Historia med Kulturanalys VT 2009
C-uppsats
Handledare: Nils Andersson
Examinator: Irene Andersson
2009-05-29
”Jag är bosnisk, Jag är försvenskad”
En undersökning om fyra bosniers identitet i Sverige
1 Sammanfattning:
Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Syfte och frågeställningar ... 4
3. Avgränsningar ... 5
4. Historiskt Bakgrund ... 6
4.1 Jugoslaviens historik och krig i Bosnien-Hercegovina ... 6
4.2 Svensk Invandrarpolitik ... 8
5. Tidigare Forskning ... 9
5.1 Att komma till Sverige ... 10
5.2 Identitet ... 12
5.3 Identitet och generationsrelationer ... 13
6. Metod och Materialdiskussion ... 14
6.1 Muntlig Historia ... 14
6.2 Intervjuerna ... 16
6.3 Ett Kulturanalytiskt perspektiv ... 18
6.4 Källkritik ... 19
7. Teoretisk utgångspunkt ... 20
8. Disposition ... 24
9. Empirin ... 24
9.1 Presentation av informanterna ... 25
9.2 Det nya landet Sverige ... 26
9.2.1 Analys av Det nya landet Sverige ... 28
9.3 Jag blir till ... 30
9.3.1 Analys av Jag blir till ... 34
9.4 Jag är bosnisk, jag är försvenskad ... 38
9.4.1 Analys av Jag är bosnisk, jag är försvenskad……….42
9.5 Ur min vardag ... 46
9.5.1 Analys av Ur min vardag ... 51
10. Slutdiskussion ... 54
11. Slutsatser ... 59
3
1. Inledning
I dagens globala värld är det allt vanligare att vi möter människor av annan etnisk och kulturell bakgrund. Det är inte konstigt då migration är ett vanligt inslag i det globala sammanhanget. Folkförflyttningar är dock inget fenomen av dagens samhälle även om kanske många i invandrardebatten tycks ha den uppfattningen. Tvärtom finns det de som lyfter fram det mångetniska perspektivet där man menar att invandringen till Sverige kan spåras ända till den tiden då Sverige blev ett rike.1
Enligt migrationsverkets hemsida var det inte förrän efter andra världskriget som Sverige blev ett invandrarland eftersom man då kunde se en alltmer utbredd mottagning av flyktingar. Dessa kom till Sverige för att söka skydd. Under samma period kom även många
arbetskraftsinvandrare till landet på eget initiativ för att arbeta. Vidare stämplas 1980-talets invandring som ”de asylsökandes årtionden” eftersom människor funnit sin väg hit på grund av fattigdom samt hoppet om ett bättre liv i Sverige. 1990-talet ses som de ”etniska
rensningarnas tid” eftersom rekordstora mängde av flyktingar kom till Sverige på grund av terror, krig samt etnisk rensning.2
Människor har emigrerat till Sverige i århundraden av olika bevekelsegrunder. Medan somliga kommit till Sverige av egen fri vilja har exempelvis krig, fattigdom, förföljelse etc. varit den bakomliggande orsaken till att andra tvingas fly i exil för överlevnad. Trots att mönstret tyder på att folkförflyttningar förekommit i alla tider, oavsett om det är av tvång eller av fri vilja, så tycks den lilla människan falla bort i skildringen. Migrationsverkets hemsida nämner exempelvis inte människors upplevelser utan skildrar migrationen till Sverige på en övergripande nivå. I boken Tusen år av invandring, en svensk kulturhistoria klargör författarna Ingvar Svanberg och Mattias Tyden att individaspekten i stort sett lyser med sin frånvaro i deras framställning.3Här väcks mitt intresse för migration, eller snarare för flyktingar som kommer till Sverige. Det intressanta för mig är hur de som flytt genomgått förändring, det vill säga hur de handskas med uppbrottet från kända miljöer såsom hem, familj, vänner etc. för att sedan möta värdlandet i exil.
1 Ingvar Svanberg & Mattias Tyden, Tusen år av Invandring-en svenska kulturhistoria, Viborg, 2005, sid. 7. 2http://www.migrationsverket.se/, om migration, historik, 2009-04-18.
3
4 Människor har alltså kommit till Sverige av tvång då krig varit den bakomliggande orsaken till att de tvingats i exil för sin egen överlevnad. Där bland annat Jugoslaviens sammanbrott och dess konsekvenser; terror, etnisk rensning samt utlösandet av krig i Bosnien-Hercegovina varit en bakomliggande orsak till att tusentals människor tvingades fly i exil i början av 1990-talet. I samband med kriget i Bosnien-Hercegovina tog Sverige emot över 80 000 flyktingar, framförallt bosnier.4 Hur har då de etniska rensningarnas tid, som migrationsverket
kategoriserar tidsperioden, påverkat de människor som lämnade Bosnien-Hercegovina? Hur har de sedan accepterat sitt liv i exil? Genom att arbeta med muntliga källor kommer
föreliggande studie att synliggöra hur fyra bosnier upplever sin identitet när de började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten kommer att läggas på de sociala och kulturella
förändringsprocesser de genomgick och hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Målet med studien är inte att skildra den stora berättelsen utan att lyfta fram den lilla
individen i det större sammanhanget. Det är av betydelse att genomföra följande studie då jag anser att individens subjektiva upplevelser och erfarenheter ofta inte får den
uppmärksamheten i historieböcker som de förtjänar. Dessutom riktas alltför mycket
uppmärksamhet på det större sammanhanget och inte på de enskilda aktörerna. Vi lever idag i en global värld där det blir allt vanligare att vi möter människor med annan etnisk samt kulturell bakgrund, som tidigare nämnts, vilket gör att det finns ett stort behov att förstå vad dessa individer går igenom vid anpassning till nya samhälleliga verkligheter. Det är även viktigt att få en mer nyanserad bild av invandrare med tanke på hur invandrare skildras i dagens debatter. Vad händer egentligen med människans identitet när hon plötsligt måste anpassas till ett nytt samhälle?
2. Syfte och frågeställningar
Avsikten med föreliggande studie är att undersöka vad som hände med fyra bosniers identitet när de flyttat till Sverige och försökt leva ett normalt liv här. Vad som är ett normalt liv i exil kan givetvis diskuteras, men här handlar det om att man kommer in i samhället och börjar bli en del av helheten. Tyngdpunkten kommer att ligga på den lilla människans vardagsliv i det större sammanhanget. En syn på identitet är att det är något som ständigt förändras och därför kan man se på identitetsbildningen som en pågående process, konstruktion eller förhandling. Jag är av den åsikten att identiteten varierar beroende på kontext och sammanhang samt att
4
5 människor omprövar sin identitet när de utsätts för påfrestningar, såsom att flytta till ett nytt land där de tvingas börja om från början. Hur påverkas identiteten när man plötsligt tvingas leva i en ny miljö? Vad av den bosniska identiteten har vidmakthållits och vad har förändras? Vad av den svenska kulturen tar man in? Mitt syfte är att försöka ta reda på ovanstående frågor genom ett kulturanalytiskt perspektiv, där jag kommer att undersöka det vardagliga i dessa bosniers liv för att se hur det kan förknippas med deras identitet. Det är inte min ambition att skildra den svenska migrationshistorien utan snarare att skildra en
samtidshistoria där jag genom att skildra respektive individers liv i Sverige försöker komma åt deras identitetsprocesser. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett
krigsdrabbat land, komma som flykting till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare hoppas jag kunna få en större förståelse av vad denna förändring innebär för dem. Jag hoppas även få en större insikt i vad sådana förändringar kan innebära för andra invandrare, trots att inga generella slutsatser kan dras av fyra informanter. Identitetsperspektivet kommer att vara det övergripande i studien, men även aspekter av identitet såsom, generation, religion och så vidare kommer att beröras.
Frågeställningarna för studien är:
Hur påverkas och förändras identiteten när man flyttar till ett nytt land?
Vilka faktorer har påverkat individernas identitet?
3. Avgränsningar
Avgränsningar har gjorts på så vis att studien enbart kommer att inkludera vad som hände med fyra bosniers identitet i Sverige, jag kommer inte att göra en identitetsstudie förknippad med hemlandet. Mitt huvudsakliga syfte är att genomföra en undersökning som belyser hur identitet förändras när man kommer till ett nytt land vilket då självklart mina frågor kommer att kretsa kring vid intervjutillfällena. Jag kan dock inte garantera att hemlandet utesluts helt i diskussionen eftersom det är upp till informanterna om de väljer att inkludera hemlandet i sina levnadsberättelser eller inte. Frågorna som jag förberett inför intervjutillfällena har dock formulerats på så vis att de inte berör hemlandet. För ytterligare begränsningar av studien intervjuades enbart fyra bosnier och inte fler som från början tänkt. Givetvis inser jag att fyra bosniska flyktingar inte kan vara representativa för bosnier eller flyktingar överhuvudtaget
6 och att inga generella slutsatser kan dras, men å andra sidan finns fördelen att mer
djupgående intervjuer kan genomföras när man begränsar sig till fyra informanter. Att jag intervjuat två kvinnor och två män har varit ett medvetet val från min sida då jag vill belys båda könens upplevelser för att få en större spännvidd.
4. Historisk Bakgrund
I följande avsnitt skildras f.d. Jugoslaviens historik och det krig som utlöstes i Bosnien-Hercegovina. Detta görs då de fyra informanterna kommer från Bosnien-Hercegovina och har på grund av kriget hittat sin väg till Sverige. Trots att min studie handlar om
identitetsskapande i Sverige är det relevant att skildra denna historik för att den ger oss en större förståelse till varför dessa fyra bosnier tvingades fly till Sverige. Dessutom kommer en kort redogörelse göras av den svenska invandringspolitiken på 1990-talet, för att vi skall kunna förstå kontexten som dessa fyra bosnier befann sig i.
4.1 Jugoslaviens historik och krig i Bosnien-Hercegovina
Bosnien-Hercegovina var ett av de länder som f.d. Jugoslavien förenade. Utöver bosnier sammanförde f.d. Jugoslavien även folk såsom slovener, kroater, serber, montenegriner, albaner etc. Även om Jugoslavien som land existerade från 1918-1991 så har de olika folkslagen bott på balkan under en längre tidsperiod. Landet bildades 1918 efter första världskriget och kallades i början för Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike. Det var inte förrän 1929 som man ändrade namnet till Jugoslavien som betyder sydslavernas land. Missnöjet mot landet visades redan i början då icke-serbiska folkslag menade att de inte hade mycket att säga till om när det gällde hur landet styrdes etc. Efter andra världskriget blev Tito, som var kommunist och revolutionär, ledare för länderna. Jugoslavien blev snart en socialistisk stat när Tito kom till makten, som i flera decennier visade på en ekonomisk utveckling, med bland annat turism. Men allting var inte så välmående som man ville att människorna skulle tro, exempelvis klarade sig länderna på lån utifrån. Växande lån, arbetslöshet och stigande priser gjorde att framtiden inte såg ljus ut. Vid sådana här
situationer är det lätt hänt att nationalistiska intressen flammar upp mellan etniska grupper. Ett tydligt exempel på detta är att kroater kämpade för att bli fria från förbundsrepubliken då
7 landet var betydligt rikare än andra länder. Men Jugoslavien var inte redo för splittring och kroaters självständighetsrörelse slogs ner.5
När Titos makt togs över av en annan kommunistisk ledare på 1980-talet blev det svårt att hålla ihop Jugoslavien. En ny sorts politik trädde fram som förespråkade en enad republik eller etnisk grupp vilket tyvärr inte fungerade utan istället växte nationalismen. Serbernas förespråkare Slobodan Milosevic, som blev kommunistpartiets ledare 1981, hade som mål att skapa Storserbien genom att ta över områden i både Bosnien och Kroatien.6 Jugoslavien som hade existerat i dryga 73 år började falla i stycken. Flertalet länder i förbundsrepubliken började inse svårigheterna med att samarbeta sinsemellan och dessutom fanns en rädsla för att Serbien skulle skaffa ännu mer makt. Konsekvenserna av detta blev att länderna började förklara sin självständighet och lämna förbundsrepubliken trots att Jugoslavien försökte hindra dem. När Kroatien förklarade sin självständighet följde bosniska parlamentet efter 1991. Många menade att detta innebar problem då landets befolkning bestod av olika folkgrupper och eftersom serberna inte accepterade ett självständigt Bosnien-Hercegovina. Bosnienserber ville att landet skulle vara kvar i Jugoslavien och var redo för en strid i samband med frigörelseprocessen. Alija Izetbegovic, landet dåvarande president, lät folket rösta om huruvida landet skulle bli självständigt eller inte. Bosnien-Hercegovina förklarade sig självständigt 1992.7
Kriget hade därmed påbörjats. Den bosnienserbiska ledaren Radovan Karadzic uppmuntrade serber att ta över och bilda egna stater i de serbiskt dominerande delarna. Målet var ett Storserbien. För att uppnå målet började områden erövras och muslimer samt kroater drivas bort. Kriget började i maj och redan i slutet av augusti hade serber tagit över 60-70% av landet. Samtidigt började kroater anfalla muslimska områden 1992. Medan serber fick hjälp från Serbien fick även kroater hjälp från Kroatien. Den muslimska befolkningen blev nu attackerad från två håll och hade enbart kontroll över 10 % av Bosnien-Hercegovina. Etnisk rensning pågick i landet. Både muslimer och kroater drabbades. Människor dödades, drevs iväg från sina hem eller sattes i fångläger. Konsekvenserna blev att etnisk tillhörighet blev otroligt viktigt samt att identitetsmedvetandet ökade. Många muslimska flyktingar hade exempelvis samlats i staden Srebrenica som av FN förklarades vara en säker zon. FN:s
5 Nathaniel, Harris, Krigen i forna Jugoslavien i Nya Perspektiv, Italien, 1999, s. 8, 11-12, 14-15, 17. 6 Nathaniel, Harris, 1999, s. 19.
7
8 passiva agerande i staden Srebrenica har starkt kritiserats då folkmord skedde där.8 De värsta massakrerna i Europa efter andra världskriget skedde i Srebrenica, då det har beräknats att mellan 7000 till 8000 människor dödades i staden. Bosnienserber har ända fram till 2004 förnekat att massakern ägde rum, givetvis gäller detta inte alla men det var inte förrän då som ett offentligt erkännande hade gjorts. Kriget slutade 1995 då Daytonavtalet skrevs på som delade landet i två delar, den muslimsk kroatiska federationen och den serbisk Republik Srpska. Kriget krävde ungefär 200 000 människors liv och drev hälften av landets invånare på flykt.9 Den historiska bakgrunden är viktig då konsekvenserna av kriget i Bosnien-Hercegovina blev att många flydde till Sverige, som under 1990-talet tog emot den största flyktingsgruppen sedan andra världskriget.10
4.2 Svensk Invandrarpolitik
Svensk invandrarpolitik ändrar karaktär beroende på tidsandan. Dess inriktningar har ändrats flertal gånger sedan mitten av 1800-talet. Ibland har invandrarpolitiken varit liberal, där invandrare varken behövde ha pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bosätta sig i landet, medan den ibland varit restriktiv där exempelvis passkontroll följdes strikt. Christer Lundh och Rolf Ohlsson menar i boken Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring att det finns ett samband mellan ekonomisk tillväxt och svensk invandrarpolitik. Vid ekonomisk tillväxt har invandrarpolitiken varit liberal medan den under perioder av låg tillväxt varit restriktiv.11 Sverige förvandlades till ett invandringsland under 1930-talet då i samband med krig och efter det har invandringsmönstret varierat. Fram till 1970-talet var det
arbetskraftsinvandringen som dominerade, men sedan ändrades mönstret och fler flyktingar invandrade till Sverige istället. Detta kan givetvis ses i samband med den förda politiken där arbetskraftsinvandringen minskade i samband med att den ekonomiska tillväxten avtog vilket ledde till att man började reglera arbetskraftsinvandringen. Samtidigt ser man under 1970-talet en förändring i världen då flyktingsmigrationen utvecklades.12
Under 1980-och 1990-talen ökade asylsökandet i Sverige. Det var dock inte förrän 1990-talet som en toppnotering av asylsökande skedde. En massflyktingssituation uppstod på grund av
8 Nathaniel, Harris, 1999, s. 28, 30-49.
9http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=86&module_instance=10&action=pod_show 10
Karsten, Douglas, Flyktingar och vuxenutbildning i Sverige i Gustavsson, S & Svanberg, Bosnier. En
flyktingsgrupp i Sverige och dess bakgrund, Uppsala, s. 118.
11 Christer Lundh & Rolf Ohlsson, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, Kristianstad, 1999, s.
11,13,14.
12
9 oroligheterna och striderna i forna Jugoslavien där omkring 60 000 flyktingar på eget initiativ hade rest till Sverige och senare fått uppehållstillstånd. Många av dessa beviljades
uppehållstillstånd på grund av politiskt-humanitära skäl, då lagen om att flyktingar hade rätt till att beviljas uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl fästes 1989.13Att så många flyktingar från forna Jugoslavien sökte sig till Sverige innebar dock en stor påfrestning för flyktningsmottagandet. Systemet som byggdes upp under 1980-talet tycktes inte längre fungera på grund av att många sökte asyl i Sverige. Antalet flyktingsförläggningar hade ökat drastiskt från nio år 1985 till 270 år 1993. Konsekvenserna av denna drastiska ökning var att en omfattad effektivisering av invandrarverkets verksamhet genomfördes. Detta påverkade förstås organisationens verksamhet genom att den så kallade flyktingdygnskostnaden
halverades där bland annat kost, sjukvård, undervisning etc. ingick. Sverige försökte begränsa strömmen av asylsökande genom sådana beslut. Invandrarpolitiken skärptes även på andra håll exempelvis genom att man införde av viseringskrav för olika grupper,bland annat flyktingar från forna Jugoslavien samt Bosnien-Hercegovina berördes under 1992-1993 av denna politik. Här var åter den svenska invandrarpolitiken restriktiv.14
Den svenska invandrarpolitiken påverkades inte bara av den enorma flyktingströmmen från forna Jugoslavien på 1990-talet utan även den rådande långkonjunkturen. Dessa två faktorer bidrog till en svår situation för flyktingsmottagandet. Här ser man sambandet mellan
ekonomisk tillväxt och invandrarpolitik som påverkade invandrarpolitikens riktning mot att vara mer restriktiv. Kritikerna mot den dåvarande politiken menade att massinvandringen från forna Jugoslavien ledde till att personer utan humanitära skäl eller skyddsbehov fått stanna i landet. Detta ledde till att visumtvång infördes exempelvis för personer från rest Jugoslavien medan tvången upphävdes för asylsökande från Bosnien-Hercegovina. Utöver detta gavs tillfälligt uppehållstillstånd samtidigt som man försökte stimulera bosniska flyktingar att återutvandra. Flyktingspolitiken på 1990-talet präglades inte minst av motsättningar. Å ena sidan drevs en flyktingspolitik som tog emot flyktingar på grund av etniska samt ideologiska skäl samtidigt som man emellanåt förde en alltmer restriktiv flyktingspolitik på grund av kostnaderna för samhället.15
5. Tidigare Forskning
13 Lundh & Ohlsson, 1999, s. 81, 82, 86. 14 Lundh & Ohlsson, 1999 s. 86,87, 89, 90. 1510 Följande avsnitt redogör hur flyktingar kan känna sig när de kommer till ett nytt land mer generellt och hur bosniska flyktingar kände sig när de precis kom till Sverige i början av 1990-talet.
5.1 Att komma till Sverige
Boken Att möta flyktingar av Birgitta Angel och Anders Hjern tar upp de svårigheter som flyktingar går igenom när de kommer till Sverige. Flyktingar kan genomgå en identitetskris då de känner sorg samt förlust av sitt sociala nätverk och inte minst sin sociala identitet.16 Resultat visar att det finns risk för hela familjen att gå igenom en ”invandrarkris” då traditionella familjemönster utmanas i det nya landet. Många familjer väljer även att ta avstånd från det nya landet och dess kultur då de inte tillhör samma etniska grupp som svenskar.17 Avstånd tas helt enkelt då flyktingens medlemskap i en viss grupp, det vill säga personens etnicitet, påverkar sättet han/hon tänker samt agerar på i det nya landet.18 Det är inte heller ovanligt att en negativ reaktion föds fram av svenskar då människor från annan kulturkrets kommer till Sverige. Där det finns en tendens att tillskriva dessa människor egenskaper såsom ”de annorlunda”, eller egenskaper som är frånstötande och negativt laddade.19
Detta kan kopplas Douglas studie, Flytningar och vuxenutbildning i Sverige som
genomfördes 1992/1993 på en av Invandrarverkets flyktingsförläggningar där deltagarna var bosniska flyktingar. Deltagarna upplevde sitt liv på flyktingsförläggningen väldigt begränsat. De hade inte enbart förlorat kommunikationsförmågan med, ”omvärlden, familj och vänner utan också sin identitet som självständig social individ, sin rätt att välja vem man vill bo och umgås med”.20
Regeringens direktiv om att den bosniska flyktingsgruppen skulle förberedas inför samhället fungerade inte på förläggningarna. Rollen som flykting accepterades inte av dessa bosnier, då de förväntade sig att återvända till ett fredligt Bosnien-Hercegovina inom kort. Att bo på en förläggning var en chockupplevelse, och det var inte förrän 1994, då kommunplaceringen skedde, som flyktingsrollen började accepteras. Flyktingarna var missnöjda med flytten då kritik riktades mot boendeformen, där flera familjer delade boende. Missnöjet riktades även
16
Birgitta, Angel & Anders, Hjern, Att möta flyktingar, Lund, 2004, s. 29-30.
17 Angel & Hjern, 2004, s. 75-77. 18 Angel & Hjern, 2004, s. 120. 19 Angel & Hjern, 2004, s. 135-137. 20
11 mot det faktum att de inte fick möjligheterna att bearbeta trauman de upplevde där de flesta ansåg att de höll på att bli apatiska av att vänta på allt såsom att få tid hos doktorn, att träffa assistent, få bidrag, tillstånd att få stanna, livstecken hemifrån etc.21
Studien visar att de flesta bosnier deltagande präglades av en framtidsoptimism där de ansåg att de lätt kunde anpassa sig till det svenska samhället förutsatt att de behärskade språket. Andra deltagare accepterade inte flyktingskapet eller framtiden i Sverige då de ständigt refererade till livet i hemlandet samt idealiserade av hemlandet. De sistnämnda betonade legitimiteten i bosnisk kultur och tradition och gav samtidigt en väldigt idealiserande bild av hemlandet. Med betoningen av sin egen kulturs traditioner och legitimeringen av den tog dessa avstånd från värderingar som rådde i Sverige.
De bosniska flyktingarna hade överlag en relativt positiv inställning till svenskar, där svenskar beskrevs som bland annat arbetsamma, hederliga och naturälskare. Det framkom även att de hade fördomar om svenskar när det bland annat gäller kvinnans roll, sexuella friheten, barnuppfostran etc. Begränsning av svenska värderingar skulle ske genom att de skulle framhäva bosnisk kultur och tradition så att barnen inte blev påverkade alltför mycket. Några menade dessutom att svenskar var främlingsfientliga och att de hade blivit behandlade som om de kom från djungeln.22
Identitetsfrågan var central för de bosniska flyktingarna som medverkade i projektet. Det handlade om religiös tillhörighet förknippat med identitet. Flyktingarna gillade inte det faktum att man i Sverige lade en så stor betoning på muslimer. De markerade att de var väl medvetna om sin etniska tillhörighet, där deras identitetsutveckling tycktes innefatta ökad medvetenhet av nationalistisk, religiös och historisk karaktär. I samband med studien visade det sig även att de bosniska flyktingarna ansåg att språklig identitet var av stor vikt, då de betonade det bosniska språkets legitimitet och självständighet.23 Detta kan kopplas till Johanna Bartholdsson som har studerat identitetskapande hos serbiska kvinnor bosatta i Sverige. Resultatet visar på att den serbiska kvinnan i hennes studie började ifrågasätta och ompröva sin identitet i samband med kriget och den flyktingsvåg som kom till Sverige i början av 1990-talet, där bland annat tolkfrågan visade sig vara viktigt. En historisk händelse, i detta fall kriget, kan motivera individen att omvärdera sin identitet. Det övergripande
21 Douglas, Uppsala, s. 123-124. 22 Douglas, Uppsala, s. 124-126. 23
12 resultatet av Bartholdssons studie är att identiteten skapas i en föränderlig process och att etnisk tillhörighet är sammanhangsbundet.24
5.2 Identitet
Identitet är ett begrepp som ofta förekommer inom olika discipliner och som blivit allt vanligare inom forskarsamhället, särskilt nu i vår globala värld.25 Det kanske inte är så konstigt att forskning kring identitet dyker upp inom olika discipliner då identitetsstudier kan omfatta mycket. Att överhuvudtaget vara människa innefattar att man ställs inför en rad identitetsfrågor och kanske ännu mer så när man kommer till ett nytt land. Poängen som jag vill komma fram till är att det inte ligger i min ambition att presentera en fullständig översikt över allt som skrivits på området, utan enbart det som är relevant för min studie. Av den anledningen kommer jag här enbart redogöra för den forskning kring vad som händer med identiteten i ett nytt land.
Nihad Bunar har skrivit en självbiografisk artikel, Identitet,flyktingskap, vardagsliv-
självbiografi som en narrativ konstruktion, som syftar till att åskådliggöra sociala samt
kulturella förändringar i både Bosnien och Sverige. Självklart är det resultaten i Sverige som är relevanta för föreliggande studie. Resultatet av Bunars självbiografiska berättelse visar att han både identitetsmässigt och mentalt förändrats i och med flytten till Sverige.26 Författaren skildrar det i allra högsta grad månfacetterade sambandet mellan hem och identitet, där det påpekas att rekonstruktionen av hemmet i exillandet medförde påfrestningar men påpekar samtidigt behovet att ett eget hem med ”en berättelse om sig själv”.27
När man återskapat ett hem i exillandet så har man den trygghetsbas som behövs för att ge sig ut i det nya samhället. En annan aspekt av identiteten som skildras av Bunar och ses som viktig i det nya landet var språket, som för honom innebar att han blev mer självständig. Arbete och språk var två faktorer som möjliggjorde Bunars integrationssträvanden.28
I Sverige ställdes Bunar inför existentiella frågor, det vill säga identitetsfrågor såsom- vem är jag, vad vill jag, vad skall hända inom ett år etc. Frågorna var kvar trots Bunars framgångar i
24 Johanna, Bartholdsson ”En svenska korsar sitt serbiska spår”, i Historieforskning på nya vägar, Klas-Göran
Karlsson, Eva Helen Ulvros och Ulf Zander red. Lund 2006.
25
Charles, Westin, Mångfald, integration, rasism och andra ord, 1999, s. 16.
26 Nihad, Bunar, ”Identitet, flyktingskap, vardagsliv-självbiografi som en narrativ konstruktion” i Mot ett
normalt liv: Bosniska flyktingar i Norden, Alexandra, Ålund (red), Köpenhamn, 2000, s. 18, 28.
27 Nihad, Bunar, Köpenhamn 2000, s. 37. 28
13 det svenska samhället. Bunars självgranskning har gjort att han kommit fram till insikten om att han inte vill skingra sitt bosniska jag. Detta trots att han lämnat sin naturliga
socio-kulturella miljö, det vill säga hemlandet, och alltmer assimilerats in i det svenska samhället. Bunar är väldigt självreflekterande när det gäller den hybrida, flytande, ”in-between” identitet som formats i och med att han stannat kvar i Sverige. Identiteten blir för Bunar av flexibel natur, där identiteten kan anpassas till kontexter etc. Den kontext i vilken han lever i idag, det vill säga Sverige, möjliggöra inte för honom att till fullo vara ”riktig” bosnisk men han bibehåller samtidigt vissa bosniska markörer och symboler, då de ger honom en känsla av kontinuitet och tidlöshet. Samtidigt kan Bunar aldrig bli ”riktig” svensk (på grund av utseende, brytning etc.) heller, men framhäver att det inte är ett hinder att tillänga sig vissa svenska markörer som gör att han känner sig hemma här.29
5.3 Identitet och generationsrelationer
Anette Åberg-Eik har genomfört ett fältarbete som handlar om identitets och
generationsrelationer bland bosnier i norsk exil. Trots att studien inte genomförts i Sverige anser jag att dess resultat är av relevans. Studien undersöker två generationers, unga och vuxna, erfarenhet av flykten och vistelsen i Norge samt vad som händer med
identitetskonstruktionen i exil. Åber-Eik kommer fram till att dessa bosniers liv, främst de vuxnas, präglas av en både här-där och nu-då verklighet. Detta på grund av att identiteten blir till i samspelet mellan individ och samhälle, vilket innebär att dessa bosniers identitet
formades och konstruerades under andra kontexter i exil än vad de var vana vid. Båda generationerna kände av ensamheten i exil och att de bara har sig själva kvar vilket var följden av att deras identitet utsatts för pågående förändring. Bosniernas livsmönster, normer och identiteter hade brutits sönder i och med exiltillvaron, vilket gav dem möjligheter att rekonstrueras. Å andra sidan visar studien att de vuxna har tidigare erfarenheter att jämföra med mer än de yngre, de yngre hamnar lättare i identitetsdilemma än vuxna på grund av detta. Även denna studie visar ett tydligt mönster av att identitet och kultur inte är fastfrusna enheter utan pågående processer och konstruktioner, då bosnierna påpekar att de väljer ut element ur det norska som bidrar till deras identitet. Samtidigt som element ur det norska påverkar deras självbild utgår man inte från ”det” bosniska som finns inom en.
29
14 De ungas exilsituation skiljer sig från de vuxnas då deras identitetskonstruktion i exil både handlade om att vara flykting och ungdom. Ungdomarna uttrycker förlusten av en förlorad ungdomstid och önskar sig få tillbaka den. Det visar sig även att de vuxna vill överföra sin identitet genom att barnen har samma ideal och kultur, exempelvis skulle barnen inte ignorera etnisk och religiös tillhörighet vid vänskap som korsar de etniska gränserna. Ungdomarna befann sig i en situation där kontakten med jämnåriga var viktigt för deras
identitetskonstruktion samt i en identitetskamp om vem man ska umgås med eller vem man ska bli och vara.30 Även om föreliggande studie inte har som syfte att studera
generationsrelationer, är ovanstående resultat relevanta för min studie. Det blir intressant att se om dessa bosnier exempelvis präglats av en här-där och nu-då verklighet? Präglas deras identitetskonstruktion av samma mönster som ungdomarna i Annette Åber-Eiks studie?
6. Metod och Materialdiskussion
För att kunna genomföra denna studie samt skriva historia underifrån har jag använt mig av muntlig historia och kulturanalys för att få kunskap om hur dessa fyra bosnier tolkar sig själva, sina erfarenheter och sin nuvarande position i det svenska samhället.
6.1 Muntlig Historia
Muntlig historia, som även kallas för oral history, är en metod som baseras på en muntlig historieforskning där aktören utfrågas av forskaren genom exempelvis intervjuer,
djupintervjuer, frågelistor etc. Det utmärkande för muntlig historia är sättet som
källmaterialet skapas på, det vill säga genom insamling och bevaring av historisk information i samspel mellan forskaren och människorna som deltagit i händelserna.31Vad handlar
metoden om?
Det handlar om att komma närmare den historiska sanningen genom att samla in och bevara människors minnen. Metoden gör det möjligt för forskare att förlita sig på muntliga utsagor och inte enbart skriftliga. Forskaren möter det förflutna genom människors subjektiva
upplevelser. Vissa hävdar att oral history är en metod finns det andra forskare som antyder att det är mer än en metod.32 De som antyder att muntlig historia är mer än en metod framhäver
30 Anette, Åberg-Eik, ”Det viktigaste är att du är människa”, idenitet och generationsrelationer bland bosnier i
norsk exil, Trondheim, 1996, s.118-124.
31 Lars, Hansson & Malin, Thor (red), Muntlig Historia, Danmark, 2006, s. 7. 32
15 dess demokratiska potential och emancipatoriska kraft. Målet med muntlig historia är,
förutom att skriva en historia underifrån och inifrån med aktörerna i fokus, att den även skall stärka människors identitet och förhoppningsvis en mer ökad förmåga att ta plats i samhället som de är delaktiga i.33
Fördelarna med muntlig historia är att människor erbjuds möjligheten att få sin röst hörd trots att dessa människor inte talar direkt till läsaren utan att det sker genom historikern. Följden här blir att det inte är makthavarnas historik som skrivs, vilket självklart är positivt. Å andra sidan ligger problematiken i det att ett annat maktproblem uppstår som Malin Thor menar är angeläget att erkänna. Problematiken med den demokratiska historieskrivningen är att det i grund och botten är historikern ”som till sist har makten att avgöra vad som ska skrivas och hur det skrivs utifrån de muntliga källorna”.34
En annan problematik som jag anser är viktig att ta upp är att man ställs inför dilemma när man arbetar med muntlig historia då människors känslor, agerande och upplevelser görs till vetenskap. Här får man ta den förlusten då
känslor, agerande och upplevelser aldrig till fullo kan skrivas ner.35
Vid identitetsstudier fungerar personliga intervjuer som centralt arbetsinstrument. Bo
Petterson betonar tre faktorer som är karakteristiska hos identitet och som handlar om att man ska förstå och kunna hantera identitetsstudier. Dessa tre handlar om att identiteten är
föränderlig, mångdimensionell och kontextbunden. Det viktiga att ha i åtanke här är att identiteter är processer samt att man enbart kan vid arbete med intervjuer fånga
ögonblicksbilder. I och med att studier av identitet kanske mest blir meningsfulla i sin kontext är det viktigt för mig som genomfört intervjuerna att ta hänsyn till att de fyra bosniernas identitet inte kan presenteras till fullo vid ett intervjutillfälle. Det utesluter dock inte att intervjuer vid identitetsstudier är meningsfulla eftersom de ögonblicksbilder som fångas är värdefulla i sig och säger mycket om personen i fråga.36
I genomförandet av intervjuer med informanterna fokuserar jag på berättande källor för att komma närmare målet för föreliggande identitetsstudie. Intervjuerna som genomfördes hade formen av levnadsberättelser .37 Levnadsberättelserna möjliggör att aktörerna kan berätta om sig själva och få sin röst hörd vilket även leder till att deras berättelser blir en del av dem. Det
33
Hansson & Thor (red) Danmark, 2006 & Thor, 2001, s. 8, 328.
34 Hansson & Thor, Danmark, 2006, (red), s. 51. 35 Hansson & Thor (red), Danmark 2006,s. 51.
36 Bo, Petterson, & Alexa, Robertson (red), Identitetsstudier i praktiken, Malmö, 2003, s. 8, 36, 52. 37
16 kan ses som narrative identity eftersom det handlar om, ”the stories people construct and tell about themselves to define who they are for themselves and for others”.38
Informanternas livsberättelser gör det möjligt för dem att se på sitt liv på ett mer
sammanhängande och kronologiskt vis. Fördelen med narrative identity blir alltså att olika fragment och aspekter ur livet framstår som en helhet. Problematiken blir å andra sidan, som jag ser det, att informanternas liv smälter ihop och att man inte kan se de enskilda delarna samt vilken inverkan de kan ha haft på deras liv. Här är det viktigt att återigen ta hänsyn till identitetens föränderlighet och kontextbundenhet. En annan viktig aspekt är att det finns en balans mellan stabilitet och förändring när det gäller identiteten, då den förändras över tid men ändå har möjligheten att vara stabil och kontinuerlig från dag till dag. Här uppstår alltså
narrative identity vid interaktion med andra vilket är av betydelse och medför att hänsyn
måste tas till situationen i vilken den uppstod.39 Diskussionen ovan får mig då att tänka på hur intervjumetoden som arbetssätt vid identitetsstudier påverkar de fyra bosniernas narration av sig själva? Hur påverkas informanternas berättelser av min närvaro och av samtalets upplägg? Vilka faktorer påverkar och bör därför reflekteras över?40
6.2 Intervjuerna
Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade. Ett par frågor formulerades innan mötet som fungerade som en guide för att få informanterna att tala om sitt liv. Frågor formulerades då jag av tidigare erfarenheter med att arbeta med muntliga källor har insett att de intervjuade emellanåt behöver en utgångspunkt eftersom samtalet lätt kan glida iväg. Bo Petterson menar att intervjuerna inte ska vara alltför rigida där variation inte är tillåten eftersom för att man skall kunna uppmärksamma identitetens föränderlighet, kontextbundenhet och
mångdimensionalitet så behöver man situationsanpassa sin intervjumetod. Innebörden av detta är att man inte skall låta frågorna styra intervjun.
Jag följde Paul Thompsons tips om att jag inte skulle dominera intervjun och att det viktigaste var att låta intervjun pågå genom att jag försökte hålla mig i bakgrunden och ”understödja samtalet med åtbörder och miner och inte komma med egna kommentarer eller
38 Dan P, McAdams & Ruthellen, Josselson & Amia, Lieblich, Identity and Story: Creating Self in Narrative,
Washington 2006, s. 3-4.
39 McAdams & Josselson & Lieblich, Washington 2006, s. 5-7. 40
17 historier”.41
Detta blev dock svårt speciellt när exempelvis vissa av informanterna plötsligt stannade upp mitt i en mening och inte förklara vad de menade eller började prata om sina barn och springa efter dem etc. Thompson är även av den åsikten att man aldrig skall avbryta, kommer exempelvis personen in på ett sidospår ska man vänta tills han/hon talat färdigt, eller börjar han/hon tala om något nytt ska man följa efter.42 Detta var inte enkelt eftersom
personerna som intervjuades är så olika, medan vissa var mer kommunikativa var andra mer tystlåtna, vilket fick effekten att jag fick agera olika med olika personer.
Vid intervjuerna användes bandspelare för att spela in samtalen. Givetvis finns det fördelar och nackdelar med användandet av bandspelare. För min egen del underlättade inspelningen av samtalen en hel del eftersom det blev möjligt för mig att fokusera på de som talade istället för att jag själv skulle anteckna. Nackdelen är i sin tur att en påslagen bandspelare kan göra så att den intervjuade känner sig obehaglig vilket i sin tur kan hämma samtalet.43 Även om informanterna inte hade något emot att bli inspelade hade de en hel del frågor om vad som skulle hända med materialet och vem som skulle få lyssna. Trots att alla gick med på att bli inspelade tror jag att det påverkade samtalen eftersom när bandspelaren stängdes av talade informanterna mer fritt och avslappnat. Efter intervjuerna transkriberades materialet eftersom jag anser att det underlättar att bearbeta materialet när man har det i skrift.44
Thompson anser att hemmet är den bästa platsen för intervjun och att man bör vara ensam med den som intervjuas. Två intervjuer genomfördes hemma hos de intervjuade, en ute på en offentlig plats och en hemma hos mig. Jämförs intervjuerna så förefaller hemmet trots allt vara den bästa platsen eftersom de som intervjuades hemma var mer avslappnade.
Atmosfärerna vid intervjuerna skiljde sig även åt. Vid två av intervjuerna deltog barnen i det ena fallet och två vänner vid det andra. Detta kan ha påverkat samtalet eftersom när en annan person är närvarande under intervjun så kan det påverka sättet man pratar på och dessutom ”tvingar det på ett subtilt sätt fram ett socialt mer acceptabelt vittnesbörd”.45
Miljön där
41Paul Thompson, De förgångnas röst. Den muntliga historieforskningens grunder, Stockholm, 1980, s. 172.
42 Thompson, Stockholm, 1980, s. 173. 43 Petterson & Robertson (red), 2003, s. 51-52. 44 Hansson & Thor (red) 2006, s. 25.
45
18 intervjuerna genomfördes på en offentlig plats respektive hemma hos mig kan även ha
påverkat samtalen på så vis att de nya miljöerna framkallade nya känslor och minnen.46
6.3 Ett kulturanalytiskt perspektiv
Föreliggande studie använder sig av ett kulturanalytiskt perspektiv för att komma åt de fyra bosniernas identitet. Då identitet inte kan mätas, kvantifieras, vägas eller räknas passar kulturanalys bättre in för att komma åt identitetsfenomenen.47 Men hur används kulturanalys i detta sammanhang?
I boken Kulturanlyser talas om kultur i den bemärkelsen att man har ett intresse för ”de koder, föreställningar och värden som människor delar och som de kommunicerar och bearbetar i sociala handlingar”.48 Det förekommer självklart även andra definitioner i boken. Ett handlingsorienterat perspektiv används exempelvis där det ”kulturella söks i människors görande, i inlärda handgrepp, färdigheter och kroppsliga dispositioner”.49
För föreliggande undersökning innebär kulturanalys att jag försöker komma åt bosniernas identitet genom deras vardag, eftersom vem de är befästs i vad de gör i vardagen och hur den ser ut, men även hur de bemötts av svenskar och Sverige. Där det viktiga är informanternas föreställningar om livet i Sverige och vad det är i deras görande som skiljer dem ifrån andra människor.
Människors habitus blir studieobjektet, där deras idéer, värderingar och det som skapas i deras huvud lyfts fram. Den kulturhistoriska metoden går då ut på lusten att ”överallt se mönster, tolka innebörder, tränga bakom de första intrycken och kritiskt granska schabloner och stereotyper” samt där ”vardagsperspektivet lyfts upp till en högre abstraktionsnivå”.50
Metoden ger mig även möjligheten att kritiskt granska hur människor stereotypiseras genom begrepp såsom invandrare etc. samt hur sådana klassificeringar som människor snärjs in kan påverka dem.51 Identitetsbegreppet inkluderas även i kulturanalysen vilket jag finner särskilt intressant, då man kan ifrågasätta hur identitet förhandlas, profileras, gestaltas etc.52
Intervjuerna som genomfördes med dessa fyra bosnier fokuserade på vardagen där vi pratade om vad de brukar göra på fritiden, hur deras dagar ser ut, hur deras umgängeskrets ser ut,
46 Thompson, 1980, s. 168-169.
47 Petterson & Robertson (red), 2003, s. 42. 48
Billy Ehn, Orvar Löfgren, Kulturanalyser, Malmö, 2007, s. 9.
49 Ehn & Löfgren, 2007, s. 9. 50 Ehn & Löfgren, 2007 s.149. 51 Ehn & Löfgren, 2007 s. 87. 52
19 vilka högtider de firar samt vilken mat de äter och så vidare. Genom sådana beskrivningar av deras vardagsliv hoppas jag komma närmare deras identiteter. Kulturanalys kommer alltså användas i studien utifrån dessa olika teman.
6.4 Källkritik
Muntlig historia möjliggör att nya frågor kan ställas till annat material än det skriftliga, i följande undersökning har exempelvis ett nytt källmaterial frambringats genom intervjuerna. Även om jag tillsammans med informanterna skapat ett nytt material utesluter det inte att källkritik kan tillämpas på det material som muntligt skapats. Det ligger i min ambition att här diskutera källkritikens kriterier i relation till de muntliga källorna i följande studie. Malin Thor betonar att en källa ses som mer trovärdig ju mer samtid den är, vilket är en av källkritikens huvudregler. Närheten, tiden och platsen i relation till när den muntliga källan skapas är viktig. Det blir oftast ett källkritiskt problem med muntlig historia då den muntliga källan sällan blir till omedelbart efter händelsen.53 Knut Kjeldstadli framhåller att minnet bidrar till svårigheter när det gäller muntliga källor då historia handlar om att minnas det förflutna liksom den handlar om det som glöms bort. Diskussionen är viktig att diskutera i relation till de skapade källorna för föreliggande undersökning då ”vi glömmer mest
omedelbart efter händelsen” samt då minnet är ”en aktiv process, där man konstruerar en bild av sitt eget förflutna på en associativ och bara delvis medveten grundval hämtar fram olika minnesfragment”.54
På detta här viset sätter man samman element från det förflutna och på så vis skapar man sig en identitet. Eftersom följande studie syftar till att komma åt vad som hände med informanternas identitet när de flyttade till Sverige går studien tillbaka till början av 1990-talet då respektive informanter emigrerade till Sverige. De muntliga källorna skulle inte berätta om någon speciell händelse i sig utan snarare förmedla vad som skedde med deras identitet. Det är nödvändigt att ha detta i åtanke vid den källkritiska granskningen då vad informanterna väljer att berätta och minnas påverkas säkerligen av deras nuvarande situation. De muntliga källorna kan alltså ha blivit påverkade av den nuvarande situation de lever i när de rekonstruerar det förflutna.55
53 Hansson & Thor (red) s. 29.
54Knut, Kjeldstadli, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund, 1998, s. 188-9.
55 Hansson & Thor (red), s. 31. & Robert, Perks & Alistair, Thomson, The Oral History Reader, London, 1998,
20 Ett karaktäristiskt drag av muntliga källor är att de uppstår i samspel mellan människor vilket innebär att materialet färgas av de delaktiga. Detta är intressant att diskutera i relation till källkritiken, då man anser att den muntliga källan helst ska vara oberoende. Thor hänvisar här till Thorsten Thurèn som menar att källan inte ska ha pratat med någon annan om händelsen på så vis blir källan oberoende av påverkan utifrån. Om källan är beroende av påverkan utifrån då minskar den i värde. Detta kritiseras av Thor som menar att muntliga källor ger oss möjligheten att få information om den som intervjuas som man annars inte hade fått.
Dessutom framhävs det att muntliga källor inte kan vara oberoende eftersom det troligtvis är så att den som blir intervjuad pratat om händelsen med andra människor under sitt liv. Trots att de muntliga källorna inte är oberoende utan blir beroende, eller sedan tidigare varit det, kvarstår fördelarna med användandet av dem såsom exempelvis möjligheten att synliggöra en ny sorts historia.56
7. Teoretisk Utgångspunkt
Då studiens syfte är att komma åt vad som hände med fyra bosniers identitet i Sverige är det angeläget att använda en teori om identitet. Identitetsstudier bedrivs inom ett brett spektrum av discipliner och diskussionerna kring identiteter sker idag på både global, nationell, lokal samt individuell nivå.57 Följden av detta är att det finns en oändlig massa forskning om identitet vilket inte ligger i min ambition att här skriva om. I följande avsnitt kommer jag att redogöra för några perspektiv inom identitetsforskningen som jag senare kan applicera på analysen i undersökningen för att förstå och kunna tolka den.
Det råder olika åsikter om vad identitet är, hur den tar sig i uttryck, konstrueras, förhandlas fram etc. Vilken ståndpunkt man väljer att argumentera för eller emot är beroende på vilken syn man har på den mänskliga identiteten enligt Catarina Kinnvall.58 Kan man vara eller bli en identitet? Är människan född med en inre kärna med egenskaper som talar om vem hon är eller är det så att vår identitet inte finns på förhand utan konstrueras i relation till
omgivningen? Svaren på ovanstående frågor kommer att ges i redogörelsen över de teoretiska perspektiven som finns kring identiteter.
56 Hansson & Thor (red), s. 32-34.
57 Nils, Hammarén & Thomas, Johnsson, Identitet-vilka är du? Värnamo, 2007, s. 16. & Petterson & Robertson
(red), 2003, s. 4.
58
21 I boken Identitetsstudier i praktiken ges en översikt över de teoretiska perspektiven som finns kring identiteter. Catarina Kinnvall menar att identitetsforskningen har sina rötter främst inom sociologin och psykologin trots att den bedrivs inom flertalet discipliner såsom etnologin, filosofin etc. Inom sociologin och psykologin studeras främst relationen mellan den sociala omgivningen och individen där utgångspunkten för forskningen är ” hur vår sociala omgivning, vår kontext, påverkar vårt sätt att vara, vårt handlande, vem vi tror oss vara och vice versa, det vill säga vår subjektivitet, påverkar vår omgivning, de sociala kunskapsramar som förser oss med mönster, normer och regler”. 59
Inom denna forskning finner man följande fyra teoretiska utgångspunkter:
Inom det makrosociologiska perspektivet baseras teorierna på en passiv uppfattning om aktörerna. Denna uppfattning befästs i det faktum att individen passivt genomgår en
programmeringsprocess där slutresultatet blir att individen kommer ut med färdiga och fixa värderingar eller attityder. Teorierna bygger på att identiteten är statisk och att individerna är passiva mottagare i den här processen. Inom det mikrosociologiska perspektivet är man av åsikten att identiteten uppstår i samspelet mellan individ och omgivning, där
interaktionsmönstret betonas. Identiteten försöker man förklara genom att studera kontexten i vilken individen agerar samt förhållandet mellan aktör och struktur. Här ses identiteten som en föränderlig process.60
Inom det tredje forskningsfältet, sociala identitetsteorier, läggs fokus på de psykologiska aspekterna mer och dessutom studeras identiteten överlag mer i termer av grupp-processer. Identiteten konstrueras socialt i grupper, där rötterna för denna sociala identitetsteori handlar om paradigmen minimal group paradigm som visar på att individer hellre gynnar sin egen grupp framför den andra. Inom psykologiska teorier kring identitet fokuserar man mer på forskning på en individnivå, där ambitionen är att kartlägga förhållandet mellan individ samt sociala kontexten. I dessa teorier är exempelvis Sigmund Freud och Erik Erikson
framträdande, där personlig identitet förklaras av psykologiska processer och individens identitet är ständigt utveckling. 61
Jag är av åsikten att människors identitet är föränderlig över tid och rum. Innebörden av detta är att de teorier som representerar det makrosociologiska perspektivet inte passar in här då
59 Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s. 13.
60 Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s. 13, 15, 17, 18, 20. 61
22 man inom perspektivet anser att individen är en passiv mottagare i identitetskonstruktionen samt då teorierna ser på identiteten som statisk. Sociala identitetsteorier passar inte heller i följande undersökning eftersom man inom teorierna fokuserar främst på identiteten utifrån grupp-processerna. Det perspektiv som kommer att undersökas i studien är framförallt det mikrosociologiska perspektivet eftersom identiteten ses som en föränderlig process som påverkas av omgivningen, men även lite om psykologiska teorier kring identitet kommer att tas upp. Teorierna kommer att användas på så vis att de blir ett analysredskap i
undersökningen där jag genom att applicera teorierna på materialet kommer försöka tolka samt förstå hur informanterna upplevde förändringarna i det nya landet.
Inom forskningsfältet psykologiska teorier kring identitet försöker man framförallt förklara den personliga identiteten eller psykologiska processer som ger upphov till en personlig identitet. 62Erik Eriksons identitetsteori faller in i denna kategori av psykologiska teorier. Det som är intressant med följande identitetsteori är den syn Erikson har på identitetsutveckling, nämligen att individer ständigt måste anpassa ”den bild som hon har av sig själv till nya samhälleliga definitioner av den egna identiteten”.63
Här menar Erikson att
identitetsutveckling sker när omgivningen ställer nya krav på individen som då genomgår en identitetskris vilket i sin tur leder till utveckling. Eriksons teori är särskilt intressant då bosnierna som ingår i studien har alla emigrerat till ett nytt samhälle och börjat leva i en ny social kontext.64
Det mikrosociologiska perspektivet försöker förklara hur identiteten skapas, där mycket fokus inom dessa teorier läggs på interaktionen mellan aktör och struktur. Symboliska interaktionsteorin av George Herbert Mead är en av teorierna inom mikrosociologiska perspektivet. Mead skildrar i sitt verk Mind, Self and Society relationen mellan den sociala kontexten och jaget. I samspelet mellan sociala kontexten och jaget sker en
utvecklingsprocess då jaget blir ett ickecentrerat socialt jag istället för att vara ett egocentriskt jag. Dessutom skiljer Mead mellan subjektsjaget, jag, och objektsjaget, mig. Medan
subjektsjaget reagerar på omvärlden är det objektsjaget som minns och observerar sina handlingar, här sker en ständigt förvandlig från subjektsjaget till objektjaget. Poängen med detta är att Mead ser denna förändring, från jag till mig, som källan till konstruktionen av
62 Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s. 25. 63 Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s. 26. 64
23 identiteten, hur man agerar socialt men även till sociala förändringar.65 Samhället och
individen ingår i ett komplext interaktionsmönster, där den sociala processen gör att individen utvecklas.66
Mead menar här att ”individen inte är samhällets slav. Han skapar samhället likaväl som samhället skapar individen”.67
Här kan individen förändra den sociala strukturen genom sina handlingar men samtidigt genom denna sociala process blir ett jag till.68 I grund och botten är innebörden av detta att vem individen är beror på den sociala kontexten i vilken hon befinner sig. Språket är en viktig aspekt i konstruktionen av identiteten som möjliggör att man
integrera med andra människor. Kommunikation är en mänsklig social organisation där både jaget framträder och där identifieringen av den andra är viktig. Genom utveckling av språket kan kommunikation ske, men även genom användandet av gester. Vid interaktion med andra påverkas man av attityder som finns runtomkring en eller hos den ena medlemmen i
samtalet.69
Det är viktigt att här poängtera att identiteten handlar om den mänskliga kapaciteten som är ”rooted in language-to know ’who’s who’. This involves knowing who we are, knowing who others are, them knowing who we are, us knowing who they think we are”.70 Även Richard Jenkins betonar vikten av att identiteten är en process, som handlar om identifikation, och inte ett ting. Identitet är något som man gör och är inget som man har. Jenkins syn på identitet är att det är en pågående och öppen process av identifikation. 71 Då hans syn präglas av att identiteten handlar om identifikation kan vi även här se vikten av den sociala kontexten i konstruktionen av vår sociala identitet. Genom identifikation av oss själva men även andra skapar vi en mening som ”involves interaction: agreement and disagreement, convention and innovation, communication and negotiation”.72
Invandrarungdomars identitetsbildning och dess betydelse uppmärksammas bland annat i Alexandra Ålunds bok Multikultiungdom-kön, etnicitet, identitet. Ålund menar att arbete, språk och vardagslivets interaktion fungerar som ”grundläggande mekanismer för social
65
Petterson & Robertson (red), 2003, s.18-19 och George, H, Mead, medvetandet, jaget och samhället från
socialbehavioristiskt ståndpunkt, Kalmar, 1976, s. 20.
66 Mead, Kalmar, 1976, s. 14 67 Mead, Kalmar, 1976, s. 20. 68
Mead, Kalmar, 1976, s. 20.
69 Mead, Kalmar, 1976 s. 182.
70 Richard, Jenkins, Social Identity-Third edition, London 2008, s. 5. 71 Jenkins, 2008, s. 5-9.
72
24 tillblivelse”.73
Där frågan om vem man är har med individers subjektiva upplevelser och erfarenheter att göra. Identiteten formas genom den sociala identifikationen, där identiteten alltså på något vis återspeglar exempelvis arbete, språk samt andra vardagliga aspekter.74 Ålund ser farorna med att invandrarungdomar utesluts i samhället när exempelvis deras arbetsmöjligheter försämras. Resultatet av hennes fältarbete är att utanförskapen påverkar ungdomarnas identitetsbildning samt att när ”Gulevski blir Gullet och med blåa linser och blont hår söker jobb så blir han ändå igenkänd, avvisad och återigen kränkt”.75
Identitetsbildningen vid flyktingskap diskuteras även i Ålunds bok Mot ett normalt liv:
bosniska flyktingar i norden. Nya identiteter skapas när människor flyr, vilket även kommit
till uttryck när människor från forna Jugoslavien flytt. Trots att boken är sammansatt av olika artiklar som berör teman förknippade med flyktingskap såsom genus, föräldraskap,
generationsrelationer och unga människors identitetsarbete menar Ålund att det finns ett gemensamt mönster. Identitetsarbetet, som Ålund kallar det, är centralt. Det gemensamma är att ungdomarna i exil alla funderat över sin identitet och sökt efter den.76 Identitetsarbetet ses här som en tankeresa fram och tillbaka mellan olika kulturella perspektiv där det handlar om ”en utveckling från konstruktion (att benämna), över dekonstruktion (att ifrågasätta) och att rekonstruera (att återskapa)”.77
8. Disposition
Inledningsvis i analysdelen introduceras individerna i studien. Därefter bestäms uppsatsens disposition av de ämnen som är återkommande under intervjutillfällena. Det som mina informanter har valt att lyfta fram är bland annat vilken mat de äter, hur de umgås, saknaden till hemlandet, anpassningen till det nya landet, hur det är att vara invandrare och bosnier här, språket, etc. Dessa samt andra aspekter av deras vardag kommer att lyftas fram i analysdelen i relation till teorierna om identitet. Återkoppling till forskningsläget kommer även att ske. Empirin är upplagd så att framställning av vad informanterna berättat sker först som sedan efter varje avsnitt analyseras utifrån teori och forskning.
9. Empirin
73 Alexandra, Ålund, Multikultiungdom: Kön,etnicitet, identitet, Lund, 1997, s. 39. 74 Alexandra, Ålund, 1997, s. 39.
75 Alexandra, Ålund, 1997, s. 40. 76 Alexandra, Ålund, 1998, s. 9, 11, 13. 77
25 Framställningen av källmaterialet bygger på de fyra intervjuer som genomfördes och sedan transkriberades. Trots att jag enbart mött informanterna vid ett tillfälle var anser jag att ett användbart material har skapats för att jag ska kunna komma åt aspekter av informanternas identitet.
9.1 Presentation av informanterna
I följande avsnitt kommer jag kort presentera mina informanter som jag även valt att anonymisera, alla övriga uppgifterna är dock korrekta.
Ishak anlände till flyktingsförläggningen i Ystad 1993, då han var elva år gammal. Han hade kommit till Sverige med sin närmaste familj bestående av föräldrar och två bröder. Dessutom fanns två farbröder med, med sina egna familjer. Även många av Ishaks grannar hade hamnat på samma mottagningscentrum i Ystad. Ishak beskriver sina år levda i hemlandet som mycket positiva där hans barndom var lycklig, dessutom beskrivs kontaktnätet med övriga familjen som viktigt och givande. Idag är Ishak snart 27 år gammal och har levt i Sverige i 16 år. Han har bott i Södermanlands län den mesta tiden och flyttade ner till Skåne, närmare bestämt Landskrona, när han började studera religion och stadsvetenskap i Lund. Då Ishak inte studerar arbetar han halvtid i Helsingborg på ett Ica-lager. Utöver studier och arbete spenderar Ishak mycket tid med sin fru och sin son. Dessutom är han väldigt aktiv i den muslimska föreningen i Landskrona, där han bland annat engagerat sig i projekt som skall förebygga kriminalitet i Landskrona.
Även Amila som idag är 28 år gammal kom till Sverige 1993, men då till Norrköping. Hon kom till Sverige med sin mamma och bror. I Sverige återförenades Amila familj eftersom hon här träffade sin pappa igen (som hade varit borta från familjen i åtta månader då han hade varit i koncentrationsläger i hemlandet). Amila kände tryggheten i Sverige direkt där hon påpekar att det var skönt att komma till ett ställe där man slapp höra granater och skott ständigt. Hennes minne av barndomen i hemlandet är väldigt positiva där hon menar att man inte kunde ha haft en lyckligare barndom än den hon hade. Hon stortrivdes i Bosnien. Idag är Amila gift och har två små barn och har bosatt sig i Helsingborg. Efter studierna i Lund är hon idag legitimerad biomedicinsk analytiker och har arbetat inom området ett tag. Utöver det läser hon receptarieutbildningen på distans.
Alma, som är 24 år gammal, är idag bosatt i Malmö. När hon kom till Sverige kom hon till Norrland, där hon bott ett bra tag innan hon flyttade till Skåne. Till Sverige kom hon med sin
26 närmaste familj. Hennes historia skiljer sig då hon inte kom till Sverige när kriget bröt ut eller vid krigsslutet, hon kom nämligen vid slutet av 1990-talet. Alma och hennes familj hade börjat leva ett liv i Österrike där de hade stannat i åtta år, men när kriget slutade bestämde familjen att det skulle återvända tillbaka till hemlandet. Familjen stannade inte kvar i hemlandet länge då de efter ett par år, fick problem och insåg att de inte kunde leva som innan i hemlandet, bestämde sig att försöka åkta tillbaka till Österrike. Vid den tidpunkten hade familjen förlorat sina rättigheter att återvända till Österrike vilket ledde till att de smugglades in till Sverige. Idag studerar Alma på Komvux för att sedan kunna söka in på universitet. Utöver skola spenderar Alma mycket tid med sin man, som är libanes, och sin dotter. På fritiden brukar även Alma engagera sig i en muslimsk förening där umgås med andra kvinnor och lär sig om sin religion.
Elvis, som idag är 26 år gammal, lämnade Bosnien 1992 och kom till flyktingsförläggningen i Ystad med sin familj. Idag är han gift med en bosniska och har tre små barn. Familjen är bosatt i Malmö, närare bestämt Rosengård. Elvis har efter ett par år arbete bestämt sig för att studera och läser nu till studie och yrkesvägledare på Malmö Högskola. När han inte studerar arbetar han även på Malmö Högskolas bibliotek på Orkanen. Även Elvis beskriver sitt hemland med många goda minnen och färger och menar att han trivdes jätte mycket i Bosnien. Utöver studierna, arbetet och familjen brukar Elvis även umgås med andra bosnier på sin fritid.
9.2 Det nya landet Sverige
Ett tydligt mönster som kan kartläggas är att alla informanter väljer, mer eller mindre, att skildra sina första upplevelser av det nya landet. Informanterna har olika erfarenheter och upplevelser av den första tiden i Sverige, som syns nedan.
Ishak skildrar känslan av isolering och hur han direkt ville återvända till sitt hem. Hans liv hade förändrats då hans umgängeskrets begränsades till enbart familj och skola. Interaktionen med både den nya sociala omgivningen och familjen påverkade Ishak. Familjens drömde om att återvända hem, samtidigt då Ishak skildrar familjens dröm menar han att återvända även blev hans dröm. Livet präglades här av ett annat mönster, vardagen såg inte likadan ut, vilket gjorde att Isahak ville återvända. I Sverige kände han sig inte lika fri och här gick vardagen ut på planering kring dagen och livet, vilket han inte var van vid. Tiden i skolan men även allmänt präglades av:
27
Att man kände sig lite utanför för att man inte var svensk, att man var annorlunda och man kämpade med språket i början. Det var inte så att det var helt negativt, det var bra jämfört med hur andra människor hade det, men tiden i hemlandet, innan kriget, var bättre än det liv jag började leva här.78
Almas subjektiva upplevelser av Sverige var både negativa och positiva. Det första hon kom att tänka på var språket där hon undrade ifall hon någonsin skulle kunna lära sig tala svenska, som då i hennes öron lät konstigt. Sedan skildrar hon hur människorna i Norrland, dit hon först kom, betedde sig väldigt tillbakadraget då i jämförelse med både österrikare och bosnier. Alma upplevde å andra sidan att denna kommunikation skiljde sig när hon flyttade till Skåne, där svenskarna inte alls upplevdes lika tillbakadragna som i Norrland. Vad skillnaden kan bero på handlar enligt Alma om:
Skillnaden mellan folk handlar om att det i Skåne är ju mer invandrare, det kanske var därför svenskarna i Norrland var tillbakadragna och tysta av sig, det kanske hade med det att jag var invandrare och göra med. Även jag är lugn som person, men jag hade ju ändå ett behov att kommunicera med människor.79
Det positiva med flytten till Sverige var att Alma trivdes omedelbart. Österrike ser hon på som sitt hemland och hon menar att trivseln i Sverige handlar om att:
Sverige är så likt Österrike, jag har nog fått en balans mellan kulturerna, för mig var det ingen stor kulturkrock att komma hit eftersom det var så likt Österrike och jag levde där mestadels av min barndom.80
Amila skildrar känslan av lättnad när hon kom till Sverige. Hon menar att hon då, som tonårig, bara såg fördelarna med att vara i Sverige, då hon bland annat lärde sig språket direkt. Den kontext i vilken Amila trivdes allra mest i var skolan där hon menar att hon i Sverige fick mer beröm av läraren medan hon i Bosnien straffades för småsaker, såsom att komma fem minuter försent.81 Elvis subjektiva upplevelser av Sverige präglades av saknaden hem. Sverige var inte som Bosnien alls menar Elvis, där främst språket upplevdes som mycket annorlunda men även sättet på hur svenskar betedde sig på. Bosnien var bättre helt
78 Intervju med “Ishak” Man 27 år. Intervjuad: 25 Mars 2009. 79 Intervju med “Alma” Kvinna 24 år. Intervjuad: 8 Maj 2009. 80 Intervju med “Alma” Kvinna 24 år. Intervjuad: 8 Maj 2009. 81
28 enkelt. Tiden i flyktingförläggningen präglades av isolation från övriga samhället och senare kände han av detta då han säger:
Ja i mitt hemland så, där jag bodde, så kände alla allihopa, man brukade hälsa på varandra och så, alla kände alla typ, men så var det inte i Sverige märkte jag.82
Det största problem Elvis stötte på i början var att han tvingades bli vuxen, då han egentligen skulle ha varit barn. Den bakomliggande orsaken till detta var att hans föräldrar inte hjälptes åt att integreras in i det svenska samhället. Här fick då Elvis och syskon hoppa in och agera vuxna. Vidare präglades Elvis vardag av att familjen var helt inställd på att återvända hem där han säger:
Jag hade inga speciella förväntningar av Sverige, för vi kom inte hit för vi ville komma hit, vi tvingades fly hit, då tänkte vi, eller min familj tänkte att det här inte skulle vara permanent, det skulle vara fram till kriget slutade så varje dag pratade vi om att återvända.83
9.2.1 Analys av ”Det nya landet Sverige”
Catarina Kinnvall skildrar i Identitetsstudier i praktiken de främsta teorierna inom
identitetsforskningen som framför allt fokuserar på relationen mellan individ och omgivning. Utgångspunkterna för forskningen handlar om att vår sociala omgivning, den kontext i vilken vi befinner oss i påverkar inte bara sättet vi tänker på, handlar på utan även vem vi är. På samma vis påverkar vi vår omgivning.84 Vi kan se hur alla informanter mer eller mindre på något sätt blev påverkade av den nya kontexten till vilken de anlände. Den tidigare
forskningen visar att de bosniska flytingar som kom till Sverige 1993 uttryckte en förlust av kommunikationsförmåga med omvärlden, sin umgängeskrets samt sin sociala identitet.85 Annan forskning, då inte i relation till bosniska flyktingar utan som gjort mer generellt, visar att det finns en tendens att flyktingar vid sådana situationer genomgår en identitetskris. Den bakomliggande orsaken till denna kris ses som en följd av den här känslan av sorg och förlust av sitt sociala nätverk men även identitet.86
I studiens fall tycks detta stämma till en viss del med hur Ishak, Alma och Elvis kände sig. Både Ishak och Elvis uttrycker en saknad hem där flertalet aspekter i deras berättelser tycks
82
Intervju med “Elvis” Man 26 år. Intervjuad: 6 Maj 2009.
83 Intervju med “Elvis” Man 26 år. Intervjuad: 6 Maj 2009. 84 Petterson & Robertson (red), 2003, s. 13.
85 Douglas, Uppsala, s. 121. 86
