Examensarbete i Historievetenskap och lärande
15 hp, avancerad nivå
Kvinnor som aktörer i läromedel för
historia
Women as actors in history textbooks
Sandra Persson
Lärarexamen 270 hp
Historievetenskap och lärande
3
Abstract
Syftet med arbetet är att undersöka hur läromedel i historia för grundskolans senare del belyser kvinnliga aktörer. I undersökningen har jag gjort en innehållsanalys med fokus på namngivna kvinnor och deras samhällspositioner i två läromedel. Ett av läromedlen är en tryckt bok. Den andra läroboken är digital, och den har bearbetats under arbetets gång. Det medförde att en ny undersökning av den digitala utgåvan fick göras då det skedde en markant förändring. Frågeställningarna har varit vilka kvinnliga aktörer som är mest representerade i de två undersökta läromedel i historia samt hur läromedlen följer de riktlinjer som Skolverket har gett ut för ämnet historia.
Resultatet av undersökningen visar att det är skillnad mellan de två läroböckerna i frågan om att exemplifiera kvinnliga aktörer under 1900-talet. En av läroböckerna lyfter flera kvinnor med varierad bakgrund utifrån vilket avtryck de har gjort i samhällsutvecklingen. Den andra undersökta läroboken väljer främst kvinnliga politiska aktörer som viktiga under 1900-talet. Däremot belyser båda läromedlen främst män som aktiva samhällsförändrare. Läromedlen utger sig för att följa Skolverkets riktlinjer för ämnet historia men mitt resultat visar att det fortfarande finns arbete kvar innan läromedlen kan anse sig vara helt jämställda i att gestalta viktiga personer under 1900-talet. Skillnaden mellan de två läroböckerna kan ge en skev bild till elever ur perspektivet: vilka historiska aktörer som har varit drivande för
samhällsutvecklingen.
De teoretiska begreppen för arbetet är; genus, jämställdhet och makt. Arbetet kommer att analyseras med hjälp av statsvetaren Malin Rönnbloms tre kategorier kring makt.
5
Innehållsförteckning
Abstract ... 3
1. Inledning ... 7
2. Syfte och problemställning ... 8
3. Litteraturgenomgång ... 9
3.1 Teori och centrala begrepp ... 10
3.1.1 Makt ... 10 3.1.2 Genus ... 13 3.1.3 Jämställdhet ... 15 3.2 Tidigare forskning ... 16 4. Metod ... 20 4.1 Läromedel ... 20 4.2 Urval i läromedelstexterna ... 21
4.3 Kvantitativ och kvalitativ metod ... 22
5. Resultat och analys ... 24
5.1 Utkik Historia 7-9 ... 24
5.1.1 Makten att påverka samhället utifrån den bild som Utkik Historia 7-9 förmedlar om genus och jämställdhet ... 29
5.2 Prio Historia 9 ... 30
5.2.2 Makten att påverka samhället utifrån den bild som Prio Historia 9 förmedlar om genus och jämställdhet ... 32
5.3 Skillnader mellan de två läromedlen och likheter med tidigare undersökningar ... 33
6. Slutsats och diskussion ... 36
Referenser ... 39
Tryckt litteratur ... 39
Elektronisk litteratur ... 40
6
7
1. Inledning
På senare tid har flera tidskrifter som SvD, DN och Skolvärlden uppmärksammat bristen på kvinnliga aktörer i de historiska läromedlen. Flera artiklar och reportage har gjorts och bland annat skriver Malin Byström Sjödin den 15/1-2015 i Skolvärlden att endast 13 procent av de människor som nämns i läromedel är kvinnor ( https://skolvarlden.se/artiklar/fa-kvinnor-i-historiebockerna). Den 9/3- 2015 publicerar SvD artikeln ”Källorna vältaliga om kvinnors insatser” skriven av Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison
(https://www.svd.se/kallorna-valtaliga-om-kvinnors-insatser ). Till grund för de två artiklarna är den granskning av 4 historiska läromedel som Dagens Nyheter publicerade 15/1- 2015 där resultatet visar att andelen kvinnor i de historiska läromedlens utrymme minskar under framför allt 1900-talet (dn.se).
Jag har därför valt att se på vilka sätt kvinnor har synliggjorts utifrån den roll de har haft för en historisk samhällsutveckling. Jag har även valt att lyfta fram de namngivna kvinnliga aktörer som synliggjorts i läromedlens texter. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet Lgr11 står det att eleverna “ska få möjlighet att utveckla en kronologisk
överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer” (Skolverket, 2011, s.196). Under Skolans uppdrag står det att: ” Skolan ska verka för jämställdhet […]
Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa
människors livsval och livsvillkor” (skolverket.se)
Det är därför viktigt att de läroböcker som finns att tillgå i historieämnet gestaltar den bild som Skolverket har gett som riktlinje, det vill säga att Skolverket har bestämt att de människor som läromedlen i historia tar upp ska vara av både kvinnligt och manligt kön. Detta är för att eleverna ska kunna skapa sig en bild av att det både har varit kvinnor och män som har varit med och påverkat samhällsutvecklingen.
8
2. Syfte och problemställning
Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka de kvinnliga aktörerna är som läromedlen lyfter fram och hur deras betydelse synliggörs. Mest viktiga är de namngivna kvinnorna då jag har uppmärksammat att en person som namnges har en större betydelse än en person som endast benämns exempelvis som kvinna. Resultatet visar även vilken roll de kvinnliga aktörerna har haft för samhällsutvecklingen.
För att närma mig ovanstående är arbetets frågeställningar följande:
• Vilka kvinnliga aktörer lyfts fram i de undersökta läromedlen och till vilka
samhällspositioner går det att knyta de kvinnliga aktörerna som läroböckerna belyser?
• Hur lever läromedlen upp till de riktlinjer och mål som Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 säger om att elever ska lära sig om hur
9
3. Litteraturgenomgång
I det här arbetet har jag använt mig av tre teoretiska begrepp som hjälp för att analysera empirin. De tre begreppen är: makt, genus och jämställdhet. Genom att analysera varför vissa kvinnor anses som viktiga kommer jag att använda mig av begreppet makt. Det vill säga att de personer i historien som under sin levnadstid har påverkat samhällsutvecklingen har gjort det genom den maktposition som de har haft under sin levnad. I det här fallet hör makt samman med genus som är ett begrepp som kan beskrivas på olika sätt. Ett genusperspektiv kan hjälpa läraren att belysa för eleverna vad som anses vara kvinnligt och manligt och därmed utmanar de fördomar som kan finnas om kvinnligt och manligt. Genom att läromedelsförfattarna själva har bestämt hur de i texten visar på vad kvinnligt och manligt kan vara och hur det har sett ut historiskt så kan eleverna få en bild av att genusperspektiv inte är någonting nytt. Till slut är
jämställdhet ett begrepp som syftar till likvärdiga villkor mellan könen. Jämställdhet är inget
enkelt begrepp att arbeta med men är någonting som bland annat pedagoger i skolan måste arbeta aktivt med och berör livets alla områden. Jämställdhet kan i vissa sammanhang höra samman med makt då jämställdhet även handlar om att ha ett inflytande i samhället. Eleverna behöver lära sig att leva i ett jämställt samhälle men för att de ska lyckas så behöver eleverna lära sig vad det innebär att vara jämställd (Hedlin, 2010).
I Lilla genushäftet 2.0 (2010) har Maria Hedlin skrivit om genusvetaren Malin Rönnbloms kategorier för att analysera begreppet makt. De tre kategorierna som Rönnblom utgår ifrån är:
öppen makt, makt över dagordningen samt privilegiet att utgöra normen. De här tre
begreppen är dem som jag har utgått ifrån vid undersökningen av läromedelstexterna
(Rönnblom, 1997). Rönnblom skrev även ett kapitelavsnitt i Makt & Kön från 1997 där hon lyfter den kvinnliga frågan kring makten inom politiken.
Det är genom sina texter som läromedelsförfattarna kan beskriva varför vissa kvinnor har haft makten att bestämma och vad det i då-tid har betytt att ha haft makt och inflytande.
Läromedelsförfattarna blir då aktörerna i historieförmedlingen men det är inte aktörerna bakom läromedlen som ska undersökas utan själva läromedlen. Det urval och de
beskrivningar som läromedelsförfattarna gör visar även för eleverna vem som har varit betydelsefull genom historien och varför de personerna har varit viktiga. Därför har jag i mitt arbete undersökt vilka personer som läromedelsförfattarna har valt att skildra som centrala
10
personer i sina texter. Det vill säga att genom min undersökning kunna se vilka de personerna är som läromedelsförfattarna lyfter. För att sedan kunna koppla det till vilket samhällsskikt personerna har tillhört och på det sättet kunna få en tydligare bild om personerna har kunnat vara med och påverka samhällsförändringen. Till min hjälp har jag använt mig av begreppen
jämställdhet och genus för att skildra hur makten syns i läromedelstexterna. Jag kommer
därför här nedan att beskriva vad de teoretiska begreppen betyder och hur jag ska använda mig av dem.
3.1 Teori och centrala begrepp
3.1.1 Makt
Makt är ett laddat ord och enligt Foucault är vi alla fångar av makten det vill säga att oavsett om det är vi som utövar makten eller om det är någon som utövar makt över oss så kan vi inte utesluta den påverkan som makten har över oss. Fortsättningsvis så beskrivs makten som någonting som ständigt finns omkring oss i olika skepnader (Foucault, 1980). När makten utövas så fungerar makten i syfte att kontrollera. Kontrollen är till för att brukas över andra människor än den som innehar makten. Makten över någon annans handlingar kan även förekomma i en relation då makt är någonting som ständigt skapas och brukas. Makt är därför föränderlig och ser inte lika ut i alla konstellationer då makten beror på olika faktorer som måste samverka. De här faktorerna kan vara ålder, kunskap, rang eller erfarenheter men makten kan också visa på kunskap och sanning (Foucault, 2002; Hörnqvist, 2012).
För att kunna analysera den makt som alla relationer innehar så är det viktigt att även studera det samspel samt det sociala livet då allting hör samman genom makten. Vidare betonar Hörnqvist att det alltid finns en viss sorts frihet i den som är underordnad den reella makten då den som är i underläge alltid kan göra uppror och på så sätt skulle maktbalansen förändras. Hörnqvist förklarar att skillnaden mellan maktutövning och motstånd inte är stor då båda är till för att visa sitt övertag över någon/några andra och på så sätt försvagar den som har makten sin motståndare genom att visa sitt övertag (Hörnqvist, 2012).
11
Enligt Börjesson och Rehn (2009) så är all makt byggt på ett maktsystem, det vill säga att vi alla är en del av ett system som berättar för oss vart vi befinner oss. Systemet består av olika faktorer som vi antingen manipulerar oss till att följa den som bestämmer genom att vi då underkastar oss den eller de som har makten alternativt blir vi tvingade till underkastelse. För att belysa hur makt används i läroböcker kommer jag att utgå ifrån statsvetaren Malin Rönnbloms tre kategorier om makt. Rönnbloms första kategori den öppna makten kan på ett ytligt sätt förklaras vara när 50 % av väljare och invalda utgörs av kvinnor så tolkas det att kvinnor innehar lika mycket makt som män. Det vill säga den politiska makten är då jämställd (Hedlin, 2010; Rönnblom, 1997).
För att tolka den öppna makten utifrån ett jämställdhetsperspektiv enligt Rönnblom så är det när en skolklass består av lika många flickor som pojkar, det vill säga att klassen utgörs av 50% flickor och 50% pojkar. Rönnblom förklarar att det indirekt är kvinnor som har makten i samhället då det många gånger är kvinnor som uppfostrar barnen och på så sätt skulle kvinnor kunna påverka hur makten ska fördelas i vårt samhälle. Det Rönnblom vill få fram genom sin text är att den som är närvarande är också den person som har makt att påverka andra (Hedlin, 2010; Rönnblom, 1997).
Rönnbloms nästa steg är makt över dagordningen. Under den här punkten måste hänsyn tas till de verkliga möjligheter som personerna kan ha. Det är inte tillräckligt att de invalda består av 50 % kvinnor och 50 % män utan det är vad traditionen påbjuder som hänsyn tas i första hand. I en politisk fråga skulle det här betyda att det är mäns intresse som styr vad som blir intressant då politik traditionellt är för män. Detta i sin tur medför då att de intressen som de invalda kvinnliga politikerna skulle vilja lyfta på dagordningen lättare kommer att negligeras om det inte är av samma intresse som männens (Rönnblom, 1997)
För att överföra makt över dagordningen i en skolmiljö så görs det genom att se vilka elever som har störst inflytande i klassrummet. Det räcker således inte med att en skolklass består av 50% flickor och 50% pojkar för att makten i klassrummet ska anses vara jämt fördelad. Utan eleverna ska även synliggöras lika ofta och tyngden i de förslag som eleverna ger ska spegla vad som är genomförbart.
Rönnbloms sista tolkning över makt är, privilegiet att utgöra normen, tar upp tolkningar om normalitet och normgrupp. Det är de dolda och underliggande regler och normer som då sätts i fokus. Det vill säga om vad som är av störst intresse för allmänheten och om vad som anses
12
vara kunskap, sanning och ett normalt beteende. Det här avgörs av vilka maktordningar som finns i samhället. Det finns inga självklara svar då det är flera olika faktorer som påverkar vad normen är (Hedlin, 2010; Rönnblom, 1997).
Rönnblom skriver att maktens djup finns hos dem som anses tillhöra normen. Det är de som har privilegiet att bestämma vad som anses vara normalt. Vårt samhälle är idag präglat av att det är mannen som utgör det normala och då blir kvinnan det som avviker från normen. För att framhäva att det är av kvinnlig karaktär läggs det därför till en feminin form så som exempelvis kvinnlig politiker eller kvinnlig lärare, där det i vanliga fall endast hade varit utskrivet lärare och politiker (Hedlin, 2010). Privilegium hör samman med Rönnbloms sista tolkning då personer som har tillhört eller tillhör privilegiet i samhället har en egen norm att utgå ifrån. Där finns osynliga regler för vad som anses vara okej för kvinnor och vad som anses vara okej för män (Rönnblom, 1997).
Utifrån min undersökning är Rönnbloms sista tolkning över makten, det vill säga privilegiet
att utgöra normenextra viktig. Detta för att se hur läromedelsförfattarna speglar vilken den rådande normen är och har varit. Genom att historiskt visa vem som har tillhört normen och vem som har innehaft ett privilegium och ifall de här två alltid har hört samman skulle läromedelsförfattarna kunna ge en mer nyanserad bild än den som Rönnblom ger. Hedlin skriver att Rönnblom menar att det många gånger förstärks i texter att det har varit en kvinna som har utfört ett visst ”manligt” yrke såsom kvinnlig läkare. Detta görs för att belysa vikten av könet först och inte personen själv enl. Rönnblom (Hedlin, 2010).
Genom att belysa hur maktordningen har fungerat i samhället kan det här visa vilken norm som har ansetts vara det normala och det som skulle eftersträvas för att kunna påverka en samhällsutveckling. Läromedelsförfattarna kan visa på vikten av vad en person har gjort för samhällsutvecklingen genom att endast skriva ut namn med profession utan att betona könet, exempelvis fysikern Marie Curie istället för att skriva den kvinnliga fysikern Marie Curie. Privilegiet att utgöra normen hör även ihop med det vetenskapliga begreppet genus som är de föreställningar som är föreskrivna män/manligt och kvinnor/kvinnligt.
13
3.1.2 Genus
Yvonne Hirdman är en svensk genusforskare. Hon skriver att den största skillnaden mellan kvinnor och män som forskar om historia och speciellt genus är att de kvinnliga forskarna inte accepterar de gränser som har funnits och till viss del kanske fortfarande finns. I Traditionell historiesyn är den manliga historien i centrum och kvinnor blir ett tillägg. Hirdman fortsätter med att tala om att kvinnliga forskare problematiserar förhållandet mellan de två könen och att den stora frågan som de ställer sig är hur det kan vara att kvinnor generellt sätt har ett lägre socialt värde rent geografiskt och historiskt än män? Hirdman menar att det är viktigt att se var den verkliga problematiken finns och att begreppet genussystem är ett hjälpmedel på vägen. 1988 trodde Hirdman inte att det fanns någon väsentlig teori om ett genussystem i den kvinnliga forskningens teoridiskussion. Hirdman menar då istället att begreppet användes som ett beskrivande begrepp för de olika förhållande som finns mellan de två könen och inte som en teori om att ett kön är underordnad det andra. I Hirdmans eget genussystem har hon två logiker där den: 1:a handlar om att hålla isär de två könen det vill säga att hålla isär manligt och kvinnligt. Den 2:a är den manliga normens företräde, det vill säga att det manliga alltid står över det kvinnliga. Hirdman kopplar även samman begreppet genus med makt där genus kan användas för att uttrycka, konstruera och förmedla makt (Hirdman, 1988).
Hirdman skriver även att inom det svenska språket så har det rent grammatiskt varit svårt att översätta genus och dess betydelse från engelskans gender. Det svenska genus blir mer en språklig betydelse än en direkt översättning från engelskan. Hirdman menar att det finns de som har föredragit översättningen från gender till socialt kön men att hon inte tror att det är en hållbar lösning då den stora användningen av begreppet genus är en enklare och mer
användbar form än det klumpiga socialt kön. En annan vinst med att begreppet heter just
genus är att det inte skulle vara lika förbrukat som begreppet socialt. Då Hirdman år 1988
menar att samhällsvetenskapen redan har förbrukat begreppet socialt så mycket att det är som en bottenlös hink där det hela tiden fylls på med nya saker som är socialt. Vidare skriver Hirdman att en andra anledning till att genus skulle vara mer användbart är att det inte associeras lika mycket till det gamla begreppet könsroller så som socialt kön skulle kunna göra. Dessutom tycker Hirdman att begreppen socialt kön låter som en fysisk kropp som har någon form av kläder på sig, det vill säga att det är mer ett biologiskt begrepp och då bättre
14
hör samman med könsroller. Genom att bryta en sådan association så skulle betydelsen av vad
genus är och innebörden bli tydligare (Hirdman, 1988). Hirdman föreslår även att vi ska
använda begreppet genus för att beskriva de föreställningar vi har av kvinnligt/ manligt och hur kvinnligt/ manligt ”görs”. Om vi brukar begreppet genus så som Hirdman föreslår så menar hon att det då har skett en utveckling av begreppet könsroll till socialt kön och senare till genus. 2003 skriver Hirdman att begreppet genus ”togs” då det var ett tomt begrepp. Det behövdes ett tomt begrepp som kunde betona det som Hirdman skriver som det feministiska credot. Det betyder att det bakom begreppen kvinnor och män döljer sig dess verkliga innebörd som är präglat av fostran, tvång och underordning (Hirdman, 2003).
Senior professor i pedagogik Ingegerd Tallgren- Broman skriver att inom forskningen så introducerades begreppet genus för första gången under 1980-talet. Begreppet har allt sedan dess använts ofta och en av anledningar kan vara att det ryms många olika definitioner inom begreppet genus. Tallgren-Broman skriver att några av definitionerna är att genus syftar på mer än endast kön, begreppet genus vill ta reda på vad det är som gör att olika
sysselsättningar, beteenden och egenskaper anses vara kvinnliga respektive manliga. Vidare så anses de här olika aspekterna vara socialt och historiskt konstruerade. Då genus även är kontextuellt så går det inte heller att säga att en individ reagerar lika vid varje situation utan varje individ är unik efter den tid, plats, situation samt vilket sällskap som individen befinner sig i (Tallgren- Broman, 2002).
Könsteoretikern Judith Butler har skrivit om begreppet genus utifrån två perspektiv i sin bok GENUS trubbel från 1990, dels att genus enligt heterosexistisk fördom är att alla som föds har ett bestämt kön, antigen ett manligt eller ett kvinnligt. Vidare är det detta som betraktats som det primära och grundläggande. Därefter kan en sekundär genuskonstruktion göras beroende på om kännetecknet är maskulint eller feminint (Butler, 1990).
Genusvetaren Wera Grahn (2007) skriver att många forskare använder sig av ett
genusperspektiv när de studerar omgivningen och då är det inte kön som studeras utan vad som anses vara kvinnligt och vad som anses vara manligt som fokus ligger på. Det är då ett fokus som behandlar exempelvis historia utifrån de föreställningar som kan finnas om kvinnligt och manligt. När begreppet genus väljs så markerar detta även att det inte endast talas om ett fåtal utvalda utan om hela samhället och mänskligheten.
För att kunna analysera mina resultat av undersökningen är det viktigt att se hur läromedlen förmedlar genus i texten. Genus är ett sätt att belysa vad som menas med kvinnligt och
15
manligt och har därmed med makt att göra. Exempelvis genom att det står ”moder” som då syftar på en kvinna alternativt ”fader” för att syfta på en man. Vidare betyder detta att författaren inte berättar mer kring modern/fadern ur ett samhällsperspektiv utan detta kan då tolkas som vilken moder som helst om det inte specifikt står, exempelvis, Moder Theresa.
3.1.3 Jämställdhet
Jämställdhet hör samman med makt och genus. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet Lgr11 tas frågan om jämställdhet och genus upp vilket betyder att det
kräver vissa kunskaper av lärare idag för att kunna diskutera de här frågorna med sina elever. Hedin skriver att skolan har arbetat enformigt med den här frågan och att störst fokus har varit på kvinnor, att få de kvinnliga eleverna att exempelvis välja så kallade manliga linjer för sina studier. En vanlig definition om vad jämställdhet kan vara är att behandla alla lika oavsett kön vilket Hedin inte anser vara enkelt. Då vi är inpräntade vid att förvänta oss olika av kvinnor och män efter vilken norm som styr är det svårt att definiera hur skolan kan arbeta mer jämställt utan att gå djupare in på frågan (Hedin, 2010).
Som tidigare nämnts så hör jämställdhet ihop med begreppet makt. Att behandla alla individer lika är inte alltid en jämställdhetsåtgärd enligt Hedlin. Det Hedin menar är att det finns olika villkor för kvinnor och män och därför blir det svårt att behandla de här två könen jämställd. Genom att uttryckligen hävda att en person behandlar alla lika och därmed är jämställd i sitt synsätt kan vara ett omedvetet och könsblint förhållningssätt när det kommer till
jämställdhetsfrågan. Hedin lyfter ett exempel med en företagsledare som ger alla anställda en slips i julklapp och att företagsledaren hävdar att de då är jämställda då alla anställda har fått en likadan julklapp. Företaget har därmed inte gjort någon skillnad på kvinnor och män vid val av gåva. Hedin menar att företagets syn på val av gåva inte har någonting med
jämställdhet att göra utan för att verka jämställd så behövs det eftertanke, kunskap och analys (Hedlin, 2010).
Jämställdhet berör livets alla delar och är en fråga om demokrati. När jämställdhet fungerar fullt ut så värderas en persons tankar/forskning efter tyngden i det som läggs fram, istället för att först lägga tyngdpunkten på personens kön och därefter på idéer/forskningen (Hedin, 2010).
16
Genom att följa Rönnbloms tre olika definitioner på makt i förhållande till vad Hedin skriver kan en snäv tolkning vara att jämställdhet blir det först när vi som lärare kan visa för våra elever att det har funnits flera historiska kvinnor ur olika samhällsskikt och som under sin levnadstid har varit med och påverkat samhällsutvecklingen. Genom att läromedelsförfattarna inte skriver ut kvinnligt utan endast namn och profession visar det här att personen är viktig eftersom personen har åstadkommit en samhällsutveckling. Fokus finns då på det som personen har varit med och påverkat/ utvecklat eller forskat om istället för på vilket kön personen har haft (Hedin, 2010).
För min undersökning så skulle det här kunna visa att läromedelsförfattarna har lagt större vikt vid vad som har åstadkommits istället för att betona att det gjordes av en kvinna
respektive man. Det här visar då vad som är viktigt att veta och hur läroböckerna belyser det som centralt. Genom att läroböckerna belyser betydelsefulla personer efter deras påverkan för en samhällsutveckling istället för att belysa viktiga personer efter kön så är det en mer rättvis och jämställd bild att förmedla till eleverna. Genom att belysa kvinnor från olika skikt i
samhället kan det här hjälpa eleverna när de ska studera den tid som behandlas (Hedin, 2010).
3.2 Tidigare forskning
Det har tidigare forskats om läromedel under 1900-talet i Sverige och jag har valt att lyfta några forskares resultat av läromedelsanalys. Forskningsresultaten kommer att redovisas i kronologisk ordning, där den äldsta studien kommer först och den närmst min undersökning i tid kommer sist. Jag har valt ut forskning efter vad den har behandlat, det vill säga att
forskningen har behandlat samma problematik som det jag har velat undersöka. Jag har valt att gå igenom ett äldre examensarbete med fokus på bland annat
genuskonstruktionen i historiska läromedel. Detta har gjorts för att kunna ge en bredare bild av hur en undersökning av läromedel kan gå till. Anledningen till att jag endast har valt ut svensk forskning är för att läroböckerna är skrivna efter läroplanen för den svenska skolan och därför tycker jag att det är intressant att se vad forskningen tidigare har kommit fram till. Karin Westman Bergs artikel Skolböcker vid skampålen från 1972 tar upp att hon redan 20 år tidigare uppmärksammade problematiken kring bristen på de kvinnliga aktörerna i
17
historieläromedlen. 1972 ser Westman Berg att det börjar komma speciella kapitel i
läromedlen som tar upp en kvinnohistoria och Westman Berg ger förslag att sådana kapitel senare ska skrivas med i den ”vanliga” texten i läromedlen istället för att ges ett eget kapitel. Dåvarande läroplan Lgy70 tar upp att det i ämnet skulle finnas med både män och kvinnor för att ge en så bred bild av historia som möjligt, men i de undersökta kapitlen så kan Westman Berg inte se att båda könen är representerade. Det som ingår i Westman Bergs undersökning är föredrag, artiklar, forskning och även den kritik som Westman Berg riktar mot läromedel i grundskolan och gymnasiet. Ett av ämnena som Westman Berg är kritisk mot är samma som för den här undersökningen nämligen ämnet historia. 1972 ser Westman Berg positivt på framtida forskning kring läromedel då hon menar att Sveriges läroplaner ligger i framkant när det kommer till att motverka könsdiskriminering (Westman Berg, 1972).
Filosofi doktor i historia Eva Queckfeldt skriver år 1991 en artikel (Historielöshet och kvinnor
– några reflexioner) om kvinnlig historielöshet. Queckfeldt undersöker två olika tider som
hon delar in i ”de äldre” (1911-1962) och ”de modernare” (1970-1980). I de läromedel som hamnar i ”de äldre” så ser Queckfeldt att kvinnor endast tas upp i läromedlen när de har haft en betydelse för politiken eller som en bifigur till någon manlig makthavare. Läroböckerna lyfter väldigt lite om vanliga kvinnors liv och den kvinnliga rösträtten får inte mycket uppmärksamhet heller. I de läroböcker som av Queckfeldt kallar för ”de modernare” så försvinner kvinnorna mer även om de läroböckerna tar upp fakta kring det sociala och kulturella i samhället (Queckfeldt, 1991).
1992 på uppdrag av SIL (Statens institut för läromedelsinformation) gjorde historikern Anna Marie Berggren en undersökning som bland annat kom att handla om dåtidens läroplan för gymnasiet i ämnet historia. Det som var utgångspunkten i Berggrens granskning var kvinnoperspektivet i text och bild. I Berggrens granskade läromedel så var männen kraftigt överrepresenterade i text i förhållande till de kvinnliga aktörerna som läromedlen tog upp. Vid Berggrens bildanalys så var männen fortfarande mer representerade även om skillnaden nu inte var lika stor (Berggren, 1992).
Historikern Ann-Sofie Ohlander fick i uppdrag av Staten att skriva en rapport om jämställdhet i historiska läromedel 2010. Ohlanders granskning omfattar fyra läroböcker samt en
lärarhandledning i historia. Det Ohlander har undersökt och som senare har lagts fram till regeringen är frågan: Vilken bild av kvinnor och män får dagens skolelever genom sina historieböcker?
18
Historieundervisningen, om den följer de läromedel som här granskats, kan knappast bidra till att ge flickor positiva självbilder eller kvinnliga förebilder i historien. Det är snarare tvärtom. Och pojkar möter ett snävt mansideal, som riskerar att låsa dem i en begränsande och till sin innebörd negativ bild av sig själva och omvärlden. (Ohlander, 2010).
Det är utifrån Ohlanders avslutande reflektion som mitt examensarbete tar sin avstamp. Det är det budskap som läromedlen i historia förmedlar som belyser hur viktiga kvinnor och män har varit historiskt sett för vår levnad idag. Detta görs genom vilka kvinnor och män som
läromedlen väljer att lyfta fram som viktiga personer i historia. Ohlanders forskning ger inget bra intryck i frågan om jämställda läromedel utan tvärtom ger läromedlen en mycket skev bild till eleverna. Bilden som förmedlas i Ohlanders granskning är att det är männen som har bestämt och haft den verkliga makten (Ohlander, 2010).
I den nuvarande läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Lgr11 finns begreppet livsvillkor med som ett av målen att uppfylla i ämnet historia. I detta
begrepp är det frågan om de likheter och skillnader i människors levnadsvillkor som ska belysas och undersökas utifrån ett historiskt perspektiv. I min studie kommer jag att undersöka om läromedlen följer den nya läroplanen. Detta skiljer sig från Ohlanders granskning som gjordes gentemot den gamla läroplanen LPO94.
Ohlanders undersökning gjordes 2010 det vill säga innan Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 blev aktuell. Ohlander beskriver vikten av att
undersöka frågan kring jämställdhet i de historiska läromedlen. Mitt resultat av undersökningen kan visa om de nuvarande läroböckerna är mer jämställda idag än när Ohlander genomförde sin undersökning. Läroböckerna bör vara mer jämställda då ett av målen i ämnet historia för grundskolans senare del lyfter vikten av att eleverna ska lära sig om människors lika värde och jämställdhet. För att pedagoger ska kunna förmedla detta är det viktigt att läromedlen förmedlar samma budskap till eleverna, lika värde oavsett kön. Det Ohlander kommer fram till är att det främst är männen som belyses i läromedlen. Ohlander menar att detta syns då det manliga perspektivet och synsätten dominerar i läromedlen (Ohlander, 2010).
Historikern Dick Harrison har skrivit att en av anledningen till att historiska läromedel främst består av män är för att ingen har frågat efter kvinnorna. Detta menar Harrison inte endast gäller läromedel till skolelever utan även i andra vetenskapliga undersökningar och
19
rimlig då det i Sverige går att hitta flera studier som visar på att forskning kring att kvinnor saknas i historiska texter har gjorts. Däremot så lyfter Harrison att det tar längre tid innan den kvinnliga historien kommer in i läromedlen än för den mer traditionella historiesynen.
Harrison beskriver att ingen är intresserad av den kvinnliga delen i vår historia: ”Bilden är överallt densamma: historien, såsom den träder oss till mötes, är en berättelse om män, företrädesvis medelålders män med makt och inflytande” (Harrison, 2014, s. 13). Någonting som Harrison väljer att fokusera på är varför människor är mest fascinerade av vita
medelåldersmän i historien när det finns material som berättar att kvinnor har haft liknande maktpositioner som de män som historieböckerna är fulla av. Harrison ställer sig frågan om ingen är intresserad av vilken roll kvinnorna hade i dåtidens samhälle (Harrison, 2014). Harrison skriver att bilden vi matas med i ämnet historia vill belysa att det är de stora männen som är de viktiga i vår historia. De stora männen som Harrison nämner är Gustav V, Per Albin Hansson samt Olof Palme som de största under 1900-talet det vill säga vita män med makt genom sin position eller börd. Harrison fortsätter att skriva att det låga intresset kring kvinnor genom historien är någonting som han finner underligt när det kommer till kvinnor med makt men förståeligt om det hade gällt frågan om kvinnor som bondmoror, pigor eller borgarfruar. Harrison visar i sin text att det historiskt endast är människor som genom sin position i samhället anses som viktiga. Det är även den här bilden som Ohlanders
undersökning visar (Harrison, 2014).
En del av Ohlanders (2010) undersökningsmaterial är detsamma som mitt, det vill säga läroböcker inriktade mot elever i åk 7-9 och skrivna efter sin tids aktuella läroplan, för Ohlanders forskning så gällde 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 och för min undersökning så är det Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 som är aktuell.
Doktorand Ann-Sophie Mårtensson har tidigare i sitt examensarbete ”Det manligt normativa
och det kvinnliga tillägget” 2004 skrivit om sin undersökning om läromedel i historia för
gymnasiet 1970-2000. Mårtenssons arbete delar nyckelordet genus med det här arbetet. Mårtenssons undersökning visar att de undersökta läromedlen inte var jämställda och att det fanns ett behov av att utveckla läromedlen i historia. Läromedlen gav nämligen en skev bild till eleverna i ämnet historia.
20
4. Metod
4.1 Läromedel
Till mitt arbete har jag valt ut två läromedel i historia för grundskolans senare del som
används på Malmö stads grundskolor. De två läroböckerna är utvalda då de är läromedel inom ämnet historia och utger sig för att följa de riktlinjer som finns för vår Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Ett av de två läromedlen är i digital
utgåva och därmed ständig föränderlig. Valet att endast undersöka två läromedel är för att dels se hur de två läromedlen gestaltar de kvinnliga aktörerna men även se vilka skillnader det finns mellan ett tryckt läromedel och en digital.
De två läroböckerna som jag har valt att undersöka är:
• Utkik Historia 7-9. 2013-2017. Nilsson Erik, Olofsson Hans, Uppström Rolf. Gleerups
Utbildning AB.
• Prio Historia 9. 2016. Almgren Bengt, Isaksson David, Tallerud Berndt,
Thorbjörnsson Hans. Sanoma Utbildning AB, Stockholm.
Den första läroboken är en digital utgåva medan den andra läroboken är en tryckt bok. I min text hänvisar jag till läromedlen som ”den digitala” och ”den tryckta”. När min undersökning startade under senare delen av VT17 så var mitt material från den digitala utgåvan mindre omfattande än vad det är nu under VT19. Något som jag tycker har varit problematiskt är att det inte finns några sidhänvisningar i den digitala läroboken istället är den uppbyggd genom olika kapitelavsnitt. I kapitelavsnitten finns det även klickbara ord/ artiklar som tar läsaren till en annan del av läroboken. Det blir rörigt att genomföra en systematisk studie när det inte finns sidhänvisningar då det är lätt att inte hitta tillbaka till specifika avsnitt i läromedlet. Däremot så uppdateras den digitala utgåvan betydligt fortare än vad det tryckta läromedlet gör. I övrigt använder den digitala läroboken sig av repetition vid varje avslut för att ge
21
eleverna möjlighet att gå igenom det väsentliga av vad varje avsnittet vill förmedla och tidslinjer. Bilder med och utan bildtexter gör texten mer levande, det finns även längre avsnitt till en del bilder. Den tryckta läroboken är klassisk i sin utformning och är samma för hela undersökningen. Tydliga kapitel och bilder med bildtexter. Den tryckta läroboken har sidhänvisningar som gör det enkelt för elever, föräldrar och lärare att bläddra fram till rätt sida.
4.2 Urval i läromedelstexterna
Jag har tidigare i mitt arbete valt att ta upp Ohlanders rapport. Liksom Ohlander så har jag valt att fokusera på de namngivna kvinnorna, då jag tycker att en namngiven person får ett mervärde än någon som inte namnges. Ohlander själv skriver i sin rapport:
”Namn har en såväl faktisk som symbolisk betydelse i historien. De namngivna ”bär” på olika sätt sin epok, och blir en viktig del av det eleverna kommer ihåg från
historieundervisningen.”(Ohlander, 2010 s. 17).
Ohlander har även valt att redovisa antalet kvinnor och hon räknar upp de olika kvinnorna med namn, befattning och årtal. Ohlanders undersökning är mer omfattande än min och hon väljer att undersöka tidsperioden forna Egypten fram till 1900-talets slut. Jag har däremot endast valt att fokusera på 1900-talet. Valet att endast undersöka 1900-talet är för att se hur läromedelsförfattarna väljer att belysa hur de förändringar som skedde från 1900-talets början till dess slut kom att påverka kvinnor och kvinnliga aktörer. Det är ett århundrande då det sker stora förändringar i samhället för kvinnor bland annat genom den svenska rösträtten, de två världskrigens effekt i förhållande till arbetsmarknaden men även införandet av förskolor (dagis) som möjliggör för flera kvinnor att bli helt självständiga i förhållande till arbete och inkomst. Båda läromedlen är tydliga i sin indelning av 1900-talet. I det tryckta läromedlet är fokuset främst på 1900-talet då läroboken är den avslutande delen av en trilogi.
22
4.3 Kvantitativ och kvalitativ metod
Jag har använt mig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod till mitt arbete. De två metoderna går utmärkt att kombinera i en historisk kontext och enligt Kjeldstadli går det att kombinera de två metoderna samtidigt. Genom den kvantitativa metoden i min undersökning har jag räknat alla namngivna kvinnor och för att ha en jämförbar siffra så har jag även räknat alla namngivna män som de två läromedlen tar upp. Detta för att analysera vem som belyses som betydelsefull i de undersökta läromedlen. Den kvantitativa metoden är enligt Kjeldstadli en populär och användbar metod för att få fram ett exakt antal i historisk kontext. Genom kvantifiering så får undersökningens omfattning en mer exakthet och går att använda vid jämförelser. Vid en undersökning går det bra att börja med den kvantitativa metoden för att sedan gå över till den kvalitativa. Detta för att först få en grund för att senare undersöka mer under ytan och få fram mer omfattande information. Till den kvantitativa är det rena siffror medan det till den kvalitativa är informationen bakom siffrorna som blir intressant
(Kjeldstadli, 1992). Jag har även gjort en värdering i genusperspektiven utifrån jämställdhet för att få en tydligare bild av hur det kvinnliga respektive manliga synliggörs i de undersökta läromedlen, då ett återkommande begrepp inom genus är jämställdhet. En snäv definition på vad genus kan vara är likvärdiga villkor mellan män och kvinnor (Grahn, 2007).
De två metoderna var till hjälp för min datainsamling vilket Bryman menar styrs efter den teori och förförståelse som har valts ut för studien. För en helhetsanalys har jag först
undersökt de aktuella kapitlen i läromedlen för att se vilka personer som gestaltas på bilder, i faktarutor, i löptexten och på vilket sätt personerna framställs. Vad förmedlar texten till dem som läser och finns det något specifikt budskap som författarna vill få fram? Det vill säga, i detta fall, urskilja om läromedelsförfattarna anser det vara viktigt att lyfta fram kvinnor i läromedlen men även se vilka kvinnor som lyfts fram. Med frågan om ”vilka” så är syftet att se om det är människor med makt eller enkla vanliga människor (Bryman, 2001).
För min undersökning så har jag studerat läromedelstexterna för att kunna hitta mönster och sammanhang till min kodning så som namngivna kvinnor, roll i samhället men även årtal. Resultatet av detta kommer senare att redovisas i tabeller. Datamängden från läromedlen har reducerats efter en innehållsanalys. En innehållsanalys används för att:
23
o sätta in kodningen i ett sammanhang o sortera in i kategorier/ tabeller.
Med hjälp av innehållsanalysen undersöktes den data som jag har samlat in i undersökningen och information som inte var relevant för undersökningen har tagits bort. Analysen
genomfördes så här:
o all text i läromedlen lästes
o antecknade under den 2:a läsningen o gick igenom all data för en kategorisering.
24
5. Resultat och analys
Under det här kapitlet kommer det undersökta materialet att analyseras med Rönnbloms (2010) tre maktbegrepp och begreppen genus och jämställdhet. I avsnittet visas vilka resultat undersökningen har gett. Den insamlade empirin redovisas under olika rubriker. Resultatet från de två undersökta läroböckerna kommer först att redovisas i tabellform för att sedan övergå till en löpande text under varje enskild tabell som förklarar mer utförligt vad tabellen visar.
5.1 Utkik Historia 7-9
I det första analyserade läromedlet Utkik Historia 7-9 2013-2017 undersöks kapitlen om 1900-talet (Världskrigens tid, Efterkrigstiden, Mot en enad värld?). Jag har gjort en
begränsning i undersökningen genom att endast lyfta de kvinnliga aktörer som benämns med namn och inte kvinnor som endast allmänt nämns såsom kvinnor, kvinnorna, flickorna och så vidare. Detta för att få en klarare bild över vilka de kvinnliga aktörerna är som
läromedelsförfattarna har valt ut. Jag har gjort det här valet då min tolkning är att en person nämnd med namn kan anses vara av mer betydelse än en person som nämns som någonting personen endast har varit så som kvinna.
Tabell 1 tar upp personer av kvinnligt kön i den ordning som de nämnts med namn i lärobokstexten. Den här tabellen visar de personer som läroboken tog upp i början av min undersökning (VT17). Namn Roll i samhället/ samhällspositioner Vilket/ vilka år lyfts Bertha von Suttner Österrikisk författare 1906
Marie Curie Kemist & Fysiker 1903 & 1911 Elin Wägner Författare 1900-talets
25 början Ester Blenda Nordström Undersökande journalist 1911 Jenny Nyström Illustratör 1894-1946
Ester Piga 1914
Elfriede Kuhr Tysk flicka 25/4-1916 Anna Larsson Medeldistanslöperska 1944-1945 (Källa: Nilsson mfl.2013-2017)
Tabell 2 tar upp personer av kvinnligt kön i den ordning som de nämnts med namn i lärobokstexten (VT19).
Namn Roll i samhället/
samhällspositioner Vilket/ vilka år lyfts Bertha von Suttner Österrikisk författare 1906 Sophie Hustru till den
österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand
28 juni 1914
Marie Curie Kemist & Fysiker 1903 & 1911 Elin Wägner Författare 1900-talets
början Marie Tysk soldatshustru 27/9- 1916 Ester Blenda
Nordström
Undersökande journalist
1911 Jenny Nyström Illustratör 1894-1946 Elfriede Kuhr Tysk flicka 25/4-1916 Greta Garbo Skådespelerska 1920-talet Selma Lagerlöf Författare &
Nobelpristagare i litteratur
1919
Alva Myrdahl Samhällsforskare 1934 Anna Larsson Medeldistanslöperska 1944-1945
26
Irka Starkman Tysk medborgare 1919, 1946 & 1948
Irena Sendler Tysk krigshjälte 2008 & 1939 Rosa Parks Amerikansk
medborgare
1955 Mary Quant Brittisk medborgare Nämns inte Angela Davis Amerikansk feminist Nämns inte Karin Kock Första kvinnliga
minister i en svensk regering 1947 Margit Sahlin, Elisabeth Djurle, Ingrid Persson, De första kvinnliga präster i Sverige 1960
Karin Söder Första kvinnliga utrikesministern & Första kvinnliga partiledare i Sverige
1976-78
1986 Lisbeth Palme Statsminister Olof
Palmes hustru
28/2-1986 Birgitta Skarin Skolflicka & Författare 1955 Admira Bosniens motsvarighet
till ”Julia” i Romeo & Julia
1993
Biljana Plavsic President i den bosnisk-serbiska republiken
Nämns inte
(Källa: Nilsson mfl.2013-2017)
I läroboken Utkik Historia 7-9 under min första undersökning (VT17) lyfter författarna till läroboken fram 8 kvinnor med namn och deras olika roller som kvinnliga aktörer i svensk och
27
västlig historia. Läroboken lyfter 8 män som är likvärdiga med de 8 kvinnor när det gäller kriteriet att påverka samhällsutvecklingen.
Under den period som jag undersöker läromedlet förändras innehållet och i den senare undersökningen lyfter läromedelsförfattarna 26 kvinnor med namn och eventuella roller i samhället. Av de 26 kvinnor är 3 politiker och andelen svenska kvinnor är 10. De namngivna män som läroboken tar upp är 98 stycken.
Rönnbloms maktmodell: den öppna makten, makt över dagordningen och privilegiet att
utgöra normen visar att läroboksförfattarna har tänkt på hur de belyser makt genom historien.
Läroboken har tagit upp olika kvinnliga aktörer med varierande bakgrunder, däremot så har alla de kvinnliga aktörerna någonting gemensamt genom att de har varit med och påverkat en förändring för kvinnor i samhället. Utifrån genusperspektivet så har de undersökta kapitlen belyst många kvinnliga aktörer vilket utifrån Rönnbloms maktmodell skulle betyda att läromedelsförfattarna har haft ett tydligt genustänk vid urvalet och att de därmed har haft en intention att förmedla en jämställd historia. Det är främst Rönnbloms Privilegiet att utgöra
normen som kan användas då det finns en förstärkning i läromedlet i vissa texter. En
förstärkning sker exempelvis när den första svenska kvinnliga utrikesministern nämns. Detta görs då för att det ska finnas en betoning på att det var just Karin Söder som var den första
kvinnan att bli utrikesminister (Hedlin, 2010). Nedan kommer jag att ta upp några kvinnor
som läromedlet lyfter fram i egna textavsnitt eller större faktarutor.
En av kvinnorna som uppmärksammas i Utkik Historia 7-9 under artikeln: den internationella
ekonomin är Bertha von Suttner som var en av föreläsarna under Nobel 1906. Hennes
deltagande visar att kvinnor var delaktiga i Nobelsammanhang utan att vara pristagare. Genom att läroboken lyfter fram von Suttner ger den en bild av att von Sutter, under sin
levnadstid, kom att inneha en maktposition som samhällsförändrare (Nilsson mfl. 2013-2017). En annan kvinna som lyfts fram i text och bild under artikeln: Familjeliv är Marie Curie som var en betydelsefull kemist och fysiker samt belönades med Nobelpriset två gånger. Genom att historien om hennes nobelpris inkluderas i denna lärobok visar det att Curie var en viktig person för utvecklingen inom kemin och fysiken. Texten betonar även att Curie hade stor betydelse för kvinnors rätt att studera på universitet och högskolor. De här exemplen kan visa för eleverna att Curie var en kvinnlig aktör med makten att påverka en samhällsförändring under sin levnadstid och att det idag går att se spår av hennes kamp för alla kvinnors rätt till högre utbildning (Nilsson mfl. 2013-2017).
28
Nästa kvinna som lyfts fram i artikeln: Rösträttsfrågan i Sverige är Elin Wägner. Wägner var en författare som under 1900-talet samlade in namnunderskrifter för att låta kvinnor få rösträtt. Hon var en kvinnlig aktör utifrån Rönnbloms (2010) maktmodellperspektiv då hon påverkade den rådande normen genom att vilja få till en samhällsförändring där kvinnor tilläts att få mer makt. Läroboken anser att Wägner var före sin tid i tänket att kvinnor behövde få rösträtt för att kunna påverka den öppna makten i samhället. Rönnbloms teori om den öppna makten där väljarna ska utgöras av 50 % kvinnor och 50 % män, det vill säga att den öppna makten ska fördelas lika, är någonting som Wägner var en förespråkare för. Utifrån
Rönnbloms modell skulle makten kunna fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv då det till stor del är kvinnor som är med och uppfostrar barnen till att bli samhällsmedborgare. Genom att vara en närvarande förälder så kan makten att påverka att samhällsutvecklingen blir större (Hedlin, 2010).
Jenny Nyström exemplifieras i avsnittet: Läs mer under Första världskriget och kvinnorna som en person i historia vilket skulle kunna ge eleverna en tydligare bild över hur en person kan påverka vårt sätt att tänka och utmana den rådande normen. Nyströms skildringar över exempelvis tomtar är till stor del så som många idag förknippar hur en tomte ska se ut
(Kalmarlänsmuséum, utställning om Jenny Nyström 2016). Rönnbloms (2010) modell om att en person kan påverka den underliggande rådande normen genom makten att förändra kan ge den här tydligheten till eleverna. Innan Nyströms skildringar såg tomten ut på ett helt annat sätt och förknippades med något annat än exempelvis glädje. Det föll i allmänhetens intresse att förändra och anamma den bild av tomten som Nyström skildrade vilket gjorde att en förändring kunde ske (Hedlin, 2010) (Kalmarlänsmuséum, utställning om Jenny Nyström 2016). Nyström kom från ett borgarhem där pappan först var folkskollärare och kantor i Kalmar Slottskyrka. Senare blev Nyströms pappa förstelärare vid Carlgrenska skolan i Majorn vilket gjorde att familjen flyttade till Göteborg ( https://www.kalmarlansmuseum.se/jenny-nystrom/biografiska-uppgifter/ , Nilsson mfl. 2013-2017).
Ett levnadsöde som eleverna kan läsa i Utkik Historia 7-9 under artikeln: En piga bland pigor är om den kvinnliga journalisten Ester Blenda Nordström som gjorde flera
uppmärksammande reportage om pigor och lantarbetares hårda vardag med slitsamma arbeten under 1900-talets början. I detta avsnitt riktar läroboken uppmärksamheten på att den typ av reportage som Nordström ägnade sig åt 50 år senare kom att kallas för wallraffa, uppkallat efter en man. Läroboken belyser även att om Nordström hade varit en man skulle hennes metod att göra reportage blivit uppmärksammat på ett större sätt liksom wallraffa blev senare.
29
Genom att läroboken lyfter fram Nordström visar läroboken samtidigt att kvinnor genom sin utbildning kunde förmedla olika budskap i samhället. Nordström hade makten att skildra levnadsförhållandena i sina reportage för de olika arbetarna på landsbygden vilket gjorde att hennes reportage blev uppmärksammade.
5.1.1 Makten att påverka samhället utifrån den bild som Utkik Historia 7-9
förmedlar om genus och jämställdhet
En snabb överblick över vilka kvinnor som läroboken tar upp ger bilden av att det är
högutbildade kvinnor som visas upp som viktiga historiska aktörer. Kvinnorna har haft yrken som journalist, kemist och författare. Det vill säga att de här kvinnorna har kunnat vara med och påverka sin samtid samt lämnat spår i samhället som vi fortfarande kan se idag. Genom att läroböckerna lyfter utbildade kvinnor och kvinnor som har påverkat en samhällsförändring framhävs det kvinnliga könet som ett påverkande kön. Ett kön som i genussamanhang belyses som drivande och innehavare av makt i olika samhällsskikt. Läroboken förmedlar den
kvinnliga rollen som någonting mer än endast utifrån perspektivet kvinna med betoning på kön. Läroboken förmedlar ett budskap om att kvinnor genom historien har haft makten att kunna påverka samhällsutvecklingen för och av kvinnor utifrån maktpositionen: makten att påverka.
Enligt Rönnbloms maktmodell så är det den öppna makten i läromedlen som visar för eleverna vem som belyses som viktig, det vill säga om läromedlen kan anses vara jämställd utifrån perspektivet att kvinnor och män figurerar lika många gånger eller om något kön är mer representerat. Rönnbloms öppna makt fungerar som så att när exempelvis en lärobok belyser 50% kvinnliga aktörer och 50% manliga aktörer så kan läroboken anses vara jämställd eftersom läroboken då har tagit upp lika många kvinnor som män. För att eleverna ska kunna ges möjlighet till en jämställd historia, där en händelse belyses ur olika vinklar, är det viktigt att läromedlen har en nyanserad bild och kan ge fler infallsvinklar vilket eleverna senare kan relatera till (Hedlin, 2010). Om läromedlen endast belyses ur ett kvinnligt eller ett manligt perspektiv kan det i sin tur bli svårt för eleverna att relatera till. Ett av kunskapsmålen under det centrala innehållet är att eleverna ska ha kunskaper om jämställdhet i historia. Det blir därför extra tydligt att pedagoger med hjälp av läroböckerna ska kunna förmedla en jämställd
30
bild av vår historia. Läroböckerna bör därför belysa personer som genom sin makt var med och påverkade en samhällsutveckling så som exempelvis Curie och Wägner. Detta betyder att i det pedagogiska arbetet ingår det att undersöka om läromedlen ger en jämställd bild till eleverna, det vill säga att läromedlen belyser viktiga kvinnliga och manliga aktörer som har påverkat en samhällsförändring (Skolverket, 2011, s. 176). Enligt Rönnbloms modell den
öppna makten så kan inte läromedlet anses vara jämställt. De kvinnliga aktörerna som skrivs
ut med namn är 26 stycken i förhållande till de 98 namngivna männen. Det visar att de kvinnliga aktörerna inte får 50 % av utrymmet i läroboken och att elevernas möjlighet till en jämställd historia inte tillgodoses i Utkik Historia 7-9.
5.2 Prio Historia 9
Det andra undersökta läromedlet är Prio Historia 9. Jag har gjort en begränsning i
undersökningen genom att endast framhäva de kvinnliga aktörer som benämns med namn så som innan. Undersökningen sträcker sig från läromedlets början och fram till s. 177 ”Den
arabiska våren”.
Tabell 2 tar endast upp personer av kvinnligt kön i den ordning som de nämnts med namn i lärobokstexten.
Namn Roll i samhället/
samhällspositioner
Vilket/ vilka år lyfts
Elin Wägner Författare. Var med och grundade Rädda Barnen
1920
Ulrika Eleonora Regent i Sverige 1790-91
Karin Söder Partiledare för Centerpartiet 1985 Anna Lindh Sveriges utrikesminister 2003
Mona Sahlin Socialdemokratisk
partiledare
Nelly Sachs Författare.
Nobelpristagare i Litteratur
1891-1970 1940 1966
31 Selma Lagerlöf
Katarina Taikon Svensk Romsk Författare 1932, 1995 Rosa Taikon
Lawen Mohtadi Journalist 2012
Anna-Lena Lodenius Författare. Expert på politisk extremism.
Ethel Rosenberg Rysk spion
Phan Thi Kim Phue Utsatt för napalmbomber under Vietnamkriget Rosa Parks Jämlikhetsaktivist i USA Margaret Thatcher Storbritanniens
Premiärminister
Christine Fredsaktivist i DDR 1986
Maria Rosas Politiker i Chile Michelle Bachelet Politiker i Chile
Roxana Miranda President i Chile 2006-2010
Rosanna Dinamarca Politiker med rötter i Chile
Indira Gandhi Indisk Premiärminister 1966-67, 1980-84 Sirimavo Bandaranaike Sri Lankas Premiärminister 1960
Cathy Freeman Aboriginsk löpare 2000
Jiang Quing Maos 4:e hustru (Kina) 1950-81
Wu Yajun Miljardär inom
fastighetsbranchen i Kina Golda Meir Israels Utrikesminister
Israels Premiärminister
1956 1969
Farah Diba Irans Drottning
(Källa: Almgren mfl.2016)
Läroboken Prio Historia 9 har främst fokuserat på kvinnliga politiker, av de 27 kvinnor som läroboken skriver ut namn på så är 10 stycken politiker och 10 av de 27 kvinnorna är svenska. En jämförbar siffra för manliga aktörer i läroboken är 158. Läroboken lyfter endast en kvinna med namn i en faktaruta, Katarina Taikon. Taikon var en svensk-romersk författare och aktör
32
för att uppmärksamma och kämpa för det romska folkets levnadsvillkor i Sverige (Almgren mfl. 2016).
Många av de kvinnor som läroboken nämner med namn är kvinnor som har verkat inom politiken i sina respektive länder. Berggrens undersökning från 1992 som främst fokuserade på det kvinnliga perspektivet i texter och bilder visade att kvinnor var underrepresenterade i förhållande till männen. Det resultatet överensstämmer med hur Historia Prio 9 representerar de kvinnliga aktörerna i historien. Majoriteten av personerna på bilderna och i
läromedelstexterna är män. Det är främst och till stor del män som tas upp i informationen och som syns på bilderna. Därför har det inte varit meningsfullt att göra som i analysen av det första läromedlet att beskriva deras sammanhang utifrån kriteriet påverkan på samhället.
5.2.2 Makten att påverka samhället utifrån den bild som Prio Historia 9
förmedlar om genus och jämställdhet
Enligt Rönnbloms maktbegrepp den öppna makten kan det här resultatet visa att de kvinnor som tas upp i texten inte motsvarar 50 % av utrymmet i frågan om vem som betonas som viktig utifrån kön och genus. Budskapet i den här läroboken förmedlar att kvinnor inte har haft lika stor makt att påverka en historisk samhällsutveckling och läroboken kan därmed inte klassas som jämställd (Hedlin, 2010).
Läromedlets val av kvinnliga aktörer ger bilden av att de betydelsefulla historiska kvinnliga aktörerna har varit engagerade politiskt, eller innehaft en biroll till en betydelsefull man. Så som exempelvis drottning Farah Diba av Iran. Rönnbloms sista tolkning över makten, det vill säga privilegiet att utgöra normen visar att läromedelsförfattarna visar att den rådande
normen för att kunna vara med och påverka i samhället har varit män och kvinnliga politiker från mitten av 1900-talet och framåt. De kvinnliga aktörerna som har verkat i vardagen utanför exempelvis det politiska rummet har inte fått plats i läroboken. Hedlin skriver att Rönnblom menar att det många gånger förstärks i texter att det har varit en kvinna som har utfört ett visst ”manligt” yrke såsom kvinnlig läkare. Detta görs för att belysa vikten av könet först och inte personen själv enligt Rönnblom (Hedlin, 2010). Läromedelsförfattarna har inte valt att belysa könet så som Rönnblom menar utan istället har de valt att skriva ut titel på vem personen har varit som exempelvis Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher. Det
33
här kan ge en bild av att läromedelsförfattarna inte medvetet har valt att se de kvinnliga aktörerna som ett tillägg.
Däremot så uppmärksammar läroboken jämställdheten i Kina där det infördes lagar om jämställdhet mellan kvinnor och män under 1950-talet. Läroboken väljer att belysa att normen i Kina är att en kvinna ska lyda sin make och i utbildningssammanhang prioriteras ofta
pojkars utbildning framför flickors. Detta kan tyckas märkligt då läromedelsförfattarna samtidigt skriver att flickor i Kina klarar sig bättre i skolan än pojkar och att vägen för bättre villkor för kvinnor är genom utbildning (Almgren mfl. 2016).
5.3 Skillnader mellan de två läromedlen och likheter med
tidigare undersökningar
En helhetsblick över de två läromedlen kan ge en skev bild över vad läromedlen förmedlar för budskap. Det tryckta läromedlet (27 st) har med 1 kvinna mer än den digitala (26 st) och det kan ge läsaren en tanke om att det tryckta läromedlet väljer att belysa fler kvinnliga aktörer. Däremot är de kvinnliga aktörerna endast ett namn i den tryckta läroboken och läsaren får ingen bredare bakgrund till varför just de här kvinnorna är utvalda. Emellertid väljer
läromedelsförfattarna i den digitala läroboken att lyfta kvinnliga aktörer och ge en helhetsbild samt en bakgrund till vem den kvinnliga aktören var och därmed kan det ge en större
förståelse till att den personen har varit med och påverkat en samhällsförändring.
Den tryckta läroboken fokuserar främst på att namnge kvinnliga politiker medan den digitala fokuserar på kvinnliga aktörer med varierande bakgrunder, någonting som kan förstärka budskapet och förmedlingen av att det inte endast har varit kvinnliga aktörer i samhällets övre skikt som påverkat samhällsförändringen och livsvillkor för kvinnor. Jag har tidigare lyft både Marie Curie och Elin Wägner som två starka kvinnliga aktörer och förkämpar för att påverka livsvillkor för kvinnor i den digitala läroboken. Liknande beskrivningar går inte att hitta i det tryckta läromedlet där det endast är Katarina Taikon som lyfts och då är det i frågan att påverka både livsvillkor för romska kvinnor och män.
I det centrala innehållet för ämnet historia ska följande utvalt centralt innehåll behandlas för årskurs 7–9: efterkrigstiden, demokratisering i Sverige, bildandet av nya folkrörelser så som
34
kvinnorörelsen och att kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Förändringar i synen på kön och jämställdhet (Skolverket, 2011, s.199). Båda läroböckerna lyfter den tid som Sverige befanns sig i under efterkrigstiden, läroböckerna tar även upp hur den demokratiska vägen såg ut och bildandet av nya folkrörelser. Däremot lyfter ingen av läroböckerna att det bildades kvinnorörelser och läroböckerna skiljer sig i hur de informerar om den allmänna rösträtten för kvinnor och män. Båda läroböckerna har med samma bild på författaren Elin Wägner som en av alla kvinnor som var engagerad i rösträttsfrågan. Läroböckerna lyfter inte jämställdhetsfrågan på ett tydligt sätt. På punkten i läroplanen om hur läroböckerna tar upp synen på kön vid 1900-talets början väljer läroböckerna att betona att kvinnor kom att behövas utanför hemmen till arbetskraft.
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 finns det tydliga direktiv om att ämnet historia ska behandla livsvillkor för både kvinnor och män. Genom de två undersökta läromedlen är det endast en som kan anses ge en bild av att kvinnliga aktörer varit med och arbetat för samhällsförändringar och bättre levnadsvillkor för kvinnor och män. Hirdman skriver att i den traditionella historiesynen är det den manliga historien i centrum och kvinnor blir ett tillägg (Hirdman, 1988). Hirdmans tankar om den traditionella
historiesynen passar väl in på det budskap som det tryckta läromedlet förmedlar om kvinnliga aktörer. Bergs artikel Skolböcker vid skampålen från 1952 om bristen på kvinnliga aktörerna i historieläromedlen är delvis lika aktuell tillsammans med Queckfeldt artikel från 1991
Historielöshet och kvinnor – några reflexioner om kvinnlig historielöshet. Queckfeldt
undersökning om historiska läromedel från 1911-1962 visade att fokus främst fanns på kvinnliga politiska aktörer, någonting som passar väl in på budskapet som det tryckta läromedlet förmedlar genom att lyfta väldigt lite om vanliga kvinnors liv (Westman Berg 1952, Queckfeldt, 1991).
I den undersökning som Berggren presenterade 1992 (på uppdrag av SIL) så var män
fortfarande mer representerade än kvinnor, Berggrens fokus var kvinnoperspektivet i bild och text i historiska läromedel (Berggren, 1992). Detta stämmer väl in på båda de undersökta läromedlen där den digitala tar upp 26 kvinnor jämfört med 98 män. I det tryckta läromedlet är siffrorna 27 för kvinnor och 158 för män. Ingen av siffrorna är försvarbar i att representera en jämställd historiesyn för elever.
36
6. Slutsats och diskussion
Min undersökning av dessa två läromedel visar att det är väldigt viktigt att undersöka och vara kritisk till de läromedel som finns att tillgå. Det vill säga att jag som pedagog behöver vara kritiskt till vilket budskap läromedlen förmedlar utifrån vilket innehåll de har. Pedagoger behöver även undersöka att läroboken följer den aktuella läroplanen Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Båda de undersökta läromedlen
skriver att de följer den aktuella läroplanen men mina resultat visar att så inte är fallet. Undersökningen visar att Ohlanders (2010) forskningsresultat är lika aktuell idag och att ny forskning ständigt krävs när det utkommer nya läromedel och läroplaner. Ett av syften med historia är en specifik inriktning på att eleverna ska lära sig, och ges möjlighet till att utveckla, ett kronologiskt tänk över hur kvinnor och män har verkat för att förändra samhället. Då är det av största vikt att läromedel ger en aktuell bild i sina texter och inte endast synliggör ett specifikt genus. Det är även viktigt att undersökningar av aktuella läromedel görs i framtiden för att försäkra att läromedel och läroplan stämmer överens. Kritiskt granskande är viktigt för att ge eleverna en så bred utbildning som möjligt. För vidare forskning så föreslår jag att granskning av läromedel bör ske i den mån som nya läromedel ges ut. Vidare så bör granskningen göras av historiker med kunskap om läroplanen. Detta för att säkerställa att läromedel i historia följer rådande läroplan samt ger en rättvis och jämställd historiesyn. Ett förslag på ny forskning blir då ”vilken historia får våra elever genom läroböckerna?” Lärobok Utkik Historia 7-9 (den digitala) väljer att ta med framgångsrika kvinnor och män det vill säga människor som har tillfört en väsentlig utveckling till samhället under sin levnadstid som exempelvis forskare, politiker eller författare. Läroboken väljer därmed inte att endast ta med personer efter kön utan urvalet kan tolkas som att författarna har tagit med viktiga personer som har tillfört någonting i historia. Däremot så visar siffrorna över kvinnor (26) och män (98) i läromedlet att den inte ger en jämställd bild över vilka de historiska aktörerna har varit.
Under avsnittet syfte för ämnet historia i läroplanen står det att eleverna ska lära sig och ges möjlighet till att utveckla ett kronologiskt tänk över hur kvinnor och män har verkat för att förändra samhället. Läroboken Prio historia 9 (den tryckta) följer inte läroplanen på den här punkten då det endast är män (158st) som belyses som viktiga vid förändringar i samhället då
37
siffran för kvinnliga aktörer är 27. De kvinnliga politikerna skrivs ut med namn men flertalet har ingen text som beskriver vad de här kvinnorna har tillfört genom sin politik. Liknande situationer i läroboken med manliga politiker tar upp exempelvis stora politiska möten och konflikter som hen har varit delaktig i. Det här blir problematiskt då läroboken utmålas som att den följer läroplanens kriterier i ämnet historia vilket denna studie visar att den inte gör (Skolverket, 2011, s.196).
I förhållande till kursinnehåll och kriterier som eleverna ska uppnå i ämnet historia så följer
Utkik Historia 7-9 (den digitala) läroplanen genom att läromedelsförfattarna har valt att lyfta
fram specifika människor med ett tydligt syfte. Däremot har jag tolkat att Prio historia 9 (den tryckta) främst lyfter män som viktiga personer. Den här tolkningen har gjorts genom att läromedelsförfattarna har lagt större vikt på att gestalta en traditionell historiesyn framför genus och jämställdhet.
Ohlanders (2010) tidigare forskning visade att eleverna inte får en rättvis historiesyn genom att de dåvarande läroböckerna var mansdominerande. Bilden som Ohlander (2010) fick fram stämmer väl överens med den bild som lärobok Prio historia 9 ger och som både Hirdmans (1988) och Berggrens (1992) forskning i läromedel visade. Min analys visar på liknande resultat det vill säga att eleverna inte kan anses få en rättvis historiesyn genom de två undersökta läromedlen.
I Danmark har det tidigare debatterats om en historiekanons varande eller icke varande och under 2006 utsåg dåvarande utbildningsminister Bertel Haarder en grupp som fick i uppgift att utse viktiga punkter i den danska samt utländska historien. De viktiga punkterna i historien skulle vara sådant som eleverna i den danska skolan skulle kunna när de slutade i årskurs 9. I artikeln: Forslag til ændringar i historieundervisningen i den danske folkeskole skriver Vagn Oluf Nielsen (2007) om att det finns fördelar och nackdelar med en dansk historiekanon. Det som Nielsen (2007) ser som negativt med en historisk kanon är att en begränsning kan ske i det material som pedagogerna väljer att arbeta med tillsammans med eleverna och att det då kan ge en ensidig historiesyn. Däremot ser Nielsen (2007) att en fördel med en historisk kanon är att danskarna med säkerhet får läsa om sitt eget lands historia. Danskarna skulle då bättre kunna förstå de kopplingar som har skett från då till nu med globaliseringen. I Sverige har även en sådan här diskussion förts och i Queckfeldts artikel ”Det lutar åt en kanon” (2007) tar Queckfeldt inte ställning till om en historisk kanon skulle vara positivt eller negativt så som Nielsen (2007) gör. Men däremot skriver Queckfeldt (2007) att skolan och
