Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj 2013
HANDHYGIEN VID
VENPROVTAGNING INOM
PRIMÄRVÅRDEN
EN OBSERVATIONSSTUDIE
LISA FREDRIKSSON
EMMA JOHANSSON
HANDHYGIEN VID
VENPROVTAGNING INOM
PRIMÄRVÅRDEN – EN
OBSERVATIONSSTUDIE
LISA FREDRIKSSON
EMMA JOHANSSON
Fredriksson L och Johansson E. Handhygien vid venprovtagning inom
primärvården – En observationsstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för
vårdvetenskap, 2013.
Syftet med studien var att undersöka hur följsamheten av handhygien vid
venprovtagning var på en vårdcentral i södra Sverige.
Bakgrund. Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner, VRI.
Den vanligaste smittvägen i vårdarbete är kontaktsmitta via händer. Det viktigaste och lättaste sättet att minska smittspridning är genom god handhygien. Tidigare studier visar på både positiva och negativa resultat angående följsamhet av handhygien.
Metod. Studien utfördes genom 100 observationer av venprovtagningar,
genomförda av sjukvårdspersonal, på en vårdcentral i södra Sverige. Datainsamlingen skedde utifrån ett strukturerat protokoll utformat efter Vårdhandbokens riktlinjer för god handhygien.
Resultatet visade att sjukvårdspersonal brister i handdesinfektion före och efter
patientkontakt och vid användning av handskar. I 89 % (n=89) av fallen
desinficerades inte händerna innan patientkontakt och 76 % (n=76) utförde inte handdesinfektion efter.
Slutsats. Handhygiens rutiner inom primärvården måste uppmärksammas mer, än
vad det har gjorts fram tills idag. Detta kan uppnås genom till exempel fler studier och utbildning av personal.
Nyckelord: compliance, desinfektion, handhygien vid venprovtagning, handskar,
HAND HYGIENE DURING
VENOUS SAMPLING IN
PRIMARY HEALTHCARE –
AN OBSERVATIONAL
STUDY
LISA FREDRIKSSON
EMMA JOHANSSON
Fredriksson L och Johansson E. Hand hygiene during venous sampling in primary healthcare – an observational study. Degree project in Nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013.
The aim, with the study, was to examine how the compliance of hand hygiene
during venous sampling was in a health clinic in southern Sweden.
Background. Each year thousands of patients are affected by healthcare-associated
infection, HCAI. The most important and the easiest way to prevent microorganism from spreading is through good hand hygiene compliance. Previous studies show both positive and negative results according to hand hygiene compliance.
Method. The study was conducted by 100 observations of venous samplings,
executed by healthcare workers, at a health clinic in southern Sweden. Data was collected through a structured protocol based on guidelines, for good hand hygiene, from Vårdhandboken (patient care handbook).
Results revealed that the healthcare personnel failed in their hand hygiene
compliance before and after contact with patients and in usage of gloves. In 89 % (n=89) of the cases the personnel didn’t disinfect their hands before contact with patients and 76 % (n=76) didn’t use hand disinfection afterwards.
Conclusion. Hand hygiene routines, in healthcare settings, should be given greater
attention and emphasis than today. This could be achieved with for example more studies and education for the personnel.
Keywords: compliance, disinfection, gloves, hand hygiene in venous sampling,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Historik 5
Smitta och smittvägar 6
Endogen smitta och exogen smitta 7
Kontaktsmitta 7
Riktlinjer för handhygien 7
Handtvätt och handdesinfektion 7
Handskar 7 Arbetskläder 8 Vårdrelaterade infektioner 8 Tidigare studier 8 SYFTE 9 METOD 9 Urval 9
Inklusion- och exklusionskriterier 9
Observationsprotokoll 9 Datainsamling 10 Dataanalys 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT 11 Observationer 11 Före patientkontakt 12 Vid patientkontakt 12 Efter patientkontakt 12 Bifynd 12 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Vårdhandboken 13 Studiens svagheter 13 Resultatdiskussion 14
Handtvätt med tvål och vatten 14
Desinfektion före och efter patientkontakt 14
Handskar 15
Byter handskar mellan olika vårdmoment 15
Händer 15
Orsaker till varför riktlinjer inte följs 15
Fler studier 16 SLUTSATS 17 REFERENSER 18 BILAGOR 19 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 23
INLEDNING
”Save Lives: clean your hands” (WHO, 2012).
Under hela utbildningen har författarparet lärt sig vikten av att tvätta och desinficera händer, samt användning av handskar. Att bära ringar, klockor, armband, ha långa eller påbyggda naglar, använda nagellack eller att ha håret nedsläppt är inte tillåtet. Detta för att minska smittorisken och för att skydda sig själv och patienten (Vårdhandboken 13-05-14). När praktik, inom primärvården utfördes, möttes författarparet av en annan bild. Långa naglar, påbyggda naglar och klagan över handskar förekom. Därför väcktes ett intresse av att undersöka följsamheten av handhygienrutiner inom primärvården.
BAKGRUND
Den vanligaste smittvägen i vårdarbete är kontaktsmitta via händer (Ericson och Ericson, 2009). Av alla vårdhygieniska åtgärder är god handhygien den viktigaste och lättaste, för att minska smittspridning. Trots försiktighet är det svårt att förhindra all överföring av infektiösa mikroorganismer. För att försöka uppnå en god smittprevention är det därför viktigt att ständigt vara uppmärksam på riskerna (a a). Brister i hygien och lokalutformning inom en hygienisk verksamhet kan medföra risker för människors hälsa. Enligt Socialstyrelsen (2006) var
uppskattningsvis cirka 10 procent av alla patienter, som vårdats inneliggande för akutvård, drabbade av en eller flera vårdrelaterade infektioner. Den legitimerade sjuksköterskan ska arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa
(Socialstyrelsen, 2005). Denne ska arbeta utifrån att förebygga smitta och
smittspridning och arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Sjuksköterskan har som uppgift att värdera sin egen och andras kompetens vid delegation till andra. Sjuksköterskan ska även se till att skapa och upprätthålla säkra, rättvisa, sociala och ekonomiska arbetsförhållande och utveckla omvårdnaden utifrån evidensbaserad kunskapsgrund (ICN:s Etiska koder för sjuksköterskor 2008).
Oberoende av vårdgivare och vårdform ska all sjukvårdspersonal följa basala hygienrutiner (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smittöverföring vid direkt och indirekt kontaktsmitta. Basala hygienrutiner omfattar arbetskläder,
handhygien (handdesinfektion och ibland handtvätt), handskar, skyddskläder, ibland stänkskydd och andningsskydd.
Historik
Omvårdnad, som praktik, är en gammal företeelse och har funnits i alla tider. Under olika epoker har det varierat vem som utfört omvårdnad i samhället. Under medeltiden var det munkar och nunnor som utförde omvårdnad, eftersom sjukdom under denna period ansågs vara Guds straff. Böner från kyrkans män och kvinnor var då huvudboten (Bentling, 1998). Omvårdnad som vetenskap med
evidensbaserade metoder, är förhållandevis ung. Sambandet mellan samhälls- och sjukhusutveckling har ställt krav på professionell yrkeskunskap inom vårdyrket. Stora skillnader råder mellan dåtidens sjuksköterskor som vårdade i Guds namn, och nutidens sjuksköterskor med sjuksköterskeutbildning baserad på vetenskaplig grund (a a).
Florence Nightingale beskrivs ofta som den professionella sjuksköterskans moder (Kirkevold, 2009). Nightingale menade att renlighet var en av de viktigaste principerna för att kunna utföra god omvårdnad. Enligt hennes teorier var det smuts och orenheter som hindrade kroppens naturliga läkande och påskyndade förgiftningsprocesser hos den sjuke. Det var sjuksköterskans uppgift att eliminera dessa skadliga faktorer genom att upprätthålla god hygien i patientens omgivning (aa). Florence Nightingale var mycket systematisk och bidrog till att organisera bättre allmänhygien i de framför allt de brittiska militärsjukhusen under
Krimkriget. Detta reducerade kraftigt dödligheten bland de sårade soldaterna (Stordalen, 1999).
På 1800-talet var sjukhusinfektioner vanligt. Kunskapen om hur sjukdomar uppstod och mikroorganismer saknades. Dålig luft var det som misstänktes orsaka de flesta sjukdomar. På sjukhusen frodades mikroorganismer i handdukar och sängkläder som sällan byttes eller tvättades. Inga operationsinstrument
desinficerades och dödsfall postoperativt förekom ofta. Det var en ungersk förlossningsläkare vid namn Ignaz P. Semmelweis som först förstod att handtvätt före patientkontakt och mellan varje patient kunde minska smittspridning
(Stordalen, 1999). Semmelweis arbetade som förlossningsläkare i Wien år 1846. Sjukhuset hade två förlossningsavdelningar. På den ena undersöktes kvinnorna av barnmorskor medan kvinnorna på den andra avdelningen i huvudsak undersöktes av läkare. Avdelningen där läkarna arbetade hade avsevärt högre frekvens av barnsängsfeber och dödlighet bland kvinnorna (Stordalen, 1999). Läkarna kom ofta direkt från obduktionssalarna, och undersökte sedan kvinnorna. Semmelweis förstod att detta hade ett samband och införde handtvätt med tvål och därefter med klorkalkvatten, innan varje undersökning. Dödligheten i barnsängsfeber minskade därmed kraftig. Trots detta mötte Semmelweis stort motstånd och fick aldrig uppleva något genombrott för hans teorier om vikten av god handhygien (a a).
Smitta och smittvägar
Smittämnen är olika typer av mikroorganismer som kan orsaka infektion
(Stordalen, 1999). De vanligaste mikroorganismerna är bakterier och virus, men det sker även en stadig ökning av svampinfektioner. I fuktiga och varma miljöer (33-37 °C), där pH-värde ligger kring 7, frodas bakterier eller virus som mest. Andra nödvändiga förutsättningar är näring och syretillförsel (a a).
Potentiellt patogena mikroorganismer kan utgå från inflammerade områden eller bakterier från normalfloran. Normalflora utgör bland annat ett hinder gentemot andra sjukdomsframkallande mikroorganismer. Bakterierna finns bland annat på huden, i tarmkanalen, i munhålan och i andra slemhinnor (a a). Normalfloran från den friska personen, kan skapa ett stort hot mot patienter med nedsatt
infektionsförsvar, på grund av sjukdom eller ålder (Vårdhandboken, 13-05-14). Smittoämnen kan även överföras via blod till blod eller blod till slemhinna genom kontaminerade handskar, stick- eller skärskador och injektioner. På så sätt kan HIV, Hepatit C och andra sjukdomar spridas (Ericson och Ericson, 2009). För att en infektionssjukdom ska uppstå krävs det ett smittämne, en smittväg och en mottagare. För att smittan ska kunna spridas krävs ytterligare betingelser; det måste vara en relativ snabb smittväg, motståndskraftigt smittämne i tillräcklig dos och individen måste vara mottaglig för smittan. Smittan kan utgå från en eller flera vägar (Stordalen, 1999). Några av dessa vägar förklaras i nedanstående stycke.
Endogen smitta och exogen smitta
Vid en endogen smitta utgår infektionen från patienten. Exempelvis överförs smittämnet från normalfloran, på huden eller i tarmarna, till ett sår. Däremot kommer smittan utifrån vid exogen smitta och överföras genom kontaktsmitta, luftburen smitta, fekal-oral smitta, inokulationssmitta eller intrauterin smitta (Ericson och Ericson, 2009).
Kontaktsmitta
Smitta som överförs vid kontakt mellan människor eller med föremål kallas för kontaktsmitta (Socialstyrelsen, 2008). Det finns två typer av kontaktsmitta; direkt eller indirekt kontaktsmitta. Smittämnen som förs över vid direkt beröring mellan smittkälla och mottaglig individ, kallas för direkt kontaktsmitta. Detta kan ske vid till exempel ett handslag eller i samband med skötsel av patienter (Stordalen, 1999). Direkt kontaktsmitta utgör den största smittrisken, från till exempel ett infekterat sår eller en nagelbandsinfektion (Ericson och Ericson, 2009). Indirekt
kontaktsmitta smittar från exempelvis händer till utrustning som handdukar,
tvättlappar, bäcken, termometrar, instrument etc. (Socialstyrelsen, 2008).
Riktlinjer för handhygien
Handhygien innefattar handdesinfektion, handtvätt, handskar, samt nagelvård, smyckesanvändning, armband och klockor (Vårdhandboken 2013-05-14).
Handtvätt och handdesinfektion
Handtvätt, med tvål och vatten, är enbart nödvändigt då händerna är synligt eller känns smutsiga (Ericson och Ericson, 2009). Tvålen ska vara ren och flytande, som inte är desinfekterande. Efter handtvätt ska händerna torkas med fabriksrent papper och desinficeras. De är viktigt att händerna är torra efter handtvätt och vid handdesinfektion, annars ger inte desinfektionsmedlet full effekt (a a).
Handdesinfektion ska ske före och efter rent och orent arbete, patientkontakt, handskanvändning och efter handtvätt (Vårdhandboken 2013-05-14).
Mikroorganismer avlägsnas effektivare med alkoholbaserad handdesinfektion än vid tvätt med enbart tvål och vatten (Stordalen, 1999). För att utföra en effektiv handdesinfektion, ska händerna och underarmarna noggrant gnidas in med 2-4 ml desinfektionsmedel, tills torra. Vid frekvent användning av desinfektionsmedel och vid handtvätt blir händerna lätt torra. Därför är det viktigt att återfukta händerna, så att huden inte spricker och normalfloran på huden förstörs (Socialstyrelsen, 2006).
Andra riktlinjer för god handhygien är att hålla naglar korta och inte använda konstgjorda naglar eller nagellack (Ericson och Ericson, 2009). Detta för att underlätta för desinfektionen och motverka bakterie- eller svampväxt under naglarna. Armbandsur, armband och ringar får inte användas, då de samlar mikroorganismer och förhindrar adekvat desinfektion av alla hudytor (Tørseth Andreassen et al, 2011).
Handskar
Handskar används som ett extra skydd mot förorening av händer, för att bryta smittvägarna och för att minska risken för överföring av blodburen smitta (Tørseth Andreassen et al, 2011). Indikation för handskar är kontakt med till exempel blod, kroppsvätskor, sårsekret eller likvor. De ska bytas och kasseras mellan varje patient, före varje nytt vårdmoment och får aldrig återanvändas.
Långvarigt bruk kan leda till att mikroorganismerna frodas inne i handsken, där miljön är varm och fuktig. Detta kan leda till att bakterierna sprids. Därför är det viktigt att desinfektion av händer sker före och efter användning (a a).
Arbetskläder
Den vanligaste arbetsdräkten är kortärmad blus och långbyxor. Kortärmad
arbetsdräkt ska användas vid undersökning och behandling, där sjukvårdspersonal är i direktkontakt med patienten. Tillsammans med smyckes- och klockfria händer och underarmar, kan en adekvat handhygien utföras (Vårdhandboken, 2013-05-14). Kläderna ska bytas ut dagligen eller vid förorening och tvättas i minst 60 grader för att avdöda smittämne (Ericson och Ericson, 2009).
Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner innebär att en patient får en infektion under eller efter sjukhusvistelsen eller annan sjukvårdsinstitut (Stordalen, 1999). Oftast sker dessa till följd av vård, undersökningar och behandlingar. I Hälso- och sjukvårdslagen § 2a (1982:763) står det att sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. God vård innebär särskilt att den ska ha en god kvalitet och god hygienisk standard, samt tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Vårdgivaren har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta preventivt för att förhindra vårdskador
(Patientsäkerhetslagen 2010:659). Trots detta drabbas tusentals patienter varje år och tar upp ett stort antal vårdplatser. I Europa sker det cirka 135 000 dödsfall årligen bland patienter som vårdats på sjukhus, på grund av vårdrelaterade infektioner (WHO, 2011). Konsekvenserna för sjukvården blir höga kostnader, förlängd vårdtid och lidande för patienter och anhöriga. Många av problemen hade kunnat undvikas med god hygienisk standard (a a). Vårdrelaterade smittor är ett hot mot patientsäkerheten och drabbar främst immunsupprimerade och äldre patienter (Smittskyddsinstitutet 2013-02-21).
Tidigare studier
Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) mätningar av vårdrelaterade infektioner (VRI) 2012 har förbättringar skett både i kommunerna och landstingen i Sverige, när det gäller att följa hygienrutiner och klädregler. 70 % av personerna i mätningen följde alla steg. Det steg som oftast glömdes var desinfektion av händer innan personal kom i kontakt med patienten. Av de som klarade sex av de sju obligatoriska stegen var det endast hälften som desinfekterade händerna före. De sju obligatoriska stegen som mättes var desinfektion före, desinfektion efter, plastförkläde, uppsatt hår, naglar, handskar och ringar, armbandsur och armband (SKL 2013-02-13).
Annan forskning visar att det finns brister i adekvat handhygien. Löfberg och Sevelius (2006) skriver i sitt resultat att sjuksköterskor, på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige, inte desinficerade händerna innan patientkontakt i 90 % av fallen. Efter patientkontakt var siffran 33,3 %. I en studie skriven av Randle et al (2010) observerades handhygienen på två olika sjukhusavdelningar i
Storbritannien under 24 timmar. Studiens författare valde att titta på fem olika tillfällen då sjukvårdspersonal bör desinficera händerna. Dessa var, innan patientkontakt, efter patientkontakt, efter kontakt med kroppsvätskor, innan aseptiskt arbete och efter kontakt med patientytor. Randle et al (2010) tittade på all sjukvårdspersonal och fann att det totalt utfördes handdesinfektion i endast 67,8% av tillfällena då detta borde utförts. Den punkten där sjukvårdspersonalens
compliance var sämst var efter kontakt med patientytor. Morgonskiften hade sämre handhygienscompliance på alla punkter jämfört med de senare skiften. Fynden visade också att läkare var den grupp av sjukvårdspersonal med lägst compliance, i endast 47 % av fallen desinficerade läkarna sina händer. För sjuksköterskor var denna siffra 75 % (a a). Då brister fortfarande förekommer i följsamhet av handhygienrutiner leder detta till ökad risk för VRI. Författarparet ansåg därför att en studie vore betydelsefull för att ytterligare uppmärksamma problemet.
SYFTE
Syftet med studien är att undersöka hur följsamheten av handhygien vid venprovtagning ser ut på en vårdcentral i södra Sverige.
METOD
Enligt Backman (2008) utgår observationer oftast från en kvalitativ grund. Trots detta behöver inte metodansatsen vara kvalitativ, utan kan vara kvantitativ. Då syftet var att undersöka hur följsamheten kring handhygien är vid venprovtagning, valdes en kvantitativ metodansats. Intresset var att svara på frågan hur ofta
någonting utförs, istället för varför, därför valdes direktobservationer (Olsson och Sörensen, 2011). Observationerna genomfördes utifrån en strukturerad metod, då ett problem identifierats i förväg (a a). Det gjorde att det specifika problemet, kunde kvantifieras och skapa tillförlitlig data (Cormack 2000).
Urval
Sju vårdcentraler valdes ut i en kommun i södra Sverige. Eftersom författarparet går sjuksköterskeprogrammet valdes att först kontakta de vårdcentraler med majoritet av sjuksköterskor, på laboratoriet. Dock exkluderades inte vårdcentraler med undersköterskor. Undersköterskorna har delegation för att utföra
venprovtagning, vilket faller under sjuksköterskans ansvarsområde (ICN:s Etiska koder för sjuksköterskor 2008). Till tre av vårdcentralerna kunde författarna skicka mail med informationsblad till verksamhetschef och deltagare. Till de övriga fyra var det endast möjligt att med brev skicka information om studien. Därefter kontaktade författarna vårdcentralerna via telefon för att se hur intresset såg ut. Den vårdcentral som först tackade ja, valdes till studien.
Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för deltagarna i studien var legitimerad sjuksköterska eller utbildad undersköterska, med delegering, som utför venprovtagning.
Observationsprotokoll
Vårdhandboken är uppbyggd utifrån Hälso- och Sjukvårdslagen och
Socialtjänstlagen för att uppnå de nationella målen för hälso- och sjukvården. Den är främst riktad till sjukvårdpersonal och erbjuder kliniska riktlinjer, metoder och verktyg för bland annat god handhygien (Vårdhandboken 2013-05-14). Dessa riktlinjer är utformade så att vård kan ges på bästa möjliga sätt och för att kvaliteten och säkerheten i vården bibehålls. Informationen kvalitetssäkras av
författare och faktagranskare från hela landet med specialistkunskap inom sitt område. Ett nationellt råd samverkar sedan med Vårdhandbokens redaktion, för att garantera kvalitet, sammanställa och återkoppla materialet till verksamheten. Ett protokoll för observationerna framtogs av författarna med hjälp av
Vårdhandbokens riktlinjer för handhygien, se bilaga 1 (Vårdhandboken 2013-05-14).
Vissa definitioner behövdes göras innan observationerna ägde rum.
Desinfektion av händer innan patientkontakt. Desinfektion av händer innan
patientkontakt räknas om det sker i direkt anslutning till provtagning innan sjukvårdspersonalen rör vid patienten. Händer och underarmar räknades som två olika moment.
Tillräcklig mängd desinfektionsmedel (2-4 ml). För att få tillräcklig mängd
desinfektionsmedel krävs två pumptag. Två pumptag motsvarar cirka 2,5 ml.
Byter handskar mellan olika vårdmoment. Definieras som att gå iväg efter
provtagning och utföra andra arbetsuppgifter, knutna till samma patient, med samma handskar.
Desinfektion av händer efter patientkontakt. Desinfektion direkt efter
handskanvändning. Om inte handskar används räknas desinfektion direkt efter provtagning. Händer och underarmar räknades som två olika moment.
Smycken. Definieras som ringar, armband och armbandsur.
Sår. Synligt sår på hand eller fingrar.
Datainsamling
Observationerna utfördes under tre dagar på en vårdcentral i södra Sverige. För att få en så omfattande bild som möjligt beslutade författarparet att 100 observationer skulle genomföras. Intresset låg i att titta på antal observationer och inte antal personer som utför venprovtagning. Varje dag skedde datainsamlingen på
laboratoriet. De två första dagarna var författarparet på vårdcentralen från klockan 08.00 till 14.30 och sista dagen från klockan 08.00 till 12.00. Enligt
överenskommelse med verksamhetschefen var författarna klädda i bussaronger upptill och personliga kläder nertill. Detta för att urskilja författarna från övrig personal. Första dagen utfördes en pilotobservation. Båda författarna observerade samma venprovtagning och gick därefter igenom bedömningarna för att
säkerställa att observationen utförts på samma sätt. Kategorin ”smycken” tillsattes protokollet därefter. Dessutom delades desinfektion av händer och underarmar upp i två olika kategorier, för att tydliggöra hur desinfektionen utförts. Då ändringar skedde räknades inte pilotobservationen med i resultatet. Efter pilotobservationen genomfördes observationerna individuellt. Datum skrevs på protokollet som även numrerades. Detta för att veta hur många observationer som utförts varje dag. Under observationernas gång fördes kommentarer. Efter varje avslutad dag, diskuterades anteckningarna och jämfördes. Efter att 100
Dataanalys
All data räknades samman och redovisades i frekvenser, se tabell 1 och bilaga 4. Tabell 1 visar utvalda moment och bilaga 4 omfattar en sammanfattning av alla parametrar. Tabellen och bilaga 4 sammanställdes i Windows Excel.
Etiska överväganden
På ett etikseminarium vid Malmö Högskola diskuterades författarnas etiska dilemman. För att kunna säkerställa ett tillförlitligt resultat önskades
observationerna ske utan fullständig information till deltagarna. Det bestämdes att en etikprövning och ett godkännande från det etiska rådet krävdes, för att få genomföra studien. Etikrådet ansåg att fullständig information skulle delges deltagarna. Etikansökan justerades, skickades in igen och godkändes därefter (Dnr HS60-2013/363:4). Fullständig information om studiens syfte och
tillvägagångssätt meddelades verksamhetschef och deltagarna på vårdcentralen, se bilaga 2. Ett skriftligt samtycke, för att få genomföra observationerna, inhämtades från verksamhetschefen. Även deltagarna fick lämna ett skriftligt samtycke för att bli observerade, se bilaga 3. Information gavs om att deltagandet var frivilligt, kunde avbrytas när som helst och att all data behandlas konfidentiellt. Skriftlig information om studien sattes upp i väntrummen och i laboratoriet. I laboratoriet inhämtades muntligt samtycke från patienterna.
RESULTAT
Totalt utfördes 100 observationer under tre dagar. Första dagen utfördes 39 observationer, andra dagen 44 och sista dagen 17.
Observationer
Observationsprotokollet utgick från Vårdhandbokens riktlinjer och innefattade
innan patientkontakt, vid patientkontakt, efter patientkontakt, händer och övrigt.
Totalt blev det 28 punkter, se bilaga 1. Kommentarer gjordes på protokollet under observationerna. Detta utfördes för att få en bättre överblick om hur situationen såg ut. Det var så ett bifynd uppdagades. Då vissa moment inte behövde förklaras ytterligare och inte avvek i lika stor utsträckning, sammanställdes dessa i tabell 1, se nedan.
Tabell 1 sammanställning av utvalda observationsmoment (n=100)
Moment JA NEJ Ej möjlig observation
Vid patientkontakt d) Kortärmad arbetsdräkt Händer 100 0 a) Korta naglar c) Påbyggda naglar 93 7 7 93 d) Nagellack e) Smycken 5 26 95 74 Efter patientkontakt
a) Handtvätt med tvål och vatten
vid smutsiga händer 0 100
b) Torkar med fabriksrent papper 0 100
c) Desinfektion efter handtvätt 0 100
Övrigt
De moment där förtydligande behövdes, sammanfattades i nedanstående stycke. Fullständig redovisning av resultatet sammanställdes i tabell 2, se bilaga 4.
Före patientkontakt
I 4 % (n=4) av fallen utfördes handtvätt med tvål och vatten före patientkontakt. I endast ett av dessa genomfördes desinfektion av händer efter handtvätt.
Innan provtagning skedde desinfektion av händer i endast 11 % (n=11) av observationerna. I 89 % (n=89) desinficerades alltså inte händerna innan
provtagning. Däremot togs tillräcklig mängd desinfektionsmedel vid de 11 fallen. Det arbetades in överallt på händerna och tilläts torka in. Endast två av de 11 gångerna desinficerades underarmarna.
Vid patientkontakt
Handskar användes vid 55 % (n=55) av provtagningarna. Av de provtagningar som genomfördes med handskar var det 25 % (n=14) som inte bytte handskar mellan olika vårdmoment. Exempel på detta var remisshantering, blodanalyser (Hb, b-glukos), datorregistrering och vikttagning.
Efter patientkontakt
Efter patientkontakt desinficerades händer i 24 % (n=24) av fallen, alltså var det 76 % (n=76) då handdesinfektion inte förekom. Alla tog tillräcklig mängd
desinfektionsmedel, men två gånger läts det inte torka in ordentligt. Alla arbetade in desinfektionsmedlet ordentligt på händerna, men 19 % (n=19) desinficerade inte underarmarna.
Bifynd
Efter att ha sammanställt de noterade kommentarerna, på protokollen, uppdagades ett bifynd i studien. Det upptäcktes att i 41 % (n=41) av tillfällena desinficerades händerna innan patienten kallades in till provtagning. Efter handdesinfektion utfördes andra arbetsmoment, till exempel mottagning av remisser, id-handling, urinprov samt registrering vid dator. Sedan utfördes provtagning utan ytterligare handdesinfektion. Sjukvårdspersonalen kanske trodde att denna desinfektion var tillräcklig och inte behövde göras vid direkt anslutning till venprovtagning. På protokollet blev dock svaret nej innan patientkontakt och protokollet omfattar därför inte detta beteende. Författarparet ansåg därför att detta var ett bifynd.
DISKUSSION
I nedanstående stycke diskuteras metod och resultat.
Metoddiskussion
Då intresset var att undersöka ett specifikt beteende valde författarna att genomföra strukturerade observationer (Polit och Beck, 2006). Observationer valdes istället för till exempel intervjuer eller enkäter, eftersom personer inte alltid är medvetna om hur de agerar i olika situationer. Till exempel kan stress och emotioner påverka hur personer handlar. Därför kan det vara svårt att korrekt återberätta ett visst beteende. Risken finns därför att en orättvis bild skapas. Genom observationer kunde författarna undersöka beteendet i sin naturliga miljö och svarade därför bättre till syftet (a a).
Polit och Beck (2006) skriver att concealment är att rekommendera vid
observationsstudier. Concealment innefattar att deltagarna inte bör veta vad som observeras. Detta för att kunna ge en adekvat bild av ett visst beteende och därmed ett tillförlitligt resultat (a a). Då etikrådet inte godkände att endast delge verksamhetschefen fullständig information, kring observationerna, riskerar resultatet att vara otillförlitligt. Trots deltagarnas medvetenhet om vad författarna observerade, visade resultatet brister i följsamheten av handhygien.
En nackdel med observationer, som metod, är att deltagarna kan ha påverkats av observatörens närvaro. Känslan av att bli observerad kan till exempel ha medfört obehag och stress hos den observerade sjukvårdspersonalen. Uppmärksamheten kan dessutom ha gjort att dem känt sig speciellt utvalda, vilket kan ha resulterat i ett mer effektivt arbete, den så kallade Hawthorneeffekten (Svedberg, 2012). Ytterligare en nackdel är att observationerna kan ha påverkats av observatörens förkunskaper och värderingar (Polit och Beck, 2006). Ett strukturerat
tillvägagångssätt är därför viktigt. Genom ett noggrant förarbetat protokoll minimerades därmed risken för bias (a a).
Vid studiens start var författarna intresserade av att jämföra följsamheten av handhygien vid venprovtagning, mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor. På grund av att för få undersköterskor arbetade under
observationstiden och därmed utförde ett för litet antal provtagningar, kunde ingen jämförelse genomföras. Risk för identifiering skulle även ha varit för stor. Det fanns även en önskan hos författarna att kunna jämföra om följsamheten påverkades av arbetsbelastning. Under de tre dagarna, som observationerna pågick, ansågs arbetsbelastningen vara hög, på grund av personalbrist.
Personalbristen berodde på till exempel sjukdom. Därför kunde inte författarna jämföra om arbetsbelastningen påverkade följsamheten av handhygien. Hade observationerna kunnat genomföras under längre tid hade kanske skillnader i följsamheten beroende på arbetsbelastningen. Tidsbegränsningen gjorde även att studien endast hann utföras på en vårdcentral. Längre tid skulle gjort att
observationerna kunnat utföras på fler vårdcentraler och jämförelse dem emellan skulle kunnat skapa en större bredd.
Vårdhandboken
Under stora delar av författarnas utbildning har Vårdhandbokens riktlinjer använts som grund för både praktisk och teoretisk kunskap. De har varit till hjälp vid förberedelser inför till exempel praktiska examinationstillfällen. Författarparet ansåg därför att Vårdhandboken var en tillförlitlig källa och utarbetade ett
protokoll därefter. Det uppdagades dock att det var svårt att utforma ett protokoll där alla basala hygienriktlinjer tydligt framkom. Vårdhandboken riktar sig främst till utföraren av specifika vårdmoment och inte till observatörer. Detta bidrog till att vissa punkter blev besvärliga att bedöma utifrån. Därför behövde författarna definiera vissa punkter, för att inte riskera egna tolkningar. Detta var till stor hjälp vid observationerna.
Studiens svagheter
Författarna valde att titta på antal observationer istället för antal personer. Eftersom att skillnader i utförandet av handhygien uppdagades, påverkades resultatet av de som utfört flest provtagningar. Risken med studien är att ifall endast två personer utfört de 100 provtagningarna hade studien inte varit tillräckligt omfattande. Totalt observerades åtta sjuksköterskor och två
undersköterskor, varav fyra utförde flest provtagningar. Dessa fyra utförde tillsammans 75 av de 100 provtagningarna.
En svaghet i protokollet var punkterna handtvätt innan och efter patientkontakt. Då problemet var att veta när handtvätt var nödvändigt kanske punkterna borde ha strukits. Bedömningen är svår, då Vårdhandboken skriver att det endast behövs göras vid synligt smutsiga händer och när händerna känns smutsiga
(Vårdhandboken 2013-05-14). Känslan av att behöva tvätta händerna är
individuell och kan inte bedömas utifrån. Ej möjlig observation innebar i detta fall att observatörerna inte kunde bedöma om handtvätt krävdes.
Resultatdiskussion
Som Ericson och Ericson (2009) skriver är handhygien den viktigaste och lättaste vårdåtgärden för att förhindra smittspridning. I SOSFS (2007:19) står det att all sjukvårdspersonal ska följa basala hygienrutiner. Trots detta visade flera studier att riktlinjerna kring handhygien inte följs. I en studie av Smittskydd Skåne och Labmedicin Skåne visades att under åren 2008-2011, smittades 21 patienter på åtta vårdcentraler i Skåne av multiresistenta bakterier (Gustafsson et al, 2013). Bristande handhygien hos personal och spridning av bakterier från väntrum och material var troliga orsaker bakom problemet. Resultatet i denna studie visade även det bristande compliance för handhygien vid venprovtagning på
vårdcentralen.
Författarna gjorde flera kommentarer på protokollen. Dessa valdes att inte
presenteras i resultatdelen på grund av etiska skäl. Även om resultatet hade styrkts av kommentarerna var risk för identifiering hos personalen för stor.
Handtvätt med tvål och vatten
Det låga antalet som utförde handtvätt med tvål och vatten, innan och efter patientkontakt, kan bero på att Vårdhandbokens riktlinje enbart gäller vid synligt smutsiga händer och när de känns smutsiga. I andra fall är handtvätt inte
nödvändigt. Desinfektion av händer innan och efter patientkontakt ansågs kanske vara viktigast, då mikroorganismer avlägsnas effektivare med desinfektionsmedel (Stordalen, 1999)
Desinfektion före och efter patientkontakt
Majoriteten av sjukvårdspersonalen desinficerade inte händerna innan
patientkontakt. Detta kan bero på att handskar bedömdes vara ett tillräckligt skydd vid venprovtagning och att desinfektionen redan hade genomförts. Bifyndet visade att vid 41 % (n=41) av observationerna utfördes desinfektion av händer innan patienten blev inkallad till laboratoriet. Detta är inte fel, men måste även göras i direkt anslutning till provtagning. Fler desinficerade händerna efter patientkontakt. Att resultatet var bättre efter, kan bero på att sjukvårdspersonalen kände sig renare innan venprovtagningen än efter.
Den överlag dåliga compliance kan även grundas i brist på kunskap om varför och när handdesinfektion ska utföras eller felaktigt inlärda rutiner. Det nämndes, på vårdcentralen, att handdesinfektion inte utfördes i tillräckligt stor utsträckning. De menade att skillnader råder mellan vårdcentraler och sjukhusavdelningar, då patientklientelet uppfattas sjukare. Författarna anser att det kanske handlar om att orsaken bakom sjukdomen är tydligare på en vårdavdelning. Kontakten med patienten är oftast längre och fler vårdmoment utförs på samma patient.
I studien av Löfberg och Sevelius (2006) upptäcktes liknande resultat som i denna studie, fast på en sjukvårdsavdelning. Endast 10 % av sjuksköterskorna utförde handdesinfektion innan patientkontakt och 33,3 % efter patientkontakt. SKL (2012) nämner att förbättringar har skett i följandet av basala handhygienrutiner, inom vården. Dock var desinfektion innan patientkontakt det steg som oftast glömdes.
Endast två av de 11 som desinficerade händerna före patientkontakt, desinficerade underarmarna. Detta kan bero på att sjukvårdspersonalen hade bristande kunskap och trodde att handdesinfektion enbart innebar händerna. Orsaken kan även ha varit stress och tidsbrist.
Handskar
I endast 55 % (n=55) av venprovtagningarna använde sjukvårdspersonal handskar. Enligt Vårdhandboken utgör handskar ett mekaniskt skydd vid stickskada
(Vårdhandboken 2013-05-14). Trots detta kommenterades det av
sjukvårdspersonalen att handskar bidrar till en känsla av falsk säkerhet, och inte utgör ett särskilt stort skydd mot stickskador. Det kan ha gjort att
sjukvårdspersonalen inte var motiverade att använda handskar. Förklaringar förekom också om att handskarna inte passade och att handskanvändning försvårar venprovtagningar vid svårstuckna patienter. Handskarna skyddar även patienten från att bli smittad.
Byter handskar mellan olika vårdmoment
Vid 14 observationer bytte inte sjukvårdspersonalen handskar mellan olika vårdmoment. Tanken bakom kan vara att spara tid och personen som utför momenten anser sig vara skyddad mot mikroorganismer. Det sker dock på bekostnad av att bakterier sprids till andra ytor och utgör därmed en risk för smittspridning. Enligt Vårdhandboken (2013-05-14) blir handskar förorenade utanpå efter patientnära arbete, och sprider därmed smitta på samma sätt som om inte handskar använts.
Händer
Det förekom vid enstaka tillfällen att sjukvårdspersonal på grund av tidsbrist, då de blev inringda akut, arbetade med nagellack på händerna. Ringar, armband och armbandsur bars även vid vissa tillfällen. Detta kan bero på att personalen inte var uppmärksamma på det, då andra sysslor var i fokus. Smycken gjorde dock att adekvat handhygien inte kunde utföras.
Orsaker till varför riktlinjer inte följs
Socialstyrelsen (2006) menar att utrymmet för ämnet vårdhygien varierar i grundutbildningen för all vårdpersonal. År 2000 utförde socialstyrelsen en
utredning om vårdhygien. Resultatet visade att det saknas regelbundet uppdaterad kurslitteratur och lärare med otillräcklig kunskap undervisar i ämnet (a a). Det kan vara en av orsakerna till varför sjukvårdspersonal inte följer de riktlinjer som framarbetats kring handhygien. En annan orsak kan ha berott på den höga arbetsbelastningen, på grund av personalbrist. Det kan ha gjort att
sjukvårdspersonalen upplevt stress och därmed inte utfört korrekt handhygien. Under författarnas utbildning har stor vikt lagts på att sjuksköterskor ska tänka utifrån ett holistiskt synsätt. Detta betyder att hela patienten ska vara i fokus istället för att enbart se till den sjuka kroppsdelen (Olsson och Sörensen, 2011).
Patienter har känslor och tankar och är inte endast en uppgift som ska utföras. På vårdcentralen verkade det som att sjukvårdspersonalen endast utförde
provtagningarna utefter invanda mönster. Reflektion till varför riktlinjer ska följas verkade inte finnas. Kommentarer förekom om att resultatet på studien kommer att försämras på grund av att till exempel handskar inte användes vid
venprovtagning. Fokus ska ligga på patienten och att personen riskerar att bli smittad, då sjukvårdspersonal inte utför korrekt handhygien. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, förebygga smitta och smittspridning genom att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner (Socialstyrelsen, 2005).
Randle et al (2010) menar att dålig handhygiens compliance hos
sjukvårdspersonal på sjukhusavdelningar, beror på olika vårdyrkens kulturer, attityder och beteenden. Förbättring av sjukvårdspersonals handhygien och därmed minskad spridning av VRI, kan endast ske om en förändring av detta grundläggande problem kan genomföras. Beteendet på vårdcentralen kan även ha berott på att trots att kunskap en gång har funnits kan personalen ha formats efter varandra. Grupptryck kan göra att enskilda gruppmedlemmar försöker anpassa sig till de uppfattningar som dominerar i den stora gruppen (Egidius, 2008).
I en studie utförd av Pittet et al (2011) undersöktes om mer engagemang och involvering av patienterna, på sjukhusavdelningarna, kunde bidra till att öka sjukvårdspersonalens, compliance för handhygien. Det skulle även därmed minska VRI. Sjukvårdspersonalen ansåg att VRI kunde minska om patienterna involverades i det preventiva arbetet, 71 % av personalen på sjukhusen ansåg det positivt om patienterna frågade personalen om de desinficerat händerna innan patientkontakt (Pittet et al, 2011). Om flera patienter vågat fråga om
sjukvårdspersonalen utfört desinfektion och bett dem använda handskar kanske följsamheten av handhygiensrutiner varit bättre. Därmed skulle kanske även frekvensen av VRI minska.
Fler fortbildningar och repetitionskurser bör göras på vårdcentraler, då det kanske kan förbättra sjukvårdspersonalens compliance. Utbildning kan göra så att
personalen blir mer uppdaterade och påminda om varför riktlinjerna är viktiga att följa. Ökad förståelse och kunskap kanske kan motivera till attitydförändring. Det kan även göra att vårdcentralens arbetsrutiner ses över och att fokus läggs på att utföra ett mer patientsäkert arbete. Även i en studie av Eveillard et al (2011) visar resultatet på att utbildning kan förbättra sjukvårdspersonals compliance. Det som mättes var handhygien innan och efter utbildning. Innan utbildningen utförde personalen handhygien 19 % av gångerna och efter hade det ökat till 39 %. Användning av handskar hade förbättrats från 52 % till 72 % (a a).
Fler studier
Då författarnas studie enbart utfördes på en vårdcentral behöver större och mer omfattande studier göras inom primärvården i Sverige. Detta för att se om brister finns på fler vårdcentraler än vårdcentralen i studien. Utifrån författarnas
erfarenheter, från praktik inom primärvården, följs inte riktlinjerna heller på andra vårdcentraler. Fler studier inom primärvården skulle även kunnat göra att ännu fler jämförelser med sjukhus kunnat genomföras. En kvalitativ studie om varför sjukvårdspersonal, inom primärvården, agerar som de gör skulle kunnat öka kunskapen om roten till problematiken. Beror bristande handhygien på slentrian, bekvämlighet, grupptryck, hög arbetsbelastning, okunskap, bristande intresse eller beror det på ledningen. Är problematiken generell eller råder den endast på vissa
avdelningar? Är det ett allmänt förekommande beteende eller är den individuell? Skulle skyltar med information om god handhygien förbättra sjukvårdspersonals compliance? Kan sporadiska kvalitetskontroller av verksamheten ge bättre handhygien, eller finns det mer effektiva metoder som kan vidmakthålla en god handhygien?
SLUTSATS
Resultatet visade överlag dålig compliance vid handhygiensrutiner vid
venprovtagning på vårdcentralen. Handhygiens rutiner måste uppmärksammas mer, inom primärvården, än vad det har gjorts fram tills idag. Detta kan uppnås genom till exempel fler studier och utbildning för personal. Detta är viktigt för att bibehålla patientsäker vård, undvika förlängda vårdtider, minska lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården.
REFERENSER
Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur.
Bentling S, (1998) Omvårdnadens utveckling från uppgift och kall till yrke och
självständig vetenskap. I: Kristoffersen N, (red.) Allmän omvårdnad (1:a
upplagan). Stockholm, Sverige: Liber AB, s 133-205.
Cormack D, (2000) The research process in nursing. Oxford, Blackwell Science. Egidius H, (2008) Psykologilexikon, Stockholm, Natur och Kultur.
Ericson E, Ericson T, (2009) Klinisk mikrobiologi. Stockholm, Liber AB. Eveillard et al (2011) Impact of a multi-faceted training intervention on the improvement of hand hygiene and gloving practices in four healthcare settings including nursing homes, acute-care geriatric wards and physical rehabilitation units. Journal of Clinical Nursing, 20, 2744-2751.
Gustafsson et al, (2013) MRSA-spridning på vårdcentraler. Trolig orsak: bristande rutiner i städning, rengöring och materialhantering. Läkartidningen,
2013, 19-20.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, (2008) Stockholm, Svensk sjuksköterskeförening.
Kirkevold M, (2009) Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund, Studentlitteratur.
Löfberg J, Sevelius L, (2006) Det händer med händer – En observationsstudie om
vårdpersonalens handhygien vid en infektionskänslig avdelning. Examensarbete i
omvårdnad. Malmö högskola Hälsa och Samhälle, sjuksköterskeprogrammet. Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Stockholm, Liber AB. Patientsäkerhetslagen, 2010:659.
Pittet D et al, (2011) Involving the patient to ask about hospital hand hygiene: a National Patient Safety Agency feasibility study. Journal of Hospital Infection,
77, 299-303.
Polit D, Beck C, (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal,
and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.
Randle J et al, (2010) Twenty-four-hour observational study of hospital hand hygiene compliance. Journal of Hospital Infection, 76, 252-255.
>http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/resultat-och-matningar/vri-och-bhk-resultat/infektionerna-ligger-stabilt< (2012-02-13) Smittskyddsinstitutet, (2013) Vårdrelaterade infektioner drabbar tusentals varje
år
>http://www.smittskyddsinstitutet.se/temaar-2009/artiklar/vardrelaterade-infektioner-drabbar-tusentals-varje-ar/< (2013-02-21)
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr 2005-105-1.
Socialstyrelsen, (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett
kunskapsunderlag. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.
Socialstyrelsen, (2008) Hygien, smittskydd och miljöbalken – Objektburen smitta. Västerås: Edita, Västra Aros.
Socialstyrelsen, SOSFS 2007:19.
Stordalen J, (1999) Hygien i vårdarbete. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg L, (2012) Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund, Studentlitteratur.
Tørseth Andreassen G, Fjellet A-L, Hægeland A, Wilhelmsen I-L, Stubberud D-G, (2011) Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I: Almås H, Stubberud D-D-G, Grønseth R, (red.) Klinisk omvårdnad 1 (2:a upplagan). Stockholm, Sverige: Liber AB, s 59-101.
Vårdhandboken, (2013) Provtagning och undersökning/Blodprov.
>www.vardhandboken.se/Texter/Blodprov-venos-provtagning/Oversikt/< (2013-05-14)
Vårdhandboken, (2013) Om Vårdhandboken
>www.vardhandboken.se/Om-vardhandboken/< (2013-05-14) WHO, (2011) Patient Safety
>http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241501507_eng.pdf< (2013-02 13)
WHO, (2012) SAVE LIVES: clean your hands
BILAGOR
Bilaga 1: Protokoll
Bilaga 2: Informationsbrev till verksamhetschef och deltagare Bilaga 3: Samtyckesblankett
Bilaga 1 PROTOKOLL Yrkesgrupp Sjuksköterska Undersköterska Tid JA NEJ Ej möjlig observation Före patientkontakt
a) Handtvätt med tvål och vatten vid smutsiga händer b)Torkar med fabriksrent papper
c) Desinfektion efter handtvätt d) Desinfektion av händer
e) Tillräcklig mängd desinfektionsmedel (2-4 ml) f) Arbetar in medlet överallt på händerna g) Arbetar in medlet överallt på underarmarna h) Låter torka in
Vid patientkontakt a) Använder handskar
b) Byter handskar mellan olika vårdmoment c) Kortärmad arbetsdräkt
Efter patientkontakt
a) Handtvätt med tvål och vatten vid smutsiga händer b) Torkar med fabriksrent papper
c) Desinfektion efter handtvätt d) Desinfektion av händer
e) Tillräcklig mängd desinfektionsmedel (2-4 ml) f) Arbetar in medlet överallt på händerna och underarmar
g) Arbetar in medlet överallt på underarmarna h) Låter torka in Händer a) Korta naglar b) Långa naglar c) Påbyggda naglar d) Nagellack e) Smycken Övrigt a) Sår
Bilaga 2
Informationsbilaga,
verksamhetschef och deltagare
Projektets titel: Handhygien
vid venprovtagning inom primärvården – en observationsstudie. Datum: 2013-‐02-‐13 Studieansvariga: Lisa Fredriksson minelli88@hotmail.com Emma Johansson iimmajohansson@gmail.com
Studerar vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-‐6657 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: C-‐Nivå
Vi heter Lisa Fredriksson och Emma Johansson och går 5e terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola. Till vårt examensarbete vill vi genomföra en observationsstudie. WHO och SKI arbetar med en kampanj utifrån att minska vårdrelaterade infektioner, genom att uppmärksamma vikten i att hålla en god handhygien. Tidigare studier visar att sjukvårdspersonal på sjukvårdsavdelningar brister i att upprätthålla god handhygien. Syftet med studien är att genom
observationer undersöka om vårdpersonal följer handhygienrutiner vid venprovtagning i primärvården. Observationerna kommer att bygga på Vårdhandbokens riktlinjer. Vårt intresse är att undersöka hur det ser ut inom primärvården och skulle därför vilja göra observationen på er vårdcentral. Att bli observerad i sitt arbete kan vara en obehaglig upplevelse för berörd personal. Detta är vi väl medvetna om, och kommer därför försöka hålla oss i bakgrunden så långt som det är möjligt. Vi kommer att ta fullt ansvar för studien och det kommer inte innebära något merarbete för er. All data som samlas in kommer behandlas konfidentiellt och inga namn eller personuppgifter kommer att förekomma. Skriftlig information, om studien, kommer att delas ut till berörda patienter. Även ett muntligt och skriftligt godkännande kommer att tillfrågas patient och deltagarna. Självklart finns det möjlighet att avbryta sitt deltagande i studien. Vi planerar att göra observationerna under två veckors tid och vid samtycke kommer tidpunkt för detta att bestämmas. Vårt examensarbete kommer att publiceras på Malmö Högskolas hemsida och kommer att finnas tillgänglig för er.
Återkom gärna om förtydligan behövs.
Med vänliga hälsningar,
Lisa Fredriksson och Emma Johansson
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Projektets titel: Handhygien vid
venprovtagning inom primärvården – en observationsstudie. Datum: 2013-‐02-‐13 Studieansvariga: Lisa Fredriksson minelli88@hotmail.com Emma Johansson iimmajohansson@gmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-‐6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: C-‐Nivå
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ………
Bilaga 4
Tabell 2 Sammanställning av observationerna (n=100)
Moment JA NEJ Ej möjlig observation
Före patientkontakt
a) Handtvätt med tvål och vatten vid smutsiga händer
4 96
b) Torkar med fabriksrent papper 4 96
c) Desinfektion efter handtvätt 1 99
d) Desinfektion av händer 11 89
i. Tillräcklig mängd desinfektionsmedel (2-4 ml)
11 0
ii. Arbetar in medlet överallt på händer 11 0 iii. Arbetar in medlet överallt på underarmar 2 9
iv. Låter torka in 11 0
Vid patientkontakt
a) Använder handskar 55 45
i. Byter handskar mellan olika vårdmoment 14 41
c) Kortärmad arbetsdräkt 100 0
Efter patientkontakt
a) Handtvätt med tvål och vatten vid smutsiga händer
0 100
b) Torkar med fabriksrent papper 0 100
c) Desinfektion efter handtvätt 0 100
d) Desinfektion av händer 24 76
i. Tillräcklig mängd desinfektionsmedel (2-4 ml)
24 0
ii. Arbetar in medlet överallt på händer 24 0 iii. Arbetar in medlet överallt på underarmar 5 19
iv. Låter torka in 22 2
Händer a) Korta naglar 93 7 b) Långa naglar 93 7 c) Påbyggda naglar 7 93 d) Nagellack 5 95 e) Smycken 26 74 Övrigt a) Sår 0 100
