Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng”Kan jag få bo i Sverige?”
En studie av informationsmaterial till nyanlända barn
”Could I live in Sweden?”
A study of information material to newly arrived children
Emma Bauge
Maria Johansson
Lärarexamen 330hp, 300hp Handledare: Ange handledare Samhällsvetenskap och lärande
2009-06-03
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Anders Andersson
ii
Sammanfattning
Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyan-lända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige. Materialen är i form av ett fakta-blad som kommer från Migrationsverket, en webbsajt (www.utanpapper.nu) som drivs i Rädda Barnens regi och ett utbildningsmaterial som används av Röda Korsets projekt för ensamkommande barn.
Materialen har analyserats utifrån textanalytiska och läromedelsanalytiska fråge-ställningar. De innehåller samma grundläggande stoff men omfattningen skiljer sig åt. Informantintervjuer med representanter från de tre aktörerna har genomförts som kom-plement till materialen. Informanterna har alla understrukit vikten av ett användbart material och de kan tänka sig någon typ av samarbetsprojekt.
Resultatet av de analyserade materialen visar att det är viktigt med ett tydligt pe-dagogiskt förhållningssätt. Det är nödvändigt att ha en klar målgrupp och att fullt ut ta hänsyn till de specifika förutsättningar som gruppen har. Det är önskvärt med intioner i anslutning till materialet. Materialet ska ha en förklarande ton och tydlig struk-tur. Författarna föreslår en webblösning där det finns en öppenhet med klara hänvis-ningar till rätt instanser. En webblösning bör även ha inslag av interaktivitet så som mejl eller en telefontjänst.
Arbetet med materialen leder till frågan om vems ansvar det är att informera ny-anlända barn och barn i och utanför asylprocessen. Det förs ett resonemang kring denna strukturella fråga och ett eventuellt mellanorganisatoriskt samarbete diskuteras. Förfat-tarna kommer fram till att ett sådant samarbete är önskvärt men inte oproblematiskt. Det är viktigt att ett nytt material framställs då informationsbehovet hos denna utsatta grupp är stort.
iii
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Problemdiskussion 5
1.2 Syfte och frågeställning 6
1.3 Disposition 6 2. Metod 7 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt 7 2.2 Arbetsgång 7 2.3 Urval 8 2.4 Intervjuer 8
2.5 Reliabilitet och validitet 9
2.6 Avgränsningar 10 3. Analysverktyg 11 3.1 Textanalys 11 3.2 Läromedelsanalys 11 4. Kunskapsbakgrund 15 4.1 Direktiv 15 4.2 Presentation av aktörer 16 4.3 Presentation av material 19
5. Analys och diskussion 22
5.1 Genomgång av materialen utifrån textanalytiska frågor 22 5.2 Genomgång av materialen utifrån pedagogiska analysfrågor 26
5.3 Aktörsfrågan 30
6. Tankar kring ett framtida material 33
6.1 Slutsatser av analys 33
6.2 Framtida material 34
6.3 Avslutande tankar 35
5
1. Inledning
Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt att känna till och att kunna påverka sin egen situation. Barn ska få komma till tals. Att lämna sitt hemland som barn och kom-ma till Sverige är mycket omtumlande. Ju mindre barnet förstår av det som händer, des-to mer osäkerhet känner det. Barnet möter, oavsett om det kommer själv eller tillsam-mans med sin familj, flera olika aktörer som representerar det svenska samhället. An-svaret att möta barnet delas mellan aktörerna. Barnet har rätt till information om sin situation, en situation som ofta innebär en asylprocess. Barnet frågar sig huruvida det kommer att få stanna i Sverige, en fråga som har fått ge namn till detta examensarbete. Frågan är vem av dessa aktörer som är ansvarig för att svara på barnets frågor. Risken med det delade ansvaret är att bemötandet inte blir likvärdigt.
Skolan är den institution i samhället som har det övergripande utbildningsansva-ret. Det finns dock inga uttryckliga direktiv i styrdokumenten om att skolan ska ge det nyanlända barnet information om dess specifika situation och om vad en asylprocess innebär. Det är upp till varje berörd lärare att vara informerad om frågorna, för att kunna ge sina elever den hjälp som de är i behov av.
Det civila samhället i form av frivilliga organisationer har traditionellt en funktion av komplement till statsapparaten. Frivilliga humanitära organisationer har gjort till sitt uppdrag att visa på var det offentliga samhället brister och försöka överbygga bristerna. När det kommer till att värna om de rättigheter som alla människor har, medborgare i ett land eller inte, spelar dessa organisationer en viktig roll.
Migrationsverket tar på sig en del av ansvaret att informera barn och vill undersö-ka vilken typ av material som finns i dagsläget som riktar sig till nyanlända barn. Med denna kunskap kan ett nytt material tas fram, ett material som kan användas av de olika organisationer som kommer i kontakt med barnen.
1.1 Problemdiskussion
Det finns en stor mängd olika material inom olika organisationer som på något sätt be-rör nyanlända barn och barn i eller utanför asylprocessen. Det är en för stor uppgift att kartlägga alla material. Genom att ta fram några exempel på olika material och titta på dessa kan det ge oss som lärare en fingervisning om vad som bör tas upp och hur infor-mation fördelaktigt kan presenteras.
I förlängningen kan detta examensarbete leda till att ett nytt material utformas. I första hand är det intressant med ett material som riktar sig till helt nyanlända barn som under handledning får ta del av information som är av stor vikt för dem. I ett längre per-spektiv kan materialen utvecklas till att rikta sig till en större målgrupp och användas av pedagoger i ordinarie skolverksamhet. Det nya materialet bör finnas lättillgängligt för alla olika aktörer och vara omfattande.
6
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att ge en bild av hur några olika aktörer bemöter ny-anlända barns informationsbehov.
Med utgångspunkt i detta vill vi dels belysa ett urval av existerande material, dels analysera och diskutera materialen i syfte att kunna ge rekommendationer för ett nytt material. De frågeställningar som vi vill besvara är:
• Vilka slutsatser kan dras av befintligt material?
• På vilket sätt kan slutsatserna ligga till grund för arbetet med att framställa ett nytt informationsmaterial?
1.3 Disposition
I metodkapitlet (kapitel 2) redogör vi för vårt urval av aktörer och material. Vi redogör för vår arbetsgång och för våra kompletterande informantintervjuer. Här tas också frå-gan om undersökningens reliabilitet och validitet upp och vi redogör för de avgräns-ningar som har gjorts.
I nästa kapitel (kapitel 3) går vi närmare in på de verktyg som vi kommer att an-vända vid analysen av materialen. Vi har använt två typer av analysverktyg: textanalys och läromedelsanalys.
I det följande kapitlet (kapitel 4) ger vi vad vi kallar för en kunskapsbakgrund. Vi inleder vi med en kort redogörelse av rådande direktiv. Vi fortsätter med att presentera de utvalda aktörerna och återger även resultatet av våra intervjuer med aktörerna. Även informationsmaterialen presenteras här.
I analyskapitlet (kapitel 5) går vi på ett strukturerat sätt igenom materialen med hjälp av våra två olika analysverktyg. Det leder till en diskussion om aktörsfrågan och frågan om ansvarsfördelning.
I det sista kapitlet (kapitel 6) redogör vi får våra tankar kring ett framtida material och drar slutsatser av vår tidigare analys.
7
2. Metod
I detta kapitel går vi igenom de olika val som vi har gjort under arbetets gång. Vi disku-terar och redogör för de avgränsningar och urval som vi har gjort. Vi tar också upp en diskussion om tillförlitlighet.
2.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Ett kritiskt perspektiv på forskning betonar kritik av det existerande samhället. Forska-ren vill undersöka faktorer som makt, konflikter, alienation och förtryck. Kritisk teori ser på människan som beroende av samhället men också på samhället som skapat av människan och därför möjligt att förändra. En typisk problemställning är: Hur kan man ändra de existerande förhållandena? (Watt Boolsen 2007:22, 33-34) En undersökning som tar sin utgångspunkt i denna teori resulterar oftast i en analys som leder fram till användbara strategier. Typiskt används resultaten från liknande undersökningar av yr-kesgrupper inom vård och skola. (Watt Boolsen 2007:42) Detta förhållningssätt har varit vår utgångspunkt.
2.2 Arbetsgång
Fredrik Bengtsson arbetar som informatör på Migrationsverket i Malmö. Han kontakta-de Lärarutbildningen för att se vilka möjligheter som fanns att genomföra ett projekt med syfte att kartlägga material rörande flyktingfrågor. Vi tyckte att uppdraget lät spän-nande. Vi har båda, förutom huvudämnet samhällskunskap, studerat svenska som and-raspråk och har ett stort intresse för denna fråga. Fredrik Bengtsson gav oss helt fria tyglar att själva designa undersökningen, dels vad det gäller val av organisationer och material.
Vi började med att inventera olika organisationer och aktörer som på något sätt har med dessa frågor att göra. Detta gjorde vi genom Internet. Där hittade vi också olika typer av material. Fredrik Bengtsson tipsade om att kontakta bland andra Rädda Barnen och Röda Korset. Vi fick kontakt med Rädda Barnens och Röda Korsets lokala kontor i Malmö och bestämde personligt möte. Efter att ha läst på om dem avgjorde vi att dessa två frivilliga organisationer och Migrationsverket skulle tjäna som informanter i denna undersökning. Vi har genomfört vad som mest liknar ostrukturerade intervjuer med syf-te att få informansyf-ternas syn på saken och ta del av deras masyf-terial. Insyf-tervjuerna åsyf-terges i korthet men vi har inte analyserat dem specifikt. Informanternas erfarenheter har dock hjälpt oss i vår analys av materialen. Utöver det har vi fördjupat oss särskilt i Migra-tionsverkets verksamhet, mycket för att förstå processen och hur ansvarsuppdraget är formulerat.
Med materialen i hand har vi sedan tittat på dem utifrån olika aspekter. Först ut-ifrån textanalytiska frågor av mer allmän karaktär, sedan också utut-ifrån ett pedagogiskt
8
förhållningssätt. Vi har arbetat systematiskt med att besvara ett antal frågor som ligger till grund för vår framställning. Med resultatet av denna genomgång har vi sedan disku-terat de olika faktorer som vi anser vara relevanta inför ett nytt material. Frågeställning-ar hFrågeställning-ar kommit upp under Frågeställning-arbetets gång, det gäller föredelningen av ansvFrågeställning-ar mellan olika aktörer. Detta har vi också diskuterat i slutet av framställningen.
2.3 Urval
Urvalet av aktörer kan sägas vara så kallat ”snöbollsurval” (Bryman 2002:313). Vi har haft en given aktör från början, Migrationsverket, och vår kontaktperson där har hjälpt oss med förslag på andra intressanta aktörer. Vi har valt ut de två, Rädda Barnen och Röda Korset, som visade intresse för att medverka. Vi kontaktade även andra organisa-tioner, exempelvis BRIS, som inte visade något intresse för att medverka.
Under våra intervjuer med respektive aktör har vi frågat efter ett informationsma-terial som riktar sig till barn som på något sätt berör asylprocessen. Vårt mål har varit att få tillgång till tre olika material, ett från vardera aktören.
Migrationsverket har inte kunnat ge oss något tryckt material som riktar sig till barn. De har ett system som går ut på att enskilda handläggare själva ansvarar för att informera barn. På verkets hemsida finns en stor mängd information tillgänglig. Vi har inte heller där hittat något som vänder sig direkt till barn men däremot finns ett fakta-blad som rör asylsökande barns situation. Detta faktafakta-blad är det material från Migra-tionsverket som vi har utgått ifrån i vår undersökning.
Rädda Barnen hade tidigare en omfattande produktion av olika typer av tryckt material. Av olika anledningar produceras inte detta längre. Rädda Barnen har drivit ett projekt som heter Utanpapper.nu, som var en internetportal med både hjälptelefon och mejl. Internetsidan finns kvar och på den finns information om gömda barns situation och svar på deras frågor. Detta material har vi valt att titta på.
Röda Korset har många olika typer av material. På lokalavdelningen i Malmö genomförs just nu ett projekt som rör ensamkommande flyktingbarn. De frivilliga som är inblandade i projektet har under ungefär ett års tid utvecklat ett undervisningsmaterial som används i mötet med barnen. Detta material har vi fått tillgång till i form av en pärm med bilder och talarmanus.
Dessa tre olika material ser vi som ett resultat, en följd av mötet med aktörerna. Karaktären på materialen är olika och målgruppen är inte alltid uttalad. Vi ser inte detta som ett problem, eftersom vi vill få syn på vilka olika typer av material som finns idag.
2.4 Intervjuer
Det går att kategorisera intervjuer efter vilken typ av relation den intervjuade har till företeelsen som studeras. En respondent är en person som själv är delaktig i samman-hanget, medan en informant kan ses som en expert som berättar om företeelsen med ett tydligare utanförperspektiv (Holme & Solvang 1997:104). De personer som vi har tervjuat kan sägas vara informanter, eftersom vi har konsulterat dem för att få fram in-formation av olika slag. Problemet med våra informanter är att de inte själva har full kontroll över de verksamheter som de representerar. Vi är utlämnade till den
informa-9
tion som de har att ge. Det är möjligt att en annan informant hade kunnat ge annan, mer specifik information. Detta kan ses som en begränsande faktor.
Med oss till intervjutillfällena har vi haft vi en intervjuguide som ringar in de om-råden vi vill ta upp. Utifrån detta skulle vi kunna karaktärisera intervjuerna som semi-strukturerade (Denscombe 2000:135). Vi inser dock att det finns en glidande skala där semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer ligger nära varandra. Den ostrukturera-de intervjun går långt när ostrukturera-det gäller att betona ostrukturera-den intervjuaostrukturera-des egna tankegångar. Vi har rört oss mellan dessa former. Den intervjuade har själv fått bestämma omfattningen på sina svar. Frågorna har inte följt samma ordning mellan de olika intervjuerna, vi har använt en intervjuguide snarare än ett intervjuschema (Bryman 2002:301). Våra teman under intervjuerna har handlat om i vilken utsträckning de kommer i kontakt med barn i asylprocessen, existerande material, på vilka sätt de möter barns informationsbehov (om de saknar material), hur de ser på sitt eget ansvar i frågan, mellanorganisatoriskt samar-bete och närliggande frågor.
Vi har fört anteckningar under intervjuerna och har sammanställt dessa i direkt anslutning till mötet. Eftersom intervjuerna inte är vår primära källa, utan snarare kom-pletterande, väljer vi att inte lägga vikt vid att återge dessa i sin helhet. Intressanta per-spektiv från intervjuerna återges under presentationsavsnitten. Det främsta syftet med mötena har varit att samla in konkreta informationsmaterial och därför analyserar vi inte resultatet av informanternas redogörelser separat.
2.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är viktigt för att en undersökning ska kunna sägas vara veten-skapligt utförd. Reliabilitet handlar om att ha så pålitlig information som möjligt och validitet om att mäta det man utger sig för att mäta (Holme & Solvang 1997:163). Bry-man (2002) för en diskussion kring meningen med att använda dessa begrepp i kvalita-tivt inriktad forskning, då de förutsätter olika former av mätning som förknippas med kvantitativ forskning. Han anpassar begreppen till kvalitativ forskning och skiljer på intern och extern reliabilitet och validitet.
Med tanke på att vi under våra intervjuer primärt har frågat efter informationsma-terial menar vi att den externa reliabiliteten inte behöver ifrågasättas. Det är mycket troligt att samma informant hade lämnat samma information vid ett annat intervjutillfäl-le, resultatet kan sägas vara replikerbart. Intern reliabilitet uppnås i vår undersökning genom att vi båda har genomfört alla intervjuer och all tolkning tillsammans och där-med har en gemensam ram.
Den interna validiteten kretsar i vår undersökning kring överensstämmelsen mel-lan de slutsatser som dras kring materialens utformning och synpunkterna kring ett nytt material. Extern validitet är däremot tveksam i vår undersökning. Generaliserbarheten går att ifrågasätta. Det har dock aldrig varit ett mål i sig för oss att det ska vara möjligt att generalisera de slutsatser som vi drar av vårt material till andra situationer. Det hand-lar om vårt begränsade antal informanter och att materialen inte kan sägas vara repre-sentativa för allt material som existerar. Vår studie har mer karaktären av en fallstudie på just de material vi har valt och det är därför inte möjligt att utifrån vårt resultat säga något om alla befintliga material. (Bryman 2002:257-258)
10
2.6 Avgränsningar
Vi väljer att använda ett begränsat material. Vi anser inte att det är möjligt att samla in allt material kring frågan. Genom att granska de material vi har valt kan vi ringa in de problem som finns i dem och ge vidare rekommendationer inför ett nytt material.
I vår kunskapsbakgrund ger vi den information som vi anser vara nödvändig för förståelse av materialen. Den intresserade läsaren kanske önskar vidare upplysningar som rör ämnet, exempelvis kring lagarna som reglerar asylprocessen i Sverige. Det handlar dels om svenska lagar och förordningar, dels om internationella på EU- och FN-nivå. Vi väljer att hänvisa vidare till Migrationsverkets hemsida och den information som finns där (www.migrationsverket.se).
Det hade varit mycket intressant att titta närmare på hur skolan väljer att arbeta kring de frågor som vi intresserar oss för. Med tanke på att det i styrdokumenten inte finns klart angivet att man ska arbeta med exempelvis asylprocessen i skolan går det inte att förutsätta att pedagoger gör det. Detta är en av flera orsaker till att vi inte har undersökt skolans arbetssätt. Det hade dock varit mycket intressant med en fallstudie av några pedagoger som arbetar med frågorna men det ryms inte i detta projekt. Många gånger dröjer det lång tid innan nyanlända barn får en plats i skolan. Vi är mest intresse-rade av den information som lämnas i det tidigaste skedet, vilken är en av de främsta anledningarna till att vi har valt att undersöka de aktörer som vi har. Vi tror att vår bak-grund som lärare är användbar för denna undersökning, eftersom det pedagogiska per-spektivet är viktigt även för information som sprids utanför skolans verksamhet.
Vår undersökning rör information som riktas till barn och ungdomar. Vi väljer för enkelhetens skull att följa barnkonventionens definition på vilka som räknas till barn, nämligen alla upp till 18 år. Vi skriver därför barn genomgående.
11
3. Analysverktyg
Vi presenterar i detta kapitel de verktyg som vi ska använda i vår analys. De textanaly-tiska frågorna är enkla till sin karaktär och kräver därför inte närmare förklaring. De läromedelsanalytiska frågorna diskuteras mer ingående.
3.1 Textanalys
Detta projekt går ut på att titta på befintligt material med olika avsändare. Förhoppning-en är att i förlängningFörhoppning-en kunna utarbeta ett förbättrat material. För att kunna analysera materialen krävs verktyg. Vi har valt att i första hand använda allmänna textanalytiska frågeställningar för att med hjälp av dem kunna strukturera materialen (Watt Boolsen 2007:53-54). Frågorna är av en mycket grundläggande karaktär och lämpar sig väl för en inledande kartläggning av de aktuella materialen. Just dessa frågor belyser också skillnaderna mellan våra olika material, genom att det frågas efter exempelvis formen för framställningen. Nedan anges de frågor som vi har valt att använda:
• Vilket urval av stoff har gjorts? • Vilket är budskapet?
• Vilken är målgruppen?
• Var, när och hur får målgruppen ta del av produkten?
• Vilken effekt har produkten hos målgruppen och vilket är syftet? • Vem är avsändaren?
• Vilka avgränsningar har gjorts? • Vilka etiska problem kan uppkomma?
3.2 Läromedelsanalys
Läromedelsdesign handlar om urval. Design handlar om vad som lyfts fram och därmed vad som får stå tillbaka. Läromedlet utgör en ram kring stoffet och har stor inverkan på vad som ses som kunskap och vad som är relevant, detta är läromedlets metafunktion. Mängder av val görs, av den som producerar, av läraren och av mottagaren. (Selander 2008:81ff)
Läroböcker är en typ av pedagogiskt utformade informationsbärande system som ofta används i skolan som utgångspunkt för kunskapsförmedling (Selander 1988:11). Det som skiljer en vanlig lärobokstext från de texter som vi tittar på i detta projekt är att lärobokstexter tar sin utgångspunkt i styrdokument och lär ut kunskap som kan och ska examineras på något sätt. Vi tror att en förståelse av läromedel kan hjälpa oss med ut-gångspunkter för vidareutveckling av det pedagogiska innehållet i den information som vi undersöker, även om detta inte nödvändigtvis kommer att användas uteslutande i skolkontext.
12
Det finns många alternativ till den klassiska läroboken, där webblösningar är ett exempel. Ett annat, för oss mycket intressant, är undervisning som är baserad i elever-nas erfarenhetsvärld där det pedagogiska innehållet formas efter hand och påverkas ak-tivt av eleverna.
En viktig fråga för allt pedagogiskt material är urvalet. Vad tas upp? Vem be-stämmer vad som ska tas upp och varför? Svaret på denna fråga är långt ifrån självklart, utan beror på en rad faktorer som institutionella och sociala villkor, intressen och ideo-logier. (ibid.)
Den pedagogiska texten är strukturerat på ett speciellt sätt, som skiljer den ifrån andra texter. Selander (1988) för ett resonemang om de analyskriterier som är viktiga att identifiera i ett material, då de avgör om materialen är pedagogiskt eller inte. De av Se-landers analysverktyg som vi ska använda presenterar vi nedan tillsammans med ytter-ligare ett verktyg som är hämtat från Skolverkets material "Språket på väg del 1”.
3.2.1 Förklaringar och kognem
Kognem är den minsta möjliga meningsfulla kunskapsbärande enheten i en text. Ett kognem berättar om fakta och svarar till exempel på frågorna vem och när. För att ta ett eget exempel: ”Peter Forsberg föddes år 1973”. Ett lösryckt fakta ”1973” är menings-löst men får mening när det fogas samman till ett kognem som i exemplet ovan. Läro-medel består ofta av kognem staplade på varandra, de är informationstäta. De behöver i större utsträckning innehålla förklaringar för att bli pedagogiska. ”Peter Forsberg vann OS-guld i Lillehammer”, denna information är ett kognem. Den intressantare frågan är dock varför han gjorde det och svaret på den fråga blir då en förklaring som visar på en djupare förståelse av orsakssamband. Kognem är alltså inte oviktiga men utan förklar-ingar blir kognemen tomma och osammanhängande. (Selander 1988:28-29)
3.2.2 Textorienterade kvaliteter
Det finns olika överväganden att ta ställning till när det gäller språklig struktur som har betydelse för hur lätt eller svår en text blir att läsa. Syntax ska vara enkel. Det innebär att huvudsatser ska vara korta och enkla, även meningar ska vara korta. Att syntax är enkel får inte förväxlas med ett tunt innehåll. Tankegångar ska vara enkla att följa, de ska ha en tydlig sammanbindning med hjälp av konjunktioner.
En väldigt viktig synpunkt är att text som karaktäriseras av viss talspråklighet, i form av till exempel vardagliga ord, är betydligt enklare att läsa och förstå än skrift-språklig text. Typiskt för talskrift-språklig text är att det finita verbet kommer tidigt i mening-en och många mmening-eningar börjar med subjekt. Det har också visat sig ha betydelse att bil-der och text är tillräckligt stora. Ökat radavstånd och teckenstorlek främjar läsbarheten.
Innehållsmässigt ska texten ge uttryck för det den vill säga, den får alltså inte rymma för många tomrum för läsaren själv att fylla. Läsaren ska alltså kunna förstå och dra slutsatser av texten, utan att själv behöva fylla i luckor. (Språket på väg del 1 Skol-verket)
13
3.2.3 Strukturering av stoff
Läromedel kännetecknas av en fasettliknande struktur, som innebär att olika teman har olika innehåll men det struktureras på ett liknande sätt i alla teman. Matematik är ett ämne som anses vara välstrukturerat men det har visat sig att matematikböcker ofta är ostrukturerade. De blandar uppgifter av olika svårighetsgrad och så vidare. Det är vik-tigt att ett läromedel följer en struktur, som mottagaren kan känna igen efter hand och därmed underlätta för läsaren. (Selander 1988:27)
3.2.4 Förkunskaper
Läromedel förutsätter alltid en viss baskunskap och har som syfte att hjälpa läsaren ta sin kunskap ett steg vidare. Detta kan jämföras med en nyhetsartikel, vilken har syftet att kunna läsas av alla. Förkunskaper är en väldigt viktigt aspekt att analysera, eftersom dessa är avgörande för förståelse. Vad som är förkunskaper går också att diskutera. Fär-digheter i att skriva kan ses som en förkunskap, kunskap om regler i en sport kan vara en annan. Det är inte alltid så enkelt att avgöra vilka förkunskaper som krävs. (Selander 1988:32)
3.2.5 Slutenhet
Läroböcker kan sägas vara slutna eftersom de har en förväntan på sig att innehålla allt som man behöver veta om ämnet. Boken ”är” ämnet eller kursen och förutsätter oftast ingen ytterligare läsning. Läroboken har använts på ett institutionaliserat sätt i klass-rummet, den har fått ligga till grund för proven och den kunskap som har bedömts. Nu-mera har användandet av boken som läromedel blivit friare och därmed mindre sluten. (Selander 1988:33-34)
3.2.6 Realreferenser
För att en text ska vara pedagogisk måste den ha en realreferens, den måste beskriva den verkliga personen, platsen eller händelsen. Matematik är ett ämne som visserligen består av abstrakta symboler men dessa kan ändå sägas vara realreferenser, då ett ma-tematiskt problem har en riktig eller en felaktig lösning. Historiska texters realreferens kan ibland ifrågasättas. Det är också viktigt att pedagogiskt material är fritt från ironi, läsaren ska alltså inte behöva känna sig osäker ifråga om textens ärlighet. (Selander 1988:35)
3.2.7 Instruktioner till texten
En intressant faktor som verkligen gör läromedlet annorlunda än andra texter är före-komsten av instruktioner till texten. Instruktionen kan vara av olika slag, i form av en lärarhandledning som säger vad man ska tänka på eller som frågor som säger vad som
14
är viktigt. Frågor, av typen instuderingsfrågor, kan vara problematiska för att allt som inte frågas efter sorteras bort som irrelevant. (Selander 1988:36)
Däremot finns det andra typer av frågor av metareflekterande karaktär som hellre kan användas. Sådana frågor kan vara: Vad visste du om ämnet förut?, Vad var nytt för dig?, Vad kommer du att minnas i fortsättningen?, Vilka är textens mest intressanta sa-ker? (Selander 2008:93-94).
15
4. Kunskapsbakgrund
I detta kapitel följer en kortare genomgång av de direktiv som är relevanta för utform-ningen av materialen. Vi går in på barnkonventionens artiklar och på innebörden av Dublinförordningen. Efter det följer en presentation av de valda aktörerna och en åter-givning av de informantintervjuer som vi har genomfört med deras representanter. Vi presenterar även översiktligt aktörernas olika material. I den mån vi använder internet-referenser har vi valt att inte skriva ut hela länkadressen i texten, utan endast källan. Länkadressen återfinns i referenslistan.
4.1 Direktiv
4.1.1 Om barnkonventionen
FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalför-samling den 20 november 1989.
År 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen, som ett av de första länderna. Idag har de flesta länder ratificerat den, till de som inte gjort det hör USA och Somalia. Att ha ratificerat konventionen innebär att man folkrättsligt förbinder sig till att följa den. Det finns dock inga sanktioner mot de som inte följer den, kritik från FN:s barn-rättskommitté är det enda som kan drabba dem.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och dessa ska ses som en helhet, konven-tionen anses vara ”hel och odelbar”. Fyra artiklar i konvenkonven-tionen kan ses som dess hu-vudprinciper, det är artikel 2, 3, 6 och 12. Övriga artiklar måste läsas med utgångspunkt i dessa. (Barnombudsmannen 1)
* Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barn-konventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
* Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
* Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
* Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
(Barnombudsmannen 1)
Barnombudsmannen är en av instanserna i samhället som arbetar med konventionens efterlevnad. Ett område som fokuseras är barns rätt till att få veta, att få information om sin situation. Detta gäller exempelvis barn i rättsprocesser. Barnombudsmannen har i samarbete med Migrationsverket utarbetat råd till vuxna som i sitt arbete kommer i
kon-16
takt med unga. Råden rör vad man bör tänka på i samtal med unga för att respektera deras rättigheter. (Barnombudsmannen 2)
4.1.2 Dublinförordningen
År 2003 antogs den nya Dublinförordningen av EU, Norge och Island, vilken anger kriterier för vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har lämnat in i någon medlemsstat. Dublinförordningen inne-bär att man inte får välja asylland. Om en person som söker asyl i Sverige har passerat ett annat EU-land på vägen hit, kan personen avvisas dit. Det krävs att landet kan erbju-da skydd. När det gäller barn måste de ha gjort en asylansökan i det aktuella landet för att kunna skickas tillbaka dit. Vid asylansökan tas alltid fingeravtryck som samlas i en databas, Eurodac. Det är alltså bara barn som har lämnat sitt fingeravtryck i ett annat land som kan avvisas. (Migrationsverket 1)
Frågan gällande vilka länder som kan erbjuda skydd är debatterad just nu. Detta har resulterat i att Sverige i nuläget inte skickar tillbaka barn till Grekland, eftersom det bland annat har framkommit att barn hålls inlåsta i väntan på prövning. (Migrationsver-ket 2)
Rädda Barnen och Röda Korset arbetar för att barn skall undantas Dublinförord-ningen (Röda Korset 1). Ett problem är att barn riskerar att råka ut för situationer där de antingen tillskrivs en högre ålder än de egentligen har eller att de inte har handlingar som styrker deras omyndighet. Om ett första asylland avvisar på dessa grunder så inne-bär Dublinförordningen att de inte heller kan få sin asylrätt prövad i ett annat land. (Mi-grationsverket 1)
4.2 Presentation av aktörer
I detta avsnitt följer en genomgång av de aktörer som vi har valt att arbeta med i detta projekt. Det handlar om den statliga myndigheten Migrationsverket och två frivilliga organisationer, Rädda Barnen och Röda Korset. Vi berättar kort om organisationernas verksamhet och fortsätter med att återge det mest intressanta från våra ostrukturerade intervjuer med respektive aktörs representant.
4.2.1 Migrationsverket
Migrationsverket är Sveriges utlänningsmyndighet sedan 2000, tidigare hette verket Statens Invandrarverk. Dan Eliasson är sedan 2007 chef över Migrationsverket, som lyder under Justitiedepartementet. Ansvarigt statsråd för migrationsfrågor är Tobias Billgren och Beatrice Ask är justitieminister.
Ansvarsområden för verket är frågor som rör asyl, besök och bosättning samt medborgarskap. Migrationsverket ansvar också för det internationella samarbetet inom EU och UNHCR och för att berörda myndigheter i Sverige samverkar på bästa sätt. (Migrationsverket 3)
17
Vår kontakt på Migrationsverket i Malmö är Fredrik Bengtsson, informatör. Han arbetar i ett tidsbestämt projekt i Malmö som handlar om att arbeta utåt med att öppna insynen och sprida information om Migrationsverkets verksamhet.
Många intressanta frågor tas upp under vårt samtal med Fredrik Bengtsson på Mi-grationsverket i Malmö. Han berättar om svårigheterna med att som handläggare vända sig direkt till barn med information, då många föräldrar vill hålla barnen utanför. Det är upp till varje handläggare vilken information man lämnar till barnen, det finns inget stöd från Migrationsverket om hur man bemöter barn.
Han berättar om att alla nyanlända vuxna får en informationsvecka där bland an-nat asylprocessen gås igenom, det finns ingen motsvarande information till barn. När vi ber om ett material till barn säger han att det inte finns något. Han skriver ut ett fakta-blad som handlar om asylsökande barn och ungdomar men det är riktat till föräldrar. Han säger att Migrationsverket tidigare har bedrivit pedagogisk verksamhet men att detta togs bort runt 2001 med hänvisning till ”normalisering”. Inget övergångsprojekt bedrevs när informationsansvaret flyttades ut i samhället. Han tar upp problemet med att tryckt information kan uppfattas som ”sanning” men riskerar att bli inaktuell. En webblösning verkar vara attraktivt för ett nytt material. Fredrik ser gärna ett samarbete med andra organisationer med samma mål. Han tror att det är möjligt bara alla respekte-rar varandras uppgifter och verksamheter. Det finns mycket att hämta genom att ta del av varandras kunskaper. Ett samarbete bör vara prestigelöst och vinnaren är den asylsö-kande, menar han. Det skulle vara bra med ett mer systematiskt samarbete mellan orga-nisationerna. Idag är det i för hög utsträckning upp till individen och dess intressen av att skapa kontaktnät, menar Fredrik Bengtsson.
4.2.2 Rädda Barnen
Rädda Barnen är en frivillig organisation som är politisk och religiöst obunden. Huvud-organisationen är International Save the Children Alliance och verksamheten bedrivs i över 100 länder. Rädda Barnens arbete utgår från FN:s barnkonvention och värnar om utsatta barns rättigheter. Organisationen arbetar med frågor som rör barnmisshandel, rätten till utbildning, fattigdom och krig och stöd till familjer.
Det mesta av arbetet i Sverige bedrivs på lokal nivå, genom de cirka 240 lokalfö-reningarna. De arbetar med opinionsbildning och politisk påverkan, föräldragrupper, läxläsning, flyktingfrågor och mycket annat. Ordförande för svenska Rädda Barnen är sedan 2008 Inger Ashing. (Rädda Barnen 1)
Vår kontakt på Rädda Barnen är Maja Salsbäck, verksamhetsutvecklare på Region Syds huvudkontor i Malmö. Hon berättar för oss om den omfattande verksamhet som man bedriver. FN:s barnkonvention är grunden för allt arbete. Det finns flera olika pro-jekt som riktar sig till barn i asylprocessen. Idag bedriver man samarbete med flera andra organisationer, till exempel Röda Korset. Man träffar barn i asylprocessen genom flera olika kontaktytor. Rädda Barnen kommer exempelvis till transitboendet på Park Hotell i Arlöv en gång i veckan för att sysselsätta barnen, projektet är ett samarbete med andra organisationer. Rädda Barnen har också en välutvecklad läxhjälpsverksamhet på olika skolor. Det har hänt att de ”lyckats” bevisa att verksamheten är fruktsam och fått kommunen att ta över. De har också olika mentorsprogram, ofta är studenter iblandade i dessa. Man talar om förtjänster med att låta jämnåriga barn bli mentorer för nyanlända.
18
Hon talar också om gode mans-problematiken, att deras utbildning är för dålig. Resulta-tet har blivit ett projekt, också det ett samarbete med andra organisationer.
När det gäller informationsmaterial så hade Rädda Barnen tidigare en ganska om-fattande produktion. Detta är något som inte längre prioriteras. Hon hänvisar till flera webbplatser, däribland www.utanpapper.nu.
Hon påtalar brister i systemet med ansvarsfördelning för barn mellan kommun och Migrationsverket. Hon menar att Migrationsverket inte i tillräckligt hög utsträck-ning har tagit sitt ansvar för de brister som finns på Park Hotell. Det finns inga leksaker för barnen och ingen möjlighet för egen mathållning. Många barn ställer frågor och vill inte bli hänvisade till Migrationsverket för att de inte tror att de får hjälp där. Rädda Barnen hänvisar inte heller dit, utan till andra hjälporganisationer. Barnen ställer ofta frågor som vart man kan vända sig när det gäller pengar, vilka städer man kan få boende i, om mindre städer är nazistiska och så vidare. Rädda Barnen har också ett projekt för ensamkommande som heter ”Ensam och stark”. Behovet av stabilitet är ett problem. De ensamkommande barnen rotar sig i Malmö, tar vara på sig själva och blir sedan blir placerade i familj. Detta brukar inte fungera väl. Dessa faktorer menar Maja Salsbäck försvårar integrationsprocessen.
4.2.3 Röda Korset
Röda Korset är världens största humanitära frivilligorganisation, även den är religiöst och politiskt obunden. Verksamheten finns i 186 länder och utgår från en opartisk hu-manitär människosyn. Vårdande insatser i krig- och konflikthärdar är det som organisa-tionen främst är känd för. (Röda Korset 1) Organisaorganisa-tionen fungerar som ett komplement till samhällets övriga skyddsnät. I Sverige finns ett stort antal lokalkretsar som organise-rar olika typer av verksamheter, allt från första hjälpen-kurser till vård för papperslösa.
Generalsekreterare för svenska Röda Korsets tjänsteorganisation är Christer Zet-terberg, styrelseordförande är sedan 2005 Bengt Westerberg.
Vår kontakt på Röda Korset är Hanna Wiksén på Region Syd i Malmö. Hon berät-tar att hon är projektledare för projektet ”Ensamkommande barn och ungdomar”. Malmö har en speciell situation som en av fyra ”slusskommuner” i Sverige (Solna, Sig-tuna, Mölndal är övriga). Migrationsverket skriver avtal med slusskommunerna men Malmö kommun har inte skrivit på något avtal. Eftersom det finns Migrationsverk här så kommer ändå ungdomar hit och därmed blir det kommunens ansvar att ta hand om dem, enligt Socialtjänstlagen. Pojkar i åldern cirka 16-17 år utgör den största gruppen. Just nu kommer de från Afghanistan, Somalia och Irak.
Tanken med slusskommunerna var/är att barnen skulle stanna i 2-3 dygn innan de åker till en ”anvisningskommun”. Det ser dock inte ut så, utan barn stannar mellan 2 veckor upp till 8-9 månader.
Projektet har hållit på i två år och har nationell, regional och lokal verksamhet. När vi frågar efter material ger Hanna Wiksén oss tillgång till deras eget utarbetade material från projektet, vilket är outgivet. Materialet grundar sig bland annat på de frå-gor som ungdomarna har ställt vilka systematiskt har antecknats. Det finns en samman-ställning av FAQ vilken bland annat innehåller:
19 • Kan man önska anvisningskommun? • Vad innebär Dublinförordningen?
• Om man har lämnat fingeravtryck både i Grekland och Italien och sedan flyr till Sverige, vilket land skickas man tillbaka till?
• Vilken klass hamnar jag i?
• Kan man skicka ungdomar under 18 år till Grekland? • Vilken definition finns på krig?
• Vad exakt innebär politisk flykting?
• Kan jag få hjälp med familjeefterforskning innan placering på anvisnings-kommun/återvändande?
Denna information ges aldrig på svenska. Det sker inte via tolk, utan direkt från Rädda Barnen. I de fall som frågor ställs som man inte kan besvara så kan ungdomarna mejla till gruppen för att få svar.
Hon tror att det dröjer innan ett tryckt material publiceras och påtalar risken med ett sådant, i fråga om lagändringar och att ett tryckt material har tendens att upplevas som ”sanning”.
Det är fortfarande inte självklart vilka intressen som kommer först: barnkonven-tionen, uppehållstillstånd eller lagen? Hon är överlag positiv till att samarbeta med myndigheter. Även de har ju barnens bästa i fokus. Det offentliga samhället kan inte fungera helt perfekt i alla situationer, därför finns ett utrymme för frivilligt engage-mang, tycker hon. Som frivillig organisation har man egentligen inget ansvar alls, me-nar Hanna. Men det kan vara ett bra alternativ, ett komplement. Ett ingripande från en NGO visar var samhällets etablissemang brister.
På frågan om man bör ställa större krav på myndigheten svarar hon ja. De har ett informationsansvar gällande asylprocessen men inte när det gäller hur samhället funge-rar i övrigt, anser Hanna Wiksén.
4.3 Presentation av material
Vi har tagit del av olika typer av information till barn om asylfrågor som tillhandahålls av respektive aktör. Informationen är av mycket olika karaktär. Vi har frågat efter in-formationsmaterial vid våra möten med aktörerna. Materialet från Migrationsverket och Rädda Barnen finns tillgängligt på Internet, medan Röda Korset delgav oss sitt interna material.
4.3.1. Faktablad från Migrationsverket
Migrationsverket är organiserat på så sätt att det är upp till varje handläggare vilken information som lämnas till barn och ungdomar. Det finns alltså inget standardiserat informationsmaterial som riktar sig till barn. På Migrationsverkets hemsida finns myck-et information tillgänglig, myck-ett exempel är de olika faktablad som finns. De täcker myck-ett stort antal frågor och finns på flera språk men riktar sig till vuxna. Vi har valt att titta närmare på det faktablad som heter ”Asylsökande barn och ungdomar”. Detta faktablad består av två sidor och finns endast tillgängligt på svenska på hemsidan.
20
Faktabladet understryker att FN:s barnkonvention ligger till grund för Migrations-verkets arbete med barn. Det talar också om att asylsökande barn har rätt till skola och vård, då pengar betalas ut av staten till kommun respektive landsting speciellt för detta. Det finns också information om ensamkommande flyktingbarn och deras rätt till en god man och offentligt biträde. Det är kommunens uppgift att ge barnet boende och reda ut vad som är bäst för honom eller henne. I övrigt berörs barnens rätt att återförenas med föräldrar och rätten att komma till tals. Slutligen berörs även att barn i vissa fall tas i så kallat låst förvar av Migrationsverket. (Migrationsverket 4)
4.3.2 Informationssajt från Rädda Barnen
Rädda Barnen drev under åren 2006-2008 ett projekt kallat Utanpapper.nu. Projektet drevs i form av en hjälptelefon dit unga kunde vända sig med alla typer av frågor kring asyl och invandring. Projektet är nu avslutat och lärdomarna har sammanfattats i skri-velsen ”Jag vill bara landa” (Utanpapper.nu 1) Informationssajten finns fortfarande till-gänglig och finansieras av stiftelsen Bångs minne. Sajten vänder sig i första hand till barn och finns på sex språk. Det finns även fakta som riktar sig till vuxna på svenska. Vi kommer att undersöka den information som finns på sajten under ”Dina rättigheter”. Informationen på sidan är indelad i sex kategorier med bilder som symboliserar katego-rin. De handlar om sjukvård och ekonomi bland annat. Under varje bild finns sedan ett antal korta frågor med svar, vars språk uppenbarligen är riktat mot barn. Frågorna byg-ger troligen på verkliga frågor som barn har ställt i olika sammanhang. Svaren är tydli-ga, enkla och författade av de personer som tidigare arbetade med ”Jag vill bara landa”. (Utanpapper.nu 2)
4.3.3 Undervisningsmaterial från Röda Korset
I Hanna Wikséns projekt som rör ensamkommande flyktingbarn finns en verksamhet som kallas ”Transit Workshop”. Arbetet bedrivs i form av gruppträffar med nyanlända ensamkommande flyktingbarn. De grupperas efter språktillhörighet och träffarna be-drivs i anslutning till boendet. Träffarna leds av en frivillig ledare som talar samma språk som barnen. Gruppen tar upp frågor som rör barnens situation i Sverige och ger en sammanfattad information om det svenska samhället.
Hanna Wiksén och hennes medarbetare har under ett års tid sammanställt ett ma-terial på svenska som ligger till grund för gruppträffarna. Det består av ett bildmama-terial i PowerPoint-format och ett tillhörande talarmanus på 40 sidor, som fungerar som stöd för ledaren. Bildmaterialet består av tre stycken olika kartor som belyser Sveriges pla-cering i världen. Därefter följer illustrationer som beskriver det svenska skolsystemets uppbyggnad, bland annat i form av ett skolschema. Ett stort antal bilder redogör för sjukvårdssystemet, vart man ska vända sig och vad man ska tänka på. Några få bilder berättar om asylprocessen och därefter följer en kort redogörelse för ansvarfördelning mellan Migrationsverket, kommunen och av kommunen utsedda offentliga biträden och gode män. Även Röda Korsets roll behandlas. Slutligen följer två bilder som rör svens-ka helgdagar och fritidssysselsättningar och ett urval av presentationer av anknytnings-kommuner. Talarmanuset består av utvecklade faktatexter som ledaren kan utgå ifrån
21
när man går igenom bildmaterialet. Texten är av olika karaktär i olika avsnitt. De all-männa avsnitten om skola och sjukvård använder ett generellt sätt att berätta med rela-tivt enkelt språk. Avsnitten om asylprocessen är mer avancerade och utgår också i större utsträckning från ungdomarnas situation. Texten är stundtals svår med många juridiska hänvisningar.
22
5. Analys och diskussion
Vi väljer att analysera och diskutera de tre materialen utifrån dels textanalytiska frågor, dels pedagogiska analysfrågor. Vi har strukturerat analysen efter dessa frågor och går igenom materialen i tur och ordning. Frågorna är av olika karaktär och därmed blir ock-så svaren av olika slag. Någon fråga kräver ett redogörande svar, medan andra förutsät-ter analys.
5.1 Genomgång av materialen utifrån textanalytiska
frågor
Genomgången är strukturerad efter Watt Boolsens (2007) analys av vilka frågor som bör ställas till en befintlig text. Dessa frågor ger oss svar på vad materialen består av och på vilka sätt de liknar varandra.
5.1.1 Vilket urval av stoff har gjorts?
Migrationsverkets faktablad ”Asylsökande barn och ungdomar” beskriver att verket tar
sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och att de ska stödja barnet i samråd med för-äldrar. Det berättas om barns rätt till skolgång, även under tiden som asylsökande. Kommunen är ansvarig för skolgången och får ersättning av staten för detta ändamål. Asylsökande barn har samma rätt till hälso-, tand- och sjukvård som andra barn. Lands-tingen har detta ansvar och får också ersättning för detta.
Stor fokus läggs vid att ta upp den speciella situation som ensamkommande barn har. Kommunen har stort ansvar för barnen boende och omvårdnad och även för att utse goda män och offentliga biträden. Först när barnet har en god man påbörjas prövning av asyl. Rättigheten att återförenas med föräldrar understryks.
Barns rätt att få komma till tals tas upp och även barns rätt till privatliv uppmärk-sammas. Principen om barns bästa innebär att bedömningar görs utifrån det specifika fallet. Slutligen beskrivs Migrationsverkets rätt att ta barn i förvar under vissa omstän-digheter. Faktabladet avslutas med en ruta där barnkonventionens tredje artikel (Barnets bästa i fokus) framkommer i sin helhet. Migrationsverket lyder under Sveriges lagar i första hand. Lagarna strider i vissa fall mot FN:s barnkonvention och av denna anled-ning kan det tyckas konstigt att så stor fokus läggs just på barnkonventionen i faktabla-det. Vi tycker också att det är anmärkningsvärt att faktabladet inte alls berör asylpro-cessen, fokus ligger helt på rättigheter till skola och sjukvård.
Rädda Barnens material finns samlat på hemsidan Utanpapper.nu. Stoffet är
inde-lat i sex kategorier som handlar om barnens rättigheter. De rör: polis, sjukvård, barn, skola, bo i Sverige och pengar.
De olika kategorierna presenteras med hjälp av bild och text. Texten är i form av frågor och svar. Kategorin polis tar upp frågorna: Vad händer om jag går till polisen?
23
Vad händer om polisen tar mig? Kan jag bli utskickad från Sverige utan mina föräldrar? Får polisen låsa in mig? Kan polisen sätta mig i fängelse? Svaren kretsar kring polisens funktion som dels är att skydda barnet från ”farliga” vuxna, dels föra ut barnet ur landet om man saknar tillstånd.
Sjukvårdskategorin berör frågorna: Får jag gå till doktorn fast jag inte har uppe-hållstillstånd? Om jag går till vårdcentralen eller sjukhuset, kan de ringa till polisen? Jag mår inte bra, men jag vågar inte gå till doktorn. Vad ska jag göra? Gällande vård så sä-ger svaren bland annat att alla har rätt till akut sjukvård men barn har rätt till all typ av vård, i alla fall om man är eller har varit asylsökande. Texten ger även förslag på hur man kan gå till väga om man inte har papper och vill söka vård.
Frågorna kring skola är: Får jag gå i skola fast jag inte har uppehållstillstånd? Vad ska jag göra om jag inte får gå i skolan? Kostar det något att gå i skolan? Kan polisen hämta mig i skolan? Svaren berättar att asylsökande ska få gå i skola men att det kan vara svårt för den som inte är asylsökande. Skolor måste inte ta emot barn utan papper men de får om de vill. De rekommenderar att man vänder sig till en vuxen inom skolan för att få hjälp och berättar att polisen kan hämta barn i skolan.
Kategorin bo i Sverige tar upp frågorna: Jag kommer från ett EU-land. Får jag bo i Sverige? Jag kommer från ett land utanför EU. Kan jag få bo i Sverige? Jag är redan i Sverige och vågar inte åka hem. Vad ska jag göra? Jag vill åka hem men jag vet inte om det blir problem! Svaren klargör hur länge man får lov att vara i Sverige, beroende på om man kommer från EU eller inte. De klargör också skillnaden på att söka uppehålls-tillstånd (innan man anländer) och att söka asyl (när man redan är i Sverige). De berättar också att de flesta som söker asyl får nej, Migrationsverket tycker ofta att man ska åter-förenas med sin familj. Det är svårare att få uppehållstillstånd om man varit länge i Sve-rige utan papper. De hänvisar till frivilliga organisationer som kan hjälpa till, bland andra Röda Korset, om man behöver hjälp att hitta sin familj eller med att återvända.
Pengakategorin består av frågorna: Är det förbjudet att tigga? Får jag spela musik och folk ge pengar? Får jag sälja saker på gatan? Hur mycket pengar får jag tjäna? Får jag ta ett jobb? Finns det någon annan som ger pengar till barn som behöver hjälp? När det gäller svaren på frågorna kring pengar så säger de att det är olika på olika platser. Det finns kyrkor och organisationer som hjälper fattiga. Socialtjänsten hjälper barn som inte klarar sig själva med mat och husrum.
Barnkategorin skiljer sig från de övriga eftersom den inte är upplagd enligt fråga-svar, utan gäller barns särskilda ställning i Sverige. Det tas upp att alla under 18 är barn, att ingen får slå barn, alla barn som söker asyl ska gå prata med någon som förstår dem, barn under femton kan inte dömas för brott och man får inte gifta sig utan särskilt till-stånd, barn får inte tvingas till arbete men får arbeta om de vill.
Röda Korsets material består av bilder och ett talarmanus. Talarmanuset tar upp
ett antal ämnen. Materialet börjar med att ledaren ska fråga deltagarna om vad de kän-ner till om Sverige. Sedan följer information om boende (transit och anvisningskom-mun) och asylprocess. Denna information är förhållandevis kortfattad. Information om svenska skolsystemet ges, där förklaras bland annat skillnader mellan olika stadier. Det påtalas vilka övriga funktioner som skolan har (skolkurator, syo och så vidare). Efter det följer information om sjukvårdssystemet, det berättas om SOS alarm och hur ett besök på vårdcentralen kan gå till. Det klargörs att man ska vända sig till olika ställen inom sjukvården beroende på vilket problem man har. Efter detta återkommer man till
24
asylprocessen där man tar upp mycket information. Det handlar om anhöriginvandring, återförenande, Dublinförordningen, asylansökan och utredning, beslut, överklagan och grunder för uppehållstillstånd. Därefter lämnas information om Röda Korsets verksam-heter och om olika ansvarsområden som olika myndigverksam-heter har i asylfrågan. Svenska högtider gås igenom och på slutet finns det information om Sveriges olika anvisnings-kommuner och deras invånarantal.
5.1.2 Vilket är budskapet?
Frågan om vilket budskap en text har är inte helt enkel att besvara. När vi funderar över de olika materialens budskap tar vi utgångspunkt i våra egna tolkningar och upplevelser av texterna.
Vi uppfattar att budskapet hos Migrationsverkets faktablad är att ansvaret för barn och ungdomar är delat. Migrationsverket och kommunen bär det huvudsakliga ansvaret. Det är också tydligt att Migrationsverket menar att man i sitt arbete med barn tar ut-gångspunkt i barnkonventionen.
Det budskap som vi ser hos Rädda Barnens webbsajt är att den först och främst finns för att hjälpa barn utan papper. Sajten informerar om att man har vissa rättigheter som barn även om man är papperslös. Vidare verkar budskapet vara att situationen som papperslös är svår men att det finns hjälp att få.
Eftersom Röda Korsets material är det mest omfattande vad gäller informations-mängd är det svårt att säga huruvida materialet har ett samlat budskap. Budskapet kan delvis sägas vara att ge en positiv bild av Sverige och att ge information om rättigheter som människor i Sverige har.
5.1.3 Vilken är målgruppen?
Målgruppen för Migrationsverkets faktablad är inte uttalad. Det finns endast tillgängligt på svenska, vilket förutsätter en svensktalande målgrupp. Språket är enkelt men troligen inte anpassat med barn i åtanke.
Rädda Barnens material är riktat till barn som lever i Sverige utan papper och vill
veta mer om vad du har rätt till. Texten är tydligt anpassad till unga läsare och finns förutom på svenska också på engelska, spanska, arabiska, ryska och kinesiska. Det finns andra delar av hemsidan som främst vänder sig till vuxna som talar svenska.
Målgruppen för Röda Korsets material är ensamkommande flyktingbarn som be-finner sig i transitverksamhet i Malmö.
5.1.4 Var, när och hur får målgruppen ta del av produkten?
Eftersom Migrationsverkets faktablad finns publicerat på internet finns det tillgängligt för den som önskar ta del av det. Den intresserade kan själv välja när materialet ska vara tillgängligt. Det krävs en internetuppkopplad dator med pdf-läsare för att ta del av det.
Precis som i fallet med Migrationsverkets material innebär det internetpublicerade materialet från Utanpapper.nu-projektet att vem som helst kan ta del av det, varsom-helst och närsomvarsom-helst. En internetuppkopplad dator krävs. Projektet är ett av många
25
som drivs i Rädda Barnens regi. Det är dock inte helt enkelt att hitta det via Rädda Bar-nens hemsida. För att ta del av informationen måste man känna till adressen eller kunna söka efter det på ett effektivt sätt. Om man känner till namnet på projektet är det enkelt att hitta, eftersom namnet också är adressen till webbsajten.
Deltagarna i Röda Korsets lokala transitprojekt får ta del av materialet under en workshop. De ensamkommande barnen vistas ofta i Malmö under några få veckor och det är under denna första tid i Sverige som workshopen sker. Barnen delas in i grupper och ledaren är en frivillig hos Röda Korset. Ledaren förmedlar budskapet muntligt på det aktuella språket, med stöd i bilder. Eftersom materialet är av det omfång som det är så är det inte troligt att allt hinner gås igenom vid varje tillfälle. Detta intressant efter-som varje enskilt barn troligen bara är med om en workshop. Deltagarnas frågor styr var fokus hamnar.
5.1.5 Vilken effekt har produkten hos målgruppen och vilket är
syf-tet?
Syftet med faktabladet verkar vara att på ett kortfattat sätt informera om asylsökande barns rättigheter. Effekten är att en större kunskap om detta sprids till den intresserade allmänheten. Eftersom faktabladet finns på Migrationsverkets intranät kan syftet också vara att informera handläggare om specifika frågor.
Effekten med Rädda Barnens material kan tänkas vara att barn får svar på sina frågor. Syftet är sannolikt att göra svaren på barnens frågor lättillgängliga.
Det uttalade syftet med Röda Korsets material är inte att ge enskilda råd i barnens ärenden, utan att kunna hänvisa till rätt instans. Syftet är också att informera barnen om deras situation. Effekten blir att barnen får en större insyn i hur det fungerar i Sverige.
5.1.6 Vem är avsändaren?
Avsändaren till ett material måste vara tydlig. Beroende på avsändaren får materialet naturligtvis olika tyngd. Det kan också bli problem med trovärdigheten, beroende på vad materialet tar upp.
Faktabladet är producerat av Migrationsverket. Det är ett typiskt
informationsma-terial som man kan föreställa sig att en myndighet har gett ut. Trovärdigheten är hög men innehållets karaktär kräver egentligen inte detta, eftersom det är så allmänt hållet.
Avsändaren till Utanpapper.nu är Rädda Barnen Sverige. Redaktör för sidan är Sanna Vestin och den finansieras av en stiftelse. Rädda Barnen har högt anseende men har en egen agenda. Därför finns det anledning att granska materialet kritiskt, som i alla fall med denna typ av organisationer.
Röda Korsets material är framarbetat av anställda och frivilliga hos lokalkontoret
i Malmö. Det bygger på dokumenterade frågor som ungdomar har ställt. Aktören har hög trovärdighet men materialet är framställt på lokal nivå och är inte fackgranskat.
5.1.7 Vilka avgränsningar har gjorts?
Migrationsverkets faktablad är mycket kortfattat. Det stoff som har använts är mycket
26
om ämnet och som inte heller är berörda på nära håll. Det går inte in på hur man går tillväga för att få mer information eller på vilket sätt man praktiskt går tillväga för att utnyttja sina rättigheter.
I Rädda Barnens projekt har man valt att ta upp just de sex kategorier som flest frågor har kunnat kopplas till. Det rör frågor som är nära barnets verklighet. Svaren är nyanserade och man har valt att svara även på de frågor som inte har ett enkelt svar.
Avgränsningar i Röda Korsets material har troligen byggt på de dokumenterade frågor från ungdomar som finns. Materialet är inte lika snävt avgränsat som de två övri-ga.
5.1.8 Vilka etiska problem kan uppkomma?
Det övergripande etiska problemet för detta projekt är motsättningen mellan Sveriges lagar och FN:s konventioner, främst barnkonventionen. Alla aktörer säger sig följa barnkonventionen men det händer att Sveriges lagar, som myndigheterna måste följa i första hand, går emot barnkonventionen. Med grund i detta kan vi förstås se problema-tiken i att de olika organisationerna har olika agendor.
Migrationsverket i egenskap av myndighet kan egentligen bara informera om de lagar och regler som gäller, till skillnad från de frivilliga organisationerna som kan ge råd i alla situationer, även i frågor som ligger i gråzonen.
Ett etiskt problem för de frivilliga organisationerna är också att de inte kan utge sig för att kunna ge några garantier. De kan hjälpa till i olika situationer men har ingen beslutsfattande funktion.
5.1.9 Sammanfattning
Materialen är olika sinsemellan på flera sätt. Stoffurvalen är olika men strider inte mot varandra. Målgrupperna är olika och det är förvånande att det inte finns något material som tydligt riktar sig mot unga barn. En jämförelse säger oss att det finns ett tydligt samband mellan hur väl definierad målgruppen är och hur informativt och användbart materialet är för denna målgrupp.
Vi ser ett tydligt problem i de olika agendorna och svårigheten med att i alla situa-tioner förena barnkonventionens bestämmelser med gällande lag.
5.2 Genomgång av materialen utifrån pedagogiska
analysfrågor
5.2.1 I vilken utsträckning finns förklaringar i texten?
De olika texterna innehåller förklaringar i olika utsträckning. Alla texter innehåller mycket information som ofta är uppbyggda som kognem, där olika innehållsbärande enheter byggs på varandra. Förklaringar förkommer i mindre utsträckning i
27
”Enligt FN:s barnkonvention är det en rättighet för ett barn att återförenas med sina föräldrar. Därför försöker svenska myndigheter finna barnens föräldrar eller annan vårdnadshavare.” Dessa två meningar kan ses som ett exempel på information som ges förklaring på. Den första meningen berättar om något som den andra meningen sedan förklarar verkan av. Texten är dock svårbegriplig, eftersom den är distanserad från läsa-ren. Det säger ingenting om vilka de svenska myndigheterna är eller hur de går till väga för att hitta föräldrar. Texten innehåller mycket implicit information, som kunde gjorts explicit. Ett exempel på det är att man genom att läsa texten kan förstå att ansvaret för asylsökande barn delas av flera myndigheter. Denna information kunde ha skrivits ut på ett tydligt sätt och dessutom förklarats.
Rädda Barnens text är uppbyggd enligt fråga-svar och rymmer därför många
ex-empel på förklaringar av orsak-verkankaraktär. Ett exex-empel är den direkta fråga: ”Är det förbjudet att tigga?” Svaret lyder: ”Det är olika på olika ställen. I en del städer är tiggeri förbjudet. Köpcenter, bussar, restauranger och liknande ställen ägs av någon, och där är det ägaren som bestämmer. På de allra flesta sådana ställen är det förbjudet att tigga.” Svaret på frågan kommer först i meningen och sedan ges en orsaksförklaring till det och man kommer fram till verkan, nämligen att det på de allra flesta ställen är för-bjudet.
Röda Korsets material ska förmedlas genom en ledare. Därför är det upp till
leda-ren att lämna förklaringar på texten. Bilderna som tillhör materialet är inte förklarande i sig, utan beskriver olika tillstånd. Med en bra ledare kan dock vissa bilder berika mate-rialet. Ett exempel är bilden på ett skolschema som en ledare kan förklara för deltagar-na. Schemat är dock beroende av en muntlig förklaring.
5.2.2 Uppfylls de textorienterande kvaliteterna?
Migrationsverkets faktablad har inte speciellt enkel syntax. Meningarna är långa och
består av flera satser. Många meningar börjar visserligen med subjekt men långt ifrån alla. ”Med barn menar vi personer under 18 år…” För en svensktalande person är det lätt att förstå vem som menar vad i denna mening men en person med osäkert språk kan bli väldigt förvirrad över innebörden. Överlag är texten skriftspråklig, vilket försvårar förståelsen.
Rädda Barnens webbportal har en mycket enkel språkstruktur. Satserna är korta
och det verkar som att man har tagit hänsyn till de viktiga textorienterande kvaliteterna. ”De kommer att ringa socialtjänsten, som är till för att hjälpa barn.” Denna mening har en tydlig uppbyggnad där satserna byggs samman på ett smidigt sätt med hjälp av som. Texten på portalen karaktäriseras av talspråklighet i hög utsträckning.
Röda Korsets material är inte tänkt att läsas av mottagaren. Däremot finns många
bilder, som lämnar vissa luckor. Det är viktigt att text och bild stämmer överens. Exem-pelvis finns en bild på en läkare med texten ”Öppet vardagar” under (syftar till vårdcen-tralen). Detta försvårar för mottagaren att tolka informationen i bilden.
28
5.2.3 Går det att urskilja en fasettstruktur?
Migrationsverkets faktablad utgörs av fasettstruktur, så tillvida att alla olika faktablad
ser ut på samma sätt och är liknande i omfattning. Inom just det blad som vi har tittat närmare på, så är det tveksamt om strukturen kan kallas för fasett. Det kan skönjas åter-kommande redogörelser för vem som har ansvar i en viss fråga och det hänvisas flera gånger till barnkonventionen.
Utanpapper.nu är ett bra exempel på vad man kan kalla fasettstruktur. Materialet
ligger under sex olika bilder och där under framkommer informationen på samma sätt. Ett undantag är dock kapitlet om barn som presenteras i vad som liknar paragrafer. För strukturens skull hade det möjligtvis kunnat byggas upp på samma sätt som de övriga fem kategorierna.
Röda Korsets material kännetecknas i viss utsträckning av frågor och svar men
det är inte en tydlig struktur. Bilderna har i flera fall tydliga rubriker. Fördelen med att arbeta med program som PowerPoint är att man lätt kan skapa en tydlig struktur som går igenom ett helt material. Textens i talarmanualen har en viss struktur men den är inte genomgående.
5.2.4 Vilka förkunskaper förutsätter materialen?
Migrationsverkets faktablad verkar rikta sig till en vuxen svensktalande person. Det
förutsätter kunskaper om barnkonventionen, om samhällets indelning i olika instanser, om skolpliktig ålder och lagar. Om våra tankar kring vilken målgruppen är stämmer, kan dessa förkunskaper anses vara rimliga. Om tanken är att denna information ska kunna nå den det berör så är förkunskapskraven för högt ställda.
Rädda Barnens material förutsätter inte så mycket förkunskaper. Frågorna är
uni-versella och rör ämnen som finns överallt. De är specifikt formulerade, på ett enkelt sätt. Dock krävs internetvana och läskunnighet.
Röda Korsets material är det som tydligast riktar sig till en specifik målgrupp.
Ensamkommande flyktingbarn är nästan alltid i åldern 15-18 år och kommer idag från Irak, Afghanistan eller Somalia. De kan förutsättas ha begränsade kunskaper om Sveri-ge. Därför bör ett material riktat till denna målgrupp vara grundläggande och inte ens förutsätta tidigare skolgång. Med tanke på att materialet förmedlas muntligt på deras eget språk kan vi säga att hänsyn har tagits till detta. Vi tycker dock att vi kan se att de som har författat materialet har utgått från vissa förkunskaper som kan vara svåra att få syn på. Det är naturligt för oss att beskriva exempelvis skolsystemet utifrån olika stadi-er. Ur ett annat perspektiv skulle det kanske vara mer naturligt med en helt annorlunda uppdelning. Vissa saker om Sverige nämns inte, eftersom de är självklara för oss som lever här. Kanske skulle det vara befogat att berätta mer om hur viktigt det är med ord-ning i Sverige. Får man ont i tanden går man till tandläkaren, vill man bygga en frigge-bod (större än 15 m2!) måste man kontakta kommunens byggnadsnämnd.
