Mälardalens högskola
Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
Äldre personers sociala interaktioner omkring
®
Malin Nyberg och Alexander Troff
C-uppsats i psykologi, HT 2011 Handledare: Einar Jakobsson Examinator: Leonard Ngaosuvan
Äldre personers sociala interaktioner omkring Facebook
®Malin Nyberg och Alexander Troff
Den ökade tillgången till datorer samt den ökade enkelheten att använda datorer och internet har ökat mängden personer över 65 år som använder sociala nätverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 känner sig i större utsträckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvändarna som är över 55 år ökar avsevärt och att detta beror på den ökade tillgängligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnät samt ett förbättrat informationsflöde när det gäller familj och vänner. Dessa ökningar bidrar till en större gemenskap och förmildrar de eventuella ensamhetskänslor som kan uppstå.
Keywords: Facebook and internet use, older people, social interaction.
Inledning
Denna studie syftar till att undersöka hur nätverket Facebook påverkar äldre personers sociala interaktioner, både på internet och i det verkliga livet. Facebook är ett socialt medienätverk som finns på internet. Syftet med Facebook är att umgås med andra människor via internet. Exempelvis kan man leta upp gamla vänner från skoltid eller tidigare arbeten, men även hålla en kontinuerlig kontakt med släkt och vänner. Facebook är helt kostnadsfritt och finansieras via riktad reklam. Facebook används till kommunikation mellan vänner, organiserande av fester men också för att bedriva politiska rörelser samt prostester i länder där fria ordet är begränsat. Idag har Facebook mer än 800 miljoner aktiva, registrerade användare enligt Facebooks egen statistik. (http://www.facebook.com/press/info.php?statistics/).
Riordan och Kreuz (2010) undersökte vilket kommunikationssätt som kan anses vara bäst för möten mellan människor, sociala nätverk över internet eller möten face-to-face (ansikte mot ansikte). Deltagarna i studien fick svara på olika frågor rörande vilket kommunikationssätt de ansåg vara bäst i olika sammanhang. Resultatet visade att deltagarna föredrog olika kommunikationssätt vid olika tillfällen. När det gällde att förmedla känslor ansåg deltagarna att face-to-face var det bättre alternativet. En annan fördel som påvisades gällande face-to-face är att man har en möjlighet att få mer sagt under en kortare tid. Deltagarna menade att det är lättare att berätta någonting och då få ut mer information under det samtalet, jämfört med om man skulle skriva ner samma mängd information via ett socialt nätverk. En annan fördel med face-to-face som deltagarna lyfte fram, var möjligheten att kunna se kroppsspråket hos den man samtalade med. Med hjälp av kroppsspråk kan man lättare göra tolkningar och samtidigt är risken för eventuella missförstånd betydligt mindre. När de gäller de sociala nätverken, visade studiens resultat att chansen till anonymitet är ett viktigt skäl till att många av deltagarna föredrog kommunikation via sociala nätverk. Många individer har en mer blyg personlighet och de kan i verkliga sammanhang ha svårigheter när det kommer till kommunikation samt när det gäller att vara delaktiga i sociala samspel och interaktioner. Möjligheten till anonymitet bakom en datorskärm kan gynna dessa personer och ge dem en större möjlighet att uttrycka sina åsikter och resonemang, som i verkliga
sammanhang och interaktioner skulle vara betydligt svårare. I relation till detta visade Saunders och Chesters (2008) studie liknande resultat. Deras studie berörde blyga personer och hur internet interagerar med blyghet. De menade dock att i möten via internet saknas de verkliga mötena, det vill säga de personliga face-to-face mötena. De menade även att om blyga personer undviker personliga möten, tenderar de att inte heller utvecklas i det sociala samspelet. Dock kan man se de sociala nätverken och internet som ett hjälpmedel för blyga personer, så att de vågar sig ut och delta i verkliga sociala interaktioner. Med hjälp av de sociala nätverken kan dessa personer bygga upp en social erfarenhet. Med detta syftar deltagarna i studien på en erfarenhet rörande negativ och hämmande feedback från andra personer, vilket i sin tur kan påverka blygheten negativt. Personer som är blyga får dessutom en möjlighet att tänka ut och planera sina svar samt behöver inte uppvisa om de exempelvis rodnar eller liknande. Saunders och Chester drog slutsatsen att internet kan hjälpa blyga personer att bygga upp självförtroendet samt att erbjuda möjligheten att delta i en sorts social interaktion, vilket kan vara ett bra hjälpmedel och en bra lärdom inför kommande sociala interaktioner, som då sker i verkliga sammanhang bortom datorskärmen och internetkommunikationen. I relation till detta diskuterade Amichai-Hamburger och Vinitzky (2010) i sin studie hur den information som läggs ut på de sociala nätverken överensstämmer med den verkliga informationen. Deras studie visade att människor tenderar att överdriva den information som läggs ur på internet, som oftast tenderar att vara mer positiv än vad den egentligen är. De menade att det finns ett samband mellan människors beteende på internet och hur det ser ut i verkliga sammanhang. Detta samband behöver dock inte vara korrekt, det vill säga att beteendet på internet inte behöver vara överensstämmande med beteendet i verkliga sammanhang. Människor som är blyga i verkliga sammanhang tenderar att vara mer utåtriktade på internet. Amichai-Hamburger och Vinitzkys (2010) artikel får stöd av en artikel som är skriven av Bardi och Brady (2010). Bardi och Brady hittade inget tydligt samband mellan blyghet och användningen av sociala nätverk. Studien granskade ett socialt nätverk som kallas för IM, som står för instant messaging. Trots att Bardi och Brady inte kunde hitta ett hållbart samband, kunde man ändå se större samband mellan variablerna blyghet och användningen av sociala nätverk i jämförelse med övriga motiv till varför personer använder sociala nätverk. Resultatet i deras studie visade att personer som var blyga, hade fler fördelar att använda sociala nätverk i jämförelse med personer som inte var lika blyga.
Vuori och Holmlund-Rytkönens (2005) finska studie på personer över 55 år, visade att äldre personer i Norden upplever att internet är relativt enkelt att använda. Dock var det många av deltagarna som ansåg att staten borde ha som ansvar att lära äldre personer att använda internet på grund av att majoriteten av informationen och tjänsterna är internetbaserade i nuläget. Studien fördjupade sig även rörande vilka problem som kan uppkomma vid användandet av internet samt hur deras användande såg ut. Ett annat resultat som uppkom från studien var att äldre personer överlag litar mer på hemsidor som är skrivna på deras modersmål istället för om de är skrivna på exempelvis engelska. I relation till detta finns Facebook, sedan i slutet av 2000-talet, på flertalet medlemsländers modersmål. Vuori och Holmlund-Rytkönens studie tittade även på om det finns några skillnader när det gäller äldre och yngre personer och hur deras internetanvändning ser ut. Skillnader som undersökningen påvisade var bland annat att äldre personer främst använder internet till att söka direktinformation samt boka resor och/eller biljetter. De yngre personerna använder istället främst internet till att ”surfa på nätet”, det vill säga använda direkta tjänster som i sin tur är kopplade till verkligheten. Det kan till exempel vara konversationer via e-mail eller sociala nätverk. En gemensam faktor som fanns, vare sig man tillhör den äldre eller yngre generationen, är att efterfrågan styrs av lättöverskådliga och säkra hemsidor. Ingen av de nämnda generationerna uppskattar ”röriga” hemsidor som skapar förvirring och svårigheter för förståelse och liknande. Blake (1998) gjorde en studie rörande hur internetanvändningen
ser ut bland befolkningen. Studien visade att äldre personer var en stor minoritet när det gällde internetanvändare. Om man jämför studier som gjorts efter år 2000 och innan, kan man se att populationen som använder internet har ökat. Under dessa år har personer som är över 65 år börjat använda internet i en större utsträckning är tidigare. Tolkningar rörande detta kan vara att internet har blivit enklare samt att nyttofunktionen med internet har ökat. Andra studier, som bland annat från Vuori och Holmlund-Rytkönen (2005) har visat att det bör finnas en lockande nyttofunktion med att använda internet för att överhuvudtaget kunna locka de äldre personerna.
I relation till Vuori och Holmlund-Rytkönens artikel, studerade Hill, Beynon-Davies och Williams (2008) hur användningen av internet bland äldre personer ser ut. De har främst granskat om det finns en skillnad mellan de som har tillgång till internet hemma eller inte samt om de har en stor eller liten kunskap rörande internet. Studiens resultat visade att de som har tillgång till internet i hemmet, även använder det i större utsträckning än de som inte har det. Dessutom visade resultatet i studien att äldre personer över lag saknar motivation när det gäller internet. Denna brist på motivation grundas bland annat i känslan av att internet känns alldeles för stort. Dessutom anser de att internet är svårare och mer komplext än vad situationer i verkligheten är. Det resulterar i att de hellre sköter ärenden och dylikt i verkligheten trots att dessa ärenden enkelt skulle kunna göras via internet. Denna brist på motivation gör att de missar de fördelar som de faktiskt kunde få ut av internet. Ett exempel på detta i Sverige kan vara nedläggningen av svensk kassaservice, som skedde årsskiftet 2008/2009. Svensk kassaservice och dess tjänster förflyttas istället till internet. Denna datoriserade utveckling påverkar alltså de äldre personernas leverne och tillsammans med deras bristande kunskap och motivation, är detta en negativ utveckling. I motsats till Hill, Beynon-Davies och Williams hävdade Trocchia och Janda (2000) i sin studie att internetanvändarna runt om i världen blir allt fler, och att även äldre personer inkluderas i denna ökning. Trocchia och Janda menade att många företag är en nyckelfaktor i denna utveckling, då äldres datoranvändning skapar en större marknad för företagen. Med detta syftar de till att företagen utvecklar och framställer internet- och datormöjligheter med lägre svårighetsgrader som i sin tur bidrar till att fler äldre kan lära sig att använda dessa. Dessutom resulterar en lägre svårighetsgrad att motivationsnivån, som Hill, Beynon-Davies och Williams talade om, kan tendera att öka. Ökningen sker då de äldre personerna blir allt mer lockade och villiga att lära sig den nya tekniken, om den nu lyckas uppnå den lägre svårighetsnivån som de eftersträvar. Dator- och internetföretag har då enligt Trocchia och Janda hittat en ny grupp kunder, det vill säga, de äldre personerna. Det är alltså relevant att marknaden för datorer och internetalternativ skapar lägre svårighetsnivåer för att äldre personerns datoranvändning ska öka.
I relation till Trocchia och Jandas (2010) artikel, diskuterade Salovaara, Lehmuskaio, Hedman, Valkonen och Näsänen (2008) liknande och faktorer i sin artikel. De diskuterade det faktum att tillgången till datorer hos äldre personer har ökat, jämfört med tidigare. De antog även att ökande inkomster samt lättare och större tillgång till datorer, är två huvudorsaker till denna ökning. I artikeln som de gjorde menade de även att de datoriserade samhälle som vi lever i idag har gjort det lättare för äldre personer att få en möjlighet att lära sig och förstå användningen av datorer och internet. I majoriteten av yrkesbefattningarna som finns idag, finns även kontakten och användning av datorer. Generationer har alltså kommit i kontakt med dagens teknik, utan att själva behöva inhandla den. På så sätt blir datorn ett mer naturligt kommunikationsmedel och det kan även resultera i att användningen av datorer även fortsätter efter avslutad tjänst och pension.
En kvantitativ enkät studie som gjordes av Sum, Mathews, Pourghasem och Hughes (2009) från Australien riktade in sig på internetanvändare i åldrarna över 55. Resultatet i denna studie visade att känslan av gemenskap ökar vid internetanvändande och denna känsla av gemenskap
applicerades även utanför internetrelaterade sammanhang. Användningen av sociala nätverk på internet kunde då ses som ett komplement istället för ett nytt, ersättande alternativ. Personerna i studien kände inte att de var tvungna att lägga mindre tid på att umgås med sina vänner och familj i verkliga sammanhang bara för att de la ny tid på samspelet vid sociala medienätverk. Samspelet på det sociala medienätverket fungerade istället som ett tillägg till detta umgänge i verkliga sammanhang. Det fanns även resultat från studien som visade att deltagarna ansåg att gemenskapen med släkt och vänner hade blivit bättre med hjälp av de sociala medienätverken. Med hjälp av bland annat Facebook finns alltså en möjlighet att skapa en bättre kontakt och gemenskap med sin familj och sina vänner. Äldre personer kan därför anses få en bättre möjlighet att hålla en bättre och kontinuerlig kontakt med sin familj, och då kanske i huvudsak de yngre medlemmarna i sin släkt, för att på så sätt öka sitt samspel och sin tillhörighet. I relation till detta gjorde Wellman, Quan-Haase, Witte och Hampton (2001) en studie på 39 000 nordamerikaner via internet, rörande det sociala kapitalet och internetanvändning. Resultatet i studien var att internet används främst för att upprätthålla vänskaps- eller släktband. Internet ses som ett komplement till telefonen när det gäller att hålla kontakten med sina anhöriga. Detta komplement blir tydligt speciellt när de aktuella anhöriga bor långt borta, då långdistanssamtal blir betydligt dyrare än att ta kontakt via internet. Ett ökat internetanvändande ger även mer tid till att umgås face-to-face med andra människor, då upprätthållandet av kontakter med andra anhöriga inte kräver lika mycket tid som tidigare. Dessutom tenderar människor att överlag spara in mer tid som internetanvändare, då informationssökningen och e-handeln underlättar tidsmässigt.
I Hawkley och Cacioppo (2010) artikel, visade resultatet att cirka 40 % av personer över 65 år känner sig ensamma eller isolerade vid olika tillfällen. Denna procentsiffra ökar ju äldre personerna blir, vilket kan bero på ett antal olika faktorer. Allt eftersom åldern ökar tenderar människor att tappa kontakten med familj, tidigare arbetskamrater och anhöriga av olika anledningar. Exempel på dessa anledningar kan vara pensioneringen med dess förlust av ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa olika anledningar kan göra att äldre personer får svårigheter att bibehålla den kontinuerliga kontakt som tidigare funnits. Dock kan man se att med hjälp av den ökande användningen av datorer, kan denna isolering och känsla av ensamhet minska. Deras kommunikation och samspel med andra ökar igen och ensamheten blir inte lika påtaglig, då deras kontakt med vänner och familj återkommer. Trots att denna kontakt förändras från verkliga samspel till samspel via sociala nätverk, är det ändå en positiv utveckling för personer som tenderar att känna sig ensamma. När denna ensamhetskänsla försvinner, förbättras även äldres mentala och fysiska hälsa samt att de får en möjlighet att känna en känsla av samhörighet återigen. Vasalou, Joinson och Courvoiser (2010) skriver: “At a collective level, the intensity of using Facebook to maintain offline ties leads to an increase of social capital within the offline community (…)” (s, 720). Det är viktigt att kombinera de sociala interaktionerna både på och utanför internet. På så sätt kan vi öka det sociala kapitalet och vi minskar risken att tappa det personliga mötet med människor i verkligheten. Istället är det relevant att se kontakterna och interaktionerna på internet som ett komplement till möten i verkliga sammanhang, för att i slutändan få ut en bred och gynnbar kontaktupprätthållning med sina anhöriga, menar författarna.
Svaret rörande hur många äldre användare i Sverige som använder sig av Facebook är relativt svårt att finna. Facebook redovisar inte själv någon statistik rörande hur många personer som finns i varje åldersspann. Sundén kunde däremot presentera statistik rörande antalet användare i de olika åldersgrupperna på Facebook (Sundén, S., 2011, 7 juni). (http://www.joinsimon.se/facebook-statistik-2011/). Sundén har även presenterat en jämförelse med SCB:s statistik, rörande hur många personer som finns i den aktuella åldersgruppen jämfört med hur många av dessa som finns på Facebook. Dock kan en del av de statistiska data som redovisas vara missvisande när det gäller åldersspannet 13-20 år. Detta
beror på att personer som är under 13 år inte är behöriga att bli medlemmar på Facebook, vilket kan resultera i att de anger en högre ålder för att kunna få möjligheten att registrera sig. Siffrorna rörande de äldre åldersspannen kan då i jämförelse vara mer riktiga. Denna statistik redovisas som indikator för hur utvecklingen och spridningen ser ut mellan olika åldersgrupper, inklusive studiens respresentabla målgrupp.
Figur 1
Figuren illustrerar utvecklingen bland nya användare på Facebook, uppdelat i olika åldersspann. Denna tabell är hämtad från en blogg Sundén, S., 2011, 7 juni. (http://www.joinsimon.se/facebook-statistik-2011/).
Utifrån tabellen kan man utläsa att åldersgruppen 65+ har ökat de senaste två åren, när det gäller antalet medlemmar på Facebook.
Figur 2
Figuren illustrerar hur många användare procentuellt av befolkningen som har Facebook, indelat i olika åldersspann. Denna tabell är hämtad från Sundén, S., 2011, 7 juni. (http://www.joinsimon.se/facebook-statistik-2011/).
Utifrån den aktuella målgruppen, personer över 65 år, är det 10 % av dessa som har Facebook.
Syfte och frågeställning
Det sociala mediet Facebook påverkar människors sociala interaktioner på olika sätt. Utifrån olika synvinklar kan man granska om denna påverkan är positiv eller negativ gentemot en specifik målgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur Facebook påverkar äldre personers sociala interaktioner. Det är också relevant att granska vilka faktorer som i övrigt påverkar äldre personer, när det bland annat rör upprätthållandet av sociala kontakter. Med hjälp av intervjuer vill vi undersöka huruvida det sociala medienätverket Facebook påverkar respondenternas sociala interaktioner samt hur pensioneringen har påverkat deras sociala umgänge. I fortsatta analyser är det även relevant att granska om Facebook har haft en påverkan på respondenternas tillvaro efter pensionering.
Denna studie avser att besvara följande frågeställningar; • Hur har pensioneringen påverkat det sociala umgänget?
• Hur påverkas äldre människors sociala interaktioner av Facebook?
Metod
Deltagare
I denna studie ingick fem män och tio kvinnor i åldrarna 65-90 år. När det gällde hur länge respondenterna varit medlemmar på Facebook varierade detta från några månader till flera år.
Deltagarna var äldre personer som använder Facebook. Med äldre personer avses personer över pensionsålder, där 65 år är lägsta gräns.
Urvalet av respondenter erhölls genom en grupp på Facebook. Gruppen innehöll information och önskemål om att personer i gruppen skulle bjuda in lämpliga deltagare till gruppen. Som ett komplement till denna grupp rekryterades även en del av bekanta, som i sin tur har kontaktade tänkbara respondenter. Med hjälp av snöbollsurval uppnåddes en god bredd av respondenter. Urvalet var kriteriebaserat på grund av att alla respondenter var tvungna att uppfylla ett par förbestämda kriterier för att kunna delta. Dessa kriterier berörde ålder, medlemskap på Facebook samt pensionering. Då du kan vara pensionerad men fortfarande sköta någon form av arbete på deltid fastslogs en gräns på maximalt 25 % förvärsarbete. Alla dessa berörda kriterier samt övrig information fanns i studiens missivbrev, som presenterades i gruppen på Facebook.
Material
Utifrån frågeställningarna utformades en semistrukturerad intervjuguide. Frågeställningarna bröts ner i åtta frågeområden. Dessa frågeområden var bakgrundfrågor, familj, arbetslivserfarenhet, pension, umgänge, datoranvändning, facebook samt facebook och tid. Under vart och ett av frågeområdena fanns ett antal frågor och exempel på frågor under området ”datoranvändning” är: Berätta om hur Du kom i kontakt med datorer och blev en datoranvändare. När kom Du för första gången i kontakt med internet? I hur stor utsträckning användes datorer i ditt tidigare yrke? Intervjuerna varade mellan 25-60 minuter och det transkriberade materialet omfattar 69 sidor.
Procedur
I denna studie användes intervjuer med varje enskild respondent. Till skillnad från kvantitativa enkäter ger kvalitativa intervjuer möjligheter till ett bredare perspektiv och ett större djup i det aktuella ämnet. Under intervjuerna inkluderades frågor rörande fritid, familjeförhållanden och hur dessa aspekter har påverkats av Facebook. Intervjuerna som gjorts var semistrukturerade och detta motiverades med att respondenterna skulle ha möjlighet att ge så öppna svar som möjligt samt att personliga åsikter och reflektioner kunde inkluderas. Platsen för intervjuerna varierade men majoriteten genomfördes på stadsbiblioteket, som kan uppfattas som en neutral miljö, då allmänheten har tillgång till den. Förslag om övriga platser för intervjuer presenterades för respondenterna, och ett fåtal önskade en annan plats för intervjun. En telefonintervju genomfördes och skälet var personliga för respondenten, då det gällde transport och det geografiska avståndet. Telefonintervjun genomfördes med en mobiltelefon som under intervjuns gång kunde spela in materialet för en senare transkribering.
Intervjuerna spelades in och transkriberades. När transkriberingarna var slutförda, raderades det inspelade materialet. Respondenterna erhöll inte någon ersättning.
Databearbetning
Analysmetoden som användes vid denna studie är meningskoncentrering (Kvale, 1997). Vid upplägget av materialet användes tematisering. Materialet kodades, för att kunna dela upp materialet för att möjliggöra en analys (Aspers, 2007). Det transkriberade materialet färgkodades. De huvudsakliga aspekterna som var relevanta att granska, tilldelades olika
färger. En viktig aspekt att belysa utifrån materialet var vad respondenterna ansågs vara positivt med Facebook. Trots att denna faktor var tilldelad en fråga i intervjuguiden, var det viktigt att se över det övriga materialet och om respondenterna har påvisat positiva aspekter i föregående eller kommande svar. Exempelvis så färgkodades ”Vad anser Du vara mest positivt med Facebook”, med färgen lila. När materialet bearbetades och granskades, markerades alla positiva aspekter om facebook med en lila färg. Samma förfarande skedde med övriga faktorer i materialet, som i sin tur markerades med övriga färger. Med hjälp av ett färgkodat material, blev möjligheten större att genomföra en analys av materialet. Det uppkom även ett par centrala kategorier under färgkodningen av materialet. Dessa kategorier var kommunikation, information samt umgänge. Utifrån dessa centrala kategorier, analyserades materialet djupare och de delades in i subkategorier. Det övergripande temat för undersökningen var pensionstillvaro, där kategorierna är underordnade. Resultatet är redovisat utifrån detta tema, dessa kategorier samt subkategorier.
Resultat
De sociala relationerna för pensionärerna har påverkats på olika sätt efter att de har gått i pension. En av de största förändringarna som skedde var arbetsrelaterade relationer. I många fall minskade eller försvann dessa relationer efter pensioneringen. Pensionstillvaron kantades nu av ökad tid.
Den ökade tiden som tillkom vid pensioneringen, medförde även tid till andra sätt att upprätthålla sociala relationer som genom Facebook. Facebook innebär ökad information om släkt och vänner. Facebook användandet ökar kontakten med släkt och även vänner. Facebook användandet ökar kontakten med släkt och vänner. Den ökade kontakten är förekommande för alla sorters relationer men ökar mest för långväga relationer. Facebook är ett komplement för pensionärerna att upprätthålla kontakt med personer från sin umgängeskrets eller personer som de en gång har varit bekanta med. Däremot för pensionärer som har begränsade möjligheter att träffa människor ansikte mot ansikte, är Facebook och internet ett av få sätt att upprätthålla någon form av sociala relationer. Där är Facebook så mycket mer än ett komplement utan att viktig del av deras dagliga liv. Alla respondenterna tjänade på att vara medlemmar på Facebook utifrån hänsynen att få ökade sociala relationer. De respondenter som gjorde störst vinst att vara med på Facebook vara de som var begränsade till sociala interaktioner på traditionellt vis eller hade långväga bekanta.
Tabell 1
Tabellen illustrerar de kategorier och subkategorier för det centrala temat ökning.
Tema Kategorier Subkategorier
________________________________________________________________ Pensionstillvaro Kontakt/Kommunikation Umgänge
Ensamhet Facebook _______________________________________ Datoranvändning Övriga tjänster
Surfa
_______________________________________ Information Tidsplanering
Pensionstillvaro
Många av respondenterna uttryckte att efter pensioneringen fanns det avsevärt mer tid att spendera tillsammans med vännerna samt att tidsplaneringen nu såg annorlunda ut. En respondent uttryckte följande: ”Nu har man ju många kompisar som också är pensionärer så man kan ju umgås i veckorna också. Då blir ju helgerna till barn och barnbarn när de är lediga”. En annan respondent förde ett liknande resonemang, det vill säga att umgänget med familj och vänner ökade avsevärt efter pensioneringen och menade även att det berodde på att det fanns mer tid att utnyttja.
Ett av frågeområdena under intervjun var pension. Ett exempel på en fråga som ställdes under detta frågeområde var: Såg du fram emot att gå i pension? Denna fråga hade även en följdfråga som löd: Varför/Varför inte? Det övergripande svaret som mottogs var att de såg fram emot att gå i pension, med motiveringen att det kändes som om de hade jobbat färdigt nu. Trots att detta var det vanligaste svaret fanns det respondenter som inte såg lika mycket fram emot att gå i pension. Deras motiveringar handlade inte så mycket om den faktiska viljan att fortsätta jobba, utan att pensioneringen var ett resultat av en personlig händelse. En respondent berättade om ett sjukdomsfall i familjen vilket ledde till en förtidspensionering och en annan berättade om arbetsskador som blev resultatet av också en förtidspensionering. Dessa respondenter menade i sin tur att pensioneringen inte var en negativ händelse utan mer att den inte var väntad i det skede i livet som det blev.
Kontakt och kommunikation
Utifrån den första frågeställningen, ”Hur påverkas äldre människors sociala interaktioner av Facebook?”, iakttogs en påverkan rörande hur äldre personers sociala interaktioner påverkats av Facebook. I regel påvisar respondenterna att Facebook har bidragit till en utökning av kontaktnätet bland bekanta. Samtliga respondenter berättade huruvida att Facebook hade påverkat kontakten med anhöriga. Kontakten med familj och vänner har ökat i olika skeden, exempelvis har kontakterna med släkten blivit bredare. Den bredare kontakten och informationen handlar om de många små uppdateringar av information, såkallade statusuppdateringar. Tidigare hade kommunikationen i många fall bara handlat om de stora händelserna medan de små glömts bort eller inte nämts i kontakten med äldre släktingar. Det är dessa små stycken av information som gör att kontakten och informationen blir bredare och djupare. Personer som följer med via facebook känner en större delaktighet i de andras liv, och en respondent uttryckte följande:
”[Det] blir ju, i alla fall tätare kontakt. För annars kanske man ringde en gång i veckan eller något sånt, nu behöver man kanske inte ens göra det. Och sen vissa kompisar, som man annars inte skulle kanske, ja men vi umgås ju lite grann, men det blir ju oftare. Detta citat belyser resultatet av att Facebook har bidragit till en möjlighet att delaktigheten i vänner och familjens liv har ökat och att kontakten mellan individer blir bättre. Ingen av respondenterna ansåg att kontakterna blivit sämre eller varit ungefär densamme, sedan de började använda Facebook. Denna aspekt påverkades inte av hur ofta respondenterna använde Facebook. Även om kontakten överlag har ökat hos respondenterna, upplevde även respondenter att kontakten har förändrats. Förändringen berör var och när kontakterna med anhöriga äger rum. En respondent berättade att hennes kontaktnät har till största del flyttats ut på internet på grund av förändrade familjeförhållanden. Facebook fungerar då som ett bra
verktyg i upprätthållandet av kontakterna, som utan internet och sociala medienätverk inte varit möjligt på samma sätt.
Många av respondenterna talar om den nya enkelheten som Facebook bidragit till. En problematik som kan tänkas ha uppkommit är att denna enkelhet styr respondenterna från de traditionella relationerna. Det sociala stödet som människor kan ge till varandra, flyttas istället ut på internet. Ett exempel på detta är om en bekant eller familjemedlem ligger på sjukhuset av diverse anledningar. Flertalet respondenter talade då om enkelheten att skriva några rader på Facebook till denne person, för att då snabbt få en uppdatering om läget. Det sociala samspel och stöd som vänner och familj får, genom det personliga besöket på sjukhuset, försvinner till stor del. I dessa och liknande fall visade resultatet av intervjuerna, att trots att respondenterna var positiva till denna enkelhet, försvinner det sociala samspelet av ett verkligt möte mellan människor.
Vissa respondenter uttryckte att nya kontakter har upptäckts genom bland annat föreningsliv men även med hjälp av Facebook. En respondent berättade följande:
Det är en tjej från Finland som jag aldrig har träffat, men som vi har motions, vad ska man säga, vi har motionen gemenskap, göra saker som jag aldrig skulle ha gjort om jag inte hade råkat stöta på henne på Facebook.
Utifrån att respondenterna hade möjlighet att söka kontakt med personer som inte kände eller endast hade haft tillfällig kontakt med. Denna kontaktsökning via Facebook har även bidragit till möten som i övrigt hade varit näst intill omöjliga att genomföra. För att exemplifiera detta, berättade en respondent följande:
Förra sommaren arrangerades en fest, vi hade jubileum i ett körsammanhang och att det var överhuvudtaget blev möjligt. Det var [på grund av] Facebook. För de två som var arrangörer, bor den ena i Australien och den andra här i stan och sedan då via Facebook fick vi ju kontakt med människor som spred det här. Så vi fick till den här festen. Det hade varit omöjligt om man skulle suttit och letat efter e-post adresser, då man bara kunnat nå några stycken men det här med att söka på Facebook och det spred sig. Facebook har i detta avseende fungerat som en samordnare, vilket givit ett positivt resultat. Andra respondenter belyser även bekvämligheten med Facebook när det gäller informationsspridning, exempelvis inom föreningsliv. Möjligheten att skicka ut inbjudningar eller information via Facebook är bättre både ekonomiskt samt när det gäller smidigheten. Umgänge. Näst intill alla respondenter uttryckte att umgänget med vänner har ökat efter pensioneringen. Den främsta anledningen till denna ökning var faktorn tid. En annan aspekt som påverkar huruvida kontakten med vänner och familj blir bättre eller sämre efter pensionering, är vilka kontakter som upprätthölls under tiden man arbetade. En respondent uttryckte följande:
Genom att jag hade ett sånt brett nätverk innan så tror jag att det är en fördel, för då har man ju en del att fortsätta med. Annars hade det nog blivit väldigt tomt om jag inte hade haft det.
Vissa av respondenterna menade dock att det sociala umgänget med vännerna hade minskat efter pensioneringen och att tiden främst lades på familj och fritidsintressen, samt att olika nätverk försvann. Med nätverk syftade respondenterna till eventuella föreningsliv samt aktivitetsmöjligheter i relation till arbetet.
Ensamhet. Efter att respondenterna hade gått i pension, förändrades deras liv. Arbetet och de sociala nätverken som var kopplade till arbetet försvann eller minskade. Initialt efter pensioneringen upplevde respondenterna en stark frihetskänsla oavsett om de hade sett framemot pensionen eller inte. Efter att tag upplevde en del av respondenterna en känsla av ensamhet. Det handlade främst om omställningen från att ha arbetat heltid till att ha all tid i världen. Många respondenter menade att frågan ”Vad ska jag hitta på idag då?”, ofta uppstod under de första månaderna efter pensioneringen. En respondent berättade följande:
Då hade jag plötsligt hela veckor som jag inte hade någonting inbokat. Då kunde man känna, ”vad ska jag hitta på idag då?”, och det var inte en tanke som hade dykt upp i mitt huvud tidigare. Det var något nytt sådär, att överhuvudtaget tänka på det.
Allt eftersom tiden som pensionär ökade, började respondenterna vänja sig vid den nya tillvaron. Den ökade tiden som pensionen gav, gjorde att respondenterna i mycket större mån umgicks med sin familj och sina vänner. Detta gjorde att respondenternas ensamhetskänslor avtog och till slut försvann helt. Även om tiden som pensionär varierar mellan respondenterna, var det ingen som upplevde sig som ensam i nuläget.
Facebook. För ett fåtal av respondenterna spelade Facebook endast en liten roll. Oftast i form av att titta korta tillfällen eller skriva något litet till någon vid en födelsedag. Dock i vissa fall var användandet av Facebook ett sätt för anhöriga att veta om deras äldre anhöriga levde. Det handlade om kontakt. Facebook var ett sätt att hålla kontakten med långväga släktingar, nyfunna vänner eller gamla vänner.
När frågan angående vad som anses mest positivt med Facebook ställdes, var respondenternas övergripande svar att kontakterna med släkt och vänner hade ökat tack vare Facebook. En respondent svarade: ” Ja att jag snabbt får kontakt vänner som jag har i hela Sverige och nu faktiskt även mitt barnbarn nu i Portugal. Det går ju snabbt, det är det som är så fantastiskt”. Respondenterna ansåg att med hjälp av Facebook har de sociala interaktionerna ökat på olika sätt. I vissa fall handlar det bara om tätare kontakt med sina anhöriga och i andra fall återupptagen kontakt med gamla vänner eller till och med skapandet av nya vänner. Många respondenter nämnde den ökade kontakten med barnbarnen och menade att utan Facebook hade denna interaktion inte varit möjlig. En respondent berättade:
Jag har sex barnbarn från elva år till 21. Det är ju inte så att de tar upp telefonen och ringer till mormor eller farmor utan det blir det här att de är ute [på nätet] och då chattar vi alltså, så man följer med deras liv, mycket mera det vanliga. Det är bara att ta upp tråden igen, alltså mot att man kanske ringer någon gång i månaden eller så.
En annan respondent sade följande: ”Jag hade inte vetat så mycket om mina barnbarn som jag vet nu när jag har Facebook”. Facebook har alltså spelat en stor roll i respondenternas sociala interaktioner, speciellt när det gäller barn och barnbarn. En respondent uttrycker följande: ”Man blir uppdaterat på vad främst barn och barnbarn gör för någonting”. Några av respondenterna hade internationella släktingar eller familjemedlemmar som var bosatta i andra länder. I dessa fall visade det sig att Facebook var oumbärlig för upprätthållandet av kontinuerlig kontakt. En respondent berättade följande:
Min son är gift med en flicka från Borneo, Malaysia, och hennes mamma, pappa, syskon och släktingar är också med på Facebook, så att jag håller dem lite uppdaterade,
speciellt då mormor och morfar till mitt barnbarn, med vad som händer och skickar bilder via Facebook på honom.
Facebook har i dessa fall underlättat kontakterna på ett avsevärt sätt. Facebook påverkar kontakt och kommunikationen med vänner och familj, samtidigt som det skapar en känsla av närhet.
Trots att respondenterna upplevde Facebook som mestadels positivt, ställdes det även frågor rörande vad de ansåg var negativt med Facebook. Samtliga respondenter berättade att de själva inte hade upplevt något negativt med Facebook. De refererade dock till tidningsartiklar och liknande, som upplyste om människor som blivit utsatta för bedrägerier och fått sina användarkonton kapade. Dessa händelser tyckte respondenterna var negativt med Facebook, men även med internet överlag. Ingen av respondenterna hade varit med om ett liknande scenario. En respondent berättade dock följande: "Ibland kan jag tycka att man inte ska skriva om allting, till exempel ”nu har jag ätit en god middag”. Jag tycker liksom då att man missbrukar Facebook". Respondenten menade fortsättningsvis att detta inte är något negativt med Facebook som hemsida eller nätverk, utan istället huruvida användarna väljer att interagera på nätverket. När det gäller sättet att hålla kontakten med andra upplevde en respondent att ”Man vet ju aldrig om man är för frispråkig på facebook, att någon av ens väldigt ytliga vänner kanske tar illa upp, och sen kanske till och med tar bort en från facebook. Jag har ett barnbarn som yttrade sig väldigt klumpigt [På facebook] jag tyckte det var så snuskigt och dumt så jag tog bort [barnbarnet] som vän”
Information
Tack vare den förenkling som Facebook bidragit till, när det gäller att dela med sig av information, har informationsflödet ökat. Facebook blir då en informationscentral för respondenterna, där de har möjlighet att enkelt får reda på vad som händer i deras vänners och familjers liv. Så kallade ”statusuppdateringar” ger respondenterna en daglig inblick, vilket underlättar för dem. En respondent uttrycker följande:
Jag får ju reda på en massa saker som, jag ringer och ingen svarar, och då går jag in på Facebook och då ser jag att hon har skrivit att idag ska jag med person X till sjukhuset eller vad det är för något.
En av respondenterna nämner att han har som vana att varje dag logga in på Facebook. Det han gör på Facebook är att han skriver ett tänkvärt ord. Detta gör han dels för att glädja sina egna vänner men också för att barn och barnbarn ska veta att han lever och mår bra. Han berättar: ”Varje morgon när jag vaknar, skriver jag några rader, lite som dagens funderingar”. En annan respondent menar att utan Facebook hade hon inte haft samma kunskap om sin son: ”Jag har ju en son som reser över hela världen och då vet jag var han är för han skriver ju alltid var han är”
Informationen som respondenterna har fått ta del av är många gånger information som de annars hade missat. Det handlar om småsaker om ifall en person är lite krasslig eller hur många mål barnbarn gjorde i innebandymatchen. Alla dessa små informationsbitar ger respondenterna en större bild av sina släktingars och vänners liv. Respondenterna förmedlar också i sin tur information antingen för att bilda opinion om en fråga men också sådan information som gör att släkt och vänner får en fylligare bild av respondenten.
Tidsplanering. Facebook och internet har blivit ett verktyg för respondenterna när det kommer till deras tidsplanering. Utifrån temat pensionstillvaro är tidsbegreppet i stor utsträckning ihopkopplat med förändring. Respondenterna upplevde att den ökade tiden, bidrog till en förändring i livsmönstret. Detta handlade inte bara om förändringen att gå från att arbeta heltid, till att vara ledig på heltid, utan även förändringen i de sociala relationerna. Under arbetstiden spenderades helgerna med vänner och familj, men dessa möten och interaktioner var tvungna att planeras in bara under helgen. Flertalet respondenter berättade att efter pensioneringen fanns möjligheten att planera in möten och interaktioner under hela veckan. Veckodagarna kunde därför spenderas med vänner, som också var pensionerade och sedan spendera helgerna med familjen, som var upptagna under veckodagarna med skola och jobb
Datoranvändning
Tabell 2
Tabellen illustrerar hur de olika respondenterna har lärt sig använda datorer. Fördelningen i tabellen är gjord efter kön, ålder och hur de har lärt sig använda datorer.
65-70 70-75 75-80 80-85 85-90 Genom arbetet 1 man 1 kvinna Genom släkt & vänner 1 kvinna Genom både arbete & släkt & vänner 3 kvinnor 2 män 3 kvinnor 1 man 1 kvinna 1 man Självlärd 1 kvinna
Flertalet av respondenterna har sedan sin yrkesverksamma tid varit i kontakt med datorer. Av alla 15 respondenter var det bara två som inte hade arbetat med datorer i sin tidigare yrkesbefattning. Av dessa två respondenter är en av dem helt och hållet självlärd medan den andra har blivit instruerad av familj och vänner. En respondent uttrycker följande:
Min yngsta son hjälpte mig att köpa en dator och internet på samma gång. Han lärde mig att kunna betala räkningar och sen e-mail då. Det var lättare att skriva ett e-mail än att skriva ett lång, handskrivet brev. Han hjälpte mig att skaffa ett konto, det heter väl konto, ja det tror jag, ett Facebookarkonto. Han visade mig hur man skrev till andra och hur jag skrev om mig själv och hur jag kunde gilla och puffa sånt som var bra.
Om man istället granskar dem som tidigare arbetat med datorer, har kunskapen rörande internet och Facebook inte alltid varit inkluderad. Här har kurser inom olika föreningar samt familj och vänner varit en avgörande del i detta lärande. Inom föreningen ”Aktiva seniorer” finns en kurs inom sociala medier. Denna kurs innehåller föreläsningar rörande bland annat de sociala medienätverken Facebook och Twitter.
Övriga tjänster. Även om den ökade informationen främst handlar om information om anhöriga, var det några respondenter som såg möjligheten att använda diverse tjänster på
internet. I dessa tjänster inräknas bland annat bankärenden och en respondent berättade följande: ” Jag betalar mina räkningar och det går så smidigt. Då slipper jag bege mig ut en regnig dag”. Internet handlar alltså inte bara om samtal och kommunikation med anhöriga och vänner, utan används även för övriga tjänster.
Surfa. När respondenterna använde datorn, handlade det inte bara om att besöka Facebook eller skicka/motta e-post. Flertalet respondenter berättade om möjligheten att kunna läsa tidningar på internet. Några av respondenterna bodde inte på sina födelseorter, och upplevde möjligheten att kunna läsa länstidningar från dessa orter, mycket smidigt och bra. En respondent berättade följande:
Om jag ska få den tidningen hem, får jag ju den imorgon, dagen efter alltså och då är nyheterna försenade om man säger så. Nu kan jag istället ta en kopp kaffe och sätta mig och läsa tidningen direkt i datorn.
Internet användes också till andra sociala medienätverk än bara Facebook. Några respondenter använde också Twitter eller upprätthöll en blogg. Bloggarna varierade beroende på vad respondenten ville ha sagt och berätta, men de kunde exempelvis handla om ett kulturintresse, musikintresse eller helt enkelt dagens tankar. Respondenterna berättade att Facebook inte är anledningen till varför de sätter på datorn, utan istället en i mängden. När man sätter på datorn, har man oftast många ärenden man vill uträtta. En respondent berättade följande: ”Jag sätter ju inte på datorn bara för att Facebooka inte, utan då läser jag ju min e-post, läser tidningar, kanske söker efter resor, tittar på Twitter och så”. Det varierade även mellan respondenterna hur ofta de besökte internet. Det varierade mellan att besöka internet flera gånger per dag gentemot att besöka internet en gång i veckan.
Diskussion
Studiens syfte var att undersöka huruvida det sociala mediet Facebook påverkar människor sociala interaktioner, där målgruppen för studien var äldre personer med lägsta ålder 65. Resultatet i studien visade att Facebook var ett positivt komplement i de sociala interaktionerna som föreligger. Med hjälp av Facebook har kontakten med vänner och familj blivit tätare, bredare och bättre, samt att nya vänskapsband har bildats, vilket inte skulle varit möjliga utan Facebook. Resultatet i studien visade även att Facebook har haft en påverkan rörande respondenternas sociala interaktioner, oavsett om de varit storanvändare eller inte. Samtliga respondenter uttrycker ökad kontakt och kunskap när det gäller vänner och familj, men även att den övriga informationen blivit tätare. Några respondenter menar att med hjälp av Facebook har man en möjlighet att hitta information om övriga aspekter eller personer som man kanske är intresserad av. Med övriga aspekter och personer kan det bland annat handla om en känd person som man är intresserad av att läsa eventuella uttalanden, informationssidor rörande olika föreningar och så vidare.
En del tidigare forskningsresultat som granskades, visade ett antal resultat att personer tenderar att känna sig allt mer ensamma och isolerade efter pensionen Hawkley och Cacioppo (2010). I relation till vår studies resultat var det endast ett fåtal av respondenterna som uttryckte någon form av ensamhet. Samtliga respondenter hade god kontakt med vänner, som de även umgåtts med innan pensionering samt någon form av kontakt med gamla arbetskamrater. Samtliga respondenter menade att dessa faktorer bidrog till att de inte kände sig ensamma och vissa kunde även berätta att utan dessa kontakter hade de antagligen känt sig mer ensamma än vad de gör i dagsläget. Dessutom var den många av respondenterna som var
aktiva i någon form av förening eller verksamhet och även detta kan påverka resultatet rörande det sociala umgänget efter pensionen. Med hjälp av studiens resultat har vi fått en förståelse när det gäller termen ensamhet i relation till just pensionering. Ensamhetskänslor är någonting som kan uppkomma i olika skeden i livet, och om man har ett aktivt socialt umgänge så tenderar dessa ensamhetskänslor att minska. Termen ensamhet kan dock uppfattas olika för olika personer, men utifrån den egna definitionen man själv har, kan man göra en uppskattning rörande sin egen situation. I eventuellt framtida studier kan det vara intressant att göra en fördjupad undersökning rörande olika sorters ensamhet och granska huruvida detta påverkar olika situationer och skeden i livet.
En aspekt som diskuterades efter intervjuernas genomförande, är huruvida Facebook kan agera underlättande vid eventuella kriser. Fåtalet respondenter belyste möjligheten att använda Facebook på olika sätt vid svåra perioder eller kriser. Exempelvis om en anhörig var inlagd på sjukhuset, kunde Facebook hjälpa till att dämpa eventuell oro som kunde tänkas uppkomma. En respondent uttrycker följande: ”[…] jag har en före detta arbetskramrat […] och hon har opererat sitt knä […] och därmed legat på lasarettet flera veckor och facebook att man kan använda den via sin mobil hon har alltså hållit oss informerade hela tiden […]”. Facebook spelade alltså en viktig roll i informationsspridningen samt fungerade som en underlättande faktor i upprätthållningen av kontakt och stöd. Detta hade även andra sociala medier kunnat göra men i denna studie fokuserar vi på Facebook som är störst till antalet medlemmar. Utifrån dessa resultat kan det tänkas vara viktigt att se över vad som skiljer Facebook från övriga så kallade Communitys och sociala nätverk. Det faktum att Facebook idag har över 800 miljoner aktiva användare, kan ses som någonting unikt. Från att gå från endast kontaktsökning och informationssökning, har Facebook övergått till att fungera och interagera med de olika behov som dess användare har.
De flesta nackdelar som upplevdes från respondenterna var mestadels baserade på hörsägen och tidningsrubriker. Men det framgick inte det finns nackdelar med Facebook, vare sig när det rörande sättet att kommunicera eller det faktum att kommunikation ibland kunde upplevas stötande för respondenterna. Det var flera respondenter som upplevde att statusuppdateringar om att en bekant lagat mat eller liknande upplevdes som meningslösa och tråkiga är något som får anses negativt. Men att i dessa korta statusuppdateringar ibland fanns information som de upplevde som intressanta.
Utifrån Sum, Mathews, Pourghasem och Hughes (2009) studies resultat, kan vi se ett liknande resultat i vår studie. Sum, Mathews, Pourghasem och Hughes resultat visade på att användningen av sociala nätverk gjorde att gemenskapen med släkt och vänner blivit bättre. I relation till vår studie fick vi fram ett liknande resultat. Samtliga respondenter i vår undersökning uppfattade att Facebook hade bidragit till en tätare och bättre kontakt med främst sin familj. Information kring händelser i familjens liv blev fler och de kände sig då allt mer tillgänglig. Sum, Mathews, Pourghasem och Hughes menade också i sitt resultat att användningen av sociala nätverk inte blev någonting som ersatte andra kommunikationssätt, utan istället blev ett komplement. Detta var någonting som vår studies respondenter också uttryckte, det vill säga att Facebook inte gjorde att antalet telefonsamtal minskade, utan att som ett komplement till telefonsamtalen, blev interaktionen på Facebook. Även Wellman, Quan-Haase, Witte och Hamptons (2001) studie hade liknande resultat. De menade även att sociala nätverk är någonting som påverkar kontakterna med vänner och familj i positiv riktning. Wellman, Quan-Haase, Witte och Hamptons resultat gick att jämföra med de resultat vi fick fram i vår studie, i andra delar. Deras studie menade att sociala nätverk via internet kan komplettera eventuella dyra långdistanssamtal eller liknande. I vårt resultat talade ett fåtal respondenter om möjligheten att kunna ha kontakt med familj och vänner som är bosatta utomlands. Denna kontakt hade inte varit möjlig utan Facebook, då långdistanssamtal är
mycket dyrt. Med hjälp av att vi har kunnat jämföra vår studies resultat med tidigare forskning, gör detta att vårt resultats validitet och reliabilitet stärks.
Metoddiskussion
På grund av att en intervju genomfördes med hjälp av en telefon, fanns detta i åtanke när analysen och resultatet utformades. Holbrook, Green, och Krosnick (2003) menar även att motivationen hos respondenter kan minska och vara svår att upprätthålla vid en telefonintervju. Anledningen till att en telefonintervju genomfördes, var på grund av en efterfrågan från den aktuelle respondenten. Mängden information som inhämtades vid telefonintervjun skiljde sig inte från de intervjuer som skett face-to-face. Den enda skillnaden som påvisats är att svaren blev mer konkreta vid telefonintervjun än vid face-to-face. Utifrån detta antogs slutsatsen att det inte mottagits sämre svar eller svar som inte varit sanningsenliga vid tillfället för telefonintervjun.
Reliabiliteten i studien upprätthölls genom användande av intervjuguide för att frågorna skulle vara desamma. Detta medför att studien kan replikeras vid annat tillfälle med liknande respondenter när det gäller ålder samt bakgrund. Ljudmaterialet var tydligt vilket underlättade transkribering och det uppkom inga svårigheter att höra vad som sades i ljudinspelningen.
Valet av färgkodning motiveras utifrån möjligheten att få en bredare klarhet i materialet. Med hjälp av färgkodningen blev materialet mer överblickbart, vilket resulterade i en möjlighet att på ett enklare sätt kunna abstrahera materialet. Detta gjorde i sin tur att vi kunde urskilja de teman som sammanbinder respondenterna. Urvalet av respondenterna kombinerades av snöbollsurval och kriteriebaserat urval. Dessa två urvalstyper kombinerades utifrån möjligheten att försöka nå de aktuella personerna som uppfyllde våra förbestämda kriterier. Snöbollsurvalet ägde rum genom ett skapande av en grupp på Facebook, där medlemmarna hänvisades till att bjuda in personer som uppfyllde kriterierna för eventuella intervjuer.
Båda författarna använder sig av Facebook och är i allmänhet positiva till det sociala mediet. Utifrån denna aspekt förhåller vi oss risken att intervjun eller/och intervjumaterialet blivit färgad av denna aspekt. I utformningen av intervjuguiden har författarna varit neutrala och utgått från forskningsfrågorna. Intervjufrågorna i intervjuguiden har utformats utifrån de aspekter och infallsvinklar som skulle granskas i denna studie. Vi har även täckt punkter rörande negativa aspekter kring Facebook i vår intervjuguide och även under intervjun. Trots detta finns risken att författarna inte beaktat denna neutralitet under intervjuerna men även under processen av studien. Detta kan alltså ses som en potentiell felkälla som har påverkat resultatet och intervjuerna på ett felaktigt sätt.
Valet av en kvalitativ ansats för denna studie grundades i den information som skulle granskas och mottas. Med hjälp av intervjuer kunde djupare information mottas, vilket var relevant för studien. Om en kvantitativ ansats hade använts istället, fanns risken att informationen inte skulle bli lika grundande för att följa studiens syfte och frågeställningar. Information rörande detaljer och känslor hade riskerats att uteblivit, vilket hade påverkat analysen och resultatet negativt. Med hjälp av de intervjuer som genomförts, har givande och intressant information, som innehöll respondenternas egna detaljer, erfarenheter och känslor, mottagits, vilket i slutändan givit ett täckande och intressant resultat. Om man istället hade använt sig av kvantitativ metod, hade man kunnat utgå från den tidigare forskningen som nämnts tidigare. På så sätt hade dessa forskningsresultat kunnat vara till grund för ett antal hypoteser, som i sin tur kunnat användas vid en kvantitativ metod. Denna studie hade kunnat genomförts med kvantitativ metod, men som det diskuterades tidigare i detta stycke, ansåg författarna att en kvalitativ ansats var bäst lämpad för syftet med just denna studie.
Slutsats
Den slutsats som kan dras utifrån studien, är att Facebook har fått en central roll i kontaktskapandet samt i kontaktupprätthållandet för dem som inte föddes med datorer. Respondenterna har fått en ökad kontakt med släkt och vänner som bidrar till att öka deras välbefinnande. Den ökade informationen om familjen och vännerna gör att respondenterna känner sig i större del delaktiga i andras liv. Det öppnar för en starkare kontakt mellan generationerna och en ökad sammanhållning. Respondenterna har samtidigt fått en bättre kunskap om datorer i sitt användande av Facebook, vilket har underlättat förändringar av service, där bankärenden kan vara ett exempel. Facebook har gjort att respondenterna är mer delaktiga med yngre personer i deras närhet. Denna förändring är så pass stark att ingen respondenterna kan tänka sig att sluta använda Facebook.
Referenser
Amichai-Hamburger, Y., & Vinitzky, G. (2010). Social network use and personality. Computers in Human Behavior, 26, 1289-1295.
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Malmö: Liber.
Blake, M. (1998). Internet access for older people. Aslib Proceedings, 50, 308-315.
Bardi, C. A., & Brady, M. F. (2010). Why shy people use instant messaging: Loneliness and other motives. Computers in Human Behavior, 26, 1722-1726.
Hawkley, L. C., & Cacioppo, J. T. (2010). Loneliness matters: A theoretical and empirical review of consequences and mechanisms. Annals of Behavioral Medicine, 40, 218-227. Hill, R., Beynon-Davies, P., & Williams, M. D. (2008). Older people and internet
engagement. Information Technology & People, 21, 244-266.
Holbrook, A. L., Green, M., C., & Krosnick, J., A. (2003). Telephone versus Face-to-Face interviewing of national probability samples with long questionnaires. The Public Opinion Quarterly, 67, 79-125.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (16e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Lemon, B. W., Bengston, V. L., & Peterson, J. A. (1972). An exploration of the activity
theory of aging: Activity types and life satisfaction among in-movers to a retirement community. Gerontology, 27, 511–523.
Riordan, M. A., & Kreuz, R. J. (2010). Emotion encoding and interpretation in computer-mediated communication: Reasons for use. Computers in Human Behavior, 26, 1667-1673. Salovaara, A., Lehmuskaio, A., Hedman, L., Valkonen, P., & Näsänen, J. (2008). Information
technologies and transitions in the lives of 55-65 year-olds: The case of colliding life interests. International Journal of Human-Comupter studies, 68, 803-821.
Saunders, P. L., & Chester A. (2008). Shyness and the internet: Social problem or panacea?. Computers in Human Behavior, 24, 2649-2658.
Sum, S., Mathews, R. M., Pourghasem, M,. & Hughes I. (2009) Internet use as a predictor of sense of community in older people, CyberPsychology & Behavior, 26, 235-239.
Sundén, S. (2011, 7 juni). Facebook Sverige Statistik 2011 – Kvinnor 50+ is the shit!. Hämtat från http://www.joinsimon.se/facebook-statistik-2011/
Statistika centralbyrån. (2010, 31 december) Sveriges befolkning efter kön och ålder 31 december 2010. Hämtat från http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____262459.aspx Trocchia, P. J., & Janda, S. (2000). A phenomenological investigation of internet useage
Vasalou, A., Joinson, A. N., & Courvoiser, D. (2010). Culutral differences, experience with social networks and the nature of ”true commitment” in Facebook. International Journal of Human-Computer Studies, 68, 719-728.
Vuori, S., Holmlund-Rytkönen, M. (2005) 55+ people as internet users. Marketing Intelligence & Planning, 23, 58-76.
Wellman, B., Quan-Haase, A., Witte, J., & Hampton, K. (2001). Does the Internet increase, decrease, or supplement social capital? The American Behavioral Scientist, 45, 436-455. http://www.facebook.com/press/info.php?statistics (hämtat 2011-01-23)
