Min undersökning av dessa två läromedel visar att det är väldigt viktigt att undersöka och vara kritisk till de läromedel som finns att tillgå. Det vill säga att jag som pedagog behöver vara kritiskt till vilket budskap läromedlen förmedlar utifrån vilket innehåll de har. Pedagoger behöver även undersöka att läroboken följer den aktuella läroplanen Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Båda de undersökta läromedlen
skriver att de följer den aktuella läroplanen men mina resultat visar att så inte är fallet. Undersökningen visar att Ohlanders (2010) forskningsresultat är lika aktuell idag och att ny forskning ständigt krävs när det utkommer nya läromedel och läroplaner. Ett av syften med historia är en specifik inriktning på att eleverna ska lära sig, och ges möjlighet till att utveckla, ett kronologiskt tänk över hur kvinnor och män har verkat för att förändra samhället. Då är det av största vikt att läromedel ger en aktuell bild i sina texter och inte endast synliggör ett specifikt genus. Det är även viktigt att undersökningar av aktuella läromedel görs i framtiden för att försäkra att läromedel och läroplan stämmer överens. Kritiskt granskande är viktigt för att ge eleverna en så bred utbildning som möjligt. För vidare forskning så föreslår jag att granskning av läromedel bör ske i den mån som nya läromedel ges ut. Vidare så bör granskningen göras av historiker med kunskap om läroplanen. Detta för att säkerställa att läromedel i historia följer rådande läroplan samt ger en rättvis och jämställd historiesyn. Ett förslag på ny forskning blir då ”vilken historia får våra elever genom läroböckerna?” Lärobok Utkik Historia 7-9 (den digitala) väljer att ta med framgångsrika kvinnor och män det vill säga människor som har tillfört en väsentlig utveckling till samhället under sin levnadstid som exempelvis forskare, politiker eller författare. Läroboken väljer därmed inte att endast ta med personer efter kön utan urvalet kan tolkas som att författarna har tagit med viktiga personer som har tillfört någonting i historia. Däremot så visar siffrorna över kvinnor (26) och män (98) i läromedlet att den inte ger en jämställd bild över vilka de historiska aktörerna har varit.
Under avsnittet syfte för ämnet historia i läroplanen står det att eleverna ska lära sig och ges möjlighet till att utveckla ett kronologiskt tänk över hur kvinnor och män har verkat för att förändra samhället. Läroboken Prio historia 9 (den tryckta) följer inte läroplanen på den här punkten då det endast är män (158st) som belyses som viktiga vid förändringar i samhället då
37
siffran för kvinnliga aktörer är 27. De kvinnliga politikerna skrivs ut med namn men flertalet har ingen text som beskriver vad de här kvinnorna har tillfört genom sin politik. Liknande situationer i läroboken med manliga politiker tar upp exempelvis stora politiska möten och konflikter som hen har varit delaktig i. Det här blir problematiskt då läroboken utmålas som att den följer läroplanens kriterier i ämnet historia vilket denna studie visar att den inte gör (Skolverket, 2011, s.196).
I förhållande till kursinnehåll och kriterier som eleverna ska uppnå i ämnet historia så följer
Utkik Historia 7-9 (den digitala) läroplanen genom att läromedelsförfattarna har valt att lyfta
fram specifika människor med ett tydligt syfte. Däremot har jag tolkat att Prio historia 9 (den tryckta) främst lyfter män som viktiga personer. Den här tolkningen har gjorts genom att läromedelsförfattarna har lagt större vikt på att gestalta en traditionell historiesyn framför genus och jämställdhet.
Ohlanders (2010) tidigare forskning visade att eleverna inte får en rättvis historiesyn genom att de dåvarande läroböckerna var mansdominerande. Bilden som Ohlander (2010) fick fram stämmer väl överens med den bild som lärobok Prio historia 9 ger och som både Hirdmans (1988) och Berggrens (1992) forskning i läromedel visade. Min analys visar på liknande resultat det vill säga att eleverna inte kan anses få en rättvis historiesyn genom de två undersökta läromedlen.
I Danmark har det tidigare debatterats om en historiekanons varande eller icke varande och under 2006 utsåg dåvarande utbildningsminister Bertel Haarder en grupp som fick i uppgift att utse viktiga punkter i den danska samt utländska historien. De viktiga punkterna i historien skulle vara sådant som eleverna i den danska skolan skulle kunna när de slutade i årskurs 9. I artikeln: Forslag til ændringar i historieundervisningen i den danske folkeskole skriver Vagn Oluf Nielsen (2007) om att det finns fördelar och nackdelar med en dansk historiekanon. Det som Nielsen (2007) ser som negativt med en historisk kanon är att en begränsning kan ske i det material som pedagogerna väljer att arbeta med tillsammans med eleverna och att det då kan ge en ensidig historiesyn. Däremot ser Nielsen (2007) att en fördel med en historisk kanon är att danskarna med säkerhet får läsa om sitt eget lands historia. Danskarna skulle då bättre kunna förstå de kopplingar som har skett från då till nu med globaliseringen. I Sverige har även en sådan här diskussion förts och i Queckfeldts artikel ”Det lutar åt en kanon” (2007) tar Queckfeldt inte ställning till om en historisk kanon skulle vara positivt eller negativt så som Nielsen (2007) gör. Men däremot skriver Queckfeldt (2007) att skolan och
38
undervisningen är till för att skapa ramar och hållpunkter. Det som kritiserades med en dansk historiekanon var att de kvinnliga aktörerna var underrepresenterade. Det är samma som det resultat som de undersökta läromedlen gav, att de kvinnliga aktörerna var mycket färre än de manliga. Tidigare forskning har visat på samma problematik om att läromedlen ger en skev bild till eleverna över vilka de historiska aktörerna har varit. De läromedel som undersökts i tidigare forskning och de som analyserats till min undersökning har till största del använt sig av en traditionell historiesyn trots de riktlinjer och bestämmelser som Skolverket ger ut (https://docplayer.dk/9039686-Kanon-och-kulturarv-historia-och-samtid-i-danmark-och- sverige-lars-eric-jonsson-anna-wallette-utgiven-i-samarbete-med.html, Nielsen 2007, Queckfeldt 2007.)
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 under skolans uppdrag står det att skolan ska verka för jämställdhet[…]
Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa
människors livsval och livsvillkor.
Skolverkets krav på en jämställd historiesyn kräver att de läromedel som ska användas bör förändras och bli mer jämställda i sin framtoning. Pedagoger ska arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män och för att detta ska kunna genomföras fullt ut så krävs det jämställda läromedel att arbeta med. Läromedelsförfattarna behöver bli mer medvetna om genus så att eleverna kan få en bred historiesyn utan eventuella fördomar om vad som är kvinnligt respektive manligt.
Mitt resultat visar att de två läromedlen gestaltar de kvinnliga aktörerna under 1900-talet på olika sätt. För den här studien hade fler läromedel kunnat undersökas och på så sätt gett ett större resultat över hur kvinnliga aktörer representeras i historiska läromedel. Däremot så hade undersökningen då behövt bli mer omfattande än för ett examensarbete. Det positiva är att den digitala läroboken har uppdaterats från undersökningens början och fram till idag. I den första undersökningen så var antalet kvinnor endast 8 medan det nu är 27 namngivna kvinnliga aktörer, en ökning på 19 personer! Detta visar att en digital lärobok uppdaterar sitt innehåll betydligt fortare än ett tryckt material, något som kan vara positivt när förändringar ska ske.
39
Referenser
Tryckt litteratur
Almgren Bengt, Isaksson David, Tallerud Berndt, Thorbjörnsson Hans (2016). Prio Historia
9. Sanoma Utbildning AB, Stockholm.
Ammert, Niklas (2011). ”Ett innehåll förmedlas” i Att spegla världen: läromedelsstudier i
teori och praktik. Ammert, Niklas (red.). Lund: Studentlitteratur.
Berggren, Anne Marie (1992). Kvinnoperspektiv på läromedlen i historia, religionskunskap
och konst- och musikhistoria samt i ämnet social- och familjekunskap. Skolverket: Stockholm
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:8.uppl. Stockholm: Liber. Butler, Judith (1990). GENUS trubbel. 2:a tryckningen 2011. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Dick, Harrison red. Von Schwerin, Alexandra. (2014). ”Ingen har frågat efter dem” i Den
dolda kvinnomakten. 1.uppl. Stockholm: Atlantis.
Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1: viljan att veta. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Hermansson Adler, Magnus (2004). Historiedidaktikens byggstenar: grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber Hörnqvist, Magnus (2012). En annan Foucault: maktens problematik. Stockholm: Carlsson. Kjeldstadli, Knut (2010). Det förflutna är inte vad det en gång var. 1:13 uppl. Lund:
Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt- En introduktion till samhällsvetenskaplig
40
Mårtensson, Ann-Sophie (2004). Det manliga normativa och det kvinnliga tillägget. Malmö högskola
Rönnblom, Malin red. Nordborg, Gudrun. (1997). Makt & Kön. Tretton bidrag till feministisk
kunskap. Stockholm/ Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB
Tallgren-Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida
exempel, Lund: Studentlitteratur.
Westman Berg, Karin (1952). ”Skolböcker vid skampålen” i Westman Berg, Karin (red.)
Könsdiskriminering förr och nu: litteratursociologiska och historiska studier. Stockholm:
Prisma.
Queckfeldt, Eva (2007). ”Det lutar åt en kanon” I Historielärarnas Förenings Årsskrift 2007, Stockholm.
Elektronisk litteratur
Ammert Niklas. (2016). Historieläromedel- en forskningsöversikt.
https://open.lnu.se/index.php/hn/article/download/392/341/ (2017-05-05)
Ammert, Niklas (2009). Gemenskap och ambivalens: Finsk-svenska möten i finlandssvenska läroböcker i historia, i Historisk tidskrift för Finland, 1. 2009, s. 1–19.
https://agricolaverkko.fi/keskustelu/viewtopic.php?t=2397 (2017-05-05)
Foucault, Michel (1980). Power/knowledge: selected interviews and other writings 1972-
1977. Brighton: Harvester P.
https://monoskop.org/images/5/5d/Foucault_Michel_Power_Knowledge_Selected_Interviews _and_Other_Writings_1972-1977.pdf Engelska (USA) (2017-05-05)
Grahn, Wera (2007). Genuskonstruktioner och museer handbok för genusintegrering. Uppsala.
http://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/bocker/genusrapport_jp2011_print. pdf (2017-05-05)
41
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:430176/FULLTEXT01.pdf (2018-04-13) Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet- reflexioner kring kvinnors sociala underordning
http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303 (2018-10-01) Kalmar läns muséum information om Jenny Nyström
https://www.kalmarlansmuseum.se/jenny-nystrom/biografiska-uppgifter/ (2019-01-03)
Nielsen, Vagn Oluf. ”Forslag til ændringar i historieundervisningen i den danske folkeskole”. I Historielärarnas Förenings Årsskrift 2007, Danska. Stockholm, 2007
https://docplayer.dk/9039686-Kanon-och-kulturarv-historia-och-samtid-i-danmark-och- sverige-lars-eric-jonsson-anna-wallette-utgiven-i-samarbete-med.html (2019-01-03)
Ohlander Ann-Sofie. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En
granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan.
http://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/469551b3d1684f31983b47f933010ae9/kvinno r-man-och-jamstalldhet-i-laromedel-i-historia-sou-201010 (2017-05-05)
Nilsson Erik, Olofsson Hans, Uppström Rolf. Gleerups Historia 7-9.
https://gleerupsportal.se/login/
Artiklar
Skolverket, under 1 Skolans värdegrund och uppdrag
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgr &sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_1 (2019-03-20).
42
Dagens Nyheter 15/1- 2015. Kvinnorna saknas i dagens historieböcker.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnorna-saknas-i-skolans-historiebocker/ (2019-03-20).
Malin Byström Sjödin den 15/1-2015 i Skolvärlden. Få kvinnor i historieböckerna.
https://skolvarlden.se/artiklar/fa-kvinnor-i-historiebockerna (2019-03-20).