Kvinnor och män i belysning 2010

(1)

Kvinnor och män

i belysning 2010

(2)

Förord

Med denna faktabok vill vi visa hur livsvillkoren ser ut för kvinnor och män i Västerbottens län. Under de senaste decen-nierna har många formella hinder för jämställdhet undanröjts, men de val som vi gör i livet påverkas fortfarande av vår köns-tillhörighet. Jämställdhet handlar om makt och inflytande; om att omfördela resurser så att såväl kvinnor och män, som flickor och pojkar, ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden.

Jämställdhet mellan könen kan inte behandlas som en iso-lerad fråga vid sidan av ordinarie verksamhet. Ett jämställd-hetsperspektiv måste integreras i, och genomsyra alla politik-områden och verksamheter. Könsuppdelad statistik är en bra utgångspunkt för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns makt att forma samhället och sina egna liv. Genom att förmedla kunskap och motivera till insatser som leder till jämställda livsvillkor, rättvisa makt relationer och resursfördelning mellan kvinnor och män uppnås en jämställd medborgarservice. Uppgifterna kan med fördel användas till att utveckla verksamhet, initiera projekt, i skolarbetet eller i styrelser och nämnder.

Finansiering av denna faktabok har skett via länsstyrelsen och Umeåregionen, inom ramen för Sveriges kommuner och landstings Program för Hållbar Jämställdhet.

Chris Heister Lennart Holmlund

Landshövding Ordförande i Regionrådet

Innehåll

Befolkning ... 4

Hälsa ... 11

Utbildning ... 17

Barn och familj ... 24

Förvärvsarbete ... 31

Inkomst ... 49

Våld och kriminalitet ... 54

Makt och inflytande ... 60

Producerad av SCB samt Länsstyrelsen Västerbotten och Umeåregionen

Kontaktperson: Helena Österlind, helena.osterlind@lansstyrelsen.se Lisa A Lindberg, lisa.a.lindberg@umea.se

Layout: Ateljén, SCB

Omslagsillustration: Mariann Holmberg, Länsstyrelsen Västerbotten www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/jamstalldhet

www.umearegionen.se

(3)

Jämställdhet

Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:

• ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende • vårda hem och barn

• delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället • ha kroppslig integritet

Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, klass, sexuell läggning, etnicitet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet

Den kvantitativa aspekten avser en jämn resursfördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfa-renheter och livsvillkor synliggörs – ett kvalitativt jämställd-hetsarbete.

Teckenförklaring och kommentarer till tabellerna 0 ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten .. uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges

. uppgift kan inte förekomma

I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna.

Nationella jämställdhetsmål

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvin-nor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket innebär:

• Jämn fördelning av makt och inflytande • Ekonomisk jämställdhet • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Regionalt jämställdhetsarbete

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att dessa nationella mål för jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande arbete. I Umeåregionen samarbetar Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun utifrån visionen att skapa världens bästa livsmiljö för de som bor och verkar i regionen. Samverkan över kommungränserna sker kring en rad olika verksamhets- och utvecklingsområden, varav jämställdhet är ett. Regionens jämställdhetsgrupp fung-erar som ett stöd i jämställdhetsarbetet lokalt och regionalt. Könsuppdelad statistik ger viktiga basfakta, som behövs för att synliggöra de olika förhållanden som kvinnor och män lever under i Västerbottens län idag. Materialet i denna folder och annan statistik finns på läns-styrelsens och Umeåregionens hemsidor: • www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/jamstalldhet • www.umearegionen.se/jamstalldhet

(4)

Befolkning

Befolkningen efter kommun

31 dec 2009

Antal Kvinnor Män Totalt Bjurholm 1 198 1 302 2 500 Dorotea 1 399 1 501 2 900 Lycksele 6 270 6 157 12 427 Malå 1 652 1 643 3 295 Nordmaling 3 541 3 664 7 205 Norsjö 2 137 2 224 4 361 Robertsfors 3 358 3 522 6 880 Skellefteå 35 805 35 965 71 770 Sorsele 1 307 1 436 2 743 Storuman 3 027 3 200 6 227 Umeå 57 082 56 993 114 075 Vilhelmina 3 500 3 656 7 156 Vindeln 2 770 2 749 5 519 Vännäs 4 176 4 181 8 357 Åsele 1 521 1 612 3 133 Länet 128 743 129 805 258 548 Riket 4 691 668 4 649 014 9 340 682 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

I Lycksele, Malå, Umeå och Vindeln bor det fler kvin-nor än män. I övriga kommuner samt i länet som helhet

bor det fler män än kvinnor.

Befolkningen efter ålder

31 dec 2009

Andelen som är under 20 år är högre bland pojkar

än bland flickor i alla kommuner utom i Malå och

Dorotea. Andelen som är 65 år och äldre är högre

bland kvinnor än bland män i alla kommunerna.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Sorsele Åsele Dorotea Storuman Vindeln Lycksele Bjurholm Nordmaling Umeå Norsjö Skellefteå Robertsfors Vilhelmina Malå Vännäs % 0 20 40 60 80 100 65– år 20–64 år 0–19 år 65– år 20–64 år 0–19 år

(5)

Befolkning

Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort

Kv M Kv M 89 88 11 12 80 78 20 22 72 69 28 31 68 65 32 35 68 63 32 37 64 59 36 41 61 57 39 43 57 53 43 47 58 52 42 48 55 51 45 49 55 47 45 53 53 46 47 54 47 42 53 58 46 43 54 57 41 37 59 63

Befolkningen i och utanför tätorter

2005

I alla kommuner bor det fler kvinnor än män inne i

tätorterna och fler män än kvinnor utanför tätorterna.

Det gäller särskilt i Dorotea, Vilhelmina, Storuman och

Åsele.

0 20 40 60 80 100 Bjurholm Sorsele Robertsfors Vilhelmina Dorotea Nordmaling Storuman Norsjö Vindeln Malå Åsele Vännäs Lycksele Skellefteå Umeå % utanför tätort i tätort

Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2005.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Befolkningen efter nationell bakgrund

2009

Antal Procentuell fördelning

Länet Länet Riket

Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 119 263 120 800 93 93 85 86 varav två inrikes födda föräldrar 111 891 113 015 87 87 75 75 en inrikes och en utrikes född förälder 5 771 6 081 4 5 7 7 två utrikes födda föräldrar 1 601 1 704 1 1 4 4 Utrikes födda 9 480 9 005 7 7 15 14 varav bosättningstid i Sverige 0–4 år 2 661 3 001 2 2 3 4 5– år 6 542 5 833 5 4 11 10 uppgift saknas 277 171 0 0 0 0 Totalt 128 743 129 805 100 100 100 100 Utrikes födda 9 480 9 005 100 100 100 100 Norden 2 660 1 768 28 20 22 18 varav Danmark 80 116 1 1 3 4 Finland 2 114 1 313 22 15 15 11 Island 16 19 0 0 0 0 Norge 450 320 5 4 4 3 EU utom Norden 1 210 1 365 13 15 19 20 Utanför EU och Norden 5 610 5 872 59 65 59 62

(6)

Befolkning

Utrikes födda

31 dec 2009

Länet har en betydligt lägre andel utrikes födda jämfört

med riket i genomsnitt. Högst andel utrikes födda kvin-nor och män finns i Umeå.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik 0 3 6 9 12 15 Riket Länet Nordmaling Storuman Vilhelmina Vännäs Norsjö Skellefteå Robertsfors Vindeln Lycksele Malå Dorotea Åsele Bjurholm Sorsele Umeå %

In- och utflyttningar

2009

Antal

Inflyttade Utflyttade Flyttnings - netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 70 68 80 59 -10 9 Dorotea 76 66 78 62 -2 4 Lycksele 239 228 255 250 -16 -22 Malå 50 53 60 82 -10 -29 Nordmaling 128 132 164 175 -36 -43 Norsjö 91 94 94 78 -3 16 Robertsfors 150 158 165 140 -15 18 Skellefteå 948 990 951 990 -3 0 Sorsele 74 73 69 50 5 23 Storuman 96 115 129 110 -33 5 Umeå 3 524 3 450 3 267 3 024 257 426 Vilhelmina 183 135 186 178 -3 -43 Vindeln 86 123 141 151 -55 -28 Vännäs 232 216 223 226 9 -10 Åsele 63 78 71 70 -8 8 Länet 4 227 4 278 4 150 3 944 77 334 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet har ett flyttningsöverskott, både för kvinnor och

män. Det beror på att överskottet var stort i Umeå. I

övrigt hade många kommuner ett underskott. Störst för

kvinnor var det i Vindeln och störst för män var det i

Nordmaling och Vilhelmina.

(7)

Befolkning

Hälsa

Flyttningsöverskott inom/utanför länet

2009

Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm -19 -8 -9 4 18 11 Dorotea -6 -4 -11 1 15 9 Lycksele -5 -8 -20 -34 9 20 Malå -16 -22 -10 -19 16 12 Nordmaling -47 -53 -2 -4 13 14 Norsjö -20 -16 -4 -4 21 36 Robertsfors -23 7 4 0 4 11 Skellefteå 5 -35 -168 -179 160 214 Sorsele -7 -13 -20 -2 32 38 Storuman -13 0 -21 -5 1 10 Umeå 207 213 -242 -174 292 387 Vilhelmina -10 -34 -58 -51 65 42 Vindeln -33 -18 -29 -11 7 1 Vännäs 3 6 -24 -23 30 7 Åsele -16 -15 -4 -1 12 24 Länet . . -618 -502 695 836 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

För både kvinnor och män gäller att de flesta kommu-

ner förlorar invånare till andra län. Däremot är invand-ringen från utlandet större för både kvinnor och män

till alla länets kommuner.

Ohälsotalet

2000–2009

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

2000 2005 2009

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 80 61 82 65 70 45 Dorotea 72 43 74 43 55 36 Lycksele 79 55 81 54 65 42 Malå 82 56 85 62 58 45 Nordmaling 78 55 77 52 59 42 Norsjö 84 57 84 57 68 40 Robertsfors 65 42 70 41 55 36 Skellefteå 76 46 79 47 57 36 Sorsele 74 56 73 50 56 37 Storuman 65 53 68 54 62 43 Umeå 51 31 52 31 41 25 Vilhelmina 76 57 81 56 66 45 Vindeln 72 51 79 48 68 41 Vännäs 71 46 75 45 57 34 Åsele 87 55 89 59 64 45 Länet 64 41 66 41 51 32 Riket 47 33 54 36 43 29 Källa: Försäkringskassan

Ohälsotalet har minskat i alla kommuner mellan åren 2005

och 2009 men ligger på en högre nivå i länet än i riket.

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspen-ning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.

(8)

Hälsa

Anmälda arbetsskador

*2008

Antal/1 000 förvärvsarbetande dagbefolkning. Arbetar men behöver inte bo i kommunen.

20–24 år 55–64 år 20–64 år

Bjurholm 27 0 9 0 7 4 Dorotea 0 0 18 5 6 12 Lycksele 9 15 6 9 5 8 Malå 23 0 6 16 14 12 Nordmaling 0 7 6 16 4 10 Norsjö 0 11 5 20 4 12 Robertsfors 10 0 8 2 6 2 Skellefteå 11 16 11 13 8 11 Sorsele 0 0 7 0 11 3 Storuman 0 8 3 6 4 6 Umeå 4 9 11 10 7 9 Vilhelmina 0 6 6 8 7 8 Vindeln 0 17 10 8 6 9 Vännäs 14 7 13 7 10 7 Åsele 0 0 13 11 7 8 Länet 6 11 10 10 7 9 Riket 8 12 10 11 8 10 Källa: Arbetsmiljöverket

Yngre män drabbas oftare av arbetsskador än vad yngre

kvinnor gör. I Bjurholm drabbades unga kvinnor i högst

utsträckning och i Vindeln unga män. Bland de äldre

drabbades kvinnorna i högst utsträckning i Dorotea och

männen i Norsjö.

*arbetsolyckor + arbetssjukdomar

Pågående sjukfall efter antal dagar

2008

Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

Antal personer Förändr. sedan

2000 i procent

30-dagar 180-dagar 180-dagar

Bjurholm 20 18 11 12 -73 -64 Dorotea 29 20 24 15 -48 -17 Lycksele 188 91 132 59 -34 -44 Malå 24 14 16 7 -72 -75 Nordmaling 57 51 32 24 -75 -58 Norsjö 41 23 27 13 -47 -50 Robertsfors 58 45 40 25 -45 -53 Skellefteå 654 420 411 236 -66 -66 Sorsele 41 16 30 10 -42 -63 Storuman 84 45 65 34 -39 -56 Umeå 978 577 624 359 -64 -55 Vilhelmina 111 64 92 37 -12 -44 Vindeln 45 25 28 13 -61 -70 Vännäs 58 38 35 18 -60 -68 Åsele 30 24 24 19 -59 -34 Länet 2 418 1 471 1 591 881 -61 -58 Riket 75 434 46 018 46 544 27 114 -49 -49 Källa: Försäkringskassan

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Långa

sjukfall är vanligare bland kvinnor än män.

Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec.

(9)

Hälsa

Sjuk- och aktivitetsersättning

dec 2009

Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring 55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001, 20–64 år i procent Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 31 16 40 29 18 12 17 0 Dorotea 18 15 42 23 15 9 -5 -7 Lycksele 29 20 42 30 17 11 -1 -13 Malå 25 23 44 37 16 12 -14 -10 Nordmaling 27 13 35 27 16 10 5 -4 Norsjö 29 15 41 24 19 11 -12 -14 Robertsfors 17 16 34 25 15 10 8 0 Skellefteå 27 16 40 26 16 9 -8 -6 Sorsele 18 14 34 26 14 10 -15 -20 Storuman 19 17 38 26 14 10 5 -6 Umeå 23 12 34 21 11 6 13 5 Vilhelmina 32 19 45 31 17 11 9 -7 Vindeln 28 19 43 26 19 11 20 -3 Vännäs 31 18 44 22 17 9 9 -11 Åsele 28 18 41 29 18 11 -17 -8 Länet 25 15 38 24 14 8 1 -5 Riket 22 14 31 21 11 7 9 -1 Källa: Försäkringskassan

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha

sjuk- och aktivitetsersättning. Länet ligger på en högre

nivå än riket, speciellt bland kvinnor i åldern 60–64 år.

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.

Dödsorsaker

2002–2006

Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver

Alkohol Lungcancer KOL

Bjurholm 0 4 10 5 1 0 Dorotea 0 1 1 9 0 2 Lycksele 1 2 3 3 1 2 Malå 0 5 2 5 4 0 Nordmaling 1 5 2 5 2 3 Norsjö 0 1 0 1 3 5 Robertsfors 0 4 2 2 3 2 Skellefteå 0 3 2 5 2 3 Sorsele 0 7 2 4 1 9 Storuman 1 3 1 7 3 4 Umeå 1 4 3 4 2 3 Vilhelmina 1 4 2 4 3 5 Vindeln 1 6 2 2 1 4 Vännäs 1 6 3 2 1 6 Åsele 0 6 3 0 3 2 Länet 1 3 2 4 2 3 Riket 1 5 4 6 3 3 Källa: Socialstyrelsen

Länets befolkning dör i

ungefär samma utsträck-ning av alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer och

KOL som rikets befolkning (se även nästa sida).

Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal).

(10)

Hälsa

Utbildning

Dödsorsaker

2002–2006

Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver*

Hjärtinfarkt Självmord Skador o förgiftningar* Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 21 24 0 4 6 10 Dorotea 33 39 0 4 3 10 Lycksele 17 27 1 3 5 9 Malå 24 34 0 1 7 8 Nordmaling 20 17 1 2 4 7 Norsjö 29 46 1 1 3 2 Robertsfors 20 35 1 2 4 7 Skellefteå 25 35 1 1 2 6 Sorsele 21 31 2 4 7 10 Storuman 16 34 2 2 5 9 Umeå 17 25 0 2 3 6 Vilhelmina 23 42 1 6 4 13 Vindeln 19 35 0 3 3 11 Vännäs 14 35 1 1 2 8 Åsele 21 35 0 1 2 11 Länet 21 31 1 2 3 7 Riket 20 31 1 3 4 7 Källa: Socialstyrelsen

Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är hjärt-infarkt. Det gäller både kvinnor och män i länet liksom

i riket. Se även föregående sida.

*avser 0– år Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal).

Examinerade från gymnasieskolan

Länet. Läsåret 2008/2009 Källa: SCB, Skolstatistik

Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom

yrkesförberedande program.

Energi (EN) Industri (IP) El (EC) Fordon (FP) Bygg (BP) Teknikprogrammet (TE) Naturvetenskap (NV) Waldorf Int. Baccalaureate (IB) SM utan specifik inriktning Hotell- och restaurang (HR) Handels- och adm. (HP) Medie (MP) Samhällsvetenskap (SP) Naturbruk (NP) Estetiska (ES)

Barn- och fritid (BF) Livsmedel (LP) Livsmedel (LP) Barn- och fritid (BF) Omvårdnad (OP) Hantverk (HV) Omvårdnad (OP)

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 % % Hantverk (HV) Estetiska (ES) Naturbruk (NP) Samhällsvetenskap (SP) Medie (MP) Handels- och adm. (HP)

Hotell- och restaurang (HR) SM utan specifik inriktning Int. Baccalaureate (IB)

Waldorf Naturvetenskap (NV) Teknikprogrammet (TE) Bygg (BP) Fordon (FP) El (EC)

* Tre procent av eleverna har tillhört Industri- eller Energiprogrammen där könsfördelning inte redovisas, då antalet i det ena könet är färre än tre.

(11)

Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå

2008

25

–

44 år. Procentuell fördelning

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift

nasial utb nasial utb nasial utb saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 11 8 55 74 33 17 1 2 Dorotea 11 13 55 77 32 9 2 2 Lycksele 8 9 51 67 39 22 2 1 Malå 8 9 57 73 34 18 1 0 Nordmaling 9 14 59 71 31 14 1 1 Norsjö 9 10 64 74 27 15 1 1 Robertsfors 8 10 54 67 37 22 1 1 Skellefteå 8 9 48 59 44 31 1 1 Sorsele 7 13 59 70 32 17 2 1 Storuman 6 11 56 70 37 18 1 1 Umeå 4 6 30 42 65 51 1 2 Vilhelmina 7 11 59 75 33 13 2 1 Vindeln 7 9 54 73 37 17 2 1 Vännäs 8 11 48 62 44 27 1 1 Åsele 9 12 55 75 35 13 1 0 Länet 6 8 40 52 53 39 1 1 Riket 9 12 43 50 47 37 2 3 Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland

kvinnor än bland män. Störst skillnad är det i Dorotea

och minst i Norsjö. Högst andel eftergymnasialt utbil-dade har Umeå.

Befolkningens utbildningsnivå

2008 45

–

64 år. Procentuell fördelning

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift

nasial utb nasial utb nasial utb saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 19 27 53 54 28 18 0 0 Dorotea 12 24 71 63 16 12 1 1 Lycksele 11 21 57 57 31 23 1 0 Malå 16 28 58 60 26 12 0 0 Nordmaling 17 30 56 51 27 18 0 1 Norsjö 15 29 62 56 23 14 0 1 Robertsfors 14 23 59 55 28 22 0 0 Skellefteå 13 17 56 56 31 26 0 0 Sorsele 13 27 60 54 26 19 1 1 Storuman 16 26 58 56 26 17 1 1 Umeå 9 15 42 44 49 41 0 0 Vilhelmina 13 21 60 62 27 17 0 0 Vindeln 15 24 59 57 25 18 1 1 Vännäs 11 16 56 58 33 26 1 1 Åsele 12 21 60 63 28 16 1 0 Länet 12 18 51 52 37 30 0 0 Riket 18 23 47 47 35 29 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med förgymnasial utbildning är högre bland

de äldre jämfört med de yngre. En lägre andel har efter-gymnasial utbildning jämfört med de yngre, särskilt

bland kvinnorna.

(12)

Utbildning

Behörighet till vidare studier

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2008/09 Till gymnasiet Till universitet

och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 90 80 . . Dorotea 95 95 . . Lycksele 87 88 95 88 Malå 100 92 . . Nordmaling 86 69 . . Norsjö 94 88 92 94 Robertsfors 89 86 100 88 Skellefteå 91 91 96 86 Sorsele 83 88 . . Storuman 97 100 91 75 Umeå 94 92 91 87 Vilhelmina 95 82 83 62 Vindeln 97 95 . . Vännäs 95 87 90 88 Åsele 100 97 . . Länet 92 90 93 86 Riket 90 88 93 88 Källa: Skolverket

I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till

vidare studier. Det gäller såväl till gymnasiet som till

högskolan.

Både kommunala och enskilda skolor ingår.

Jämfört med riket fortsätter en något lägre andel av

ungdomarna i länet vidare till högskolestudier inom

3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fort-sätter i betydligt högre utstäckning än pojkarna.

Övergång gymnasieskola – högskola

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2005/2006 och som påbörjat högskolestudier senast 2008/2009

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket

0 10 20 30 40 50 60 70 Riket Länet Vilhelmina Vännäs Sorsele Malå Åsele Skellefteå Bjurholm Robertsfors Norsjö Umeå Nordmaling Dorotea Vindeln Lycksele Storuman %

(13)

Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år

*

Läsåret 2008/2009

Antal Könsfördeln. Andel (0/00)

(%) av alla i

resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 7 5 58 42 42 24 Dorotea 8 14 36 64 40 62 Lycksele 58 30 66 34 52 25 Malå 16 5 76 24 65 17 Nordmaling 25 14 64 36 42 21 Norsjö 18 11 62 38 57 29 Robertsfors 28 15 65 35 51 24 Skellefteå 268 206 57 43 41 29 Sorsele 14 3 82 18 71 13 Storuman 20 11 65 35 45 21 Umeå 529 416 56 44 32 24 Vilhelmina 23 15 61 39 39 22 Vindeln 14 11 56 44 31 23 Vännäs 29 19 60 40 40 25 Åsele 16 11 59 41 77 44 Länet 1073 786 58 42 38 25 Riket 35 530 25 777 58 42 37 25 Källa: SCB, Högskolestatistik

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar på hög-

skolan. Det gäller alla kommuner i länet utom för Doro-tea. Mest sned är könsfördelningen i Sorsele och Malå.

*ålder 2008-12-31

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år

*

Läsåret 2008/2009

Antal Könsfördeln. Andel (0/00)

(%) av alla i

resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 1 0 100 0 2 0 Dorotea 1 0 100 0 2 0 Lycksele 15 3 83 17 6 1 Malå 3 0 100 0 5 0 Nordmaling 1 4 20 80 1 3 Norsjö 3 1 75 25 4 1 Robertsfors 1 0 100 0 1 0 Skellefteå 27 11 71 29 2 1 Sorsele 2 1 67 33 4 2 Storuman 6 2 75 25 5 1 Umeå 45 25 64 36 2 1 Vilhelmina 9 0 100 0 7 0 Vindeln 3 0 100 0 3 0 Vännäs 4 4 50 50 2 2 Åsele 6 1 86 14 10 2 Länet 127 52 71 29 3 1 Riket 5 397 2 580 68 32 3 1 Källa: SCB, Högskolestatistik

Det är en stor majoritet kvinnor bland högskolenybör-jare i åldern 35–64 år. Det är ännu tydligare jämfört

med yngre åldrar.

*ålder 2008-12-31

(14)

Barn och familj

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2008 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet

inträffade i länet år 1998. Därefter har fruktsamheten

åter stigit och ligger år 2008 på 1,8 barn per kvinna och

1,6 barn per man. I hela riket var talen 1,9 per kvinna

och 1,7 per man.

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.

Kommunernas omsorg för barn

2009

Procent

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg

1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år Bjurholm 75 24 9 4 Dorotea 87 47 4 0 Lycksele 82 35 7 1 Malå 74 52 15 0 Nordmaling 66 49 20 0 Norsjö 75 41 20 9 Robertsfors 72 37 13 3 Skellefteå 88 50 3 0 Sorsele 87 25 0 0 Storuman 77 36 6 0 Umeå 81 57 6 1 Vilhelmina 74 33 16 0 Vindeln 67 34 12 2 Vännäs 76 50 8 0 Åsele 82 30 0 0 Länet 82 50 7 1 Riket 82 52 4 0 Källa: Skolverket

I Skellefteå har

88 procent av

1–5-åringarna en

förskole plats jämfört med 66 procent av barnen i Nord-maling. Där har barnen istället annan pedagogisk omsorg.

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kom-munen utövar tillsyn över verksamheten

Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familje-daghem är en av flera tänkbara varianter.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Män - Länet Män - Riket Kvinnor - Länet Kvinnor - Riket 08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990

Antal barn per kvinna resp. man

Män – Länet Män – Riket

Kvinnor – Länet

(15)

Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen

2009

Personer som använt försäkringen

Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 54 46 61 39 Dorotea 58 42 53 47 Lycksele 55 45 59 41 Malå 52 48 53 47 Nordmaling 55 45 55 45 Norsjö 57 43 56 44 Robertsfors 54 46 53 47 Skellefteå 54 46 56 44 Sorsele 56 44 55 45 Storuman 56 44 59 41 Umeå 56 44 56 44 Vilhelmina 54 46 59 41 Vindeln 55 45 56 44 Vännäs 55 45 54 46 Åsele 57 43 57 43 Länet 55 45 56 44 Riket 56 44 58 42 Källa: Försäkringskassan

I alla kommuner var det

ungefär lika många mammor som pappor som använde

FP.

FP = föräldrapenning

TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej.

Användning av föräldraförsäkringen

2009 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 75 25 62 38 Dorotea 80 20 70 30 Lycksele 77 23 65 35 Malå 73 27 61 39 Nordmaling 76 24 59 41 Norsjö 77 23 65 35 Robertsfors 72 28 57 43 Skellefteå 76 24 61 39 Sorsele 76 24 63 37 Storuman 78 22 65 35 Umeå 72 28 61 39 Vilhelmina 76 24 66 34 Vindeln 76 24 57 43 Vännäs 75 25 63 37 Åsele 78 22 70 30 Länet 74 26 62 38 Riket 78 22 65 35 Källa: Försäkringskassan

Männen tog ut betydligt

färre dagar än vad kvinnorna gjorde.

Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 hel-dag. I övrigt se föregående sida.

(16)

Barn och familj

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar

2009

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är

relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 18-årsål-dern. År 2009 bodde 30 procent av de 21-åriga flickorna

och 49 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skill-naden är störst i åldrarna 19–24 år. I länet flyttar både

flickor och pojkar hemifrån tidigare i jämförelse med

riket.

Familjehushåll efter hushållstyp

2005–2008

Procentuell fördelning samt antal

Länet Riket

Sammanboende utan barn 28 29

Sammanboende med barn 18 19

Ensamstående kvinna utan barn 18 17

Ensamstående man utan barn 18 17

Ensamstående kvinna med barn 3 4

Ensamstående man med barn 2 2

Övriga familjehushåll 13 13

Summa, % 100 100

Antal, 1 000-tal 140 4 653

Familjehushåll efter hushållstyp

och antal barn

2005–2008

Procentuell fördelning

Länet Riket

Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man

Inga barn 61 86 92 60 83 91

1 barn 14 6 6 15 9 5

2 barn 17 7 2 18 6 3

3 barn- 8 1 0 7 2 1

Summa % 100 100 100 100 100 100

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16–84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende.

Pojkar – länet Flickor – riket Flickor– länet ålder Procent 0 20 40 60 80 100 Länet flickor Riket flickor Länet pojkar Riket pojkar 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 Pojkar – riket

(17)

Barn och familj

Förvärvsarbete

Befolkningen i ordinärt boende med

beviljad hemtjänst

dec 2008

Antal 80 år och äldre

80–89 år 90– år Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 22 .. .. Dorotea 38 18 7 5 Lycksele 91 40 43 7 Malå 22 .. .. .. Nordmaling 37 29 19 6 Norsjö 29 14 4 6 Robertsfors 63 26 17 4 Skellefteå 563 291 170 64 Sorsele 21 .. 8 6 Storuman 39 24 11 11 Umeå 524 226 151 58 Vilhelmina 37 18 9 11 Vindeln 60 23 10 5 Vännäs 50 21 16 8 Åsele 32 10 14 8 Länet 1 627 766 483 204 Riket 59 493 25 689 20 578 7 097 Källa: Socialstyrelsen

Fler kvinnor än män

80 år och äldre beviljas hemtjänst. Även räknat på

andel är kvinnornas tal högre utom i Lycksele, Nord-maling och Robertsfors.

Förvärvsarbetande

2008

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 76 80 81 90 69 72 76 82 Dorotea 81 83 83 91 64 75 77 84 Lycksele 76 78 84 89 71 74 79 82 Malå 74 80 87 91 67 68 78 82 Nordmaling 75 81 84 89 68 75 77 83 Norsjö 81 83 85 90 65 75 78 84 Robertsfors 77 79 85 90 77 80 81 84 Skellefteå 73 77 84 90 70 77 78 83 Sorsele 81 86 85 92 71 71 80 84 Storuman 76 77 83 87 69 70 78 80 Umeå 61 66 86 89 76 79 74 77 Vilhelmina 74 78 83 85 68 66 77 78 Vindeln 76 84 82 90 72 76 78 84 Vännäs 77 81 86 90 73 78 80 85 Åsele 77 76 82 86 66 68 76 78 Länet 67 71 85 89 72 77 76 80 Riket 69 74 83 86 69 74 75 79

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än

bland män. I Dorotea är skillnaden störst när det gäller

hela åldersgruppen. Bland de yngre är skillnaden störst i

Vindeln. Bland de äldre i Dorotea och Norsjö.

Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften.

(18)

Förvärvsarbete

Utlandsfödda förvärvsarbetande

2008

Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år

Norden EU 27 Utanför

utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 100 50 60 78 61 45 Dorotea 85 50 67 30 33 35 Lycksele 73 59 48 72 52 54 Malå 75 50 50 33 57 28 Nordmaling 62 55 55 59 47 50 Norsjö 45 53 50 80 58 48 Robertsfors 70 68 61 79 53 63 Skellefteå 65 70 49 53 45 48 Sorsele 63 60 57 44 41 64 Storuman 73 62 58 54 64 60 Umeå 72 73 58 56 48 48 Vilhelmina 63 50 38 42 39 41 Vindeln 84 64 58 64 53 67 Vännäs 77 81 71 71 55 50 Åsele 63 73 44 54 53 54 Länet 70 70 55 57 48 49 Riket 67 63 58 64 49 58

Högst andel förvärvsarbetande återfinns i gruppen ut-landsfödda i Norden. Lägst andel förvärvsarbetande har

gruppen födda utanför EU 27 och Norden.

Utlandsfödda förvärvsarbetande

2008

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 35–54 55–64 20–64 Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 58 38 70 69 75 75 67 55 Dorotea 45 29 60 50 33 14 52 36 Lycksele 54 48 58 65 43 57 55 57 Malå 33 23 71 43 43 50 58 33 Nordmaling 46 52 59 65 48 38 53 54 Norsjö 50 65 56 52 45 50 52 56 Robertsfors 47 67 68 63 63 74 61 67 Skellefteå 40 47 57 59 51 52 50 53 Sorsele 56 67 50 67 44 15 51 52 Storuman 60 63 74 63 56 48 66 59 Umeå 43 42 67 67 65 65 56 54 Vilhelmina 48 38 48 46 27 47 45 44 Vindeln 50 65 65 73 81 33 62 65 Vännäs 55 46 65 69 75 76 63 62 Åsele 65 42 46 63 50 63 52 58 Länet 44 44 63 64 60 59 55 54 Riket 44 53 63 67 51 54 54 60

Andelen utlandsfödda i åldern 20–64 år som förvärvs-arbetar i länet är något högre för kvinnor men betydligt

lägre för män jämfört med riket.

(19)

Förvärvsarbete

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid

1990 och 2008

Avser 16-64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet

heltid. År 2008 har den andelen ökat till 64 procent.

I riket ligger andelen nu på 65 procent.

Bland män i länet arbetade 88 procent heltid år

1990. År 2008 är den andelen något lägre – 87 procent.

I riket arbetar nu 89 procent av männen heltid.

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Riket Länet 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Riket Länet 1990 2008 1990 2008 35– tim 20–34 tim 1–19 tim Procent Procent

Relativa arbetskraftstal

1990–2008 Avser 16–64 år

År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna och 85 procent

av männen i länet i arbetskraften. År 2008 hade ande-larna sjunkit till 74 respektive 81 procent. I riket finns

nu 77 procent av kvinnorna och 82 procent av männen

i arbetskraften.

Procent Män – riket Män – länet

Kvinnor – riket _{Kvinnor – länet} 65 70 75 80 85 90 män riket kvinnor riket män länet kvinnor länet 08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 0

Siffrorna för 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i annat land. Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa

Angående jämförbarhet mellan åren se not sid 34.

(20)

Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2008

Antal Andel (%) av alla yrken*

Fordonsförare 3 247 5

Vård- och omsorgspersonal 2 888 5

Byggnads- och anläggningsarbetare 2 636 4

Ingenjörer och tekniker 2 533 4

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 522 4

Byggnadshantverkare 2 515 4

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 134 4

Montörer 2 132 4

Maskin- och motorreparatörer 1 679 3

Maskinförare 1 577 3

Dataspecialister 1 492 2

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 469 2

Chefer för mindre företag och enheter 1 399 2

Drift- och verksamhetschefer 1 316 2

Lager- och transportassistenter 1 258 2

Universitets- och högskollärare 1 217 2

Maskinoperatörer, metall- och mineral-

behandling 1 157 2

Elmontörer, tele- och elektronik-

reparatörer m.fl. 951 2

Gymnasielärare m.fl. 918 2

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 916 2

Totalt 20 yrken 35 956 59

Totalt alla yrken 60 539 100

Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2008

Antal Andel (%) av alla yrken*

Vård- och omsorgspersonal 14 433 26

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 358 6

Förskollärare och fritidspedagoger 2 207 4

Sjuksköterskor 2 146 4 Grundskollärare 1 859 3 Städare m.fl. 1 835 3 Övrig kontorspersonal 1 552 3 Köks- och restaurangbiträden 1 270 2 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 1 237 2

Bokförings- och redovisningsassistenter 1 180 2

Drift- och verksamhetschefer 1 169 2

Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 1 085 2

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 078 2

Gymnasielärare m.fl. 1 049 2

Kundinformatörer 1 006 2

Universitets- och högskollärare 985 2

Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 982 2

Storhushålls- och restaurangpersonal 931 2

Barnmorskor; sjuksköterskor med

särskild kompetens 903 2

Psykologer, socialsekreterare m.fl. 890 2

Totalt 20 yrken 41 155 74

Totalt alla yrken 55 643 100

Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

(21)

Förvärvsarbete

De fem största yrkena i länet

bland män

2008

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt-befolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun).

Fordons- Vård- o Byggnads- Ingen- Säljare, förare omsorgs- o anlägg- jörer- o inköpare,

personal ningsarb. tekniker mäklare m.fl. Bjurholm 18 6 7 1 2 Dorotea 7 4 12 4 1 Lycksele 6 8 6 3 2 Malå 10 3 6 4 3 Nordmaling 8 3 6 4 3 Norsjö 9 4 6 6 2 Robertsfors 7 4 5 5 3 Skellefteå 5 4 4 6 5 Sorsele 13 11 6 3 1 Storuman 7 6 8 3 1 Umeå 4 5 3 4 5 Vilhelmina 10 9 7 2 1 Vindeln 8 5 6 4 3 Vännäs 8 5 7 4 3 Åsele 14 10 7 1 1 Länet 5 5 4 4 4 Riket 4 3 4 5 5 Källa: SCB, Yrkesregistret

Inget yrke är lika dominerande bland män som yrken

inom vården är bland kvinnor.

De fem största yrkena i länet

bland kvinnor

2008

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt-befolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun).

Vård- o Försäljare, Förskol- Sjuk- Grund- omsorgs- detaljh. lärare o sköt- skol- personal demon- fritids- erskor lärare

stratörer peda- m.fl. goger Bjurholm 46 4 3 5 3 Dorotea 40 6 4 2 3 Lycksele 33 5 3 5 4 Malå 33 7 6 2 5 Nordmaling 39 7 3 3 3 Norsjö 37 7 4 2 5 Robertsfors 35 5 4 3 3 Skellefteå 27 6 4 4 4 Sorsele 38 4 2 3 4 Storuman 32 9 5 3 4 Umeå 20 6 4 4 3 Vilhelmina 39 5 4 2 5 Vindeln 40 5 3 2 4 Vännäs 36 5 4 3 3 Åsele 47 6 5 3 5 Länet 26 6 4 4 3 Riket 22 6 4 3 3 Källa: SCB, Yrkesregistret

Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet

har en större andel inom vårdyrket än riket.

(22)

Förvärvsarbete

Källa: SCB, Yrkesregistret

De 30 största yrkena i länet

2008

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

Förvärvsarbete efter sektor

2008

20–64 år. Avser nattbefolkningen (bor i kommunen men kan arbeta i annan kommun).

Fler kvinnor finns i offentlig sektor än i näringslivet.

Män arbetar i huvudsak inom näringslivet. Jämfört med

riket arbetar en betydligt högre andel i den offentliga

sektorn. Det gäller både kvinnor och män.

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Storuman Umeå Dorotea Skellefteå Robertsfors Sorsele Vindeln Malå Bjurholm Norsjö Nordmaling Vännäs Vilhelmina Åsele Lycksele 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män

Off. sekt. Näringslivet

%

Kundinformatörer Storhushålls- och restaurangpersonalSjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenterLager- och transportassistenter Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl.Hälso- och sjukvårdsspecialister Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.Maskinförare Köks- och restaurangbiträden Maskin- och motorreparatörer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemänChefer för mindre företag och enheter Dataspecialister Gymnasielärare m.fl. Övrig kontorspersonal Städare m.fl. Universitets- och högskollärare Sjuksköterskor Drift- och verksamhetschefer Grundskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Montörer Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Vård- och omsorgspersonal 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 % % Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Fordonsförare Ingenjörer och tekniker

Montörer Byggnads- och anläggningsarbetare

Byggnadshantverkare

Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare

Drift- och verksamhetschefer

Sjuksköterskor Universitets- och högskollärare

Städare m.fl.

Övrig kontorspersonal Gymnasielärare m.fl. _{Dataspecialister} Chefer för mindre företag och enheter

Företagsek., markn.f. och pers.tjm. Maskin- och motorreparatörer

Köks- och restaurangbiträden Maskinförare Redov.ek., adm. ass. mfl.

Hälso- och sjukv.spec. Gjutare, svets., plåtsl. m.fl.

Lager- och transportass.

Bokf.- och redov.ass. Sjukgymn., tandhyg. m.fl.

Storhush. o rest.pers. Kundinformatörer

(23)

Förvärvsarbete

Egna företagare

2008

Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun).

Kvinnor Män

Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare

Bjurholm 4 35 35 91 Dorotea 7 26 44 48 Lycksele 35 86 168 168 Malå 12 27 51 45 Nordmaling 10 72 70 141 Norsjö 12 24 57 79 Robertsfors 21 84 101 200 Skellefteå 192 411 994 754 Sorsele 15 30 56 65 Storuman 31 57 120 126 Umeå 276 593 1 222 1060 Vilhelmina 21 67 115 166 Vindeln 19 75 94 143 Vännäs 20 86 84 149 Åsele 13 40 71 75 Länet 688 1 713 3 282 3 310 Riket 29 740 85 822 118 570 168 309

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Bland de kvinnor som är företagare i länet har 29 procent

eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 26 procent. För

män är motsvarande andelar 50 respektive 41 procent.

Egna företagare i länet efter näringsgren

2008

Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun).

Procentuell fördelning

Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. 0 300 600 900 1200 1500 Antal 14 86 30 70 51 49 68 32 0 100 0 100 11 89 18 82 46 54 56 44 44 56 38 63 49 51 67 33 46 54 69 31 26 74 51 49 71 29 61 39 49 51 53 47 33 67 57 43 71 29 80 20 100 0 90 10 50 50 71 29 . . 0 100 Offentlig förvaltning och försvar Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och för-säkringsverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Byggverksamhet Utbildning Tillverkning o utvinning Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurang-verksamhet Företagstjänster Jordbruk, skogsbruk o fiske Okänd verksamhet Handel Kulturella och personliga tjänster m.m.

(24)

Förvärvsarbete

Pendling till arbetet

2008

Antal 16–64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/ länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 57 74 135 274 328 285 Dorotea 77 121 58 172 496 538 Lycksele 260 556 243 419 2 569 2 631 Malå 56 146 101 244 591 580 Nordmaling 198 267 499 769 1 018 1 008 Norsjö 99 177 110 231 789 835 Robertsfors 157 186 501 702 1 028 1 063 Skellefteå 554 1 320 816 1 309 14 991 16 796 Sorsele 53 65 70 150 489 502 Storuman 81 179 113 271 1 148 1 226 Umeå 2 875 4 345 2 090 3 139 24 930 26 043 Vilhelmina 79 137 110 414 1 340 1 270 Vindeln 159 295 261 411 903 994 Vännäs 336 513 788 1 133 1 085 979 Åsele 43 68 67 143 533 547 Länet 1 288 2 497 2 166 3 829 56 034 61 249 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Män pendlar mer än kvinnor. Umeå och Lycksele har

större inpendling än utpendling, för både kvinnor och

män. Det gäller också för kvinnor i Dorotea och män i

Skellefteå.

Nystartade företag efter form av ledning

1999–2008

Antal i länet

Källa: Tillväxtanalys

Antal nyföretagare

2008

Länet Riket

Kv M Gem Kvinnor Män Gem

Antal 332 707 75 18 368 35 557 3 876

Könsfördelning (%)* 30 63 7 32 62 7

Andel (‰)** 4,1 8,3 0 6,3 11,8 0,7

Källa: Tillväxtanalys

I länet är andelen kvinnor och män som startar nya

företag lägre än i riket.

0 300 600 900 1 200 1 500 _Gemensam Kvinnlig Manlig 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999

Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år.

*exkl. bortfall **befolkningen 16–64 år

(25)

Förvärvsarbete

Arbetssökande

2009

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa I program med aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 3,2 4,4 1,6 1,9 Dorotea 3,7 8,2 2,2 2,9 Lycksele 3,4 5,3 2,0 3,0 Malå 4,5 5,2 2,8 2,8 Nordmaling 3,1 6,2 2,7 3,4 Norsjö 4,7 7,8 2,1 3,2 Robertsfors 3,7 6,7 1,6 2,9 Skellefteå 3,8 6,1 3,2 3,9 Sorsele 3,3 5,5 1,8 2,5 Storuman 2,2 6,1 1,5 2,3 Umeå 2,7 4,4 2,0 2,7 Vilhelmina 3,5 6,0 2,7 4,5 Vindeln 3,5 6,1 1,6 2,3 Vännäs 2,2 3,6 1,4 2,2 Åsele 4,9 6,2 3,4 4,8 Länet 3,2 5,2 2,3 3,1 Riket 3,4 4,7 2,0 2,2 Källa: Arbetsförmedlingen

Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland

kvinnor. Särskilt stor är skillnaden i Dorotea och Storu-man. Lägre andelar finns i program med aktivitetsstöd.

Även här är det vanligare bland män än bland kvinnor.

Deltidsarbetslösa och timanställda

2009

Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad

Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 18 4 6 2 Dorotea 16 3 8 10 Lycksele 42 14 30 18 Malå 12 1 11 4 Nordmaling 44 11 34 20 Norsjö 22 2 24 8 Robertsfors 34 11 21 9 Skellefteå 255 82 268 136 Sorsele 18 7 10 8 Storuman 47 13 23 14 Umeå 351 145 284 190 Vilhelmina 42 15 29 23 Vindeln 26 4 16 9 Vännäs 40 7 32 17 Åsele 19 9 25 5 Länet 986 330 820 473 Riket 28 747 9 005 37 480 20 495 Källa: Arbetsförmedlingen

Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa

och timanställda. Bland de deltidsarbetslösa i länet är

75 procent kvinnor och 25 procent män. Bland de tim-anställda är fördelningen 63 respektive 37 procent.

(26)

Förvärvsarbete

Inkomst

Relativa arbetslöshetstal

1990–2008

Avser 16–64 år

Kvinnorna i länet är arbetslösa i lägre utsträckning än

de är i riket. Männens nivå ligger något högre jämfört

med män i hela riket.

Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös. Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa

Siffrorna fr.o.m. 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land.

Procent Män – riket Män – länet 0 2 4 6 8 10 12 kvinnor riket män riket kvinnor länet män länet 08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 Kvinnor – länet Kvinnor – riket

Sammanräknad förvärvsinkomst

2008

20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal

Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 193 244 191 253 Dorotea 211 251 224 265 Lycksele 216 269 221 271 Malå 214 281 224 287 Nordmaling 205 278 209 287 Norsjö 208 269 211 277 Robertsfors 211 267 215 271 Skellefteå 217 287 222 286 Sorsele 204 246 212 249 Storuman 208 251 211 258 Umeå 211 270 220 277 Vilhelmina 202 236 208 244 Vindeln 203 266 208 276 Vännäs 215 286 217 289 Åsele 200 240 207 246 Länet 212 273 218 278 Riket 222 298 222 283

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medel-inkomst är Medel-inkomstsumman dividerad med antal Medel-inkomsttagare. MedianMedel-inkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomst-tagare ingår.

(27)

Inkomst

Disponibel medelinkomst för familjer

2008

Antal kronor i 1000-tal

Gifta/ Ensamstående Ensamstående

sambo kvinnor män

utan med utan med utan med

barn barn* barn barn* barn barn*

Bjurholm 323 456 135 260 176 313 Dorotea 323 481 139 256 168 297 Lycksele 350 477 147 252 180 307 Malå 343 475 150 252 191 336 Nordmaling 352 498 147 261 193 294 Norsjö 326 457 140 263 178 357 Robertsfors 360 478 144 240 180 282 Skellefteå 379 488 153 250 194 300 Sorsele 303 461 143 253 170 282 Storuman 317 465 142 257 171 308 Umeå 436 506 155 267 181 358 Vilhelmina 313 448 141 259 163 291 Vindeln 358 484 143 265 185 306 Vännäs 353 499 148 247 194 320 Åsele 324 448 135 248 168 260 Länet 386 492 152 259 184 325 Riket 412 533 169 269 201 339

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare.

Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år.

Höga respektive låga inkomster

2008

Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 3 13 19 15 Dorotea 4 12 16 13 Lycksele 6 18 16 13 Malå 5 23 15 10 Nordmaling 4 22 18 12 Norsjö 4 17 14 10 Robertsfors 5 15 15 13 Skellefteå 6 24 16 12 Sorsele 5 14 16 13 Storuman 5 16 17 16 Umeå 10 25 26 23 Vilhelmina 4 13 18 16 Vindeln 5 19 18 13 Vännäs 6 25 16 11 Åsele 3 13 19 14 Länet 7 23 21 17 Riket 12 28 22 18

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har

höga inkomster. En högre andel kvinnor är låginkomst-tagare men skillnaden mellan könen är inte lika stor.

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 355 216 kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 116 320 kr.

(28)

Inkomst

Pensionssparande

2008

Avser 20–64 år. Medelvärde i Tkr

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 60 49 4,0 4,4 Dorotea 51 42 4,4 4,6 Lycksele 51 43 4,6 4,8 Malå 51 46 4,7 4,9 Nordmaling 50 40 4,2 4,5 Norsjö 54 42 4,3 4,4 Robertsfors 42 34 4,6 4,7 Skellefteå 52 43 4,7 5,2 Sorsele 45 38 4,6 4,4 Storuman 44 35 4,4 5,1 Umeå 44 38 4,6 5,1 Vilhelmina 52 40 4,2 4,5 Vindeln 50 43 4,4 4,7 Vännäs 52 43 4,1 4,7 Åsele 45 34 4,6 4,6 Länet 48 40 4,6 5,0 Riket 43 35 5,0 5,5

Källa: SCB, Totalräknade inkomst- och taxeringsstatistiken (IoT)

En högre andel kvinnor

än män har ett privat

pensionssparande.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pen-sionssparande. Personer som saknar sammanräk-nad förvärvsinkomst ingår ej.

Hushåll med ekonomiskt bistånd

2008

Procentuell fördelning av biståndshushåll

Gifta par/ Ensamstående Totalt

samboende kvinnor män

utan med utan med utan med

barn barn barn barn barn barn

Bjurholm 3 16 20 21 39 1 100 Dorotea 1 9 14 27 41 9 100 Lycksele 6 12 26 16 38 3 100 Malå 11 20 17 16 33 2 100 Nordmaling 4 10 32 12 37 5 100 Norsjö 5 10 22 20 41 2 100 Robertsfors 4 6 25 20 43 2 100 Skellefteå 6 11 22 15 44 1 100 Sorsele 5 18 25 15 32 4 100 Storuman 4 12 25 15 36 8 100 Umeå 3 8 27 13 45 3 100 Vilhelmina 1 13 24 14 45 3 100 Vindeln 1 11 24 13 44 6 100 Vännäs 5 2 38 15 37 3 100 Åsele 2 4 15 16 56 7 100 Länet 4 10 25 14 43 3 100 Riket 6 12 25 15 40 3 100 Källa: Socialstyrelsen

Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är

ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin.

(29)

Våld och kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor

2009

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Bjurholm 0 239 0 0 Dorotea 0 69 0 0 Lycksele 40 225 8 24 Malå 0 90 30 0 Nordmaling 14 221 0 28 Norsjö 23 23 0 23 Robertsfors 15 29 15 0 Skellefteå 26 125 26 28 Sorsele 37 73 0 37 Storuman 48 32 32 16 Umeå 31 122 36 31 Vilhelmina 56 250 42 42 Vindeln 54 198 0 0 Vännäs 24 168 24 36 Åsele 95 127 63 32 Länet 31 134 28 28 Riket 42 163 41 35 Källa: BRÅ

Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshan-del av en bekant än vad kvinnor i riket gör. Störst är

ris-ken att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare.

Anmälda misshandelsbrott mot män

2009

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Bjurholm 0 80 40 0 Dorotea 0 34 34 0 Lycksele 64 80 177 96 Malå 90 60 150 90 Nordmaling 55 69 55 28 Norsjö 115 46 0 69 Robertsfors 87 58 15 29 Skellefteå 89 95 174 92 Sorsele 0 37 37 110 Storuman 64 16 207 112 Umeå 65 69 249 94 Vilhelmina 153 195 125 111 Vindeln 18 72 18 18 Vännäs 36 24 120 0 Åsele 127 95 317 127 Länet 73 78 188 85 Riket 64 78 210 87 Källa: BRÅ

Männen i länet, liksom i hela riket, löper störst risk att

drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

(30)

Våld och kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott

2009

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre

Källa: BRÅ

Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inom-hus av en bekant och att män blir det utomDet är vanligast att kvinnor blir misshandlade inom-hus av en

obekant.

0 40 80 120 160 200 utomhus inomhus utomhus inomhus Av bekant* Av obekant* Länet 0 40 80 120 160 200 utomhus inomhus utomhus inomhus Antal Av bekant* Av obekant* Riket mot kvinnamanmot

240

*könsredovisning ej tillgänglig

Anmälda sexualbrott efter brottstyp

Antal Antal per

100 000 inv

Länet Länet Riket

2001 2005 2009 2009 2009 Våldtäkt inkl. grov

(se även våldsbrott) 34 69 128 50 64

Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 41 50 4 2 4 Sexuellt ofredande (ej blottning) 86 98 165 64 70 Utnyttjande av barn för sexuell

posering inkl grov .. .. 5 2 1

Blottning 20 14 33 13 11

Koppleri inkl. grovt 1 1 1 0 1

Förförelse av ungdom 1 2 1 0 2

Barnpornografibrott inkl. grovt 17 18 9 3 4

Sexköpsbrott 0 3 0 0 4

Människohandel för sexuella

ändamål (trafficking) .. 0 0 0 0

Sexuellt utnyttjande av barn

under 18 år .. .. 16 6 5

Sexuellt övergrepp mot barn

under 18 år .. .. 18 7 5

Kontakt med barn under

15 år i sexuellt syfte .. .. 2 1 1

Totalt 200 255 382 148 173

Källa: BRÅ

Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barn-pornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen.

(31)

Våld och kriminalitet

Misstänkta efter brottstyp

2009

Antal och könsfördelning för ett urval av brott

Länet Riket

Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%)

Kv M Kv M

Brott mot brottsbalken 2 143 25 75 81 023 25 75 Fullbordat mord och dråp samt

misshandel med dödlig utgång 3 0 100 152 7 93 Misshandel, grov misshandel 403 14 86 16 792 14 86 därav mot barn 0–6 år 6 17 83 436 38 62 mot barn 7–14 år 32 25 75 1 765 27 73 mot kvinnor 18 år eller äldre 109 18 82 5 888 15 85 mot man 18 år eller äldre 237 8 92 8 016 9 91

Sexualbrott 78 1 99 2 439 2 9

därav våldtäkt, grov våldtäkt 29 0 100 1 026 2 98

Biltillgrepp 43 9 91 1 950 9 91

Inbrottsstöld, därav 116 9 91 4 144 8 92 i bostad (lägenhet/villa) 24 13 88 1 016 9 91 Övrig stöld och snatteri 763 43 57 30 021 37 63 ur och från motordrivet fordon 44 7 93 1 585 7 93 i butik och varuhus 629 50 50 25 817 41 59 Rån inkl. grovt rån, därav 21 0 100 1 793 6 94

butiksrån 3 0 100 395 4 96

personrån 14 0 100 1 053 7 93

Bedrägeri och annan oredlighet 192 18 82 7 782 21 79 Skadegörelsebrott 215 15 85 7 764 10 90 Våld mot tjänsteman 50 24 76 2 372 21 79 Brott m. trafikbrottslagen, därav 663 9 91 31 399 11 89 rattfylleri, grovt rattfylleri 353 8 92 14 759 11 89 Brott m. narkotikastrafflagen 539 18 82 25 201 14 86 Brott m. skattebrottslagen m.m. 89 7 93 2 359 11 89 Brott m. bidragsbrottslagen 26 19 81 1 069 42 58 Samtliga brott 3 184 21 79 124 396 21 79

Källa: BRÅ

Oro för våld och faktiskt våld efter ålder

2006–2008

Medelvärde för perioden.

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

Kvinnorna är, enligt undersökningen, mest oroliga för

att bli utsatta för våld men det är de yngre männen som

i störst utsträckning blir utsatta.

0 5 10 15 20 25 30 35 _{Män Oro} Kvinnor Oro Alla åldrar 45–84 16–44 Alla åldrar 45–84 16–44 Länet Oro för våld Faktiskt våld % 0 5 10 15 20 25 30 35 Män Oro Kvinnor Oro Alla åldrar 45–84 16–44 Alla åldrar 45–84 16–44 Riket Oro för våld Faktiskt våld %

(32)

Makt och inflytande

Chefer efter sektor

2008

Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen).

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Dorotea Sorsele Robertsfors Åsele Umeå Storuman Malå Vindeln Bjurholm Skellefteå Norsjö Nordmaling Lycksele Vännäs Vilhelmina Off. sektor

Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Näringslivet % Källa: SCB, Yrkesregistret

Bland kvinnor i länet som är chefer finns 53 procent

inom offentlig sektor och 47 procent inom näringslivet.

Bland män är motsvarande andelar 15 respektive 85

procent. Jämfört med riket har länet en högre andel

chefer inom offentlig sektor – vilket gäller för både

kvinnor och män.

Chefer efter sektor och nivå

2008

Antal i länet: Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i länet).

Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 35 61 0 1 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0 3 10 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 7 15 36 382

Drift- och verksamhetschefer 936 436 228 866

Chefer för

särskilda funktioner 27 50 257 773

Chefer för mindre

företag och enheter 45 42 392 1 364

Chefer totalt 1 050 604 916 3 396 Källa: SCB, Yrkesregistret

Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn

är bara jämn i gruppen chefer för mindre företag och

enheter. Det är vanligast att vara drifts- och verksam-hetschef.

I näringslivet finns högst andel kvinnor i gruppen

chefer för särskilda funktioner. Både bland kvinnor och

män är det vanligast att vara chef för mindre företag

och enheter.

(33)

Makt och inflytande

Kommunfullmäktigeledamöter

Efter valen 2002 och 2006

2002 2006

Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%)

Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 31 42 58 31 45 55 Dorotea 31 42 58 31 45 55 Lycksele 41 42 58 41 44 56 Malå 31 42 58 31 45 55 Nordmaling 31 39 61 31 45 55 Norsjö 31 45 55 31 42 58 Robertsfors 31 39 61 31 39 61 Skellefteå 65 46 54 65 52 48 Sorsele 31 32 68 31 48 52 Storuman 41 44 56 41 34 66 Umeå 65 46 54 65 48 52 Vilhelmina 35 49 51 35 46 54 Vindeln 31 42 58 31 42 58 Vännäs 35 43 57 35 46 54 Åsele 31 36 64 31 39 61 Länet 561 42 58 561 45 55 Källa: SCB, Valstatistik

Jämfört med valet 2002 blev könsfördelningen mer

jämn i kommunfullmäktige efter valet 2006. I Sorsele

ökade andel kvinnor mest. I Storuman blev resultatet

det motsatta.

Kommunstyrelsen

2007

Antal ledamöter samt könsfördelning (%)

Ordinarie ledamöter Ersättare

Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning

ordf. (%) (%)

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Bjurholm 9 m 44 56 9 33 67 Dorotea 9 m 22 78 9 33 67 Lycksele 11 k 36 64 10 50 50 Malå 9 m 33 67 9 67 33 Nordmaling 10 m 50 50 11 45 55 Norsjö 10 m 40 60 8 50 50 Robertsfors 11 m 27 73 11 36 64 Skellefteå 15 m 33 67 9 33 67 Sorsele 8 m 25 75 9 56 44 Storuman 13 m 23 77 13 15 85 Umeå 15 m 40 60 15 60 40 Vilhelmina 14 m 43 57 8 50 50 Vindeln 11 k 45 55 11 18 82 Vännäs 11 m 27 73 9 11 89 Åsele 9 m 22 78 9 22 78

Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting

I sex kommuner är könsfördelningen bland de ordinarie

ledamöterna i kommunstyrelsen inom ramen 40–60

procent. Lika många kommuner har en jämn könsför-delning bland ersättarna.

(34)

Makt och inflytande

Landstingsfullmäktige

Efter valen 2002 och 2006. Könsfördelning (%)

2002 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderaterna 40 60 63 38 Centerpartiet 50 50 50 50 Folkpartiet 44 56 43 57 Kristdemokraterna 83 17 67 33 Miljöpartiet 50 50 33 67 Socialdemokraterna 48 52 50 50 Vänsterpartiet 63 38 71 29 Totalt 52 48 54 46 Källa: SCB, Valstatistik

Ledamöter i landstingsstyrelsen

Antal och könsfördelning (%)

Antal Könsfördelning (%)

Kvinnor Män Kvinnor Män

Fullmäktige 37 34 52 48

Styrelsen 8 7 53 47

Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting

I tre av partierna är könsfördelningen bland

ledamöter-na inom ramen 40–60 procent i landstingsfullmäktige

efter 2006 års val.

(35)

Kvinnor och män

i belysning 2010

Västerbottens län

Denna satsning sker med stöd av SKL:s Program för Hållbar jämställdhet som har beviljats 145 miljoner kronor från