SMADIT – Samverkan Mot Alkohol
och Droger i Trafiken
PUBLIKATION 2007:116
Titel: SMADIT – Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län 2005-2007 Publikation: 2007:116
Utgivningsdatum: November 2007
Utgivare: Vägverket Region Stockholm
Kontaktperson: Annica Slätis, Vägverket Region Stockholm Författare: Susanne Gustafsson, VTI samt Per Henriksson, VTI Layout: Tecknar’n i Roslagen
Tryck: Tryckeriet Vägverket
Förord
SMADIT Stockholms län står för Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken.
Det är ett samarbete mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunerna, Kriminalvården och Länsstyrelsen. Projektet har delats in i en försöksverksamhet 2003-2005 och en utvecklingsfas 2005-2007.
På uppdrag av Vägverket Region Stockholm utvärderas SMADIT Stockholms län vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Utvärderingen av SMADIT försöksverksamheten 2003-2005 publicerades i november 2006, Vägverkets publikation 2006:133. Efter vissa kompletteringar gavs den också ut i februari 2007 som VTI rapport 555.
Föreliggande publikation redovisar utvärderingen av SMADIT utvecklingsfasen 2005-2007.
Projektledare har varit Susanne Gustafsson, som tillsammans med Per Henriksson, båda VTI, författat denna publikation. Den enkät som ligger till grund för utvärderingen har konstruerats i samråd med Yvonne Jacobsson, beteendevetare vid Vägverket Region Stockholm. Janet Yakoub vid VTI har ombesörjt enkätutskick och kodning av inkomna enkäter. Susanne Gustafsson och Per Henriksson har analyserat data.
Rapporten granskades på ett seminarium på VTI 2007-08-28 där Robert Hrelja fungerade som lektör. Från Vägverket Region Stockholm deltog Alexander Hurtig. Pontus Matstoms, avdelningschef vid VTI, har granskat och godkänt publikationen för publicering 2007-10-10.
Utvärderingen av SMADIT utvecklingsfasen 2005-2007 ges även ut som VTI rapport 589.
För ytterligare information kontakta Vägverket Region Stockholm:
Annica Slätis, projektledare, telefon 08- 757 68 86, e-post, annica.slatis @ vv.se eller Yvonne Jacobsson, beteendevetare, telefon 08- 627 41 13, e-post
yvonne.jacobsson @ vv
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 5
1. Bakgrund... 7
1.1. Alkohol och droger i trafiken ... 7
1.1 SMADIT-projektet ... 8
2 Syfte... 11
3 Genomförande... 12
3.1 Utvärdering av verksamhetsmålen... 12
3.2 Utvärdering av process- och informationsmålen... 13
4 Verksamhetsmål ... 18
4.1 Verksamhetsmålens lydelse ... 18
4.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen... 18
5 Processmål ... 28
5.1 Processmålens lydelse ... 28
5.2 Redovisning av enkätsvar... 28
5.3 Uppfyllelse av processmålen ... 34
6 Informationsmål ... 36
6.1 Informationsmålens lydelse ... 36
6.2 Redovisning av enkätsvar... 36
6.3 Uppfyllelse av informationsmålen ... 56
7 Jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen... 58
8 Bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen... 59
8.1 Ökning av antalet SMADIT-kunder ... 59
8.2 Motivation av SMADIT-kunder att tacka ja till SMADIT-erbjudandet... 60
8.3 Motivation av SMADIT-kunder att acceptera åtgärd ... 61
8.4 Förbättrad återkoppling om SMADIT-kunderna ... 62
9 SMADIT:s framtid... 63
10 Diskussion, slutsatser och förbättringsförslag ... 64
10.1 Metoddiskussion ... 64
10.2 Resultatdiskussion... 66
10.3 Slutsatser och förbättringsförslag... 69
Referenser ... 72
BILAGA 1 / ENKÄT/ Utvecklingsfasen... 73
BILAGA 2 / PROMEMORIA / Redovisning av verksamhetsmålen ... 81
SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken.
Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län 2005–2007 av Susanne Gustafsson och Per Henriksson
VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken – är ett samarbetsprojekt i Stockholms län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommun- förbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Läns- styrelsen. Syftet med SMADIT är att minska antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruksproblem en chans att ta itu med sina problem.
Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län (s.k. SMADIT-kunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende, dvs. får ett SMADIT-erbjudande. SMADIT har sin grund i Skelleftemodellen, som utveck- lades i Skellefteå i slutet av 1990-talet.
Denna rapport utgör en utvärdering av den del av utvecklingsfasen i Stock- holms län som pågick under tidsperioden 2005–2007. I projektet finns verk- samhetsmål, processmål och informationsmål uppsatta. Dessa har utvärderats med hjälp av sammanfattande statistik från verksamheten och enkäter till aktiva personer inom projektet (76 besvarade enkäter, en svarsandel på 73 %).
Av de svarande var 38 % män och 62 % var kvinnor.
Under perioden april 2006–mars 2007 påträffades 2 588 alkohol- eller drog- påverkade förare bosatta i Stockholms län. Målsättningen var 3 600 SMADIT- kunder. Tre fjärdedelar av SMADIT-kunderna erhöll ett SMADIT-erbjudande (1 728 personer). Det var en fjärdedel av dessa (439 personer) som antog erbju- dandet och alltså tackade ja till ett samtal med beroendevården. Målsättningen om att 40 % skulle anta erbjudandet nåddes alltså inte. Beroendevården hade kontakt med 97 % av dem som tackat ja (428 personer). Här ingår även personer som kommit på eget initiativ i ett senare skede, men som fått information om SMADIT från polisen eller länsstyrelsen. Målet var 50 %, vilket alltså uppfyll- des med råge. Slutligen var det 48 % (206 personer) som hade ett bedömnings- samtal med specialistläkare. Målet var 50 % så det uppfylldes inte riktigt. Det kan också konstateras att 12 % av dem som fått ett SMADIT-erbjudande blev specialistbedömda. Detta medför att SMADIT:s övergripande mål om att 10 % av
organisationerna varit regelbundna möten på både central och lokal nivå samt den löpande informationen. Studien av informationsmålens uppfyllelse visar att nästan alla respondenter hade god kunskap om SMADIT:s syfte och att man förstod sin roll i SMADIT. Tre fjärdedelar ansåg sig få god löpande information om SMADIT:s utveckling. Fler än 90 % ansåg sig ha tillräcklig kunskap om problematiken med alkohol och droger i trafiken. SMADIT-insatserna hade till viss del påverkat respondenterna i sin motivation att arbeta med projektet och även i deras agerande i arbetet.
I rapporten nämns starka och svaga sidor i SMADIT och en del
förbättringsförslag att ta med i den fortsatta utvecklingen av SMADIT.
1. Bakgrund
1.1. Alkohol och droger i trafiken
Alkohol och droger i trafiken är ett av de största trafiksäkerhetsproblemen i Sverige. Vi vet idag dock inte i vilken omfattning alkohol och droger före- kommer i trafiken, vilket Forsman och Gustafsson (2004) konstaterat efter en genomgång av datakällor som är förknippade med rattfylleri. Att alkohol och droger i trafiken är ett stort problem visar sig emellertid i statistik över dödsolyckor. I Stockholms län dödades 47 personer och ytterligare ca 830 skadades svårt i polisrapporterade vägtrafikolyckor år 2006 (SIKA, 2007). Av de dödade var 29 personer bil-, motorcykel- eller mopedförare, övriga var
passagerare i olika fordon eller cyklister/fotgängare. I en studie från Rätts- medicinalverket om alkohol och droger i omkomna förare under åren 2000–2002 konstateras att år 2002 hade nästan 40 % av dem som analyserats (drygt 94 % av de omkomna motorfordonsförarna) någon drog i sig (Holmgren et al., 2005).
Alkohol var dominerande med en förekomst på nästan 22 % år 2002. De om- komna männens alkoholkoncentration i blodet var i medianvärde 1,6 mg/mL, året innan var det 2,0 mg/mL.
Bergman m.fl. (2000) vill dock göra gällande att riskfyllda och skadliga alkohol- vanor bland svenska motorfordonsförare är vanliga även vid låga promille- nivåer. I en studie inom KAPUBRA-projektet (Kartläggning, Prevention, Uppföljning och Behandling av Rattfyllerister) hade mer än hälften av 1 000 motorfordonsförare som var misstänkta för rattfylleri, alkoholproblem i form av riskabla och skadliga alkoholvanor och nästan var femte hade svåra alkohol- problem. Det visade sig också att 47 % av förarna under den straffbara
promillegränsen (0,2) hade problem med alkohol. Bergman (2000) anser att rattfylleri kan vara ett tecken på svåra alkoholproblem eller att man ”håller på att tappa kontrollen över sin konsumtion och börjat dricka i olämpliga
sammanhang”.
Polisens alkoholkontroller är mycket viktiga eftersom de ökar möjligheten för att personer med alkoholproblem ska upptäckas. Enligt Rikspolisstyrelsen genomförde polisen år 2005 närmare 1,8 miljoner alkoholutandningsprov och år 2006 drygt 2,2 miljoner. År 2005 misstänktes 1,2 % för rattfylleri och år 2006 var det 0,9 % som misstänktes för rattfylleri. I Stockholms län år 2005 var det 254 450 förare som fick blåsa i alkoholkontroller, varav 1,9 % blåste positivt.
År 2006 genomfördes 430 465 alkoholutandningsprov och andelen positiva var 1,3 % (5 621 blås). Andelen som misstänks för rattfylleri är högre i Stockholms län än i övriga landet där andelen positiva var 1,0 % respektive 0,8 % åren 2005 respektive 2006 när Stockholms län exkluderas. Den högre andelen positiva i
på ett annat sätt för att uppnå de högre åtaganden som beslutats (Rikspolis- styrelsen, 2006; Rikspolisstyrelsen, 2007).
Bergman m.fl. (2000) anser det viktigt att polisen ger information eller förmed- lar kontakt så att den som misstänkts för rattfylleri kan få hjälp med sina alkoholproblem så tidigt som möjligt. Detta är också syftet med den modell för rehabilitering av rattfyllerister som utvecklats i Skellefteå i Västerbottens län, den s.k. Skelleftemodellen (Vägverket, 2007). Modellen bygger på samverkan mellan polis, sjukvård och socialtjänst och har visat sig vara framgångsrik.
Huvudtanken är att rattfylleristen redan vid vägkanten ska få ett erbjudande om samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Ett tidigt omhändertagande har sin grund i att den alkohol- eller drogpåverkade förare som ertappas av polisen är mycket mer mottaglig för att ta emot erbjudande om vård om det kommer snabbt efter ingripandet.
1.1 SMADIT-projektet
I Stockholms län startade under år 2003 ett samarbete mellan Vägverket,
Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen i syfte att skapa sådana
snabba rutiner som visat sig framgångsrika i Skellefteå. Projektet kom att kallas SMADIT, Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken. Alkohol- eller drogpå- verkade förare (”SMADIT-kunder”1) ska av polisen erbjudas samtal om möjlig- heten att bearbeta alkohol- eller drogberoende inom 24 timmar och de som genomför samtal med beroendevården och har alkohol- eller drogproblem ska motiveras att ta emot relevant vård som leder till minskat missbruk. I figur 1.1 framgår de rutiner som lagts till i den tidigare processen.
1 Vi har valt att behålla begreppet SMADIT-kund som används i projektet. En SMADIT- kund är en alkohol- eller drogpåverkad förare boende i Stockholms län som ertappats
Figur 1.1 Processkedja över rutiner hos medverkande verksamheter. Figuren är hämtad från bilaga 1 i Projektplan för försöksverksamheten 2003–2005
(SMADIT, 2003).
En försöksverksamhet pågick under tidsperioden 2003–2005, där medverkande polismästardistrikt var Västerort, City och Norrort samt Maria Beroende-
centrum och Beroendecentrum Stockholm från Stockholms läns landsting. Från socialtjänsten var det 10 av Stockholms stads 18 stadsdelar samt 9 av länets övriga 25 kommuner som deltog. Två utvärderingar av försöksverksamheten har utförts, se Lundin & Sammland (2005) och Gustafsson (2006, 2007a).
Projektet SMADIT övergick under år 2005 i en utvecklingsfas. Verksamheten inom Polismästardistrikten Västerort, City och Norrort permanentades från och med år 2006. Under utvecklingsfasen tillkom ytterligare fem Polismästar-
distrikt; Roslagen och Nacka i oktober–november 2005 samt Södertörn, Söder- tälje och Söderort i februari–april 2006. Detta medför att från och med april 2006 har Stockholm stads samtliga stadsdelsförvaltningar och länets alla kommuner tillämpat SMADIT. Projektplanen för utvecklingsfasen underteck- nades i maj 2005 av företrädare för Vägverket Region Stockholm, Polismyn- digheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting (Beställare Vård), Länsstyrelsen i Stockholms län (Trafikenheten), Kriminalvårdens frivård i
Figur 1.2 ger en översikt över när polismästardistrikten kom med i projektet och hur de olika faserna delvis överlappat varandra.
Figur 1.2 Tidpunkt för SMADIT-projektets införande i de åtta polismästardistrikten och hur faserna avlöst varandra.
Föreliggande utvärdering gäller den del av utvecklingsfasen som markerats med diagonala streck i figuren ovan, dvs. 2006-01-01–2007-03-31. Vad som utvärderats är om man uppfyllt de mål som formulerats i SMADIT-projektet.
Målen har handlat om verksamheten (bl.a. att öka antalet alkohol- och drogtester, att erbjuda ertappade rattfyllerister kontakt med beroendevården och att minst 10 procent av de ertappade rattfylleristerna ska ha gått vidare till behandling), processe n (att förbättra samarbetet inom och mellan medver- kande myndigheter/verksamheter) och information (t.ex. kunskap om syftet, att förstå sin roll och erhållande av information). När det gäller verksamheten har vi valt att granska 12-månadersperioden 2006-04-01–2007-03-31, en tids- period då alla polismästardistrikt varit aktiva i projektet.
Vägverket Region Stockholm har varit projektägare med ansvar för projekt- ledning. En styrgrupp bestående av representanter för de samverkande myndigheterna har ansvarat för det övergripande utvecklingsarbetet och verksamhetens inriktning. Dessutom har det funnits en beredningsgrupp bestående av tre medlemmar, fast adjungerande till styrgruppen. Berednings- gruppens uppgifter har varit att bereda och följa upp styrgruppens uppdrag samt stödja, samordna och dokumentera arbetet. Styrgruppen och berednings- gruppen har under den största delen av utvecklingsfasen bestått av 7 kvinnor (58 %) och 5 män (42 %).
2003 2004 2005 2006 2007
Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Västerort
City Norrort Roslagen Nacka Södertörn Södertälje Söderort
Försöksverksamhet Utvecklingsfas Förvaltningsfas
2 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att utvärdera om de verksamhetsmål, processmål och informationsmål som formulerats i projektet SMADIT har uppfyllts under utvecklingsfasen som pågick 2005–2007. Utvärderingen omfattar tidsperioden 2006-01-01–2007-03-31, utom utvärderingen av verksamhetsmålen som gäller 2006-04-01–2007-03-31.
En del jämförelser görs med resultaten från försöksverksamheten, men det har inte varit ett huvudsyfte att genomföra en jämförande studie.
Ett av huvudmålen för verksamheten, nämligen att minska återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister, har emellertid inte kunnat utvärderas inom ramen för denna studie.
3 Genomförande
I detta kapitel beskrivs det material och de metoder som använts för att genomföra utvärderingen. Olika metoder har använts i utvärderingen. För att utvärdera verksamhetsmålen har statistik nyttjats som inrapporterats från polisen och beroendevården, medan process- och informationsmålen utvär- derats genom en enkät till aktiva inom SMADIT. I kapitlet beskrivs också enkätens respondenter.
3.1 Utvärdering av verksamhetsmålen
Det datamaterial som används för att utvärdera verksamhetsmålen är den statistik som månadsvis dokumenterats i de åtta medverkande polismyndig- heterna. Ansvarig för att ta fram dessa uppgifter har varit Ulf Malmqvist vid Polismyndigheten i Stockholms läns FoU-avdelning. Till stor del härstammar data från de fax som polisen upprättar för varje förare boende i Stockholms län som ertappats för rattfylleri. Siffermaterialet har sammanställts kvartalsvis av VTI och redovisats i de kvartalsrapporter och SMADIT-nytt som tagits fram som dokumentation i projektet. Avstämning har också gjorts med de uppsatta
verksamhetsdelmålen 1–3, se vidare i kapitel 4.1.
Från beroendevårdens olika mottagningar inom Beroendecentrum Stockholm (BAS) samt Maria Beroendecentrum har siffermaterial sammanställts kvartals- vis. Ansvarig för detta arbete har varit Jan Evelius vid Stockholms läns lands- tings beroendevård. Dessa uppgifter från respektive beroendemottagning samt Maria beroendecentrum har skickats till VTI för sammanställning. Siffermate- rialet har kompletterat polisens datamaterial och redovisats i projektets kvartalsrapporter och SMADIT-nytt. Avstämning har gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 4–5, se vidare i kapitel 4.1.
När det gäller delmålen ska de gälla först när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Vi har dock räknat som att utvecklingsfasen är fullt utbyggd från och med andra kvartalet år 2006 och således istället för ett kalenderår gjort en sammanställning av siffermaterial från polismyndigheten och beroendevården från tidsperioden 2006-04-01–2007-03-31, en tidsperiod när alla åtta polis- mästardistrikt varit med i SMADIT minst ett år.
VTI har inte haft tillgång till de SMADIT-fax som statistiken grundar sig på utan de uppgifter som lämnats till VTI gäller antalet SMADIT-fax som inkommit till beroendevården och antalet personer som kommit på eget initiativ samt antalet som bedömts av specialistläkare och gått vidare i vård. Det är inte säkerställt att beroendevården verkligen haft en kontakt med alla från SMADIT-faxen, även om kontaktförsök givetvis tagits. Det är inte heller helt klart hur en SMADIT- kund räknas om den förflyttas efter den första kontakten till en ny mottagning där den berörde hör hemma. Vidare saknas uppgifter om hur stor andel av dem som fått SMADIT-erbjudande som verkligen kommit till samtal inom 24 timmar.
Uppgifterna finns på SMADIT-faxet och därför skulle en sådan kontroll vara
En utförligare redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse i SMADIT:s utvecklingsfas finns i en promemoria ställd till Annica Slätis, Vägverket Region Stockholm 2007-05-04 (Gustafsson, 2007b), se bilaga 2.
3.2 Utvärdering av process- och informationsmålen
I syfte att få svar på om de i projektplanen uppsatta process- och informations- målen uppfyllts, genomfördes en enkätundersökning till samtliga i målgrup- pen, på liknande sätt som i den tidigare utvärderingen (Gustafsson, 2006 och Gustafsson, 2007a). En första utvärdering under försöksverksamheten av informations- och processmålen, nyttjade telefonintervjuer och personliga djupintervjuer som undersökningsmetoder (Lundin och Sammland, 2005).
3.2.1 Målgrupp
Målgrupp för den enkät som skickats i utvärderingen var personer som varit aktiva i SMADIT under utvecklingsfasen, antingen som medlemmar i styrgrupp och beredningsgrupp eller som medarbetare hos polisen, beroendevården, socialtjänsten eller kriminalvårdens frivård. Många av dessa medarbetare ingår i någon av de åtta lokala grupperna som finns i respektive polismästar- distrikts område. Representanter från länsstyrelsen, åklagarmyndigheten och Vägverket har enbart funnits med i styrgruppen. En lista över de personer som var aktiva i projektet erhölls från Vägverkets konsult. Totalt innehöll listan 110 personer och enkäten skickades till dem på deras arbetsplats. Det var dock sex personer som meddelade att de inte arbetade med SMADIT och därför inte tillhör målgruppen.
3.2.2 Enkäten
Den enkät som användes i föreliggande studie bestod av 27 frågor varav en del bestod av flera delfrågor, se bilaga 1. Många av enkätens frågor var öppna utan givna svarsalternativ, för att fånga in respondenternas egna åsikter. På de flesta av de övriga frågorna bestod svarsalternativen av en fyragradig skala där ett alternativ skulle ikryssas. Enkäten var uppbyggd kring följande teman:
• kännedom
• inställning
• delaktighet
• information
• kunskap
• påverkan
• samarbete i SMADIT
• samarbete utanför SMADIT
• jämförelse med försöksverksamheten
• bättre måluppfyllelse
• framtiden.
utvecklingsfasen i större utsträckning än den tidigare målgruppen varit aktiva i projektet. Detta gäller framför allt polisen, där ett mycket färre antal nu fanns med i målgruppen.
Den tidsperiod som undersökningen gällde angavs i enkäten till 2006-01-01–
2007-03-31. Det kan dock inte uteslutas att personer som varit verksamma i projektet under en ännu längre tid, även haft den tidigare tiden i åtanke när de besvarat frågorna.
Frågorna i enkäten täcker in mer än vad målen omfattar, eftersom vi ville eftersträva att frågorna liknade de båda tidigare utvärderingarna samt att enkäten skulle ge en djupare bild av projektet och fånga tankar och idéer som kan användas till förbättringar i projektet.
Enkäten skickades ut 2007-05-04 och en påminnelseenkät skickades ut tillsam- mans med ett brev 2007-05-16. En ytterligare påminnelse via e-post gjordes till dem som 2007-05-28 inte besvarat enkäten. Alla e-brev nådde dock inte fram till adressaten (9 av 36).
3.2.3 Svarsfrekvens
Enkäten besvarades av 76 personer vilket ger en total svarsprocent på 73 %, se vidare i tabell 3.1, där även fördelning på organisation framgår. Någon bort- fallsuppföljning är inte genomförd.
Tabell 3.1 Enkätens respondenter fördelade på organisation.
Organisation
Antal svarande
Fördelning på organisationer
%
Antal tillfrågade
Svarsandel
%
Polismyndigheten 13 17,1 13 100
Beroendevården *) 29 38,2 41 71
Socialtjänsten 19 25,0 **) 29 66
Kriminalvårdens frivård 9 11,8 ***) 13 69
Länsstyrelsen 2 2,6 2 100
Åklagarmyndigheten 1 1,3 2 50
Vägverket 3 3,9 4 75
Totalt 76 100,0 104 73
*) Ytterligare en enkät har inkommit, men respondenten hade endast besvarat de fyra första frågorna, varför denna enkät exkluderades vid analyserna.
**) Ytterligare 5 personer var tillfrågade, men har meddelat att de inte tillhör målgruppen.
***) Ytterligare 1 person var tillfrågad, men har meddelat att den inte tillhör målgruppen.
3.2.4 Respondenternas bakgrund
Den genomförda enkätstudiens fem första frågor fångade in respondentens bakgrund.
Omkring 17 % av respondenterna arbetade inom polisen och närmare 40 % inom beroendevården. Jämfört med den tidigare studien är polisen i betydligt
mindre utsträckning representerad; detta är den största skillnaden i
sammansättningen sett över både urvalsgruppen och svarsgruppen mellan de två studierna.
I den fortsatta redovisningen av resultaten har en sammanslagning av myndigheter/verksamheter skett eftersom antalet respondenter i vissa fall varit litet. Kriminalvårdens frivård, länsstyrelsen, Vägverket och åklagar- myndigheten har därmed fått bilda en grupp som benämns ”annan organisa- tion”. En viss försiktighet måste dock påpekas vid studerandet av de olika figurerna i resultatkapitlet, där en person ibland utgör flera procentenheter.
Analyser har också genomförts när datamaterialet delats upp på män och kvinnor. Större skillnader mellan könen kommenteras i resultatdelen.
Alla inom polisen svarade medan svarsfrekvensen för beroendevården och socialtjänsten var 71 respektive 66 %. Detta var högre svarsfrekvenser jämfört med utvärderingen av försöksverksamheten, vilket säkert har sin grund i att föreliggande utvärdering i större utsträckning var riktad mot aktiva i projektet.
Av de svarande var 38 % män och 62 % kvinnor, en ojämnare könsfördelning jämfört med den tidigare studien där könsfördelningen var nästan lika. Från polismyndigheten var endast en person en kvinna (8 %). Störst andel kvinnor av de svarande återfinner vi inom ”annan organisation” (80 %) och beroendevården (76 %). Inom socialtjänsten var 63 % kvinnor.
Att arbeta på central nivå i SMADIT angavs som huvuduppgift av 12 personer (16 %), på lokal nivå av 56 personer (74 %) och resterande 8 personer eller ca 11
% arbetade på både central och lokal nivå. Denna fördelning är i stort sett densamma som i den tidigare studien. Kvinnor arbetade i större utsträckning på central nivå (19 %; män 10 %) men samtidigt svarade en lägre andel att de arbetade både på lokal och central nivå (6 %; män 17 %). Sett över organisations- tillhörighet, arbetade svarande från beroendevården i större utsträckning på lokal nivå (86 %) medan 40 % av dem i gruppen ”annan myndighet” angav att huvuduppgiften låg på lokal nivå och 60 % på central nivå. Av de 13 respon- denterna från polisen arbetade 10 stycken (77 %) på lokal nivå och bland socialtjänsten var det 79 % som arbetade på lokal nivå.
Fördelning på områden i Stockholms län framgår av tabell 3.2. De 12 som endast angav att de arbetade på central nivå är här exkluderade samt ytterligare 3 personer som inte svarat eller också arbetat i alla områdena.
Tabell 3.2 Respondenternas geografiska tillhörighet exklusive de som endast arbetade på central nivå. Tre personer besvarade inte frågan.
Område Antal respondenter Andel (%)
Västerort 11 18
City 8 13
Norrort 8 13
Roslagen 8 13
Nacka 6 10
Södertörn 6 10
Södertälje 7 11
Söderort 7 11
Totalt 61 100
Fördelningen över länets områden var förhållandevis jämn, med en liten övervikt av respondenter från Västerort.
De områden som inledningsvis ingick i försöksverksamheten under år 2003 och 2004 var Västerort, City och Norrort. Under år 2005 (oktober respektive novem- ber) tillkom Roslagen och Nacka. Övriga tre områden; Södertörn, Södertälje och Söderort, kom med i projektet under februari–april 2006. En fråga ställdes därför under vilken tid man hade arbetat i SMADIT-projektet och tre svarsalter- nativ fanns i enkäten: 2003–2004, 2005 och 2006–2007. Av de 73 respondenter som svarade på frågan hade 22 personer (29%) arbetat under perioden 2003–
2004, 39 personer (51 %) under år 2005 och 70 personer (92 %) under perioden 2006–2007. Mer detaljer framgår ur figur 3.1.
Figur 3.1 Antal som arbetat i projektet under olika perioder.
Närmare var fjärde respondent (eller 18 personer) hade deltagit under hela perioden, dvs. 2003–2007. Ett par personer var aktiva endast under
försöksverksamheten medan en stor grupp tillkom under utvecklingsfasen, nämligen 20 personer från och med 2005 och ytterligare 31 personer under tiden 2006–2007.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
2003-2004 2005 2006-2007
Period
Antal engagerade
Deltog endast 2003-2004 Deltog 2003-2005 Deltog hela tiden
Deltog 2005-2007 Deltog endast 2006-2007 Deltog i början och i slutet
4 Verksamhetsmål
Inledningsvis presenteras de verksamhetsmål som fastslogs i Projektplan för utvecklingsfas 2005–2007. Därefter följer de resultat som erhållits via statistik framtagen vid polismyndigheten och i beroendevården.
4.1 Verksamhetsmålens lydelse
Utvecklingsfasens verksamhetsmål lyder:
• Återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska.
• Minst 10 procent av ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd, som specialistbedömning, för sitt missbruk.
Det finns även kvantitativa delmål för verksamheten som ska gälla när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Dessa lyder:
1. Att öka antalet alkohol- och drogtester i Stockholms län så att minst 3 600 SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ertappas.
2. Att 60 procent, eller ca 2 200 av SMADIT-kunderna, får ett SMADIT- erbjudande, dvs. erbjuds kontakt med beroendevården inom 24 timmar.
3. Att 40 procent eller ca 880 av de förare som har fått ett SMADIT- erbjudande motiveras att anta erbjudandet.
4. Att 50 procent eller ca 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet får kontakt med beroendevården inom 24 timmar.
5. Att 50 procent eller ca 220 av de förare som fått kontakt med beroende- vården accepterar behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgår specialistläkares bedömning.
I försöksverksamheten innebar verksamhetsmål 1 att 1 500 påverkade förare från Stockholms län årligen skulle ertappas inom Västerort, City och Norrort.
Verksamhetsmål 2 innebar att 70 procent skulle erbjudas möjlighet till samtal med beroendevård inom 24 timmar. Verksamhetsmål 3 hade i försöksverksam- heten samma lydelse som i utvecklingsfasen, medan verksamhetsmål 4 och 5 innebar att 60 procent av de förare som antagit erbjudande om samtal skulle genomföra det och 40 procent av dem som genomförde samtalet skulle motta relevant vård.
4.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen
I den följande resultatredovisningen finns ingen uppföljning av det första övergripande målet om att återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska, eftersom det inte har varit möjligt att följa rattfylleristerna på individnivå pga. sekretesskäl. Det har inte heller varit möjligt att följa upp delmålen 4 och 5 på polismästardistriktsnivå. Vidare ska påpekas att, som
utvärderingen har levererats från polisen och beroendevården och vi har inte haft möjlighet att ytterligare kvalitetssäkra siffrorna. Givetvis kan denna
omständlighet påverka resultatet och vi väljer därför att i detta avsnitt inte göra någon närmare analys av varför resultatet ser ut som det gör.
4.2.1 Årsstatistik och jämförelse med åren 2004 och 2005
I redovisningen jämförs kalenderåret 2004 och kalenderåret 2005 med tidsperioden 2006-04-01–2007-03-31, kallad 2006/07. Anledningen till redo- visningens tidsperioder är att samtliga polismästardistrikt som skulle vara med i projektet varit det under dessa tidsperioder, dvs. tre polismästardistrikt under 2004–2005 och åtta polismästardistrikt från och med april 2006, dvs.
under den tidsperiod som kallas 2006/07.
Delmål 1: SMADIT-kunder
Delmål 1 i utvecklingsfasen innebär att 3 600 SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ska ertappas. I figur 4.1 visas utfallet jämfört med år 2004 och 2005 då målet var 1 500 ertappade förare per år.
Figur 4.1 Antal SMADIT-kunder mot det uppsatta målet på 1 500 årligen för 2004 och 2005, respektive 3 600 år 2006/07. Andelarna är 54 %, 67 % och 72 % respektive år.
Tabell 4.1 Delmål 1 gällande antal SMADIT-kunder; utfall och andel relaterade till målen i respektive polismästardistrikt, 2006/07
Mål Utfall Måluppfyllelse
Västerort 590 776 132 %
City 750 467 62 %
Norrort 360 326 91 %
Roslagen 370 252 68 %
Nacka 160 220 138 %
Södertörn 600 116 19 %
Södertälje 250 261 104 %
Söderort 520 170 33 %
Gamla polismästardistrikt 1 700 1 569 92 % Nya polismästardistrikt 1 900 1 019 54 % Alla polismästardistrikt 3 600 2 588 72 %
Av tabellen ovan framgår att i de gamla polismästardistrikten, dvs. Västerort, City och Norrort, som även var med under försöksverksamheten blev
måluppfyllelsen 92 %, att jämföra med 54 % i de nya polismästardistrikten.
Delmål 2: SMADIT-erbjudanden
Delmål 2 handlar om att SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT-erbjudande, dvs.
erbjudas kontakt med beroendevården inom 24 timmar. I figur 4.2 visas resultatet. Målet var i försöksverksamheten 70 % och i utvecklingsfasen 60 %.
Figur 4.2 Andelen SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 70 % av SMADIT-kunderna skulle få ett erbjudande 2004 och 2005, respektive 60 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 66 %, 67 % och 67 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-erbjudanden som lämnats.
Som visas i figur 4.2 var det ungefär två tredjedelar av SMADIT-kunderna som fick ett SMADIT-erbjudande under alla de tre redovisade åren. Målet var dock sänkt från 70 % i försöksverksamheten till 60 % i utvecklingsfasen, vilket leder till att delmål 2 om andelen SMADIT-kunder som fick SMADIT-erbjudanden uppfylldes under året 2006/07. I tabell 4.2 finns en redovisning av målupp- fyllelsen i respektive polismästardistrikt.
Tabell 4.2 Delmål 2 gällande antalet antal SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterade till målet att 60 % av SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT- erbjudande, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i
polismästardistrikt, 2006/07.
Mål (=60 % av delmål 1 gällande
SMADIT-kunder) Utfall
Måluppfyllelse (utfall delmål 2/
utfall delmål 1)
Utfall mot mål i absoluta siffror
Västerort 360 451 58 % 125 %
City 460 355 76 % 77 %
Norrort 220 132 40 % 60 %
Roslagen 230 219 87 % 95 %
Nacka 100 141 64 % 141 %
1728 531 676
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2004 2005 2006/07
SMADIT-erbjudanden
Som framgår av tabell 4.2 var polisen i de nya polismästardistrikten mycket bättre på att lämna SMADIT-erbjudandet till påverkade förare som ertappats, 78 % fick SMADIT-erbjudande jämfört med 60 % i de gamla polismästar-
distrikten. I Södertörn fick samtliga SMADIT-kunder ett erbjudande.
Om delmål 2 för år 2006/07 istället relateras till att minst 2 200 av SMADIT- kunderna skulle få ett erbjudande, kan konstateras att 79 % av SMADIT- kunderna fick ett erbjudande. Vid en jämförelse av utfallet mot det uppsatta målet i absoluta siffror för respektive polismästardistrikt kan konstateras att 90 % (938 st.) av målet på 1 040 SMADIT-erbjudanden lämnades i de gamla polismästardistrikten. I de nya polismästardistrikten var målet 1 160 SMADIT- erbjudanden och 68 % (790 st.) lämnades.
Delmål 3: Antagna SMADIT-erbjudanden
I figur 4.3 redovisas andelen antagna SMADIT-erbjudanden att jämföra med målet om att 40 % av de förare som fått ett SMADIT-erbjudande ska motiveras att anta det.
Figur 4.3 Andelen antagna SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 40 % av de förare som fått ett erbjudande ska anta det. Andelarna för
respektive år är 48 %, 37 % och 25 %. Siffrorna i staplarna är antalet förare som antagit SMADIT-erbjudandet.
Enligt figur 4.3 har det varit en sjunkande andel SMADIT-kunder som tackat ja till erbjudandet om kontakt med beroendevården. Målet har under alla åren varit att 40 % skulle anta erbjudandet. År 2004 var det 48 % som antog det, år 2005 var det 37 % och år 2006/07 bara 25 %. I tabell 4.3 redovisas hur utfallet
439 249
255
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2004 2005 2006/07
Antagna SMADIT-erbjudanden
Tabell 4.3 Delmål 3 gällande antal antagna SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterat till målet att 40 % av de förare som fått SMADIT-erbjudandet ska motiveras att anta erbjudandet, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polismästardistrikt, 2006/07.
Mål (=40 % av
delmål 2 gällande SMADIT- erbjudanden)
Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 3/
utfall delmål 2)
Utfall mot mål i absoluta siffror
Västerort 144 138 31 % 96 %
City 184 84 24 % 46 %
Norrort 88 38 29 % 43 %
Roslagen 92 51 23 % 55 %
Nacka 40 42 30 % 105 %
Södertörn 144 14 12 % 10 %
Södertälje 60 39 24 % 65 %
Söderort 128 33 22 % 26 %
Gamla
polismästardistrikt 416 260 28 % 63 %
Nya
polismästardistrikt 464 179 23 % 39 %
Alla
polismästardistrikt 880 439 25 % 50 %
Som framgår av tabell 4.3 blev uppfyllelsen av det tredje målet något bättre i de gamla polismästardistrikten 28 % att jämföra med 23 % i de nya
polismästardistrikten. Sämst var måluppfyllelsen i Södertörn, 12 %, det distrikt där samtliga SMADIT-kunder fått ett erbjudande.
Om delmål 3 för år 2006/07 istället relateras till att minst 880 av de förare som fått ett erbjudande ska motiveras att anta det, kan konstateras av hälften av detta antal, nämligen 439 fick ett erbjudande. I Nacka var det något fler än det uppsatta målet som antog SMADIT-erbjudandet och i Västerort var det också nästan alla, enligt målet i absoluta siffror, som antog erbjudandet.
Delmål 4: SMADIT-kunder som har haft kontakt med Beroendevården
Målet om hur stor andel av de förare som tackat ja till SMADIT-erbjudandet som ska få kontakt med beroendevården var 60 % under 2004–2005 och 50 % under 2006/07. I figur 4.4. visas hur utfallet blev.
Figur 4.4 Andelen SMADIT-kunder som har kontaktats av beroendevården eller själva tagit kontakt med beroendevården av det uppsatta målet om 60 % år 2004 och 2005, respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 72 %, 103 % och 97 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som haft kontakt med beroendevården.
Målet uppfylldes med råge under alla tre perioderna. Under 2006/07 var det 428 SMADIT-kunder som hade kontakt med beroendevården, vilket är 97 % av dem som tackat ja till erbjudandet (439 stycken). En bidragande orsak till de höga andelarna är att många SMADIT-kunder kommer på eget initiativ i ett senare skede, trots att de inledningsvis vid poliskontakten tackat nej till SMADIT- erbjudandet.
Om delmål 4 för år 2006/07 istället relateras till att minst 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet ska ha en kontakt med beroendevården kan konstateras att nästan alla haft det (97 %). Någon uppdelning på polismästar- distrikt är inte möjlig att göra.
257 428
184
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
110%
2004 2005 2006/07
Kontakt med beroendevården
Delmål 5: SMADIT-kunder som har bedömts av specialistläkare
Även för delmål 5 ändrades procentsatsen till 2006/07, från 40 % till 50 %.
Se figur 4.5 för resultat.
Figur 4.5 Andelen SMADIT-kunder som har genomgått specialistläkares bedömning i relation till det uppsatta målet om 40 % år 2004 och 2005
respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 49 %, 57 % och 48 %.
Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som bedömts av specialistläkare.
Det kan konstateras att höjningen av målet från 40 % till 50 % medför att delmål 5 inte kan anses vara helt uppfyllt under 2006/07, se figur 4.5. Det var 48 % av dem som haft kontakt med beroendevården som bedömdes av specialistläkare.
Andelen var ungefär lika stor som 2004, medan det år 2005 var en något större andel, 57 % som bedömdes av specialistläkare.
Målsättningen för år 2006/07 i absoluta tal var att 220 förare årligen skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis
genomgå specialistläkares bedömning. Om det faktiska antalet om 206 relateras till 220 kan en måluppfyllelse om 94 % konstateras.
206 146
91
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2004 2005 2006/07
Specialistbedömda SMADIT-kunder
4.2.2 Övergripande mål
Projektet SMADIT:s övergripande mål har både i försöksverksamheten och utvecklingsfasen varit att minst 10 % av de ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis bli specialistbedömda. I tabell 4.4 visas hur stor andel av dem som har fått ett SMADIT-erbjudande som bedömts av specialistläkare och också hur stor andel som fortsatt i behandling.
Tabell 4.4 Andelen av ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT- erbjudande, som accepterat behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk.
Målsättningen är 10 %.
2004 2005 2006/07 Specialistbedömda 17 % 22 % 12 % I fortsatt behandling 9 % 13 % 8 %
När det gäller bedömning av specialistläkare, kan, enligt tabell 4.4 konstateras att målet är uppfyllt 2006/07, liksom under försöksverksamheten. Det var 12 % som bedömdes av specialistläkare. Om man däremot enbart räknar dem som fortsätter i behandling kan målet inte anses vara uppfyllt. Det var 8 % som fortsatte i behandling 2006/07.
4.2.3 Sammanfattning – verksamhetsmål
I tabell 4.5 sammanfattas de framtagna resultat som redovisats ovan.
Tabell 4.5 Sammanfattning av utfallet ställt mot de olika delmålen 2006/07 samt det övergripande målet
Mål Utfall Utfall mot absoluta
siffror
Målupp- fyllelse
1 – SMADIT-kunder 3 600 2 588 72 % 72 % Inte uppfyllt 2 – SMADIT- erbjudanden 2 200 60 % 1 728 79 % 67 % Uppfyllt 3 – Antagna SMADIT-
erbjudanden
880 40 % 439 50 % 25 % Inte uppfyllt
4 – Kontakt med beroendevården
440 50 % 428 97 % 97 % Uppfyllt
5 – Bedömda av specialistläkare
220 50 % 206 94 % 48 % Inte uppfyllt
Övergripande mål 10 % 12 % Uppfyllt
Vi kan konstatera att antalet SMADIT-kunder (mål 1) blev för få, att det var för få som antog SMADIT-erbjudandet (mål 3) och att det var något för något för få som bedömdes av specialistläkare. Således är enbart mål 2 och mål 4 uppfyllda under 2006/07. Detta kan jämföras med att år 2004 uppfylldes mål 3, 4 och 5 och år 2005 uppfylldes mål 4 och 5. Det övergripande målet om att 10 % av de
ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT-erbjudande ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk är uppfyllt (206/1 728).
Det går också att jämföra utfallet mot de absoluta målsiffror som finns i
projektplanen och därmed inte följa ”kedjan”. För att fullständig måluppfyllelse då ska kunna konstateras borde det stå 100 % på samtliga rader i kolumnen
”Utfall mot absoluta siffror”, vilket det inte gör. Däremot är mål 4 och 5, där resultaten hämtas från beroendevården, ganska nära.
5 Processmål
Inledningsvis presenteras de processmål som finns i Projektplan för
utvecklingsfas 2005–2007. Därefter följer resultaten som erhållits ur den enkät som finns beskriven i kapitel 3.
5.1 Processmålens lydelse
1. Att förbättra samarbetet centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner.
2. Att förbättra samarbetet lokalt mellan medverkande
myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner.
3. Att förbättra samarbetet inom medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner.
5.2 Redovisning av enkätsvar
Enkätens frågor 21–23 handlade om samarbetet i SMADIT centralt och lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter samt om samarbetet inom den egna myndigheten/verksamheten. Fråga 20b berörde spin off-effekter dvs.
samverkan inom områden som ligger utanför projektet SMADIT:s syfte
5.2.1 Samarbete centralt, lokalt och internt
I figurerna 5.1 och 5.2 redovisas i vilken utsträckning respondenten anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT både inom den egna organisa- tionen och centralt och lokalt mellan de samverkande organisationerna. En uppdelning av svaren har gjorts beroende på om respondenten arbetar med SMADIT på central eller lokal nivå. De åtta respondenter som angett att de arbetar med SMADIT på både central och lokal nivå är inkluderade i båda figurerna.
Figur 5.1 I vilken utsträckning respondenterna som arbetar med SMADIT på central nivå eller på både lokal och central nivå anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT. Samarbete centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter (n=18) och samarbete inom den egna
myndigheten/verksamheten (n=17).
Bland dem som arbetar med SMADIT på central nivå ansåg 77 % att samarbetet centralt mellan de medverkande myndigheterna och verksamheterna förbätt- rats i mycket stor eller ganska stor utsträckning på grund av SMADIT (att jämföra med 69 % i försöksverksamheten). Det var ingen som angav att sam- arbetet inte alls hade förbättrats, däremot var det 11 % som inte visste. SMADIT hade inte fått samma positiva effekt på samarbetet inom den egna orga-
nisationen. Endast var fjärde person (en halvering jämfört med förra studien) tyckte att SMADIT hade medverkat till att förbättra samarbetet i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Många menade att samarbetet inte hade förbätt- rats alls eller i ganska liten utsträckning. Kvinnor svarade i lägre utsträckning än män att samarbetet förbättrats, både vad gäller inom organisationen och centralt. Kvinnorna var också mer osäkra i dessa frågor och svarade oftare än
33 6
44 18
11
29 29
11 18
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Centralt mellan organisationer
Inom egna organisationen
Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte
Figur 5.2 I vilken utsträckning respondenterna som arbetar med SMADIT på lokal nivå eller på både lokal och central nivå anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT. Samarbete lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter (n=62) och samarbete inom den egna myndigheten/verksamheten (n=61).
Bland dem som arbetar med SMADIT på lokal nivå ansåg 48 % att samarbetet lokalt mellan de medverkande myndigheterna och verksamheterna förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning tack vare SMADIT (att jämföra med 41 % i försöksverksamheten). Ytterligare 27 % ansåg att samarbetet förbättrats i ganska liten utsträckning. Inom den egna organisationen ansåg 25 % att SMADIT hade medverkat till att förbättra samarbetet i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Ytterligare 33 % ansåg att samarbetet tack vare SMADIT för- bättrats i ganska liten utsträckning. En femtedel av de svarande visste inte om samarbetet förbättrats inom den egna organisationen. Ett liknande könsmön- ster sågs här som tidigare, med en större andel kvinnor som menade att samarbetet inte förbättrats alls och en större andel osäkra jämfört med de manliga respondenterna.
Liksom i den tidigare studien (Gustafsson, 2007a) sågs att den största för- bättringen av samarbetet skedde på central nivå. Däremot gavs nu en ganska snarlik bild av samarbetet inom den egna organisationen; på vilket sätt man huvudsakligen arbetade med SMADIT (centralt eller lokalt) hade inte särskilt
8 2
40 23
27 33
8 23
16 20
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Lokalt mellan organisationer
Inom egna organisationen
Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte
stor betydelse för hur man uppfattade hur det interna samarbetet hade påverkats.
Av figur 5.3 framgår det hur respondenterna ansåg att samarbetet inom den egna organisationen förändrats genom SMADIT-projektet.
Figur 5.3 I vilken utsträckning respondenterna anser att det interna samarbetet i respektive organisation har förbättrats tack vare SMADIT.
Uppdelat på samtliga (n=72), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=28), socialtjänsten (n=17) och bland övriga organisationer (n=14).
Drygt 60 % av dem som arbetar inom polismyndigheten ansåg att samarbetet inom polismyndigheten förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning tack vare SMADIT. Bland dem som arbetar inom beroendevården ansåg 29 % att samarbetet förbättrats i ganska stor utsträckning. Bland representanter från de övriga organisationerna var det ingen som ansåg att samarbetet inom organi- sationen förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning tack vare SMADIT.
Det fanns i enkäten utrymme för att ange de rutiner som gjort att samarbetet förbättrats. Nedan följer en uppdelning i de rutiner som förbättrat samarbetet centralt, lokalt och inom respektive myndighet eller verksamhet.
1 8
21
54 29
33
31 29
35 43
25
8 14
35
50
19 29 29
7
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Samtliga Polis Beroendevård Socialtjänst Annan org
Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte
De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet centralt mellan medverkande myndigheter och verksamheter är:
• Regelbundna centrala möten
• Framtagandet av mål, projektplaner, processer, arbetsformer och informationsunderlag, däribland utvecklingen av faxblanketten
• Informationsträffar och löpande information
• Förbättrade rutiner för samverkan mellan polis och beroendevård
• Samverkan kring SMADIT-ung.
De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet lokalt mellan medverkande myndigheter och verksamheter är:
• Regelbundna lokala möten
• Återkopplingsmöten
• Löpande information
• Utbildningar
• Samverkansplanering och gemensamma vårdplaner (beroendevård – socialförvaltning)
• Direkttransport av den misstänkte rattfylleristen och beredskap på mottagande beroendevård.
Under denna fråga nämndes att samarbetet skulle kunna bli ännu bättre om polisen i större utsträckning än idag skickar rapporter om ingripanden till socialtjänsten.
De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet inom medverkande myndigheter och verksamheter är:
• Informationsträffar och gemensamma möten regelbundet
• Information om SMADIT på arbetsplatsträffar.
Därutöver nämndes att man både inom socialtjänsten och länsstyrelsen pga.
SMADIT fått kontakt och samarbete med andra sektioner eller enheter inom sin organisation.
5.2.2 Spin off-effekter
Det var 29 personer (14 kvinnor och 15 män) som i enkäten svarade ja på frågan om SMADIT gett upphov till spin off-effekter, 23 personer svarade nej och 22 personer visste inte. Exempel på spin off-effekter som SMADIT gett upphov till sammanfattas nedan:
• Ökade kontakter mellan myndigheter och aktörer
• Kännedom och kunskap om andra myndigheters/organisationers arbete
• Ökad personkännedom mellan aktörerna
• Samarbete mellan myndigheterna i andra frågor
• Personer från beroendemottagningar, frivård och socialtjänst är med polisen på insatser
• Ökat intresse för problematiken och att utbyta erfarenheter
