Hälsa och livsstil i relation till andra delar av skolämnet idrott och hälsa

IDROTTSVETENSKAP

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Idrott och

Hälsa

15 högskolepoäng, grundnivå

Hälsa och livsstil i relation till andra

delar av skolämnet idrott och hälsa

Health in relation to other parts of the school subject physical

education and health

Frida Nerman

Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete på gymnasium, 300 högskolepoäng.

Självständigt arbete 15 högskolepoäng Slutseminarium 2020-01-14

Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Mikael Londos

Förord

Ett stort tack till min handledningsgrupp och främst till John Eriksson och Fredrik Carlsson som tagit sig tiden att ”bolla idéer” med mig genom skrivandet. Störst tack till min handledare Mikael Londos som med kunskap väglett mig att skriva denna kunskapsöversikt.

Frida Nerman

Sammanfattning

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa forskning kring hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt har som avsikt att besvara är Hur undervisar,

fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i relation till idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten?

Metoden som använts för kunskapsöversikten är informationssökning och har skett på två olika vis, systematisksökning och kedjesökning. Dessa två metoderna resulterade i att finna adekvata källor för kunskapsöversiktens intresseområde. Källorna mynnade sedan ut i ett resultat. I detta resultat framställs att hälsa ses som något komplext i ämnet idrott och hälsa. Idrottsämnets namn idrott och hälsa anses vara en del i att det uppstår en förvirring kring ämnets syfte. Dessa bakomliggande orsaker mynnar i sin tur ut i hur lärare förhåller sig till hälsodelen i ämnet idrott och hälsa. Lärare förhåller sig till hälsa som något som är givet, teoretiskt och inte lika glädjefyllt som andra delar av idrottsämnet. I dessa förhållningssätt råder en dominans av patogent perspektiv på hälsa. Resultatet visar också att lärare inte undervisar om hälsa i den utsträckning som skolverket (2011) har som mål att de ska göra. Undervisningen speglar istället hur samhället i stort ser på hälsa och styrdokumentens inflytande är därmed också mindre. Idrottsämnet och dess hälsodel har också fått influenser från dess historia och lärare förhåller sig till hälsa likt lärare har gjort genom historien. Rörelseaktiviteter är därmed en mer dominant del av ämnet och hälsodelen får ta mindre plats i undervisningen. Kunskapsöversikten kan därmed vara viktig för ämnet idrott och hälsas fortsatta utveckling.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ...2

Patogent och salugent perspektiv på hälsa ... 2

Begreppet hälsa och dess implementering i ämnet idrott och hälsa ... 2

Syfte ...4

Frågeställningar... 4

Metod ...5

Informationssökning ... 5

Urval och avgränsningar ... 6

Dokumentation av källor ... 6

Resultat ...7

Undervisning i hälsa ... 7

Mycket idrott och lite hälsa ... 9

Idrott och hälsa, en komplex kombination av två begrepp ... 10

Koppling till styrdokumenten ... 11

Glädjen viktigare än styrdokumenten ... 12

Diskussion ... 14

Diskussion av undersökningsmetoden ... 14

Diskussion av resultatet ... 15

Diskussion om kunskapsöversiktens påverkan... 18

Eventuell vidare forskning... 19

Referenslista ... 20

Bilagor ... 22

Bilaga 1 ... 22

Inledning

Då jag varit ute på min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett skillnader kring hur lärare förhåller sig till ämnets hälsodel. Inte minst var detta tydligt då jag bytte skola för min verksamhetsförlagda utbildning, från en skola till en annan. Ämnet som denna kunskapsöversikt behandlar kom att intressera mig då jag inte riktigt fann ett svar kring vad kunskapsområdet hälsa och livsstil är i idrottsämnet. I en fråga om vem som kan ha inflytande gällande ungdomars hälsa är läraren i skolämnet idrott och hälsa en ledande person (Ahlberg, 2015). En djupdykning och sammanställning av forskning i ämnet idrott och hälsa kommer därmed att ske i denna kunskapsöversikt. Genom att sammanställa forskning blir det också enklare att se ifall det finns något som bör åtgärdas i ämnet idrott och hälsa. Vilket i sin tur kan komma att vara viktigt för professionen och idrott och hälsas fortsatta utveckling.

Bakgrund

I detta kapitel kommer begreppet hälsa definieras ur olika perspektiv och begreppet hälsa och dess implementering i ämnet idrott och hälsa att förklaras. Dessa förklaringar kommer sedermera ligga till grund för att förenkla förståelsen av resultatkapitlet.

Patogent och salugent perspektiv på hälsa

Ur en patogen syn är hälsa detsamma som att kroppen är frisk och välfungerande (Quennerstedt, 2006). Ett patogent perspektiv på hälsa kan översättas till en medicinsk syn på hälsa och har varit det rådande perspektivet som dominerat västvärlden i åratal. I ett salugent perspektiv på hälsa främjar man de resurser som ger en positiv hälsoutveckling hos individen och inte vad som kan skada hälsan. Hälsa ses ur det salugena perspektivet utifrån individ och situation (Brolin, 2014).

Begreppet hälsa och dess implementering i ämnet idrott och

hälsa

Idrottsämnet har sedan folkskolans start år 1842 varit nära förknippat med frågor om hälsa och har under hela 1900-talet varit ett ämne med grund för den fysiska fostran i skolan. Detta kan grunda sig i att ämnet genom historien har präglats av fysiologisk och humanbiologisk tradition som har haft ett starkt inflytande över utbildningen (Thedin Jakobsson, 2004). Dock infördes inte begreppet hälsa och dess betydelse i ämnet förrän på 1900-talets senare hälft med anvisningar i Lgr 62 med sin hälsofostran och i Lgr 69 kring elevers hälsa och hygien. Då Lpo- och Lpf 94kom gick skolämnet från att byta namn från ”idrott” till ”idrott och hälsa”. Namnbytet kan ses som starten för att begreppet hälsa skulle få ta allt mer plats i ämnets grundläggande syfte (Quennerstedt, 2006). Grunden till att denna förändring genomfördes kan enligt Håkan Larsson och Karin Redelius (2008) bero på att samhället också förändrades. Runt om i världen rådde en ökande oro kring att barn och ungdomar blev mindre aktiva, vilket var något som förväntades leda till fetma och dålig hälsa. Denna syn på hälsa inkluderar att vara fysisk aktiv, där träning motsvarar att vara frisk, det vill säga en patogen syn på hälsa. Denna utveckling med allt mer stillasittande unga och barn, banade väg för att integrera hälsa i ämnets namn och är det namnet som fortfarande är aktuellt än

idag (Larsson och Redelius, 2008). Länge tolkades begreppet som detsamma som avsaknad av sjukdom, men med tiden har det blivit allt mer kopplat till fysiska, psykiska och sociala perspektiv. Hälsa kom att gå från att ses som ett tillstånd till något som man kunde erövra (Thedin Jakobsson, 2004).

En läroplan där hälsa tar större plats trädde i kraft år 2011 (Skolverket, 2011). Denna läroplan (Lgr 11, Lgy 11) är den som fortfarande följs av lärare runt om i Sverige och enligt den ska hälso- och livsstilsfrågor uppmärksammas och varje elev ska efter genomgående grundskola ha kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsa, miljön och samhället (Skolverket, 2011). Denna läroplanen understryker hälsodelen mer tydligt än tidigare där en av tre kunskapsområden som ska behandlas är hälsa och livsstil (Ahlberg, 2015). Kunskapsområdet ”Hälsa och livsstil” kommer dock att skrivas fram som ”hälsodelen” i kunskapsöversikten. Detta beslut har vidtagits för att läsningen ska bli mer lättarbetad för läsaren.

Syfte

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa forskning kring hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsa.

Frågeställningar

Hur undervisar, fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i relation till idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten?

Metod

Nedan följer val av metod, vilka urval som gjorts, motivering av källor som använts samt dokumentering av källor. Därigenom är tanken att läsaren ska få en bild av vilken metod som används och hur detta har gått till samt vilka val och antaganden som gjorts för att se en helhet om hur denna kunskapsöversikt resultat kom till.

Informationssökning

Den metod som har nyttjats, för att besvara syfte och frågeställningarna för denna kunskapsöversikt, är informationssökning. Reinecker och Stray Jørgensen (2006) anser att det finns olika sätt att göra en informationssökning på. De två sätt som använts, för att få fram adekvat litteratur till denna kunskapsöversikt, är systematisk informationssökning samt kedjesökning.

Genom en systematisk informationssökning har källor hittats för intresseområdet som valts att skriva om istället för endast specifika forskare. För att informationssökningen skulle bli effektiv för det valda intresseområdet har digitala databaser använts. Anledningen till att dessa digitala databaser använts är för att få fram mer känd, ämnesspecifik och vetenskapligt granskad litteratur (Reinecker & Stray Jørgensen, 2006). Detta har skett genom att ha nyttjat de digitala databaserna Swepub, ERIC via EBSCO och SPORT Discus. Olika databaser användes i informationssökningen eftersom endast en databas inte är heltäckande (Backman, 2016).

Det andra tillvägagångsättet som har använts för informationssökning är kedjesökning. Kedjesökning innebär att hitta lämplig litteratur genom att den ena texten leder en till en eller flera andra texter. Genom denna metod har argumentets utveckling kunnat följas från en bra referens till en annan (Reinecker & Stray Jørgensen, 2006).

De sökord som informationssökningen grundar sig i är hälsa, idrott och hälsa, physical education,

Urval och avgränsningar

De urvalskriterier som vidtagits är åldersinriktning med ett fokus på idrott och hälsa - ämnets äldre åldrar, dit högstadiet och gymnasiet hör till. Anledningen till varför detta valet gjorts, grundar sig i att författaren själv studerar ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete på gymnasium.

Likväl har sökningen avgränsats ytterligare genom att söka källor som berör ämnet idrott och hälsa i Sverige. Genom att avgränsa sökningen till endast Sverige hittades också fler källor som berör kunskapsöversiktens intresseområde. För att skildra vad aktuell forskning visar så har valet blivit att använda referenser som är från 1994 och framåt. Detta val grundar sig i att hälsa som begrepp kom att få mer plats i ämnet då läroplanen 1994 instiftades och fortgår i läroplanen från 2011 (Larsson och Redelius, 2008; Skolverket, 2011).

De 20 källor som har använts i denna kunskapsöversikt har gemensamt att de är vetenskapligt granskade och domineras av kvantitativa studier. De har även gemensamt att de behandlar ämnet idrott och hälsas läroplan och dess hälsodel som existerat eller existerar. Genom att ha nyttjat källor som är berikade med ämnet idrott och hälsas hälsodel och dess utformning i praktiken, har frågeställningarna kunnat besvarats mer adekvat.

Dokumentation av källor

Informationssökningen (se bilaga 1 och bilaga 2) är dokumenterad där tillvägagångsättet, sökord samt kommentarer finns tillgängligt. I bilaga 1 finns en mall för vilka träffar utifrån vilka sökord som använts fått i databaser. I bilaga 2 är en mer utförlig sammanställning av de källor som hittats genom informationssökningen. Där presenteras vilka databaser, sökord och vilken metod av informationssökning som använts. Bilaga 2 består av 13 olika källor som finns med i resultatet, fem källor som valdes bort efter att ha läst abstract, fem källor som finns med i både resultat och bakgrund samt två källor som varit till stöd för den metod som använts för kunskapsöversikten.

Bilaga 1 och bilaga 2 är inspirerad av Reinecker och Stray Jørgensen (2006) samt Backman (2016) instruktioner kring hur dokumentation av sökmetoder ska utformas. Detta medför i sin tur att nästkommande undersökare utifrån bilaga 1 och 2 lättare kan reproducera eller modifiera undersökningen (Reinecker & Stray Jørgensen, 2006).

Resultat

I detta avsnitt kommer en sammanställning av den forskning som behandlar det valda syftet med kunskapsöversikten att presenteras. Det vill säga att sammanställa forskning kring hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsa samt besvara frågorna Hur undervisar, fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i

relation till idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten? Första

frågan besvaras under de tre första underrubrikerna och fråga två besvaras under de två sista underrubrikerna. För att besvara syftet och frågeställningarna kommer källor som tagits fram genom informationssökningen att sammanställas.

Undervisning i hälsa

Skolinspektionen (2018) genomförde en kvalitetsgranskning som omfattar grundskolans årskurser 7-9. Den har genomförts dels genom enkätundersökningar riktad till 100 skolor och dels med närmre granskning av verksamheten i 22 av dessa skolor Kunskapsområdet

Hälsa och livsstil undervisas oftast genom att eleverna för en träningsdagbok eller genom

undervisning i ergonomi och förebyggandet av skador (Skolinspektionen, 2018). Innehållspunkterna som behandlar kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt, doping och vilka lagar som reglerar detta samt hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer saknas nästan helt i dagens undervisningen för idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2018).

Mikael Quennerstedt (2006) skriver att hälsodelen ska bidra till att eleverna begriper och kan hantera hälsa. Rörelseaktiviteter och friluftsverksamhet ska också vara en bidragande faktor till att eleverna utvecklar hälsa genom rörelse (Quennerstedt, 2006). Vidare betonar Quennerstedt (2006) att lärandet om hälsa inte endast ska betonas i ämnet idrott och hälsa, utan är ett ansvar för hela skolverksamheten. Enligt Britta Thedin Jakobsson (2004) tolkas hälsa av lärare som något som är en teoretisk form av kunskap, detta kan ha sin bakgrund i att hälsa förknippas med teori och talad kunskap till skillnad från idrott som istället handlar om kunskap som utförs kroppsligt. Enligt Jan- Eric Ekberg (2014) är hälsodelen i idrott och hälsa förknippad med ett bestående intresse för rörelseaktiviteter, med allsidig träning relaterat till en hälsofrämjande livsstil. I detta sammanhang ses aerob uthållighet, styrka och flexibilitet som något viktigt för eleverna att lära sig (Ekberg, 2014).

Hälsa tycks vara det som är det övergripande syftet med ämnet idrott och hälsa (Quennerstedt, 2006). För att uppnå detta syfte måste lärare i ämnet idrott och hälsa både kunna lära ut hälsa och samtidigt göra det på ett sunt samt rättvist sätt för sina elever enligt Katarina Schenker (2016). Quennerstedt (2006) skriver i sin avhandling vilken uppgift ämnet har och ska behandla vad gäller hälsoaspekten, och menar att en patogen syn på hälsa är det som framträder mest i idrott och hälsas undervisning. I en vetenskaplig artikel som Mikael Quennerstedt (2008) skrivit, diskuterar han förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsa i utbildningssyfte. Han diskuterar ifall undervisningen ska ha en patogen eller salugen syn på hälsa. Därigenom kritiserar han dominansen av ett patogent hälsoperspektiv i idrott och hälsas undervisning. Quennerstedt (2008) förespråkar istället ett salugent hälsoperspektiv, eftersom det kan berika elever med förståelse om förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Ett salugent perspektiv bidrar till en bredare kunskap ur ett hälsoperspektiv som därigenom kan bidra till en hållbar (hälso-) utveckling hos eleverna (Quennerstedt, 2008).

Magnus Brolin (2014) skriver att hur lärare agerar och tänker kring hälsa kan ha en stor inverkan på hur samtalet och undervisningen utformas. Håkan Larsson och Karin Redelius (2008) skildrar lärare som har svårt att ange vilken typ av hälsa som ska läras ut inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna i deras studie tvekade vid frågan om vad som ska läras ut då det handlar om hälsa. Lärarna påpekade ofta att eleverna skulle lära sig om hälsa, men vilken typ av hälsa hade de svårt att svara på (Larsson och Redelius, 2008). Vad eleverna ska lära sig är inte endast omdiskuterat och komplext då det handlar om att undervisa om hälsa. När elever med ett pressat förhållningsätt till hälsa visar att de vill lära sig något kan problematik också uppstå menar Annika Alberg (2015). Elever med ett pressat förhållningsätt skriver Ahlberg (20115) innebär att elever upplever stress kring hälsa och dess innebörd samt att leva hälsosamt. Detta förklarar Ahlberg (2015) kan riskera att hämma deras utveckling mot ett hälsosamt liv. De elever med ett pressat förhållningsätt till sin hälsa kan ha en rädsla om att inte räcka till. I skolämnet idrott och hälsa, där läraren har som uppgift att undervisa och lära ut om hälsa, kan mötet med eleverna bli problematiskt (Ahlberg, 2015). Ahlberg (2015) menar att ökade kunskaper hos elever som har en ohälsosam syn på vad hälsa är och hur den skapas, kan leda till att de ställer mer krav på sig själva och blir än mer ohälsosamma. Att undervisa om hälsa skriver Ahlberg (2015) är en utmaning. Det är en utmaning eftersom läraren ska möta individer med olika förhållningsätt till hälsa på olika sätt. Därigenom diskuterarAhlberg (2015) att hälsa dessutom inte endast är en fråga om kunskap, utan även

en kunskap som ska omvandlas till förståelse och positiva handlingar för att det avsedda målet ska uppnås, det vill säga god hälsa (Ahlberg, 2015).

Mycket idrott och lite hälsa

Skolinspektionens (2018) kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsas resultat pekar på att undervisningen i idrott och hälsa endast hade en liten koppling till kursplanen, och att kunskapsområdet rörelse dominerar överlag samt i mindre än hälften av de besökta skolorna (tio av 22) får ett eller två andra kunskapsområden sämre förutsättningar, där hälsa och livsstil är ett av dessa. Eleverna på dessa skolor säger att de har mycket inslag av innehållet hämtat från lekar, spel och idrotter men avsevärt mindre av hälsa och livsstil (Skolinspektionen, 2018).

Hälsa i skolämnet är något som eleverna kan lära sig, men framträder inte tydligt i undervisningsinnehållet. Quennerstedt (2006) visar i sin avhandling att i idrott och hälsas undervisning finns en dominans av hälsa som kännetecknas av aktiviteter som främjar hög fysisk aktivitet och konditionsträning. Mikael Londos (2010) skriver om undervisning som syftar till att elever utför fysiska aktiviteter. I dessa aktiviteter fanns där mindre fokus på elevers olika typer av färdigheter kopplad till hälsa. Londos (2010) presenterar i sitt resultat att hälsodelen mer eller mindre är detsamma som att anstränga sig och svettas. Om eleverna svettas under lektionen är därmed också hälsodelen uppnådd, enligt en del lärare. Syftet för aktiviteten som eleverna utövade fanns inte med som underlag och eleverna förstod därmed inte varför de utförde de aktiviteter som de gjorde. Londos (2010) kom även fram till att lärandet kring hälsa minskade samt en undervisning som endast präglas av olika aktiviteter med olika rörelsemönster ökade. Rickard Håkansson (2015) skriver att ämnets praktik präglas av aktiviteter där syftet är att eleverna rör på sig och svettas. Detta ses som en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv, men det tycks inte framgå till eleverna när aktiviteterna väl utförs. Undervisningen präglas istället av en ”prova-på- mentalitet” med målet att eleverna ska hitta en idrott eller motionsform som de tycker om (Håkansson, 2015).

Ovanstående exempel på undervisningsinnehållet har en grund i fysiologin och hälsa framträder därigenom som något neutralt eller objektivt. Hälsa framstår också som en given bieffekt av undervisningen i idrott och hälsa. Därmed är att träna sin kondition genom olika idrottsaktiviteter och att undvika en stillasittande livsstil något som mest framträder som

syfte med ämnet idrott och hälsa. Vad hälsa faktiskt är och kan vara diskuteras inte i dessa sammanhang utan tas för givet visar Thedin Jakobsson (2004). Hälsa ses istället som något teoretiskt och som förknippas med traditionell klassrumsundervisning där man läser, svarar på frågor och diskuterar begreppet hälsa. Hälsa ses även som något som förekommer i aktiviteter som man genomför i ämnet och dessa anses därmed också vara hälsofrämjande (Ahlberg, 2015). Denna syn på hälsa framkommer tydligt i undervisningspraktiken och kroppen ses som något som ska svettas och tränas för att undvika sjukdom eller skador. Detta synsätt kan översättas till en patogen syn (Thedin Jakobsson, 2004; Londos; 2010; Quennerstedt, 2006).

Två av de som diskuterar hur idrottsämnet påverkats av dess historia är Håkan Larsson och Mikael Quennerstedt (2015). De poängterar att något som kan påverka hur lärare förhåller sig till hälsodelen i ämnet är hur det har fungerat tidigare i dess historia (Larsson och Quennerstedt, 2015). Forskning visar och belyser att idrott och hälsa präglas av en kultur där prestation står i fokus och där tolkningen av hälsa härstammar från ett resonemang om att träna för prestation, som i sin tur kan innehålla olika fysiska tester (Schenker, 2016). Denna historia har lärare och lärarutbildare svårt att se, vilket kan leda till att det hämmar både verksamheten i ämnet idrott och hälsa och även dess fortsatta existens enligt Håkan Larsson (2012).

Anledningar till att lärare inte arbetar med hälsa och hälsobegreppet i ämnets undervisningspraktik kan enligt Thedin Jakobsson (2004), som intervjuat lärare om vad hälsa är i ämnet idrott och hälsa, bero på att de betraktar hälsa som något givet. Det kan enligt Thedin Jakobsson (2004) innebära att de inte har funderat över hälsa och dess mening i ämnet eller att idrottsämnet genom historien präglats av fysiologiska och humanbiologisk tradition som har haft ett starkt inflytande över utbildningen (Thedin Jakobsson, 2004).

Idrott och hälsa, en komplex kombination av två begrepp

Lärare känner sig osäkra kring hur hälsa ska läras ut och vad som de ska fokusera på för att eleverna ska utveckla sin kompentens inom hälsa. De ställs i valet mellan om de ska ge eleven möjlighet till att utveckla livstilsvanor genom fysisk aktivitet eller om de ska fokusera mer på att utveckla individens kunnande om rörelsers innebörder och sammanhang (Ahlberg, 2015).

Jan-Erik Ekberg (2009) skriver att ämnets namn gör det förvirrande för lärare. Ekberg (2009) uppfattar det nämligen problematiskt med att ha hälsa som en del av ämnets namn eftersom det i sin tur skapar otydlighet kring ämnets kärna. Hälsa tycks vara svårt att tolka i sig själv, men när det även sätts in i ett sammanhang med begreppet idrott, försvåras det ytterligare (Ekberg, 2009). Schenker (2016) skriver att lärarna från hennes undersökning visar att hälsa är teoretisk kunskap som ska utvecklas i stillasittande undervisning. Idrott och hälsa ses av lärare som något som har två inriktningar, med två olika områden att behandla i sin undervisning. Idrott ses nämligen som en del av ämnet och hälsa som en del. Dessa två delar i idrott och hälsa utgör ett grund i att undervisningen inte samspelar med ämnets syfte och mening som det är avsett att göra enligt styrdokumenten (Schenker, 2016).

Koppling till styrdokumenten

Schenker (2016) skriver i sin studie att hälsoområdet har mött svårigheter att hitta sin form inom ämnet. Trots att ämnet idrott och hälsa har genomgått en del förändringar är ämnet i praktiken inte en spegling av läroplanen. I Thedin Jakobssons (2004) intervjuer påvisas osäkerhet hos lärarna om vad hälsa innebär i ämnet idrott och hälsa, samt hur det ska undervisas. Vidare i de intervjuer som Thedin Jakobsson (2004) genomfört svarade lärare svävande och otydligt på frågan om vad hälsa innebär och hur det kommer till utryck i undervisningen. Detta medför i sin tur en osäkerhet hos lärarna hur ämnets hälsodel ska undervisas (Thedin Jakobsson, 2004).

Sofia Sebelius (2018) har genomfört djupintervju med lärare i ämnet idrott och hälsa och för fram ett resultat där lärare i idrott och hälsa på högstadiet utrycker att kursplanen är oklar och tolkningsbar. Idrottslärarna som är med i Sebelius (2018) studie beskriver att de trots oklarheterna alltid utgår ifrån kursplanerna när de planerar men att det finns andra, alternativa mål som de anser vara minst lika viktiga som kursplanens mål. För att lärarna ska kunna hantera dessa otydliga mål anger majoriteten av lärarna som Sebelius (2018) intervjuat att dessa alternativa mål kommer i första hand och de andra, officiella målen, får komma i andra hand. Lärarna har enligt Sebelius (2018) kommit fram till egna mål som de låter vara viktigare än de som Skolverket (2011) har fastställt. Dessa alternativa mål har vidtagits eftersom lärarna utrycker att de är i behov av elever som tycker att deras undervisning är rolig med en hög andel elever som deltar och är aktiva på lektionerna. Därigenom har lärarna i Sebelius (2018) studie som syfte att ge sina elever möjligheter att möta en mängd olika

sorters aktiviteter, för att ge dem möjlighet att hitta något de vill utöva på fritiden. Lärare finner problem i att hantera utformningen av ämnets innehåll. Undervisningen utifrån det centrala innehållet som läroplanerna utgör blir därmed också problematisk att hantera då det handlar om läran om hälsa (Thedin Jakobsson, 2004).

Brolin (2014) skriver att undervisningen i idrott och hälsa inte drivs av kursplanens direktiv utan utifrån den syn på hälsa som råder i samhället. Därigenom väger också samhällets syn på hälsa tyngre än vad som är utformat enligt Skolverket (Brolin, 2014). Skolämnet idrott och hälsa speglar den hälsosyn som samhället belyser men är långt ifrån kursplanens intentioner. Detta kan bero på att samhället har åsikter om hur ämnet ska utformas i praktiken. Dessa förväntningar kan i sin tur bidra till att lärare förhåller sig till hälsa på ett annat vis än vad som står utformat i styrdokumenten (Brolin, 2014).

Trots att lärare inte förhåller sig till styrdokumenten och dess utformande av hur och vad som hälsa ska vara i idrott och hälsa, visar Ahlberg (2015) ett resultat där elever har en god kunskap om vad hälsa är. Ahlbergs (2015) resultat visar också att det finns ett behov från elevernas håll att lära sig mer om att värna och hantera sin hälsa både fysiskt och psykiskt.

Glädjen viktigare än styrdokumenten

Hälsodelen av ämnet idrott och hälsa är ofta utformad som i de övriga skolämnena som är teoretiskt lagda. Detta skriver Inger Karlefors (2012) kan bidra till att hälsoundervisningen inte blir lika framgångsrik eftersom teoretisk undervisning inte tilltalar eleverna lika mycket som de övriga delarna av ämnet, så som rörelseaktiviteter. Sebelius (2018) skriver att rörelseglädje är något som lärare ser som viktigt. Att se till att eleverna har roligt på lektionerna anser många lärare i Sebelius (2018) intervjuer är ett sätt att skapa ett bra undervisningsklimat. Två av lärarna i intervjuerna lyfter fram vikten av att ha roligt och att det finns som ett grundläggande mål för hela undervisningen. Thedin Jakobsson (2004) skriver också att lärare väljer en väg till att undervisningen ska upplevas som lustfylld och gå i lekens spår samt att detta kan vara en bakgrund till att hälsa inte framträder lika mycket i undervisningsinnehållet. Detta är enligt Schenker (2016) ett problematiskt förhållandesätt till ämnets hälsodel. Lärare lyckas inte bedriva en undervisning som enligt eleverna är rolig utan att ta användning av bollspel och fysisk aktivitet (Schenker, 2016). Detta grundar Schenker (2016) i att ämnets status, som ett praktiskt ämne, är lägre än ett teoretiskt ämne. För att

ämnet ska uppnå någon slags mening är en väg till framgång, enligt lärarna i studien, att eleverna åtminstone finner undervisningen rolig (Schenker, 2016).

Diskussion

I detta avsnitt kommer metoden och resultatet att diskuteras. I metoddiskussionen kommer tillvägagångsättet att diskuteras och problematiseras. I resultatsdiskussionen kommer resultatet att diskuteras utifrån syfte och frågeställning. Det vill säga hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsasamt diskutera utifrån frågorna: Hur undervisar, fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i relation till

idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten? En diskussion kring

vilken eventuell forskning som kan fortgå i ett kommande examensarbete kommer också att diskuteras samt vilken påverkan denna kunskapsöversikten kan komma att ha på professionen som lärare i idrott och hälsa.

Diskussion av undersökningsmetoden

Den undersökningsmetod som använts är informationssökning i två olika former. Den ena vid benämning kedjesökning. När relevanta källor hittades genom olika databaser hittades även relevanta referenser som dessa källor använt sig av. Dessa referenser söktes i sin tur upp på nytt och det visade sig att även dessa nyfunna källor hade referenser som var användbara. Därmed har kedjesökningen fungerat bra och denna metod är något som kommer nyttjas även i kommande informationssökningar. Dock kommer kedjesökning som metod inte användas utan att ha systematisk informationssökning som grund, eftersom grunden i kedjesökning har en grund i att en relevant källa har hittats för att söka vidare genom dess referenslista. Därmed kan inte kedjesökningen stå för all informationssökning själv (Reinecker och Stray Jørgensen, 2006).

Till en början var informationssökningen av systematisk format inte lika användbar, men allt eftersom syfte och frågeställning kom att växa fram blev sökningen enklare. I början var syftet och frågeställning oklart och de sökord som till en början användes var historia, idrott och hälsa, läroplaner i idrott och hälsa. Dessa sökord resulterade i en stor blandning av olika källor som berörde ämnet idrott och hälsa, men inte den inriktning och problematik som denna kunskapsöversikt var ämnad att behandla. Dock blev systematisk informationssökning användbar då sökorden blev mer specifika samt fler databaser användes (Backman, 2016). Användbara källor kom då att bli enklare att finna (Reinecker och Stray Jørgensen, 2006; Backman, 2016).

Det blev också mer tydligt att använda referenser som förhöll sig till både läroplanen från år 1994 och år 2011, eftersom de källor som kom fram genom informationssökningen är skrivna från 1994 och framåt. Eftersom intresseområdet för denna kunskapsöversikt inte blivit forskat på i någon större utsträckning, blev det också en grund till att använda källor som behandlar både den nuvarande läroplanen från år 2011 men även den förra från år 1994. Detta beslut grundar sig i att försöka framställa en bild av ämnet idrott och hälsa sedan hälsa kom att få mer plats i läroplanen 1994 (Larsson och Redelius, 2008; Skolverket, 2011).

Kunskapsöversikten refererar till myndighetsrapporter, vetenskapliga artiklar, lic. uppsatser och doktorsavhandlingar. Dessa referenser medför att kunskapsöversikten har en vetenskaplig grund. Eftersom det inte finns mycket forskning kring intresseområdet för denna kunskapsöversikt, så är resultatet en blandning av många olika studier som forskat kring ämnet idrott och hälsa. Den huvudsakliga grunden för denna kunskapsöversikt utgår ifrån forskning om ämnet idrott och hälsa i grundskolan med inriktning mot högstadiet. Underlaget för hur det ser ut på gymnasiet är inte lika stort även om det finns med i viss utsträckning. Vidare bygger den forskning som använts på kvantitativa studier med ett fåtal lärare, men sammantaget pekar de alla i ungefär samma riktning och kan därmed öka trovärdigheten.

Diskussion av resultatet

Undervisningen i hälsa sker ofta genom att eleverna för en träningsdagbok eller genom undervisning i ergonomi och förebyggandet av skador (Skolinspektionen, 2018). Detta medför att andra delar som egentligen är avsedda att också undervisas om inte tar plats i undervisningen. Trots att hälsodelen i idrottsämnet ska bidra med att eleverna begriper och kan hantera hälsa på ett bredare plan (Quennerstedt, 2006). Eftersom undervisningen av hälsa ofta sker genom läran om förebyggandet av skador och sjukdomar, så är det patogena perspektivet på hälsa mest framträdande. Därmed, likt det Quennerstedt (2008) för fram, hamnar ett salugent perspektiv i skymundan av ett patogent perspektivet.

Hälsa ska läras ut genom rörelse och inte endast vara något som är teoretiskt (Skolverket, 2011). Skolinspektionens granskning av ämnet visar att rörelseaktiviteter tar allt för stor plats i idrottsämnet. Möjligen är det så att lärarna har som avsikt, likt Quennerstedt (2006)

antagande, att eleverna ska lära om hälsa i rörelse men att syftet inte framkommer tydligt i undervisningspraktiken. Detta påpekar även Håkansson (2015) är ett faktum och undervisningen präglas istället av en prova-på-mentalitet där eleverna ska hitta en motionsform eller idrott som de tycker om. Hälsa diskuteras inte i dessa sammanhang och blir därmed något mer neutralt och objektivt i ämnet idrott och hälsa. Eleverna tränas och svettas för att få ta del av hälsa i undervisningen och en patogen syn på hälsa är det som dominerar (Thedin Jakobsson, 2004; Londos, 2010; Quennerstedt, 2006; Brolin, 2014).

Eftersom hälsa enligt Quennerstedt (2006) anses vara det övergripande syftet med idrott och hälsa, kan det även vara så att hälsa ses som något självklart som finns med i bakgrunden jämt. Men när lärare väl blir tillfrågade hur de lär ut och vad som lärs ut, tvekar många eller ser hälsodelen som något teoretiskt och som undervisas i en stillasittande klassrumsmiljö (Thedin Jakobsson, 2004; Schenker, 2012). Detta kan vara problematiskt, eftersom hälsoundervisningen i teoretisk form inte tilltalar eleverna lika mycket som de övriga delarna av ämnet (Karlefors, 2012). Hälsodelen är med andra ord något som inte upplevs lika glädjefyllt av eleverna och detta kan vara en möjlig förklaring till att hälsa inte prioriteras lika mycket som övriga delar av idrottsämnet. Schenker (2016) grundar detta i att idrottsämnets status är lägre än övriga skolämnen, och för att få ämnet att bli mer populärt kan en lustfylld undervisning vara en väg att gå.

Idrottsämnets historia har influerat idrottsämnet i vår samtid och hur lärare ser på och undervisar i hälsa. Det finns en röd tråd genom ämnets historia med ett patogent perspektiv på hälsa. Denna röda tråd tycks ha påverkat lärare och trots de förändringar i läroplanen för både gymnasiet och grundskolan, tycks inte hälsa träda fram lika mycket som de övriga delarna i idrottsämnet. En förklaring till detta kan vara det som Brolin (2014) för fram, det vill säga att samhället har en påverkan på hur hälsa bedrivs i undervisningen i idrottsämnet. Att samhällets syn på hälsa väger tyngre än styrdokumenten är också något som framkommer, där lärare till och med kommer på egna syfte och mål som eleverna ska ta del av i undervisningen (Brolin, 2014; Sebelius, 2018). Möjligen kan detta bero på, likt det Sebelius (2018) framför, att lärare tycker att kursplanen är oklar och tolkningsbar. Lärarna i Sebelius (2018) studie understryker dock att de alltid utgår från kursplanen då de planerar sin undervisning. En förklaring till att hälsa likväl inte framträder i undervisningen som är menat, framkommer i skolinspektionens (2018) kvalitetsgranskning och kan möjligtvis vara att lärare

inte förklarar syftet med de aktiviteter som genomförs. Måhända att det är därför hälsodelen allt mer upplevs att inte undervisas om i rätt utsträckning.

Forskare och skolinspektionen utifrån sin kvalitetsgranskning tycks vara överens om att hälsa inte framträder i den utsträckning som den är menad att göra enligt styrdokumenten. Men samtidigt visar Ahlberg (2015) ett resultat där eleverna har en god kunskap kring hälsa. Å ena sidan trots att hälsa inte framträder i den utsträckning som kursplanen utrycker, visar Ahlbergs (2015) resultat att eleverna ändå har kunskap om hälsa. Å andra sidan förefaller det rimligt att anta att eleverna kan ha inhämtat denna kunskap via andra plattformar eller verksamheter, då eleverna i Ahlbergs resultat samtidigt vill få möjlighet att lära sig mer om sin hälsa. Detta kan vara en konsekvens av att en patogen syn på hälsa är mest dominant, och en salutogen syn inte framställs lika tydligt i undervisningspraktiken. Men det kan också handla om att eleverna endast vill lära sig mer för att fortsätta utvecklas.

Sammanfattningsvis visar resultatet av denna kunskapsöversikt att lärare undervisar mindre om hälsodelen än om idrottsdelen i ämnet idrott och hälsa. Ett patogent perspektivet på hälsa är det mest dominant och ett salugent perspektivet används endast i stillasittande form av undervisning i hälsa. Lärare har som ambition att ta stöd i kursplanen, men det lyckas inte nå ut tillräckligt, och en vag och generell hälsoundervisning presenteras istället. Styrdokumenten ses av lärare som oklara, egna mål och syftet med undervisningen skapas av lärare och de styrs mer av att skapa glädje än av styrdokumenten. Idrott och hälsas historia har inflytande på hur och vad som lärs ut i hälsa idag. Även samhällets syn på hälsa styr lärares sätt att undervisa i hälsa. Med andra ord, för att sammanfatta ett kortare svar än det som framställs i resultatsdiskussionen, finns det många influenser som påverkar hur lärare kopplar hälsa i relation till styrdokumenten och som avgör hur lärare undervisar, fördelar och kombinerar hälsodelen i relation till idrottsdelen.

Diskussion om kunskapsöversiktens påverkan

Intresseområdet som har bearbetats och forskat kring har varit givande och intressant. Denna kunskapsöversikts resultat kan ha en påverkan på en kommande profession som lärare.Eftersom det nu finns en medvetenhet om hur det ser ut enligt forskning kan det bemötas mer lyhört. Resultatet kan även anses vara viktigt för att belysa den problematik som finns gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa. Det är möjligt att skolämnet bör ses över för att finna sin rätta plats i skolan för att därigenom få mer tydliga riktlinjer av vad som ska läras ut samt vilket syfte idrott och hälsa har. Detta för att ämnets hälsodel ska ha mer av ett salugent perspektiv på hälsa, inte komma i skuggan av rörelseaktiviteter och finna en balans mellan utbildning och glädje. Kunskapsöversikten kan dock vara mindre användbar för gymnasieskolan, eftersom den består av fler källor som behandlar hälsodelen i idrott och hälsa för grundskolan. Detta medför i sin tur att den kan komma att bli mer väsentlig för grundskolelärare än för gymnasielärare i idrott och hälsa.

Genom att ha skrivit denna kunskapsöversikt finns färre frågor kring vad kunskapsområdet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa är. Det har blivit en mer klar bild om hur lärare utifrån kvantitativa studier i jämförelse med skolinspektionen (2018) och skolverket (2011) ser på hälsa och livsstil. Kunskapsöversikten skulle kunna ses som ett tecken på att lärare och skolledningar i samspel med forskning inom idrott och hälsa har ett ansvar att försöka vända denna trend som pågår. Att lära ut om hälsa i den utsträckning som de ska men också på ett tydligt och bra vis, kan ses som en viktig del för både eleverna och idrottsämnet men också för samhället i stort. Risken är att lärare endast undervisar om aktiviteter ryckta ur sitt sammanhang med mindre möjligheter för eleverna att lära sig de hälsoeffekter som dessa aktiviteter bidrar till. Dessa bieffekter är i sin tur inte ett av Skolverkets (2011) mål med hälsodelen i idrott och hälsas undervisning.

Eftersom resultatet visar att lärare har svårt att tolka styrdokumenten och se vilken roll hälsodelen har i ämnet idrott och hälsa, kan en idé vara att utöka och förbättra lärarutbildningarna runt om i Sverige. Detta kan innebära att lärarutbildningarna för idrott och hälsa problematiserar och utökar undervisningen som handlar om kunskapsområdet hälsa och livsstil. Möjligen kan detta resultera i att lärare känner sig tryggare i sin profession i hantering av både styrdokumenten men även kunskapsområdet hälsa och livsstil.

Eventuell vidare forskning

För att lärare ska kunna lära ut och undervisa om hälsa förutsätter att ämnet behandlar hälsa i undervisningspraktiken. I ett kommande examensarbete skulle detta vara aktuellt att undersöka vidare. Eftersom det finns tendenser till att det behövs ytterligare forskning i fältet kan en kvantitativ studie upptäcka möjliga orsaker till att lärare inte undervisar om hälsa i den utsträckning som anges i styrdokumenten för skolämnet idrott och hälsa. Eftersom den forskning som denna kunskapsöversikten grundar sig i är undersökningar som riktar sig till främst grundskolans idrottsämne, kan en idé vara att utföra en kvantitativ studie inriktad på gymnasieskolan istället. Detta med en förhoppning om att ett inifrånperspektiv kan fylla igen de kunskapsluckorna om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa.

Referenslista

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningsätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och

skolämnet idrott och hälsa. Hämtad från: https://muep.mau.se/handle/2043/19322 Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Brolin, Magnus (2014) Hälsoarbete i skolan- mer än bara motion, morötter och moral. (Licentiatuppsats Örebro: Örebro Universitet). Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:oru-35679

Ekberg, Jan- Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i

skolår 9. (Doktorsavhandling Malmö: Malmö Universitet, Lärarutbildningen). Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:muep.mau.se:2043/8166

Ekberg, Jan- Eric (2014). What knowledge appears as valid in the subject of Physical Education and

Health? A study of the subject on three levels in year 9 in Sweeden. Hämtad från:https://search-

ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1094420&site=ehost-live

Håkansson, Rickard (2015). Vad betyder OK+?. En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa. (Licentiatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH: Stockholm).

Hämtad från: http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:785086/FULLTEXT02.pdf

Karlefors, Inger (2012). There are some things we learned - that we hadn´t thought of: Experience of

and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish Journal

of Sport Research, 1, 59-82. Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-64343

Larsson, Håkan och Redelius, Karin (2008). Swedish physical education research questioned—

current situation and future directions. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ821017&site=ehost-live Larsson, Håkan (2012). Idrott och hälsa i framtiden – status quo, utveckling eller avveckling? Recensionsessä av David Kirks Physical Education Futures. Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:gih-2610

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och

idrott på fritid. (Doktorsavhandling Malmö: Malmö Universitet.) Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:muep.mau.se:2043/10517

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. (Doktorsavhandling Örebro: Universitetsbiblioteket). Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:oru-463

Quennerstedt, Mikael (2008). Exploring the relation between physical activity and health—a

salutogenic approach to physical education. Örebro Studies in Education 15 Örebro Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/261527887_Exploring_the_relation_between_ physical_activity_and_health_-_A_salutogenic_approach_to_physical_education

Quennerstedt, Mikael & Larsson, Håkan. (2015). Learning movement cultures in physical education

practice. Sport, Education and Society, Örebro universitet: Örebro, GIH: Stockholm. Hämtad

från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=102809125&site=ehost-live Reinecker, L och Stray Jørgensen, P (2006). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber AB Schenker, Katharina (2016). Health(y) education in Health and Physical Education. Linnaeus University, Växjö/Kalmar Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1169600&site=ehost-live Sebelius, S (2018). Att vara idrottslärare. Om de själva får berätta.(Licentiatuppsats, Malmö Universitet: Malmö. Hämtad från:

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:muep.mau.se:2043/25744

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Thedin Jakobsson, Britta (2005). Hälsa- vad är det i ämnet idrott och hälsa? Intuitionen för idrotts-

och hälsovetenskap, idrottshögskolan i Stockholm. Hämtad från:

Bilagor

Bilaga 1

Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning) 191119 Swepub ”idrott och hälsa” AND ”I praktiken” Peer-reviewed 7 1 191119 Swepub ”Hälsoarbete i skolan” 10 1 191119 Swepub ”Hälsodelen i idrott och hälsa” 2 1

191120 Swepub ”Idrott och hälsa i framtiden”

191120 SPORTdiscus ”Physical education” and health” AND Sweden or swedish AND health Publicerad mellan 1994- 2019 171 1 191127 ERIC via EBSCO ”Physical education” AND ”Health” AND ”Sweden” Publicerad mellan 1994-2019 52 3 191127 Swepub ”Physical education AND health AND teacher” 157 3

Bilaga 2

• Används i resultat • Valdes bort

• Används i bakgrund och resultat

• Används i metod

Författare och titel Användning Typ Databas Sökord Begränsningar Kommentar

Sebelius, S (2018). Att vara idrottslärare.

Om de själva får berätta. Malmö

Universitet: Malmö

Resultat Lic. uppsats Swepub ”Physical education” AND ”Health” AND ”Teacher” - Systematisk informationssök ning

Quennerstedt, M., & Larsson, H. (2015). Learning movement cultures in physical education practice.

Resultat Vetenskaplig

artikel SPORT Discus education and ”Physical health” AN Sweden or swedish AND ”health Peer- reviewed Publicerad mellan 1994-2019 Systematisk informationssök ning

Ahlberg, A (2015) Förståelse av och förhållningsätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa

Resultat Lic. uppsats ERIC via

EBSCO hälsa”AND ”I ”Idrott och praktiken”

- Kedjesökning: Funnen via ”Hur är det i praktiken

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket

Resultat Doktors

avhandling Swepub ”Lära hälsa” - informationssökSystematisk ning

Quennerstedt, Mikeal (2008). Exploring the relation between physical activity and health—a salutogenic

approach to physical education.

Resultat Vetenskaplig

artikel ERIC via EBSCO education” ”Physical AND ”Health” AND ”Sweden” - Systematisk informationssök ning

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet:

Relationen mellan ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på

fritid. Malmö: Malmö högskola,

Lärarutbildningen.

Resultat och

Bakgrund Avhandling Doktors Swepub education” ”Physical AND ”health” AND ”Teacher” - - Systematisk informationssök ning

Ekberg, Jan- Eric (2014). What

knowledge appears as valid in the subject of Physical Education and Health? A study of the subject on three levels in year 9 in Sweeden.

Resultat Vetenskaplig

artikel SPORTdiscus education and ”Physical health” AND ”Sweden or Swedish” AND ”health” Peer-reviewed Publicerad mellan 1994-2019 Systematisk informationssök ning

Brolin, Magnus (2014) Hälsoarbete i skolan- mer än bara motion, morötter och moral

Resultat Lic.

uppsats Swepub ”Hälsoarbete i skolan ” - informationssökSystematisk ning

Håkansson, R(2015). Vad betyder OK+?. En studie om lärares

dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa (Gymnastik- och

idrottshögskolan, GIH).

Resultat Lic. uppsats ERIC via

EBSCO hälsa” AND ”I ”Idrott och praktiken”

- Kedjesökning

Funnen via Hur

ser det ut i praktiken?

Larsson, Håkan (2012). Idrott och hälsa i framtiden – status quo, utveckling eller avveckling? Recensionsessä av David Kirks Physical Education Futures.

Resultat Vetenskaplig artikel

Swepub ”Idrott och hälsa i framtiden” - Systematisk informationssök ning Skolinspektionen. (2018).

Kvalitetsgranskning av ämnet idrott

och hälsa i årskurs 7-9.

Resultat Myndighets

Rapport - Funnen via skolverkets

hemsida.

Schenker, Katarina (2016). Health(y)

education in Health and Physical

Education. Linnaeus University,

Växjö/Kalmar

Resultat Doktors

avhandling Swepub education” ”Physical AND ”Health” AND ”Sweden” - Systematisk informationssök ning

Karlefors, Inger (2012). There are some things we learned – that we hadn’t thought of: experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish journal of sport research.

Resultat Vetenskaplig

artikel - Kedjesökning. Funnen via

Ahlberg (2015).

Ljunggren, J (1999) Kroppens bildning Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914

Bortvald Vetenskaplig

artikel Swepub gymnastik” ”Ling - KunskapsöversikValdes bort pga. ten fick ett annat syfte och skriven

år 1991

Mikael, Q (2011). Physical education in New Zealand and Sweden: good or bad for students' health?

Bortvald Vetenskaplig artikel

Swepub ”Mikael Quennerstedt”

- Valdes bort pga. Kunskapsöversik ten fick ett annat

syfte och ett internationellt perspektiv var därmed inte

längre användbart.

Redaktionskommitté: Håkan Larsson, Suzanne Lundvall, Jane Meckbach, Tomas Peterson & Mikael

Bortvald Samlingsverk av Lic. uppsatser

Swepub ”Idrott och hälsa i praktiken”

Peer-reveiwed Valdes bort pga. Primärkällorna

Quennerstedt (2016) Hur är det i

praktiken? istället, det vill säga de Lic.

avhandlingar som texten sammanfattade. systematisk informationssök ning

Quennerstedt, M Healthying physical education - on the possibility of learning health

Bortvald Vetenskaplig artikel

Swepub ”Mikael Quennerstedt”

- Valdes bort pga. inte passade kunskapsöversikt ens intresseområde. Systematisk informationssök ning Ekberg, J-E. (2009) Mellan fysisk

bildning och aktivering

Bakgrund och

Resultat avhandling Doktors Swepub education” ”Physical AND ”Health” AND ”Teacher” - Systematisk informationssök ning

Thedin Jakobsson, B (2004). Hälsa- vad är det i ämnet idrott och hälsa?

Intuitionen för idrotts- och hälsovetenskap, idrottshögskolan i Stockholm.

Bakgrund och

Resultat Vetenskaplig artiekl Swepub ”Hälsodelen i idrott och hälsa”

Första källan som fick min kunskapsöversikt

att hitta sin rätta inriktning. Negativt med denna är att den har ”några år på

nacken.” Systematisk informationssök

ning.

Håkan Larsson & Karin Redelius (2008) Swedish physical education research questioned—current situation and future directions

Bakgrund och

resultat Vetenskaplig artikel EBSCO Eric education” ”Physical AND ”Health” AND ”Sweden OR Swedish” - Systematisk informationssök ning Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Bakgrund och

resultat Läroplan - Funnen via skolverkets

hemsida.

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Bakgrund och

resultat Läroplan - Funnen via skolverkets

Reinecker, L och Stray Jørgensen, P (2006). Att skriva en bra uppsats.

Malmö: Liber AB

Metod Bok bibliotek Ystads uppsats” ”Skriva - Användes för att öka metodens relevans och designa dokumentatione n av informationssök ningen. Hittad via Ystads biblioteks hemsida. Backman, J (2016). Rapporter och

uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Metod Bok Ystads

bibliotek uppsats” ”Skriva - Användes för att öka metodens relevans och designa dokumentatione n av informationssök ningen. Hittad via Ystads biblioteks hemsida.