Flexibel identitet Metod för att gestalta identitet

Flexibel identitet

Metod för att gestalta identitet

Julia Viklund

Mediedesign, konstnärlig kandidat

2017

Luleå tekniska universitet

351029

Metod för att gestalta identitet

Baserat på en individs identitet

Flexibel identitet Julia Viklund VT 2017 M0049F Examensarbete / inriktning grafisk design

Flexibel identitet Julia Viklund VT 2017 M0049F Examensarbete / inriktning grafisk design

Mediedesign, Konstnärlig kandidat 180 hp Luleå Tekniska Universitet

351029

Metod för att gestalta identitet

Baserat på en individs identitet

Det här arbetet handlar om “branding” och hur man kan förmedla en identitet för en person eller ett företag genom konstnärliga visuella uttryck. Vi är vana att se varumärkesi-dentiteter. Om det är små eller stora förändringar, så förän-dras formspråket. Genom att förhålla sig till förändringen i omvärlden. Hur förmedlar vi individer vår egna identitet? Jag anser att vår egna identitet är i konstant utveckling. Likt företag anpassar vi oss till vår omvärld. Människor kommu-nicerar ut något. Ett exempel, vem är personen när den inte är på jobbet/företaget och står för sina egna värderingar och egenskaper. Jag som framtida grafisk designer vill med det här arbetet skapa en metod för att förmedla en identitet som är igenkännande och samtidigt går att förändra dess uttryck och förhoppningsvis att den går att anpassa på företag.

Jag vill tacka Maria Juhlin, Oscar Guermouche, Patrick Sundqvist som under dessa tre år varit mina inspirerande lärare och trygga vägvisare. En personlig utveckling som jag har allt att tacka för.

Ett särskilt varmt tack vill jag ge till min begåvade handledare Maria Juhlin för hennes tålmodiga stöd, och goda råd. Vill även tacka mina medstudenter, familj och vänner som stöttat och inspirerat mig. Och till sist varmhjärtade Helikopter brand design för välkomnat mig med öppna armar, stöttat mig och hjälpt mig under det här arbetet.

Introduktion

Hur kom jag fram till idén:

I Sverige är vi alla folkbokförda enligt lag därav blir vi gen-om skatteverket tilldelat ett personnummer sgen-om är en typ av identitet.

Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbok-föringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen. Vigsel, födelse och dödsfall i landet skall registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd. (Folkbokföringslagen / Svergies riksdag)

Autografen/signaturen har till syfte att intyga att en specifik handling är utförd av korrekt person. Ett personnummer står fast livet ut men en handskrift förändras allteftersom. Både autografen/signaturen och personnumret är personliga, tillhörande en identitet. Personnumret kan man inte ändra så enkelt medan autografen/signaturen kan förändras relativt lätt. Här finns något intressant att utforska. Jag hamnade tillslut tillbaka till ordet identitet. Vad är identitet och när vet man sin identitet? Jag kom fram till frågan: Hur kan man förmedla en identitet som utvecklas? Och samtidigt gör den unik som en helt egen handstil.

SIGNERA siŋne4ra l. sinje4-, i Sveal. äv. -e3ra2 (sinngnèra Da-lin; hos LoW (1889) uppges jämte de båda nu brukliga uttalen äv. (ss. sällsynt) uttal med g), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SIGNATUR. Etymologi - förse (ngt) med märke l. tecken l. stämpel l. påskrift l. signatur (se d. o. 2); äv. med bestämning inledd av prep. med betecknande (medel för anbringande av) märke osv.: märka l. markera l. beteckna (ngt med ngt); äv. med komplement (utan inledande prep.) angivande påskrift (anförd med l.

(Svenska akademiens ordbok / Signera)

Bakgrund

IDENTITET idän1tite4t, r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -er (Dalin Arg. 1: 139 (1733, 1754), Wikner Tidsex. 62 (1888). Egen-skap(en) l. förhållande(t) att två (l. flera) personer, ting l. be-grepp osv. eg. äro ett o. samma, att ngt är absolut detsamma som ngt annat; absolut likhet l. kongruens (mellan två l. flera ting l. begrepp osv.); äv. om förhållandet att två l. flera djur l. växt individ tillhöra samma art l. att två ting äro av ett o. sam-ma slag; stundom i uttr. partiell l. begränsad identitet, i fråga om begrepp som till innehållet bl. delvis sammanfalla. Begreppet identitet är synonymt med ordet självbild och handlar om hur människor uppfattar sig själva. Ordet identitet kommer från latinets identitas som betyder ’samma’ eller ’den-samma’. Människans identitet är det som definierar den unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur man upplever sig själv, vem man är och inte är) eller definierad av andra.

En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka. Enligt en konstruktivistisk syn på identitet så skapas identitet kontinuerligt i samspel/sam-verkan med sin omgivning. En mycket extrem konstruktivistisk syn som ser allt som socialt konstruerat och inte ger utrymme för individuella val och uttryck, brukar kallas deterministisk. En människas identitet utformas genom att hen får stimuli från olika saker hen ser, hör, eller känner. Dessa stimuli varseblir hen, och tack vare varseblivningen bildar hen egna inre mod-eller. Inre modeller är en sorts bild man har om någon viss sak, exempelvis att salmiak smakar illa. Dessa inre modeller kan dock ändras om denna person råkar äta en god sorts salmiak; då varseblir hen denna sak på nytt, och följaktligen ändras den inre modellen, till att salmiak är gott. Identitet är en mycket viktig del av individens jag-uppfattning. Många menar att barndomen har stor betydelse för de värderingar vi bär med oss genom livet vilket är sannolikt eftersom yngre hjärnor är mer plastiska.

(Wikipedia/Identitet (beteendevetenskap)

Identitet en självklar känsla av att man är en egen person med egna egenskaper, tankar, åsikter och en egen personlighet. Att en identitet är en självklar känsla att kunna vara sig själv och att våga stå för den man är. Vi människor skapar våra identiteter genom att förhålla oss till omvärlden på olika sätt. Med omvärlden menar jag människor vi möter, intryck vi får och erfarenheter vi gör. Det gör att man börjar se på sig själv i förhållande till det man upplever och att man kan jämföra

sig med omvärlden. En utvecklad självbild - hur en ser på sig själv - kan tänkas vara förutsättningen för att man ska kunna bygga sin identitet. Utveckling av identiteten är något som pågår hela livet och som börjar redan när man är liten. Vi är alltid den vi är, men eftersom identiteten är under konstant utveckling ser den olika ut dag för dag. Om vi inte skulle utvecklas skulle det vara konstigt.

Jenny Klefbom, Leg psykolog blir tillfrågad “varför påverkas vi av allt och alla?” och hennes svar är:

Människor är i grund och botten dägg- och flockdjur. Och som sådana har vi kvar väldigt många av de beteenden som var viktiga när vi ännu levde i flockar på Afrikas savanner. Vi däggdjur skiljer ut oss genom att vi har mycket starka relation-er till våra ungar. Våra ungar är helt brelation-eroende av oss vuxna individer för att överleva. Det är en viktig anledning till att vi har utvecklat så starka sociala beteenden.

Det starkaste sociala bandet är det vi kallar för anknytning, och som bygger på den mycket starka känsla av tillit, ber-oende och samhörighet som barn och föräldrar utvecklar under gynnsamma omständigheter. För att anknytningen ska utvecklas optimalt så krävs det anpassning och inlevelse-förmåga. Barnet kan alltså sägas vara förprogrammerat att vara följsam mot sina föräldrar för att ha så stora chanser som möjligt att överleva. I det sammanhanget blir det förstås också livsavgörande att ”duga” i förälders, eller någon annan vård-nadshavares, ögon. Att höra att man är fin, bra, eller duktig blir en bekräftelse på att man inte kommer att bli övergiven – och ytterst dö.

(Jenny Klefbom / leg psykolog)

Det är naturligt att vi är i konstant utveckling, det som är runt om oss formar oss som individer. Och de är det man måste veta för att kunna förstå hur personen är och kommunicerar. Det finns olika uppfattningar om ordet identitet. Det finns identitet som vi föds i, en kropp vi inte kan ändra på som kommunicerar. Denna som vi har att förhålla oss till hur vi väljer att gestalta den för att det ska kommunicera. Och så gör vi det omedvetet, när omgivningen påverkar oss. Dessa signaler/budskap tolkas olika. Sändaren själv har sin syn och mottagaren har sin. Det finns det som man är medveten om vad man kommunicerar och det man inte har någon aning om, detta som jag berättar mer om i mina metoder. Som jag nämnde tidigare är vi i Sverige alla folkbokförda enligt lag

Identitet

därav blir vi genom skatteverket tilldelat ett personnummer som är en typ av identitet, detta som används och “fylls” på i en legitimationshandling.

En legitimationshandling, ofta kallad identitetskort eller id-kort, är ett vederhäftigt, mindre dokument som förbinder ett fotografi med en identitet, så man kan matcha en fysisk person med till exempel uppgifter i ett dataregister hos bland annat banker och myndigheter. Som identitetsbegrepp (det som kopplar ihop kortet med dataregister eller ett dokument) används till exempel en individs namn, personnummer, namn-teckning samt i vissa fall även kön och medborgarskap. (Wikipedia / Legitimationshandling)

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. De uppgifter som registreras om dig är: namn, personnummer, adress, fastighet, lägenhet och kommun där du är folkbokförd, maka, make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption, födelsehemort och födelseort, medborgarskap, civilstånd, när du flyttade till Sverige, avreg-istrering från folkbokföringen på grund av flytt utomlands, dödsfall eller annat.

(Skatteverket / Personuppgifter) DNA som identifierar vår egna identitet:

DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den ge-netiska informationen, arvsmassan eller genomet, i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus). DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organ-ism. Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara infor-mation som påverkar organismers utveckling och funktion. DNA liknas ibland vid programkod eller ett recept, eftersom det innehåller de instruktioner som behövs för att konstru-era cellernas komponenter, RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener.

(Wikipedia / DNA)

Fingeravtryck är det individuella, unika mönster som bildas av små åsar på handens insida och fingrar hos människor. Liknande mönster finns även på fotsulan och tårna. De så kallade papillarlinjerna är ordnade i mönster som inte förän-dras, och som är karakteristiska för varje människa så att inte ens enäggstvillingar har likadana avtryck. Fingeravtryck uppstår på grund av bland annat fettpartiklar som skyddar

huden och lämnar på vissa ytor fläckar som är synliga med blotta ögat. Vid kriminaltekniska undersökningar används fin-geravtryck för att identifiera personer med stor säkerhet. (Wikipedia - Fingeravtryck)

Dessa men som i vissa fall kan ändras på, står fast hela livet ut och något som vi alla människor har gemensamt men ingen är den andra lik. Samma gäller med vår kroppsliga identitet, vi föds alla med en kropp men varje är unik för sig och den ser aldrig ut densamma dag för dag. Allt i vår vardag påverkar oss på något sätt. Vissa mer och andra mindre. Vissa saker tar vi åt oss av och andra reagerar vi inte ens på, det är allt upp till individen själv.

Identitet

Man kan säga att varumärkets identitet är det företaget verkli-gen är och har. Dess kropp/profil är hur det vill uppfattas som. Image/egenskaper är den uppfattning som tolkarna har. Varumärkesidentitet är ett av de element som styr hur män-niskor uppfattar ett varumärke, det vill säga att den skapar en image. Identiteten är själva själen i ett varumärke och är svår att förändra när man en gång bestämt sig, åtminstone inte utan stora förluster i tid och pengar. Syftet är att skapa relationer och lojalitet i målgruppen. En varumärkesidentitet är komplex, den verkar på flera olika nivåer. Den består åtmin-stone av en kärnidentitet och en utvidgad identitet. I centrum av identiteten ligger kärnvärdena, det vill säga den absoluta själen eller essensen av varumärket. Där ligger de association-er och värden som förblir desamma när varumärket utvecklas över tiden. Kärnvärdena är i stort sett konstanta och måste kunna motstå tillfälliga förändringar som kan beröra de övriga delarna av identiteten.

(Wikipedia / Varumärkesidentitet)

En av de mest välkända och refererade modellerna för varumärkesidentitet är Kapferers identitetsprisma. Enligt Kapferer reflekteras varumärkesidentiteten såväl inifrån som utifrån varumärket och både från ett eget och åskådarpers-pektiv. Han har delat upp prismat i sex olika aspekter: fysik, personlighet, relationer, kultur, reflektion och självbild. Fysik - Med denna del menar Kapferer (2004) de fysiska delar-na i varumärket. Dessa är mycket viktiga eftersom de bland annat fungerar som ett kännetecken för varumärket. Han förklarar detta genom att jämföra varumärket med en blomma och då är dess fysiska del stammen. Vi tolkar detta som att ett varumärke måste ha fysiska delar för att kunna överleva. Kap-ferer (2004) använder sig även av exemplet med Coca-Cola flaskorna. Han berättar att det är vanligt att Coca-cola har bilder av den ursprungliga flaskan på alla sina burkar för att påminna kunderna om dess rötter.

Personlighet - Ett varumärke har en egen personlighet. För att enkelt kunna tilldela ett varumärke en personlighet kan företa-get ge det en talesman, en känd person eller ett djur (Kapferer 2004). Konsumenterna kan ofta beskriva personligheterna hos olika varumärken. Vi tolkar detta som att alla varumärken får en slags personlighet som konsumenterna kan beskriva. Vi vill exemplifiera detta med Extra tuggummin. Extra tuggummin visar i sin reklam att de får använda sig av tandläkarförbundets

symbol, därmed förknippas Extra med att vara nyttiga. Kultur - Varumärken avspeglar en viss kultur som de här-stammar från eller förknippas med. Varumärken representerar kulturens värderingar, kunskaper och utmärkande drag. Enligt Kapferer (2004) kan kulturen tillhöra varumärket själv eller före-taget som äger varumärket. Kulturen kan vara sammankop-plad med ursprungslandet för ett varumärke. Till exempel står Coca-Cola för USA. Enligt Kapferer (2004) är kulturen länken mellan varumärket och företaget speciellt i de fall när de två har samma namn. Vårt exempel i detta fall skulle kunna vara Volvo som står för säkra och trygga bilar och även är ett stabilt och tryggt företag. Enligt Kapferer (2004) har varumärkets kultur en viktig roll när det gäller att differentiera varumärken. Eftersom det ger en indikation på den moral och de värdering-ar som finns i olika vvärdering-arumärken.

Relation - Kapferer (2004) nämner ett flertal målande exem-pel på varumärken som relationer. Ett av dem är Dior som symboliserar ett stort och präktigt tillstånd som briljerar med önskan om att skina som guld. Ytterligare ett är Nike som enligt Kapferer (2004) avspeglar en annan relation; att bara göra det (”just do it”). Enligt Kapferer (2004) är relationerna speciellt viktiga för banker, deras varumärken och överlag tjänster. Eftersom en tjänst ofta är immateriell, tolkar vi detta som att vikten av relationen till varumärket blir av ännu större betydelse.

Reflektion - Reflektion handlar om varumärkets användare och om att ett varumärke kan bli förknippat med en viss typ av kund. Denna reflektion kan ibland enligt Kapferer (2004) blandas ihop med målgruppen. Målgruppen är varumärkets potentiella kunder. Reflektionen av kunderna beskriver inte målgruppen, utan istället vad kunden vill bli förknippad med vid användandet av varumärket (Kapferer, 2004).

Självbild - Här handlar det om den inre bilden eller känslan som mottagaren vill få av sig själv vid användandet av var-umärket. Kapferer (2004) förklarar detta genom att berätta att de som köper en Porsche i många fall vill bevisa för sig själva att de har förmågan att kunna köpa en sådan bil. Ett köp av en Porsche kan även vara ett bevis på deras materialism. Enligt Kapferer (2004) pressar Porsche hela tiden på gränserna. Ett exempel på detta är deras slogan; ”Försök tävla med dig själv, det är den enda tävlingen som aldrig tar slut”. Porsches reflektion skiljer sig från konsumenternas självbild och detta är

Varumärkesidentitet

något negativt enligt Kapferers (2004) synsätt. Vi håller med Kapferer i hans resonemang om att reflektionen och kunder-nas självbild bör stämma överens. Vår tolkning är dessutom att det här blir extra viktigt i de fall när det handlar om dyrare och mer exklusiva varor. Vår tanke är att kunderna ofta kon-sumerar vissa varor och de speglar därmed en viss livsstil som de vill bli förknippade med.

(C-uppsats / Att bygga upp ett varumärke och en varumärk-esidentitet i små företag / Industriell marknadsföring och e-handel / Ella Norberg & Therése Wiklund)

Det finns såklart både skillnader och likheter mellan ett

varumärkes identitet och en individs identitet. Varumärkes-identitet har delar som måste “spegla” varandra. Allt måste känna enhetligt från image, identitet och profil. Är det något som skaver och inte känns som att det passar in blir var-umärke ohållbart. När man möts av ett företags profil så ska även detta uppfattas på samma sätt i varumärket eller tjänsten. Det är viktigt att förhålla sig korrekt och strikt till den grafiska profilen för annars skapar det förvirring hos mot-tagaren och varumärket. Detta som förlorar i trovärdighet som varumärken strävar till.

Genom att utforska området för identitet/Branding vill jag utveckla en egen metod för gestaltningen av ett identitetsar-bete/Branding. Jag kallar det “Flexibel identitet” och det är som det låter, att identiteten går att förändra efter det förhål-lande identiteten ska anpassas för.

Varumärkesidentitet styr hur människor uppfattar ett var-umärke, det vill säga att den skapar en så kallad image. Identiteten är själva själen i ett varumärke och är svår att förändra när man en gång bestämt sig, åtminstone inte utan stora förluster i tid och pengar.

Image (från latinets imago: kopia, avbildning) kan avse: ett uttryck för hur en person uppfattas, eller vill uppfattas av andra, se Identitet (beteendevetenskap).

ett uttryck för hur ett företag uppfattas, eller vill uppfattas av andra, se Varumärkesidentitet.

(Wikipedia / Image)

Vi är vana att se varumärkesidentiteter som har en viss typ av form och färg, i en logotyp/varumärkesidentitet som kanske skapats för flera år sedan. Som tidigare nämnts så anpas-sar vi oss efter omvärlden, så frågan blir om man kan ändra logotypen/varumärkesidentiteten eller inte, när de väl byggt upp en image?

Den klassiska juice-tillverkaren från USA gjorde ett byte i logotyp och förpackning 2009, men bytte tillbaka till det gamla efter bara en månad efter tydligt missnöje bland kunder och sämre försäljningssiffror.

(Svenska dagbladet / Artikel - Byte av logotyp)

Det är en stor risk att ta, eftersom människor verkar ha svårt att ändra uppfattning om det dom redan förstår. Men det behövs förändring. Det görs förändringar hela tiden. Små som stora förändringar sker, även om vi inte uppfattar det helt tydligt då små förändringar görs över en lång tidsperiod. Jag vill utforska möjligheten att utveckla en metod kallad ”Flexibel identitet”; ett kit där gestaltningen/formen/logotypen går att förändra. Det handlar inte om så pass stora förändrin-gar att identiteten blir en helt annan. Syftet är att utveckla en metod för att kunna skapa visuella identiteter som med små medel är föränderliga och anpassningsbara – och därmed hållbara.

Flexibel identitet

Dynamic Identities: How to Create a Living Brand Författare: Irene van Nes

Denna bok tittar på designsystem för levande varumärk-esidentiteter som kan förändras i färg, mönster eller form. Dessa identiteter följer ofta ett system som skapats av konstruktören men skapas ibland av data som inte kontroll-eras av konstruktören. Dessa öppna identiteter genererar nya versioner av sig själva genom externa dataflöden. Företagets identitet drivs till exempel av de ständigt föränderliga förhål-landena i realtid.

Denna som jag tog inspiration av till mitt “designsystem” som jag kallar Flexibel identitet. Där jag jobbar med gridsystem det jag förklarar senare under processen.

På nästa sida kan man se ett utdrag från boken som jag inspirerats av. Allt känns enhetligt och samtidigt ger det olika uttryck. Projektet heter Imagine8 designad av Blow.

Majblomman är ett annat liknande projekt. Där formen är ofta densamma och färger, material osv får ändra uttrycket. Där omgivningen får påverka dess utseende.

Liknande projekt

Imagine8

Majblomman

Jag har valt att anpassa den här modellen på en individs identitet då jag, som tidigare nämnts, anser att en identitet är i konstant utveckling. Personligen intresserar jag mig väldigt mycket för hur vi individer anpassar oss efter olika sammanhang. Vad vi väljer att vara och vad som vi inte väljer självmant. Vad som påverkar oss och formar oss som män-niskor, vad som blir vårt ”jag”. Jag vill utforska detta område inför min framtid som grafisk designer. Jag vill höja nivån på min kompetens i det jag anser jag själv har potential att kunna utvecklas inom; grafisk design och identitetsarbete, samti-digt som jag själv kommer utveckla mina egna “verktyg” för att arbeta med logotyper och varumärkesidentiteter. För mig personligen är bra design en hållbar design. De som fort-farande funkar; igår, idag och imorgon. Det som jag dras till och inspireras av. Allt detta vill jag utforska inom examensar-betet. Vad är det som håller, kan det vara så att en dynamisk identitet är en typ av lösning?

Jag har valt att placera en individs identitet på den här modellen. Enbart identiteten, människans personlighet och egenskaper. Jag vill istället lägga fokus på det som format personen, vilka val och vad som hänt i personens liv och vilka förutsättningarna blivit av det.

För att få ut mest tänkbara information ska jag intervjua denna individ samt även personer som känner individen. Jag kommer också att diskutera gamla bilder, låtar, filmer, kläder, händelser osv för att enklare väcka minnen. Jag vill använda mig av av olika sinnesupplevelser baserade på den här indiv-iden. Därav gör jag först en grund till formspråk av individen, som jag sedan förhåller mig till. Sedan ska vi tillsammans väl-ja ut relevanta och meningsfulla ”förändringar”. Jag kommer att ta reda på vad en identitet är och diskutera vad det kan vara baserat på min egen tolkning. Jag ska även ta inspiration av två psykologiska modeller och en av dem ska jag använda mig av. Vi läser av allt olika som individer och det handlar om att kunna förstå huruvida personen/företaget är och vad det vill kommunicera så måste man först kunna kommunicera rätt med personen. Men att ha i åtanke är att kommunikation inte alltid kommer fram och vad som är menat att kommunicera är inte alltid det som mottagaren tar emot.

Den första kommunikationsmodellen skapades av Claude Shannon och Warren Weaver på 40-talet. Shannon och Weaver försökte att komma underfund med varför kommu-nikationen mellan de amerikanska militära enheterna ibland

inte fungerade på ett tillfredsställande sätt, budskapet gick förlorat eller förvrängs vilket kunde få allvarliga konsekvenser för till exempel stridande förband. Shannon och Weaver utgick till en början från att det skulle finnas en teknisk förklaring till bristerna i kommunikationen mellan enheterna men kom snab-bt fram till att det inte fanns några allvarliga fel på den tekniska utrustningen. Deras arbete pekade i stället ut den mänskliga faktorn som en stor anledning till bristerna i kommunikation-sprocessen. Avsaknaden av i förväg överenskomna, gemen-samma koder och redundant information gör att det uppstår onödiga svårigheter hos mottagaren vid avkodningen av det sända meddelandet.

(Wikipedia / Kommunikationsmodell)

“Johari fönster” och Kapferers”Identity prism”, är två modeller för att karaktärisera olika sätt att kommunicera för att få en bättre förståelse och minska “bruset”

Joharifönster - är en psykologisk modell för att karakterisera olika sätt att kommunicera. Modellen utvecklades på 1950-ta-let vid University of California av psykologerna Joseph Luft och Harrington ”Harry” Ingham. Namnet Johari är en sam-mansättning av upphovsmännens förnamn.Modellen beskriver hur öppenheten i mellanmänsklig kommunikation ökar när vi både är tydliga och lyhörda mot varandra och minskar när vi inte är det. Att ge varandra feedback är en viktig process i allt samarbete. Genom att kunna ta emot feedback, vara lyhörd, får jag reda på hur andra uppfattar mig och mitt agerande. Genom att kunna vara tydlig och exponera mig själv, ger jag andra möjlighet att få kunskap om mig som person.

(Wikipedia / Joharifönster)

Varför identitet

Joharifönster

10

Vad jag vet

B A

D C

Vad jag inte vet Jag

Andra

Vad andra vet

vad andra inte vet

Det som gjort modellen så känd är det smarta sätt som Luft och Ingham presenterade sin modell på. De fyra rutorna kan liknas vid fyra fönster in till samma rum. Rummet är du. Beroende på vilket fönster man kikar in genom ser man olika delar av rummet (dig). Därav namnet Joharis fönster. Andra människor som känner dig eller träffar dig ser in genom

fön-ster A och B. Du själv ser in genom fönfön-ster A och C. Ingen ser in genom fönster D. Fönsterkarmarna är dock inte fasta, utan de fyra fönstren kan bli större eller mindre.

Joharifönster

11

A - arena - Det öppna fältet, även kallat Arenan, bildas av det jag vet om mig själv och vad andra vet om mig. Att fältet blir större innebär att öppenheten ökar. Detta sker när min exponering, min tydlighet mot andra ökar samtidigt som min lyhördhet för andra ökar och jag tar emot feedback

B - blint - Det blinda fältet bildas av vad jag inte vet om mig själv men vad andra vet om mig. ”Tyckaren” har ett stort blint fält. Denne deklarerar gärna sina åsikter och känslor men är inte så benägen att lyssna på och ta hänsyn till andras känslor och uppfattningar.

Joharifönster

12

C - fasad - Fasaden bildas av vad jag vet om mig själv men vad andra inte vet. Om en person döljer mycket om sig själv för andra blir fasaden stor. “Frågaren” har ett stort fasad fält. Den som har en stor fasad frågar gärna om andras åsikter, är nyfiken, men vill inte gärna deklarera en egen bestämd uppfattning.

D - okänd - Det okända fältet består av vad jag inte vet om mig själv och vad andra inte vet om mig. “Musslan” har ett stort okänt fält. Ett stort okänt fält och ett litet öppet fält visar en person som inte vet så mycket om hur andra uppfattar honom och som andra inte heller vet så mycket om. (Psykologiskolan / Joharifönster)

Processen började med att jag intervjuade personen samti-digt som jag spelade in samtalet. Jag hade innan förberett samtalat med att dela upp hens liv. För att enklare strukturera upp och veta när specifika händelser skedde. Hade inte några speciella frågor utan hen fick prata fritt om vad som hände just under dessa år och för att enklare väcka upp minnen hade vi vid sidan om bilder från gamla fotoalbum. Jag drog fram papper, som jag la upp i en linje och under varje katego-riserade jag upp årtal, från födsel till nutid likt en tidslinje. Med det framför mig började jag lyssna igenom det jag hade spelat in. Stegvis började jag anteckna ner på post-it lappar det som var och är stora händelser i hens liv. Detta stadium som bygger på Fasad - A i johari fönster. Där jag tar reda på vad personen vet om sig själv samt lite av fasad - C det personen

vet om sig själv men andra inte vet. Sedan för att stärka och göra dessa händelser tydligare och få en annan synvinkel av personen så behövde jag att matcha mina anteckningar med personer som känner denna denna person. Jag tog med mig mina anteckningar, så fick de fylla i i det dom tyckte fattades, och vi diskuterade händelser som personen gått igenom, huruvida synen var från deras ögon. Här som jag börja bygga upp fasaden - B det andra upplever hos personen, vad perso-nen inte vet om sig själv men vad andra vet.

Denna tidslinje som kommer senare till användning för att visa hur den flexibla identiteten kan få sina olika uttryck.

Process identitet

Steget vidare i processen blev att få ut mer från alla fasader, hela “fönstret” men främst fasad - D, det personen inte vet om sig själv och de andra inte vet. Det gjorde jag genom att jag samlade ihop personer som känner denna individ. Vi satt runt ett bord och i mitten hade jag lagt en hög med lappar. På varje lapp står det någon form av egenskap. ex omtänksam, rolig stillsam eller blyg. Började med att en tog upp en lapp, läste vad stod för sig själv. Tyckte sig personen att denna egen-skap passade in på någon av rummet så gav hen den till den eller om personen tyckte att egenskapen passa in bäst på sig så la man den till din högra sidan och den vänstra lappar som andra gav. Bordet runt, tills lapp-högen var slut. Då fick var och en läsa upp de lappar det fått och kommentera om de ansåg sig tycka att egenskapen passade in på sig själv eller inte.

Efteråt samlade jag ihop lapparna som min valda person fått tilldelat. Så delade jag upp i Johari-fönster modellen. Vad hen tyckte sig passa in på sig själv och vad andra ansåg som personen. Här som jag fick ytterligare en tydligare bild av personen i form av egenskaper när tidslinjen gav kontext och sammanhang. Här som processen börjar till en form/logotyp till personen som visas i resultatet.

Joharifönster

För att få fram underlag till den slutliga formen använde jag mig av Senses Labs som är en konstnärlig metod (M. Ahlqvist Juhlin) med fokus på människans sinnen. Metoden syftar till att utforska korrespondensen mellan visuella, audiella, taktila/ haptiska samt doft- och smakupplevelser (olfaktoriska) och uttryck, genom laborationer.

Jag samlade ihop personer, samma som vid de förra tillfäl-lena. Här som de fick uttrycka sig med färger och pennor vad som de relaterade till personen så väl visuellt till per-sonligheter och egenskaper. Det kunde uttrycka sig i färger, former, känslor, typsnitt, ljud, smak. Utan att bli påverkad av varandra så fick de absolut inte titta på varandra och inte hel-ler prata. Innan de började så spelade jag upp en kort bit från

den inspelade intervjun som jag tidigare haft med hen. Och la till bilder på personen i olika sammanhang. För att enklare starta igång processen och tankarna.

Av resultaten se var det finns likheter och skillnader. Där jag skapa min grund för personens form och har det jag kan förhålla mig till och skapa min tolkning av det.

Senses Labs

Jag har valt att jobba med vita ytor för att på bästa framhäva det jag vill lägga fokus på och få det bästa tydligheten och upplev-elsen i designen. Det finns en känd grafisk designer och konstre-gissör Kenya Hara som jobbar med vita ytor och i hans bok White skriver han bland annat:

- “it is ‘all colors’ and ‘no colors’ at the same time. This identity as a color that can ‘escape color’ makes white very special. If white is not simply a color, mightn’t we be able to understand it as func-tioning like a design or expressive concept?”

- “The mechanism of communication is activated when we look at an empty vessel, not as a negative state, but in terms of its capa-bility to be filled with something.”

- “In other words, an unpainted space should not be seen as an

information-free area: the foundation of Japanese aesthetics lies in that empty space and a host of meanings have been built upon it. An important level of communication thus exists within the dimen-sion we call ‘white.’”

-“The roots of expressions like … ‘less is more’ are subtly different than those that underlie emptiness. Emptiness does not merely imply simplicity of form, logical sophistication and the like. Rather, emptiness provides a space within which our imaginations can run free, vastly enriching our powers of perception and our mutual comprehension. Emptiness is this potential.”

(White av Kenya Hara)

Här nedan som är mina första skisser. Jag jobbade i redan bara med svart och vitt för att inte att låta någon färg påverka

Process Flexibel identitet

formen. Jag ville som sagt att det skulle gå att förändras och samtidigt vara igenkännande. Tidigare nämnde jag om boken “Dynamic identity” som varit min inspirationskälla och det jag såg mig hamna någonstans i resultatet. Där de jobbar med identiteter som ger olika uttryck.

Jag började med att brainstorma och skissa ner alla tänkbara sätt hur det skulle kunna se ut, hur det skulle kunna fungera och samtidigt ha i baktanke att jag har en form av individen som måste kunna anpassa modellen/riktlinjerna.

På förgående sidan var en av en av flera skisser som blev med geometriska former, raka linjer, vita ytor som är det sättet jag uttrycker mig. Man kan se liknande projekt som konstnären Sol

leWitt gjort. Han verkade i huvudsak inom minimalism och kon-ceptkonst. I hans verk hittar man bland annat hans minimalistiska installationer av kuber i olika former, till exempel det kända verket “Incomplete cube”. (Wikipedia / Sol LeWitt)

Bilden nedanför är den skiss där jag började hamna åt det hållet jag ville komma. Jag ville att metoden skulle kunna placera på vilken identitet som helst. Så istället för att fylla en form började jag jobba med konturen/linijerna.

Flexibel identitet

När jag väl började med konturer/linijer så gjorde jag det på grids. För att enklare hållla samma storlekar, linijer därav måt-ten stämmer överenns.

Grids gör att du kan bygga solid struktur och form i dina mön-ster. Såsom typografiska hierarkier och rytm kan vi effektuera samma känslor genom att använda en rutnätsstruktur. Precis som vid kodning, rekommenderas sätt att organisera modul-er och sektionmodul-er av kod, och ett nät system kan hjälpa till på samma sätt när du utformar för webben.

Grids är inte bara användbara för oss som designers eller utvecklare - de är också bra för användaren. Under hela denna session har jag betonat vikten av att skapa en bra

användarre-sa och en bra användarupplevelse genom dina mönster. An-vändaren är där för att konsumera ditt innehåll och du vill göra det så bra en upplevelse för dem som du kan. Att ha ett solidt ritsystem att använda i dina mönster (och sedan genomföra till utvecklingsfasen) låter dig göra just det genom att skapa konsistens och förtrogenhet (och därmed bygga förtroende) i din design.

Om din webbplats är väl utformad, hjälper ett rutnät dig att projicera detta förtroende vidare till dina användare - men medvetet eller medvetet kan projektionen vara. Att använda ett nät system betyder inte att dina mönster behöver bli tråki-ga eller boxitråki-ga heller. Precis som det har sagts med lyhörd webbdesign, är det med dig att skapa en unik design och

Flexibel identitet

något annorlunda och ett nätsystem bör ses som något som gör det möjligt för dig att göra det, snarare än att begräns du. I sina mest grundläggande termer är ett nätsystem en struktur som innefattar en serie horisontella och vertikala linjer som skär och används sedan för att ordna innehåll. I ännu mer grundläggande termer (vilket gör det lättare att förstå!) Ett nätsystem är ett sätt att tillhandahålla ett system som design-ers kan arbeta med att strukturera och presentera innehåll och bilder på ett mycket mer läsbart och hanterbart sätt.

(Design Theory / All About Grid Systems by Rachel Shillcock freelance web & user interface designer)

Jag har under proccesen gång tagit inspiration om gridsys-tem av Josef Muller-Brockmanns bok “Grid sysgridsys-tems”

Jag började att testa linjer/konturer, slumpvis tog jag en siffra och i detta fall blev det en trea. som kunde lika gärna kunna vara en annan siffra, bokstav eller som i bilden på föregående sidan en hexagon, något som passade in i gridsystem. Trean som fick olika uttryck genom att ändra på “linjen” och samtidigt se att det är en trea. Här som jag även höll mig till geometriska former för att anpassa i gridsystemet. Dessa som blev en mall av uttryck.

Här som jag lekt och jobbat med cirkeln, kvadraten och linjer för att skapa mig olika uttryck som passar in i gridsystemet och kan därmed anpassa sig på en form som där även passar in i systemet och det blir enkelt att ändra om placering och storlek

Flexibel identitet

När jag väl hade grunden för metoden/modellen kunde jag börja göra ta fram formen av identiteten. Då jag först fick ta ett steg tillbaka till scenseslab. Där jag hade fått resultat av olika former som var på fria hand men som även kunde tydas till geometri på något sätt men ändå för att göra formerna tydligare så samlade jag samma personer igen och här som jag la fram geometriska former, de fick skriva för sig själv vilka former som det ansåg identiteten vara.

Av resultatet fick fyrkanten och cirkeln mest majoritet. Sen fick de kommentera sina val. och gemensamt tyckte det att cirkeln kändes för hen är balanserad, symmetrisk, strukturerar och hen är känsla av rund, mjuk, ömtålig och samtidigt snäll.

Fyrkanten kändes för att hen var noggrann, pedant och pålit-lig och enkel.

Jag valde att behålla båda formerna och på något sätt kombinerade den med varandra och bygga därifrån en enad, sluten och välbalanserad form.

Process av form

Resultatet från scenseslab gav mig här majoritet blå. Det relaterade hen med det blåa dären som plockades på hösten. Det stilla blåa havet och den frista lugna vinden. De kom-menderade att hen “ärliga blå ögon”. För hens snällhet och mildhet.

Framtagning av färg

Resultatet från scenseslab gav mig också röd. Det relaterade hen med att hen älskade söta röda bär, så som jordgubbar till hallon. Hen var varmt, kärleksfull och omtänksam. Hen själv älskade färgen röd. så som var ett vanligt färgval av kläder, dekorarion i hemmet. Kommenterade alltid “jag vill ha den i färgen röd” när hen fick ett färgval.

Framtagning av färg

Jag ville behålla båda färgerna, när jag ansåg att ingen av färgerna väger upp mer än den andre. Så från mina ursprungs former cirkel och kvadrat som jag även ville kombinera så började jag skissa fram en form.

Process av form

Process av form

Här som jag kom på ett sätt att behålla båda färgerna och det var att jag gjorde dem dubbla och satte ihop dem till en form. Och detta som påverkade mitt tankesätt och visualisering när först var bara en form så fick jag två stycken som gav mig mer ett intressant uttryck där två linjer även kunde ta plats än en. Detta som visas tydligare i resultatet.

Jag provade mig fram genom att sätta dem horisontellt, vertikalt bredvid varandra, även på varandra. Men det var på snedden jag kände att det hände något samt att det blev proposconeligt när de mittstrecken gick in i varandra.

25

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWxYzÅÄÖ abcdefghijklm-nopqrstuvwxyzåäö 12345678910 –.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWxYzÅÄÖ

abcdefghi-jklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910 –.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWxYzÅÄÖ

ab-cdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910

–.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWx-YzÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö

12345678910 –.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWxYzÅÄÖ abcdefghijklm-nopqrstuvwxyzåäö 12345678910 –.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWxYzÅÄÖ

abcdef-ghijklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910 –.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWxYzÅÄÖ

abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 12345678910

–.,?!”@&%/

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWx-YzÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö

12345678910 –.,?!”@&%/

Helvetica / regular / 12pt Helvetica / regular / 12pt Helvetica / regular / 12pt Helvetica / regular / 12pt

The International Typographic Style, also known as the Swiss Style, is a graphic design style that emerged in Russia, the Netherlands and Germany in the 1920s and developed by designers in Switzerland during the 1950s.The International Typographic Style has had profound influence on graphic design as a part of the modernist movement, impacting many design-related fields including architecture and art. It empha-sizes cleanliness, readability and objectivity. Hallmarks of the style are asymmetric layouts, use of a grid, sans-serif typefac-es like Akzidenz Grottypefac-esk.

(Wikipedia / Akzidenz Grotesk)

Jag valde att hålla mig inom dessa typsnitt när de kan förhålla sig till gridsystemet. Helvetivca som grundar sig från Grotesk.

Helvetica är ett välkänt och välanvänt typsnitt från 1957. Som ritades av Eduard Hoffmann och skars av Max Miedinger i Münchenstein i Schweiz. Typsnittet hette till en början Neue Haas Grotesk och baserade sig på Akzidenz Grotesk från 1898. 1960 fick typsnittet sitt nuvarande namn, Helvetica, efter landet Schweiz på latin (Helvetia). I mitten på 1960-talet började började formgivaren Mike Parker använda Helvetica som därmed spreds det i USA. För snabbt bli västvärldens mest använda typsnitt.

Resultat

Form

Uttryck / Mall

Uttryck / Mall anpassat i form

Gestaltningsexempel

38

Detta som är till sysfte att kunna appliceras på vad som helst

skulle det lika kunna vara en affisch, ett visitkort, mugg eller en skylt. Beroende på vart och i vilken sammanhang så är valet fritt vilken applicering.

Denna som är baserat på en individ som skulle kunna applic-eras på en profilbild på facebook, på ett CV eller kanske ett ip-honeskal. Samma här, så valde jag av sammanhang. Jag har gjort en visuellt uttryck för en individ så anser jag att klädsel är något som vi människor har och bär på vår kropp och det finns yttor att nyttja för kommunikation.

Jag vill att det ska synas så mycket som möjligt och samtidigt se vad effekten blir av att personen själv eller någon annan bär dem på sig.

De tre orden är grunden till valet av motiv. Som tidigare nämnt vid min tidslinije av individen så dokumenterade jag ner allt och av det som jag delade upp för att lättare strukturera upp. Av den texten tolkade jag sedan i ord som jag skrev ner. Des-sa ord som jag sedan använde mig av för att göra en tolkning och applicera dem i vilken form, färg och kombination som passar in.

Källor

39

Folkbokföringslagen / Svergies riksdag

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ svensk-forfattningssamling/folkbokforingslag-1991481_sfs-1991-481

Svenska akademiens ordbok / Signera

http://www.saob.se/artikel/?seek=signera&pz=1#U_ S2113_202934’

Wikipedia / Identitet (beteendevetenskap)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Identitet_(beteendevetenskap) Jenny Klefbom / Leg psykolog

http://www.psykologiguiden.se/fragor-och-svar/svarsbank-en/?ID=2747&Q=Varf%F6r%20p%E5verkas%20vi%20 s%E5%20mycket%20av%20andra Wikipedia / Legitimationshandling https://sv.wikipedia.org/wiki/Legitimationshandling Personuppgifter / Skatteverket https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolk- bokford/folkbokforingsregistret.4.3810a01c150939e893f-16fe2.html Wikipedia / DNA https://sv.wikipedia.org/wiki/DNA Wikipedia / Fingeravtryck https://sv.wikipedia.org/wiki/Fingeravtryck Wikipedia / Varumärkesidentitet https://sv.wikipedia.org/wiki/Varumärkesidentitet Wikipedia / Image https://sv.wikipedia.org/wiki/Image

Svenska dagbladet / Artikel - Byte av logotyp

https://www.svd.se/bytte-logotyp--salde-samre#sida-9 Imagine8 / Liknande projekt

http://bpando.org/2011/04/26/logo-imagine8 Kapferer’s identitet prisma / C-uppsats

http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1032698/FULL-TEXT01.pdf Wikipedia / Joharifönster https://sv.wikipedia.org/wiki/Joharifönster Psykologiskolan / Joharifönster https://psykologiskolan.se/joharis-fonster Kapferer’s identitet prisma

http://www.free-management-ebooks.com/news/kapfer-ers-brand-identity-prism/

Sol leWitt / Wikiperda

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sol_LeWitt Wikipedia / kommunikationsmodell

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunikationsmodell

All About Grid Systems / Design Theory by Rachel Shillcock - freelance web & user interface designer)