Lärande och samhälle
Barn unga samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Tankar kring Ur och Skur
- En kvalitativ studie med förskollärares och föräldrars perspektiv på en
Ur och Skur förskola
Thoughts About an Outdoor Preschool
- A Qualitative Study of the Teachers and Parents Perspective on an
Outdoor Preschool
Cecilia Jönsson
Amanda Pileby
F Förskollärarexamen 210 hp Barndom och lärande 2016-05-26
EExaminator: Annika Åkerblom Handledare: Birgitta Nordén
2
Förord
Tack till våra informanter; förskollärarna och föräldrarna för deltagandet i denna studie och deras tid. Vi vill också tacka vår handledare Birgitta Nordén för vägledningen under arbetets gång. Tack även alla som stöttat oss under skrivandeprocessen. Under arbetets gång har vi valt att skriva texten ihop så att vi har kunnat diskutera tankar och idéer med varandra kontinuerligt. Detta har lett till att vi har fått en jämn ansvarsfördelning av hela arbetet.
3
Abstrakt
Syftet med denna studie är att kunna bidra med nya kunskaper om varför utomhusförskolor behövs i dagens samhälle. Detta ses utifrån verksamma pedagoger och föräldrar på en Ur och Skur förskola. Detta undersöks med bakgrunden att barn blir mer inaktiva i dagens samhälle (Karsten, 2005), vilket leder till att studien ska belysa förskollärares och föräldrars tankar kring varför de har valt utomhusförskola och att detta kan bidra till andra som inte uppmärksammat utomhusförskolors effekter.
Studien har genomförts på en förskola i södra Sverige och har genomförts utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer och enkätfrågor. Transkribering av intervjuer och enkäter har sedan kategoriserats och utifrån det har vi sett vad det är som förskollärare och föräldrar på just denna förskola tar upp som relevant. Studien utgår från fenomenografin och framförallt det andra perspektivet inom grenen, för att få in och bearbeta vårt material. Sedan används det första perspektivet när vi tolkar utsagorna. Resultatet av studien är att vi har sett att föräldrarna och förskollärarna lägger vikten på ungefär samma saker när det gäller utomhuspedagogiken på denna utomhusförskola, trots att de utgår från två olika perspektiv, en föräldrasyn respektive en förskollärarsyn. Detta har lett till följande slutsats, att informanterna uppfattar utomhusförskolan som gynnsam för barnens hälsa, lärande och vikten av att de får en närhet till naturen.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 6
3. Teoretisk bakgrund ... 7
3.1 Tidigare forskning... 7
3.1.1 Utomhuspedagogikens historia ... 7
3.1.2 Utomhuspedagogik som begrepp ... 7
3.1.3 Utomhuspedagogik och lärande ... 8
3.1.4 Utomhuspedagogik och hälsa och sinne ... 8
3.1.5 Utomhuspedagogikens olika platser ... 9
3.2 Perspektiv... 10 3.2.1 Fenomenografiskt perspektiv ... 10 4.1 Urval ... 11 4.2 Genomförande ... 11 4.3 Analysmetod ... 13 4.4 Etiska aspekter ... 13 5. Analys ... 14
5.1 Analys av intervju med förskollärare... 14
5.1.1 Pedagogik ... 14
5.1.2 Hälsa ... 15
5.1.3 Platsen och närmiljön……….15
5.2 Analys av föräldraenkäterna. ... 17
5.2.1 Pedagogik ... 17
5.2.2 Hälsa ... 18
5
6. Diskussion och slutsats ... 20
6.2 Metoddiskussion ... 20
6.1 Resultatdiskussion och slutsats ... 20
6.3 Förslag till fortsatt forskning ... 22
7. Referenser ... 23
8. Bilagor ... 26
8.1 Bilaga 1 - Föräldraenkät ... 26
8.2 Bilaga 2 - Intervjufrågor till förskollärarna ... 28
8.3 Bilaga 3 - Information med plats för underskrift till förskollärarna ... 29
6
1. Inledning
För bara några decennier var barns lekar ofta koncentrerade till utemiljöer men idag sker barns lek mestadels inomhus (Karsten, 2005). I en studie där Karsten (2005) granskade barnens plats på tre olika gator i Amsterdam, fann hon att barnens plats har skiftat och bytts med vuxnas plats. Barnen som förr lekte mycket ute på gatorna är nu mer inomhus och vuxna som varit inomhus ses nu ute på gatorna (ibid.). Med detta som bakgrund för denna studie är målet att ge en inblick i utomhuspedagogiken för att lyfta fram aktuell kunskap om hur förskolollärare och föräldrar tänker kring fenomenet. Detta ledde sedan vidare till undersökningen av förskollärare och föräldrars perspektiv på utomhuspedagogik. Med de valda perspektiven har vi försökt att närma oss hur berörda grupper tänker kring utomhusförskolor i förhållande till de aktuella kritiska blickarna med hjälp av Sjöstrand Öhrfelt (2015) analys. Vi tror att denna kunskap kan vara till intresse för de som intresserar sig för utomhuspedagogiska verksamheter men också andra inom yrket som kanske känner sig osäkra på om utomhuspedagogik passar just dem. Även nyblivna föräldrar som ska skola in sina barn kan ha nytta av den här studien och liknande studier. Detta för att få kunskaper om fördelar och nackdelar gällande Ur och Skur-verksamheter, när de letar efter en förskola som ska vara bäst passande för sina barn.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få och att kunna bidra med kunskaper om varför utomhusförskolor och utomhuspedagogik behövs i dag. Vår studie utgår ifrån förskollärares och föräldrars föreställningar. Detta för att få en så bred erfarenhetsbaserad blick som möjligt på vad utomhuspedagogik och utomhusförskola innebär, utifrån två olika perspektiv.
De frågor som ligger i fokus med utgångspunkt från syftet är:
− Vilka uppfattningar har förskollärare om utomhuspedagogik? − Varför väljer föräldrarna att ha sina barn på en utomhusförskola?
7
3. Teoretisk bakgrund
3.1 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning och teorier som är relevanta för studien. Anknytning till utomhuspedagogik görs genomgående i de olika underrubrikerna för att belysa olika aspekter av fenomenet. Utomhuspedagogiken vi har valt att fokusera på anknyts till Ur och skur förskolor med tanke på vårt forskningobjekt. Först presenteras kort utomhuspedagogikens historia sedan begreppets beskrivning. Därefter kommer utomhuspedagogik och lärande, utomhuspedagogik och hälsa och sinne, utomhuspedagogik och olika platser och till sist vad läroplanen säger om utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik finns på alla olika sorters förskolor, både sporadiskt men även dagligen. I denna studien syftar vi till utomhuspedagogik som sker dagligen på en utomhusförskola.
3.1.1 Utomhuspedagogikens historia
De första utomhusförskolorna som startades i Sverige tillkom i slutet av 80-talet och startades av föreningen Friluftsfrämjandet (Sjöstrand Öhrfelt, 2015). Går man tillbaka till grundtankarna kring utomhuspedagogikens tänkande så visar Dahlgren och Szczepanski (1997) att den antika filosofen Aristoteles är värd att nämna, då han utgick från våra sinnen och hade ett helhetstänk kring naturen. Detta är något som syns i dagens tankar om utomhuspedagogik.
3.1.2 Utomhuspedagogik som begrepp
Det nationella centrumet för utomhuspedagogik (2016) förklarar begreppet som ett lärande som sker i ett växelspel mellan det som upplevts och reflektionen kring det. Hädanefter benämns centrumet för NCU genomgående i studien. NCU har delat in sin syn på utomhuspedagogiken i tre delar. Det första är “att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap”, det andra “att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas” och det tredje “att platsens betydelse för lärandet lyfts fram” (ibid.).
8
3.1.3 Utomhuspedagogik och lärande
Barn lär sig på olika sätt och variationer av olika metoder möjliggör för förskolläraren att uppnå målen i läroplanen på ett effektivt sätt (Ericsson, 2009). Vidare anser hon att utomhuspedagogiken är en viktig del av lärandet då de ger variation och skapar nya möjligheter för lärandet. Enligt Ericsson (2009) visar utomhuspedagogiken på att barnen blir mer intresserade av att lära sig saker, genom att de motiveras av utemiljöns mångfald. Szczepanski (2014) menar att en stor del av utomhuspedagogikens lärandeprinciper är att man lär sig praktiskt genom att man bland annat använder sig av sina sinnen och kroppen. (Szczepanski, 2014). Dahlgren och Szczepanski (1997) har skrivit en bok som är ett debattinlägg för utomhuspedagogik som lärmiljö. De menar att när en pedagogisk verksamhet bedrivs utomhus bidrar det till att människor får en större förståelse för att de är en del av naturen samt att man är präglad av den.
Sjöstrand Öhrfelt (2015) menar att naturen innehar en stor roll vad gäller det pedagogiska lärandet. Hon betonar att en naturlig utemiljö är mångsidig och kan tolkas på många olika sätt, vilket är något som förskolor med mer strukturerade och planerade miljöer, inne som ute, saknar. Szczepanski (2014) anser att utomhuspedagogik är väsentlig för barns lärande om miljö och natur då han menar att det är den omedelbara kontakten av den miljö man är omgiven av som får en att förstå att man är en del av den. Enligt Dahlgren och Szczepanski (1997) så är lärandet som sker utomhus naturligt, till skillnad från inomhus, då människan har befunnit sig utomhus sen evolutionens tid. Det naturliga här kan förstås som något som människan är uppväxt med fast i ett längre perspektiv.
3.1.4 Utomhuspedagogik och hälsa och sinne
Enligt Brügge, Glantz och Sandell (1999) så använder pedagoger friluftsliv som en metod i bland annat hälsofrämjande syfte, för både kropp och själ. Dahlgren och Szczepanski (1997) betonar också att ha tillgång till naturen är viktigt för att naturen har något som kallas för sociomateria som kan styra våra beteenden och rörelsemönster. Sociomateria är ting runt omkring i en omgivning som genom sina olika utformning och sammanhang påverkar människor, bland annat psykologiskt
9
och socialt (Andersson, 1976). De säger också att utomhuspedagogiken ger en möjlighet till att förebygga sjukdomar som bland annat benskörhet och fetma. Men när det kommer till infektioner så har Lisberg-Jensen, Mårtensson, Söderström och Öhman (2011) inte funnit några tydliga belägg för att barnen inte får infektioner utan det är mer beroende på att mikroberna blir mindre koncentrerade och ger mindre infektioner. De säger även att barnen utsätts för smitta hela tiden om inte i skolan så i hemmet och på andra ställen. Däremot framhäver Szczepanski (2014) att det finns forskning som stöder att friluftslivet och naturen har en positiv påverkan vid exempelvis inlärning, motorikutveckling samt att det ger lugnare och friskare barn med färre sjukdagar. Sjöstrand Öhrfelt (2015) styrker detta och menar att barn på uteförskolor är inte i närhet av varandra på samma sätt som på när många barn man är inomhus tillsammans, och utsätts därför för mindre smittspridning sinsemellan (Sjöstrand Öhrfelt, 2015). Forskning visar också på att yngre barn kan ha svårt för kylan utomhus, då de inte alltid kan säga till om de fryser (Söderström, Boldermann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp, Blennow, 2012).
3.1.5 Utomhuspedagogikens olika platser
I en studie från Szczepanski (2013) intervjuade han förskollärare om deras uppfattningar om miljöns betydelse för lärande och undervisning. I den studien fick Szczepanski (2013) bland annat fram att när det kommer till att ha pedagogik utomhus så ansåg en av informanterna att det finns en mångfald utomhus så det gäller att hitta rum för lärande. Enligt Änggård (2014) så får olika platser mening genom att pedagogerna låter barnen besöka samma ställen. Sjöstrand Öhrfelt (2015) betonar att naturen erbjuder en öppen miljö som tillåter barn att vara precis som dem är. Hon betonar att naturen på en utomhusförskola är så pass “naturlig” att den behandlar alla barn på ett likvärdigt sett oavsett vem barnen är som individer. Enligt Ericsson (2009) så kan utomhusmiljöer med mångfald stimulera olika barn på olika sätt. Lisberg et al (2011) menar att barn är aktörer i sin egen utveckling. De kan ta olika roller för att anta olika utmaningar i sin omgivning. Den fysiska miljön i naturen kan på så sätt användas för att studera vilken funktion olika naturelement fyller utifrån vad barn uppmärksammar i naturen och genom barnens sociala samspel (Lisberg et al, 2011)
10
3.2 Perspektiv
Här följer en förklaring för det fenomenografiska perspektivet som denna studie använder sig av.
3.2.1 Fenomenografiskt perspektiv
Det fenomenografiska perspektivet förklarar Kroksmark (1990) som beskrivandet av olika aspekter av omvärlden. Han förklarar vidare att perspektivet inte kan ses enskilt utifrån antingen människan eller omvärlden utan för att förstå så måste man se på båda delarna. Staffan Larsson (1986) menar att den fenomenografiska ansatsen beskriver hur människor ser på fenomen i omvärlden och inte hur det faktiskt är. Enligt Kroksmark (1990) så är uppfattningsbegreppet inom fenomenografin det centrum och uppträder i relationen mellan människan och objektet. Han pratar om en så kallat mellan-värld (Kroksmark, 1990). Hur vi kan se på världen kan ses utifrån två perspektiv som Marton (1981) benämnt, det första perspektivet är faktabaserat och beskriver hur saker och ting observeras utifrån. Den andra ordningen är hur saker och ting upplevs för någon. Vilket inte behöver stämma överens med det som andra ser.
11
4. Metod
Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod vilket innebär att den innehåller intervjuer och enkäter, vilket ger en personlig empiri som skiljer sig från andras empiri. Med kvalitativ metod så är utgångspunkten att få fram mening och samband om något (Alvehus, 2013). Inom den kvalitativa forskningen så är det centralt att människor är aktörer som formar verkligheten (ibid.). Det är informanternas verkligheter som vi vill försöka synliggöra i denna studie.
4.1 Urval
Valet av metod har skett genom att strategiskt välja målgrupp som har ett nära förhållande till utomhuspedagogik. Strategiskt urval är när man genomför intervjuer med personer som har specifika erfarenheter inom området som undersöks (Alvehus, 2013). Därav lades fokus på yrkesgruppen förskollärare och deras uppfattningar kring utomhuspedagogiken. Vi har gjort ett medvetet val att göra vår studie på endast en förskola, då vi inte ville jämföra två eller flera olika uteförskolor utan vi ville istället få en djupare inblick i hur föräldrar och förskollärare ser på och uppfattar utepedagogik på denna valda förskola.
Förskolan där studien utfördes på är en utomhusförskola som ligger i södra Sverige. De tillbringar hela dagen i utomhusmiljö men har möjlighet till att va inne om det skulle behövas. Förskollärarna är en varierande åldersgrupp med olika erfarenhetslängd. Föräldrarna har fått svara på enkäter och det har varit frivilligt och anonymt så vi vet inte hur det är fördelat ur ett jämställt eller åldersbaserat perspektiv.
4.2 Genomförande
Metoderna vi valde att ha för vår kvalitativa studie var enkäter (se bilaga 1) och intervjuer (se bilaga 2). Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att frågorna var planerade men på plats ställdes också några oplanerade följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer möjliggör för respondenten att påverka innehållet (Alvehus, 2013). Intervjuerna spelades in via mobiler för att sedan transkriberas. Vi började leta upp utomhusförskolor på nätet varav vi hittade en som fångade vårt intresse då det var en ur och skur förskola.. Vi tog kontakt med dem via e-mail där vi berättade
12
vem vi var och vad vi skulle göra. Sedan ringde vi förskolan och bestämde vi tid för ett första besök för att vi skulle få en inblick i hur det var där. Under besöket fick vi två förskollärares samtycke till att delta i en intervju en vecka senare och de fick även skriva på en informationslapp (se bilaga 3). Intervjuerna är utförda mellan tio-femton minuter och är inriktade på frågor kring utomhuspedagogik; intervjuerna är alltså korta och tematiskt inriktade (Alvehus, 2013). Vi valde att lämna enkäter till föräldrarna, då vi valt att ha en kvalitativ studie. Enkäterna var utformade med inte allt för många frågor då det kan vara jobbigt att vilja svara på ett frågeformulär med många frågor. Vi gjorde tjugofyra kuvert med en blankett samt en informationslapp (se bilaga 4) där vi informerade om vår studie, hur vi skulle använda oss av svaren vi fick in och att studien var frivillig att utföra. Vi valde att lägga enkäterna i kuvert för att föräldrarnas anonymitet även skulle gälla från förskolans personal med tanke på att en av frågorna kan vara känslig då den handlade om nackdelar med utomhuspedagogiken. Sedan intervjuade vi två förskollärare där vi spelade in samtalet på våra mobiler samt som extra säkerhet på en diktafon om informationen skulle försvinna på mobilerna. Föräldraenkäterna lämnades till en förskollärare på förskolan för distribution till föräldrarna som ville vara med, samma dag som intervjuerna gjordes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med hjälp av kategorisering medan vi inväntade svar från föräldraenkäterna. Vi valde att på varsitt håll sedan tematisera enkäterna utifrån vad föräldrarna svarat på de olika frågorna och kom fram till att de höll sig inom samma tre kategorier när de svarade; hälsa, plats och närmiljö och pedagogik. Dessa valde vi sedan att ha som rubriker när vi skulle på börja analysera föräldrarnas svar.
13
4.3 Analysmetod
Vi började med att transkribera varsin inspelad intervju, då vi hade två. Transkribering är när det inhämtade materialet förvandlas från talat språk till skriftlig text (Alvehus, 2013). Detta är första steget i analysprocessen Enligt Alvehus (2013) så kan transkriberingen ske på olika sätt beroende på vilken typ av analys som görs. Vi har valt att transkribera exakt vad som sades och hur det sades, då vi ville få en så empirinära material som möjligt. Vi valde sedan att analysera empirin med hjälp av beskrivningskategorisering utifrån olika teman som kom fram när vi transkriberat och läst intervjuerna. Sedan plockades det ut olika nyckelord som varit relevanta för våra frågeställningar och som förts in under olika kategorier. Alvehus (2013) säger att sorteringen är till för att resultatet ska bli lätt att utläsa för läsaren. I analysen har vi delat upp empirin i två delar, en för förskollärarna och en för föräldrarna för att sedan i diskussionen föra dem tillsammans. Materialet har under bildandet av nyckelord och beskrivningskategorisering vara så empirinära som möjligt eftersom vi inte vill förvränga informanternas beskrivningar av deras uppfattningar kring fenomenet. Detta för att inte uppfattningarna ska förvanskas eller komma bort från informanternas ursprungliga kontext.
4.4 Etiska aspekter
Vetenskapsrådets fyra etiska rekommendationer har används, de är följande: konfidentialitetkravet, samtyckeskravet, informationskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att vi låter alla informanter vara anonyma samt att föräldrarnas svar läggs i kuverten så att ingen kan ta del av svaren. Samtyckeskravet genom att enbart de som vill vara med i intervjuerna och besvara enkäterna sker endast med deltagarnas egen vilja. Informationskravet uppfylls genom att vi ger ut information om vår studie och hur svaren vi får in kommer utnyttjas, som även uppfyller nyttjandekravet. Informationen till förskollärarna signerades av förskollärarna som vi intervjuat och föräldraenkäterna förblev anonyma då deltagandet var ett godkännande i sig, som vi nämnde i ett informationsbrev till föräldrarna.
14
5. Analys
Här har vi delat upp analysen i föräldrar och förskollärare för sig för att synliggöra vad de olika grupperna har för tankar om utomhusförskolan.
5.1 Analys av intervju med förskollärare
Här följer en presentation av den empiri vi valt ut från det intervjuade materialet. Informanterna benämns som informant A och informant B för att underlätta vem som säger vad samt för att tydliggöra likheterna och skillnaderna enligt det fenomenografiska perspektivet utöka kunskaperna kring föreställningarna om utomhuspedagogik från både förskollärare samt föräldrarna till barnen som går på dessa förskolor.
5.1.1 Pedagogik
När det kommer till pedagogiken på Ur och skurförskolan så berättar informant A att de lär sig att saker förändras. Hen förklarar att detta märks när det börjar regna och de har något material ute, då får de plocka undan och göra något annat berättar hen. Vidare nämner informanten att barnen lär sig om naturens egna skiftningar då hen säger att skott på träden som genom att det är soligt fäller ut sig till löv. Detta kopplar vi till det Dahlgren och Szczepanskis (1997) säger om att den pedagogiska uteverksamheten kan bidra till att vi får en medvetenhet om att vi står nära naturen. Med andra ord lär de sig att anpassa sig efter naturens naturliga förändringar.
Något som informant B tycker är det viktigaste i pedagogiken är leken och fantasin. Hen tycker också att de flesta ämnena går att lära ut i utepedagogiken, till exempel att göra bokstäver med pinnar. Här ser vi att literacy blir tydligt där barnen tränar upp sin läskunnighet. Detta kopplar vi till det Szczepanski (2014) pratar om att direkt fysisk kontakt med naturen i utemiljön ökar äktheten i lärandet.
15
5.1.2 Hälsa
När det kommer till hur barnens hälsa påverkas av att vara ute större delen av dagen så visar förskollärarna på en positiv uppfattning.
Och med sjukdomar och sådant så är det ju oftast att sjukdomar kanske stannar inomhus, inne i rummet så man blir sjuk oftare. Men det gör det inte på samma sätt här. (Informant A)
Informant A uppfattar det som att de har färre maginfluensa till skillnad från inneförskolor. Informant B tycker också att barnen inte var lika sjuka jämförelsevis men sa att det finns studier ute på det som inte visat på någon större skillnad. Detta kopplar vi till Mårtensson et al. (2011) där de säger att barnen inte får färre infektioner utan att infektionerna blir mildare vilket inte kanske syns eller märks. Det kan vara en förklaring till att informanterna upplever det som att barnen inte blir lika sjuka som de på traditionella förskolor. Vi tolkar detta som att befinna sig ute kan vara positivt för barnens hälsa då de inte smittar varandra lika lätt som på inneförskolor.
5.1.3 Platsen och närmiljön
De olika platserna som finns i parken där uteförskolan befinner sig, fungerar som olika smårum för olika aktiviteter. Informant B berättar att hen brukar ha olika aktiviteter på olika ställen så att barnen förknippar ställena med igenkännande aktiviteter. Informant B förklarar:
Då har vi en speciell plats här som jag kallar Skogsgläntan här i parken, så då när vi har de så är vi alltid där. Så vet barnen ”ja då är det det” och så här. Så det finns många. Så har jag ett annat. En annan organiserad aktivitet som handlar om ekologi den boken jag har är i sagoform berättat, asså det här ämnet ekologi och den handlar om en Flugsnapparunge som heter Floyd och hans äventyr. Så handlar det om samtidigt om vattnets kretslopp och allt så här va. Och då är vi på en speciell plats. (Informant 2)
Detta kan ses utifrån det Szczepanski (2013) talar om att utomhuspedagogiken skapar möjligheter för barn att lära sig i en miljö där praktik kan samverka med teori. Vi tolkar det som att när förskolläraren, nämnd ovan, använder sig utav ett litterärt verk i en speciell miljö, så bidrar de olika miljöerna till de olika lärandeinnehållen. Detta kan också tolkas utifrån det Änggård (2014) säger om att barnen skapar mening när de får återvända till samma plats. Vi tolkar det också som att de olika platserna får olika meningar då pedagogen i citatet har olika aktiviteter på ställena.
16
Informant A tyckte att det negativa med att vara ute är att barnen kan avbryta varandras lekar, och inte får vara i fred eftersom det inte finns några rum när man är ute. Är barnen inne så avgränsar rummen barnens olika lekar. Hen förklarar att är det viktigt att ta ut mycket material så att alla barnen får tillfälle att göra olika saker, så att alla inte enbart samlas vid en aktivitet. Att bedriva verksamheten i utemiljö möjliggör också till skilda agerande för både personalen och barnen. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att närheten till naturen är viktig då olika saker i omgivningen påverkar människor bland annat psykologiskt och socialt.
Informant A berättade också att deras barn leker på ett annat sätt än andra barn när det kommer till hur barnen använder sig utav sin närmiljö. Hen berättar vidare om ett tillfälle då de var ute vid ett ställe där det var en annan barngrupp. Deras barn använde sig av miljön på ett annat sätt, de sprang upp och ner från kullarna och använde sig av en scen som de lärt sig hur en scen används. Informant A:s barngrupp, som är vana vid platsen sedan innan, använde istället platsen på ett annat sätt. Bland annat begravde de en snigel och rullade stenar ner för en backe. Lisberg-Jensen et al (2011) menar att barn är aktörer i sin egen utveckling och att de tar sig an olika roller för att anta olika utmaningar i sin omgivning. I naturen kan den fysiska miljön på så sätt användas genom att studera vilken funktion olika naturelement fyller utifrån vad barn uppmärksammar och genom barns sociala samspel (Lisberg-Jensen et al, 2011) Vår tolkning är att barnen använde platsen, som informant A nämner ovan, på olika sätt utifrån sina egna utvecklingsförmågor.
Informant B avslutar med att tillägga att hen tycker att barnens naturliga lust att lära lätt kan dödas om de är instängda i ett klassrum. Detta tolkar vi som att hen tycker att barnen blir mer motiverade av utomhuspedagogiken. Detta kan också ses utifrån det Ericsson (2004) pratar om att utomhusmiljön som har en mångfald som kan användas för att stimulera olika barn på olika sätt. Ericssons tankar kompletterar det informant B talar om.
17
5.2 Analys av föräldraenkäterna
Efter att vi läst igenom föräldraenkäterna har vi sedan noggrant tematiserat det som föräldrarna har svarat på utifrån våra frågor. Vi bearbetat materialet var för sig och kommit fram till att föräldrarna tar upp tre viktiga huvudteman, som följer nedan.
5.2.1 Pedagogik
En av våra enkätfrågor var vad föräldrarna trodde att barnen lärde sig på en uteförskola som de kanske inte lärt sig på en inneförskola. En förälder svarade att man “lär sig mer naturligt om utemiljön och hur man kan använda sig av den”. En annan förälder menar att man inte tar saker för givet, saker som finns i naturen, som t.ex. stenar, pinnar m.m. blir leksaker, och på så sätt “matas” inte barnen med könsstereotypa leksaker. Sjöstrand Öhrfelt (2015) menar att naturen i sig spelar en stor roll inom det pedagogiska lärandet och att en naturlig utemiljö är mångsidig och kan tolkas på många olika sätt till skillnad från förskolor som har planerade miljöer både inne och ute. Vår tolkning av detta är att föräldrarna är väldigt medvetna om orsakerna varför de vill ha sina barn på en Ur och skur förskola. De visar på kunskaper om varför utepedagogik kan bidra till barns lärande och det är bland annat en av anledningarna till att några av de här föräldrarna har valt att placera sina barn på en utomhusförskola.
En annan förälder nämner att en av anledningarna till att hen valde en utomhusförskola till sitt/sina barn var på grund av en större tillgång till förstahandsupplevelser av natur och miljö. Hen syftar till att barn får “begrepp av naturen istället för enskilda ord. De får se och känna den första snön, de första höstlöven”. Szczepanski (2014) anser att utomhuspedagogik är väsentlig då han menar att det är den omedelbara kontakten av den miljö personen är omgiven av som får en att förstå att hen är “knuten” till den. Vi tolkar det som att föräldern ovan anser att barn inte endast lär genom att se och höra utan genom att använda alla sinnena för att utvecklas och lära sig nya saker. Szczepanski (2014) använder sig av uttrycket “gripa för att begripa” som han anser är en användbar metafor “som karaktäriserar utomhuspedagogikens identitet” (Szczepanski, 2014, s. 25)
18
5.2.2 Hälsa
De flesta föräldrarna var eniga om att ett av skälen till att man väljer en utomhusförskola till sitt barn är att barnen utsätts för mindre smittorisker, såsom förkylningar och magsjuka. Sjöstrand Öhrfelt (2015) menar att hälsan hos barn som går på utomhusförskolor utsätts för mindre smittspridning då barnen inte är så nära varandra hela tiden och att “luftvolymen är i det närmaste oändlig” (Sjöstrand Öhrfelt, 2015, s.79). En annan förälder som även valt uteförskola på grund av mindre risk för smittspridning bland barnen påpekar också att barnets energibehov stillas genom utomhusaktivitet.
Några föräldrar ansåg att något negativt med att vara ute hela dagarna är att yngre barn kan under långa, kalla vinterdagar ha svårt att säga till när de fryser eller är blöta. Söderström, Boldemann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp & Blennow (2013) säger att yngre barn under tre år inte ska vistas ute hela dagar då det kan orsaka stress. De menar att det kan vara en ansträngning för kroppen att från tidig morgon gå ut och med många lager kläder på blir de ofta mycket stillastående (Söderström et. al, 2012). Detta visar på tankar om att spendera hela dagar utomhus inte är det optimala för alla barn.
Många av föräldrarna tar också upp att just för att barnen rör sig mycket under dagarna är ett skäl till att de har valt att ha sina barn på uteförskola. Szczepanski (2014) menar att utomhuspedagogik, som använder sig av rörelse i sitt utövande blir på så sätt en hälsoförebyggande verksamhet. Szczepanski (2014) hänvisar till forskning som bland annat ger stöd för naturens och friluftslivets betydelse och påverkan av exempelvis inlärningsförmåga, motorikutvecklig samt, ger friskare och lugnare barn. Vi tolkar detta som att föräldrar lägger stor vikt vid att barns utevistelse är viktigt då de gör av med överskottsenergi och att de rör sig. Föräldrarnas tankar kring utomhuspedagogikens betydelse kan kopplas till det Brügge, Glantz och Sandell (1999) säger om den hälsofrämjande aspekten.
19
5.2.3 Platsen och närmiljön
Några föräldrar nämner att platsen där barnen befinner sig på under dagarna, erbjuder barnen att vara mer fantasifulla i sin lek, då området inte är planerat som förskolegårdar som inte är inriktade på Ur och Skur. Naturen och allt vad naturen kan erbjuda blir då istället en “lekplats” för barnen.
Som vi nämnt tidigare i studien så anser vissa av föräldrarna också att pinnar, stenar och annat som finns naturligt på platsen kan bli leksaker för barnen, där fantasin avgör vad som är vad. De menar då att naturens leksaker bryter mot de typiskt könsstereotypa leksaker som man kan hitta på förskolor. Enligt Sjöstrand Öhrfelt (2015) är naturen så pass “naturlig” på en utomhusförskola att den behandlar barnen på ett likvärdigt sett oavsett vem man är. Naturen erbjuder på så vis en öppen miljö för barnen att vara precis den man är (Sjöstrand Öhrfelt, 2015). Vår tolkning är att naturen är en plats där endast fantasin sätter gränserna för barns lek. Vi menar att barnens perspektiv sätts i fokus på ett sätt som en planerad uteverksamhet inte kan bidra med, då den till viss del är styrd av de vuxnas planerande av en förskolas utegård. På så sätt blir den planerade utegården istället en utgångspunkt från vuxnas barnperspektiv. En annan förälder argumenterade för valet av uteförskola med att de ville att deras barn skulle få uppleva naturen i deras barndom även om de bodde i stan. De tyckte också att pyssla och måla utomhus upplevs som mindre begränsat, då kladd var tillåtet på ett annat sätt än inomhus.
20
6. Diskussion och slutsats
Här följer analysens resultat samt metoddiskussionen. Resultatet sammanfattas och placeras i ett större perspektiv.
6.2 Metoddiskussion
För att synliggöra föräldrarnas och förskollärarnas uppfattningar om utomhuspedagogik så användes intervjuer och enkäter. Intervjufrågorna till förskollärarna lämnades inte ut i förväg då det fenomenografiska perspektivet låg i fokus för intervjuerna och det var då relevant att förskollärarna inte skulle vara förberedda på frågorna. Detta för att få så relevanta svar utifrån frågorna ur ett fenomenografiskt perspektiv, där vikten ligger i att komma så nära informanternas uppfattningar som möjligt. Hade de fått förbereda sig så kanske svaren blivit annorlunda. Att använda oss av semistrukturerad intervjuer som metod var bra då man aldrig i förväg kan veta vad informanten kommer att svara. Detta ger möjlighet och tillfälle att ställa följdfrågor som eventuellt kan ta fördjupandet av ämnet i en riktning man inte har tänkt på i förväg.
De metoderna vi valt att använda oss av, intervjuer och enkäter, passade för vår studie då vi kände att vi kunde synnliggöra informanternas uppfattningar på ett bra sätt. Intervjuerna och enkäterna gjordes och utfördes tidigt i processen, i ett skede då vi fortfarande inte hade fördjupat oss tillräckligt den tidigare forskningen. I efterhand fungerade frågorna bra ändå och vi fick fram ett resultat vi blev nöjda med. Vi märkte dock att innan vi intervjuade så skulle vi ha läst på lite extra om hur man för en intervju då vi hade kunnat få ännu djupare förståelse för informanternas uppfattningar om vissa frågor. Vi ställde några följdfrågor som inte var förberedda innan, men nu i efterhand så hade vi velat vidareutveckla vissa frågor, dock så kände vi att tiden inte räckte till för ytterligare materialbearbetning.
6.1 Resultatdiskussion och slutsats
Vi använde oss av det fenomenografiska perspektivet som vi beskrivit tidigare med hjälp av Kroksmark (1990). För vår studie förstår vi perspektivet som att vi inte kan förstå meningen av vår
21
empiri enbart genom att tolka vad våra informanter säger sig uppfatta, utan vi måste även se i vilket sammanhang de bildar sina uppfattningar i, med hjälp av teorierna vi har använt oss av.
Genom den analyserade empirin så har vi kommit fram till att både pedagoger och föräldrar lyfter fram vikten av att få uppleva naturen är något eftersträvansvärt. Resultatet av analysen visar också på en tydlighet när det kommer till föräldrarnas och förskollärarnas uppfattningar om utevistelsens påverkan för barnens hälsa, vilket Lisberg-Jensen et al. (2011) också bekräftar. När det kommer till barnens utveckling så är det främst fantasi och motorik som betonas. Resultatet visar att både förskollärarnas och föräldrarnas uppfattningar om utomhuspedagogiken betonar vikten av förstahandsupplevelser av bland annat naturens olika processer. De vi kan tolka utifrån informanternas utsagor, är att barnen som är ute hela tiden får en annan upplevelse av dessa naturliga förändringar som barn på inneförskolor inte har samma möjlighet att uppleva. Leken och fantasin ses också utifrån informanterna som viktiga förutsättningar för utomhuspedagogiken.
Denna studie kan även vara till intresse för dem som arbetar på andra förskolor att få en bild över hur viktig utomhuspedagogiken är, inte enbart för barns lärande, men även för deras fysiska och psykiska välmående. För vår egen framtida profession hjälper dessa resultat oss att få en bättre grund i strävandet efter vad som gynnar barn mest. Vi har fått bättre förståelse för hur naturen kan komplettera förskolan på de olika sätten som nämns i kategorierna.
Sammanfattningsvis så menar förskollärare och föräldrar att pedagogiken, miljön och hälsan är tre viktiga anledningar till varför de söker sig till utomhusförskolan respektive sätta sina barn på en uteförskola.
Vår studie visar på att både förskollärare och föräldrar till stor del har en positiv syn på utomhuspedagogik och utomhusförskolor, vilket kanske inte är så konstigt. Vi ska nu diskutera några negativa aspekter som utomhuspedagogik och utomhusförskolor kan ha. Detta för att visa på att det inte enbart är positivt och därmed visa båda sidorna i vår studie. Ett resultat vi kommit fram till är ibland kan vistelsen utomhus kan ha negativa effekter på yngre barn, då de inte alltid kan säga till när de fryser eller är blöta. Söderström et. al (2014) menar att yngre barn inte ska vara ute
22
hela dagar, då det kan orsaka stress. De menar också att utevistelse flera timmar om dagen kan orsaka att luftkvaliteten försämras och orsakar symptom i barnens luftvägar (ibid).
I resultatet visar att föräldrarna lägger positiva uttalanden till att utemiljön på Ur och skur förskolan är okodade när det gäller genus. Här är de naturligt skapade materialen inte förutbestämda ting som det är på inneförskolor. Men förskolan har också traditionella leksaker som är kodade. Detta kan dras till Sjöstrand Öhrfelt (2015) som i sin analys ifrågasatte att uteförskolan hon granskade hade könskodade redskap, men att det inte uppmärksammades på grund av naturens utjämningseffekt. Vi tolkar detta som att föräldrarna i vår studie lägger störst fokus på de könsneutrala naturliga materialen som, pinnar, stenar och så vidare vilket väger upp för de könskodade.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Denna studie tar bara upp förskollärares och föräldrars perspektiv på utomhuspedagogik på en utomhusförskola. Det hade varit intressant att forska vidare om hur förskollärare och föräldrar på inneförskolorna uppfattar utomhuspedagogiken, för att inte bara synliggöra dem som redan har intresse för utomhuspedagogiken. Hur skiljer sig deras uppfattningar?
23
7. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Andersson, Sten (1976) Hemmet och det hemliga; Fjärde internationalen 1/76 s.
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik - boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Skapande vetende, nr 31 Linköpings universitet.
Ericsson, Gunilla (2009) Lära ute: upplevelser och lärande i naturen : Friluftsfrämjandets handledning om upplevelser och lärande i naturen för barn. Rev. uppl. Hägersten:
Friluftsfrämjandet.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2016-05-16]
Karsten, Lia (2005). It all used to be better? Different generations on continuity and change in urban children's daily use of space, Children's Geographies, 3:3, 275-290, DOI:
10.1080/14733280500352912
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/14733280500352912 [2016-05-24]
Kroksmark, Tomas (1990). Fenomenografi och lärares didaktik : konturer till en
innehållsbeskrivning av lärares undervisningskompetens /. Göteborg: Institutionen för metodik i lärarutbildningen.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
24
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys [Elektronisk resurs] : exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-32578
[2016-04-14]
Lisberg-Jensen, Ebba, Mårtensson, Fredrika, Söderström, Margareta & Öhman, Johan (2011). Den nyttiga utevistelsen?: forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengegemang. Stockholm: Naturvårdsverket
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf [2016-04-17]
Marton, Ference (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10(2), 177–200. http://www.jstor.org/stable/23368358 [2016-05-17] Nationellt centrum för utomhuspedagogik (2016). NCU:s definition av utomhuspedagogik.
http://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv [2016-04-14]
Sandell, Klas (1999). Från naturliv till friluftsliv. I Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (1999). Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber, ss. 7-22.
Sjöstrand Öhrfelt, Magdalena (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2015
http://hdl.handle.net/2043/18576 [2016-04-10]
Skolverket (2015). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Szczepanski, Anders (2013) Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett
utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 9(1) , s 3-17.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:619350/FULLTEXT01.pdf [2016-05-25]
Szczepanski, Anders (2014). Utomhusbaserat lärande och undervisning. Skolans och förskolans utemiljöer: Kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö de Laval, Suzanne (red.) Stockholm: Skolhusgruppen s.25-32
25
http://www.arkus.se/publikationer-for-nedladdning/skolans-och-forskolans-utemiljoer/ [2016-04-22]
Söderström, Margareta; Boldemann, Cecilia; Sahlin, Ulrika; Mårtensson, Fredrika; Raustorp, Anders; Blennow, Margareta (2012) The quality of the outdoor environment influences children's health. -A cross-sectional study of preschools. In Acta paediatrica 102(1). p.83-91
26
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1 - Föräldraenkät
1. Varför har ni valt att ha ditt/ert barn på en utomhusförskola?
_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ 2. Har ni alltid haft ditt/ert barn på en utomhus förskola?
JA [ ] NEJ [ ]
Om NEJ, vilken typ av förskola gick ditt/ert barn på?
_________________________________________________________________________ 3. Hur ser du/ni på att ditt/era barn får vara ute så mycket under dagen?
_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ 4. Vad lär sig barnen på en utomhusförskola som de kanske inte hade lärt sig i en traditionell förskola?
_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ 5. Vad tycker ni om utemiljön på förskolan?
27
_________________________________________________________________________
6. Vad tycker du är positivt respektive negativt med att ha ditt barn på en utomhusförskola? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________
7. Är det något mer ni vill tillägga?
28
8.2 Bilaga 2 - Intervjufrågor till förskollärarna
Frågor till förskollärare1. Vad har du för utbildning? Vad har du för utbildning inom utomhuspedagogik? 2. Har du jobbat inneförskola tidigare? Vad är det för andra krav som ställs? 3. Vad var det som intresserade dig att söka dig till en uteförskola?
4. Hur tror ni att barnens hälsa skiljer sig på en utomhusförskola jämfört med inomhus? 5. Hur har ni tänkt i utformningen av förskolans miljö?
6. Vad tycker ni barnen får ut av att ha pedagogik utomhus? Vad lär de sig? 7. Är det något barnen går miste om?
8. Hur kan barnen använda sig av sina kunskaper från utomhuspedagogiken långsiktigt? 9. Vilka fördelar/nackdelar tycker du det finns med att bedriva verksamheten utomhus? 10. Hur använder ni er av läroplanen?
11. Är det något mer du vill tillägga?
29
8.3 Bilaga 3 - Information med plats för underskrift till
förskollärarna
30/4 – 2016
Vi är två studenter från Malmö högskola, som går termin 6 på förskollärarprogrammet. Vi skriver just nu vårt examensarbete om föräldrars och förskollärares syn på utomhuspedagogik.
Vi kommer intervjua förskollärare om utomhuspedagogik genom ljudinspelning och föräldrar kommer att få svara på enkätfrågor. Det är frivilligt att deltaga, och ni kan välja att avbryta er delaktighet när ni vill under studiens gång.
Materialet vi får in kommer att analyseras och sedan kommer det att förstöras. Alla deltagare kommer att vara anonyma i studien. Studien kommer att presenteras för en liten grupp studenter samt lärare.
Underskrift:
___________________________________ Om ni har några frågor kan ni vända er till oss
Med vänliga hälsningar
Amanda Pileby Cecilia Jönsson 07xx-xx xx xx 07xx-xx xx xx xxxx@hotmail.com xxxx@hotmail.com
30
8.4 Bilaga 4 - Information till föräldrar
12/4 – 2016
Vi är två studenter från Malmö högskola, som går termin 6 på förskollärarprogrammet. Vi skriver just nu vårt examensarbete om föräldrars och förskollärares syn på utomhuspedagogik.
Vi kommer intervjua förskollärare om utomhuspedagogik genom ljudinspelning och föräldrar kommer att få svara på enkätfrågor. Det är frivilligt att deltaga.
Materialet vi får in kommer att analyseras och sedan kommer det att förstöras. Alla deltagare kommer att vara anonyma i studien. Studien kommer att presenteras för en liten grupp studenter samt lärare.
Genom att svara på enkäterna så samtycker ni till att delta i studien. Vi skickar med kuvert som ni kan lägga era besvarade enkäter i och lämna till personalen.
Om ni har några frågor kan ni vända er till oss
Med vänliga hälsningar
Amanda Pileby Cecilia Jönsson 07xx-xx xx xx 07xx-xx xx xx xxxx@hotmail.com xxxx@hotmail.com
