VTI rapport 589 Utgivningsår 2007
www.vti.se/publikationer
SMADIT
Samverkan mot alkohol och droger i trafiken
Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län 2005–2007
Susanne Gustafsson Per Henriksson
Utgivare: Publikation: VTI rapport 589 Utgivningsår: 2007 Projektnummer: 50632 Dnr: 2005/0172/22 581 95 Linköping Projektnamn:
Utvärdering av SMADIT:s utvecklingsfas
Författare: Uppdragsgivare:
Susanne Gustafsson och Per Henriksson Vägverket Region Stockholm
Titel:
SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län 2005–2007
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:
SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken är ett samarbetsprojekt i Stockholms län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad,
Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att sänka antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruksproblem en chans att ta itu med sina problem. Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län (s.k. SMADIT-kunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende, dvs. får ett SMADIT-erbjudande. SMADIT har sin grund i Skelleftemodellen, som utvecklades i Skellefteå i slutet av 1990-talet. Denna rapport utgör en utvärdering av en del av utvecklingsfasen i Stockholms län som pågick under tidsperioden 2005–2007. I projektet finns verksamhetsmål, processmål och informa-tionsmål uppsatta. Dessa har utvärderats med hjälp av sammanfattande statistik från verksamheten och enkäter till aktiva personer inom projektet (76 besvarade enkäter, en svarsandel på 73 %).
Under tidsperioden april 2006–mars 2007 påträffades 2 588 alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län. Ett erbjudande om samtal med beroendevården gavs till 1 728 förare. Av dessa hade 206 personer ett bedömningssamtal med specialistläkare, alltså 12 % av dem som fått erbjudandet, vilket medför att SMADIT:s övergripande mål om att 10 % av de ertappade rattfylleristerna som erbjudits kontakt med beroendevården skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk uppfylldes. Processmålen och informationsmålen handlar om samarbete och information bland dem som arbetar i projektet. Samtliga av dessa mål uppfylldes.
I rapporten nämns starka och svaga sidor i SMADIT och en del förbättringsförslag att ta med i den fortsatta utvecklingen av SMADIT.
Nyckelord:
Publisher: Publication: VTI rapport 589 Published: 2007 Project code: 50632 Dnr: 2005/0172-22
SE-581 95 Linköping Sweden Project:
Evaluation of SMADIT
Author: Sponsor:
Susanne Gustafsson and Per Henriksson Swedish Road Administration, Region Stockholm
Title:
SMADIT – Cooperation against alcohol and drugs in traffic. Evaluation of the development phase in Stockholm County, 2005–2007
Abstract (background, aim, method, result) max 200 words:
SMADIT – Cooperation against alcohol and drugs in traffic, is a project in Stockholm County in coope-ration between the Swedish Road Administcoope-ration, the Police Authority, Stockholm County Council, Stockholm County branch of the Swedish Association of Local Authorities, Stockholm City, the Parole and Probation Department of the Swedish Prison and Probation Service, and the County Administrative Board. The objective of SMADIT is to reduce the number of drink drivers and to give people with drink and drug problems an opportunity to deal with their problem. The project intends to develop more effec-tive procedures so that drivers under the influence of alcohol and drugs, resident in Stockholm County (SMADIT customers) are offered a consultation within 24 hours regarding the opportunity to tackle their alcohol or drug dependency, i.e. they are given a SMADIT invitation.
This report is an evaluation of part of the development phase in Stockholm County which took place during the period 2005–2007. Within the project there are activity goals, process goals and information goals. These have been evaluated using comprehensive statistics relating to the work and questionnaires to people active in the project.
During the period April 2006–March 2007, 2,588 drivers under the influence of alcohol or drugs, resident in Stockholm County, were encountered. Three quarters of the SMADIT customers (1,728 people) received a SMADIT invitation. Of these, 12% were given a specialist assessment. This means that the overriding aim of SMADIT, that 10% of the drink drivers found who were given an invitation to contact with the service for the care & treatment of alcohol and/or drug addicts, should accept treatment or some other action for their dependency, has been reached.
The process and information goals relate to cooperation and information among those working on the project. All these goals have been fulfilled.
The report highlights the strong and weak points of SMADIT and makes a number of suggestions for improvements in further development of SMADIT.
Keywords:
alcohol, drugs, traffic, police, care and treatment of alcohol and/or drug addicts, Skellefte model
ISSN: Language: No. of pages:
Förord
På uppdrag av Annica Slätis vid Vägverket Region Stockholm har en utvärdering av SMADIT:s utvecklingsfas 2005–2007 utförts vid VTI, Statens väg- och transport-forskningsinstitut. Projektledare har varit Susanne Gustafsson, VTI, och hon har till-sammans med Per Henriksson, VTI, författat föreliggande rapport. Enkäten som ligger till grund för utvärderingen har konstruerats i samråd med Yvonne Jacobsson, beteende-vetare vid Vägverket Region Stockholm. Janet Yakoub vid VTI har ombesörjt enkät-utskick och kodning av inkomna enkäter. Per Henriksson och Susanne Gustafsson har analyserat data. Gunilla Sjöberg, VTI, har svarat för slutredigeringen av rapporten. Ett stort tack riktas till alla för hjälp och gott samarbete samt givetvis till alla som besvarat enkäten.
Linköping oktober 2007
Kvalitetsgranskning
Granskningsseminarium genomfördes 2007-08-28, där forskare Robert Hrelja, VTI, var lektör. Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Avdelningschef Pontus Matstoms, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2007-10-10.
Quality review
Review seminar was carried out on 2007-08-28 where researcher Robert Hrelja, VTI, reviewed and commented on the report. The authors have made alterations to the final manuscript of the report. Research director Pontus Matstoms, VTI, examined and approved the report for publication on 2007-10-10.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 5
Summary ... 7
1 Bakgrund ... 9
1.1 Alkohol och droger i trafiken ... 9
1.2 SMADIT-projektet ... 10
2 Syfte ... 12
3 Genomförande... 13
3.1 Utvärdering av verksamhetsmålen ... 13
3.2 Utvärdering av process- och informationsmålen... 13
4 Verksamhetsmål ... 18 4.1 Verksamhetsmålens lydelse ... 18 4.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen ... 18 5 Processmål ... 27 5.1 Processmålens lydelse ... 27 5.2 Redovisning av enkätsvar... 27 5.3 Uppfyllelse av processmålen ... 32 6 Informationsmål ... 34 6.1 Informationsmålens lydelse ... 34 6.2 Redovisning av enkätsvar... 34 6.3 Uppfyllelse av informationsmålen ... 52
7 Jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen... 54
8 Bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen... 55
8.1 Ökning av antalet SMADIT-kunder ... 55
8.2 Motivation av SMADIT-kunder att tacka ja till SMADIT-erbjudandet ... 56
8.3 Motivation av SMADIT-kunder att acceptera åtgärd ... 56
8.4 Förbättrad återkoppling om SMADIT-kunderna ... 57
9 SMADIT:s framtid ... 58
10 Diskussion, slutsatser och förbättringsförslag... 59
10.1 Metoddiskussion ... 59
10.2 Resultatdiskussion ... 60
10.3 Slutsatser och förbättringsförslag ... 63
Referenser... 66
SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län 2005–2007
av Susanne Gustafsson och Per Henriksson VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken – är ett samarbetsprojekt i Stockholms län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att minska antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruks-problem en chans att ta itu med sina missbruks-problem. Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län (s.k. SMADIT-kunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drog-beroende, dvs. får ett SMADIT-erbjudande. SMADIT har sin grund i Skelleftemo-dellen, som utvecklades i Skellefteå i slutet av 1990-talet.
Denna rapport utgör en utvärdering av den del av utvecklingsfasen i Stockholms län som pågick under tidsperioden 2005–2007. I projektet finns verksamhetsmål, process-mål och informationsprocess-mål uppsatta. Dessa har utvärderats med hjälp av sammanfattande statistik från verksamheten och enkäter till aktiva personer inom projektet (76 besvarade enkäter, en svarsandel på 73 %). Av de svarande var 38 % män och 62 % var kvinnor. Under perioden april 2006–mars 2007 påträffades 2 588 alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län. Målsättningen var 3 600 SMADIT-kunder. Tre fjärde-delar av SMADIT-kunderna erhöll ett SMADIT-erbjudande (1 728 personer). Det var en fjärdedel av dessa (439 personer) som antog erbjudandet och alltså tackade ja till ett samtal med beroendevården. Målsättningen om att 40 % skulle anta erbjudandet nåddes alltså inte. Beroendevården hade kontakt med 97 % av dem som tackat ja (428 perso-ner). Här ingår även personer som kommit på eget initiativ i ett senare skede, men som fått information om SMADIT från polisen eller länsstyrelsen. Målet var 50 %, vilket alltså uppfylldes med råge. Slutligen var det 48 % (206 personer) som hade ett bedöm-ningssamtal med specialistläkare. Målet var 50 % så det uppfylldes inte riktigt. Det kan också konstateras att 12 % av dem som fått ett SMADIT-erbjudande blev specialistbe-dömda. Detta medför att SMADIT:s övergripande mål om att 10 % av de ertappade ratt-fylleristerna som erbjudits kontakt med beroendevården skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk uppfylldes.
Process- och informationsmålen handlar om samarbete och information bland dem som arbetar i projektet. Samtliga av dessa mål uppfylldes. När det gäller processmålen har de viktigaste rutinerna för det förbättrade samarbetet mellan organisationerna varit regel-bundna möten på både central och lokal nivå samt den löpande informationen. Studien av informationsmålens uppfyllelse visar att nästan alla respondenter hade god kunskap om SMADIT:s syfte och att man förstod sin roll i SMADIT. Tre fjärdedelar ansåg sig få god löpande information om SMADIT:s utveckling. Fler än 90 % ansåg sig ha till-räcklig kunskap om problematiken med alkohol och droger i trafiken. SMADIT-in-satserna hade till viss del påverkat respondenterna i sin motivation att arbeta med projektet och även i deras agerande i arbetet.
I rapporten nämns starka och svaga sidor i SMADIT och en del förbättringsförslag att ta med i den fortsatta utvecklingen av SMADIT.
SMADIT – Cooperation against alcohol and drugs in traffic. Evaluation of the development phase in Stockholm County, 2005–2007
by Susanne Gustafsson and Per Henriksson
VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden
Summary
SMADIT – Cooperation against alcohol and drugs in traffic, is a project in Stockholm County in cooperation between the Swedish Road Administration, the Police Authority, Stockholm County Council, Stockholm County branch of the Swedish Association of Local Authorities, Stockholm City, the Parole and Probation Department of the Swedish Prison and Probation Service, and the County Administrative Board. The objective of SMADIT is to reduce the number of drink drivers and to give people with drink and drug problems an opportunity to deal with their problem. The project intends to develop more effective procedures so that drivers under the influence of alcohol and drugs, resident in Stockholm County (SMADIT customers) are offered a consultation within 24 hours regarding the opportunity to tackle their alcohol or drug dependency, i.e. they are given a SMADIT invitation. SMADIT is based on the Skellefte model which was developed in Skellefteå at the end of the last century.
This report is an evaluation of part of the development phase in Stockholm County which took place during the period 2005–2007. Within the project there are activity goals, process goals and information goals. These have been evaluated using compre-hensive statistics relating to the work and questionnaires to people active in the project (76 replies received, a response rate of 73%). Thirty-eight of the respondents were males and 62% were females.
During the period April 2006–March 2007, 2,588 drivers under the influence of alcohol or drugs, resident in Stockholm County, were encountered. The goal had been 3,600 SMADIT customers. Three quarters of the SMADIT customers (1,728 people) received a SMADIT invitation. One quarter of these (439 people) accepted the invitation and consented to a consultation with the service for the care & treatment of alcohol and/or drug addicts. The goal that 40% should accept the invitation was therefore not attained. The service had contact with 97% of those who had accepted (428 people). This number also includes those who came on their own initiative at a later stage, but who had
received the information about SMADIT from the police or the county administrative board. The goal had been 50% which was thus attained in good measure. In the end, there were 48% (206 people) who had an assessment consultation with specialist physicians. The goal had been 50% which was not quite reached. It can also be stated that 12% of those who had received a SMADIT invitation were given a specialist assessment. This means that the overriding aim of SMADIT, that 10% of the drink drivers found who were given an invitation to contact with the service for the care & treatment of alcohol and/or drug addicts, should accept treatment or some other action for their dependency, has been reached.
The process and information goals relate to cooperation and information among those working on the project. All these goals have been fulfilled. As regards the process goals, the most important procedures for better cooperation among the organisations were
the fulfilment of the information goals shows that nearly all respondents had good knowledge of the aims of SMADIT and understood their own roles within SMADIT. Three quarters considered that they received good up to date information on the
development of SMADIT. More than 90% thought that they had adequate knowledge of the problem with alcohol and drugs in traffic. The SMADIT inputs had to some extent affected the respondents in their motivation to work on the project, and also their engagement in the work.
The report highlights the strong and weak points of SMADIT and makes a number of suggestions for improvements in further development of SMADIT.
1 Bakgrund
1.1
Alkohol och droger i trafiken
Alkohol och droger i trafiken är ett av de största trafiksäkerhetsproblemen i Sverige. Vi vet idag dock inte i vilken omfattning alkohol och droger förekommer i trafiken, vilket Forsman och Gustafsson (2004) konstaterat efter en genomgång av datakällor som är förknippade med rattfylleri. Att alkohol och droger i trafiken är ett stort problem visar sig emellertid i statistik över dödsolyckor. I Stockholms län dödades 47 personer och ytterligare ca 830 skadades svårt i polisrapporterade vägtrafikolyckor år 2006 (SIKA, 2007). Av de dödade var 29 personer bil-, motorcykel- eller mopedförare, övriga var passagerare i olika fordon eller cyklister/fotgängare. I en studie från Rättsmedicinal-verket om alkohol och droger i omkomna förare under åren 2000–2002 konstateras att år 2002 hade nästan 40 % av dem som analyserats (drygt 94 % av de omkomna motor-fordonsförarna) någon drog i sig (Holmgren et al., 2005). Alkohol var dominerande med en förekomst på nästan 22 % år 2002. De omkomna männens alkoholkoncentration i blodet var i medianvärde 1,6 mg/mL, året innan var det 2,0 mg/mL.
Bergman m.fl. (2000) vill dock göra gällande att riskfyllda och skadliga alkoholvanor bland svenska motorfordonsförare är vanliga även vid låga promillenivåer. I en studie inom KAPUBRA-projektet (Kartläggning, Prevention, Uppföljning och Behandling av Rattfyllerister) hade mer än hälften av 1 000 motorfordonsförare som var misstänkta för rattfylleri, alkoholproblem i form av riskabla och skadliga alkoholvanor och nästan var femte hade svåra alkoholproblem. Det visade sig också att 47 % av förarna under den straffbara promillegränsen (0,2) hade problem med alkohol. Bergman (2000) anser att rattfylleri kan vara ett tecken på svåra alkoholproblem eller att man ”håller på att tappa kontrollen över sin konsumtion och börjat dricka i olämpliga sammanhang”.
Polisens alkoholkontroller är mycket viktiga eftersom de ökar möjligheten för att perso-ner med alkoholproblem ska upptäckas. Enligt Rikspolisstyrelsen genomförde polisen år 2005 närmare 1,8 miljoner alkoholutandningsprov och år 2006 drygt 2,2 miljoner. År 2005 misstänktes 1,2 % för rattfylleri och år 2006 var det 0,9 % som misstänktes för rattfylleri. I Stockholms län år 2005 var det 254 450 förare som fick blåsa i alkohol-kontroller, varav 1,9 % blåste positivt. År 2006 genomfördes 430 465 alkoholutand-ningsprov och andelen positiva var 1,3 % (5 621 blås). Andelen som misstänks för ratt-fylleri är högre i Stockholms län än i övriga landet där andelen positiva var 1,0 % respektive 0,8 % åren 2005 respektive 2006 när Stockholms län exkluderas. Den högre andelen positiva i Stockholms län har bland annat att göra med att polisens arbetssätt när det gäller alkoholkontroller skiljer sig åt, t.ex. genom mer riktade kontroller. Detta konstateras också av Andersson m.fl. (2007). Skillnaderna minskar emellertid, som synes av ovanstående siffror, när ett högre antal alkoholkontroller genomförs och likaså minskar andelen positiva eftersom polisen måste jobba på ett annat sätt för att uppnå de högre åtaganden som beslutats (Rikspolisstyrelsen, 2006; Rikspolisstyrelsen, 2007). Bergman m.fl. (2000) anser det viktigt att polisen ger information eller förmedlar kon-takt så att den som misstänkts för rattfylleri kan få hjälp med sina alkoholproblem så tidigt som möjligt. Detta är också syftet med den modell för rehabilitering av rattfylle-rister som utvecklats i Skellefteå i Västerbottens län, den s.k. Skelleftemodellen (Vägverket, 2007). Modellen bygger på samverkan mellan polis, sjukvård och social-tjänst och har visat sig vara framgångsrik. Huvudtanken är att rattfylleristen redan vid vägkanten ska få ett erbjudande om samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Ett tidigt omhändertagande har sin grund i att den alkohol- eller
drogpå-verkade förare som ertappas av polisen är mycket mer mottaglig för att ta emot erbjud-ande om vård om det kommer snabbt efter ingriperbjud-andet.
1.2 SMADIT-projektet
I Stockholms län startade under år 2003 ett samarbete mellan Vägverket, Polismyndig-heten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminal-vårdens frivård och Länsstyrelsen i syfte att skapa sådana snabba rutiner som visat sig framgångsrika i Skellefteå. Projektet kom att kallas SMADIT, Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken. Alkohol- eller drogpåverkade förare (”SMADIT-kunder”1) ska av polisen erbjudas samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende inom 24 timmar och de som genomför samtal med beroendevården och har alkohol- eller drogproblem ska motiveras att ta emot relevant vård som leder till minskat miss-bruk. I figur 1.1 framgår de rutiner som lagts till i den tidigare processen.
Figur 1.1 Processkedja över rutiner hos medverkande verksamheter. Figuren är hämtad från bilaga 1 i Projektplan för försöksverksamheten 2003–2005 (SMADIT, 2003).
En försöksverksamhet pågick under tidsperioden 2003–2005, där medverkande polis-mästardistrikt var Västerort, City och Norrort samt Maria Beroendecentrum och Bero-endecentrum Stockholm från Stockholms läns landsting. Från socialtjänsten var det 10 av Stockholms stads 18 stadsdelar samt 9 av länets övriga 25 kommuner som deltog. Två utvärderingar av försöksverksamheten har utförts, se Lundin & Sammland (2005) och Gustafsson (2006, 2007a).
1
Vi har valt att behålla begreppet SMADIT-kund som används i projektet. En SMADIT-kund är en alkohol- eller drogpåverkad förare boende i Stockholms län som ertappats av polisen och som skulle kunna komma ifråga för SMADIT-åtgärder, men som också kan tacka nej till erbjudandet.
Projektet SMADIT övergick under år 2005 i en utvecklingsfas. Verksamheten inom Polismästardistrikten Västerort, City och Norrort permanentades från och med år 2006. Under utvecklingsfasen tillkom ytterligare fem Polismästardistrikt; Roslagen och Nacka i oktober–november 2005 samt Södertörn, Södertälje och Söderort i februari–april 2006. Detta medför att från och med april 2006 har Stockholm stads samtliga stadsdelsförvalt-ningar och länets alla kommuner tillämpat SMADIT. Projektplanen för utvecklings-fasen undertecknades i maj 2005 av företrädare för Vägverket Region Stockholm, Polis-myndigheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting (Beställare Vård), Länsstyrel-sen i Stockholms län (Trafikenheten), Kriminalvårdens frivård i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms län (Vård och Omsorg) (SMADIT, 2005). En samman-ställning av den statistik som genererades under utvecklingsfasen finns sammanställd i en promemoria (Gustafsson, 2007b) och delar av den redovisningen finns med även i föreliggande rapport. Utvecklingsfasen pågick till 2007-03-31 då projektet gick in i en förvaltningsfas. Figur 1.2 ger en översikt över när polismästardistrikten kom med i projektet och hur de olika faserna delvis överlappat varandra.
2003 2004 2005 2006 2007 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Västerort City Norrort Roslagen Nacka Södertörn Södertälje Söderort
Försöksverksamhet Utvecklingsfas Förvaltningsfas
Figur 1.2 Tidpunkt för SMADIT-projektets införande i de åtta polismästardistrikten och hur faserna avlöst varandra.
Föreliggande utvärdering gäller den del av utvecklingsfasen som markerats med dia-gonala streck i figuren ovan, dvs. 2006-01-01–2007-03-31. Vad som utvärderats är om man uppfyllt de mål som formulerats i SMADIT-projektet. Målen har handlat om verk-samheten (bl.a. att öka antalet alkohol- och drogtester, att erbjuda ertappade rister kontakt med beroendevården och att minst 10 procent av de ertappade rattfylle-risterna ska ha gått vidare till behandling), processen (att förbättra samarbetet inom och mellan medverkande myndigheter/verksamheter) och information (t.ex. kunskap om syftet, att förstå sin roll och erhållande av information). När det gäller verksamheten har vi valt att granska 12-månadersperioden 2006-04-01–2007-03-31, en tidsperiod då alla polismästardistrikt varit aktiva i projektet.
Vägverket Region Stockholm har varit projektägare med ansvar för projektledning. En styrgrupp bestående av representanter för de samverkande myndigheterna har ansvarat för det övergripande utvecklingsarbetet och verksamhetens inriktning. Dessutom har det funnits en beredningsgrupp bestående av tre medlemmar, fast adjungerande till styr-gruppen. Beredningsgruppens uppgifter har varit att bereda och följa upp styrgruppens uppdrag samt stödja, samordna och dokumentera arbetet. Styrgruppen och berednings-gruppen har under den största delen av utvecklingsfasen bestått av 7 kvinnor (58 %) och 5 män (42 %).
2 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att utvärdera om de verksamhetsmål, processmål och informationsmål som formulerats i projektet SMADIT har uppfyllts under utvecklings-fasen som pågick 2005–2007. Utvärderingen omfattar tidsperioden 2006-01-01– 2007-03-31, utom utvärderingen av verksamhetsmålen som gäller 2006-04-01– 2007-03-31.
En del jämförelser görs med resultaten från försöksverksamheten, men det har inte varit ett huvudsyfte att genomföra en jämförande studie.
Ett av huvudmålen för verksamheten, nämligen att minska återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister, har emellertid inte kunnat utvärderas inom ramen för denna studie.
3 Genomförande
I detta kapitel beskrivs det material och de metoder som använts för att genomföra utvärderingen. Olika metoder har använts i utvärderingen. För att utvärdera verksam-hetsmålen har statistik nyttjats som inrapporterats från polisen och beroendevården, medan process- och informationsmålen utvärderats genom en enkät till aktiva inom SMADIT. I kapitlet beskrivs också enkätens respondenter.
3.1 Utvärdering
av
verksamhetsmålen
Det datamaterial som används för att utvärdera verksamhetsmålen är den statistik som månadsvis dokumenterats i de åtta medverkande polismyndigheterna. Ansvarig för att ta fram dessa uppgifter har varit Ulf Malmqvist vid Polismyndigheten i Stockholms läns FoU-avdelning. Till stor del härstammar data från de fax som polisen upprättar för varje förare boende i Stockholms län som ertappats för rattfylleri. Siffermaterialet har sam-manställts kvartalsvis av VTI och redovisats i de kvartalsrapporter och SMADIT-nytt som tagits fram som dokumentation i projektet. Avstämning har också gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 1–3, se vidare i kapitel 4.1.
Från beroendevårdens olika mottagningar inom Beroendecentrum Stockholm (BAS) samt Maria Beroendecentrum har siffermaterial sammanställts kvartalsvis. Ansvarig för detta arbete har varit Jan Evelius vid Stockholms läns landstings beroendevård. Dessa uppgifter från respektive beroendemottagning samt Maria beroendecentrum har skickats till VTI för sammanställning. Siffermaterialet har kompletterat polisens datamaterial och redovisats i projektets kvartalsrapporter och SMADIT-nytt. Avstämning har gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 4–5, se vidare i kapitel 4.1.
När det gäller delmålen ska de gälla först när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Vi har dock räknat som att utvecklingsfasen är fullt utbyggd från och med andra kvartalet år 2006 och således istället för ett kalenderår gjort en sammanställning av siffermaterial från polismyndigheten och beroendevården från tidsperioden 2006-04-01–2007-03-31, en tidsperiod när alla åtta polismästardistrikt varit med i SMADIT minst ett år.
VTI har inte haft tillgång till de SMADIT-fax som statistiken grundar sig på utan de uppgifter som lämnats till VTI gäller antalet SMADIT-fax som inkommit till beroende-vården och antalet personer som kommit på eget initiativ samt antalet som bedömts av specialistläkare och gått vidare i vård. Det är inte säkerställt att beroendevården verk-ligen haft en kontakt med alla från SMADIT-faxen, även om kontaktförsök givetvis tagits. Det är inte heller helt klart hur en SMADIT-kund räknas om den förflyttas efter den första kontakten till en ny mottagning där den berörde hör hemma. Vidare saknas uppgifter om hur stor andel av dem som fått SMADIT-erbjudande som verkligen kommit till samtal inom 24 timmar. Uppgifterna finns på SMADIT-faxet och därför skulle en sådan kontroll vara möjlig att genomföra.
En utförligare redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse i SMADIT:s utvecklings-fas finns i en promemoria ställd till Annica Slätis, Vägverket Region Stockholm 2007-05-04 (Gustafsson, 2007b).
3.2
Utvärdering av process- och informationsmålen
I syfte att få svar på om de i projektplanen uppsatta process- och informationsmålen uppfyllts, genomfördes en enkätundersökning till samtliga i målgruppen, på liknande
första utvärdering under försöksverksamheten av informations- och processmålen, nyttjade telefonintervjuer och personliga djupintervjuer som undersökningsmetoder (Lundin och Sammland, 2005).
3.2.1 Målgrupp
Målgrupp för den enkät som skickats i utvärderingen var personer som varit aktiva i SMADIT under utvecklingsfasen, antingen som medlemmar i styrgrupp och bered-ningsgrupp eller som medarbetare hos polisen, beroendevården, socialtjänsten eller kriminalvårdens frivård. Många av dessa medarbetare ingår i någon av de åtta lokala grupperna som finns i respektive polismästardistrikts område. Representanter från länsstyrelsen, åklagarmyndigheten och Vägverket har enbart funnits med i styrgruppen. En lista över de personer som var aktiva i projektet erhölls från Vägverkets konsult. Totalt innehöll listan 110 personer och enkäten skickades till dem på deras arbetsplats. Det var dock sex personer som meddelade att de inte arbetade med SMADIT och därför inte tillhör målgruppen.
3.2.2 Enkäten
Den enkät som användes i föreliggande studie bestod av 27 frågor varav en del bestod av flera delfrågor, se bilaga 1. Många av enkätens frågor var öppna utan givna svars-alternativ, för att fånga in respondenternas egna åsikter. På de flesta av de övriga frågorna bestod svarsalternativen av en fyragradig skala där ett alternativ skulle ikryssas. Enkäten var uppbyggd kring följande teman:
• kännedom • inställning • delaktighet • information • kunskap • påverkan • samarbete i SMADIT • samarbete utanför SMADIT
• jämförelse med försöksverksamheten • bättre måluppfyllelse
• framtiden.
Vid konstruktionen av enkäten eftersträvades att försöka formulera frågorna så lika den tidigare utvärderingen av försöksverksamheten som möjligt, för att ge möjlighet till jämförelser (Gustafsson, 2007a). I resultatet görs vissa jämförelser mellan de båda undersökningarna. Det är dock möjligt att målgruppen i utvecklingsfasen i större ut-sträckning än den tidigare målgruppen varit aktiva i projektet. Detta gäller framför allt polisen, där ett mycket färre antal nu fanns med i målgruppen.
Den tidsperiod som undersökningen gällde angavs i enkäten till 2006-01-01–
2007-03-31. Det kan dock inte uteslutas att personer som varit verksamma i projektet under en ännu längre tid, även haft den tidigare tiden i åtanke när de besvarat frågorna.
Frågorna i enkäten täcker in mer än vad målen omfattar, eftersom vi ville eftersträva att frågorna liknade de båda tidigare utvärderingarna samt att enkäten skulle ge en djupare bild av projektet och fånga tankar och idéer som kan användas till förbättringar i projektet.
Enkäten skickades ut 2007-05-04 och en påminnelseenkät skickades ut tillsammans med ett brev 2007-05-16. En ytterligare påminnelse via e-post gjordes till dem som 2007-05-28 inte besvarat enkäten. Alla e-brev nådde dock inte fram till adressaten (9 av 36).
3.2.3 Svarsfrekvens
Enkäten besvarades av 76 personer vilket ger en total svarsprocent på 73 %, se vidare i tabell 3.1, där även fördelning på organisation framgår. Någon bortfallsuppföljning är inte genomförd.
Tabell 3.1 Enkätens respondenter fördelade på organisation.
Organisation Antal svarande Fördelning på organisationer % Antal tillfrågade Svarsandel % Polismyndigheten 13 17,1 13 100 Beroendevården *) 29 38,2 41 71 Socialtjänsten 19 25,0 **) 29 66 Kriminalvårdens frivård 9 11,8 ***) 13 69 Länsstyrelsen 2 2,6 2 100 Åklagarmyndigheten 1 1,3 2 50 Vägverket 3 3,9 4 75 Totalt 76 100,0 104 73
*) Ytterligare en enkät har inkommit, men respondenten hade endast besvarat de fyra första frågorna, varför denna enkät exkluderades vid analyserna.
**) Ytterligare 5 personer var tillfrågade, men har meddelat att de inte tillhör målgruppen. ***) Ytterligare 1 person var tillfrågad, men har meddelat att den inte tillhör målgruppen.
3.2.4 Respondenternas bakgrund
Den genomförda enkätstudiens fem första frågor fångade in respondentens bakgrund. Omkring 17 % av respondenterna arbetade inom polisen och närmare 40 % inom bero-endevården. Jämfört med den tidigare studien är polisen i betydligt mindre utsträckning representerad; detta är den största skillnaden i sammansättningen sett över både urvals-gruppen och svarsurvals-gruppen mellan de två studierna.
I den fortsatta redovisningen av resultaten har en sammanslagning av myndigheter/verk-samheter skett eftersom antalet respondenter i vissa fall varit litet. Kriminalvårdens fri-vård, länsstyrelsen, Vägverket och åklagarmyndigheten har därmed fått bilda en grupp som benämns ”annan organisation”. En viss försiktighet måste dock påpekas vid studerandet av de olika figurerna i resultatkapitlet, där en person ibland utgör flera procentenheter. Analyser har också genomförts när datamaterialet delats upp på män och kvinnor. Större skillnader mellan könen kommenteras i resultatdelen.
Alla inom polisen svarade medan svarsfrekvensen för beroendevården och social-tjänsten var 71 respektive 66 %. Detta var högre svarsfrekvenser jämfört med ut-värderingen av försöksverksamheten, vilket säkert har sin grund i att föreliggande utvärdering i större utsträckning var riktad mot aktiva i projektet.
Av de svarande var 38 % män och 62 % kvinnor, en ojämnare könsfördelning jämfört med den tidigare studien där könsfördelningen var nästan lika. Från polismyndigheten var endast en person en kvinna (8 %). Störst andel kvinnor av de svarande återfinner vi inom ”annan organisation” (80 %) och beroendevården (76 %). Inom socialtjänsten var 63 % kvinnor.
Att arbeta på central nivå i SMADIT angavs som huvuduppgift av 12 personer (16 %), på lokal nivå av 56 personer (74 %) och resterande 8 personer eller ca 11 % arbetade på både central och lokal nivå. Denna fördelning är i stort sett densamma som i den
tidigare studien. Kvinnor arbetade i större utsträckning på central nivå (19 %; män 10 %) men samtidigt svarade en lägre andel att de arbetade både på lokal och central nivå (6 %; män 17 %). Sett över organisationstillhörighet, arbetade svarande från beroendevården i större utsträckning på lokal nivå (86 %) medan 40 % av dem i gruppen ”annan myndighet” angav att huvuduppgiften låg på lokal nivå och 60 % på central nivå. Av de 13 respondenterna från polisen arbetade 10 stycken (77 %) på lokal nivå och bland socialtjänsten var det 79 % som arbetade på lokal nivå.
Fördelning på områden i Stockholms län framgår av tabell 3.2. De 12 som endast angav att de arbetade på central nivå är här exkluderade samt ytterligare 3 personer som inte svarat eller också arbetat i alla områdena.
Tabell 3.2 Respondenternas geografiska tillhörighet exklusive de som endast arbetade på central nivå. Tre personer besvarade inte frågan.
Område Antal respondenter Andel (%)
Västerort 11 18 City 8 13 Norrort 8 13 Roslagen 8 13 Nacka 6 10 Södertörn 6 10 Södertälje 7 11 Söderort 7 11 Totalt 61 100
Fördelningen över länets områden var förhållandevis jämn, med en liten övervikt av respondenter från Västerort.
De områden som inledningsvis ingick i försöksverksamheten under år 2003 och 2004 var Västerort, City och Norrort. Under år 2005 (oktober respektive november) tillkom Roslagen och Nacka. Övriga tre områden; Södertörn, Södertälje och Söderort, kom med i projektet under februari–april 2006. En fråga ställdes därför under vilken tid man hade arbetat i SMADIT-projektet och tre svarsalternativ fanns i enkäten: 2003–2004, 2005 och 2006–2007. Av de 73 respondenter som svarade på frågan hade 22 personer (29%)
arbetat under perioden 2003–2004, 39 personer (51 %) under år 2005 och 70 personer (92 %) under perioden 2006–2007. Mer detaljer framgår ur figur 3.1.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 2003-2004 2005 2006-2007 Period A nt a l engag e ra de
Deltog endast 2003-2004 Deltog 2003-2005 Deltog hela tiden
Deltog 2005-2007 Deltog endast 2006-2007 Deltog i början och i slutet
Figur 3.1 Antal som arbetat i projektet under olika perioder.
Närmare var fjärde respondent (eller 18 personer) hade deltagit under hela perioden, dvs. 2003–2007. Ett par personer var aktiva endast under försöksverksamheten medan en stor grupp tillkom under utvecklingsfasen, nämligen 20 personer från och med 2005 och ytterligare 31 personer under tiden 2006–2007.
4 Verksamhetsmål
Inledningsvis presenteras de verksamhetsmål som fastslogs i Projektplan för utveck-lingsfas 2005–2007. Därefter följer de resultat som erhållits via statistik framtagen vid polismyndigheten och i beroendevården.
4.1 Verksamhetsmålens
lydelse
Utvecklingsfasens verksamhetsmål lyder:
• Återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska.
• Minst 10 procent av ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med bero-endevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd, som
specialistbedömning, för sitt missbruk.
Det finns även kvantitativa delmål för verksamheten som ska gälla när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Dessa lyder:
1. Att öka antalet alkohol- och drogtester i Stockholms län så att minst 3 600 SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ertappas.
2. Att 60 procent, eller ca 2 200 av kunderna, får ett SMADIT-erbjudande, dvs. erbjuds kontakt med beroendevården inom 24 timmar. 3. Att 40 procent eller ca 880 av de förare som har fått ett SMADIT-erbjudande
motiveras att anta erbjudandet.
4. Att 50 procent eller ca 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet får kontakt med beroendevården inom 24 timmar.
5. Att 50 procent eller ca 220 av de förare som fått kontakt med beroendevården accepterar behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgår specialistläkares bedömning.
I försöksverksamheten innebar verksamhetsmål 1 att 1 500 påverkade förare från Stockholms län årligen skulle ertappas inom Västerort, City och Norrort. Verksamhets-mål 2 innebar att 70 procent skulle erbjudas möjlighet till samtal med beroendevård inom 24 timmar. Verksamhetsmål 3 hade i försöksverksamheten samma lydelse som i utvecklingsfasen, medan verksamhetsmål 4 och 5 innebar att 60 procent av de förare som antagit erbjudande om samtal skulle genomföra det och 40 procent av dem som genomförde samtalet skulle motta relevant vård.
4.2
Uppfyllelse av verksamhetsmålen
I den följande resultatredovisningen finns ingen uppföljning av det första övergripande målet om att återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska, eftersom det inte har varit möjligt att följa rattfylleristerna på individnivå pga. sekretesskäl. Det har inte heller varit möjligt att följa upp delmålen 4 och 5 på polismästardistriktsnivå. Vidare ska påpekas att, som tidigare nämnts, ingen tillgång funnits till SMADIT-faxen och att det därför inte varit möjligt att följa data på individnivå. De uppgifter som ligger till grund för utvärderingen har levererats från polisen och beroendevården och vi har inte haft möjlighet att ytterligare kvalitetssäkra siffrorna. Givetvis kan denna omständ-lighet påverka resultatet och vi väljer därför att i detta avsnitt inte göra någon närmare analys av varför resultatet ser ut som det gör.
4.2.1 Årsstatistik och jämförelse med åren 2004 och 2005
I redovisningen jämförs kalenderåret 2004 och kalenderåret 2005 med tidsperioden 2006-04-01–2007-03-31, kallad 2006/07. Anledningen till redovisningens tidsperioder är att samtliga polismästardistrikt som skulle vara med i projektet varit det under dessa tidsperioder, dvs. tre polismästardistrikt under 2004–2005 och åtta polismästardistrikt från och med april 2006, dvs. under den tidsperiod som kallas 2006/07.
Delmål 1: SMADIT-kunder
Delmål 1 i utvecklingsfasen innebär att 3 600 SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ska ertappas. I figur 4.1 visas utfallet jämfört med år 2004 och 2005 då målet var 1 500 ertappade förare per år.
2588 806 1005 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 2004 2005 2006/07 Antal S M ADIT-kunder
Figur 4.1 Antal SMADIT-kunder mot det uppsatta målet på 1 500 årligen för 2004 och 2005, respektive 3 600 år 2006/07. Andelarna är 54 %, 67 % och 72 % respektive år.
Under 2006/07, när alla polismästardistrikt varit med i projektet minst ett år, ertappades 2 588 påverkade förare, se figur 4.1. Detta är 72 % av målet, vilket är en förbättring mot åren 2004 och 2005, då 54 % respektive 67 % påverkade förare ertappades. I tabell 4.1 finns en redovisning av antalet SMADIT-kunder i respektive polismästardistrikt samt måluppfyllelse. Målen i respektive polismästardistrikt finns redovisade i SMADIT-handboken för Stockholms län (Vägverket, 2005).
Tabell 4.1 Delmål 1 gällande antal SMADIT-kunder; utfall och andel relaterade till målen i respektive polismästardistrikt, 2006/07
Mål Utfall Måluppfyllelse Västerort 590 776 132 % City 750 467 62 % Norrort 360 326 91 % Roslagen 370 252 68 % Nacka 160 220 138 % Södertörn 600 116 19 % Södertälje 250 261 104 % Söderort 520 170 33 % Gamla polismästardistrikt 1 700 1 569 92 % Nya polismästardistrikt 1 900 1 019 54 % 3 600 2 588 72 % Alla polismästardistrikt
Av tabellen ovan framgår att i de gamla polismästardistrikten, dvs. Västerort, City och Norrort, som även var med under försöksverksamheten blev måluppfyllelsen 92 %, att jämföra med 54 % i de nya polismästardistrikten.
Delmål 2: SMADIT-erbjudanden
Delmål 2 handlar om att SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT-erbjudande, dvs. erbjudas kontakt med beroendevården inom 24 timmar. I figur 4.2 visas resultatet. Målet var i försöksverksamheten 70 % och i utvecklingsfasen 60 %.
1728 676 531 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2004 2005 2006/07 S M A D IT-e rbj uda nde n
Figur 4.2 Andelen SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 70 % av
SMADIT-kunderna skulle få ett erbjudande 2004 och 2005, respektive 60 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 66 %, 67 % och 67 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-erbjudanden som lämnats.
Som visas i figur 4.2 var det ungefär två tredjedelar av SMADIT-kunderna som fick ett SMADIT-erbjudande under alla de tre redovisade åren. Målet var dock sänkt från 70 % i försöksverksamheten till 60 % i utvecklingsfasen, vilket leder till att delmål 2 om an-delen SMADIT-kunder som fick SMADIT-erbjudanden uppfylldes under året 2006/07. I tabell 4.2 finns en redovisning av måluppfyllelsen i respektive polismästardistrikt. Tabell 4.2 Delmål 2 gällande antalet antal SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterade till målet att 60 % av SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT-erbjudande, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polismästardistrikt, 2006/07.
Mål (=60 % av delmål 1 gällande SMADIT-kunder) Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 2/ utfall delmål 1) Utfall mot mål i absoluta siffror Västerort 360 451 58 % 125 % City 460 355 76 % 77 % Norrort 220 132 40 % 60 % Roslagen 230 219 87 % 95 % Nacka 100 141 64 % 141 % Södertörn 360 116 100 % 32 % Södertälje 150 164 63 % 109 % Söderort 320 150 88 % 47 % Gamla polismästardistrikt 1 040 938 60 % 90 % Nya polismästardistrikt 1 160 790 78 % 68 % 2 200 1 728 67 % 79 % Alla polismästardistrikt
Som framgår av tabell 4.2 var polisen i de nya polismästardistrikten mycket bättre på att lämna erbjudandet till påverkade förare som ertappats, 78 % fick SMADIT-erbjudande jämfört med 60 % i de gamla polismästardistrikten. I Södertörn fick samt-liga SMADIT-kunder ett erbjudande.
Om delmål 2 för år 2006/07 istället relateras till att minst 2 200 av SMADIT-kunderna skulle få ett erbjudande, kan konstateras att 79 % av SMADIT-kunderna fick ett erbjudande. Vid en jämförelse av utfallet mot det uppsatta målet i absoluta siffror för respektive polismästardistrikt kan konstateras att 90 % (938 st.) av målet på 1 040 SMADIT-erbjudanden lämnades i de gamla polismästardistrikten. I de nya polis-mästardistrikten var målet 1 160 SMADIT-erbjudanden och 68 % (790 st.) lämnades.
Delmål 3: Antagna SMADIT-erbjudanden
I figur 4.3 redovisas andelen antagna SMADIT-erbjudanden att jämföra med målet om att 40 % av de förare som fått ett SMADIT-erbjudande ska motiveras att anta det.
439 249 255 0% 10% 20% 30% 40% 50% 2004 2005 2006/07 A nt a gna S M A D IT-e rbj uda nde n
Figur 4.3 Andelen antagna SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 40 % av de förare som fått ett erbjudande ska anta det. Andelarna för respektive år är 48 %, 37 % och 25 %. Siffrorna i staplarna är antalet förare som antagit SMADIT-erbjudan-det.
Enligt figur 4.3 har det varit en sjunkande andel SMADIT-kunder som tackat ja till erbjudandet om kontakt med beroendevården. Målet har under alla åren varit att 40 % skulle anta erbjudandet. År 2004 var det 48 % som antog det, år 2005 var det 37 % och år 2006/07 bara 25 %. I tabell 4.3 redovisas hur utfallet blev i respektive polismästar-distrikt.
Tabell 4.3 Delmål 3 gällande antal antagna SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterat till målet att 40 % av de förare som fått SMADIT-erbjudandet ska motiveras att anta erbjudandet, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polis-mästardistrikt, 2006/07. Mål (=40 % av delmål 2 gällande SMADIT-erbjudanden) Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 3/ utfall delmål 2) Utfall mot mål i absoluta siffror Västerort 144 138 31 % 96 % City 184 84 24 % 46 % Norrort 88 38 29 % 43 % Roslagen 92 51 23 % 55 % Nacka 40 42 30 % 105 % Södertörn 144 14 12 % 10 % Södertälje 60 39 24 % 65 % Söderort 128 33 22 % 26 % Gamla polismästardistrikt 416 260 28 % 63 % Nya polismästardistrikt 464 179 23 % 39 % 880 439 25 % 50 % Alla polismästardistrikt
Som framgår av tabell 4.3 blev uppfyllelsen av det tredje målet något bättre i de gamla polismästardistrikten 28 % att jämföra med 23 % i de nya polismästardistrikten. Sämst var måluppfyllelsen i Södertörn, 12 %, det distrikt där samtliga SMADIT-kunder fått ett erbjudande.
Om delmål 3 för år 2006/07 istället relateras till att minst 880 av de förare som fått ett erbjudande ska motiveras att anta det, kan konstateras av hälften av detta antal, näm-ligen 439 fick ett erbjudande. I Nacka var det något fler än det uppsatta målet som antog SMADIT-erbjudandet och i Västerort var det också nästan alla, enligt målet i absoluta siffror, som antog erbjudandet.
Delmål 4: SMADIT-kunder som har haft kontakt med Beroendevården
Målet om hur stor andel av de förare som tackat ja till SMADIT-erbjudandet som ska få kontakt med beroendevården var 60 % under 2004–2005 och 50 % under 2006/07. I figur 4.4. visas hur utfallet blev.
428 257 184 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 110% 2004 2005 2006/07 K ont a k t m e d be ro e nde v å rde n
Figur 4.4 Andelen SMADIT-kunder som har kontaktats av beroendevården eller själva tagit kontakt med beroendevården av det uppsatta målet om 60 % år 2004 och 2005, respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 72 %, 103 % och 97 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som haft kontakt med beroendevården.
Målet uppfylldes med råge under alla tre perioderna. Under 2006/07 var det 428 SMADIT-kunder som hade kontakt med beroendevården, vilket är 97 % av dem som tackat ja till erbjudandet (439 stycken). En bidragande orsak till de höga andelarna är att många SMADIT-kunder kommer på eget initiativ i ett senare skede, trots att de inled-ningsvis vid poliskontakten tackat nej till SMADIT-erbjudandet.
Om delmål 4 för år 2006/07 istället relateras till att minst 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet ska ha en kontakt med beroendevården kan konstateras att nästan alla haft det (97 %). Någon uppdelning på polismästardistrikt är inte möjlig att göra.
Delmål 5: SMADIT-kunder som har bedömts av specialistläkare
Även för delmål 5 ändrades procentsatsen till 2006/07, från 40 % till 50 %. Se figur 4.5 för resultat.
206 146 91 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 2004 2005 2006/07 S pe c ia li s tbe döm da S M A D IT-k unde r
Figur 4.5 Andelen SMADIT-kunder som har genomgått specialistläkares bedömning i relation till det uppsatta målet om 40 % år 2004 och 2005 respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 49 %, 57 % och 48 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som bedömts av specialistläkare.
Det kan konstateras att höjningen av målet från 40 % till 50 % medför att delmål 5 inte kan anses vara helt uppfyllt under 2006/07, se figur 4.5. Det var 48 % av dem som haft kontakt med beroendevården som bedömdes av specialistläkare. Andelen var ungefär lika stor som 2004, medan det år 2005 var en något större andel, 57 % som bedömdes av specialistläkare.
Målsättningen för år 2006/07 i absoluta tal var att 220 förare årligen skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgå specialistläkares bedömning. Om det faktiska antalet om 206 relateras till 220 kan en måluppfyllelse om 94 % konstateras.
4.2.2 Övergripande mål
Projektet SMADIT:s övergripande mål har både i försöksverksamheten och utveck-lingsfasen varit att minst 10 % av de ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempel-vis bli specialistbedömda. I tabell 4.4 exempel-visas hur stor andel av dem som har fått ett SMADIT-erbjudande som bedömts av specialistläkare och också hur stor andel som fortsatt i behandling.
Tabell 4.4 Andelen av ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT-erbjudande, som accepterat behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. Målsättningen är 10 %.
2004 2005 2006/07 Specialistbedömda 17 % 22 % 12 %
När det gäller bedömning av specialistläkare, kan, enligt tabell 4.4 konstateras att målet är uppfyllt 2006/07, liksom under försöksverksamheten. Det var 12 % som bedömdes av specialistläkare. Om man däremot enbart räknar dem som fortsätter i behandling kan målet inte anses vara uppfyllt. Det var 8 % som fortsatte i behandling 2006/07.
4.2.3 Sammanfattning – verksamhetsmål
I tabell 4.5 sammanfattas de framtagna resultat som redovisats ovan.
Tabell 4.5 Sammanfattning av utfallet ställt mot de olika delmålen 2006/07 samt det övergripande målet
Mål Utfall Utfall mot
absoluta siffror
Målupp-fyllelse
1 – SMADIT-kunder 3 600 2 588 72 % 72 % Inte uppfyllt
2 – SMADIT-erbjudanden 2 200 60 % 1 728 79 % 67 % Uppfyllt 3 – Antagna SMADIT-erbjudanden 880 40 % 439 50 % 25 % Inte uppfyllt 4 – Kontakt med beroendevården 440 50 % 428 97 % 97 % Uppfyllt 5 – Bedömda av specialistläkare 220 50 % 206 94 % 48 % Inte uppfyllt Övergripande mål 10 % 12 % Uppfyllt
Vi kan konstatera att antalet SMADIT-kunder (mål 1) blev för få, att det var för få som antog SMADIT-erbjudandet (mål 3) och att det var något för något för få som bedöm-des av specialistläkare. Sålebedöm-des är enbart mål 2 och mål 4 uppfyllda under 2006/07. Detta kan jämföras med att år 2004 uppfylldes mål 3, 4 och 5 och år 2005 uppfylldes mål 4 och 5. Det övergripande målet om att 10 % av de ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT-erbjudande ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt
missbruk är uppfyllt (206/1 728).
Det går också att jämföra utfallet mot de absoluta målsiffror som finns i projektplanen och därmed inte följa ”kedjan”. För att fullständig måluppfyllelse då ska kunna konsta-teras borde det stå 100 % på samtliga rader i kolumnen ”Utfall mot absoluta siffror”, vilket det inte gör. Däremot är mål 4 och 5, där resultaten hämtas från beroendevården, ganska nära.
5 Processmål
Inledningsvis presenteras de processmål som finns i Projektplan för utvecklingsfas 2005–2007. Därefter följer resultaten som erhållits ur den enkät som finns beskriven i kapitel 3.
5.1 Processmålens
lydelse
1. Att förbättra samarbetet centralt mellan medverkande myndigheter/verk-samheter bl.a. genom förbättrade rutiner.
2. Att förbättra samarbetet lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner.
3. Att förbättra samarbetet inom medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner.
5.2
Redovisning av enkätsvar
Enkätens frågor 21–23 handlade om samarbetet i SMADIT centralt och lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter samt om samarbetet inom den egna myndig-heten/verksamheten. Fråga 20b berörde spin off-effekter dvs. samverkan inom områden som ligger utanför projektet SMADIT:s syfte
5.2.1 Samarbete centralt, lokalt och internt
I figurerna 5.1 och 5.2 redovisas i vilken utsträckning respondenten anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT både inom den egna organisationen och centralt och lokalt mellan de samverkande organisationerna. En uppdelning av svaren har gjorts beroende på om respondenten arbetar med SMADIT på central eller lokal nivå. De åtta respondenter som angett att de arbetar med SMADIT på både central och lokal nivå är inkluderade i båda figurerna.
33 6 44 18 11 29 29 11 18 0% 20% 40% 60% 80% 100% Centralt mellan organisationer Inom egna organisationen
Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte
Figur 5.1 I vilken utsträckning respondenterna som arbetar med SMADIT på central nivå eller på både lokal och central nivå anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT. Samarbete centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter (n=18) och samarbete inom den egna myndigheten/verksamheten (n=17).
Bland dem som arbetar med SMADIT på central nivå ansåg 77 % att samarbetet centralt mellan de medverkande myndigheterna och verksamheterna förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning på grund av SMADIT (att jämföra med 69 % i försöks-verksamheten). Det var ingen som angav att samarbetet inte alls hade förbättrats, där-emot var det 11 % som inte visste. SMADIT hade inte fått samma positiva effekt på samarbetet inom den egna organisationen. Endast var fjärde person (en halvering jämfört med förra studien) tyckte att SMADIT hade medverkat till att förbättra sam-arbetet i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Många menade att samsam-arbetet inte hade förbättrats alls eller i ganska liten utsträckning. Kvinnor svarade i lägre utsträck-ning än män att samarbetet förbättrats, både vad gäller inom organisationen och centralt. Kvinnorna var också mer osäkra i dessa frågor och svarade oftare än männen ”Vet inte”. I figur 5.2 visas hur de som arbetar med SMADIT på lokal nivå anser att samarbetet för-bättrats.
8 2 40 23 27 33 8 23 16 20 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lokalt mellan organisationer Inom egna organisationen
Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte
Figur 5.2 I vilken utsträckning respondenterna som arbetar med SMADIT på lokal nivå eller på både lokal och central nivå anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT. Samarbete lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter (n=62) och samarbete inom den egna myndigheten/verksamheten (n=61).
Bland dem som arbetar med SMADIT på lokal nivå ansåg 48 % att samarbetet lokalt mellan de medverkande myndigheterna och verksamheterna förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning tack vare SMADIT (att jämföra med 41 % i försöksverk-samheten). Ytterligare 27 % ansåg att samarbetet förbättrats i ganska liten utsträckning. Inom den egna organisationen ansåg 25 % att SMADIT hade medverkat till att förbättra samarbetet i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Ytterligare 33 % ansåg att sam-arbetet tack vare SMADIT förbättrats i ganska liten utsträckning. En femtedel av de svarande visste inte om samarbetet förbättrats inom den egna organisationen. Ett liknande könsmönster sågs här som tidigare, med en större andel kvinnor som menade att samarbetet inte förbättrats alls och en större andel osäkra jämfört med de manliga respondenterna.
Liksom i den tidigare studien (Gustafsson, 2007a) sågs att den största förbättringen av samarbetet skedde på central nivå. Däremot gavs nu en ganska snarlik bild av sam-arbetet inom den egna organisationen; på vilket sätt man huvudsakligen arbetade med SMADIT (centralt eller lokalt) hade inte särskilt stor betydelse för hur man uppfattade hur det interna samarbetet hade påverkats.
Av figur 5.3 framgår det hur respondenterna ansåg att samarbetet inom den egna organi-sationen förändrats genom SMADIT-projektet.
1 8 21 54 29 33 31 29 35 43 25 8 14 35 50 19 29 29 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Samtliga Polis Beroendevård Socialtjänst Annan org
Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte
Figur 5.3 I vilken utsträckning respondenterna anser att det interna samarbetet i respektive organisation har förbättrats tack vare SMADIT. Uppdelat på samtliga (n=72), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=28), socialtjänsten (n=17) och bland övriga organisationer (n=14).
Drygt 60 % av dem som arbetar inom polismyndigheten ansåg att samarbetet inom polismyndigheten förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning tack vare SMADIT. Bland dem som arbetar inom beroendevården ansåg 29 % att samarbetet förbättrats i ganska stor utsträckning. Bland representanter från de övriga organisa-tionerna var det ingen som ansåg att samarbetet inom organisationen förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning tack vare SMADIT.
Det fanns i enkäten utrymme för att ange de rutiner som gjort att samarbetet förbättrats. Nedan följer en uppdelning i de rutiner som förbättrat samarbetet centralt, lokalt och inom respektive myndighet eller verksamhet.
De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet centralt mellan medverkande myndig-heter och verksammyndig-heter är:
• Regelbundna centrala möten
• Framtagandet av mål, projektplaner, processer, arbetsformer och informations-underlag, däribland utvecklingen av fax-blanketten
• Informationsträffar och löpande information
• Förbättrade rutiner för samverkan mellan polis och beroendevård • Samverkan kring SMADIT-ung.
De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet lokalt mellan medverkande myndig-heter och verksammyndig-heter är:
• Regelbundna lokala möten • Återkopplingsmöten • Löpande information • Utbildningar
• Samverkansplanering och gemensamma vårdplaner (beroendevård – socialför-valtning)
• Direkttransport av den misstänkte rattfylleristen och beredskap på mottagande beroendevård.
Under denna fråga nämndes att samarbetet skulle kunna bli ännu bättre om polisen i större utsträckning än idag skickar rapporter om ingripanden till socialtjänsten. De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet inom medverkande myndigheter och verksamheter är:
• Informationsträffar och gemensamma möten regelbundet • Information om SMADIT på arbetsplatsträffar.
Därutöver nämndes att man både inom socialtjänsten och länsstyrelsen pga. SMADIT fått kontakt och samarbete med andra sektioner eller enheter inom sin organisation.
5.2.2 Spin off-effekter
Det var 29 personer (14 kvinnor och 15 män) som i enkäten svarade ja på frågan om SMADIT gett upphov till spin off-effekter, 23 personer svarade nej och 22 personer visste inte. Exempel på spin off-effekter som SMADIT gett upphov till sammanfattas nedan:
• Ökade kontakter mellan myndigheter och aktörer
• Kännedom och kunskap om andra myndigheters/organisationers arbete • Ökad personkännedom mellan aktörerna
• Samarbete mellan myndigheterna i andra frågor
• Personer från beroendemottagningar, frivård och socialtjänst är med polisen på insatser
• Ökat intresse för problematiken och att utbyta erfarenheter • Motivation till polisen att arbeta med trafik
5.3
Uppfyllelse av processmålen
Processmålen handlar om att förbättra samarbetet mellan medverkande myndigheter/ verksamheter på både central och lokal nivå samt att förbättra samarbetet inom med-verkande myndigheter/verksamheter. Detta ska bland annat göras genom förbättrade rutiner. Det finns inga kvantitativa mål angivna utan en kvalitativ bedömning får göras om processmålen anses uppfyllda.
5.3.1 Samarbete centralt mellan medverkande organisationer
Som framgår av figur 5.1 var det 77 % av dem som arbetade centralt med SMADIT och besvarade enkätfråga 21a som ansåg att samarbetet centralt mellan medverkande orga-nisationer förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning och ytterligare 11 % som ansåg att det varit en ganska liten förbättring i samarbetet tack vare SMADIT. Sammanfatt-ningsvis var det alltså nästan 90 % som ansåg att samarbetet centralt mellan organisa-tioner förbättrats.
Det första processmålet om ett förbättrat samarbete centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter kan därför anses vara uppfyllt.
5.3.2 Samarbete lokalt mellan medverkande organisationer
Av figur 5.2 kan utläsas att 48 % av dem som arbetade lokalt med SMADIT och be-svarade enkätens fråga 22a ansåg att samarbetet lokalt mellan medverkande organisa-tioner förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning och ytterligare 27 % ansåg att det varit en ganska liten förbättring i samarbetet tack vare SMADIT. Det var alltså 75 % som ansåg att samarbetet lokalt mellan organisationer förbättrats.
Det andra processmålet om ett förbättrat samarbete lokalt mellan medverkande myndig-heter/verksamheter kan därför anses vara uppfyllt.
5.3.3 Samarbete inom den egna organisationen
Det tredje processmålet handlar om samarbetet inom den egna organisationen. Analyse-ras svaren från de 72 individer som besvarade frågan konstateAnalyse-ras att 22 % ansåg att SMADIT förbättrat samarbetet inom den egna organisationen i mycket/ganska stor utsträckning och ytterligare 33 % i ganska liten utsträckning. Det var dock 25 % som ansåg att samarbetet inte alls förbättrats pga. SMADIT, men också 19 % som svarat ”vet ej”.
Den slutsats man kan dra är således att samarbetet inom den egna organisationen i mindre utsträckning påverkats av SMADIT, än vad samarbetet mellan de olika orga-nisationerna påverkats. Detta är givetvis naturligt eftersom det i flera av organisatio-nerna är så att SMADIT inte ska beröra fler än det fåtal personer som arbetar med projektet. Inom polisen där en högre andel av de anställda bör vara involverade i SMADIT, finner vi de enda som angett att samarbetet förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Inom beroendevården är det drygt 40 % som inte vet eller som anser att det interna samarbetet inte påverkats alls, resterande anser att samarbetet för-bättrats i ganska stor/ganska liten utsträckning. Vi vill därför dra slutsatsen att det är tveksamt om den förbättring som angivits av samarbetet inom den egna organisationen är tillräckligt. Vi anser därför att processmål 3 med tvekan är uppfyllt.
5.3.4 Sammanfattning – processmålen
Med anledning av ovanstående resonemang anser vi att de tre processmålen är upp-fyllda, det tredje dock med tvekan.
Sammanfattning
Processmål 1 Uppfyllt
Processmål 2 Uppfyllt
6 Informationsmål
Inledningsvis presenteras de informationsmål som finns i Projektplan för utvecklingsfas 2005–2007. Därefter följer resultaten som erhållits ur enkätens svar.
6.1 Informationsmålens
lydelse
Mål för informationen är att 70 procent av målgrupperna ska anse: 1. Att de har god kunskap om SMADIT:s syfte
2. Att de förstår sin roll i SMADIT
3. Att de anser att de får en god löpande information om SMADIT:s utveckling 4. Att de har eller har fått relevant kunskap om problematiken kring alkohol och
droger i trafiken genom SMADIT
5. Att de upplever att SMADIT-insatserna påverkat deras motivation att arbeta med projektet
6. Att de upplever att SMADIT-insatserna påverkat deras agerande i arbetet.
6.2
Redovisning av enkätsvar
Enkätens frågor 6–9 handlade om respondentens kännedom om projektet och
SMADIT:s syften. Likaså frågades efter den generella inställningen och vilka starka och svaga sidor som finns i SMADIT. Dessa frågor försökte ge svar på informationsmål 1. Frågorna 10–14 handlade om respondentens delaktighet i SMADIT och besvarade in-formationsmål 2. Inin-formationsmål 3 besvarades av frågorna 15–17. Inin-formationsmål om kunskap, mål 4, besvarades av frågorna 18a–c och slutligen besvarade frågorna 19a–c informationsmålen 5 och 6.
6.2.1 Kännedom
Det var 57 % av de 74 som svarade på enkätens fråga om kännedom om SMADIT, som angav att de kände till projektet mycket väl och ytterligare 39 % som kände till projektet ganska väl. Männen sade sig känna till projektet mycket väl i högre grad (75 %) än kvinnorna (46 %). Det var även 4 % (3 personer) som svarade att de kände till SMADIT ganska dåligt. I utvärderingen av försöksverksamheten var det en lägre andel, 49,5 %, som kände till projektet mycket väl.
På frågan hur väl de kände till vilket syfte SMADIT har, svarade 74 personer. Av dessa kände 72 % mycket väl till syftet, 26 % ganska väl och 3 % kände ganska dåligt till SMADIT:s syfte. Liksom på den förra frågan var det i försöksverksamheten en något lägre andel, 67 %, som mycket väl kände till SMADIT:s syfte.
I enkäten fanns fyra möjliga alternativ till syften uppräknade samt alternativet ”vet inte”. Respondenten hade möjlighet att kryssa i flera svar. I tabell 6.1 redovisas antalet svar på respektive alternativ. De svar som enligt Projektplan för utvecklingsfas
Tabell 6.1 Redovisning av svarsfördelning på enkätfråga 7b: Vilket syfte/vilka syften har SMADIT? I enkäten fick flera svar anges.
65 svar Att minska antalet påverkade förare i stockholmstrafiken genom minskat antal återfall
20 svar Att informera om alkohol och drogers påverkan på människan och dess organ 39 svar Att övertala alkohol- och drogpåverkade i Stockholms län att söka hjälp mot sitt
missbruk
67 svar Att öka möjligheten för påverkade förare som är alkohol- eller drogberoende att ta itu med sina problem.
0 svar Vet inte
Trettiotvå procent hade uppfattat SMADIT:s syfte såsom det finns beskrivet i projekt-planen, dvs. kryssat för dessa två alternativ och ingenting annat. Som framgår av tabell 6.1 har de svarsalternativ som överensstämmer med projektplanen fått de flestas svar, det kan därför anses vara klarlagt att de svarande har god kännedom om SMADIT:s syften.
6.2.2 Inställning
Av de 75 personer som svarade på vilken inställning de hade till projektet var alla posi-tiva till SMADIT: 77 % hade en mycket positiv inställning och resterande 23 % en ganska positiv inställning. Detta resultat överensstämmer med resultatet från försöks-verksamheten, med den skillnaden att det då fanns en liten andel som hade en ganska negativ inställning.
Det fanns i enkäten möjlighet att beskriva projektets starka och svaga sidor. De starka sidor som finns i SMADIT handlar om:
• Samverkan mellan olika myndigheter och aktörer • Engagerade SMADIT-medarbetare
• Utbildningar och broschyrer • Gemensamma och tydliga mål • Intensiva kontrolldagar
• Att nå ut med information till människor med drogproblem • Att erbjuda stöd, hjälp och vårdkontakt
• Det snabba omhändertagandet direkt vid rattfyllerihändelsen
• Möjligheten att påverka personer när de kanske är som mest mottagliga för att ta emot hjälp
• Den snabba handläggningen
De svaga sidor som finns i SMADIT är enligt respondenterna: • Att det är ett stort projekt med många aktörer
• Administrativa problem och informationsproblem mellan och inom aktörerna • Att det krävs engagemang och en pågående process för att hålla motivationen
hög hos aktörerna
• Att socialtjänsten inte är tillräckligt delaktig
• Sen polisrapportering och för få rapporter till socialtjänsten
• Bristande uppföljning om hur det har gått för dem som tackat ja eller nej till hjälp
• Sekretessen och polisens möjligheter till återkoppling från vården • Bristande engagemang som kan göra att kedjan brister
• Det numerära resultatet, att polisen inte erbjuder kontakt med vården • Svårigheten för polisen att nå ”förnekarna”
• Att de polisiära systemen inte fungerar på beroendemottagningarna • Att SMADIT-kunderna avböjer vård och inte vill gå kvar i behandling
• Att det inte är en rikstäckande modell där man bemöts likadant oavsett var man åker fast
• Okunskap om de olika organisationernas arbetssätt
• Avsaknaden av en egen hemsida för SMADIT i Stockholms län • Att det är svårt att följa statistik på ett verklighetsenligt sätt.
