Controllern, en ekonomi och IT-kunnig systemutvecklande affärspartner

CONTROLLERN

En ekonomi och IT-kunnig systemutvecklande affärspartner

KIA, NORHARDT

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Kurskod: FOA400

15 hp

Handledare: Linda Höglund Datum: 27 maj 2020, 3 juni 2020

Förord

Ett stort tack till min handledare Linda Höglund som har hjälpt mig under studiens gång. Linda

har erbjudit värdefull och konstruktiv feedback och agerat lik en coach där hon ställt

tankeväckande frågor. Tack Linda! Även ett stort tack till Mälardalens Högskola för möjligheten

att genomföra denna studie.

Västerås

Kia Norhardt

Juni 2020

Abstract

Date:

27

_{May 2020, 3}

_{June 2020}

Level:

Master thesis in Business Administration, 15 cr

Institution:

School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University

Authors:

Kia Norhardt

(83/03/28)

Title:

The controller, an economics and IT-knowledgeable system developing

business partner

Tutor:

Linda Höglund

Keywords:

Management accounting, Digital transformation, IT-competence

Research questions: What IT-competences are controllers requested to have by enterprises?

What IT-competence are most frequently requested by enterprises?

Purpose:

The purpose is to contribute with an empirical study of the controller as an

IT-knowledgeable business partner, where business demand for the

controller's IT-related skills is investigated.

Method:

This is an empirical research on demands for controllers IT-related

competences such as data analysis, data management and data driven

reporting. A content analysis of 92 job advertisement for controllers from

Swedish jobsites, published between February to April 2020 has been

conducted and analyzed. A qualitative approach has been used where a

framework was created and used as guide for the empirical research.

Conclusion:

There seem to be a demand for controllers’ IT competence and there are

some expectations of the controller to work with data management, data

analytics and data driven reporting. It is also in some cases preferred if the

controller has programming skills. Data driven reporting is most frequently

requested and thereafter data analytics. The conclusion is that the controller

is closing up to becoming an IT-competent system-developing business

partner.

SAMMANFATTNING

Datum:

27 maj 2020, 3 juni 2020

Nivå:

Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp

Institution:

Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola

Författare:

Kia Norhardt

830328

Titel:

Controllern, en ekonomi och IT-kunnig systemutvecklande affärspartner

Handledare:

Linda Höglund

Nyckelord:

Controller, Digital transformation, IT-kompetens

Frågeställningar: Vilka IT-kompetenser hos controllern efterfrågas av näringslivet?

Vilken IT-kompetenser hos controllern efterfråga i högre grad av

näringslivet?

Syfte:

Att bidra med en empirisk studie om controllern som IT-kunnig affärspartner

där näringslivets efterfrågan gällande controllerns IT-relaterade kompetens

undersöks.

Metod:

Detta är en kvalitativ empirisk studie som studerar förväntningar om

controllerns IT-relaterade kompetenser vilka är dataanalys, datahantering och

datadriven rapportering. En referensram har framtagits med hjälp av

litteraturgenomgång av tidigare studier. Vidare har en innehållsanalys av 92

platsannonser för svenska controllers genomförts.

Slutsats:

Det finns en efterfrågan gällande IT-kompetens hos controllers där denne

bland annat förväntas kunna hantera data samt arbeta med dataanalys och

datadriven rapportering. I vissa fall är det även förmånligt om controller

besitter kompetens för programmering. Kompetens att arbeta med datadriven

rapportering efterfrågas som mest och därefter dataanalys. Studiens resultat

pekar på att controllern börjar skifta mot att bli en ekonomi och IT-kunnig

systemutvecklande affärspartner.

Innehållsförteckning

1

Inledning ________________________________________________________________ 1

1.1

Bakgrund ____________________________________________________________ 1

1.2

Problemformulering ___________________________________________________ 2

2

Referensram _____________________________________________________________ 4

2.1

Controllerns arbetsprocess _____________________________________________ 4

2.2

Arbeta med tekniska resurser ___________________________________________ 5

2.2.1 Att arbeta med tekniska resurser ________________________________________ 6

2.2.2 Dataanalys _________________________________________________________ 8

2.2.3 Datadriven rapportering _______________________________________________ 9

2.3

Utveckla, implementera integrera och optimera tekniska resurser ____________ 9

2.4

Summering referensram ______________________________________________ 10

3

Metod __________________________________________________________________ 12

3.1

Forskningsdesign ____________________________________________________ 12

3.2

Teoretisk utgångspunkt _______________________________________________ 13

3.2.1 Förförståelse och litteraturgenomgång ___________________________________ 13

3.2.2 Operationalisering __________________________________________________ 13

3.3

Empirisk utgångspunkt _______________________________________________ 14

3.3.1 Analysmetod. ______________________________________________________ 14

3.3.2 Urval och bortfall ___________________________________________________ 15

3.3.3 Databearbetning ____________________________________________________ 15

3.3.4 Metodkritik ________________________________________________________ 17

4

Resultat och analys _______________________________________________________ 19

4.1

Arbeta med tekniska resurser __________________________________________ 19

4.1.1 Datahantering, dataanalys och affärssystem ______________________________ 19

4.1.2 Datahantering ______________________________________________________ 21

4.1.3 Dataanalys ________________________________________________________ 23

4.1.4 Datadriven rapportering ______________________________________________ 25

4.2

Utveckla, implementera integrera och optimera tekniska resurser ___________ 28

5

Slutsats _________________________________________________________________ 29

5.1

Vidare forskning _____________________________________________________ 30

Figurförteckning

Figur 1. Controllerns arbetsprocess (utvecklad av författaren)

5

Figur 2. Studiens referensram (utvecklad av författaren)

11

Figur 3. Jämförelse av efterfrågan gällande IT-kompetenser

20

Figur 4. Jämförelse av efterfrågan gällande kompetens att arbeta med datahantering

22

Figur 5. Jämförelse av efterfrågan gällande kompetens att arbeta med datahantering. 24

Figur 6. Jämförelse av efterfrågan gällande kompetens att arbeta med datadriven rapportering 27

Tabellförteckning

Tabell 1. Subkategorier och underkategorier

16

Tabell 2. Efterfrågan gällande IT-kompetenser

19

Tabell 3. Efterfrågan gällande kompetens att arbeta med datahantering

21

Tabell 4. Efterfrågan gällande kompetens att arbeta med dataanalys

23

Tabell 5. Efterfrågan gällande kompetens att arbeta med datadriven rapportering

25

Tabell 6. Efterfrågan gällande kompetens för datadriven rapportering

26

Tabell 7. Efterfrågan gällande kompetenser för utveckling, implementering, 27

integration och utveckling av tekniska resurser.

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

De flesta branscher genomgår en så kallad fjärde industriell våg med digitala transformationer som innebär inköp, utveckling och integration av nya tekniska resurser (Oesterreich, Teuteberg, Bensberg, Buscher, 2019). Detta förväntas skapa effektivare automatiserade arbetsprocesser (Brynjolfsson and Hitt, 2000) samt tillgänglighet till data och värdefull information (Amit och Zott, 2012). Det senaste årtiondet har dessa transformationer ökat exponentiellt till följd av teknikens snabba utveckling och tillgänglighet till prisvärda avancerade tekniska lösningar (Amit och Zott, 2008). Ökad investering och användande av IT har visat sig leda till produktivitet och är idag enligt Brynjolfsson and Hitt (2000) en nyckelfaktor för ekonomins utveckling. Enligt Amit och Zott (2008) räcker inte längre produkt-marknadsstrategier så som Just-In-Time och Lean Production denna konkurrenskraftiga, globala och mättade marknad med

krympande marginaler. Brynjolfsson and Hitt (2000) menar att företag av denna anledning investerar allt mer i införskaffande av tekniska resurser och digitala transformationer. Detta ställer krav på

kompletterande kompetenser hos företagets humana resurser och inte minst hos controllern vars funktionsmål för organisationen är att förmedla viktig information och således bidra till utveckling av konkurrenskraftiga strategier (Oesterreich och Teuteberg, 2019).

Då controllern anses vara en nod mellan den operativa verksamheten och dess strategi- och

affärsutveckling har digitala transformationer lett till nya arbetsprocesser för denne vilket bidragit till krav på kompletterande och avancerade kompetenser inom IT. Denna kunskap anses kunna bidra till effektiv nyttjande av tekniska resurser som således skapar en konkurrenskraftig teknisk kapabilitet för företaget. (Bhimani och Willcocks, 2014). Digitala transformationer har satt tydliga spår på controllern, inte minst gällande dennes beskrivning. Idag finner man i forskningsartiklar beskrivningar av controllern som ‘Digital Native’ (Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, 2017) som förväntas ha en ‘digital mindset’ (Oesterreich och Teuteberg, 2019). Controllerns roll har gradvis skiftats från ett fokus på ekonomisk övervakning, en s.k. ‘bean counting’ till en IT-kunnig affärspartner som stöttar ledningsgrupper (Griffin och Wright, 2015; Rikhardsson och Yigitbasioglu, 2018). Flertal forskare, däribland Appelbaum et al. (2017) samt Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018), utrycker att näringslivet idag förväntar sig att controllern ska vara en IT-kunnig affärspartner. Detta är ett skifte från förr då controllern ansågs vara en bean counter och orsak till detta skifte kan härledas till företagets strävan att bibehålla och öka sin konkurrenskraft (Bhimani och Willcocks, 2014). Men detta är inte den första vågen av betydande rollförändring som en controller genomgår.

I den första vågen då rollen kom till under 1880-talet, arbetade controllern med att säkerställa att

ledningsgruppens uppsatta mål och nyckeltal förmedlades och följdes upp (Olve och Nilsson, 2018). Enligt Olve och Nilsson, (2018) resulterade 1980-talet i en andra våg vilken till följd av globalisering, förändrade organisationsstrukturer och användande av mer avancerade tekniska resurser. Enligt författarna ställde detta krav på ledningen att kunna hantera informationsteknologier (IT) så som affärssystem vilka nyttjades för att skapa bättre översikt över den allt mer utspridda organisationen. Arbete med dessa affärssystem ansågs vara tidskrävande för ledningsgruppen och därför ombads controllern i allt större utsträckning att stötta ledningsgruppen genom att inhämta och vidarebefordra information. Således kom controllern att bli en ekonomikunnig, rådgivande affärspartner. (Hopper, 1980; Burns och Baldvinsdottir, 2005). Den tredje vågen kom slutligen till följd av tvåtusentalets tillgänglighet till algoritmer som möjliggjorde

2

automatisering av informationsinhämtning och integration av informationskällor. Detta möjliggjorde mer omfattande analyser av data samt prognostisering vilket tidigare inte varit möjlig. (Appelbaum et al., 2017). Enligt Oesterreich och Teuteberg (2019) har digitala transformationers påverkan på efterfrågan om controllerns IT-kompetens resulterat i stort intresse för forskning. I denna tredje våg har det konstaterats att controllern framledes bör vara en ekonomi och IT-kunnig affärspartner med arbetsuppgifter som i viss mån kan liknas med data-analytikers och datavetares arbetsuppgifter (Bihamin och Willcocks, 2014; Payne, 2014).

Redan under 2008 publicerade Kavanagh och Drennan en empirisk studie som bekräftade ett kommande gap mellan universitetsutbildningar och näringslivets efterfrågan av IT-kompetens hos blivande

controllers. De visade på att näringslivets höga efterfrågan gällande nyttjande av diverse analys och datahanteringsverktyg inte kunde tillgodoses med den utbildning som erbjuds i dagsläget. Tio år senare kvarstod denna utmaning fortfarande då Al-Htaybat, von Alberti-Alhtaybat, och Alhatabat (2018) i en kvalitativ studie med 12 personer inom utbildningssektorn åter bekräftade näringslivets efterfrågan av ändrade utbildningsinnehåll mot en mer teknikorienterad ekonomiutbildning, bestående av exempelvis programmeringskurser för ekonomistudenter.

Enligt Bhimani och Willcocks (2014) kommer digitala transformationer att påverka alla delar i alla

verksamheter där personal i allt större utsträckning förväntas ha god IT-vana och lätt för att lära sig hantera nya system. Det som är utmärkande för just controllerns roll är att denne även kan förväntas förstå

datastrukturer och visst programmeringsspråk (Rikhardsson och Yigitbasioglu, 2018). Således förväntas controllern enligt bland andra Payne (2014) samt Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018), kunna bidra till utveckling, integration och optimering av affärssystem likt en systemvetare. Därför kan det spekuleras i om controllern rör sig mot en fjärde våg där denne förväntas vara en ekonomi och IT-kunniga

systemutvecklande affärspartner.

1.2 Problemformulering

Skiften i ekonomi-professioners i allmänhet och controllerns roll i synnerhet har länge varit av intresse för studier. Trots rik tillgång till vetenskapliga artiklar som erbjuder mångfacetterade observationer gjorda från olika perspektiv, fortsätter omvärldens konstant utvecklande kontext och komplexitet att skapa behov för ytterligare studier. Några av de som det senaste årtiondet studerat skiftet i särskild relation till digitala transformationer och som ofta citerats av andra är Bhimani och Willcocks (2014) samt Payne (2014). Dessa forskare har genom konceptuella studier konstaterat att tillgängligheten till data och analysverktyg ställt krav på kompletterande IT-kompetenser hos controllern vilket har inspirerat många andra forskare till att fokusera sin forskning kring controllerns IT-relaterade roll, däribland Payne (2014), Griffin och Wright (2015), Appelbaum et al. (2017) och Oesterreich et al. (2019). Dock finns begränsat antal empiriska studier som i praktiken studerar controllerns IT-kompetens. I samband med denna studie upptäcktes endast ett forskarteam som genomfört empiriska studier inom ämnet. Detta kan upplevas som ett gap inom forskningsfältet. Således kan en empirisk studie inom området, med tanke på det stora intresset, anses bidra med värde.

I en nyligen genomförd kvalitativ och empirisk studie från Tyskland som genomfördes av Oesterreich, Teuteberg, Bensberg, och Buscher, 2019 granskades 2331 controller profilers CV och Linkedinprofil under juli-augusti 2018. Forskarna påvisade att endast 14 procent identifierade sig ha kompetens för nyttjande av analys-relaterade IT-verktyg. Författarna observerade ett visst sammanhang mellan controller-företagets storlek och IT-kompetens och menar att större företag kan ha fler yrkesroller som uppfyller

3

behovet för viss IT-kompetens och att detta kan ha varit en orsak till att controllers från större företag i deras studie, i mindre utsträckning angav sig ha denna kunskap. Samma år publicerade författarna

Oesterreich och Teuteberg ytterligare en studie om controllerns IT-relaterade roll där de istället observerat 2331 platsannonser som publicerats 2014–2017 och kunde även där bekräfta en låg efterfrågan på

avancerad IT-kompetens med närvaro i 1,2 procent av platsannonserna. Dessa empiriska studier talar alltså emot många av de konceptuella artiklarna som publicerats det senaste årtiondet och lämnar således gap för fler kvalitativa empiriska studier som kan granska innebörden av controllerns IT-kompetens.

Med anledning av bristen på empiriska studier samt motstridigheten i de vetenskapliga publikationerna gällande näringslivets efterfrågan gällande IT-kompetens hos controllern, har följande syfte för denna uppsats trätt fram

- Att bidra med en empirisk studie om controllern som IT-kunnig affärspartner där näringslivets efterfrågan gällande controllerns IT-relaterade kompetens undersöks.

För att göra detta ställdes följande forskningsfråga som

- Vilka IT-kompetenser hos controllern efterfrågas av näringslivet?

4

2 Referensram

2.1 Controllerns arbetsprocess

Controllerns funktionella mål för organisationen är att förmedla viktig information och således bidra till utveckling av konkurrenskraftiga strategier (Oesterreich och Teuteberg, 2019). Detta kan anses påverka dennas arbetsuppgifter och arbetsprocess vilket i sin tur ligger till grund för den kompetens som efterfrågas och därför kan en beskrivning av arbetsprocessen anses vara lämplig.

Controllerns arbetsprocess i fyra steg.

1. Skapa översikt av verksamhet och ekosystem exempelvis via god kontakt med affärsområdeschefer. 2. Nyttja och optimera affärssystem för inhämtning av relevant och aktuell information.

3. Skapa rapporter och insikter för ledningsgrupp, vilka kan leda till konkurrenskraftiga strategier. 4. Överlämna information till ledningsgrupp.

Controllerns första uppgift blir att skaffa sig övergripande information om olika affärsområden och ha insyn i hela verksamheten vilket kan åstadkommas genom god dialog och relation med exempelvis affärsområdeschefer inom företaget (Weber, 2011). Enligt Weber (2011) bör controllern besitta djup förståelse för interna processer såväl som den marknad företaget verkar på för att kunna detektera viktiga händelser som kan resultera i affärsmöjligheter eller utmaningar. Dessa händelser kan således väljas ut för övervakning och för detta krävs enligt Burns och Baldvinsdottir (2005) att controllern är proaktiv och strategisk.

Hyvonen, Jarvinen, och Pellinen, (2015) beskriver även att controllern därefter behöver hämta den utvalda informationen via avancerade tekniska verktyg som datahanteringsprogram och analysverktyg. Payne (2014) påpekar att controllern även kan förväntas samarbeta med IT-avdelningen för att hjälpa till med utveckling integration och optimering av företagets affärssystem, dataanalys och hanteringsverktyg vilka nyttjas för informationsinhämtning och för skapande av rapporter och informationsöverföring. Detta är enligt Payne (2014) en av orsakerna till varför controllerns arbetsuppgifter kommit att likställas med dataanalytikers och datavetares arbete och att förväntningarna på controllerns kompetens inom IT blivit allt mer avancerad.

Slutligen bör controllerns sammanställa informationen från rapporter för att visualisera och skapa

presentationer för ledningsgrupp (Rikhardsson och Yigitbasioglu, 2018). Quinn (2014) påpekar att enklare eller monotona arbetsuppgifter för sammanställningar av dessa rapporter har automatiserats och

tillhandahålls till controllern snabbt och effektivt via integrerade affärssystem även kallad Enterprise Resource Planning (ERP) system. Dessa kan snabbt sammanställa data från flertal olika källor till gemensam information. Quinn (2014) menar att detta bidrar till att controllern istället kan fokusera på att förstå hur dessa affärssystem kan skapa skräddarsydda rapporter och hur rapporten allt oftare kan levereras digitalt till ledningsgruppen som således får realtidsrapportering. Controllerns kompetens att sammanställa och framföra pedagogiskt anpassade rapporter kan vara avgörande för huruvida informationen blir

värdeskapande enligt Appelbaum et al. (2017).

Controllerns kan ses som ett humankapital vars funktion som affärspartner har skapat en efterfrågan gällande nyttjande och utvecklande av avancerade tekniska resurser vilka nyttjas för inhämtning information och sammanställning av rapporter. Detta illustreras i figur 1 här nedan.

5

2.2 Arbeta med tekniska resurser

Enligt Oesterreich och Teuteberg (2019) började forskare redan under tidig 2000-tal se tecken på ett kommande behov av avancerad IT-kompetens hos controllern och detta är någon som nyligen i mer formell form har förtydligats i och med det amerikansk förbundet för controllers (IMA, 2018) uppdatering av controllerns kompetensramverk (IMA, 2018). Ramverket består av sex domäner som beskriver en controllers kompetenser och förmågor. Den uppdaterade versionen lanserades 2018 och för första gången tillägnades ett domän åt controllerns arbete och kompetens gällande teknologi och analys. Domänen innehåller fyra kategorier vilka är

1. Informationssystem; där effektiv användande av informationsteknologier, systemutveckling och implementation av affärssystem som ERP efterfrågades.

2. Datahantering; där hantering och design för implementering av datahanteringssystem för säkerställande av dess effektiva nyttjande, kvalitet och säkerhet, efterfrågades.

3. Dataanalys; där kvalitativa och kvantitativa tekniker för användande och översättning av kodspråk som SQL och Phyton med mera efterfrågades.

4. Datavisualisering; även kallad datadriven rapportering där förmågan att visualisera data för effektiv och lämplig tolkning av information samt förmåga att kommunicera komplexa analyser efterfrågades. Det kan konstateras att ramverket på ett övergripande plan rekommenderar två kategorier av

IT-kompetens. Kompetenser som relaterar till nyttjande av IT samt kompetenser som relaterar till utveckling, implementering, integration och optimering av IT

Skapa översikt av verksamhet och

ekosystem

Skapa rapporter och insikter för ledningsgrupp, vilka kan

leda till konkurrenskraftiga strategier Datadriven rapportering Överlämna Information

Controller - Humankapital

IT - Tekniska resurser

Nyttja och optimera affärssystem för inhämtning av relevant och aktuell information. Hantera data Analysera data Affärspartner IT Ekonom

6

2.2.1 Att arbeta med tekniska resurser

År 2018 publicerade Rikhardsson och Yigitbasioglu en litteraturstudie där författarna granskat artiklar som publicerats mellan 2010 till 2015 om controllerns nyttjande av Business Intelligence och analytics (BI). BI kan beskrivas som tekniska verktygen som används för att bättre förstå verksamheten och dess omvärld. Dessa kan vara datahanteringsprogram, analysverktyg och affärssystem som nyttjas för datadriven rapportering. Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) påpekade att de tekniska resurser som nyttjas av controllern för inhämtning och sammanställning av information idag är mer tekniskt avancerade samt kunskapskrävande än tidigare. I sin artikel nämnde de några tekniska block som företagets IT baseras på och visade på att controllern behöver ha kompetens att nyttja tre av dessa block, vilka är:

Datahantering som syftar till införskaffning, tolkning och sållning av interna och externa data som bör vara aktuell och relevant.

Dataanalys som syftar till statistiska och matematiska metoder för analys som bidrar till information. Datadriven rapportering som syftar till tekniska verktyg som kan nyttjas för informationsöverföring och visualisering av information. Exempelvis rapporter som skapas via affärssystem.

Forskarnas slutsats har starka samband med de IT-relaterade kompetenserna som nämns inom IMAs ramverk (IMA 2108). Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) menar att controllern bör kunna nyttja alla dessa tre block då dessa är beroende av varandra. Med detta menar de att insamling och hantering av data av hög kvalitet möjliggör effektiv dataanalys och således anses kompetens att arbeta med datahantering och dataanalys sammanhängande och likvärdigt viktiga. Detta enligt dem då controllern behöver analysera och dra slutsatser från relevant och aktuell data. Vidare menar författarna att analysens värde realiseras först den information som den genererat kan vidarebefordras till beslutsfattare och för detta behöver controllern ha kompetens att nyttja och optimera diverse affärssystem för datadriven rapportering (Rikhardsson och Yigitbasioglu 2018). Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) menar att controllern med hjälp av datahantering, dataanalys och datadriven rapportering bidrar till företagets strategiska utveckling och att detta alltså är orsaken till utvecklingen av dennes roll som IT-kunnig affärspartner.

2.2.1.1 Datahantering

Data är den information som sparas och genereras via nyttjande av IT och har kommit att värdesättas och likställas som en kommoditet hos företag (Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, 2017). Enligt Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat (2017) har data på kort tid lyckats bli en av de mest värdesatta kommoditeterna, så pass att uttrycket ‘’Data is the new oil’’ myntats. Controllerns arbete baseras idag till stor del på data och således blir kunskap om dess hantering en av de viktigaste kompetenserna som en controller kan ha menar Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, (2017). Oesterreich och Teuteberg (2019) menar att företagets data kan beskrivas som "transformerande" IT som har potential att forma och omforma ekonomin och att arbete med datahantering således i högsta grad blir relevant för controllern, detta med anledning av controllerns strategi-inriktade roll.

Enligt Oesterreich och Teuteberg (2019) kan samt datans komplexitet beskrivas med hjälp av ett välkänt ramverk kallad tre -V, som är volym, velocitet och variation. Volym beskriver den mängd data som finns tillgänglig och velocitet beskriver hastigheten på produktionen av data vilket ställer krav på aktuella och relevanta data för att skapa konkurrenskraft. Variation belyser datans heterogenitet där ostrukturerad samt strukturerad data kan nyttjas till olika grad för olika ändamål (Oesterreich och Teuteberg 2019). Enligt författarna kan kompetens och kännedom inom dessa områden hjälpa controllern att analysera och

7

prognostisera marknadstrender vilket kan leda till framförhållning för skapande av konkurrenskraftiga strategier.

Volym

Ett företag kan införskaffa och analysera miljontals dataelement från interna och externa källor. Enligt Oesterreich och Teuteberg (2019) kan företag genom insamling och hantering av stor mängd data upptäcka mönster som kan förändra processer, skapa nya organisationer, nya användarupplevelser och bidra till ökad marknadsandel. Denna stora mängd data kallas big data (BI) och karaktäriseras ofta av att vara

ostrukturerad och omöjlig att tolkas av människa eller bearbetas och analyseras egenhändigt av enstaka datahanteringssystem. (Al-Htaybat och von Alberti-Alhtayba, 2017) Därför är ostrukturerad data är i sig sällan värdeskapande utan kan beroende på dess karaktär, struktureras och nyttjas för olika nivåer av analys Al-Htaybat och von Alberti-Alhtayba (2017).

Enligt Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) har BI potentialen att radikalt förändra controllerns funktion inom organisationen. De förklarar att controllern tidigare i brist på möjlighet att nyttja stor mängd data från en längre tidsperiod tilltog mer analoga metoder för variansanalys och fokuserade på att identifiera

prisrelaterade orsaker till budgetvariationer från mindre mängd data, vilket var tidskrävande. Detta begränsade controllerns möjlighet att arbeta proaktivt. Nu kan mönster och samband detekteras tidigt och controllern får tid att lyfta blicken och bidra till strategisk utveckling menar författarna. Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) påpekar att automatiserad analys av stora mängder data innebär att controllern i mindre utsträckning behöver spendera tid på att förstå bakomliggande orsak till händelsen. Det är detta som författarna menar omdefinierar controllerns analyserande funktion inom organisationen.

Big data bidrar även till vissa utmaningar då informationen i datan ofta är komplex och svår att effektivt detektera, separera och tillvarata Payne (2014). Författaren menar att affärssystemen som med hjälp av datan kan generera underlag för analyser, behöver tränas upp med en stor mängd samt relevant data. Vidare påstår Payne (2014) att överflödiga ostrukturerade data som skapas till följd av ogenomtänkt samlarbeteende, även kallad skräpdata, betungar och förvirrar system och bidrar till säkerhetsrisker. Skräpdata skapas enligt Payne (2014) exempelvis som följd av personalomsättningar där nya medarbetare producerar olika typer av data som inte kan tas vara på, alternativt sker ändrade ägarstrukturer med nya direktiv kring informationshantering som också kan resultera i ogenomtänkta samlarbeteenden

Variation

Data kan ha två olika karaktärer vilka är strukturerad samt ostrukturerad. Strukturerade data är tabellform och extraheras från affärssystemens databaser, exempelvis ERP och CRM. Dessa har tolkningsbara värden och presenteras enligt givna regler för att mottagaren enkelt ska kunna tolka dem (Oesterreich och

Teuteberg, 2019). Strukturerade data kommer exempelvis från försäljningssiffror, frakt, lager och personalinformation och som är enklare att strukturera och tolka (Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, 2017). Ostrukturerade data kan införskaffas via exempelvis meddelanden, bilder, ljud, video (Oesterreich och Teuteberg, 2019). Enligt Appelbaum et al. (2017) kan inte all ostrukturerade data tillvaratas och till skillnad från strukturerade data generera ostrukturerad data givande information först den bearbetats via ett analysverktyg.

Enligt Payne (2014) kan en controller som har kunskap inom data-variationer hjälpa till med strukturering av data. Författaren menar att denne således kan bidra till optimering av analysverktyg vilket är där data nyttjas i nästkommande steg i processen. Enligt Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) kan controllerns förväntningar om vilken information som kan tillhandahållas blir mer realistisk i takt med förståelsen om skillnaden mellan strukturerade och ostrukturerade data samt processen för omvandling från ostrukturerade

8

data till värdegivande information. Detta gör att controllern kan arbeta mer effektivt och målmedvetet enligt forskarna. Vidare konstaterar de att controllern även kan hjälpa andra funktioner inom

organisationen att lära sig vilken ostrukturerade data som kan struktureras och nyttjas samt hur olika typer kan kombineras.

Velocitet

En viktig aspekt gällande datahantering vare sig big data eller inte, är datans kvalitet vilket kännetecknas av dess relevans och aktualitet (Oesterreich och Teuteberg, 2019). Insamling och tolkning för nyttjande av big data är resurskrävande, därför kan controllers med god insyn i verksamheten optimera val av rätt data som kan extraheras vid rätt tillfälle. (Griffin och Wright, 2015). Enligt Payne (2014) kan controllerns kunskap om relevant data samt dennes bedömning om datans aktualitet bidra till att rapporter av högre kvalitet produceras, vilket kan leda till bättre prognostisering och smartare strategiska beslut. Således förväntas controllern ha en analytisk förmåga och kunskap om datans velocitet (Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, 2017).

2.2.2 Dataanalys

Dataanalys-verktyg är ofta integrationer mellan flertal olika källor som inhämtar olika typer av data (Holsapple, Lee-Post, och Pakath, 2014). Dessa möjliggör enligt Holsapple et al. (2014) upptäckande av nya mönster och samband och kan nyttjas för snävare mätning och datadriven beslutsfattning vilket kan leda till optimering av verksamhetens styrning (Oesterreich och Teuteberg 2019). Ostrukturerad data processas via dataanalys-verktyg exempelvis Data Warehouse (DHW) och med hjälp av datahantering algoritmer som Structured Query Language (SQL) Oesterreich och Teuteberg, 2019. Idag finns många variationer av analysverktyg varav några är exempelvis affärsanalys, realtidsanalys och prediktiv analys (Holsapple et al., 2014).

Deskriptiva analyser erbjuder faktaliknande information sammansatt från exempelvis resultatrapport. Prediktiva analyser kan förutspå kommande händelser baserad på data. Preskriptiva analyser är den mest

avancerade nivån av affärsanalys. Med hjälp av preskriptiva analyser kan förslag gällande handlingar baserade på det som har förutspåtts av datan genereras (Appelbaum et al., 2017).

Flertal forskare påpekar att controllers förståelse och kunskap om olika analysnivåer kan skapa förutsättningar för denne att bidra till implementering och utveckling av effektiva affärssystem

(Appelbaum et al., 2017; Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, 2017). Applebaum et al. (2017) och Al-Htaybat och von Alberti-Alhtaybat, (2017) yrkar på att controllerns kunskap om dessa analysnivåer kan ge förutsättningar till realistiska förväntningar om vilken information som kan inhämtas och möjliggör bättre tolkning och särskiljning av information som tillhandahålls. Detta resulterar enligt författarna i bättre analytisk förmåga, effektivitet i arbete och förutsättningar att överföra bättre insikter för ledningsgruppen. Enligt Payne (2014) är det även viktigt att bibehålla ett kritiskt förhållningssätt till analysverktyg då dessa system byggs av individer som överför sin kunskap men också sina förutfattade meningar in i systemets konfiguration. Den programmering som görs kan innehålla viss bias och slutsatser som genereras kan behöva ifrågasättas av användare. Payne (2014) menar att controllerns kunskap om programmeringsspråk såsom SQL erbjuder controllern förståelse för analysens svagheter med exempelvis bias (Payne, 2014). Detta kan leda till att controllern undviker att felaktiga slutsatser dras från analysens resultat.

I en nyligen publicerad studie om controllerns IT-kompetens jämförde Oesterreich et al. (2019)

vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2014–2017 med 2331 platsannonser publicerade mellan juni 2014–2017. Författarna separerade IT-kompetens för exempelvis kompetens att nyttja affärssystem som

9

för datadriven rapportering (IT skills), från datahantering och kompetenser relaterade till

dataanalysrelaterade (business analytics skills). De upptäckte att trots vetenskapliga studier i hög grad (23,3 procent) uttalat ett behov av kompetens inom datahantering samt dataanalys, visade platsannonserna att det i realiteten endast efterfrågades i 1,2 procent av fallen. Författarna menar att den konceptuella forskningen kan överdriva behovet av controllerns avancerade IT-kompetens inom just området datahantering och dataanalys. Enligt Oesterreich et al. (2019) går implementeringar, anpassningar av arbetsprocesser och organisatorisk lärande sakta, detta indikerar företagens digitala mognad och kan enligt forskarna vara en anledning till att företag inte ännu anser sig ha behov av controllers med hög analytisk förmåga. Vidare kunde forskarna vid närmare granskning även se viss relation mellan företagets storlek och existensen av kompetens för dataanalys, där mindre företag kunde ha fler controllers med denna kompetens än större företag. Oesterreich et al. (2019) argumenterar för att detta kan bero på att det i större företag kan finnas kompletterande roller som avlastar controllern i denna arbetsuppgift.

2.2.3 Datadriven rapportering

Den analyserade datan tillhandahålls till controllern och vidare till ledningsgruppen med hjälp av

affärssystem, även kallad (ERP), ett exempel på en sådan som återkommande nämns ä SAP samt verktyg inom Microsoft så som Excel och MS Power BI (Bhimani och Willcocks, 2014; Granlund, 2011; Payne, 2014). Dessa affärssystem kan även integreras så att olika information kan sammanställas till en rapport. Detta är något som Appelbaum et al. (2017) menar kan erbjuda controllern en mer nyanserad bild av företagets interna och externa händelser och därför kan systemintresse och kompetens att välja vilken information som ska integreras efterfrågas av en controller.

Vidare säger Appelbaum et al. (2017) att affärssystemen även erbjuder flexibilitet att skapa skräddarsydda rapporter som är grafiskt tilltalande och enkla att tolka, vilket möjliggör för controllern att framföra anpassad information till ledningsgruppen som ofta har ont om tid och vill undvik komplexa rapporter och analyser. Controllerns informationsöverförande arbetsuppgift är en viktig aspekterna i dennes arbete och enligt Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018). Detta menar de beror på att mottagligheten av information variera beroende på mottagarens personlighet, dennes arbetsuppgifter eller nivå av expertis. Risk finns att informationen inte tas på allvar, skapar förutfattade meningar eller bidrar till förvirring som leder till förhastade slutsatser menar Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018). Författarna påstår att sakkunniga personer föredrar presentationer innehållande text och förklaringar medan personer med övergripande strategisk kunskap föredrar visuella bilder och grafer. Detta medför ett krav på controllerns kunskap om mottagarens kognitiva förmåga att bearbeta information och kompetens att obehindrat nyttja avancerade affärssystem för framtagning av diverse skräddarsydda rapporter (Rikhardsson och Yigitbasioglu 2018). Oesterreich et al., (2019), pekar på stor efterfrågan av kompetens inom exempelvis SAP, MS Dynamics, MS Office, Excel, Word och PowerPoint från näringslivets sida då 41 procent av de platsannonser som författarna granskade uttryckligen efterfrågade kompetens att nyttja dessa affärssystem. Även de menar att kompetensen (IT-skills) kan hjälpa controllern effektivt skapa datadriven rapportering för

ledningsgruppens beslutsfattning.

2.3 Utveckla, implementera integrera och optimera tekniska resurser

Utöver controllerns kompetens att nyttja tekniska resurser obehindrat, påstår flertal forskare att även kunskap om programmering, utveckling, implementering, integration och optimering av system börjar bli

10

avgörande för rollen och att denne alltmer börjar närma sig en datavetares eller systemutvecklare roll (Appelbaum et al., 2017; Al-Htaybat och Alhtaybat, 2017; Payne, 2014).

I Al-Htaybat, von Alberti-Alhtaybat, och Alhatabat, (2018) studie upptäckte författarna även att PwC efterfrågat programmeringskompetens hos rekryter på junior nivå med önskemål om erfarenhet av programmering inom Java, Python samt programmeringsspråket R som nyttjas för framtagning av algoritmer som arbetar med statistik.

Enligt Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) är det fördelaktigt att en controller involveras i utveckling- och implementeringsfasen av affärssystem då dennes kunskap om verksamheten kan bidra till bättre användarvänlighet. Samtidigt blir, enligt författarna, en controllers förståelse för systemets funktioner bättre och uppmärksamhet och kritiska förhållningssätt till informationen som genereras via affärssystemet ökar. Vidare säger författarna att personer som är med och utvecklar och optimerar affärssystem upplever att den har högre kvalitet då det blir enklare att navigera. Ett annat exempel lyfts av Appelbaum et al. (2017) som menar att controllern med kunskap om programmeringsspråk själva kan optimera deskriptiva och prediktiva analysverktyg och på så sätt kalibrera dessa till att producera mer relevant prognos och analys.

Payne (2014) menar att det är vanligt förekommande att controllern blir involverad i utveckling,

integration, och optimering av affärssystem samt analysverktyg då denne även kan förväntas exempelvis arbeta med underhåll av affärssystemens algoritmer. Författaren påstår att i de fall controllern inte

förväntas handgripligen själv klassificera eller extrahera data kan dennes kunskap om olika datatyper ändå underlätta förmågan att bidra till optimering av IT-resurser i samarbete med IT-personal. Som tidigare nämnt, påpekar Payne i sin artikel 2014 att programmering bakom vissa system som utvecklas internt på företagen, kan innehålla viss bias och slutsatser som genereras kan behöva ifrågasättas av användaren vilket i detta fall är controllern. Således kan kunskap om programmeringsspråk såsom SQL möjliggöra kritisk granskning av analys och möjlighet till att upptäcka svagheter i form av överföring av bias. Oesterreich och Teuteberg (2019) bekräftar att många forskare påstår att efterfråga av kompetens inom programmering hos controllern existerar, dock visade deras granskning av 2331 controller profiler att endast 0,6 procent av dessa påstod sig ha denna kompetens. Författarna skriver i sin artikel att vissa av de IT-relaterade kompetenserna som enligt forskningen förväntas av controllern kanske ännu är

önsketänkande snarare än verklighet.

2.4 Summering referensram

I nom referensramen har det konstaterats att controllerns funktionella mål är att genom rapportering skapa insikt och ge information till ledningsgruppen som således kan skapa bättre strategier och affärsmodeller. Detta har format controllerns arbetsprocess vilken till stor del baseras på arbete med avancerade IT-resurser. Samtliga forskare ter sig vara överens om att kompetens att nyttja och till viss del utveckla BI är nödvändiga för controllern. Dessa IT-kompetenser kan fördelas i datahantering, dataanalys samt datadriven rapportering. Vilken typ av IT-kompetens som i verkligheten eftertraktas råder det skilda åsikter om, där Oesterreich och Teuteberg, 2019 menar att analys-relaterade kompetenser och kunskap om programmering inte verkar vara så pass nödvändig för controllern som andra forskare framställer.

Flertal forskare hävdar att rollen är under fortsatt förändring och det har uttryckligen påståtts att controllerns roll allt mer liknande dataanalytikers samt systemvetares (Payne, 2014; Rikhardsson och Yigitbasioglu 2018). I figur 2 här nedan finns denna studies referensram summerad.

11

Figur 2.Studiens referensram (utvecklad av författaren)

RAPPORTERA TILL LEDNINGSGRUPP

ARBETA MED UTVECKLA, IMPLEMENTERA, INTEGRERA, OPTIMERA

DATADRIVEN RAPPORTERING DATAHANTERING DATAANALYS

12

3 Metod

3.1 Forskningsdesign

Denna studie inleddes initialt med viljan att studera hur digitala transformationer kommit att förändra controllerns arbete. Idén föddes under en inspirerande föreläsning på Mälardalens högskola med Fredrik Sundman VP, finansiell rådgivning och controlling på ABB där han berättade att rollen genomgår stora förändringar på grund av digitala transformationer. Uppsatsen inleddes således med en förstudie-liknande litteratursökning efter vetenskapliga artiklar om controllerns ändrade roll som följd av digitalisering. Ganska omgående upptäcktes det att ämnet varit av stort intresse för forskningen som konstaterat att controllerns arbete skiftat mot en allt mer IT-relaterad sådan vilket ställt krav på controllern att inneha kompletterande IT-kompetenser. Dock var majoriteten av dessa vetenskapliga artiklar konceptuella (Appelbaum et al. 2017; Bhimani och Willcocks, 2014; Hyvonen, Jarvinen, och Pellinen, 2015; Payne 2014). I samband med förstudien upptäckte slutligen två aktuella samt relevanta empiriska studier som inspirerade metodvalet för denna uppsats. Dessa publicerades av ett tyskt forskarteam bestående av bland andra Thuy Duong Oesterreich under 2019 som studerade förväntningar på och innebörden av tyska controllers IT-relaterade kompetenser. Forskarteamet utmanade de konceptuella studiernas slutsatser om vilken IT-kompetens som controllern kan behöva besitta och bekräftade även bristen på empiriska studier som från controllerns perspektiv studerar innebörden av dennes IT-kompetens.

Således trädde forskningsfrågorna fram:

- Vilka IT-kompetenser hos controllern efterfrågas av näringslivet?

-

Detta ledde till att syftet med denna studie blev att bidra med en empirisk studie om controllern som IT-kunnig affärspartner där näringslivets efterfrågan gällande controllerns IT-relaterade kompetens undersöks. Slutligen valdes metoden med viljan att likt Oesterreich och Teuteberg (2019) undersöka forskningsfrågan genom granskning av platsannonser i en empirisk studie.

Denna studie har antagit en kvalitativ ansats för att skapa en djupare förståelse för innebörden av beskrivningen av controllern som IT-kunnig affärspartner och den IT-relaterade kompetensen som efterfrågas. Denna förståelse har införskaffats via litteraturstudier samt insamling och analys av empiriskt material. Enligt Bryman och Bell (2005) är kvalitativa metod en strategi inom forskningen där tonvikten ligger på att och förstå innebörden av en situation. Den kvalitativa forskningsmetoden lämnar enligt författarna även utrymmer för ett tolkningsinriktat synsätt och således ansågs kvalitativ metod passa väl för denna studie.

Det empiriska materialet består av primärdata i form av platsannonser för controllers i Sverige som publicerade under 15 februari - 15 april 2020 på Blocket jobb samt arbetsförmedlingens hemsida. Dessa annonser har granskats med hjälp av innehållsanalys. Enligt Lindgren (2011) bör syftet i en

innehållsanalys formuleras i relation till litteratur och tidigare forskning på området och detta var

ytterligare en anledning till att studien inleddes med en gedigen litteraturgenomgång för att på så vis bilda en uppfattning av var forskningen på detta område i dagsläget befinner sig

.

13

3.2 Teoretisk utgångspunkt

3.2.1 Förförståelse och litteraturgenomgång

Förförståelsen inleddes som tidigare nämnt med en bredare litteratursökning i databaserna DiVA, Primo , ProQuest ,ABI/INFORM Global med sökorden: controllerns roll, digitalisering, IT-kompetens,

management accounting, controllers new role, digital transformation and management accounting. Även Google Scholar användes för bredare sökning. Artiklarna prioriterades först med krav på Peer-review godkännande, därefter innehåll vilken initial scanning av artiklarna. Antalet citeringar samt publikationens aktualitet påverkade slutligen rangordning samt sållning av artiklar.

Sökningen gav ett översiktligt perspektiv inom forskningsområdet om vad som tidigare har publicerats, eventuella brister i forskningsmetoder samt vilken vidare forskning som efterfrågas, detta enligt tillvägagångssättet som rekommenderas av Saunders (2016). Utöver nämnda sökningar användes

referenslistor från relevanta artiklar för att hitta ytterligare material. Vissa gånger kunde inte de refererade artiklarna nyttjas då de enbart fanns på tyska. I vissa fall kontaktades forskaren via Researchgate med en efterfrågan gällande ett engelskt exemplar men tyvärr fanns inte dessa tillgängliga.

3.2.2 Operationalisering

Referensramen inleddes med en beskrivning av controllerns arbetsprocess därefter tillägnades fokus på innebörden av controllern som IT-kunnig affärspartner. För att ge förutsättningar för bättre förståelse om controllerns arbete samt den IT-relaterade kompetensen som denne enligt forskning behöver besitta, summerades referensramen i figur 1.

Från den teoretiska referensramen skapades huvud- samt subkategorier. Enligt Graneheim och Lundman, (2004) kan skapande av subkategorier underlätta förtydligande av huvudkategoriernas innehåll. Detta kan enligt dem göras genom val av typiska meningsbärande enheter som kan illustrera kategorierna. Huvud- samt subkategorierna för denna studie trädde fram i samband med sammanställningen av den teoretiska referensramen. Dessa var

Huvudkategori 1: Controllerns kompetens att arbeta med tekniska resurser som datahantering och dataanalys och framställa datadriven rapportering.

Subkategori Datahantering Subkategori: Dataanalys

Subkategori Datadriven rapportering

Huvudkategori 2: Controllerns kompetens att utveckla, implementera, integrera och optimera tekniska

resurser.

Huvudkategori ett innehåller, tre subkategorier vilka bildades med inspiration från Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) studie, där författarna påpekade att tre områden inom IT berör controllerns arbete. Huvudkategori två har inga subkategorier med anledning av att denna att det inom de vetenskapliga artiklar som granskats, skrivits väldigt lite om controllerns kompetens att utveckla, implementera, integrera och optimera system. Även vid analys upptäcktes det att det i det empiriska materialet förhållandevis sällan förekom efterfrågan gällande detta i jämförelse med huvudkategori ett, således ansåg

subkategorisering för huvudkategori två inte nödvändig. Vid analysen av det empiriska materialet trädde underkategorier till subkategorierna fram, vilket beskrivs i nästa del.

14

Det är gynnsamt att vara medveten om att för stora subkategorier kan innehålla flera företeelser som kan misstolkas. Vidare kan för små subkategorier bidra till fragmenterad mening vilket riskerar att poängen med det som ska tolkas kan missas (Graneheim och Lundman, 2004).

3.3 Empirisk utgångspunkt

3.3.1 Analysmetod.

Detta är en kvalitativ empirisk studie. Primärdata i form av platsannonser har nyttjats för studie och analys. Analysen har bestått i att systematiskt koda platsannonsernas innehåll för att sedan kategorisera och mäta förekomsten av kategorierna, detta i enlighet med Lindgren (2011) rekommendation. Enligt Weber (1990) ska kodschema samt kodmanual utformas först efter en teoretisk förstudie genomförts, det som ämnas besvaras är tydligt och val av källa för empiriskt material är klart. Detta för att undersökaren sedan systematiskt ska kunna koda innehållet i materialet utifrån på förhand bestämda instruktioner. Detta bekräftas även av Bryman och Bell (2005, s.214) som pekar ut den konsekventa kategoriseringen av texter utifrån på förhand bestämda instruktioner som ett kritiskt moment.

Målet med denna studie har varit att nyttja platsannonser som primärdata för granskning av näringslivets efterfrågan gällande controllerns IT-relaterade kompetenser. För detta har metoden innehållsanalys tillämpats och enligt Hsieh och Shannon (2005) erbjuder innehållsanalys frihet att själv bestämma vilka teman som är av intresse och som kan mätas. Med tanke på att studiens syfte varit att bidra med en empirisk studie om controllern som IT-kunnig affärspartner där näringslivets efterfrågan gällande controllerns IT-relaterade kompetens undersökts, var denna flexibla metod att föredra. Neuendorf (2002) påpekar även att innehållsanalys skapar förutsättningar för systematisk och objektiv analys.

Hsieh och Shannon (2005) beskriver att det inom innehållsanalys finns flertal inriktningar, varav några är riktad och konventionell innehållsanalys. Forskarna menar att konventionell analys innebär att nya teman eller underkategorier tillåts växa fram under analysens gång, medan det med riktad analys menas att meningsbärande enheter placeras inom förutbestämda kategorier. I denna studie har en mixad innehållsanalysmetod tillämpats. Huvud- samt subkategorier trädde fram som följd av den teoretiska referensramen som beskrivet ovan. Subkategorierna innehåller även underkategorier Exempelvis finns för subkategorin datahantering underkategorierna hantera större mängd data, strukturera data samt

automatisering kring data.

Vissa av dessa underkategorier kan matchas med den teoretiska referensramen, dock har vissa av underkategorierna trätt fram under analysens gång. Således har flexibiliteten i metoden innehållsanalys tagits till vara för att erbjuda en övergripande bild av controllerns IT-relaterade kompetens som reflekterar det empiriska så väl som det teoretiska materialet. Krippendorff (2004) bekräftar att en av fördelarna med innehållsanalys är att intressanta variabler kan fångas upp utan att undersökningsobjektet påverkas. Vidare beskriver författaren att denna teknik möjliggör att replikerbara och giltiga slutsatser kan skapas från text till dess sammanhang

Innehållsanalys har nyttjats tidigare som forskningsmetod för att besvara frågor relaterade till professioners arbete. Kennan, Cole, Willard, Wilson, och Marion (2006) genomförde studier med denna metod på platsannonser och konstaterade att dessa inte enbart förmedlar behov utan är även ett innehållsrikt analysunderlag för studier om en professions innebörd. Exempelvis analyserade France (2010) platsannonser för studie om controllerns arbetsuppgifter i Finland och kom fram till att traditionella uppgifter som budgetering, rapportering, analys och finansiell redovisning var de mest framträdande

15

arbetsuppgifterna då dessa framgick i över 50 procent i studerade platsannonserna. Controllerns färdigheter har också studerats genom denna metod där Mattsson (1987) visade på analys som en arbetsuppgift som var vanligt förekommande och att 75 procent av 61 platsannonserna innehöll analys-relaterade

arbetsuppgifter (Mattsson, 1987).

Slutligen bekräftar France (2010) att identifiering av efterfrågade kunskaper är en bra metod för förståelse av innebörden av ett yrke. Därmed uppfattas innehållsanalys av platsannonser som metod för studie om controllerns IT-kompetenser som lämplig.

3.3.2 Urval och bortfall

För denna studie har främst Blocket Jobb nyttjats och när inga fler relevanta annonser fanns på där, nyttjades arbetsförmedlingens sida i ett par dygn för att täcka den tilltänkta perioden för insamling av material vilket var 15 februari - 15 april 2020. Initialt valdes Indeed.com som källa då denna sida samlar jobbannonser från flertal internetbaserade källor. Men efter en pilotstudie visade sig flertalet annonser vara duplikator vilket skapade ett extra rensningsmoment som kunde undvikas genom val av annan platsbank, såsom Blocket Jobb. Blocket Jobb är en betaltjänst för annonsering av jobb och eftersom det inte baseras på självständiga algoritmer och automatiseringar minskades risken för dubbla annonser.

Sammantaget nyttjades 92 annonser för analys, medan 113 annonser initialt verkade matcha

urvalskriterierna. Dock upptäcktes ändå 7 annonser vara dubbla på Blocket jobb då de annonserades av företaget samt rekryteringspartner samtidigt och dessa annons-dubbletter plockades bort. Vidare plockades även 14 annonser som visade sig eftersöka ekonomichefer (7) samt (4) ekonomiassistent- eller

administratörer (3) bort.

Empiriska materialet togs fram genom sökning av junior controller. Ordkombinationen av junior samt

controller resulterade i större annonsutbud innehållande juniora så väl som övriga controllers, tillskillnad

från en sökning av enbart controller som exkluderade juniora roller. Enligt Neuendorf (2002) finns ingen given acceptabel nivå för urvalsstorlek som bör väljas vid en innehållsanalys, dock menar författaren att antalet med fördel kan bestämmas med utgångspunkt från jämförelse av hur stort urval andra forskare inom samma område har gjort. Denna studie kan jämföras med exempelvis Mattson (1987) som genomförde innehållsanalys på 61 platsannonser i Sverige.

3.3.3 Databearbetning

Huvudkategori ett - Arbete med tekniska resurser

Huvudkategori ett innehåller tre subkategorier vilka är datahantering, dataanalys eller datadriven rapportering. Varje subkategori innehåller även underkategorier så som strukturering av data

(datahantering) eller systemintresse (datadriven rapportering. Dessa finns presenterade i tabell 1 här nedan. Arbetet analyserades i fyra steg där första steget innebar att analysera hur ofta förekommande önskemål om kompetens inom varje subkategorierna var. För detta blev varje underkategori som detekterades inom en platsannons poängbärande om den var för subkategorin ensam förekommande.

Exempelvis gav Excel i denna mening: Du är en van Excel-användare och du har erfarenhet av arbete i

större affärssystem, gärna i SAP, ett poäng för subkategorin datadriven rapportering medan erfarenhet av affärssystem inte gjorde var poängbärande då båda tillhörde samma subkategori. Excel nämndes

sammantaget i 65 annonser och gav subkategorin som i detta fall var datadriven rapportering 65 poäng medan erfarenhet av affärssystem nämndes sammantaget 14 gånger men gav 11 poäng till subkategorin då

16

den nämnts i samband med andra poängbärande tre gånger. Detta möjliggjorde en rättvis analys av subkategoriernas förekomst i undersökningsmaterialet vilket var 92 platsannonser. I resultatet beskrivs även den procentuella förekomsten av dessa var för sig. Alltså exempelvis att när 23 platsannonser nämnde datahantering motsvarade detta en förekomst på 25 procent av alla platsannonser som granskats. Detta steg bidrog till att den första forskningsfrågan, vilka IT-kompetenser hos controllern efterfrågas av näringslivet, kunde besvaras.

Därefter jämfördes subkategoriernas förekomst med varandra. Resultatet presenteras i procent där förekomsten av alla summerades, och sedan räknades varje subkategoris förekomst i jämförelse med totalen fram. Alla kategorier nämndes 149 gånger i dessa 92 annonser och det är detta total som

jämförelsen räknas på. Exempelvis visar resultatet att datadriven rapportering representerar 55 procent av alla IT kompetenser som efterfrågats i dessa annonser och detta har räknats ut på följande sätt; 82/149 = 0,55. Detta bidrog till att den andra forskningsfrågan, vilka IT-kompetenser hos controllern efterfråga i

högre grad av näringslivet kunde besvaras.

I det tredje steget bearbetades underkategorierna inom varje subkategori. I det sista steget jämfördes de underkategorier som detekterades inom en och samma subkategori med varandra. Detta för att skapa en djupare kunskap om varje subkategori.

Subkategorier

Datahantering i annat än Excel Dataanalys Datadriven rapportering

Underkategorier Hantera större mängder data SAP Excel

Strukturering av data NAV Dynamics.

Erfarenhet av affärssystem för rapportering Automatisering kring data QlickSense,

QlickView Systemintresse Arbete med

BI-verktyg

Framtagande av rapporter baserad på olika typer av data

Google analytics Powerpoint Tableau/Monitor

Huvudkategori två - Utveckla, implementera, integrera och optimera tekniska resurser.

Huvudkategori två ämnade till att mer fritt upptäcka efterfrågan kompetens att utveckling, implementering,

optimering och integration av tekniska resurser. Med detta menas att en sökning efter nyckelord som utveckling, implementering, automatisering och programmering etc. gjordes. Sedan undersöktes kontexten

för orden där en tolkning av den kontextuella innebörden och underliggande betydelsen avgjorde

meningens kvalificering att inkluderas i huvudkategori två eller ej. Exempelvis kvalificerade denna mening från en annons in i huvudkategori två: Delaktig i utveckling av analys- och rapporteringsverktyg. Analys av huvudkategori två skapade förutsättningar att förstå hur en controller kan tänkas involveras i utveckling, implementering, integration och optimering av tekniska resurser. Vidare kunde en jämförelse göras med det som nämns i den teoretiska referensramen för att se om kopplingar till tidigare forskning kunde

17

detekteras. Analys av huvudkategori två bidrog till att förståelse för beskrivningen av controllern som IT- kunnig affärspartner.

Slutligen presenterades och diskuterades resultatet och rekommendationer för framtida forskning lades fram.

3.3.4 Metodkritik

Controllerroller: En medvetenhet finns om skillnad hos olika controllerroller, såsom financial controller och businesscontroller. Dock har controllerna övergripande samma syfte för sin funktion i företaget, vilket är att bidra till optimering av strategiska beslut. För att undvika distraktion från huvudämnet i denna studie vilket var ett fokus på controllerns IT-relaterade kompetens, bortsågs kategorisering och särskiljning av olika controllerroller

Datahantering/strukturera data. Ibland kan vissa beskrivningar av arbetsuppgifter i platsannonserna anses tvetydiga. Exempelvis kan det vara så att beskrivningen ‘att strukturera data’ samt ‘hantera data syftar till samma sak. Alternativt kan beskrivningen ‘att strukturera data’ anses vara för ingående och istället efterfrågas senare vid faktisk utförande av arbete. Därför bör resultatet av efterfrågan gällande kompetens att strukturera data samt hantera data beaktas med viss försiktighet.

SAP I denna studie kategoriseras SAP som ett system som nyttjas för dataanalys. SAP är ett system som kan nyttjas för flertal ändamål och dess benämning i platsannonserna kan i vissa fall ha varit i syfte för annat ändamål än dataanalys, därför bör resultatet för efterfrågan gällande SAP som dataanalys-kompetens tas med viss försiktighet. Oavsett är dock SAP ett tekniskt verktyg som nyttjas av controllern i dennes arbete och är således relevant parameter för mätning inom denna studie.

Datadriven rapportering: Systemintresse har i studien varit poängbärande för kategorin datadriven

rapportering. Termen kan syfta till systemintresse i syfte för andra ändamål än att skapa rapporter och har i den mån det är möjligt endast räknats som poängbärande då den nämnts i samband med efterfrågan gällande kompetens att sammanställa rapporter. En lista med exempel på meningar där datadriven rapportering efterfrågats har tillhandahållits i resultat och analyskapitlet.

Avgränsning av analys: Enligt Oesterreich et al. (2019) kan controllerföretagets storlek och digitala mognad påverka graden av efterfrågad IT-kompetens. Resultatet kunde ha analyserats med en

kategorisering av de annonserande företagens storlek. Men då syftet inte var att jämföra företagsstorlek utan att istället övergripande förstå controllerns förväntade IT-kompetens gjordes det ett aktivt val att bortse från avgränsnings för företagets storlek. Likaså gjordes inget försök till bedömning av företagets digitala mognad. Denna avgränsning kan exempelvis anses ha påverkat möjlighet att analysera orsaken till skillnaden mellan de IT-kompetenser som efterfrågas.

Jämförande av studieresultat: Denna studie har strävat efter att mäta liknande parametrar som analyserades i Oesterreich et al. (2019) studie. Dock hade dessa forskare en annan generalisering och kategorisering än denna studie och deras resultat visade på markant skillnad gällande efterfrågan gällande kompetens för dataanalys mot det resultat som sammanställdes i denna empiriska studie. fyra faktorer är viktiga att beakta i samband med detta

1. Studien har inte genomförts på exakt samma sätt och exakt samma subkategorier var inte poängbärande.

18

2. I denna studie fanns fler huvudkategorier och färre subkategorier. Detta kan argumenteras påverka medelvärdet för hur ofta förekommande efterfrågan på vissa huvudkategorier är.

3. Denna studie är genomförd på platsannonser i Sverige till skillnad från deras som var i Tyskland 4. Denna studie har genomfört under en senare samt kortare tidsperiod 2020, med tanke på teknikens

framfart kan rollbeskrivningar från 2014–2017 för flertal yrken anses vara icke aktuella således kan den ökade efterfrågan på IT-relaterade kompetenser som nämns i denna studie, tyckas vara rimlig.

19

4 Resultat och analys

Studiens syfte har varit att bidra med en empirisk studie om controllern som IT-kunnig affärspartner där näringslivets efterfrågan gällande controllerns IT-relaterade kompetens undersöks. Följande två

forskningsfrågor har varit vägledande i denna undersökning, vilka IT-kompetenser hos controllern efterfrågas av näringslivet samt vilken IT-kompetenser hos controllern efterfråga i högre grad av

näringslivet? För detta har en empirisk studie av 92 platsannonser publicerade på arbetsförmedlingen samt Blocket jobbs hemsida mellan 15 februari - 15 april 2020 granskats och följande har studerats

Huvudkategori 1: Controllerns kompetens att arbeta med tekniska resurser som datahantering och dataanalys och framställa datadriven rapportering.

Subkategori Datahantering Subkategori: Dataanalys

Subkategori Datadriven rapportering

Huvudkategori 2: Controllerns kompetens att utveckla, implementera, integrera och optimera tekniska

resurser.

Resultatet från den första huvudkategorins subkategorier kommer att presenteras först och

därefter presenteras resultatet från var subkategori separat, dessa innehåller även underkategorier.

För varje resultat presenteras först övergripande förekomst. Därefter presenteras en jämförelse.

Slutligen presenteras resultatet från huvudkategori två.

4.1 Arbeta med tekniska resurser

4.1.1 Datahantering, dataanalys och affärssystem

Hur vanligt förekommande är förväntningar om controllerns kompetenser att arbeta med datahantering, dataanalys och affärssystem

Resultat

Tabell 2. Efterfrågan gällande IT-kompetenser

Tabell 2 visar att det i 23 platsannonser uttrycktes förväntningar gällande kompetens att hantera data vilket motsvarar en närvaro i 25 Procent av annonserna. I 44 platsannonser uttrycktes kompetens inom dataanalys vilket är 48 procent närvaro. Slutligen nämnde 82 platsannonser kompetens gällande produktion av datadriven rapportering vilket motsvarar en närvaro i 90 procent av platsannonserna.

Analys

Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) påpekar att ett tecken på att controllern alltmer går mot en IT-inriktad roll kan tydas av att denne förväntas besitta IT-kompetenser som berör tre av företagets IT-block, vilka är datahantering, dataanalys datadriven rapportering. I de platsannonser som granskats i samband

Platsannonser 92

Datahantering i annat än Excel 23

Dataanalys 44

20

med denna studie har efterfrågan gällande kompetenser inom samtliga tre block detekterades och inga IT-relaterade kompetenser som kan anses ligga utanför dessa block har hittats. Exempel på efterfrågan utanför dessa tre block är alltså att det kunde ha efterfrågats kompetens inom IT-arkitektur eller hantering av molnbaserade tjänster. Således kan detta resultat finna samband med Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) teori om de tre IT-block som berör controllerns arbete. I relation till Appelbaum et al. (2017) teori om att controllern förväntas använda mer avancerade tekniska resurser nu än förr och att detta medför efterfrågan på kompletterande kompetens, noterades det att det i platsannonserna specificerades arbete med diverse tekniska resurser samt generellt avancerad IT-kompetenser. Att detta efterfrågas i platsannonserna signalerar ett kompletterande behov av kompetens som kanske inte tidigare varit given för rollen med tanke på att detta numera verkar vara nödvändigt att uttryckligen beskrivas i platsannonserna.

Samtliga forskare vars studier har nämnts inom den teoretiska referensramen här ovan, däribland Bhimani och Willcocks (2014), Rikhardsson och Yigitbasioglu (2018) samt Oesterreich et al. (2019), har påpekat att digitala transformationer påverkar controllerns arbetsuppgifter och ställer krav på kompletterande IT-kompetenser. Detta kan till viss mån bekräftas även i denna empiriska studie då flertal platsannonser uttryckligen kommunicerade att controllern kommer att arbeta med digitala transformationer

(digitalisering) eller påverkas av detta. Exempelvis skrev de att

- Det här jobbet är helt rätt för dig som vill bidra till framgång i en växande organisation, vid en

spännande tidpunkt där vi jobbar med bl.a. effektivisering och digitalisering av våra kärnverksamheter. (SCB)

- Vi söker en Business Controller vars ansvarsområde täcker in både analys och rapportering men

också har fokus mot interna digitaliserings- och förändringsprojekt (Soya Group Support,

Stockholm).

- Du har med fördel ett intresse för system, digitalisering (Loomis AB).

Hur förhåller sig IT-relaterad kompetenser till varandra?

Resultat

Figur 3. Jämförelse av efterfrågan gällande IT-kompetenser

I sin helhet nämndes kompetens att arbeta med datahantering, dataanalys och affärssystem 149 gånger i de 92 annonser som granskats. I förhållande till varandra förekom förväntningar relaterade till controllerns kompetens för datadriven rapportering dominerande och motsvarade närmare 55procent av de

sammantagna förväntade IT-relaterade kompetenserna. Därefter var controllerns kompetens att arbeta med