapas redan innan skolan börjar. Då är det främst föräldrar och andra närstående vuxna som påverkar och förmedlar attityder till barn. Under den senare socialisationen påverkas barn även av de attityder som kompisar, massmedia och skola förmedlar. Det kan vara svårt att förändra dessa attityder hos en individ när de väl är skapade. Allra svårast är det att förändra de attityder som grundlagts tidigt i barndomen (Bijvoet, 2013, s. 126).
3.4 Kön
I den här studien kommer begreppet kön användas med betydelsen biologiskt kön. Dessutom nämns även könsidentitet vilket innebär att människor kan identifiera sig med ett annat kön än det biologiska och då benämns det socialt kön. Könstillhörighet beskriver det kön eleven tillhör, pojke eller flicka. Beroende på socialt kön tilltalar vissa böcker mer än andra, vilket i sin tur påverkar bokvalet. Produkter, exempelvis litteratur, som inte specifikt syftar till ett av könen benämns i studien som könsneutrala. Sådan litteratur kan vara avsedd att motverka traditionella könsmönster till skillnad från böcker som anses vara maskulina eller feminina.
Maskulin innebär de egenskaper som anses vara typiska för en man (Maskulin, u.å.). Sådana egenskaper är exempelvis stark, utåtvänd och aktiv (Eldén, 2009, 162). Däremot är feminina egenskaper motsatsen till de maskulina (Feminin, u.å.) och är exempelvis svag, inåtvänd och passiv (Eldén, 2009, s. 162). Dessa föreställningar om vilka egenskaper en flicka respektive en pojke ska ha kan vara problematiska då människor lätt placeras i fack beroende på det biologiska könet. För att undvika denna problematik ska fokus vara på individen istället för de stereotypa egenskaperna (Eldén, 2009, s. 145).
6 3.5 PIRLS
The Progress in International Reading Literacy Study, PIRLS är en undersökning om elevers läsvanor och attityder till läsning i årskurs 4. I undersökningen får elever svara på frågor och göra olika övningar som berör de ovan nämnda områdena. Målet med undersökningen är att få en bild av hur utvecklingen ser ut över tid gällande elevers läsvanor och attityder till läsning. Dessutom redovisas de medverkande ländernas resultat för att se hur elever ligger till i jämförelse med andra elever i samma ålder. PIRLS ska även finnas till för att skolor och lärare ska utvecklas och få en uppfattning om vad som är positivt för läsinlärning och hur positiva miljöer kan skapas (National Center for Education Statistics, u.å.).
3.6 Styrdokument
Skolans uppdrag är att varje elev ska få förtroende för sin språkliga förmåga genom rika möjligheter till samtal, läsning och skrivning (Skolverket, 2017a, s. 252). Dessutom står det i syftestexten i kursplanen för svenska att undervisning ska stimulera alla elevers intresse för att läsa (Skolverket, 2017a, s. 252). Detta kan göras genom att elever får läsa bekanta och elevnära texter, vilket är ett sätt att arbeta för att elever ska nå ett av kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 (Skolverket, 2017a, s. 258).
Vidare har skolan en skyldighet att motverka elevers uppfattningar om traditionella könsmönster (Skolverket, 2017a, s. 7-8). Dessa könsmönster kan kopplas till ämnen där vuxna i skolan förväntar sig att pojkar respektive flickor ska prestera och engagera sig olika beroende på vilket ämne det handlar om. Flickor har förväntningar på sig att vara mer aktiva i språkundervisning än pojkar, däremot har pojkar förväntningar på sig att vara mer aktiva i de tekniska ämnena. För att traditionella förväntningar inte ska påverka elever negativt i deras läsutveckling (Taube, 2007, s. 114-115) ska skolan främja lika rätt och möjligheter för pojkar och flickor i undervisning samt se till att elever inte diskrimineras på grund av sitt kön (Skolverket, 2017a, s. 8).
7 3.7 Teori
De vetenskapliga artiklar som undersökts i studien utgår från den sociokulturella teorin. Teori nämns inte explicit i de vetenskapliga artiklarna, däremot framgår det av studiernas bakgrund samt forskarnas metodval att det är den sociokulturella teorin som är utgångspunkten.
Grundtanken inom teorin är att lärande ses som en pågående process genom livet (Vygotsky, 1987, s. 209-214). Kunskap överförs inte mellan människor utan lärandet sker i samspel med andra. En av de stora utvecklarna inom teorin är psykologen Lev Vygotsky och ett centralt begrepp som han myntade var den proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 1987, s. 209-211). Det är ett utvecklingsstadium där eleven är mottaglig för inlärning. Uppgifter som är för lätta eller för svåra gör att eleven inte lär sig något, i det fallet befinner sig eleven inte i den proximala utvecklingszonen. I stadiet för inlärning är stöttning från en mer kunnig person viktig (Vygotsky, 1987, s. 209-211).
8
4
Metod
I metodkapitlet redogörs för hur informationssökningen har gått till (4.1), vilka inklusionskriterier (4.2) som har använts samt hur urvalet har gått till (4.3).
4.1 Informationssökning
Syftet var att hitta vetenskapliga artiklar där läsning behandlas men också hur läsmiljö hemma kan påverka barnet. De söktjänster som användes för att hitta artiklar var ERIC, PRIMO och SwePub. Databaserna innehåller varierade didaktiska studier vilket gav en bredd i sökningarna. Ett fåtal artiklar hämtades från Google SCHOLAR och PsycINFO. I databaserna samlades studier in genom användning av trunkering, frassökning och tillvalssökning. Tillvalssökningen var exempelvis primary school och early childhood education, för att specificera innehållet i de vetenskapliga artiklarna på den ålder som studien avsåg att behandla, se figur 1.
De första sökorden som användes i databaserna var read* AND home, read* AND literacy, read* AND attitude och read* AND gender. Informationssökningen gav ett flertal träffar men också fler sökord som var intressanta (se Figur 1). I söktjänsten ERIC användes Thesaurus för att hitta nya sökord kopplat till läsning. Nya begrepp som dök upp i samband med de första sökorden var classroom environments och emergent literacy. När sökorden read* AND attitude användes gav söktjänsten nytt förslag på reading habits som också gav informationssökningen flera bra träffar. Begreppen read* AND boys och read* AND girls, gav ett annat perspektiv på texterna då fokus var på det ena könet. Sökningar genomfördes även med svenska begrepp, så som läs* OCH attityd, i SwePub. Det gav elva träffar, men ingen som var relevant för denna studie.
Många av sökorden har varit på engelska och det har gett studien varierad internationell forskning. Vidare genomfördes kedjesökning i redan funna artiklar och böcker för att få fram nya referenser som kunde vara användbara för studien.
9 4.2 Inklusionskriterier
För att säkra validiteten i studien valdes vissa inklusionskriterier ut. Det utvalda materialet är peer reviewed och har utgetts år 2000 eller senare. Tidsspannet valdes ut för att undersöka hur forskningsområdet sett ut under de två senaste decennierna.
De genomförda sökningarna har baserats på de lägre åldrarna i skolan. Målet har varit att hitta forskning med fokus på åldrarna 6-9 år, men då vissa texter med relevans för vår litteraturstudie har haft fokus på åldrarna 9-12 år har vi valt att inkludera även dem. 4.3 Urval
Figur 1 visar hur informationssökningen för vår litteraturstudie har genomförts. Efter första sökningen hade vi 12 714 träffar. Därefter använde vi oss av tillvalssökning där vi valde early childhood education för att rikta in texterna på de lägre åldrarna i grundskolan. Efter första urvalet återstod det 652 texter. Det var ett bortfall på 12 062 texter. Därefter gjorde vi vår första relevansgranskning och valde ut studier utifrån titlar och textens sammanfattning i förhållande till kön kopplat till läsning och attityder till läsning. Urvalet vi hade kvar var 95 studier och bortfallet var 557. Den andra relevansgranskningen som genomfördes var att närläsa studiernas fulltext. De återstående texterna var då 26 och bortfallet var 69. Vid den sista kvalitetsgranskningen valdes elva studier ut för vidare sammanställning. De sista bortfallet på 15 studier var de som inte berörde ovanstående teman. Det utvalda materialet beskrivs i Tabell 1 och ytterligare information om varje forskare och studie ges i Bilaga 1.
10 Databassökningar och
kedjesökningar
1643 - read* AND home 5643 - read* AND literacy 4520 - read* AND attitude
908 - read* AND gender 12 714
träffar Tillvalssökning
-Early childhood education 95 - read* AND home
=
101 - read* AND attitude =
412 - read* AND literacy 44 - read* AND gender
= 652 Relevanssökning, titlar och sammanfattning av text. Gav 95 träffar Relevansgranskning fulltext Bortfall 69 Gav 26 träffar Urval efter kategori-indelning Bortfall 15 11 utvalda kvalitetssäkrade källor Bortfall 557 Bortfall 12 062
11 4.4 Materialanalys
De vetenskapliga artiklarna innehåller gemensamma teman som är kopplade till studiens syfte. Vid analysen av materialet delades innehållet i artiklarna in i följande underordnade teman: hemmiljö, identitet, könstillhörighet och undervisning. Därefter färgmarkerades teman för att underlätta analysen och för att tydliggöra likheter och skillnader i artiklarnas innehåll. Källornas resultat- och diskussionsavsnitt närlästes och sammanställdes slutligen med fokus på respektive tema.
12 Tabell 1. Översikt över inkluderad och analyserad litteratur.
Författare Titel År Publikationstyp
Boltz, Robin H What We Want: Boys and Girls Talk about Reading
2007 Vetenskaplig artikel
Coles, Martin & Hall, Christine
Gendered readings: learning from children’s reading choices
2002 Vetenskaplig artikel
Hall, Leigh A The Role of Identity in Reading Comprehension Development
2016 Vetenskaplig artikel
Logan, Sarah & Johnston, Rhona
Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie
2009 Vetenskaplig artikel
Logan, Sarah & Medford, Emma
Gender differences in the strength of association between motivation, competency beliefs and reading skills
2011 Vetenskaplig artikel
McGeown, Sarah P Sex or Gender identity? Understanding children´s reading choices and motivation
2015 Vetenskaplig artikel
McGeown, Sarah P., Johnston, Rhona S., Walker, Jo, Howatson, Kathryn, Stockburn, Ann & Duffton, Paul
The relationship between young children’s enjoyment of learning to read, reading attitudes, confidence and attainment
2015 Vetenskaplig artikel
13 Mullan, Killian Families that read: A time-diary
analysis of young people´s and parents´ reading
2010 Vetenskaplig artikel
Oakhill, Jane V. & Petrides, Alison
Sex differences in the effects of interest on boys’ and girls’ reading comprehension
2007 Vetenskaplig artikel
Ozturk, Gulsah., Hill, Susan & Yates, Gregory C.R
Girls, boys and early reading: parents´ gendered views about literacy and children’s attitudes towards reading
2016 Vetenskaplig artikel
Schmidt, Catarina Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter
14
5
Resultat
Följande avsnitt behandlar vad didaktisk forskning säger om elevers attityder till läsning (5.1). Vidare beskrivs faktorer (5.2) som påverkar elevers attityder till läsning.
5.1 Elevers attityder till läsning
Positiva attityder till läsning, självförtroende i läsning och vilja att lära sig läsa i ung ålder är gynnsamma komponenter för läsutveckling och för att bibehålla ett långsiktigt läsande (Logan & Johnston, 2009, s. 210; McGeown et al. 2015, s. 397). Det är ingen märkbar skillnad mellan pojkars och flickors självförtroende i läsning eller viljan att lära sig läsa (McGeown et al. 2015, s. 398). Elevers självförtroende i läsning och stöttning från hemmet och skolan bildar tillsammans en helhet som skapar positiva framgångar inom läsning, vilket gäller både pojkar och flickor (Logan & Johnston, 2009, s. 208).
Däremot finns det vissakönsskillnader kopplade till attityder till läsning. Flickor har en mer positiv attityd till läsning än vad pojkar har (Logan & Johnston, 2009, s. 208; McGeown et al. 2015, s. 396; Ozturk, Hill & Yates, 2016, s. 710). De flesta pojkar har bättre attityd till läsning om den är direkt kopplad till deras intresse eller om syftet är att de ska lära sig något (Boltz, 2009, s. 8). Attityden som pojkar har till läsning för nöjes skull varierar. Många pojkar tycker att det är svårt att läsa och undviker det när de själva får välja aktivitet. Det medför att de inte heller tycker om att läsa för nöjes skull. Om pojkar får en större förståelse för vikten av att läsa kan de även se relevans för läsning i framtiden då många pojkar har en uppfattning om att läsning endast kommer vara viktigt för dem i deras framtida arbetsliv (Boltz, 2009, s. 10-11). Däremot har flickor en större vilja att läsa för nöjes skull, vilket visar att de har mer positiv attityd till frivillig läsning (McGeown et al. 2015, s. 390).
För att även pojkar ska vilja läsa för nöjes skull behöver de i större utsträckning än flickor känna sig framgångsrika i sin läsutveckling. De behöver dessutom känna inre motivation till att läsa och ha tillit till sin egen läsförmåga (Logan & Medford, 2011, s. 93; McGeown, 2015, s. 40). Motivation är en inre påverkande faktor för elevens läsinlärning och är betydelsefull för att främja positiv attityd till läsning (Logan & Johnston, 2009, s. 210).
15 Pojkar som ofta har misslyckats med läsning bär med sig negativa erfarenheter som kan leda till att de blir oengagerade och omotiverade till läsning. Däremot är sambandet mellan känsla av misslyckande och oengagerat läsande inte lika starkt när det gäller flickor (Logan & Medford, 2011, s. 91). Det krävs ändå att både pojkar och flickor får arbeta främjande med sin inre motivation kopplad till läsning eftersom det bidrar till en framgångsrik läsutveckling och mer positiv attityd (Logan & Johnston, 2009, s. 210; Logan & Medford, 2011, s. 93; McGeown, 2015, s. 40).
5.2 Faktorer som påverkar
I föregående avsnitt beskrevs de olika attityder som elever har till läsning. I följande avsnitt beskrivs de tre mest framträdande faktorer som enligt forskning påverkar dessa attityder till läsning. Först behandlas hemmiljöns läsvanor (5.2.1), sedan följer identitet som läsare (5.2.2) och slutligen beskrivs lärarens roll (5.2.3).
5.2.1 Hemmiljö
Barn som ser vuxna i sin närhet läsa och värdesätta läsning uppfattar att det är en viktig aktivitet vilket leder till att de själva uppskattar läsning mer (Boltz, 2009, s. 12). Dessutom gynnas de i det egna läsandet om de har läsande föräldrar (Mullan, 2010, s. 423). Vuxna som ger barn vardagliga rutiner kring läsning och visar betydelsen av läsning som aktivitet är en viktig aspekt i elevers läsutveckling (McGeown et al. 2015, s. 398). Vidare kan föräldrar stötta sina barn i deras läsning genom att kontrollera tillgången till böcker för barnet, att det finns många olika sorters böcker hemma men även att dessa böcker är på en bra språklig nivå för barnet som ska läsa (McGeown et al. 2015, s. 398).
Det finns ett samband mellan barns eget läsande och läsvanor som vuxna läsande förebilder av samma kön har. Pojkars framgång i läsning påverkas av de läsvanor som de uppfattar att deras pappor har. Pojkar som ser sina pappor läsa får en läsande förebild som i sin tur ger barnet en positiv bild av läsning som en aktivitet. Även flickor som ser sin mamma läsa, läser oftare än de flickor som aldrig ser sin mamma läsa (Mullan, 2010, s. 425). Det här visar att vuxna är en viktig förebild för barn och deras kommande läsvanor i vardagen (Boltz, 2009, s. 9).
16 5.2.2 Identitet som läsare
En annan viktig faktor som påverkar elevers attityder till läsning är identitetsskapande i förhållande till texter. Identitet är ett komplext begrepp i förhållande till läsning då flera aspekter är relevanta. Dessa är elevers uppfattningar om vad en god läsare är, bokval kopplat till könsidentitet och hur representation av olika människor och livssituationer i texter kan påverka elevers identitet.
Elever bör under skolåren få chans att utveckla sin läsning och få en förståelse för vad det innebär att vara en god läsare (Hall, 2016, s. 76). Vanliga missuppfattningar är att elever tror att de goda läsarna är de som läser med flyt och korrekt uttal (Schmidt, 2013, s. 259; Hall, 2016, s. 76) men en god läsare är istället de elever som läser regelbundet och som inte är rädda för att misslyckas. Några viktiga komponenter för att bli en god läsare är att elever har självförtroende i sin läsning, att de inte känner sig begränsade i sitt bokval och att de har en vilja att lära sig läsa. En av komponenterna kan inte enskilt skapa en god läsare utan det bör finnas ett samband mellan dem för att nå framgång (Logan & Johnston, 2009; McGeown et al. 2015, s. 398; s. 209-211; McGeown, 2015, s. 44).
Elevers val av bok påverkas inte bara av det biologiska könet utan också av om de identifierar sig med maskulina eller feminina egenskaper (McGeown, 2015, s. 44). Maskulint orienterade böcker tenderar att intressera pojkar i högre grad än flickor. Däremot väljer flickor att läsa både feminint orienterade och könsneutrala böcker (McGeown, 2015, s. 40). Pojkar väljer bort feminint orienterade och könsneutrala böcker på grund av rädslan för att kompisars uppfattningar om dem ska förändras. Uppfattningarna kan leda till att pojkar anser läsning vara en feminin aktivitet som gör att de har svårt att identifiera sig med läsning (Boltz, 2009, s. 8; Hall, 2016, s. 73; McGeown, 2015, s. 42). Eftersom pojkar inte överskrider könsgränser i bokval på samma sätt som flickor gör, skulle pojkar ha stor nytta av att det erbjuds böcker hemma och i klassrummet som är inriktade mot deras kön (McGeown, 2015, s. 43).
Identitetsskapande genom texter handlar om representation av olika livssituationer och igenkänning av egna upplevelser genom läsandet. På så vis leder läsandet till att elever kan se likheter och olikheter med hur andra har det i ett större perspektiv utifrån kopplingen elever gör mellan boken och världen. Om elever läser böcker och texter som de kan
17 identifiera sig med leder det dessutom till att elever blir medvetna om sin egen tillvaro (Schmidt, 2013, s. 258, 264).
5.2.3 Lärarens roll
Den sista faktorn som lyfts fram är lärarens viktiga roll i skapandet av positiva attityder hos elever. Detta avsnitt kommer därför inledningsvis behandla hur elever får en positiv attityd till läsning, vidare kommer positiva följder av ett arbete med sociala läsaktiviteter behandlas och slutligen redogörs för undervisning där elevers inflytande och egna intressen har en central roll.
I skolan bör lärare vara uppmärksamma på att det finns en skillnad mellan könen gällande attityd till läsning (Logan & Johnston, 2009, s. 208; McGeown et al. 2015, s. 398). För att alla elever ska få positiva attityder till läsning kan lärare ha undervisning som behandlar läsning genom sociala läsaktiviteter. Exempel på sådan undervisning kan vara kommunikativa aktiviteter där elever samtalar om vad de har upptäckt i texter så som likheter och skillnader, miljöbeskrivningar och olika dilemman som kan finnas (Schmidt, 2013, s. 259). Det är viktigt att arbeta kontinuerligt med sociala aktiviteter som dessutom är kopplade till läsförmåga och attityder till läsning (Logan & Johnston, 2009, s. 210). En sådan undervisning medför även att elever får ökat ordförråd, att de lättare kan känna igen svåra ord, får flyt i sin läsning, får fördjupad läsförståelse och en mer generell kunskap om världen (Logan & Johnston, 2009, s. 210-211). Dessutom bidrar den respons som elever får av klasskamrater och lärare vid sociala läsaktiviteter till positiva attityder till läsning (Logan och Johnston, 2009, s. 210-211).
Läraren behöver också vara mån om att elever får eget inflytande vid bokval och att de får mycket tid till läsning i skolan för att de ska uppskatta och lyckas med läsning (Boltz, 2009, s. 13-14; Hall, 2016, s.71). Elever i årskurs 3-5 har gett förslag på vad som skulle kunna hjälpa dem att läsa bättre, oftare och vad som skulle motivera dem till lustfylld läsning. Förslagen var att förena läsning med en aktivitet eller ett spel, mer tid till läsning, fler tillgängliga platser att läsa på samt läsa en bok och sedan se tillhörande film (Boltz 2009, s. 13-14). Om undervisning inte erbjuder sådana varierade arbetssätt uppstår konsekvenser så som att elever kan bli likgiltiga i läsaktiviteter i klassrummet (Boltz, 2009, s. 10; McGeown, 2015, s. 43).
18 För att få elever intresserade av läsning i klassrummet bör lärare dessutom erbjuda textinnehåll som elever är intresserade av (Schmidt, 2013, s. 264). Pojkar som läser en text som de själva är intresserade av, presterar bättre i lästest än om de är mindre intresserade av texten. Sambandet mellan intresse och goda resultat på lästest påverkar däremot inte flickor i samma utsträckning (Oakhill & Petrides, 2007, s. 228). Ett stort utbud av textinnehåll gynnar dock både pojkars och flickors läsvanor då det personliga intresset i högre grad kan tillgodoses (McGeown, 2015, s. 44; McGeown et. al. 2015, s. 398). Schmidt (2013, s. 259) och Hall (2016, s. 71) lyfter fram vikten av att som lärare erbjuda många olika slags texter, som eleverna är intresserade av, för att de ska få fler möjligheter att känna framgång med sin läsning.
19
6
Diskussion
I det här kapitlet kommer en diskussion föras kring metod och resultat. Metoddiskussionen (6.1) berör informationsinsamling och materialanalys. I resultatdiskussionen (6.2) diskuteras de tidigare nämnda faktorerna kopplat till elever och läraryrket, samverkan mellan hem och skola samt styrdokument.
6.1 Metoddiskussion
I studien har forskning från USA, England, Australien och Sverige analyserats. Genom att analysera forskning från flera länder visar studiens resultat ett bredare perspektiv på hur attityder till läsning ser ut hos pojkar och flickor i dessa länder.
De flesta studierna har fokus på pojkars och flickors läsning gemensamt. Ett fåtal studier beskriver endast pojkars läsning kopplat till attityder. För att kunna se en helhetsbild av området skulle det vara positivt om det även fanns studier där forskare endast fokuserar på flickors läsning. Vid fler källor som hade belyst flickors läsning hade resultatet säkerligen sett ut på ett annorlunda sätt än vad det gör nu.
På grund av tidsramen för litteraturstudien har informationssökningen blivit begränsad, vilket har lett till att ytterligare fördjupning inom ämnet inte var möjlig. De elva utvalda studierna ger ett fåtal forskares bild av ämnet. Det innebär att vi har uteslutit annat innehåll som kunde varit intressant i sammanhanget. Exempelvis har sambandet mellan lärares könstillhörighet och pojkars och flickors attityder till läsning inte kunnat belysas.
Studiens fokus har varit att belysa sambandet mellan könstillhörighet och attityder till läsning. Tidsram och avgränsningar har medfört att studien inte belyst sambandet mellan attityder till läsning och socioekonomisk bakgrund, etnicitet eller funktionsvariation. Hade de här aspekterna behandlats i studien hade det kunnat påverka skillnaderna mellan pojkars och flickors attityder till läsning.
20 6.2 Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen kommer behandla aspekter som framstår som viktiga utifrån studiens resultat. De är relationen mellan skola och hem, skolans och forskningens olika syn på litteratur och konsekvenser av undervisning utifrån det sociokulturella perspektivet. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning och avslutande kommentarer om studien. 6.2.1 Samverkan mellan hem och skola
Män har i flera generationer undvikt det egna läsandet som en reaktion på vad deras fäder haft för läsvanor. Detta är problematiskt då det är ett upprepat beteende hos pojkar och män. Pojkar i skolan idag kan inte relatera till läsning som en del av sin identitet. Hur kan pojkarnas rädsla för hur de ska uppfattas som läsare förändras om inte de vuxna männen föregår med gott exempel?
Föräldrar behöver bli medvetna om de olika förväntningarna och hur de påverkar barns attityder till läsning (Mullan, 2010, s. 427; Ozturk et al. 2016). Det krävs att föräldrar läser i närheten av sina barn som en start på förändringen. Om inte pojkar får möjlighet att uppleva nöjet med läsning kommer den fortsätta att anses vara en icke maskulin aktivitet. Det är alltså viktigt med förebilder för barn för att de ska utvecklas i sin läsning och upptäcka att det finns flera olika sorters läsare (Schmidt, 2013, s. 259, 264).
Hur kan skolan ge stöd till föräldrar som inte läser i hemmet? Skolan kan hjälpa till med att göra föräldrar medvetna om hur de kan arbeta med läsaktiviteter i hemmet. Genom att uppmärksamma elevers tidigare textupplevelser i förskoleklass kan lärare förebygga negativa attityder som en elev kan ha med sig hemifrån. Genom medvetenhet om hemmets läsvanor kan lärare vara ett stöd för både elev och förälder. Stödet kan innebära erbjudande av olika sorters böcker och aktiviteter som föräldern kan använda sig av för att främja positiva attityder till läsning hos barnet.
6.2.2 Skolans och forskningens olika syn på litteratur
I enlighet med Läroplan för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet (2017a, s. 8), ska skolan arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Det betyder att alla elever ska få möjlighet att utvecklas oberoende av vilket kön de tillhör, vilket är en viktig aspekt i skolans värdegrundsarbete. Könstillhörighet ska inte vara avgörande när det kommer till aktiviteter eller val av exempelvis litteratur i skolan.
21 Oakhill och Petrides (2007, s. 231) beskriver däremot vikten av att pojkar får läsa sådant som tilltalar dem och som anses vara intressant för deras könstillhörighet. Vi har observerat att dessa två aspekter inte är förenliga med varandra. I de fall då bemötande av elever är olika beroende på kön så är skolan med och bidrar till ökade könsskillnader. Om lärare låter pojkar välja böcker utifrån eget tycke, väljer de oftast böcker som anses vara maskulina. Vi ställer oss frågande till denna metod då det inte är i enlighet med läroplanens syfte då skolan bör erbjuda varierade texter för ökat läsintresse (Hall, 2016 s. 71; McGeown, 2015, s. 44). Samtidigt lyfter Boltz (2009, s. 12) fram att böcker i klassrummet ofta är feminint orienterade vilket inte heller är i enlighet med vad läroplanen (Skolverket, 2017a) anger som riktlinje.
Sammanfattningsvis anser vi att tillgänglighet till litteratur som representerar mångfald är av stor vikt i klassrummet. Flera av studierna lyfter fram att texter som intresserar pojkar inte får samma uppmärksamhet och att det är en bidragande faktor till varför pojkars attityd till läsning är mindre positiv än vad flickors är. Det gäller att hela tiden främja intresset hos både pojkar och flickor men det kan inte göras genom att endast ha böcker som anses vara feminina eller maskulina i klassrummet.
6.2.3 Konsekvenser med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv
Skolan i Sverige idag har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som är utvecklad av psykologen Lev Vygotsky (1987). Eftersom läroplanen lyfter fram vikten av interaktion i undervisning är teorins ståndpunkt som handlar om att människor lär sig av varandra påtaglig i dagens skola.
Eftersom vi har källor från olika länder, har vi observerat att de flesta studierna är influerade av den sociokulturella teorin. Däremot saknar alla studier teoriavsnitt vilket gör att det inte uttrycks explicit i studierna. Vår reflektion kring detta är att den sociokulturella teorin kan anses vara norm i skolan i flera av de länder som vi presenterat resultat från. Konsekvensen av ett sådant val innebär att andra teorier mer eller mindre utesluts.
Sett ur ett elevperspektiv medför den sociokulturella teorin ett socialt ansvar. Elever förväntas kunna samarbeta och fungera i skolsammanhang. Elever som inte uppnår dessa förväntningar blir berövade sina chanser att lyckas på grund av den starka influensen av
22 den sociokulturella teorin. Kanske gynnas vissa elever av en mer öppensinnad syn på val av teori där undervisningen består av varierade arbetssätt och fler möjligheter till lärande.
6.2.4 Fortsatt forskning och slutliga kommentarer
En intressant fundering kring skolan idag, och vad forskning poängterar vikten av, är det kvinnodominerade läraryrket och dess konsekvens för framförallt pojkars läsattityder. De flesta pojkar möter en kvinnlig lärare som läser, vilket möjligtvis påverkar pojkars attityd till läsning. Mer forskning behövs därför kring relationen mellan lärares könstillhörighet och elevers attityd till läsning i grundskolans tidigare årskurser. Ytterligare områden som vore värt att mer ingående undersöka rör hur föräldrar kan arbeta med litteratur och läsaktiviteter i hemmiljö, eftersom detta anses vara en grundläggande faktor som formar en elevs attityd till läsning.
Vi är medvetna om att den här litteraturstudien till stor del antyder att pojkar har mindre positiv attityd till läsning än vad flickor har. Vi är helt införstådda med att detta inte gäller för alla pojkar och flickor. Genomförandet av studien medför en risk att de fördomar som finns gällande pojkars respektive flickors attityd till läsning befästs. Vår förhoppning är att studien ska bringa medvetenhet om pojkars och flickors attityder till läsning och hur lärare kan arbeta förebyggande i läsundervisningen för att främja positiva attityder till läsning hos alla elever.
23 Referenslista
Alexander E.J., & Filler, R.C. (1976). Attitudes and reading. International reading association. (80 s.).
Bijvoet, E. (2013). Språkattityder. I E. Sundgren (Red.), Sociolingvistik (2., [uppdaterade] uppl., s. 122-159). Stockholm: Liber.
Boltz, R.H. (2009). What we want: boys and girls talk about reading. American Association of School Librarians, 10, 1-18. Hämtad från:
http://www.ala.org/aasl/sites/ala.org.aasl/files/content/aaslpubsandjournals/slr/vol10/SL MR_WhatWeWant_V10.pdf
Coles, M., & Hall, C. (2002). Gendered readings: learning from
children’s reading choices. Journal of Research in Reading, 25:1,96–108. doi:10.1111/1467-9817.00161
Eldén, S. (2009). Konsten att lyckas som par: Populärterapeutiska berättelser, individualisering och kön. (Doktorsavhandling, Lund University, Department of Sociology).
Fast, C. (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Feminin. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 april, från http://www.ne.se/
Fredriksson, U., & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hall, L.A. (2016). The Role of Identity in Reading Comprehension Development. Reading & Writing Quarterly. 32:1, 56-80. doi:10.1080/10573569.2013.861332
Jönsson, K. (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
24 Krantz, H. (2015). Tidiga språkliga och kognitiva förmågors betydelse för senare läsutveckling. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svenskforskning om läsning och läsundervisning (s. 27-37). Malmö: Gleerups.
Logan, S., & Johnston, R. (2009). Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie. Journal of Research in Reading. 199-214. doi:10.1111/j.1467-9817.2008.01389.x
Logan, S., & Medford, E. (2011). Gender differences in the strength of association between motivation, competency beliefs and reading skill. Educational Research, 53:1,
85-94. doi: 10.1080/00131881.2011.552242
Maskulin. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 april, från http://www.ne.se/
McGeown, S.P., Johnston, R.S.,Walker, J., Howatson, K., Stockburn, A., & Dufton, P. (2015). The relationship between young children’s enjoyment of learning to read, reading attitudes, confidence and attainment. Educational Research 57:4, 389-402. doi: 10.1080/00131881.2015.1091234
McGeown, S.P. (2015). Sex or gender identity?: understanding children’s reading choices and motivation. Journal of Research in Reading. 35-46. doi: 10.1111/j.1467-9817.2012.01546.x
Mullan, K. (2010). Families that read: A time-diary analysis of young people’s and parents’ reading. Journal of Research in Reading, v. 33, 414-430. doi: 10.1111/j.1467-9817.2010.01438.x
National Center for Education Statistics. (u.å.). Progress in International Reading Literacy Study. Hämtad 12 mars, 2018, från https://nces.ed.gov/surveys/pirls/
Nauclér, K., & Magnusson, E. (1997). Språkliga förutsättningar för läs- och skrivutvecklingen. I R. Söderbergh (Red.), Från joller till läsning och skrivning (s. 250-263). Malmö: Gleerups.
25 Oakhill, J & Petrides, A. (2007). Sex differences in the effects of interest on boys’
and girls’ reading comprehension. British Journal of Psychology, 98, 223–235. doi:10.1348/000712606X117649
Ozturk, O., Hill, S., & Yates, C.R. (2016). Girls, boys and early reading: parents´ gendered views about literacy and children’s attitudes towards reading. Early Child Development and Care, 185:5, 703-715. doi: 10.1080/03004430.2015.1053477
Schmidt, C. (2013). Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. (Doktorsavhandling, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences).
Skolverket. (2017a). Läroplan för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017b). PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Smith, S. (2000). The non-fiction reading habits of young successful boy readers: forming connections between masculinity and reading. Blackwell publishing, v. 38 nr. 1, 10-16. doi:10.1111/j.0034-0472.2004.03801003.x
Taube, K. (2007a). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Vygotsky, L.S. (1987). The collected works of L.S. Vygotsky. Vol. 1, Problems of general psychology including the volume Thinking and speech. New York: Plenum P.
Bilaga 1
Översikt över analyserad litteratur
Författare Titel Ev. tidskrift Publikationsår Land Databas Syfte Design Urval Datainsamling Teoretisk bakgrund
Resultat Länk till källan
Boltz. (2009). Chicago, USA. American Association of School Librarians. ERIC. “ What We Want: Boys and Girls Talk about Reading”
Syftet är att undersöka läsintresset och attityd till läsning.
Undersökning i grundskolor i USA. 35 pojkar, ålder 10-13. Intervjuer genomfördes.
Teoriavsnitt saknas.
Resultatet visar att pojkar och flickor föredrar olika böcker. Dessutom känner inte pojkar att läsning är kopplat till deras intressen.
https://files.eric.ed.gov/ fulltext/EJ851693.pdf
Coles och Hall (2002). Gendered readings: learning from children’s reading choices. Journal of Research in Reading, 25:1,96–108. doi:10.1111/1467-9817.00161 PRIMO
Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan läsvanor och prestationen i läsning. En jämförelse mellan pojkar och flickor. 10-14 år i England. Enkäter och semistrukturerade intervjuer Enkät – 10 år= 2,975, 12 år = 2,455, 14 år = 2546 Intervju – 87 elever Teoriavsnitt saknas
Resultatet visar att det är viktigt att respektera och låta eleverna känna igen sig i de texter som de är engagerade i även i skolan.
http://onlinelibrary.wile y.com/doi/10.1111/146 7-9817.00161/epdf
Hall (2016). The Role of Identity in Reading Comprehension Development. Reading
& Writing Quarterly. 32:1, 56-80. USA
PsycINFO
Studiens syfte är att undersöka hur lärare kan arbeta för att hitta ramar som passar elevernas identitet som läsare.
20 studenter i en åttondeklass i England. Observationer i ett autentiskt klassrum. Även enkäter.
Teoriavsnitt saknas.
Studiens resultat visar att eleverna identifierar sig som goda eller svaga läsare i förhållande till sin läsförmåga.
http://www.tandfonline .com/doi/full/10.1080/1 0573569.2013.861332
Logan och Johnston. United Kingdom. 2009. Journal of Reasearch of Reading. Vol 32. Issue 2. PsykINFO.
“Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie.” Tidskriftsartikel.
Syftet med studien var att undersöka könsskillnader I relationen mellan läsförmåga, hur ofta man laser och attityder relaterade till läsning och skolan.
232 barn, 10 år. 117 av dem var pojkar. Frågeformulär om läsning och attityd. De gjorde även ett
läsförståelsetest.
Teoriavsnitt saknas.
Resultatet visar att flickor generellt sett har bättre läsförståelse, läser oftare och har en
positivare attityd till läsning och skolan.
http://onlinelibrary.wile y.com/doi/10.1111/j.14
67-9817.2008.01389.x/epd f
Logan och Medford. (2011).
“Gender differences in the strength of
association between motivation, competency beliefs and reading skill”. United Kingdom. Educational Research Vol. 53, No. 1. Google Scholar.
Studiens syfte var att undersöka om elevers läsförmåga är kopplade till deras inre och yttre motivation och tilltro till sin kompetens med fokus på kön.
492 elever, 7-11 år. Fyra olika skolor i Storbritannien. Eleverna svarade på ett frågeformulär och genomförde ett läsförståelsetest.
Teoriavsnitt saknas.
Resultatet visar att den inre motivationen är viktigare för pojkar än vad den är för flickor.
http://www.tandfonli ne.com/doi/pdf/10.10 80/00131881.2011.5 52242?needAccess=t rue
McGeown. (2015). United Kingdom. Journal of Research in Reading vol. 38. Issue 1. ERIC. “Sex or gender identity? Understanding children’s reading choices and motivation”
Syftet med studien var att undersöka könsskillnader mellan bokval och läsmotivation. 223 barn, genomsnitt 9 år gamla, deltog I frågeformulär om bokval, läsmotivation och könsidentitet. Teoriavsnitt saknas.
Resultatet visar att barns bokval inte bara är påverkat av det biologiska könet, utan även det sociala könet.
http://onlinelibrary.wile y.com/doi/10.1111/j.14 67-9817.2012.01546.x/epd f McGeown, Johnston, Walker, Howatson, Stockburn och Duffton. (2015). Educational research. England. ERIC. ”The relationship between young children’s enjoyment of the learning to read, reading attitudes, confidence and attainment.”
Syftet är att förstå sambandet mellan attityd och läsning,
självförtroende i läsning, vilja att lära sig läsa och läsfärdighet.
Frågeformulär från ”PIRLS” och en
ordläsningsuppgift. 203 barn deltog, genomsnitt 6 år gamla. 11 skolor i England deltog.
Teoriavsnitt saknas.
Resultatet visar att attityd och självförtroende till läsning påverkar resultatet i läsförmåga. Flickor har bättre attityder till läsning än vad pojkar har.
http://www.tandfonli ne.com/doi/pdf/10.10 80/00131881.2015.1 091234?needAccess =true Mullan, (2010). Journal of Research in Reading, Australien PRIMO. – “Families that read: A time- diary analysis of young people's parents’ reading.
Syftet i denna studie är att undersöka inflytandet som föräldrar har över hur de lyfter fram läsning för sitt barn.
Undersöker lästiden för elever mellan 8-18 år.
Teoriavsnitt saknas
Resultatet i denna studie visar att föräldrar har en positiv påverkan på unga läsare. http://onlinelibrary.wile y.com/doi/10.1111/j.14 67-9817.2010.01438.x/epd f
Oakhill och Petrides. (2007). ”Sex differences in the effects of interest on boys’ and girls’ reading
comprehension”. British Journal of Psychology (2007), 98. PRIMO. UK.
Syftet med studien är att undersöka hur effekterna av pojkar och flickors intressen påverkar läsförståelsen av två olika texter.
Grupper av pojkar och flickor i åldrarna 10-11 år i UK. 32 elever.
Teoriavsnitt saknas.
Resultatet visar att pojkarna presterade bättre på
läsförståelsetestet som handlade om det som de hade ett större intresse inför. Medan flickornas resultat inte påverkades av om de var mer eller mindre intresserade av innehållet i texten. http://onlinelibrary.w iley.com/doi/10.1348 /000712606X117649 /pdf
Ozturk, Hill och Yates. (2016). Australien. Early Childhood Development and Care. Vol. 186. Nr 5. ERIC. “ Girls, boys and early reading: parents’ gendered views about literacy and children’s attitudes towards reading”
Syftet var att undersöka relationen mellan fem-åringars attityder till läsning och deras föräldrars
genus-uppfattningar om literacy.
31 barn deltog, 5 år gamla. Frågeformulär till föräldrar. McKenna and Kear literacy attitude scale.
Teoriavsnitt saknas.
Resultatet av studien visar vikten av föräldrars uppmuntran till läsning hos båda könen för att barnen ska få en positiv bild av läsning.
http://www.tandfonline .com/doi/pdf/10.1080/0 3004430.2015.1053477 ?needAccess=true
Schmidt. ”Att bli en sån som läser”. (2013). Doktorsavhandling. Sverige. SwePub
Syftet med studien är att kartlägga och synliggöra de texter som elever möter och vilka aktiviteter som är kopplade till dem.
Nio barn på sin fritid och i årskurs 3-5. Hermeneutiskt etnografiskt reflexivt förhållningssätt – Literacy är sociokulturell teori
Resultatet visar att identitetsskapande genom litteratur är avgörande för att elever ska ta in och intressera sig för texter.
http://oru.diva-portal.org/smash/get/di va2:656947/FULLTEX T02.pdf
