Skolan uppfyller inte målen

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

En elevundersökning om mobbning

The school doesn’t fulfil the aims

A student investigation about bullying

Tobias Lindqvist

Lärarexamen 330 poäng Religionsvetenskap och lärande

20090603

Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Maja Nordenankar

(2)

Lärarexamen 330 poäng Religionsvetenskap och lärande 20090603

Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Maja Nordenankar

(3)

Sammanfattning

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är:

- I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta

skolan?

- På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan?

Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94. Undersökningen visar på att det förekommer mobbning och utfrysning på skolan. Den har dock i jämförelse med tidigare år minskat avsevärt och skolans antimobbningsteam anses av en klar majoritet av eleverna ha en viktig del att fylla på skolan. Den mobbning som förekommer riktas inte bara från elev till elev utan det förekommer även mobbning och utfrysning från lärare och övrig personal på skolan gentemot elever. I jämförelse med elevernas mobbning sinsemellan så är dock mobbningen från lärare och övrig personal ej lika frekvent förekommande, men den borde ej överhuvudtaget förekomma.

(4)

Innehållförteckning

1 Inledning

5

1.1 Syfte 6 1.2 Frågeställning 6

2 Teoretisk bakgrund

7

2.1 Tidigare forskning 8

2.2 Olika typer av mobbning 9

2.3 Tyst mobbning 9

2.4 Verbal mobbning 9

2.5 Fysisk mobbning 9

2.6 Förebyggande åtgärder mot mobbning 10

2.7 Skolans styrdokument 10

2.8 Ansvar för skolans arbete 12 2.9 Centralskolans handlingsplan mot mobbning 13

3 Metod och genomförande

14

3.1 Metod 14

3.2 Undersökningsgrupp 14

3.3 Genomförande 15

3.4 Validitet och reliabilitet 16

3.5 Etiska överväganden 16

4 Resultat

17

4.1 Mobbad eller utfryst av annan elev/elever 17 4.2 Mobbad eller utfryst av lärare 18 4.3 Mobbad eller utfryst av annan personal 18 4.4 Sett elev/elever mobba eller frysa ut annan elev 19 4.5 Sett lärare mobba eller frysa ut annan elev 19 4.6 Sett personal mobba eller frysa ut annan elev 20 4.7 Mobbad eller utfryst av annan elev/elever det här läsåret 20 4.8 Mobbat eller fryst ut annan elev/elever det här läsåret 21 4.9 Mobbning är ett problem på skolan 21 4.10 Elever och lärare bemöter varandra med respekt 22 4.11 Antimobbningsteamet fyller sin funktion på skolan 22

4.12 Övriga kommentarer 23

5 Analys och slutdiskussion

24

5.1 Analys 24 5.2 Slutdiskussion 29

Referenser

Bilagor

Bilaga 1. Enkätundersökning

(5)

1 Inledning

Skolan är en arbetsplats där det mest oförutsedda kan inträffa och där ingen dag är den andra lik. Dagligen ställs såväl lärare som elever och övrig personal inför situationer som vi måste hantera efter bästa förmåga. Ett av de mindre angenäma problem som råder på våra skolor är mobbning. Hur denna kan gestalta sig varierar starkt, så även vilka som är involverade i den. Förutom elever kan även lärare och övrig personal på skiftande sätt vara del av mobbningen.

Enligt Lpo 94 så skall skolan:

Främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.1

Innehållet från Lpo 94 är något som förhoppningsvis alla som arbetar inom skolan är medvetna om och instinktivt arbetar mot. Dock så är det en väldigt allmän riktlinje att utgå ifrån som lämnar tolkning för hur detta arbete ska bedrivas helt i händerna på varje enskild skolledning. Därför finner jag det relevant att närmre studera hur den skola jag undersökt aktivt arbetar för att motverka mobbning.

Hartman menar 2_{att många mobbningsoffer envist förbjuder vuxna att ingripa för att få slut}

på förtrycket. Läraren är dock inte vilken vuxen som helst och får därför inte i likhet med andra som ser konflikten vänta på att det ska gå över. Istället ska läraren ha kunskaper att hantera sådana situationer, eller veta var sådan kunskap finns att tillgå, men det är läraren som har den moraliska skyldigheten att handla. Detta område finner jag väldigt intressant då det ofta kan vara svårt för en lärare att veta huruvida elever ”låtsasbråkar” eller om det är ett riktigt bråk om pågår. Då de bråk mellan två eller flera parter som ibland uppstår ofta har en tendens att framställas av samtliga berörda parter som ”låtsasbråk” oavsett om det varit på riktigt eller ej så medför detta ofta bekymmer för läraren att gräva djupare i fallet. Likaså är det svårt som lärare att stävja och komma tillrätta med det opassande språkbuk som

förekommer mellan eleverna i korridorerna. Detta eftersom såväl ”bråken” som de ”hårda” orden som flyger genom luften oftast har en tendens att framställas som att de är av

vänskaplig karaktär från elevernas sida, dvs. det är deras sätt att skämta och skoja med varandra.

1_{Lärarförbundet, 2004, sid. 9}

(6)

Andra konstellationer av mobbning som kan förekomma i skolan är mellan lärare och elev. Exempelvis kan det vara så att någon elev blir utsatt för kränkande behandling av någon lärarkollega på skolan. Hartman hävdar3_{att då en elev blir utsatt för en kränkande behandling}

av någon lärarkollega så kan den kollegiala sammanhållningen lärare emellan ställa till bekymmer. En yrkesetik värd namnet kräver dock att läraren på lämpligast möjliga sätt direkt anmäler när hon uppdagat att en lärare burit sig illa åt mot en elev. Ingen elev ska behöva bli utsatt för kränkande behandling i skolan. Den främsta instansen på den skola jag har

undersökt, för att förebygga mobbning och utfrysning är deras antimobbningsteam vars insatser kommer att presenteras längre fram.

1.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare och övrig personal bemöter varandra på skolan, samt huruvida eleverna betraktar mobbning och utfrysning som ett stort problem på deras skola. Att undersöka antimobbningsteamets aktiva insatser för att motverka mobbning är likaså av största intresse i detta arbete samt att granska i vilken utsträckning lärarna uppvisar ett negativt bemötande mot eleverna på skolan.

1.2 Frågeställning

- I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta

skolan?

- På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan?

(7)

2 Teoretisk bakgrund

Mobbning i skolan är ett historiskt problem som dock inte intresserat forskare i Skandinavien förrän i början av 1970-talet. Sociologen Hans-Edvard Roos var en av de första att intressera sig för mobbning. Enligt honom föddes begreppet mobbning under franska revolutionen för ca. 300 år sedan när dåtidens människor löste sina sociala problem med våld. Dessa

problemlösningar kan vi i dagens skolvärld ännu skymta, vilket innebär en svag utvecklingsprocess inom mänskligheten på just detta område.4

I Sverige inleddes forskningen om mobbning på allvar under 1980-talet och en av de mest kända på detta området är forskaren Dan Olweus.5_{Enligt Marie Bliding har Olweus definition}

blivit den officiella och internationella beteckningen av mobbning, vilket innebär att även skolverket använder sig av den här definitionen.6

Olweus definition av mobbning lyder: ”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer”.7

Bliding anser däremot inte att Olweus begreppsdefinition av mobbning är fullkomlig då hon utifrån sina fältstudier kunnat urskilja att det finns en inneslutning och uteslutning bland elevgrupperna, och det visar sig att det inte behöver vara något som sker upprepande gånger för att barn och ungdomar ska känna sig utstötta eller trakasserade.8

Björk å sin sida menar att begreppet mobbning har utvecklats i takt med samhället och att det har en mer individualistisk prägel idag. Även tidsperspektivet har förändrats då mobbning tidigare sågs som något som skedde slumpmässigt så är det idag som en lång utdragen plågoprocess.9

Även om definitionerna kan skilja sig åt en del så är Olweus den dominerande referensen i den mesta litteratur man läser och så även enligt skolverket. Därför har denna definition präglat upplägget av mitt arbete och kommer att fungera som utgångspunkt.

4_{Björk, 1999, sid. 14} 5_{Björk, 1999, sid. 20} 6_{Bliding, 2002, sid. 207} 7_{Olweus, 1999, sid. 4} 8_{Bliding, 2002, sid. 209} 9_{Björk, 1999, sid. 21}

(8)

2.1 Tidigare forskning

Mobbning är ett väldigt stort ämne som inbegriper en rad aspekter såsom vad som

kännetecknar mobbaren och mobbningsoffren samt vilka bakomliggande faktorer som spelar in när det förekommer mobbning. Det som jag i huvudsak är intresserad av att presentera är statistik kring forskning om förekomsten av mobbning, vilket tyvärr inte var lika enkelt att finna.

Dan Olweus genomförde dock en undersökning bland totalt 959 000 elever i Sverige och Norge 1983 och enligt denna så var ca 9-10 % eller 100 000 elever mobboffer och knappt 63 000 eller ca 7 % var mobbare. Hans undersökning visade också att det var fler som var mobbade i årskurserna 3-6 än i årskurserna 7-9. Andelen som mobbades i årskurserna 7-9 motsvarar ungefär 5,6 % och det kan även konstateras att det vid fördelning på kön blir fler pojkar, ca 6,9 %, än flickor, ca 4,2 %, som blev mobbade. Fördelningen av hur många som mobbades i varje årskurs mattades svagt för varje årskurs och var som lägst i årskurs 9. Andelen som mobbade andra utgjordes av ca 9,8 % av pojkarna i årskurs 7-9 och endast ca 3 % av flickorna i årskurs 7-9, det var alltså betydligt färre flickor som mobbade andra än vad det var pojkar. Här skedde det dock en svag stegring från årskurs till årskurs och det var betydligt fler som mobbade andra i årskurs 9 än vad det var i årskurs 7, detta gäller både pojkar och flickor.10

I en nyare forskning av Skolverket (2000) så bekräftas Olweus resultat då den visar att omfattningen av mobbningsproblem är mindre i skolans högre årskurser och att andelen mobbade tenderar att minska med åldern.11_{I samma undersökning där 2000 slumpvis utvalda}

elever i grundskolans senare år och gymnasiet tillfrågades uppger 4 % av eleverna att de känner sig mobbade av andra elever och 6 % uppger att de känner sig mobbade av lärare på skolan. Just mobbning och kränkande behandling är den främsta anledningen till att barn och ungdomar mår dåligt i skolan.12

10_{Olweus, 1991, sid. 8-11} 11_{Skolverket, 2002, sid. 60} 12_{Skolverket, 2002, sid. 58}

(9)

2.2 Olika typer av mobbning

För att tydliggöra hur mobbning kan yttra sig så tänker jag redovisa de vanligaste formerna av mobbning som man kan påträffa. Utifrån teknologins utveckling så har vissa av dessa

formerna spridit sig vidare genom diverse elektroniska kanaler som sms, mms och framförallt på olika samlingsplatser på internet.13

2.3 Tyst mobbning

Den tysta mobbningen som också kan benämnas psykisk mobbning är en form av mobbning som är vanligare bland flickor än pojkar, och yttrar sig på ett sätt som inte är lika tydligt som de andra formerna men som ofta är mer personlig.14

Tyst mobbning kan exempelvis uttrycka sig genom att man himlar med ögonen, suckar i en persons närhet eller på annat sätt visar att man inte vill ha personen i sin närhet. Barn som blir utsatta för tyst mobbning är ofta ensamma under rasterna eller som inte blir bjudna på en fest dit alla andra ska gå. Den tysta mobbningen är den vanligaste typen av mobbning och den svåraste att upptäcka eftersom den sker i det fördolda.15

2.4 Verbal mobbning

Verbal mobbning sker genom ord och därför kallas den även ordmobbning. Denna form av mobbing är lättare att upptäcka än tyst mobbning, men även denna kan ibland undgå upptäckt.16_{Den verbala mobbningen kan yttra sig genom att man sprider rykten, härmar,}

hotar, hånskrattar eller att man skickar meddelanden via sms eller på internet.17

2.5 Fysisk mobbning

Den fysiska mobbningen är när någon blir utsatt för slag, knuffar, sparkar eller liknande.18

Den kan även yttra sig genom att man tar offrets väska eller dylikt och kastar den emellan sig eller förstör den. Detta gör att den fysiska mobbningen är lättare att upptäcka i jämförelse med de två tidigare. Pojkars sätt att mobba är oftast både fysisk och verbal vilket bland annat beror på att de är mer högljudda och utåtriktade.19

13_{Skolverket, 2004, sid. 8} 14_{Höistad, 2001, sid. 85} 15_{Höistad, 2001, sid. 74} 16_{Höistad, 2001, sid. 76} 17_{Skolverket, 2004, sid. 8} 18_{Skolverket, 2004, sid. 8} 19_{Höistad, 2001, sid. 78, 86}

(10)

2.6 Förebyggande åtgärder mot mobbning

För att motverka mobbning nämner Olweus fyra nyckelåtgärder som man kan arbeta efter. De grundar sig på hur man skapar en trygg skolmiljö där de vuxna ska ha engagemang, värme och positivt intresse för barnen. Skolpersonalen ska ha tydliga gränser när det gäller oacceptabelt beteende och ska i huvudsak rikta sig på att fostra eleverna vid överträdelser istället för att bestraffa dem. Personalen ska även uppträda auktoritativt gentemot eleverna och tydligt markera när eleverna uppträder på ett sätt som inte kan tolereras.20

För att barnen ska känna sig trygga i skolan är det viktigt att skolpersonalen visar att det inte är acceptabelt och att de arbetar förebyggande mot mobbning. Olweus skriver att:

”Skolpersonalens, särskilt lärarnas inställning, rutiner och beteende är av avgörande betydelse när det gäller att minska och förebygga mobbning, att styra och kanalisera sådant beteende in i socialt acceptabla banor”.21_{Vidare hävdar han också: ”Att underlåta och inte aktivt bekämpa}

mobbning är ett tyst godkännande”.22

För personal inom skolan är det viktigt att vara förberedd för hur man skall stoppa mobbningen och gå tillväga så att man inte handlar impulsivt och riskerar att förvärra situationen. Enligt Höistad är det därför viktigt att tänka på följande när man ska försöka förebygga en pågående mobbning:

 Man ska aldrig diskutera den pågående mobbningen i klassen  Man ska aldrig utpeka mobbare och offer inför klassen

 Man ska aldrig ställa mobbaren tillsvars för det han/hon gjort inför klassen  Man ska inte konfrontera mobbare och offer i en pågående mobbningssituation  Man ska aldrig tvinga en grupp elever att umgås med den som ingen vill vara med

 En vuxen får aldrig sanktionera mobbning genom att direkt eller indirekt visa att man ogillar den elev som är utsatt23

Ovanstående citat från Höistad sammanfattar hennes viktigaste punkter som hon anser ska ingå i en skolas handlingsplan i deras arbete med mobbning och utfrysning. Givetvis är det rimliga ståndpunkter att ha i åtanke när man ska försöka förebygga en pågående mobbning, samtidigt som de egentligen inte kan anses förebyggande då de snarast ska användas när mobbning väl upptäckts. 20_{Olweus, 1999, sid. 47} 21_{Olweus, 1991, sid. 35} 22_{Olweus, 1991, sid. 36} 23_{Höistad, 2001, sid. 110}

(11)

2.7 Skolans styrdokument

Givetvis finns det inom skolans värld diverse utdrag ur läroplanen (Lpo 94) som reglerar och ger skolan och lärarna direktiv och riktlinjer för vad de ska sträva efter i sig arbete för att skolan ska vara en arbetsplats med sunda värderingar och ett gott arbetsklimat.

I kapitel 2 i Lpo 94 står följande att läsa:

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

 utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter

 respekterar andra människors egenvärde

 tar avstånd från att andra människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor

 kan leva sig in och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv24

Ovanstående citat sammanfattar vad skolan som helhet har att sträva efter och tydliggör samtidigt att det är skolan som en gemensam enhet som ska arbeta för att uppfylla detta. Med andra ord är detta ett gemensamt värdegrundsarbete som tydligt bör prägla hela skolan.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

 medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen

 i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor  aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och

 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt25

Dessa riktlinjer sammanfattar vad alla som arbetar i skolan ska arbeta för och vad de

personligen har för ansvar. Detta inkluderar med andra ord allt från matpersonal, vaktmästare till sekreterare och rektor, dvs. det är inte endast lärare som ska gå in och avbryta trakasserier och förtryck som sker på skolan utan detta ansvar delas av alla.

24_{Lärarförbundet, 2004, sid. 13-14} 25_{Lärarförbundet, 2004, sid. 14}

(12)

Läraren skall

 klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet

 öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem

 uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling

 tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och

 samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete26

Till skillnad från de två tidigare punkterna från Lpo 94 som har varit riktlinjer och

strävansmål så är denna punkt mer utformad som ett tydligt direktiv där det sammanfattar vad läraren skall göra. Här blir det tydligt att det är läraren som har ansvar för att genom

diskussioner och ständigt pågående arbete utveckla elevernas syn på värdegrunden. Med andra ord har läraren det tydliga ansvaret för det förebyggande arbetet mot mobbning och utfrysning som sker genom kontinuerligt värdegrundsarbete, även om läraren självfallet även har ansvar för att direkt agera ifall mobbning sker.

2.8 Ansvar för skolans arbete

Den som har det övergripande ansvaret på en skola är rektorn. Inom dessa ansvarsområden så åligger det honom eller henne enligt Lpo 94 att:

 undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver

 kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan  upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla

former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda27 Här tydliggörs det att det är rektorn som har det övergripande ansvaret på skolan ifråga om mobbning och därför är den som ansvarar för att det finns handlingsplaner för att förebygga och motverka detta. Det är med andra ord rektorn som är ansvarig för att ge lärarna de verktyg som de behöver för att kunna motverka mobbning och utfrysning.

26_{Lärarförbundet, 2004, sid. 14} 27_{Lärarförbundet, 2004, sid. 21}

(13)

2.9 Centralskolans handlingsplan mot mobbning

Den berörda skolans handlingsplan mot mobbning är ganska kortfattad och sammanfattar i princip enbart på vilket sätt skolan ska arbeta vid tillfällen då det råder misstankar om mobbning. Det antimobbningsteam som finns på skolan och består av två lärare är de som i huvudsak sköter om ärenden som inkluderar mobbning i samarbete med skolledningen. Handlingsplanen som skolan följer ser ut enligt följande:

 Skolan får besked om misstänkt mobbning  Någon från antimobbningsteamet kontaktas

 Antimobbningsteamet tar kontakt med uppgiftslämnaren och mobbningsoffret och kollar upp ifall det är mobbning. Om så är fallet så går de vidare

 Inplanering av samtal med berörda parter. Undervisande lärare informeras i förväg och man kommer och hämtar mobbarna/eleverna

 Samtal med mobbarna/eleverna

 Eventuellt ytterligare ett samtal med mobbarna ifall så är nödvändigt

 Kontroll av mobbarna och klassen ifall mobbningen upphört. Kontakt med det förre detta mobbningsoffret  Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1-2 veckor

 Såväl samtal som uppföljande samtal och resultat arkiveras för att finnas sparat28

Ovanstående är direkt hämtat från Centralskolans handlingsplan mot mobbning och som tydligt kan ses så är det endast riktlinjer för hur man agerar när man får reda på att det förekommer mobbning eller utfrysning på skolan. Det finns ingen tydlig riktlinje alls för hur skolan arbetar mot mobbning utan endast hur de agerar när det uppstått. Med detta ej sagt att skolans arbete ej inkluderar förebyggande åtgärder mot mobbning och utfrysning, men det finns inga offentliga dokument som styrker på vilket sätt de eventuellt gör det.

(14)

3 Metod och genomförande

Undersökningen som jag gör sker vid en skola i min närhet som jag har valt att kalla vid fingerat namn, Centralskolan, i en liten ort i nordvästra Skåne med ca. 4000 invånare. Skolan innehar åldersspåren F-9 och har två parallellklasser i vardera åldersspår.

3.1 Metod

För att nå fram till mitt resultat så har jag valt att använda mig av kvantitativt inriktad forskning istället för kvalitativt inriktad forskning, dvs. jag har använt mig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder.29_{Kvantitativa studier används i huvudsak när man är ute}

efter att ange frekvenser och kunna ange hur stor del av en viss grupp som upplever något på ett specifikt sätt. Ifall man istället är ute efter att förstå människors sätt att reagera eller resonera så förespråkas en kvalitativ studie.30_{Då mitt syfte med undersökningen är att ta reda}

på huruvida eleverna upplever att det förekommer mobbning och utfrysning på deras skola så avser jag att undersöka frekvenser och därtill är det mest fördelaktigt för mig att göra en kvantitativ studie. Den kvantitativa undersökningsform som jag har valt att använda är enkäter. Det finns olika former av enkäter och den som jag använder kallas gruppenkäter och är de vanligast förekommande i skolor och liknande sammanhang där målgruppen är samlad på ett och samma ställe. Vid genomförandet av sådana enkäter är det vanligt att den som sköter insamlandet av svaren är på plats och kan förklara oklarheter och svara på frågor. När man pratar om enkätundersökningar så benämner man dem ofta som en form av

mätinstrument för folks känslor, åsikter och tankar.31_{I det här fallet avser jag att mäta}

elevernas uppfattning om förekomsten av mobbning på deras skola.

3.2 Undersökningsgrupp

Den grupp av elever som jag använder mig av i min undersökning går samtliga i årskurserna 7-9 på Centralskolan. Enkätundersökningen är ämnad att besvaras av samtliga elever i de två parallellspår som finns på den berörda skolan. Anledningen till mitt val av dessa åldersspår är dels att det är dessa elever som jag har stiftat närmre bekantskap med under min vistelse på skolan samt för att det är denna åldersgrupp som jag i framtiden kommer att arbeta med.

29_{Patel & Davidson, 1994, sid. 12-13} 30_{Trost, 2001, sid. 22}

(15)

Det finns även ett antimobbningsteam tillgängligt för dessa årskurser på skolan och deras arbete för att förebygga mobbning är också av intresse att studera. Totalt går det 94 elever i årskurserna 7-9, av dessa deltog 78 i enkätundersökningen vilket motsvarar ca 83 % av det totala antalet. Fram till och med 1970-talet ansågs ett bortfall på mer än 15 % att man skulle slänga materialet då det ej ansågs tillförlitligt. Sedan mitten av 1970-talet minskade dock svarsfrekvensen på de flesta enkätundersökningar, bland annat beroende på folks rädsla för datorsäkerheten, och sedan dess får man räkna med svarsfrekvenser på mellan 50 och 75 %.32

Med andra ord är min svarsfrekvens på 83 % sammantaget ganska hög, de 17 % som ej svarade på min undersökning var fördelade enligt följande mellan årskurserna: årskurs 7 var fem elever frånvarande; årskurs 8 var nio elever frånvarande och i årskurs 9 var endast två elever frånvarande. Frånvaron av dessa elever förklaras av sjukdom eller skolk. Att det var lite fler elever frånvarande i årskurs 8 jämfört med de övriga kan även bero på att det var första skoldagen för eleverna i årskurs 8 efter att de varit ute på prao och att de eventuellt kan ansett sig behöva en extra vilodag efter detta eller att de helt enkelt missat att det återigen var dags för skola istället för prao.

Av de 78 elever som deltog i undersökningen går 28 av dem i årskurs 7, dessa är fördelade på 15 pojkar och 13 flickor. I årskurs 8 svarade totalt 25 elever på enkäten, uppdelade på 12 pojkar och 13 flickor. Av de 78 eleverna gick sedan sammanlagt 25 i årskurs 9, fördelade på 14 pojkar och 11 flickor. Skolan som eleverna går på ligger i en mindre kommun där betygen är väsentligt under rikssnittet, antalet elever som går vidare till studier på högskola och universitet är också relativt liten.

3.3 Genomförande

Vid genomförandet av enkätundersökningen i de totalt sex klasser som har besvarat den har jag personligen närvarat för att kunna förklara frågorna och eventuella oklarheter som annars hade kunnat uppstå. Totalt har eleverna besvarat tolv olika frågor genom att kryssa i det alternativ som de personligen ansett överrensstämt med deras uppfattning (Bilaga 1). Enbart den sista frågan som jag använde mig av var en så kallad öppen fråga där eleverna fritt kunde skriva sina egna kommentarer. Vid enkätundersökningar bör man avsluta undersökningen med en sådan öppen och kravlös fråga. Ofta får man här goda svar som kan vara bra att ha när man sedan ska tolka och analysera materialet, även om det oftast inte är mer än tio procent

(16)

som besvarar dessa.33_{Det tog ungefär tio minuter för eleverna att fylla i enkäten. Samtliga}

enkäter besvarades vid en dag då jag närvarade på skolan och togs sedan med hem av mig för bearbetning. Vid bearbetningen av materialet så samlade jag enkäterna i högar uppdelade beroende på vilken årskurs de går i samt uppdelade beroende på könstillhörighet, vilket de i båda fallen angett på enkäten. Därefter gick jag igenom svaren fråga för fråga uppdelade på årskurs och kön och markerade vilka svar de angett innan jag sammanställde den totala svarsfrekvensen uppdelad på årskurs och kön.

3.4 Validitet och reliabilitet

Patel och Davidsson förklarar validitet med att man undersöker det man har i avsikt att undersöka, dvs. att frågan mäter det den är avsedd att mäta. Reliabilitet förklaras med att man måste veta att man gör det på ett tillförlitligt sätt, dvs. att man mäter och att man gör det genom att ha olika värden på varje fråga.34_{Det jag hade för avsikt att mäta, huruvida}

mobbning är ett problem på skolan, anser jag mig ha fått tillräckliga svar på. Därför vill jag påstå att validiteten är trovärdig. Likaså har jag genomfört min undersökning på ett

tillförlitligt sätt genom att med enkätundersökningarna lyckas frambringa en statistisk bild av hur eleverna upplever sin skolmiljö, reliabiliteten finner jag därför även den vara pålitlig.

3.5 Etiska överväganden

Vid genomförandet av enkätundersökningen så har fullständig anonymitet för eleverna som gjort den uppfyllts. De har dock fått kryssa i huruvida de är pojkar eller flickor för att

tydliggöra skillnader i uppfattningen om ämnet mellan de båda könen samt i vilken årskurs de går i. Då skolans namn dock är fingerat så förblir anonymiteten trots detta fullständig.

33_{Trost, 2001, sid. 72-73}

(17)

4 Resultat

Nedan kommer mitt resultat av enkätundersökningen att redovisas i diverse tabeller där jag presenterar resultatet i olika tabeller som indelats i respektive årskurs för sig samt även respektive kön för sig. Detta för att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna skönja resultatet av undersökningen samt eventuella skillnader mellan årskurser och kön. Nedan följer en redovisning för antalet pojkar och flickor i varje årskurs, samt en redovisning för hur många av dem som deltog i enkätundersökningen därefter:

Årskurs och Kön Totalt antal elever Antal deltagande elever i

enkätundersökningen Årskurs 7 Pojkar 18 15 Årskurs 7 Flickor 15 13 Årskurs 8 Pojkar 19 12 Årskurs 8 Flickor 15 13 Årskurs 9 Pojkar 15 14 Årskurs 9 Flickor 12 11 Hela skolan 94 78

4.1 Mobbad eller utfryst av annan elev/elever.

Årskurs och kön Aldrig Någon gång Ofta Totalt

Åk 7 Pojkar 7 7 1 15 Åk 7 Flickor 4 8 1 13 Åk 8 Pojkar 9 2 1 12 Åk 8 Flickor 8 5 0 15 Åk 9 Pojkar 9 5 0 14 Åk 9 Flickor 5 6 0 11 Totalt 42 33 3 78

Över 50 % av eleverna har aldrig under sin skoltid blivit utsatta för mobbning eller utfrysning. Bland de som någon gång blivit utsatta för mobbning, ca 42 %, så kan man utläsa att det är vanligare bland flickor än pojkar, samt att det är lika många pojkar i årskurs 7 som någon gång blivit mobbade som aldrig har blivit det. Enbart tre elever, eller ca. 4 %, har ofta blivit utsatta för mobbning, två av dessa går i årskurs 7 och två av dem är pojkar. Bland flickorna i årskurs 7 så är det en övervägande majoritet som någon gång blivit utsatta för mobbning eller utfrysning.

(18)

4.2 Mobbad eller utfryst av lärare.

Nästan 75% av alla eleverna har aldrig blivit utsatta för mobbning eller utfrysning av någon lärare under sin skoltid. Bland de övriga 25 % så har de i huvudsak endast någon gång blivit utsatt för mobbning eller utfrysning av någon lärare. En flicka i årskurs 7 anser sig ha blivit utsatt för mobbning eller utfrysning av någon lärare vid ett upprepat antal tillfällen. Det är vanligare bland eleverna i årskurs 7 och 9 att de någon gång har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning av lärare. Endast 2 elever i årskurs 8 anser sig ha blivit det.

4.3 Mobbad eller utfryst av annan personal.

Nästan av 90 % samtliga elever anser sig aldrig ha blivit utsatta för mobbning eller utfrysning av annan personal på skolan under deras skoltid. Ca 9 % av eleverna anser sig någon gång blivit utsatta för mobbning eller utfrysning och endast en flicka i årkurs 7 anser sig ha blivit utsatt för det ofta.

(19)

4.4 Sett elev/elever mobba eller frysa ut annan elev.

Nästan 60 % av eleverna har någon gång under sin skoltid sett elev/elever mobba eller frysa ut någon annan elev. Ca 25% av eleverna har aldrig under sin skoltid sett andra elever mobba någon elev, medan de övriga 15 % har sett mobbning eller utfrysning av annan elev ske ofta under sin skoltid. Bland eleverna i årskurs 7 är det vanligare att de aldrig anser att mobbning ha skett av andra elever under deras skoltid än att det har skett ofta. Bland eleverna i årskurs 9 så är det tvärtom, där anser eleverna att det är vanligare att mobbning skett ofta än att det aldrig har skett. Bland eleverna i årskurs 8, flickorna i synnerhet, så är åsikten att mobbning mellan elever har skett någon gång under deras skoltid det absolut mest dominerande svaret.

4.5 Sett lärare mobba eller frysa ut annan elev.

Över 75 % av eleverna upplever att lärare aldrig under deras skoltid har mobbat eller fryst ut någon elev på skolan. Mindre än 20% av eleverna anser att det har skett mobbning eller utfrysning av någon elev från lärares sida någon gång under deras skoltid, medan ca 5 % av eleverna anser att det har skett ofta. Någon tydlig skillnad mellan årskurserna eller könen går inte att skönja mer än att det inte helt oväntat är något vanligare att eleverna i årskurs 9 upplevt att det har förekommit viss mobbning eller utfrysning från lärares sida mot elever.

(20)

4.6 Sett annan personal mobba eller frysa ut annan elev.

Över 80 % av eleverna anser att de aldrig har sett annan personal på skolan mobba eller frysa ut någon annan elev. Ca 17 % av eleverna anser att det har skett mobbning eller utfrysning från övrig personals sida någon gång, medan mindre än 3 % av eleverna anser att det har skett ofta. Med undantag för en elev så anser samtliga elever i årkurs 8 att mobbning eller

utfrysning aldrig har skett från övrig personals sida.

4.7 Mobbad eller utfryst av annan elev/andra elever det här läsåret.

Årskurs och kön Ja Nej Totalt

Åk 7 Pojkar 5 10 15 Åk 7 Flickor 3 10 13 Åk 8 Pojkar 1 11 12 Åk 8 Flickor 1 12 13 Åk 9 Pojkar 1 13 14 Åk 9 Flickor 4 7 11 Totalt 15 63 78

Ca 19 % av eleverna anser att de har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning detta läsåret, medan övriga 81 % anser att de inte har blivit det. De som i störst utsträckning anser sig ha blivit utsatta för mobbning eller utfrysning är eleverna i årskurs 7 samt flickorna i årskurs 9. Eleverna i årskurs 8 samt pojkarna i årskurs 9 anser med något undantag att de inte alls har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning.

(21)

4.8 Mobbat eller fryst ut annan elev/elever det här läsåret.

Årskurs och kön Ja Nej Totalt

Åk 7 Pojkar 2 13 15 Åk 7 Flickor 3 10 13 Åk 8 Pojkar 2 10 12 Åk 8 Flickor 2 11 13 Åk 9 Pojkar 4 10 14 Åk 9 Flickor 2 9 11 Totalt 15 63 78

Ca 19 % av eleverna anser att de själva varit med och fryst ut eller mobbat någon annan elev det här läsåret, medan övriga 81 % anser att de inte mobbat eller fryst ut någon under läsåret. Överlag är det en ganska jämn fördelning såväl mellan årskurserna som könen på hur många som deltagit i mobbning eller utfrysning, dock är det något fler bland pojkarna i årskurs 9 som deltagit i mobbning än vad man kan skönja bland de övriga.

4.9 Mobbning är ett problem på skolan.

Årskurs och

kön

Instämmer

helt Instämmer delvis Instämmer svagt Instämmer ej Totalt

Åk 7 Pojkar 3 4 4 4 15 Åk 7 Flickor 3 3 6 1 13 Åk 8 Pojkar 5 3 4 0 12 Åk 8 Flickor 3 4 6 0 13 Åk 9 Pojkar 3 7 3 1 14 Åk 9 Flickor 2 6 2 1 11 Totalt 19 27 25 7 78

Lite mindre än 25 % av eleverna instämmer helt i att mobbning är ett problem på skolan. Nästan 35 % av eleverna instämmer delvis i att mobbnig är ett problem på skolan, medan ca 31 % instämmer svagt i samma påstående. Endast ca 9 % anser att påståendet inte stämmer överhuvudtaget och anser ej att mobbning är ett problem på skolan. Den mest noterbara åsikten är den bland pojkarna i årskurs 7 där nästan en tredjedel av pojkarna anser att mobbning ej är ett problem på skolan. Bland eleverna i årskurs 8 så är det inte en enda elev som instämmer i påståendet att mobbning ej är ett problem på skolan.

(22)

4.10 Elever och lärare bemöter varandra med respekt.

Årskurs och kön Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer svagt Instämmer ej Totalt Åk 7 Pojkar 9 5 1 0 15 Åk 7 Flickor 3 9 1 0 13 Åk 8 Pojkar 1 9 2 0 12 Åk 8 Flickor 3 8 2 0 13 Åk 9 Pojkar 2 3 6 3 14 Åk 9 Flickor 1 4 5 1 11 Totalt 19 38 17 4 78

Ca 24% av eleverna instämmer helt i påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Ca 49 % av eleverna instämmer delvis i att elever och lärare bemöter varandra med respekt, medan ca 22 % endast instämmer svagt och ca 5 % inte instämmer alls i samma påstående. Bland pojkarna i årskurs 7 instämmer nästan två tredjedelar helt i att elever och lärare bemöter varandra med respekt, medan mer än hälften av eleverna i årskurs 9 antingen endast instämmer svagt eller ej överhuvudtaget i att de gör det. Bland eleverna i årskurs 8 samt flickorna i årskurs 7 instämmer över 60 % av eleverna delvis i att elever och lärare bemöter varandra med respekt.

4.11 Antimobbningsteamet fyller sin funktion på skolan.

Årskurs och kön Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer svagt Instämmer ej Totalt Åk 7 Pojkar 10 3 2 0 15 Åk 7 Flickor 4 8 1 0 13 Åk 8 Pojkar 3 4 1 4 12 Åk 8 Flickor 1 7 4 1 13 Åk 9 Pojkar 3 3 6 2 14 Åk 9 Flickor 1 4 5 1 11 Totalt 22 29 19 8 78

Ca 28 % av eleverna instämmer helt i att antimobbningsteamet fyller sin funktion på skolan. Ca 38 % instämmer delvis i samma påstående, medan ca 24 % endast instämmer svagt och ca 10 % inte anser alls att antimobbningsteamet fyller sin funktion på skolan. De som är

överlägset mest positiva till antimobbningsteamet är pojkarna i årskurs 7 där två tredjedelar instämmer helt i påståendet. Bland eleverna i årskurs 9 så är en majoritet av eleverna minst svagt skeptiska till antimobbningsteamet.

(23)

4.12 Övriga kommentarer

Som sista fråga på enkäten hade jag lämnat en öppen fråga där jag skrivit att eleverna kunde utveckla sina svar på tidigare frågor ifall de ville det. De gavs även möjlighet att kommentera övrigt kring mobbning och utfrysning på sin skola som de var intresserade av att ta upp. Sammanlagt tog åtta elever tillfället i akt att uttrycka sina åsikter med egna ord. Nedan kan deras kommentarer läsas:

Flicka årskurs 9 skriver: ”Antimobbningsteamet tycker jag reagerar bra när de blir tillsagda

att någon blir mobbad. Och när en av lärarna går förbi och ser någon som kläcker ur sig något till någon så säger han/hon till direkt, ser till så att det slutar, det tycker jag är bra. Sen händer det mycket på vår skolan! Mobbning sker också osynligt när lärare inte ser”.

Flicka årskurs 7 skriver: ”Mobbning, det händer jättemycket om mobbning, folk hoppar på

folk som de inte tycker passar in. Antimobbningsteamet. Det hjälper inte, det löser inget, de snackar med dem men sen så börjas det igen”.

Pojke årskurs 9 skriver: ”När jag fyllt i aldrig, så menar jag inte att inga lärare har

diskriminerat en viss elev pga. kön, religion, hudfärg, för detta har hänt”.

Flicka årskurs 9 skriver: ”Lärarna är alldeles för mesiga på att säga till om saker som har att

göra med mobbning. Det är till stor del lärarnas ansvar att se till att barn på skolan inte blir mobbade, på denna skolan är lärarna mycket dåliga på att säga till”.

Pojke årskurs 8 skriver: ”Antimobbningsteamet hjälper ingenting”.

Flicka årskurs 9 skriver: ”Tycker att vissa lärare favoriserar vissa speciella elever”.

Flicka årskurs 7 skriver: ”Allt är bra, ingenting behöver utvecklas”.

Pojke årskurs 7 skriver: ”Har för övrigt ingen kommentar eller fråga angående frågor om

(24)

5 Analys och slutdiskussion

I den här avslutande delen tänker jag knyta ihop resultatet av min undersökning genom att göra jämförelser utifrån de styrdokument och den litteratur som jag har involverat i arbetet för att tydliggöra och undersöka min frågeställning.

5.1 Analys

Den forskning som har bedrivits inom ämnet samt de styrdokument som finns att följa pekar samtliga på vikten av att skolan aktivt arbetar för att sprida värderingar om att alla människor är lika mycket värda samt att ingen i skolan ska behöva känna sig kränkt eller mobbad.35_Att

gå till skolan och känna sig trygg är en förutsättning som vi måste kunna garantera våra elever. Avgörande för det sociala klimatet är likaså huruvida kommunikationen mellan elever och lärare fungerar, vilket förutsätter en ömsesidig respekt mellan elever och lärare.

Utifrån enkätsvaren så uppger ca 42 % av eleverna på fråga 1: Har du under din skoltid blivit

mobbad eller utfryst av annan elev/elever? att de någon gång under sin skoltid blivit mobbade

eller utfrysta av andra elever på skolan. På samma fråga uppger 4 % av eleverna att de ofta blivit utsatta för mobbning eller utfrysning under sin skoltid, det är vanligast bland eleverna i årskurs 7 att de har blivit mobbade eller utfrysta. På en senare fråga, nr 4: Har du under din

skoltid sett elev/elever mobba eller frysa ut annan elev? uppger däremot nästan 60 % av

eleverna att de någon gång under sin skoltid sett en elev eller flera elever mobba eller frysa ut någon annan elev. Samtidigt uppger ungefär 15 % att de sett mobbning eller utfrysning av någon elev på skolan ske ofta under deras skoltid. Bland eleverna som uppger att de ofta sett mobbning ske under sin skoltid är tre fjärdedelar av eleverna hemmahörande i årskurs 9. På fråga 7: Har du själv blivit mobbad eller utfryst av annan elev/elever det här läsåret? så svarade ca 19 % av eleverna att de har blivit utsatta för det. Bland dessa var över hälften av eleverna hemmahörande i årskurs 7. På den efterföljande frågan, nr 8: Har du själv deltagit i

mobbning eller fryst ut annan elev/elever det här läsåret, svarade ca 19 % att de under det här

läsåret har mobbat eller fryst ut annan elev eller elever på skolan. Bland dessa 19 % var de relativt jämt fördelade mellan både årskurser och kön, med svag övervikt för pojkarna i årskurs 9. När eleverna sedan på fråga 9 ska bemöta påståendet att ”Mobbning är ett problem

på skolan” så instämmer nästan 25 % av eleverna helt i detta. Ungefär 35 % instämmer delvis

i påståendet, medan ca 31 % endast instämmer svagt. Endast ca 9 % instämmer ej

(25)

överhuvudtaget i påståendet. De som framförallt dominerar i det sista svarsalternativet är pojkarna i årskurs 7 som utgör mer än hälften av dessa 9 %.

Enligt Lpo 94 så skall skolan se till att ingen utsätts för mobbning.36_{Detta krav lever skolan}

onekligen inte upp till då det enligt eleverna i varierande utsträckning förekommer och har förekommit mobbning och utfrysning på skolan. Skolan skall även enligt Lpo 94 sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde samt tar avstånd från att andra

människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor.37_{Enligt skolverkets undersökning bland 2000 slumpvis utvalda elever så upplever}

ca. 4 % att de känner sig mobbade i skolan.38_{Utifrån de redovisade svaren från}

enkätundersökningen så tyder siffrorna på att skolan ej lyckats i denna strävan då det tydligen finns elever som inte respekterar sina skolkamrater utan utsätter dessa för olika former av kränkande behandling. I jämförelse med skolverkets undersökning så kan man också konstatera att det är en oroväckande hög procentandel bland eleverna på den undersökta skolan som känner sig mobbade.

Om man dock gör en jämförelse kring hur eleverna uppfattar att de upplevt mobbning under sin tidigare skoltid kontra det nuvarande läsåret så förekommer det dock en markant

minskning. Nästan 50 % av eleverna har ofta eller någon gång under sin skoltid blivit utsatta för mobbning, jämfört med endast 19 % det nuvarande läsåret. Dock är det en väldigt stor del som upplever att de har sett mobbning eller utfrysning av någon elev ske under deras skoltid, hela 75 % anser att det har skett någon gång eller ofta under deras skoltid. Då de elever som i huvudsak ansett sig ha blivit utsatta för mobbning under det senaste läsåret går i årskurs 7 och de elever som var i viss majoritet bland de som mobbat eller fryst ut någon under det senaste läsåret går i årskurs 9 kan man eventuellt hoppas på ett samband som kommer att innebära en minskning av antalet incidenter av mobbning det kommande läsåret. Enligt tidigare forskning av Olweus så är detta dock inga överraskande resultat då det är vanligare bland eleverna i årskurs 7 att de blir mobbade och även vanligare att det är eleverna i årskurs 9 som är de som mobbar.39 36_{Lärarförbundet, 2004, sid. 9} 37_{Lärarförbundet, 2004, sid. 13-14} 38_{Skolverket, 2002, sid. 58} 39_{Olweus, 1991, sid. 10}

(26)

Hela 60 % av eleverna instämmer dock helt eller delvis i att mobbning är ett problem på skolan, vilket är oroväckande höga siffror. Värt att notera är dock att den årskursen som i störst utsträckning anser att mobbning endast svagt eller ej överhuvudtaget är ett problem på skolan är årskurs 7.

Om man ser till tidigare svar så är det samtidigt just eleverna i årskurs 7 som är de elever som i störst utsträckning ansett sig ha blivit mobbade eller utfrysta såväl under det nuvarande läsåret som tidigare under sin skoltid. Om detta eventuellt beror på att de missförstått

påståendet som de skulle besvara eller ifall de trots att vissa av dem upplevt sig vara mobbade under nuvarande läsår ändå inte vill kategorisera mobbning som ett problem på skolan kan jag tyvärr inte utröna.

Utifrån svaren på enkätundersökningen, fråga 2: Har du under din skoltid blivit mobbad eller

utfryst av lärare? så anser en ensam flicka i årskurs 7 att hon har blivit mobbad eller utfryst

av lärare vid åtskilliga tillfällen under sin skoltid. Ca 25 % av de övriga eleverna anser att de har blivit det någon gång under sin skoltid. På fråga 5: Har du under din skoltid sett lärare

mobba eller frysa ut annan elev? anser ca 5 % att det skett ofta, medan färre än 20 % anser att

det skett någon gång under deras skoltid. De elever som mest sällan upplevt sig mobbade av lärare eller har sett lärare mobba någon annan elev är pojkarna i årskurs 7 och 8. Huruvida detta beror på större tolerans än övriga elever eller eventuellt större förmåga att kunna

uppfatta eventuellt ogenomtänkta skämt från lärarnas sida på rätt sätt går ej att utröna. På den sista öppna frågan, nr 12, kommenterade en flicka i årskurs 9 följande: ”Tycker att vissa lärare favoriserar vissa speciella elever”. Eventuellt kan denna flickas syn på lärares favorisering av elever innebära att hon i sin tur känner sig mobbad eller utfryst av lärare då hon inte upplever att hon får samma respons och mottagande av lärarna i jämförelse med andra elever. En pojke i årskurs 9 kommenterar också på fråga 12 följande om lärare: ”När jag fyllt i aldrig, så menar jag inte att inga lärare har diskriminerat en viss elev pga. kön, religion, hudfärg, för detta har hänt”. Denna eleven har alltså svarat att han aldrig upplevt det som att lärare mobbat eller fryst ut någon elev under hans skoltid, men sedan motsäger han sig själv på fråga 12 och konstaterar att det trots allt hänt vid något tillfälle att lärare behandlat elever sämre pga. kön, religion och hudfärg.

På fråga 3: Har du under din skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan personal vid skolan? anser ca 9 % av de har blivit de någon gång och endast en flicka i årskurs 7 anser att hon har blivit det ofta. När frågan, nr 6:Har du under din skoltid sett annan personal vid skolan

(27)

mobba eller frysa ut annan elev? anser ca 17 % av eleverna att det har skett någon gång

medan två elever anser att det har skett ofta, en flicka i årskurs 7 och en i årskurs 9. De elever som upplever det som absolut ovanligast att annan personal på skolan mobbar eller fryser ut dem eller någon annan elev är pojkarna och flickorna i årskurs 8. Ej heller i detta fallet finns det något förklarande svar på varför det är just dessa eleverna som upplever det på detta sätt. När eleverna på fråga 10 får ta ställning till påståendet: ”Elever och lärare bemöter varandra

med respekt” så instämmer 27 % av eleverna endast svagt eller ej överhuvudtaget i detta. Mer

än tre fjärdedelar av dessa 27 % är elever i årskurs 9.

Eftersom alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt så inkluderar detta även de som kategoriseras som övrig personal i skolan.40_{Även om elevernas syn på övrig personals uppförande mot eleverna varit}

bättre än lärarnas så förekommer det ändå då 9 % av eleverna har uppfattningen att de själva blivit utsatta för mobbning eller utfrysning av övrig personal någon gång under deras skoltid. Hela 17 % av eleverna upplever att de någon gång under deras skoltid sett övrig personal mobba eller frysa ut annan elev eller elever. Samtidigt upplever en flicka i årskurs 7 att hon blivit utsatt för det ofta och två flickor anser att de sett personal göra det mot annan elev vid åtskilliga tillfällen under deras skoltid. Dessa siffror är på intet sätt acceptabla.

Värre är dock att ca 25 % av eleverna upplever att de blivit mobbade eller utfrysta av lärare någon gång under deras skoltid och att en flicka upplever att hon blivit det ofta. Ca 20 % av eleverna säger också att de under sin skoltid någon gång sett lärare frysa ut eller mobba annan elev och 5 % upplever att de sett det vid åtskilliga tillfällen. Hartman skriver att en annan konstellation av mobbning i skolan är den som kan förekomma mellan lärare och elev och att det ibland kan vara så att någon elev blir utsatt för kränkande behandling av någon lärare på skolan.41_{Därmed ej sagt att det får förekomma, för att det gör det är väldigt tråkigt och helt}

emot Lpo 94:s riktlinjer och mål för hur skolan ska fungera. Att sedan konstatera att det eventuellt föreligger tendenser till nedvärderande beteende från lärares sida mot elever av ”fel” kön, religion eller ras som en elev anmärkte på är än mer tragiskt då skolan enligt Lpo 94 aktivt ska bekämpa tendenser till trakasserier och ska möta främlingsfientlighet och

40_{Lärarförbundet, 2004, sid. 13-14}

(28)

intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.42_{Som vuxen i skolan, oavsett}

om man är lärare eller annan personal, är det också viktigt att man aldrig sanktionerar mobbning genom att direkt eller indirekt visa att man ogillar en elev som fallet verkar vara med flickan i årskurs 9 som hävdar att lärare vid tillfällen favoriserat vissa elever och därför fått henna att känna sig utsatt.43_{I jämförelse med de siffror som presenterades i skolverkets}

undersökning, där 6 % av eleverna kände sig mobbade av lärare på skolan, så kan man

konstatera att den undersökta skolan ligger högt över denna procent.44_{Det mest makabra med}

skolverkets undersökning är dock det faktum att det var högre procentandel elever som upplevde att de var mobbade av lärare på skolan (6%) än av andra elever på skolan (4%). Så är dock ej fallet på den undersökta skolan, mobbning mellan elever är den vanligaste

konstellationen, dock är siffrorna i båda fallen betydligt högre vilket är fullkomligt oacceptabelt.

Angående påståendet: ”Antimobbningsteamet fyller sin funktion på skolan” så instämmer ca 24 % av skolans elever endast svagt i detta påstående medan ca 10 % ej överhuvudtaget håller med. De som är mest skeptiska till antimobbningsteamet är eleverna i årskurs 9 där mer än hälften av eleverna sållar sig till någon av ovanstående inställningar till påståendet.

Antimobbningsteamets uppgifter är att ta kontakt med mobbare och de som blivit utsatta och hålla samtal med dessa för att få mobbningen att upphöra samt att arkivera det som har sagts och resultatet av dessa samtal. En rad elever har kommenterat antimobbningsteamets arbete enligt följande: ”Antimobbningsteamet tycker jag reagerar bra när de blir tillsagda att någon blir mobbad” säger en flicka i årskurs 9. En annan flicka i årskurs 7 hävdar däremot att: ”Antimobbningsteamet. Det hjälper inte, det löser inget, de snackar med dem men sen så börjas det igen”. En pojke i årskurs 8 säger följande: ”Antimobbningsteamet hjälper ingenting”. Trots allt så är åtminstone nästan två tredjedelar av eleverna delvis eller helt positiva till antimobbingsteamet och efter vad som tidigare kunde skönjas i undersökningen så har de definitivt en roll att fylla på skolan, även om de skulle kunna förbättra sitt arbete. Den som dock har det övergripande ansvaret både för antimobbningsteamet och för att förebygga mobbningen på skolan är rektorn som ska upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda.45

42_{Lärarförbundet, 2004, sid. 9} 43_{Höistad, 2001, sid. 110} 44_{Skolverket, 2002, sid. 58} 45_{Lärarförbundet, 2004, sid. 21}

(29)

För att komma tillrätta med mobbningen som förekommer på skolan har rektor, anställda och elever ett stort arbete framför sig där samarbete kommer att vara ett nyckelord för att åtgärda dessa brister.

5.2 Slutdiskussion

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever och lärare bemöter varandra på den undersökta skolan, samt huruvida eleverna betraktar mobbning och utfrysning som ett problem på skolan. Jag avser även att undersöka hur skolans antimobbningsteam arbetar för att motverka mobbning på skolan. För att tydliggöra vad mobbning är och vad skolans styrdokument säger om detta så har jag även presenterat diverse kategoriseringar av

mobbning samt vilka riktlinjer och mål skolan och personalen har att arbeta efter. Genom att genomföra en enkätundersökning med eleverna i årskurs 7-9 på Centralskolan så har jag fått en god översiktlig bild av hur de upplever mobbning och utfrysning på sin skola samt hur de upplever att lärare och elever bemöter varandra på skolan. Eleverna har även genom

enkätundersökningen kunnat ge sin syn på skolans antimobbningsteam och deras arbete.

Utifrån den undersökning jag har gjort så kan jag konstatera att eleverna i högsta grad upplever att det förekommer mobbning och utfrysning på skolan. Att uppemot 45 % av eleverna upplever att de någon gång under sin skoltid blivit utsatta för mobbning är givetvis inga angenäma siffror, inte heller att mer än 75 % av eleverna någon gång eller ofta sett annan elev eller elever mobba eller frysa ut annan elev på skolan. Siffrorna blir dock avsevärt lägre ifall man endast ser till det senaste läsåret då endast 19 % upplever att de blivit utsatta för mobbning eller utfrysning. Samma siffra, 19 %, erkänner också att de själva deltagit i mobbning eller utfrysning av annan elev under läsåret. Även om siffrorna för det gångna läsåret är lägre än tidigare så är det trots allt en nolltolerans som är målet att sträva efter för samtliga inblandande och därför är det ej bra resultat. Huruvida det höga resultatet eventuellt kan bero på skolans oförmögenhet att ta tag i problemet mobbning eller om det eventuellt beror på att det är en liten ort där studierna ej prioriteras och eleverna fokuserar på fel saker i skolan kan jag ej utröna genom min undersökning. Personligen tror jag dock att båda

aspekterna bidragit till de oroväckande höga siffrorna av mobbning. Skolan hur under den tid jag varit där haft upprepande byten av områdeschefer (rektorer), vilket kan ha lett till att det förekommit varierande direktiv och prioriteringar kring mobbning från skolledningen

(30)

Ungefär 25 % av eleverna upplever att de blivit utsatta för mobbning eller utfrysning någon gång eller ofta av lärare under deras skoltid. Ungefär samma siffra anger att de sett lärare mobba eller frysa ut annan elev någon gång eller ofta under deras skoltid. Detta är väldigt tråkiga siffror då lärarna givetvis borde vara de som förhindrar mobbning mellan elever och inte själva på något sätt får elever att känna sig obekväma eller illa tillmods. Siffrorna för övrig personal på skolan är på samma frågor betydligt lägre, ungefär 10 % anser att de upplevt det själva och mindre än 20 % upplever att de sett annan personal på skolan mobba andra elever. Även detta är anmärkningsvärda siffror då eleverna ej alls i samma utsträckning hamnar i kontakt med övrig personal dagligen som de gör med lärarna eller övriga elever. Genom mina frågor kring mobbnig och utfrysning och dess förekomst på skolan så anser jag mig ha fått en tydlig bild av eleverna upplever det som ett problem på skolan som inte enbart sker mellan elever utan även i viss mån från lärarnas sida mot elever. Då jag personligen närvarat vid lektioner där andra lärare undervisat kan jag i viss mån påstå att det förekommit en jargong mellan vissa lärare och elever som eventuellt kan ha uppfattats som hård och på gränsen till vad vissa elever kan kategorisera som mobbning. Problemet blir att det från lärarnas sida ibland kan bli för mycket av den här hårda jargongen och att den vid tillfällen eventuellt kan riktats mot elever som inte förstår den och kan hantera den, utan upplever den som kränkande.

Skolans förebyggande arbete mot mobbning som i huvudsak sker genom

antimobbningsteamet fungerar enligt ungefär två tredjedelar av skolans elever delvis bra eller bra. Dock är det tråkigt att vissa av skolans elever ej upplever det som att det

antimobbningsteamet gör inte på något sätt bidrar till en minskad mobbning på skolan, vilket också är ett tecken på att arbetet kan förbättras. På vilket sätt antimobbningsteamet arbetar aktivt kan, förutom i den relativt vaga handlingsplanen som skolan har, ej skönjas.

Handlingsplanen som tidigare presenterats fungerar nämligen enbart som riktmärke för hur antimobbningsteamet ska agera vid misstänkta fall av mobbning, och säger ingenting om hur skolan eller antimobbningsteamet ska arbeta förebyggande för att motverka mobbning.

Uppemot tre fjärdelar av skolans elever upplever det som att lärare och elever helt eller delvis bemöter varandra med respekt i skolan. Då siffrorna ej berättar huruvida den sista fjärdedelen anser att det i så fall är lärare eller elever som brister i förmågan att möta den andra parten med respekt så hoppas jag innerligen att det ej är lärarna som är de skyldiga. Det kan dock konstateras att elevers och lärares bemötande gentemot varandra i alla fall från elevernas

(31)

synvinkel lämnar en del att önska. Förmodligen kretsar detta resultatet återigen från den hårda jargong som vissa lärare vid tillfällen uppvisar och som kan tolkas av eleverna som

respektlöst och nedvärderande.

Personligen tycker jag inte att lärarnas jargong, de gånger jag har upplevt den, går över gränsen utan snarare uppfattas som roande och kul av eleverna. Det kan dock alltid finnas någon som inte uppskattar den även om de eventuellt skrattar med och låter sig roas för stunden. Jag vet ej heller hur jargongen utvecklas och tar sig uttryck när lärarna ifråga är ensamma med eleverna i salen och det kan därför eventuellt vara så att den har en tendens att öka i råhet och enbart uppfattas som plump och kränkande av eleverna.

Kring de frågeställningar som jag har haft har jag fått relativt goda svar på mina frågor. Det kan dock konstateras att ett lämpligt sätt att vidga forskningen kring detta område skulle kunna vara att inkludera även lärare och övrig personal i en liknande enkätundersökning för att även kunna redovisa deras syn. Likaså skulle man kunna fördjupa forskningen genom att göra en mer detaljerad undersökning i form av ett antal intervjuer för att låta ett antal elever komma till tals och kunna vara mer specifika. Man skulle även kunna fördjupa sig genom att låta någon av lärarna från antimobbningsteamet ge en mer beskrivande bild av vad deras arbete går ut på.

(32)

Referenser

Almén, Edgar; Furenhed, Ragnar; Hartman, Sven G & Skogar, Björn, (2000). Livstolkning

och värdegrund – Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Studentlitteratur.

Björk, Gunilla O, (1999). Mobbning – en fråga om makt?. Lund: Studentlitteratur.

Bliding, Marie, (2002). ”Vad betyder mobbning? Om mobbningsbegreppet och den praktiska vardagen” i Bo Anderssons & Solveig Hägglund (red.) Barnets rättigheter. (Kap 4. Sid. 205-224). Göteborg: Centrum för värdegrundsstudier vid Göteborgs universitet.

Höistad, Gunnar, (2001). Mobbnings och människovärde – om förtryck, utanförskap och vad

vi kan göra. Göteborg: Gothia.

Lärarförbundet, (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Olweus, Dan, (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda Barnen

Olweus, Dan, (1991). Mobbning i skolan – Vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber

Patel, Runa & Davidson, Bo, (1994). Forskningsmetodikens grunder – att planera genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket, (2004). Allmänna råd och kommentarer – För arbetet med att motverka alla

former av kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket, (2002). Skolan – en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket

Trost, Jan, (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Internetkällor

(33)

Bilaga 1 - Enkät angående mobbning på Centralskolan

Denna enkät innehåller 12 frågor. Sätt ett kryss i den ruta som du anser stämmer bäst överens med din uppfattning. Sista frågan skrivs helt med egna ord.

Denna enkät är helt anonym, varken skolans namn eller elevers namn kommer att synas i uppsatsen.

Exempel på vad som menas med Mobbning: När en person vid ett upprepat antal tillfällen

blir utsatt för något eller flera av följande alternativ: Slag, knuffar, sparkar, hot, blir retad, utfryst eller liknande av en eller flera personer

Vilket kön har du? Flicka Pojke

Vilken årskurs går du i? 7 8 9

1. Har du under din skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan elev/elever? Aldrig

Någon gång Ofta

2. Har du under din skoltid blivit mobbad eller utfryst av lärare? Aldrig

Någon gång Ofta

3. Har du under din skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan personal vid skolan? Aldrig

Någon gång Ofta

4. Har du under din skoltid sett elev/elever mobba eller frysa ut annan elev? Aldrig

Någon gång Ofta

5. Har du under din skoltid sett lärare mobba eller frysa ut annan elev? Aldrig

Någon gång Ofta

6. Har du under din skoltid sett annan personal vid skolan mobba eller frysa ut annan elev? Aldrig

Någon gång Ofta

(34)

7. Har du själv blivit mobbad eller utfryst av annan elev/elever det här läsåret? Ja

Nej

8. Har du själv deltagit i mobbning eller fryst ut annan elev/elever det här läsåret? Ja

Nej

9. Mobbning är ett stort problem på skolan. Instämmer helt

Instämmer delvis Instämmer svagt Instämmer ej

10. Elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan. Instämmer helt

11. Antimobbningsteamet fyller sin funktion på skolan. Instämmer helt

12. Övrigt. Här har du möjlighet att själv utveckla dina svar ytterligare om behov finns (Glöm ej att i så fall skriva vilken fråga det gäller) . Du har även möjlighet att kommentera övrigt kring mobbning och utfrysning på skolan.

________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

(35)