Detta projekt har gett oss möjlighet att fördjupa oss inom svensk asylpolitik och spelet mellan det offentliga och det frivilliga samhället. Detta arbete håller sig inom snäva ramar, därför har vi inte gått så djupt in på att undersöka den strukturella aspekten. I stället har vi riktat in oss på granskning av materialen. Arbetet har varit givande på fle- ra sätt. Dels har materialen olika karaktär och innehåller intressant information, dels har våra analysverktyg gett oss ny kunskap om vilka krav man bör ställa på pedagogiskt material.
6.1 Slutsatser av analys
Frågeställningarna som har legat till grund för detta arbete handlar om vilka slutsatser som kan dras av materialen och hur dessa påverkar ett nytt material. Svaren på dessa frågor kommer vi att diskutera nu.
När vi diskuterar kring ett framtida material utgår vi ifrån att det ska röra sig om ett större projekt där det finns möjlighet att anpassa materialen efter olika målgrupper och behov. Vi tänker oss att det ska finnas material för pedagoger att använda i skolan och material för andra som kommer i kontakt med flyktingungdomar men som saknar pedagogisk utbildning. Vi har i detta projekt tittat närmare på tre existerande material och ska med utgångspunkt i dessa säga något om hur ett framtida material kan utveck- las.
De första frågorna som vi använde för att ringa in materialen var av allmän text- analytisk karaktär. Dessa frågor bör alltid användas när det är fråga om att titta på ett existerande material. Den andra typen av frågor som vi ställde till materialen var av pedagogisk karaktär. Dessa frågor kan vara bra att ha tillgängliga vid utformandet av ett nytt material eller för att ”pedagogisera” ett befintligt. Det finns ytterligare frågor som kan vara användbara vid utarbetandet av ett nytt material. Svaret på dessa frågor är dock beroende av de specifika förutsättningar som karaktäriserar respektive projekt. Denna typ av frågor är: Vad ska produkten kallas?, Hur ser tidsplanen ut?, Hur framställer man snabbast produkten?, Hur ska produkten testas?, Vilken apparatur krävs?, Vad får pro- dukten kosta?, Vilka färdigheter måste producenten ha?, Vilken kunskap måste produ- centen ha?, Vilka juridiska problem kan uppkomma? (Watt Boolsen 2007:53-54).
Vilka slutsatser kan vi dra av de existerande materialen? Oavsett vilken målgrupp man har eller om produkten ska användas i skolan eller inte så bör materialen ha ett pedagogiskt förhållningssätt. Detta för att i någon mån kompensera för avsaknad av utbildade pedagoger. Detta innebär att det ska vara tydligt anpassat till målgruppen. Att ha en målgrupp som heter ”allmänheten”, som vi tror är fallet med Migrationsverkets faktablad, är inte tillräckligt specifikt. Risken blir att informationen inte är anpassad till någon och att ingen heller får ut något av den. Ett allmänt material måste ta hänsyn till den lägsta möjliga kunskapsnivån inom gruppen. Slutsatsen blir att allmänna material inte har något användningsområde.
34
Ett pedagogiskt material förutsätter en förklarande ton med tydliga orsakssam- band. Det får inte förutsättas för stora förkunskaper för att få ihop de kausala samban- den. Texten ska karaktäriseras av kausala satskonnektorer som eftersom och därför att.
Om materialet ska läsas av målgruppen är det viktigt med en tydlig struktur. Detta har generellt saknats i de material som vi har tittat på, med undantag för Utanpapper.nu. Strukturen är oerhört viktig för förståelsen, kanske viktigare än stoffet.
Frågan om förkunskaper är intressant. Här gäller det att man har en stor förståelse för kulturella aspekter. Det gäller att vara uppmärksam på att mycket kunskap är kultur- betingad och inte går att förutsätta. Förkunskaper är kopplade till en person och aldrig till en grupp. Det är upp till läraren eller ledaren att anpassa till respektive nivå.
Klassiska läroböcker har problemet att de är slutna, det vill säga rymmer all kun- skap som anses vara nödvändig. Ett modernt material bör inte vara det. Det finns alltid frågor som inte ryms inom den aktuella ramen och då måste det finnas hänvisningar till vidare läsning eller kontaktuppgifter till någon som kan ge svar.
En avslutande aspekt gällande ett pedagogiskt förhållningssätt är att det måste finnas någon typ av instruktioner till materialet. Det kan antingen vara genom en lärar- handledning eller genom frågor direkt till läsaren. Frågorna säger något om vad som är viktigt i en text och kan därmed ses som instruerande, mest fördelaktigt är att använda metareflekterande frågor.
6.2 Framtida material
Nu har vi kommit fram till att ett material bör rikta sig till flera målgrupper, att det inte får vara slutet och att det ska vara lätt att bearbeta i efterhand. Det är naturligt att föreslå en webbaserad lösning, eftersom det ger möjlighet att uppfylla alla krav som vi har ställt. En webbportal skulle kunna rymma olika typer av material i form av text och bild och har dessutom möjlighet att vara interaktiv. Den interaktiva funktionen kan fås ge- nom antingen en telefon eller mejltjänst. En webbportal är lätt att uppdatera och utveck- la utifrån förändrade behov och synpunkter av olika slag. En portal skulle kunna börja smått och sedan byggas ut i takt med att material sammanställs. Det skulle till exempel kunna börja som en portal för ensamkommande flyktingbarn, likt Utanpapper.nu som är en portal för gömda barn. Sedan kan det byggas ut till att bli vad som mer liknar en skolportal, vilket skulle kunna innebära att man tar upp frågan i högre utsträckning i skolan.
En tanke som vi funderat kring gäller Malmös specifika situation. Några skolor tar emot nyanlända barn i hög utsträckning och det vore därför intressant att ta del av deras arbetssätt. Om det inte redan finns, så vore att samarbetsprojekt givande där man tar fram ett gemensamt material med Malmö Stad som finansiär.
6.2.1 Samarbete
En elementär fråga när det gäller skapandet av en webbportal är vem som ska stå bakom den. I detta arbete har vi kastat ljus över både en statlig myndighet och två stora frivilli- ga organisationer. De har olika utgångspunkter. Migrationsverkets främsta uppgift är att verkställa lagar. De båda frivilliga organisationerna arbetar efter andra grunder och inte
35
sällan med att försöka ändra existerande lagar. Rädda Barnens arbete tar sin utgångs- punkt i FN:s barnkonvention. Även Röda Korset och Migrationsverket hänvisar till konventionen. Här finns den gemensamma nämnaren mellan de tre aktörerna.
Migrationsverkets åläggande att följa lagarna skapar ett klart tillitsproblem, efter- som de i vissa fall kan tyckas strida mot grunderna i barnkonventionen. Migrationsver- ket är inte uteslutande beroende av allmänhetens förtroende för sin verksamhet. För att stå som avsändare till ett nytt material krävs dock denna tillit.
Rädda Barnen och Röda Korset är stora organisationer som har arbetat länge med att vinna ett gott anseende hos gemene man. De finansieras till stor del av frivilliga bi- drag men också av statliga medel.
Vi anser att ett samarbete mellan det tre aktörerna är önskvärt, eftersom alla har stora kunskaper om frågorna som ligger till grund för projektet. De delar synen på att barnets bästa bör komma i första rummet. De bedriver alla tre egna verksamheter där de kommer i kontakt med barn. Alla tre tror också att ett samarbete skulle kunna innebära att man kan hjälpa dessa barn i mycket högre utsträckning.
Vi inser dock att ett samarbete inte är okomplicerat. För att ett samarbete ska vara gynnsamt så måste det se ut på ett visst sätt. Ingen av aktörerna får riskera att skada sitt anseende.
I och med den omstrukturering av myndighetsstrukturen som har skett under sena- re år i Sverige, är Migrationsverket den enda myndighet som kan medverka i projektet. Det är inte optimalt, eftersom verksamheten på Migrationsverket har renodlats till att i större utsträckning handla om beslutsfattande i asylärenden, snarare än omhändertagan- de av de som får stanna. Vi tänker oss att en annan myndighet som inte sköter utvis- ningsärenden skulle vara bättre lämpad att stå som avsändare. Det nedlagda Integra- tionsverket hade troligen inte samma tydliga tillitsproblematik som Migrationsverket. Vi tycker att staten måste ta sitt ansvar. Ansvaret kan inte lämnas helt åt de frivilliga organisationerna och som det ser ut nu är Migrationsverket det bästa alternativet.
6.3 Avslutande tankar
Ett samarbete mellan Migrationsverket, Rädda Barnen och Röda Korset skulle kunna fungera om man tar hänsyn till problematiken som finns. Migrationsverket har en viktig roll i att bidra med rätt information till webbportalen. Rimligen bör också Migrations- verket finansiera denna portal, som bör vara permanent. Det är dock bättre om de frivil- liga organisationerna som vi har arbetet med här och kanske även andra, står som av- sändare. Det finns också kompetenta människor inom dessa organisationer som har stor erfarenhet av flykting- och asylfrågor som skulle kunna vara lämpade att sköta den in- teraktiva delen av portalen. Det kan röra sig om psykologer, kuratorer, lärare eller kris- hanterare.
Vi tror att denna typ av samarbete kan vara fördelaktigt för alla inblandade. Mi- grationsverket får hjälp att nå ut och informera om vad som gäller i olika frågor, de oli- ka organisationerna blir tillsammans starkare och får också större möjligheter att påver- ka agendan. Vi vill dock än en gång understryka att det finns komplicerande omstän- digheter med ett samarbete, som måste tas hänsyn till. Förtroendet för portalen är helt beroende av vem som står bakom.
36
Detta arbete har handlat om att kartlägga befintligt material och med utgångs- punkt i detta ge rekommendationer om ett nytt material. Som lärare ser vi ett stort behov av ett material som är användbart i skolan så väl som andra i verksamheter. Den primära målgruppen för materialet är i första hand barn som nyligen har kommit till Sverige, som behöver hjälp med att förstå sin egen situation. Dessa barn befinner sig i en svår sits. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att göra sin röst hörd och bli hörda. För att kunna göra det behöver man känna till sina rättigheter. I Sverige idag är det inte självklart vems ansvar detta är. Oavsett vem så kvarstår barnens behov. Alla barn har rätt att känna trygghet och hopp inför framtiden.
37
Referenser
Litteratur
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne. & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalita-
tiva och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan. (1988). Lärobokskunskap: Pedagogisk textanalys med exempel från
läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan. (2008). ”Pedagogiska texter – ett sätt att designa lärprocesser”. I Rostvall, Anna-Lena. & Selander, Staffan. (2008). Design för lärande. Stock- holm: Norstedts Akademiska Förlag.
Watt Boolsen, Merete. (2007). Kvalitativa analyser. Malmö: Gleerups Utbildning AB.