Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2003

(1)

Författare

Behzad Koucheki

FoU-enhet

Drift och underhåll

Projektnummer

80572

Projektnamn

Tillstånd Västmanland

Uppdragsgivare

Vägverket Produktion

VTI notat 52-2003

Tillståndsbeskrivning av

väg-markeringarnas funktion i

Västmanlands län 2003

VTI notat 52 • 2003

(2)

Förord

Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket Produktion, där Gunnar

Larsson har varit kontaktperson.

Mätningarna har genomförts av LG RoadTech AB, där Göran Nilsson har varit ansvarig.

Analys och utarbetande av rapport har gjorts av undertecknad. Linköping november 2003

(3)

Innehållsförteckning Sid

Sammanfattning 5 1 Bakgrund 7 2 Metod 7 3 Analys 8 4 Resultat 10

5 Jämförelse mellan 2001, 2002 och 2003 15 6 Kommentarer och slutsatser 19

(4)

Sammanfattning

Region Mälardalen har övergått till funktionsupphandling av vägmarkeringar i Västmanlands län. Man vill kontrollera effekten av detta genom att göra mät-ningar före (2001) och efter (2002 och framåt) funktionsupphandlingen. I denna studie jämförs vägmarkeringarnas retroreflexion efter det att säsongens under-hållsåtgärder är slutförda, dvs. somrarna 2001, 2002 och 2003.

Viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion är retroreflexion, vilket kvantifierar synbarheten i mörker. Mätningarna gjordes med det mobila mätinstrumentet Ecodyn 30 på samtliga vägar i Västmanlands län som har ÅDT (årsdygnstrafik) över 4 000 fordon/dygn och på hälften av vägarna med 500– 4 000 fordon/dygn. Samtliga mätningar gjordes under juni–juli 2003.

Resultaten visar att av sammanlagt 83 kontrollerade delobjekt med längs-gående vägmarkeringar uppfyllde 53 stycken, eller 64 %, kravet på retroreflexion enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Detta resultat kan jämföras med 74 % år 2002 och 46 % år 2001.

Vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 3 har högre retroreflexionsmedelvärde än klass-2-vägar. Inget objekt har pre-view-time på högerkantlinjer lägre än 1,8 sekunder, vilket innebär tillräckligt för säker körning.

Sannolikt är det så att övergången till funktionsupphandling har inneburit bättre vägmarkeringsstandard. År 2001 underkändes 54 % av delobjekten medan mot-svarande för 2002 och 2003 var 26 % respektive 36 %. Om detta beror på att underhållsåtgärderna skulle ha varit än mer omfattande är svårt att uttala sig om. Att andelen underkända objekt är relativt stort skulle kunna bero på att kraven i RUV är alltför högt ställda.

(5)

1 Bakgrund

I Region Mälardalen har man övergått till funktionsupphandling av vägmarke-ringarna i Västmanlands län. Man vill kontrollera effekten av detta genom att göra mätningar före (2001) och två år efter (2002 och 2003) funktionsupphandlingen. I denna studie jämförs vägmarkeringarnas retroreflexion efter det att säsongens underhållsåtgärder är slutförda, dvs. somrarna 2001, 2002 och 2003.

2 Metod

Samtliga vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3 i Västmanlands län har in-delats i objekt enligt den metod som beskrivs i VTI Meddelande 901 (Lundkvist, 2001). Kort innebär detta att dessa vägar har indelats i sträckor om 20–30 km som har naturlig start- och slutpunkt i en korsning eller ort. En sådan sträcka benämns objekt och de olika typerna av de längsgående vägmarkeringarna benämns del-objekt. En tvåfältsväg har vanligen delobjekten höger kantlinje, körfältslinje och vänster kantlinje i både fram- och bakriktningen.

På klass-3-vägar (ÅDT >4 000 fordon/dygn) har samtliga delobjekt i alla befintliga objekt mätts.

På klass-2-vägar (ÅDT 500–4 000 fordon/dygn) har man mätt hälften av alla objekt, men i dessa objekt har samtliga delobjekt mätts. Objekten som skulle mätas valdes slumpmässigt.

Ovanstående innebar att man sammanlagt gjorde mätningar på 13 objekt på klass-3-vägar, varav 4 objekt på motorvägar och 9, i stället för 10 som var plane-rat, på tvåfälts klass-3-vägar. Orsaken till det var ett omfattande vägarbete på objekt 3:9 på riksväg 66 mellan Fagersta och Ramnäs som gjorde att en mätning skulle komma att omfatta en alltför kort sträcka av objektet.

I varje delobjekt har de torra vägmarkeringarnas retroreflexion mätts. Dessa mätningar gjordes med ett mobilt instrument av typ Ecodyn 30. Denna har indelat delobjektet i mätplatser om 100 meter och man har registrerat ett retroreflexions-medelvärde för varje mätplats. Samtliga mätningar har gjorts under juni 2003.

För att validera Ecodyn 30, har mätningar gjorts på några valda objekt med Ecodyn 30 (monterade i två bilar) och LTL-2000. Jämförelsen visade att skill-naderna mellan mätvärdena från de två mätbilarna var försumbara. Mellan LTL-2000 och Ecodyn 30 kunde en viss skillnad påvisas, men eftersom den var mindre än 10 % kan den accepteras.

(6)

3 Analys

Följande analyser av data har gjorts:

Från mätningarna med Ecodyn 30 har retroreflexionens medelvärde för torra markeringar, RL, beräknats som:

∑

= n i i R 1 RL =  (1) n

där Ri är retroreflexionen för mätplats i och n är antalet mätplatser om 100 meter som finns i delobjektet.

Från retroreflexionens fördelning över de n mätplatserna har därefter delobjektet åsatts en kvalitetsklass, K. För vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 gäller:

K = 0 fler än 10 % av mätplatserna hade RL <80 mcd/m2/lux

(säkert underkänt)

(sannolikt underkänt)

K = 2 färre än 10 % av mätplatserna hade RL <100 mcd/m2/lux

(sannolikt godkänt)

(säkert godkänt)

För vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 gäller:

(säkert underkänt)

(sannolikt underkänt)

(sannolikt godkänt)

(säkert godkänt)

Kvalitetsklasserna kan tolkas förenklat så att de som tillhör kvalitetsklass 0 eller 1 är underkända enligt RUV och de som tillhör kvalitetsklass 2 eller 3 är godkända delobjekt.

(7)

Från kvalitetsklasserna har VägMarkeringsStandarden, VMS, för vägmarkeringar tillhörande vägmarkeringsklass 2 respektive 3 beräknats som:

∑

= n i i K 1 VMS =  (2) n

där Ki är kvalitetsklassen för delobjekt i och n är antalet delobjekt i respektive vägmarkeringsklass. Här är kvalitetsklassen alltid baserad på att andelen under-kända mätplatser är 10 % oavsett vägmarkeringsklass.

Från retroreflexionens medelvärde kan vidare för varje delobjekt

pre-view-time, pvt, skattas som:

S

pvt =  (3)

υ

där S är medelvärdet för synbarheten av vägmarkeringarna i delobjektet samt υ är hastighetsbegränsningen som dominerar i delobjektet. Synbarheten har skattats med hjälp av det pc-program som utvecklas inom COST 331. Man har då använt den ”medelsvåra” halvljussituationen, men med förarens ålder satt till 60 år.

Storheten pre-view-time är inte helt enkel att tolka, men COST 331 visade på följande:

För säker körning är ett absolut minimum att pvt är åtminstone 1,8 sekunder. För säker och komfortabel körning måste pvt vara åtminstone 2,2 sekunder. Följande förkortningar används i tabellerna:

<7 m 5–7-metersväg 9 m 7–9-metersväg 13 m 10–13-metersväg Var. varierande Mv motorväg 3f trefältväg

Hö kant högerkant i framriktningen på motorvägar

Vä kant vänsterkant i framriktningen på motorvägar

Körfält b/f körfältlinjer i bak/framriktningen på motorvägar

Kant f kantlinjen i framriktningen på tvåfältsvägar

Kant b kantlinjen i bakriktningen på tvåfältsvägar

(8)

4 Resultat

Tabellerna 1–3 redovisar resultaten 2003 för flerfältsväg vägmarkeringsklass 3, tvåfältsvägar klass 3 samt tvåfältsvägar klass 2. I tabellerna har underkända

delobjekt enligt RUV markerats med rött och pre-view-time kortare än

1,8 sekunder med orange.

Tabell 1 – Kvalitetsklass, K (0-3), retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux)

samt pre-view-time, pvt (sekund), för 24 delobjekt motorvägar och trefältsvägar tillhörande vägmarkeringsklass 3.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K RL pvt

Hö kant f 2 178 2,9 Hö kant b 2 177 2,9 Körfält f 0 77 1,6 Körfält b 0 89 1,6 Vä kant f 3 295 3,5 3:1 E18 mv T-länsgr–Köping (mv slut/56)

Vä kant b 3 274 3,4 Hö kant f 3 259 3,3 Hö kant b 3 256 3,3 Körfält f 0 90 1,7 Körfält b 0 91 1,7 Vä kant f 3 353 3,7 3:2 E18 3f Köping (56)–vä Västerås (mv

start) Vä kant b 3 348 3,6 Hö kant f 0 117 3,1 Hö kant b 0 116 3,1 Körfält f 0 51 1,6 Körfält b 0 73 1,9 Vä kant f 2 172 3,5 3:3 E18 mv Mv start–mv slut (förbifart

Västerås) Vä kant b 2 162 3,4 Hö kant f 1 109 3,0 Hö kant b 3 235 3,9 Körfält f 2 116 2,2 Körfält b 1 121 2,2 Vä kant f 1 104 2,9 3:4 E18 3f Mv slut (ö Västerås)–

C-länsgr

Vä kant b 3 225 3,9

Som framgår av tabell 1 är 88 % av körfältslinjerna underkända, dvs. de har K=0 eller K=1. Dessa linjer har också en pre-veiw-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning, dvs. kortare än 2,2 sekunder. På 5 av 8 delobjekt be-träffande körfält är pvt till och med kortare än 1,8 sekunder, vilket innebär att tiden är alltför kort för säker körning.

Antalet underkända delobjekt är 11 eller 46 % av samtliga uppmätta delobjekt. Retroreflexionens medelvärde, RL, för körfält är allmänt lägre än för kantlinjer. Lägsta retroreflexionens medelvärde är 51 och högsta är 353 (mcd/m2)/lux.

(9)

samt pre-view-time, pvt (sekund), för 27 delobjekt tvåfältsvägar tillhörande

vägmarkeringsklass 3.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K RL pvt

Kant f 2 167 3,2 Kant b 2 195 3,4 3:5* E20 13 m Arboga (E18)–D-länsgr

mitt 0 100 2,1 Kant f 3 295 2,5 Kant b 3 290 2,5 3:6 53 9 m D-län (Kvicksund)–Dingtuna (E18) mitt 3 183 2,6 Kant f 2 165 2,1 Kant b 3 205 2,3 3:7 56 <7 m 9 m 13 m D-länsgr–Köping mitt 2 147 2,4 Kant f 3 272 2,5 Kant b 3 273 2,5 3:8 66 13 m Västerås (E18)–Ramnäs (233) mitt 3 277 2,9 Kant f – – – Kant b – – – 3:9** 66 13 m Ramnäs (233)–Fagersta (68) mitt – – – Kant f 2 167 2,1 Kant b 2 165 2,1 3:10 67 13 m Västerås (E18)–Sala (70) mitt 3 255 2,8 Kant f 2 161 2,1 Kant b 1 174 2,2 3:11 68 13 m Fagersta (66)–Norberg (256) mitt 1 144 2,4 Kant f 3 268 2,5 Kant b 3 264 2,4 3:12 70 <7 m 9 m 13 m C-länsgr–Broddbo (769) mitt 2 163 2,5 Kant f 3 211 2,3 Kant b 3 201 2,3 3:13 72 9 m 13 m Sala (70)–C-länsgr mitt 3 168 2,5 Kant f 3 362 2,7 Kant b 3 375 2,7 3:14 681 9 m Västerås (631)–Skultuna mitt 3 249 2,6 * Medelvärden beräknade på 6 delobjekt på del som är tre-fältsväg

** Har inte mätts pga. omfattande vägarbete

Tabell 2 visar att sammanlagt tre eller 11 % av delobjekten är underkända. Alla delobjektens pre-veiw-time är längre än 1,8 sekunder vilket innebär tillräckligt för

(10)

samt pre-view-time, pvt (sekund), för 32 delobjekt tvåfältsvägar tillhörande

vägmarkeringsklass 2.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K RL pvt

Kant f 3 172 2,3 Kant b 2 153 2,2 2:03 68 9 m Norberg (256)–W-länsgr mitt 3 183 2,4 Kant f 1 122 2,1 Kant b 1 137 2,2 2:05 233 9 m Gunnilbo (250)–Ramnäs (66) mitt 0 85 1,9 Kant f 1 142 2,2 Kant b 1 145 2,2 2:06 250 <7 m Köping (E18)–Gunnilbo (233) mitt 0 95 2,0 Kant f 0 89 1,8 Kant b 0 75 1,8 2:07 250 <7 m Gunnilbo (233)–Oti (68) mitt 1 100 2,0 Kant f 3 226 2,5 Kant b 3 248 2,6 2:08 252 <7 m 9 m Rytterne (53)–Ramnäs (66) mitt 1 130 2,2 Kant f 3 209 3,1 Kant b 3 209 3,1 2:11 256 <7 m 9 m Västerfärnebo (763)–Sala mitt 3 198 2,2 Kant f 1 151 2,7 Kant b 1 126 2,5 2:15 553 Var. Dingtuna (53)–Västerås (537)

mitt 0 136 3,4 Kant f 3 235 2,4 Kant b 2 202 2,3 2:16 558 9 m Köping (609)–Kolbäck (252) mitt 2 152 2,4 Kant f 2 139 2,0 Kant b 2 143 2,0 2:17 572 13 m T-länsgr–Arboga (512) mitt 2 175 2,5 Kant f 3 237 2,4 Kant b 3 233 2,4 2:19 664 9 m Fagersta (68)–Ängelsberg (668) mitt – – – Kant f 0 160 2,1 Kant b 0 90 1,8 2:22 874 <7 m Östervåla (272)–C-länsgr mitt 0 80 1,8

Sammanlagt är 50 % av delobjekten underkända enligt tabell 3. Andelen under-kända mittlinjer är 60 % och kantlinjer är 45 %. Delobjektens pre-veiw-time ligger mellan 1,8 och 3,4 sekunder vilket innebär tillräckligt för säker körning.

Lägsta retroreflexionens medelvärde är 75 och högsta är 248 (mcd/m2)/lux på tvåfältsvägar tillhörande vägmarkeringsklass 2.

(11)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 H ö kant f Kör fäl t f H ö kant b Vä kant f Kö rf ä lt b V ä kant b H ö kant f Kör fäl t f H ö kant b Vä kant f Kö rf ä lt b V ä kant b H ö kant f Kör fäl t f H ö kant b Vä kant f Kö rf ä lt b V ä kant b H ö kant f Kör fäl t f H ö kant b Vä kant f Kö rf ä lt b V ä kant b

T-länsgr – Köping (mv slut/56) Köping (56) – vä Västerås (mv start)

Mv start–mv slut (förbifart Västerås) Mv slut (ö Västerås) – C-länsgr RL (mc d /m 2 /lu x )

Figur 1 Retroreflexionen för torra vägmarkeringar på flerfältsvägar. Staplarnas

färg anger kvalitetsklass: röd klass 0–1 (underkänd) och grön klass 2–3

(godkänd).

Som framgår av figur 1, är 7 av 8 körfältslinjer samt 4 av 16 kantlinjer under-kända på motorvägar och trefältsvägar.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Ka nt mi tt Ka nt Arboga (E18) – D-länsgr D-län (Kvic ksund)-Dingtuna D-länsgr – Köping Västerås (E18) – Ramnäs (233) Ramnäs (233) – Fagersta (68) Västerås (E18) – Sala (70) Fagersta (66) – Norberg (256) C-länsgr – Broddbo (769) Sala (70) – C-länsgr Västerås (631) -Skultuna RL (m c d /m 2 /l u x )

Figur 2 Retroreflexionen för torra vägmarkeringar på tvåfältsvägar, klass 3.

Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd klass 0–1 (underkänd) och grön klass

(12)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Ka nt f mi tt Ka nt b Norberg (256) – W-länsgr Gunnilbo – Ramnäs (66) Köping (E18) – Gunnilbo Gunnilbo – Oti (68) Rytterne (53) – Ramnäs Väster-färnebo – Sala Dingtuna – Västerås Köping (609) – Kolbäck T-länsgr – Arboga (512) Fagersta - Ängels-berg Öster-våla – C-länsgr RL (m cd/ m 2 /l u x )

Figur 3 Retroreflexionen för torra vägmarkeringar på tvåfältsvägar, klass 2.

Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd klass 0–1 (underkänd) och grön klass

2–3 (godkänd).

På klass-2-vägar var 16 av 32 delobjekt, dvs. 50 % underkända enligt kraven i RUV.

Tabell 4 visar vägmarkeringsstandarden, beräknad enligt formel (2), avsnitt 3.

Tabell 4 Vägmarkeringsstandarden, VMS, på motorvägar samt tvåfältsvägar.

Vägtyp VMS

Motorväg, klass 3 1,54 Tvåfältsväg, klass 3 2,44

Samtliga vägar, klass 3 2,02

Samtliga samplade vägar, klass 2 1,28

Observera att det är viktigt att skilja på kvalitetsklasserna och vägmarkerings-standarden. Kvalitetsklasserna i tabell 1–3 är beräknade på att tillåten andel underkända mätplatser är 10 % på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 och 20 % på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2. Vägmarkeringsstandarden i tabell 4 är ett medelvärde av kvalitetsklasser som alltid är beräknade på 10 % underkända mätplatser.

Anledningen till ovanstående är att om man vill jämföra klass-2- och klass-3-vägar, måste de vara baserade på samma andel underkända delobjekt (10 %). Om man däremot vill göra en jämförelse med RUV ska naturligtvis kvalitetsklasserna vara baserade på vad RUV säger (10 % för vägmarkeringsklass 3, 20 % för vägmarkeringsklass 2 och 30 % för vägmarkeringsklass 1).

(13)

5 Jämförelse mellan 2001, 2002 och 2003

En jämförelse mellan resultaten från åren 2001, 2002 och 2003 visas i tabellerna 6–8 för respektive vägmarkeringsklasser. I tabellerna har de underkända delobjekten enligt RUV markerats med rött.

Tabell 6 Retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux) för 24 delobjekt

motorvägar och trefältsvägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 från år 2001 och

2002 i jämförelse med år 2003.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt 2001

RL 2002 RL 2003 RL Hö kant f 259 236 178 Hö kant b 255 270 177 Körfält f 214 161 77 Körfält b 227 150 89 Vä kant f 269 359 295 03:01 E18 Mv T-länsgr–Köping (mv slut/56) Vä kant b 258 360 274 Hö kant f 293 315 259 Hö kant b 285 296 256 Körfält f 193 116 90 Körfält b 212 88 91 Vä kant f 232 323 353 03:02 E18 3f Köping (56)–vä Västerås

(mv start) Vä kant b 225 272 348 Hö kant f 74 85 117 Hö kant b 82 101 116 Körfält f 55 90 51 Körfält b 55 101 73 Vä kant f 150 193 172 03:03 E18 Mv Mv start–mv slut (förbifart

Västerås) Vä kant b 173 226 162 Hö kant f 160 170 109 Hö kant b 145 153 235 Körfält f 52 79 116 Körfält b 55 89 121 Vä kant f 225 300 104 03:04 E18 3f Mv slut (ö Västerås)–

C-länsgr

Vä kant b 289 342 225

Antal underkända delobjekt för motorvägar och trefältsvägar tillhörande väg-markeringsklass 3 har ökat något jämfört med år 2001 och 2002. Tidigare år har

(14)

tvåfältsvägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 från år 2001 och 2002 i

jämförelse med år 2003.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt 2001

RL 2002 RL 2003 RL Kant f 113 199 167 Kant b 122 197 195 3:05 E20 13 m Arboga (E18)–D-länsgr

mitt 209 151 100 Kant f 239 141 295 Kant b 291 120 290 3:06 53 9 m D-län (Kvicksund)– Dingtuna (E18) mitt 224 124 183 Kant f 122 249 165 Kant b 174 271 205 3:07 56 <7 m 9 m 13 m D-länsgr–Köping mitt 100 216 147 Kant f 137 219 272 Kant b 126 237 273 3:08 66 13 m Västerås (E18)–Ramnäs (233) mitt 170 257 277 Kant f 111 256 – Kant b 98 161 – 3:09 66 13 m Ramnäs (233)–Fagersta (68) mitt 153 362 – Kant f 65 181 167 Kant b 63 167 165 3:10 67 13 m Västerås (E18)–Sala (70) mitt 121 278 255 Kant f 151 127 161 Kant b 162 133 174 3:11 68 13 m Fagersta (66)–Norberg (256) mitt 219 195 144 Kant f 125 233 268 Kant b 134 213 264 3:12 70 <7 m 9 m 13 m C-länsgr–Broddbo (769) mitt 147 241 163 Kant f 131 246 211 Kant b 146 266 201 3:13 72 9 m 13 m Sala (70)–C-länsgr mitt 112 301 168 Kant f 149 387 362 Kant b 144 398 375 3:14 681 9 m Västerås (631)–Skultuna mitt 248 171 249

Andel underkända delobjekt tvåfältsvägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 är 11 % år 2003. Det kan jämföras med 23 % för år 2002 och 77 % år 2001.

(15)

Fyra objekt och därmed 12 delobjekt har sammanfallit i urvalet åren 2001, 2002 och 2003 och därför är de jämförbara. Dessa redovisas i tabell 8.

tvåfälts-vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 från år 2001 och 2002 i jämförelse med

år 2003.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt 2001

RL 2002 RL 2003 RL Kant f 137 156 172 Kant b 101 197 153 2:03 68 9 m Norberg (256)–W-länsgr mitt 171 146 183 Kant f 136 170 89 Kant b 131 140 75 2:07 250 <7 m Gunnilbo (233)–Oti (68) mitt 124 111 100 Kant f 158 216 209 Kant b 168 215 209 2:11 256 <7 m 9 m Västerfärnebo (763)–Sala mitt 103 118 198 Kant f 114 181 151 Kant b 112 169 126 2:15 553 Var. Dingtuna (53)–Västerås

(537)

mitt 123 140 136

Andel underkända delobjekt tillhörande vägmarkeringsklass 2 år 2003 är 50 %, medan denna andel för åren 2002 och 2001 var 20 % respektive 40 %. Om man jämför alla objekt i urvalet i tre år, ligger andelen underkända delobjekt på 48 % år 2001 och 24 % år 2002, medan denna andel 2003 är 50 %. Det innebär en fördubblad försämring jämfört med förra året och oförändrad från 2001.

Kvalitetsklassens och retroreflexionens medelvärdesförändringar åren 2001, 2002 och 2003 visas i figurerna 4 och 5.

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 val it etskl assmed el vär d e 2001 2002 2003

(16)

Som framgår av figur 4, har kvalitetsmedelvärdet på motorvägar och tvåfältsvägar klass 2 sjunkit 2003, men har ökat på tvåfältsvägar klass 3. Kvalitetsmedelvärdet på klass-2-vägar som hade ökat förra året, ligger nu i samma nivå som 2001. Klass-3-vägars kvalitetsmedelvärde har ökat stadigt under de tre åren. Observera att kvalitetsmedelvärdet för tvåfältsvägar var högre än för trefältsvägar år 2001 för att ligga på ungefär samma nivå år 2002. Kvalitetsmedelvärde för motorvägar under åren 2001–2002 är oförändrad.

0 50 100 150 200 250

motorväg 2-fältsväg klass 3 2-fältsväg klass 2

Re tr ore fle x ions m e de lv ä rde 2001 2002 2003

Figur 5 Jämförelse mellan retroreflexionsmedelvärde åren 2001–2003.

Figur 5 visar en minskning på retroreflexionsmedelvärdet på alla vägar jämfört med 2002, dock är minskningen på motorvägar störst. Största medelvärdet har tvåfältsvägar klass 3 år 2003, där även minskningen år 2003 är lägst jämfört med 2002.

Om man studerar pre-view-time, så har man resultat enligt tabell 9.

Tabell 9 Pre-view-time, pvt, angivet som medelvärde över delobjekten höger

kantlinjer. pvt < 1,8 sekunder 1,8 sek ≤≤≤≤ pvt < 2,2 sekunder pvt ≥≥≥≥ 2,2 sekunder Vägtyp 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Motorväg, klass 3 0 0 0 0 0 0 8 8 8 Tvåfältsväg, klass 3 6 0 0 9 5 4 5 15 14 Tvåfältsväg, klass 2 2 0 0 7 0 7 13 22 15

I tabell 9 anges antal delobjekt höger kantlinje med pvt <1,8 sekunder (alltför kort för säker körning), 1,8 ≤ pvt < 2,2 sekunder (tillräckligt för säker körning) och pvt ≥ 2,2 sekunder (tillräckligt för säker och komfortabel körning). Anledningen till att välja höger kantlinje är att dess synbarhet sannolikt är viktigast vid

(17)

mörker-Som framgår av tabell 9, är samtliga pvt-värden tillräckliga för säker körning på klass-3-vägar år 2003. Höger kantlinjes pvt på samtliga tvåfältsvägar, klass 2 och 3, är längre än 1,8 sekunder år 2003 medan det år 2001 fanns 6 delobjekt som hade alltför kort pvt för säker körning, dvs. kortare än 1,8 sekunder.

6 Kommentarer

och

slutsatser

Från tabellerna 1–3 finner man att andelen underkända delobjekt (torra ytor) enligt kraven i RUV är 36 %, vilket är 10 % mer än förra året, men färre jämfört med år 2001, då det var 54 %. Detta resultat är en klar förbättring jämfört med år 2001 men något sämre än förra året.

Tvåfältsvägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 har blivit bättre och andel underkända delobjekt har minskat avsevärt mellan 2001 och 2003, däremot är andelen underkända delobjekt på motorvägar och trefältsvägar tillhörande väg-markeringsklass 3 oförändrad. Tvåfältsvägar tillhörande vägväg-markeringsklass 2 som hade blivit bättre 2002, men har försämrats 2003 och nu ligger knappt under samma nivå som år 2001.

Dessa tabeller visar också att 14 % av alla delobjekt har retroreflexion under 100 mcd/m2/lux och uppfyller inte retroreflexionskravet i RUV. Att många del-objekt (sammanlagt 36 %) ändå underkänns beror på att de inte uppfyller kravet på jämn standard längs vägen.

Vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 3 har medelvärde 196 (jämför med 214 år 2002) mcd/m2/lux, medan vägmarkeringsklass 2 har medelvärde 156 (177 år 2002) mcd/m2/lux. Motsvarande siffror för hela Sverige finns inte, men för att kunna jämföra låg detta medelvärde för vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 3 år 2001 på 166 mcd/m2/lux. Medelvärdet för vägmarkeringsstandard för vägarna, oavsett klasstillhörighet, ligger på 2,1 medan detta värde var 1,4 för klass-3-vägar och 1,0 på klass-2-vägar år 2001 (Lundkvist, 2001).

Skillnaden i andel underkända delobjekt mellan år 2002 och 2003 har signi-fikanstestats och resultatet visar att det finns en signifikant försämring på 95 %-nivå för tvåfältsvägar tillhörande klass 2, men förbättringen för tvåfältsvägar tillhörande klass 3 visar inte signifikant skillnad. Andelen underkända delobjekt för motorvägar och trefältsvägar har ökat med de två åren. Denna skillnad är också signifikant.

Om man studerar pre-view-time, så finner man inga objekt där kantlinjerna har kortare pvt än 1,8 sekunder. Det innebär att alla högra kantlinjer således uppfyller kravet för säker körning i mörker.

(18)

7 Referenser

Lundkvist, Sven-Olof: Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i

Västmanlands län 2001. VTI notat 66-2001. Statens väg- och

transport-forskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, Sven-Olof: En investering av vägmarkeringarnas funktion i

Sverige. VTI meddelande 901 2001. Statens väg- och